52005PC0689

Förslag till Rådets förordning om ändring av förordningarna (EG) nr 6/2002 och (EG) nr 40/94 för att ge verkan till Europeiska gemenskapens anslutning till Genèveakten inom Haagkonventionen beträffande internationell registrering av industriella monster {SEK(2005)1749} /* KOM/2005/0689 slutlig - CNS 2005/0274 */


[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 22.12.2005

KOM(2005)689 slutlig

2005/0274(CNS)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordningarna (EG) nr 6/2002 och (EG) nr 40/94 för att ge verkan till Europeiska gemenskapens anslutning till Genèveakten inom Haagkonventionen beträffande internationell registrering av industriella monster {SEK(2005)1749}

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

1. Inledning

Den 12 december 2001 antog rådet förordning (EG) nr 6/2002 om gemenskapsformgivning (nedan kallad ”formgivningsförordningen”)[1].

I formgivningsförordningen upprättas systemet med gemenskapsformgivning enligt vilket formskydd kan förvärvas med samma verkan för hela gemenskapens territorium. Enligt förordningen kan en formgivning skyddas antingen som en oregistrerad gemenskapsformgivning, om den görs tillgänglig för allmänheten på det sätt som anges i förordningen, eller som en registrerad gemenskapsformgivning, om den registreras enligt förfarandet i förordningen.

Enligt formgivningsförordningen skall Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och formgivning), nedan kallad ”byrån”[2], handlägga gemenskapsformgivningar. Den 1 januari 2003 började byrån ta emot ansökningar om registrerade gemenskapsformgivningar, och den första ansökningsdagen var den 1 april 2003.

Den 23 december 2003 trädde 1999 års akt inom Haagkonventionen om internationell registrering av industriella mönster, antagen i Genève den 2 juli 1999 (nedan kallat ”Genèveakten”) i kraft. Enligt Genèveakten kan formgivare få formskydd i ett antal länder genom en enda internationell ansökan. På så sätt ersätter enligt Genèveakten en enda internationell ansökan till Världsorganisationen för den intellektuella äganderättens (WIPO) internationella byrå en hel rad ansökningar som annars skulle ha lämnats till olika nationella eller regionala myndigheter.

En av de viktigaste nyheterna i Genèveakten är att mellanstatliga organisationer som har en regional myndighet för registrering av formgivning med verkan på det territorium på vilket organisationens grundande fördrag är giltigt får ansluta sig. Denna nyhet infördes i och med Genèveakten just för att låta gemenskapen ansluta sig till det internationella registreringssystemet efter det att gemenskapens formskyddssystem trätt i kraft.

Inför gemenskapens anslutning till Genèveakten har kommissionen tagit fram två förslag som samtidigt överlämnas till rådet. Det första förslaget rör gemenskapens anslutning till Genèveakten[3].

Det andra förslaget, som föreligger här, rör de åtgärder som krävs för att ge verkan åt gemenskapens anslutning till Genèveakten.

2. Förslagets struktur

Kommissionen föreslår att de åtgärder som ger verkan åt gemenskapens anslutning till Genèveakten införs i formgivningsförordningen genom att de bestämmelser som redan finns i förordningen ändras och genom att en ny avdelning XIa med rubriken ”Internationell registrering av formgivning”[4] infogas.

I princip är de materiella bestämmelserna om internationell ansökan där gemenskapen designeras desamma som för gemenskapsformgivningar.

Alltså skall internationella ansökningar där Europeiska gemenskapen designeras och gemenskapsformgivningar bägge lyda under samma formskyddslagstiftning (avdelning II), vara förmögenhetsobjekt (avdelning III) och kunna ogiltigförklaras (avdelning VI), annulleringsenheternas beslut skall kunna överklagas (avdelning VII) och samma behörighet och förfaranden skall gälla både internationella ansökningar där gemenskapen designeras och gemenskapsformgivningar (avdelning IX).

Därför innehåller den nya avdelningen XIa flera hänvisningar till andra artiklar i förordningen.

Genom att denna nya avdelning införs i förordningen förenklas tillgången till alla bestämmelser som rör en formgivning som är skyddad på hela gemenskapens territorium, oavsett om det sker genom att formgivningen registreras som en gemenskapsformgivning eller med en internationell registrering enligt Genèveakten där Europeiska gemenskapen designeras.

Genom det föreslagna tillvägagångssättet kommer tillämpningsåtgärder, t.ex. kommissionens förordningar (EG) nr 2245/2002[5], 2246/2002[6] och 216/96[7] att gälla i tillämpliga delar. Vid behov kommer kommissionen att ändra dem, t.ex. beträffande granskning med avseende på grunder för avslag enligt artikel 106e i detta förslag.

