7.3.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 55/61 |
EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE
av den 24 februari 2006
på begäran av Europeiska unionens råd över ett förslag till förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 2223/96 med avseende på rapportering av nationalräkenskapsdata
(CON/2006/12)
(2006/C 55/29)
Den 19 januari 2006 mottog Europeiska centralbanken (ECB) en begäran från Europeiska unionens råd om ett yttrande över ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 2223/96 med avseende på rapportering av nationalräkenskapsdata (KOM(2005) 653 slutlig) (nedan kallat förslaget till förordning).
ECB:s behörighet att avge ett yttrande grundas på artikel 105.4 första strecksatsen i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen eftersom förslaget till förordning faller inom ECB:s behörighetsområde. I enlighet med artikel 17.5 första meningen i arbetsordningen för ECB har detta yttrande antagits av ECB-rådet.
1 ALLMÄNNA KOMMENTARER
1.1 |
Målet med förslaget till förordning är att ändra bilaga B i förordningen om Europeiska nationalräkenskapssystemet 1995 (1) avseende leveransprogrammet för nationalräkenskapsdata. I förslaget till förordning föreslås ändringar av tidsfrister, frekvens och innehåll i de nationalräkenskaper som medlemsstaterna rapporterar till EU-kommissionen (Eurostat) för att på så sätt förbättra tillgängligheten av uppgifter ur nationalräkenskaperna och kvaliteten på den europeiska statistiken. Förslaget till förordning beaktar principerna om att harmonisera och samordna uppgifter. Förslaget innehåller även en del nya krav som tillkommit på initiativ av viktiga användare samtidigt som man, på initiativ av nationella statistikproducenter, även sänkt vissa krav jämfört med tidigare leveransprogram. |
1.2 |
För att bedriva penningpolitiken är det viktigt för ECB att använda och sammanställa statistik för euroområdet med utgångspunkt i uppgifter från alla medlemsstaters nationalräkenskaper och att dessa uppgifter är heltäckande, jämförbara och klara för aggregering mellan euroområdets medelsstater samt att de levereras i rätt tid, är tillförlitliga och tillämpas på ett konsekvent sätt i leveransprogrammets alla tabeller. För ECB har nationalräkenskaperna på kvartalsbasis högsta prioritet och ECB välkomnar de bestämmelser i förslaget som rör tillhandahållandet av dessa uppgifter. En konsekvent uppsättning nationalräkenskapsuppgifter är också viktig för att kunna utföra omfattande analyser av produktivitetsförändringar. För bl.a. detta ändamål behövs en mer detaljerad uppdelning för årsvisa än för kvartalsvisa uppgifter. ECB anser att den mer detaljerade uppdelningen efter ekonomisk aktivitet och institutionell sektor i förslaget till förordning är en viktig förbättring. Regionalräkenskaper är inte prioriterade för ECB:s del. |
1.3 |
ECB ser också positivt på att man i förslaget till förordning fäster stor betydelse vid att medlemsstaterna inom givna tidsfrister skall tillhandahålla nyare historiska uppgifter ur nationalräkenskaperna. ECB uppmanar EU-kommissionen (Eurostat) och medlemsstaterna att dels säkerställa konsekventa uppgifter i leveransprogrammets tabeller och dels ta fram och genomföra riktlinjer för att offentliggöra och revidera uppgifter på ett samordnat sätt. ECB anser att detta även berör tidpunkten för större statistiska revideringar av nationalräkenskaperna som kan ha samband med viktiga metodförändringar. |
2. SPECIFIKA KOMMENTARER
2.1 |
