[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 29.8.2005

KOM(2005) 398 slutlig

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om ett kompensationssystem i fråga om import från vissa länder som inte är medlemsstater i Europeiska gemenskapen

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

BAKGRUND |

110 | Motiv och syfte Detta förslag gäller ett behov av att åtgärda konstgjorda prissättningsförfaranden, såsom dubbel prissättning eller exportskatter, som innebär att vissa ekonomiska aktörer i tredjeland får otillbörliga konkurrensfördelar. Dessa konstgjorda prissättningsförfaranden används främst i länder som inte är medlemmar i WTO. |

120 | Allmän bakgrund Gemenskapsindustrins konkurrenskraft påverkas negativt av att importprodukter gynnas av sådana prissättningsförfaranden eller andra förfaranden som tillämpas av myndigheter eller statskontrollerade företag. Förmånen uppstår genom prissättningsförfaranden eller andra förfaranden genom vilka den inhemska industrin i de berörda länderna kan anskaffa vissa produkter till priser som med god marginal understiger de exportpriser och världsmarknadspriser som den hade behövt betala vid normal handel. De produkter det rör sig om används eller förbrukas ofta i produktionen av produkter i senare led i förädlingskedjan som därefter exporteras till gemenskapen eller marknader i tredjeland, vilket medför att gemenskapsindustrin vållas skada. De konstgjorda kostnadsfördelar som uppstår genom sådana förfaranden för dubbel prissättning som tillämpas av tredjeland undergräver gemenskapsindustrins konkurrenskraft på många sätt. Importen från dessa länder av produkter som säljs till konstgjort låga priser erövrar marknadsandelar på EU:s marknad och har redan tagit en betydande andel av den marknaden. Förfarandena för dubbel prissättning medför att investeringsklimatet i de berörda tredjeländerna blir attraktivt, men innebär att kravet på lika villkor för investeringar i de berörda i hög grad globaliserade industrisektorerna inte kan tillgodoses. För att gemenskapsproducenterna inte skall få konkurrensnackdelar och lida skada och med hänsyn till den kritiska situationen för gemenskapsproducenterna i vissa branscher finns det ett akut behov av ett instrument som kan erbjuda skydd mot import till gemenskapen av produkter som direkt eller indirekt gynnas av ovannämnda prissättningsförfaranden eller andra förfaranden. |

139 | Gällande bestämmelser Det finns inga gällande bestämmelser på det område som berörs av förslaget. |

141 | Förenlighet med unionens politik och mål på andra områden Ej tillämpligt. |

SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYS |

Samråd med berörda parter |

219 | Kommissionen har informerat industrin och medlemsstaterna inom ramen för de berörda handelskommittéerna när det gäller förslagets utformning, och har anpassat förslaget med hänsyn till de synpunkter och förslag som inkommit. |

Extern experthjälp |

229 | Någon extern experthjälp har inte behövts. |

230 | Konsekvensanalys Förslaget till ett kompensationssystem innehåller inga bestämmelser om en allmän konsekvensbedömning. Förslaget innehåller dock en uttömmande uppräkning av de villkor och kriterier vars uppfyllande måste bedömas innan kompensationsåtgärder kan införas. |

RÄTTSLIGA ASPEKTER |

305 | Sammanfattning av den föreslagna åtgärden Syfte: Kompensationssystemet möjliggör att åtgärder vidtas mot import som direkt eller indirekt gynnas av sådana prissättningsförfaranden eller andra förfaranden (t.ex. dubbel prissättning, exportskatter) som tillämpas av myndigheter eller statskontrollerade företag i tredjeland och som medför olika prisnivåer för insatsvaror beroende på huruvida de används eller förbrukas på den inhemska marknaden eller exporteras. Ett ytterligare villkor för att införa åtgärder är att denna import vållar eller riskerar att vålla gemenskapsindustrin skada. Tillämpningsområde: Systemet kommer att tillämpas på importprodukter som har ursprung i sådana länder som inte är medlemmar i Världshandelsorganisationen (WTO) eller som är medlemmar i WTO och har en bestämmelse i sitt protokoll avseende anslutningen till WTO som medger att denna typ av kompensationssystem används. Systemet kommer inte att tillämpas på import från ett land som inte är medlem i WTO, om detta land har en bilateral överenskommelse med gemenskapen som rör det landets anslutning till WTO och som på ett tillfredsställande sätt behandlar prissättningsförfaranden. Ett ytterligare villkor är att det konstateras att detta land är i färd med att successivt undanröja de handelssnedvridande effekterna av prissättningsförfarandena inom en period på högst fem år efter den dag den bilaterala överenskommelsen ingicks. Villkor för inledande av en undersökning: Gemenskapsindustrin har rätt att på grundval av ett vederbörligen underbyggt klagomål begära att en undersökning inleds. Kommissionen kan också agera på eget initiativ, om den har tillgång till tillräcklig bevisning. Undersökning: Förslaget innehåller alla de huvudinslag som brukar gälla i en undersökning av varuhandel, men i en förenklad form som möjliggör att detta instrument kan användas med precision. De undersökningar som genomförs inom ramen för det föreslagna kompensationssystemet kommer att iaktta sedvanliga processrättsliga villkor, däribland följande: offentligt tillkännagivande av att en undersökning inleds, rätt för berörda parter att bli hörda, konfidentiell behandling av inlämnade uppgifter, rätt för berörda parter att få tillgång till uppgifter som är relevanta för deras fall, samråd med tredjeländers myndigheter m.m. Beslutsförfarande: Medlemsstaterna kommer i varje fas av förfarandet att rådfrågas i en kommitté i enlighet med det rådgivande förfarandet i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999. Kompensationsåtgärder: Kompensationsåtgärder i form av tullar, åtaganden eller i annan lämplig form kommer att införas beträffande import som direkt eller indirekt gynnas av prissättningsförfarandet. Åtgärdsnivån kommer att beräknas på grundval av dels skillnaden mellan priset för insatsvaror på den inhemska marknaden och på exportmarknaderna, dels den omfattning i vilken insatsvarorna har använts/förbrukats i produktionen av den produkt som är föremål för undersökning (produkt i senare led i förädlingskedjan). Nivån på en kompensationsåtgärd får inte överstiga nivån på de konstaterade förmånerna. Provisoriska åtgärder får inte införas tidigare än 60 dagar från den dag förfarandet inleddes och får ha en löptid på sex månader. Vid behov kan åtgärder ses över. I likhet med vad som gäller för andra handelsskyddsinstrument finns det inga närmare bestämmelser om uttaget av kompensationstullar. Kompensationsåtgärder får i normalfallet inte tillämpas kumulativt med andra handelspolitiska skyddsåtgärder. Systemet kommer att tillämpas enligt det allmänna förfarandet, dvs. tullarna kommer att tas ut av medlemsstaternas myndigheter och överföras till gemenskapens budget i enlighet med gällande bestämmelser i EU avseende antidumpnings- och utjämningstullar. |