3. Genèveakten

Genèveakten ingår i Haagsystemet, som bygger på Haagkonventionen om internationell registrering av industriella mönster. Konventionen består av tre olika rättsakter: 1934 års Londonkonvention, 1960 års Haagkonvention och 1999 års Genèveakt. De tre rättsakterna är självständiga och oberoende i sina materiella bestämmelser. De avtalsslutande parterna kan besluta att ansluta sig till en, två eller alla tre av rättsakterna. De blir därmed medlemmar i Haagunionen, som f.n. har 42 avtalsslutande parter varav 12 EU-länder[8].

Systemet med internationell registrering av formgivning syftar till ett enkelt och billigt skydd. Genom det kan formgivare från de avtalsslutande parterna skydda sin formgivning med minsta möjliga formaliteter och utgifter.

Den internationella ansökan kan lämnas på ett språk (engelska eller franska) och bara en uppsättning avgifter behöver betalas. Sökanden skall designera de avtalsslutande stater där skydd söks. En internationell ansökan lämnas vanligen direkt till den internationella byrån. När ansökan kommer in kontrollerar den internationella byrån att den överensstämmer med de föreskrivna formkraven och offentliggör sedan ansökan – eller hellre registreringen – i International Designs Bulletin (på WIPO:s webbplats). Efter offentliggörandet måste varje nationell myndighet identifiera de internationella registreringar där de har designerats, för att eventuellt granska registreringen i sak enligt nationell lagstiftning.

Alla materiella aspekter på skyddet (särskilt granskningen i sak som varje myndighet genomför, bedömningen av villkoren för skyddet och dess omfattning) är alltså enbart en fråga för lagstiftningen i varje designerad avtalsslutande part.

Efter granskningen kan myndigheten underrätta den internationella byrån om att den avslår ansökan om skydd för sitt territorium. En internationell registrering får dock inte avslås därför att formkraven inte uppfyllts. Sådana krav måste betraktas som uppfyllda efter den internationella byråns granskning.

När den internationella ansökan har godkänts får den samma verkan i vart och ett av de designerade länderna som om en ansökan hade ingetts där direkt. Den internationella registreringen är därför likvärdig med en nationell rätt vad gäller skyddets omfattning och tillämpning. Samtidigt underlättar den internationella registreringen upprätthållandet av skyddet: det räcker med en ansökan för att förlänga skyddet och ett förfarande för att registrera eventuella ändringar (t.ex. av ägare eller adress).

När Genèveakten antogs 1999 hade man följande två syften:

- Att göra Haagsystemet mer attraktivt för sökande och utvidga systemet till nya medlemmar. Därför infördes genom 1999 års akt ett antal egenskaper i Haagsystemet för att underlätta anslutning till Haagunionen av länder som har system med granskning av formgivning (t.ex. USA och Japan).

- Att upprätta en koppling mellan systemet med internationella registreringar och regionala system genom att göra det möjligt för mellanstatliga organisationer att ansluta sig till akten.

Det andra syftet gör det möjligt för Europeiska gemenskapen att ansluta sig till Haagsystemet. EU:s territorium kan sedan betraktas som ett enda land för aktens vidkommande, med bestämmelserna om gemenskapsformgivning som tillämplig nationell lagstiftning. Byrån blir den myndighet som ansvarar för granskning i sak av sådana internationella ansökningar där gemenskapen designeras.

Systemet enligt Genèveakten trädde i kraft fullt ut den 1 april 2004. Då trädde Genèveakten och Haagsystemets moderniserade gemensamma föreskrifter, som förenklar hela förfarandet, i kraft.

Systemet med gemenskapsformgivning och systemet med internationell registrering enligt Haagkonventionen kan anses komplettera varandra. Gemenskapsformgivningen erbjuder ett heltäckande och enhetligt regionalt system för registrering av formskydd på hela Europeiska unionens territorium. Haagkonventionen är ett fördrag som centraliserar förfarandena för meddelande av formskydd på de designerade avtalsslutande parternas territorium.

4. Rättslig grund

Eftersom de bestämmelser som ger verkan åt Europeiska gemenskapens anslutning till Haagkonventionen blir en del av förordningen genom infogandet av en ny, separat avdelning i den förordningen och ändringar av befintliga bestämmelser i förordningen måste den rättsliga grunden för det här förslaget vara densamma som för förordningen, dvs. artikel 308 i EG-fördraget.

5. Artiklarna

Artikel 1.1

Genom artikel 1.1 får artikel 25.1 d tillägget ”eller genom ett formskydd som registrerats enligt Genèveakten inom Haagkonventionen beträffande internationell registrering av industriella mönster, antagen i Genève den 2 juli 1999 […] och som har verkan i gemenskapen eller genom ansökan om sådan rätt” som en ytterligare tidigare rätt som kan åberopas som ogiltighetsgrund. Tillägget behövs för att tydliggöra att en internationell ansökan eller registrering har samma värde som ett tidigare formskydd enligt nationell lagstiftning eller gemenskapslagstiftning.

Artikel 1.2

Bestämmelserna som ger verkan åt Europeiska gemenskapens anslutning till Genèveakten införlivas i formgivningsförordningen genom att en ny avdelning XIa om internationell registrering av formgivning infogas.