Tabell 1 i leveransprogrammet omfattar kvartalsvisa och årliga huvudaggregat av avgörande betydelse för penningpolitiken och den ekonomiska politiken. ECB välkomnar att tillhandahållandet av de uppgifter som skall levereras enligt tabell 1 förbättras. Förbättringarna inkluderar en specificering av export- och importuppgifter efter destination och ursprung (EU-medlemsstater, medlemmar av den monetära unionen och EU-institutioner) samt det specifika förädlingsvärdet och sysselsättningsdata inom tillverkning. ECB rekommenderar att man använder en gemensam metod för att sammanställa kvartalsvisa kedjeindex som speglar volymförändringar. Därutöver rekommenderar ECB att man inför krav om arbetsdags- eller säsongsjusterad statistik i leveransprogrammet för de kvartalsvisa huvudaggregaten, och där så är lämpligt bara arbetsdagsjusterad statistik. |
2.2 |
Tabell 3 i leveransprogrammet omfattar årliga aggregat efter bransch som är viktiga för produktivitets- och strukturanalysen. För sin sammanställning av aggregat för euroområdet föredrar ECB ett fullständigt genomförande av den mindre detaljerade uppdelningen i de fall där två typer av uppdelning anges i tabellen. |
2.3 |
För ECB är det viktigt att icke-finansiella konton fördelade på sektorer (tabell 8 i leveransprogrammet) levereras inom samma tidsfrister som finansiella konton fördelade på sektorer (tabell 6 i leveransprogrammet) och balansräkningar över finansiella tillgångar och skulder (tabell 7 i leveransprogrammet), så att en fullständig överensstämmelse kan säkerställas vid sammanställningen av de integrerade räkenskaperna för euroområdet. |
2.4 |
ECB skulle föredra att tidsfristen för leverans av uppgifter om offentliga sektorn fördelad på funktion (tabell 11 i leveransprogrammet) sänktes från tolv till nio månader efter referensårets utgång. Detta skulle också stå i överensstämmelse med tidsfristen för att leverera en detaljerad uppdelning av den offentliga sektorns utgifter (tabell 2 i leveransprogrammet). Därutöver skulle ECB gärna se en tvingande bestämmelse om ytterligare uppdelning efter COFOG-grupper av den offentliga sektorns utgifter för COFOG-avdelningarna näringslivsfrågor, hälso- och sjukvård, utbildning och socialt skydd. Den uppdelning som krävs för detaljredovisning av skatteintäkter efter typ av skatt och mottagande delsektor (tabell 9 i leveransprogrammet) däremot är mer detaljerad än ECB:s krav. |
2.5 |
ECB skulle också förorda att man mäter arbetskraftsinsatsen i användningstabellen (tabell 16 i leveransprogrammet) även i form av arbetade timmar samt gör en underuppdelning som möjliggör analyser av den betydelse som utvecklingen av arbetskraftens kvalitet har för produktivitetsförändringar. På samma sätt skulle ECB gärna se att användningstabeller även anges i baspriser, så att symmetriska input-outputtabeller kan tas fram för varje år. Om dessa årliga tabeller även delades upp efter importkomponenter och inhemska komponenter, skulle de symmetriska input-outputtabellerna för inhemsk produktion och import till baspriser (tabellerna 18 och 19 i leveransprogrammet) inte utgöra något prioriterat krav för ECB. Vad gäller tabell 16 i leveransprogrammet skulle man kunna tänka sig att ha olika rapporteringskrav för större och mindre medlemsstater. ECB anser att tabellerna avseende symmetrisk input-output till baspriser (tabell 17 i leveransprogrammet) och de symmetriska input-outputtabellerna för inhemsk produktion och import till baspriser (tabellerna 18 och 19 i leveransprogrammet) på femårsbasis är mindre relevanta p.g.a. eftersläpningen och den låga frekvensen för uppgifterna. |
2.6 |
ECB välkomnar överföringen av balansräkningar över icke-finansiella tillgångar (tabell 26 i leveransprogrammet) och anser att fler variabler i denna tabell borde göras obligatoriska. I synnerhet borde den obligatoriska informationen om värdet på bostäder åtföljas av korresponderande information om värdet på mark, eftersom dessa uppgifter utgör grunden för att bedöma hushållens tillgångar i form av bostäder och fastigheter som är av stor betydelse för ECB. |
Utfärdat i Frankfurt am Main den 24 februari 2006.
Jean-Claude TRICHET
ECB:s ordförande
(1) Rådets förordning (EG) nr 2223/96 av 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen (EGT L 310, 30.11.1996, s. 1).