Avsnitt 1 – Allmänna bestämmelser

Artikel 106a (Tillämpning av bestämmelser)

Enligt artikel 106a i det här ändringsförslaget skall som allmän regel gälla att rådets förordning (EG) nr 6/2002 om gemenskapsformgivning och dess tillämpningsförordningar skall äga tillämpning på internationella registreringar enligt Genèveakten där gemenskapen designeras.

Dessutom sägs att det internationella registret ersätter byråns register när det gäller internationella registreringar där Europeiska gemenskapen berörs. Alla anteckningar i det internationella registret avseende internationella registreringar där Europeiska gemenskapen designeras skall ha samma verkan som om de gjordes i byråns register.

Samma resonemang är tillämpligt på offentliggörande: alla offentliggöranden med anknytning till en internationell ansökan där gemenskapen designeras skall utföras av den internationella byrån och ha samma verkan som byråns offentliggöranden. Samma sak gäller även för språkreglerna i artikel 98 i förordningen.

Avsnitt 2 – Internationella registreringar där Europeiska gemenskapen designeras

Artikel 106b (Förfarande för inlämning av internationell ansökan)

Enligt artikel 4.1 a i Genèveakten kan sökanden välja mellan att ge in en internationell ansökan direkt till den internationella byrån eller genom myndigheten i sin avtalsslutande part. Enligt artikel 4.1 b i akten får dock en avtalsslutande part anmäla att internationella ansökningar inte får lämnas genom dess myndighet.

De viktigaste fördelarna med Haagsystemet bygger på dess enkelhet, och den mottagande myndighetens belägenhet förefaller vara av underordnad betydelse för ansökningar om formskydd. Europeiska gemenskapen bör därför anmäla att ansökningar inte skall lämnas genom byrån, för att undvika onödigt dubbelarbete. Att ansökningarna lämnas direkt till WIPO är också att föredra eftersom sökandena då inte kan förväxla ansökningar om registrering av gemenskapsformgivning och ansökningar om internationell registrering. En sådan förväxling skulle vara särskilt besvärlig när det gäller betalning av grundavgiften för en internationell ansökan, som hur som helst måste betalas direkt till den internationella byrån när ansökan inges. Om sökandena av misstag istället betalar avgiften till byrån, måste denna betala tillbaka avgiften. Det bör framhållas att WIPO för närvarande inte tar emot ansökningar som getts in genom nationella myndigheter ens från de avtalsslutande parter som medger ett sådant förfarande.

Därför föreslår kommissionen att gemenskapen i sitt anslutningsinstrument förklarar att internationella ansökningar inte får lämnas genom dess byrå. Följaktligen står det i artikel 106b att internationella ansökningar enligt artikel 4.1 i Genèveakten skall lämnas direkt till den internationella byrån.

Artikel 106c (Designeringsavgifter)

1. Enligt artikel 7 i Genèveakten skall de föreskrivna avgifterna inkludera en standardiserad designeringsavgift som skall betalas för varje designerad avtalsslutande part. Dessutom får varje avtalsslutande part som är en mellanstatlig organisation förklara att för varje ansökan och för varje förnyelse av en internationell registrering där den designeras, skall den standardiserade designeringsavgiften ersättas av en individuell designeringsavgift vars storlek skall anges i förklaringen och som kan ändras i senare förklaringar. Beloppets storlek får inte vara högre än motsvarande belopp som den avtalsslutande parten skulle ha rätt till för en nationell ansökan och förnyelse, minus de besparingar som uppstår tack vare det internationella förfarandet.

2. Kommissionen föreslår att gemenskapen i sitt anslutningsinstrument förklarar att de föreskrivna designeringsavgifterna enligt artikel 7.1 i Genèveakten för ansökan och förnyelse skall ersättas av individuella designeringsavgifter. Avgifterna skall betalas till den internationella byrån, som skall överföra dem till byrån för harmonisering inom den inre marknaden.

3. Kommissionen kommer också att förslå en ändring av förordning (EG) nr 2246/2002 om de avgifter som skall betalas till byrån, där storleken på de individuella designeringsavgifterna fastställs i enlighet med artikel 7.2 i akten och regel 28 i de gemensamma föreskrifterna.

Artikel 106d (Verkan av internationell registrering där gemenskapen designeras)

Punkt 1

Enligt artikel 48 i formgivningsförordningen skall byrån registrera en ansökan i registret över gemenskapsformgivningar som en registrerad gemenskapsformgivning förutsatt att den uppfyller kraven på en ansökan om registrerad gemenskapsformgivning och att den inte har avslagits i enlighet med artikel 47.

Enligt artikel 47 skall byrån avslå en ansökan om registrerad gemenskapsformgivning om det föreligger hinder för registrering, dvs. om den formgivning för vilken skyddet söks inte överensstämmer med definitionen i artikel 3 a eller strider mot allmän ordning eller allmän moral.

Enligt vad som föreslås i artikel 106d skall skyddet för en internationell registrering där gemenskapen designeras ges på samma villkor som för en registrerad gemenskapsformgivning, dvs. en internationell registrering där Europeiska gemenskapen designeras skall inte ha verkan som en registrerad gemenskapsformgivning på Europeiska gemenskapens territorium innan byrån har hunnit granska den internationella registreringen med avseende på hinder för registrering.

Punkt 2

Enligt artikel 106d.2 i förslaget skall den internationella registreringens verkan, om byrån inte avslår verkan av en internationell registrering där Europeiska gemenskapen designeras på dess territorium enligt artikel 12.2 i Genèveakten eller där ett sådant avslag har dragits tillbaka, börja gälla på datumet för registrering enligt artikel 10.2 i Genèveakten, och verkan skall vara densamma som för en registrerad gemenskapsformgivning.

Punkt 3

Det föreligger visserligen inget behov att åter offentliggöra de internationella registreringar som är införda i byråns internationella registrering, men enligt artikel 106d.3 i detta förslag skall byrån tillhandahålla information om registreringar enligt Genèveakten där Europeiska gemenskapen designeras. Detta kan i praktiken göras t.ex. genom att byrån på sin webbplats länkar till Haagsystemet. De närmare formerna bör anges i tillämpningsförordningen.

Artikel 106e (Grunder för avslag)

Punkt 1

Grunderna för avslag i artikel 106e i det här förslaget är identiska med hindren för registrering i artikel 47.1, så att en internationell registrering där gemenskapen designeras blir föremål för samma granskning som en ansökan om registrerad gemenskapsformgivning.

Punkt 2

Genom artikel 106e i det här förslaget garanteras innehavaren av en internationell registrering där gemenskapen designeras rätten att yttra sig eller återkalla den internationella registreringen med avseende på Europeiska gemenskapen i överensstämmelse med artikel 12.3 b i Genèveakten.

Enligt motsvarande bestämmelse i artikel 47.2 får den som ansöker om en registrerad gemenskapsformgivning dessutom ändra sin ansökan. Denna möjlighet kan dock inte medges för en internationell registrering, eftersom grunderna för avslag enligt punkt 1 bara kan övervinnas genom ändring av den aktuella formgivningen, men Genèveakten medger inte att formgivningen i en internationell registrering ändras efter det att den har förts in i det internationella registret.

Det normala förfarandet blir följande: byrån granskar på eget initiativ registreringen med avseende på grunder för avslag. Om byrån vid granskningen konstaterar att en grund för avslag föreligger anmäler den detta till den internationella byrån, även grunderna för avslag. Anmälan skall göras inom sex månader från det att den internationella registreringen offentliggjordes (regel 18.1 i de gemensamma föreskrifterna). Den internationella byrån överlämnar utan dröjsmål en kopia av anmälan om avslag till innehavaren (artikel 12.3 i Genèveakten). Inom den tid som byrån anger i anmälan får innehavaren återkalla den internationella registreringen med avseende på gemenskapen eller yttra sig för att övervinna grunderna för avslaget. Under granskningen med avseende på grunder för avslag kommunicerar byrån och innehavaren direkt med varandra. Om innehavaren övervinner grunden eller grunderna för avslaget skall byrån dra tillbaka sitt avslag och anmäla detta till den internationella byrån.

Punkt 3

Enligt artikel 106e.3 skall villkoren för granskning med avseende på grunder för avslag anges i tillämpningsföreskrifterna.

Artikel 106f (Ogiltigförklaring av en internationell registrerings verkan)

Punkt 1

Artikel 106f i förslaget bygger på artikel 15.1 i Genèveakten som medger ogiltigförklaring av en internationell registrerings verkan på Europeiska gemenskapens territorium.

Denna bestämmelse går ut på att en ogiltigförklaring av en internationell registrerings verkan på Europeiska gemenskapens territorium skall vara föremål för samma bestämmelser som en ansökan om ogiltigförklaring av en registrerad gemenskapsformgivning. Tredje man får yrka att en internationell registrerings verkan ogiltigförklaras i gemenskapen, antingen genom en ansökan till byrån enligt artikel 52 eller genom ett genkäromål vid en domstol för gemenskapsformgivningar enligt artikel 81 d.

Om en ansökan om ogiltigförklaring av verkan lämnas till byrån skall avdelningarna VI och VII tillämpas. Särskilt får innehavaren yttra sig om ansökan om ogiltigförklaring enligt artikel 31 i tillämpningsföreskrifterna. Annuleringsenhetens slutgiltiga beslut kan överklagas (artikel 55.1 i formgivningsförordningen).

Härigenom följs artikel 15.1 i Genèveakten. Enligt den bestämmelsen får en internationell registrerings verkan inte ogiltigförklaras utan att innehavaren fått rimlig tid på sig att hävda sin rätt.

Punkt 2

Enligt artikel 15.2 i Genèveakten skall den avtalsslutande parts myndighet på vars territorium den internationella registreringens verkan ogiltigförklarats, om den känner till ogiltigförklaringen, anmäla det till den internationella byrån. Detta krav har förts över till artikel 106f.2. Det är uppenbart att byrån kommer att känna till ogiltigförklaringar som är följden av ett ogiltighetsförfarande vid byrån, eller om en domstol för gemenskapsformgivningar underrättar byrån om en ogiltigförklaring i enlighet med artikel 86.4 i formgivningsförordningen.

Artikel 2

Enligt artikel 97 i formgivningsförordningen skall – om inte annat föreskrivs i den avdelningen om tilläggsbestämmelser om byrån – avdelning XII i förordningen om gemenskapsvarumärken tillämpas på byrån med avseende på dess uppgifter enligt förordningen. Avdelning XII i förordningen om gemenskapsvarumärken inkluderar artikel 134.3 om byråns inkomster. Denna bestämmelse har ändrats på grund av anslutningen till Madridprotokollet som medförde en ny inkomstkälla, nämligen ”de avgifter som skall betalas enligt det i artikel 140 nämnda Madridprotokollet för en internationell registrering som designerar Europeiska gemenskaperna”.

En liknande ändring av förordningen om gemenskapsvarumärken krävs på grund av gemenskapens anslutning till Genèveakten. De avgifter som skall betalas enligt Genèveakten bör inkluderas som en ny inkomstkälla för byrån.

Artikel 3

Gemenskapen skall bli bunden av Genèveakten tre månader efter det att den har deponerat sitt anslutningsinstrument hos WIPO:s generaldirektör.

I detta sammanhang bör det påpekas att enligt artikel 2 i kommissionens ovannämnda förslag till rådets beslut om godkännande av Europeiska gemenskapens anslutning till Genèveakten kan rådet, sedan det har godkänt det beslutet, deponera anslutningsinstrumentet hos WIPO:s generaldirektör från och med det datum då rådet antar de åtgärder som krävs för att ge verkan åt gemenskapens anslutning till Genèveakten.

2005/0274(CNS)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordningarna (EG) nr 6/2002 och (EG) nr 40/94 för att ge verkan till Europeiska gemenskapens anslutning till Genèveakten inom Haagkonventionen beträffande internationell registrering av industriella mönster

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 308,

med beaktande av kommissionens förslag[9],

med beaktande av Europaparlamentets yttrande[10],

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[11], och

av följande skäl:

(1) Genom rådets förordning (EG) nr 6/2002 av den 12 december 2001 om gemenskapsformgivning[12] inrättas ett system för gemenskapsformgivningar där företag genom ett enda förfarandesystem kan få gemenskapsformgivningar med enhetligt skydd och verkan på hela gemenskapens territorium.

(2) Efter förberedelser som inleddes och genomfördes av Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (WIPO) under medverkan av de medlemsstater som är medlemmar av Haagunionen, de medlemsstater som inte är medlemmar av Haagunionen och Europeiska gemenskapen, antog den diplomatkonferens som sammankallats i det syftet i Genève Genèveakten till Haagkonventionen beträffande internationell registrering av industriella mönster (nedan kallad ”Genèveakten”) den 2 juli 1999.

(3) Rådet har genom rådets beslut [….] godkänt Europeiska gemenskapens anslutning till Genèveakten inom Haagkonventionen beträffande internationell registrering av industriella mönster[13] och bemyndigat rådets ordförande att deponera anslutningsinstrumentet hos WIPO:s generaldirektör från och med det datum då rådet antog de åtgärder som krävs för att ge verkan åt gemenskapens anslutning till Genèveakten. Den här förordningen innehåller de åtgärderna.

(4) Lämpliga åtgärder bör läggas till i förordning (EG) nr 6/2002 genom infogandet av en ny avdelning om ”Internationell registrering av formgivning”.

(5) De bestämmelser och förfaranden som är tillämpliga på internationella registreringar där gemenskapen designeras bör i princip vara desamma som de bestämmelser och förfaranden som är tillämpliga på ansökningar om gemenskapsformgivning. Enligt denna princip bör en internationell registrering där gemenskapen designeras granskas med avseende på hinder för registrering innan den får samma verkan som en registrerad gemenskapsformgivning. Av samma anledning bör en internationell registrering med samma verkan som en registrerad gemenskapsformgivning vara föremål för samma bestämmelser om ogiltigförklaring som en registrerat gemenskapsformgivning.

(6) Förordning (EG) nr 6/2002 bör därför ändras i enlighet med detta.

(7) Gemenskapens anslutning till Genèveakten kommer att skapa en ny inkomstkälla för Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och formgivning). Rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken[14] bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:

Artikel 1

Förordning (EG) nr 6/2002 skall ändras på följande sätt:

1. Artikel 25.1 d skall ersättas med följande:

”d) gemenskapsformgivningen står i strid med en tidigare formgivning som har gjorts tillgänglig för allmänheten efter den dag då ansökan lämnades in eller, om prioritet åberopas, den dag från vilken gemenskapsformgivningens prioritet räknas, och som är skyddad från en dag före den nämnda dagen

i) genom en registrerad gemenskapsformgivning eller en ansökan om en sådan formgivning, eller

ii) genom en registrerad formgivning i en medlemsstat eller en ansökan om registrering av en sådan formgivning, eller

iii) genom ett formskydd som registrerats enligt Genèveakten inom Haagkonventionen beträffande internationell registrering av industriella mönster, antagen i Genève den 2 juli 1999, nedan kallad ”Genèveakten”, som godkändes genom rådets beslut [….][15], och som har verkan i gemenskapen, eller genom ansökan om sådan rätt,”

2. Följande avdelning skall infogas efter avdelning XI:

”AVDELNING XIa:

INTERNATIONELL REGISTRERING AV FORMGIVNING

AVSNITT 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 106a

Tillämpning av bestämmelser

1. Om inte annat anges i denna avdelning skall denna förordning och alla tillämpningsföreskrifter till den som antagits enligt artikel 109 äga tillämpning med nödvändiga ändringar på registreringar i det internationella register som förs av den internationella byrån vid Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (nedan kallade ”internationell registrering” och ”den internationella byrån”) där gemenskapen designeras enligt Genèveakten.

2. Alla anteckningar i det internationella registret om en internationell registrering där gemenskapen designeras skall ha samma verkan som om de hade gjorts i byråns register över gemenskapsformgivningar, och alla offentliggöranden av en internationell registrering där gemenskapen designeras i den internationella byråns tidning skall ha samma verkan som om den hade offentliggjorts i tidningen om gemenskapsformgivningar.

AVSNITT 2

INTERNATIONELL REGISTRERING DÄR GEMENSKAPEN DESIGNERAS

Artikel 106b

Förfarande för inlämnande av internationell ansökan

Internationella ansökningar enligt artikel 4.1 i Genèveakten skall lämnas direkt till den internationella byrån.

Artikel 106c

Designeringsavgifter

De föreskrivna designeringsavgifter som avses i artikel 7.1 i Genèveakten skall ersättas av individuella designeringsavgifter.

Artikel 106d

Verkan av internationell registrering där Europeiska gemenskapen designeras

1. En internationell registrering där gemenskapen designeras skall från och med datum för registreringen ha samma verkan som en ansökan om registrerad gemenskapsformgivning.

2. Om inget avslag har anmälts eller om ett sådant avslag har dragits tillbaka skall den internationella registreringen av en formgivning där gemenskapen designeras från och med det datum som avses i punkt 1 ha samma verkan som registreringen av formgivningen som en registrerad gemenskapsformgivning.

3. Byrån skall tillhandahålla information om sådana internationella registreringar som avses i punkt 2, enligt villkor som fastställs i tillämpningsföreskrifterna.

Artikel 106e

Grunder för avslag

1. Byrån skall till den internationella byrån anmäla avslag senast sex månader från datum för offentliggörande av den internationella registreringen, om byrån vid granskningen av en internationell registrering konstaterar att den formgivning för vilken skydd söks inte överensstämmer med definitionen i artikel 3 a eller strider mot allmän ordning eller allmän moral.

I anmälan skall grunderna för avslaget anges.

2. Avslag av en internationell registrerings verkan i gemenskapen får inte träda i kraft förrän innehavaren har beretts tillfälle att återkalla den internationella registreringen med avseende på gemenskapen eller yttra sig.

3. Villkoren för granskningen med avseende på grunder för avslag skall anges i tillämpningsföreskrifterna.

Artikel 106f

Ogiltigförklaring av en internationell registrerings verkan

1. En internationell registrerings verkan i gemenskapen får ogiltigförklaras helt eller delvis i enlighet med förfarandet i avdelningarna VI och VII eller av en domstol för gemenskapsformgivningar på grundval av ett genkäromål i talan om intrång.

2. Om byrån känner till ogiltigförklaringen, skall den anmäla den till den internationella byrån.”

Artikel 2

Artikel 134.3 i förordning (EG) nr 40/94 skall ersättas med följande:

”3. De budgeterade inkomsterna skall, förutom eventuella övriga inkomster, bestå av de avgifter som skall betalas enligt avgiftsbestämmelserna, de avgifter som skall betalas enligt det i artikel 140 nämnda Madridprotokollet för en internationell registrering som designerar Europeiska gemenskaperna och andra betalningar till de avtalsslutande parterna i Madridprotokollet, de avgifter som skall betalas enligt den i artikel 106c i förordning (EG) nr 6/2002 nämnda Genèveakten för en internationell registrering där Europeiska gemenskapen designeras och andra betalningar till de avtalsslutande parterna i Genèveakten, samt, i den utsträckning det är nödvändigt, av ett bidrag från Europeiska gemenskapernas allmänna budget, kommissionens avsnitt, under en särskild budgetrubrik”.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft det datum då Genèveakten träder i kraft med avseende på Europeiska gemenskapen.

Datumet för denna förordnings ikraftträdande skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning .

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

Politikområde(n): Den inre marknaden för varor och tjänster Verksamhet(er): Förberedelser inför Europeiska gemenskapens anslutning till Genèveakten om internationell registrering av formgivning |

ÅTGÄRDENS BETECKNING: FÖRSLAG TILL RÅDETS FÖRORDNING OM ÄNDRING AV FÖRORDNINGARNA (EG) NR 6/2002 OCH (EG) NR 40/94 FÖR ATT GE VERKAN TILL EUROPEISKA GEMENSKAPENS ANSLUTNING TILL GENÈVEAKTEN INOM HAAGKONVENTIONEN BETRÄFFANDE INTERNATIONELL REGISTRERING AV INDUSTRIELLA MÖNSTER |

1. BERÖRDA BUDGETRUBRIKER (NUMMER OCH BETECKNING)

2. ALLMÄNNA UPPGIFTER

2.1 Sammanlagda anslag för åtgärden (del B): miljoner euro i åtagandebemyndiganden

Ej tillämpligt.

2.2 Tillämpningsperiod:

(Ange det första och sista året som åtgärden omfattar)

Första år: dag för åtgärdens ikraftträdande

Sista år: löper tills vidare

2.3 Flerårig total utgiftsberäkning:

a) Förfalloplan för åtagandebemyndiganden/betalningsbemyndiganden (finansiellt stöd) (se punkt 6.1.1 )

Ej tillämpligt.

b) Tekniskt och administrativt stöd och stödutgifter (se punkt 6.1.2)

Ej tillämpligt.

c) Total budgetkonsekvens i form av personalutgifter och övriga administrativa utgifter (se punkterna 7.2 och 7.3)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | Totalt |

ÅB/BB | 0,054 | 0,054 | 0,054 | 0,054 | 0,054 | 0,054 | 0,324 |

TOTALT a+b+c |

ÅB | 0,054 | 0,054 | 0,054 | 0,054 | 0,054 | 0,054 | 0,324 |

BB | 0,054 | 0,054 | 0,054 | 0,054 | 0,054 | 0,054 | 0,324 |

2.4 Förenlighet med den ekonomiska planeringen och budgetplanen

[X] Förslaget är förenligt med gällande ekonomisk planering

Förslaget kräver omfördelningar under den berörda rubriken i budgetplanen,

i nödvändiga fall med stöd av bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet

2.5 Påverkan på inkomsterna

[X] Inkomsterna påverkas inte (gäller tekniska aspekter på genomförandet av en åtgärd)

ELLER

Inkomsterna påverkas enligt följande:

Ej tillämpligt.

3. BUDGETTEKNISKA UPPGIFTER

Typ av utgifter | Nya | Deltagande Efta | Deltagande av kandidat-länder | Rubrik i budget-planen |

Icke oblig. utg. | Diff. Anslag | NEJ | NEJ | NEJ | nr 5 |

4. RÄTTSLIG GRUND

Artikel 308 i EG-fördraget.

5. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN OCH SKÄL FÖR ÅTGÄRDEN

5.1 Behovet av gemenskapsåtgärder

5.1.1 Mål för åtgärden

Förslaget innehåller de åtgärder som krävs för att ge verkan åt Europeiska gemenskapens anslutning till Genèveakten. Åtgärderna skall främst föras in i förordning (EG) nr 6/2002 genom infogandet av en ny avdelning om internationell registrering av formgivning. Gemenskapens anslutning till Genèveakten kommer att skapa en ny inkomstkälla för Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och formgivning), varför förordning (EG) nr 40/94 bör ändras.

5.1.2 Förhandsutvärdering

Europeiska gemenskapen har redan visat sitt stora intresse för Haagsystemet genom att ta aktiv del i de internationella förhandlingar som utmynnade i diplomatkonferensen i Genève 1999, där den nya akten antogs. Organisationer som företräder hugade användare av både gemenskapens formskyddssystem och systemet med internationell registrering uttryckte flera gånger sitt starka intresse för att en koppling skulle skapas mellan de två systemen. Under 2004 inledde kommissionen ett samråd med de berörda parterna (medlemsstaterna, branschorganisationerna och de privata företagen) om följderna för näringslivet av EG:s anslutning till Haagsystemet. En överväldigande majoritet av svaren, på gränsen till enhällighet, förordade att gemenskapen inom kort borde ansluta sig till Genèveakten.

5.1.3 Åtgärder som vidtagits som följd av en efterhandsutvärdering

Ej tillämpligt.

5.2 Planerad verksamhet och villkor för finansiering via budgeten

Bestämmelserna och förfarandena för en internationell registrering där gemenskapen designeras bör i princip vara desamma som för ansökningar om gemenskapsformgivning. Enligt denna princip bör en internationell registrering där gemenskapen designeras granskas med avseende på hinder för registrering innan den får samma verkan som en registrerad gemenskapsformgivning. Av samma anledning bör en internationell registrering med samma verkan som en registrerad gemenskapsformgivning vara föremål för samma bestämmelser om ogiltigförklaring som en registrerat gemenskapsformgivning. Inget finansiellt stöd berörs.

5.3 Genomförandebestämmelser

Byrån för harmonisering inom den inre marknaden måste anpassa sina interna förfaranden och rutiner till internationella ansökningar där gemenskapen designeras och som lämnas till WIPO:s internationella byrå för meddelande av skydd enligt systemet med gemenskapsformgivning. Kommissionen kommer att behöva förhandla i Haagunionens församling för gemenskapens räkning efter samordning i den berörda rådsarbetsgruppen eller i möten på plats som sammankallats som ett led i arbetet inom WIPO.

6. BUDGETKONSEKVENSER

6.1 Totala budgetkonsekvenser för del B (för hela programperioden)

Ej tillämpligt.

6.2. Kostnadsberäkning per åtgärd för del B (för hela programtiden)

Ej tillämpligt.

7. EFFEKTER PÅ PERSONALRESURSER OCH ADMINISTRATIVA UTGIFTER

7.1. Personalbehov för åtgärden

Typ av tjänster | Personal som krävs för att förvalta åtgärden (befintliga plus ev. ytterligare personalresurser) | Totalt | Beskrivning av de arbetsuppgifter som den planerade åtgärden för med sig |

Fast anställda | Tillfälligt anställda |

Fast anställda eller tillfälligt anställda | A B C | 0,5 A | 0 | 0,5 A | Om så krävs kan en mer detaljerad beskrivning av dessa arbetsuppgifter bifogas separat Samordning med OHIM. Förberedelser inför och medverkan i möten med rådet och parlamentet för att lotsa förslaget fram till antagande. Förberedelser inför och medverkan i möten inom Haagunionen och samordning av ståndpunkt med medlemsstaterna. |

Övriga personalresurser | 0 | 0 | 0 |

Totalt | 0,5 | 0 | 0,5 |

7.2 Total budgetkonsekvens av ytterligare personalbehov

Typ av personalresurser | Belopp i euro | Beräkningsmetod * |

Fast anställda Tillfälligt anställda | 54 000 | Årskostnad per fast anställd: 108 000 |

Övriga personalresurser (ange budgetrubrik) |

Totalt | 54 000 |

Beloppen avser totala utgifter för 12 månader.

7.3 Övriga administrativa utgifter till följd av åtgärden

Ej tillämpligt.

Beloppen avser totala utgifter för 12 månader.

(1) Ange vilken typ av kommitté samt vilken av de två kategorierna den tillhör.

I. Totalbelopp/år (tabell 7.2 + 7.3) II. Varaktighet III. Totalkostnad för åtgärden (I x II) | 54 000 euro 2006–2011 324 000 euro |

8. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

8.1 Metod för uppföljning

Ej tillämpligt.

8.2 Planerad form och tidsplan för utvärderingar

Löpande utvärdering kommer att kunna ske genom övervakning av antalet internationella registreringar där gemenskapen designeras.

9. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

Inget finansiellt stöd berörs.

[1] EGT L 3, 5.1.2002, s. 1.

[2] Byrån inrättades genom rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken, EGT L 11, 14.1.1994, s. 1.

[3] Se KOM(2005)687 slutlig.

[4] Ett liknande tillvägagångssätt tillämpades när förordningen om gemenskapsvarumärken ändrades för att ge verkan åt Europeiska gemenskapens anslutning till Madridprotokollet (rådets förordning(EG) nr 1992/2003 av den 27 oktober 2003 om ändring av förordning (EG) nr 40/94,EUT L 296, 14.11.2003, s. 1).

[5] Kommissionens förordning (EG) nr 2245/2002 av den 21 oktober 2002 om tillämpning av rådets förordning (EG) nr 6/2002 om gemenskapsformgivning, EGT L 341, 17.12.2002, s. 28.

[6] Kommissionens förordning (EG) nr 2246/2002 av den 16 december 2002 om avgifter till Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och formgivning) vid registrering av gemenskapsformgivningar, EGT L 341, 17.12.2002, s. 54.

[7] Kommissionens förordning (EG) nr 216/96 av den 5 februari 1996 om processordningen för överklagningsnämnderna vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster), EGT L 28, 6.2.1996, s. 11.

[8] Belgien, Estland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Italien, Lettland, Luxemburg, Nederländerna, Slovenien och Spanien. Fem EU-länder – av sammanlagt 18 länder – har anslutit sig till Genèveakten (Estland, Ungern, Lettland, Slovenien och Spanien). Uppdateringar kommer att offentliggöras på WIPO:s webbplats www.wipo.int

9 EUT C […], […], s. […].

10 EUT C […], […], s. […].

11 EUT C […], […], s. […].

12 EGT L 3, 5.1.2002, s. 1. Förordningen ändrad genom 2003 års anslutningsakt.

13 EUT L […], […], s. […].

[9] EGT L 11, 14.1.1994, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 422/2004(EUT L 70, 9.3.2004, s. 1).

[10] EUT L […], […], s. […].