310 | Rättslig grund Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 133. |

329 | Subsidiaritetsprincipen Förslaget avser ett område där gemenskapen är ensam behörig. Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig. |

Proportionalitetsprincipen Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl: |

331 | Den form av åtgärder som ingår i förslaget till ett kompensationssystem lämnar inget utrymme för ett nationellt beslut. |

332 | Det är i det här fallet inte tillämpligt att lämna uppgifter om hur det ekonomiska eller administrativa ansvar som åläggs gemenskapen, nationella regeringar, regionala och lokala myndigheter, ekonomiska aktörer och medborgare så långt som möjligt begränsas och står i proportion till det mål som skall uppnås. |

Val av metod |

341 | Föreslagen metod: Förordning. |

342 | Övriga metoder skulle av följande skäl vara olämpliga: Förslaget till ett kompensationssystem utgör en grundläggande rättsakt som gör det möjligt att införa handelspolitiska skyddsåtgärder. En grundläggande rättsakt måste antas i form av en rådsförordning. |

BUDGETKONSEKVENSER |

409 | Detta förslag påverkar inte gemenskapens budget. |

1. Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om ett kompensationssystem i fråga om import från vissa länder som inte är medlemsstater i Europeiska gemenskapen

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 133 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag[1], och

av följande skäl:

(1) Gemenskapsindustrins konkurrenskraft kan påverkas negativt av import av produkter som gynnas av prissättningsförfaranden eller andra förfaranden som tillämpas av myndigheter eller statskontrollerade företag i tredjeland.

(2) Sådana förmåner kan uppstå genom prissättningspolitik eller andra politiska åtgärder med motsvarande verkan, t.ex. exportskatter, som fastställs eller genomförs av myndigheter eller statskontrollerade företag i tredjeland och som medför olika prisnivåer för varor beroende på huruvida de är avsedda för export eller för förbrukning eller användning på den inhemska marknaden.

(3) För att gemenskapsproducenter inte skall få konkurrensnackdelar och lida skada behövs ett instrument som kan erbjuda skydd mot import som direkt eller indirekt gynnas av sådana prissättningsförfaranden eller andra förfaranden som tillämpas av myndigheter eller statskontrollerade företag i ett tredjeland som inte är medlem i Världshandelsorganisationen (WTO) eller som är medlem i WTO och har en bestämmelse i sitt protokoll avseende anslutningen till WTO som medger att denna förordning tillämpas. Systemet bör inte tillämpas på import från ett land som inte är medlem i WTO, om detta land har en bilateral överenskommelse med gemenskapen inom ramen för det landets anslutning till WTO som på ett tillfredsställande sätt behandlar prissättningsförfaranden, och om det konstateras att detta land är i färd med att successivt undanröja de handelssnedvridande effekterna av prissättningsförfarandena inom en period på högst fem år efter den dag den bilaterala överenskommelsen ingicks.

(4) Utformningen av det kompensationssystem som bör tillämpas på importprodukter som gynnas av prissättningspolitik eller liknande politiska åtgärder bör anges. Sådana åtgärder anses snedvrida konkurrensen mellan ekonomiska aktörer och behöver uppvägas för att rättvisa handelsvillkor skall kunna återupprättas. Kompensationssystemet bör tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt.

(5) Det bör klargöras att förmånen bör beräknas på grundval av skillnaden mellan de olika priser som tas ut för insatsvaror beroende på huruvida dessa är avsedda för export eller för förbrukning eller användning på den inhemska marknaden, varvid hänsyn vid behov bör tas till den omfattning i vilken insatsvaran förbrukas eller används i produktionen av den berörda produkten.

(6) Det är nödvändigt att definiera begreppen ”insatsvara” och ”berörd produkt”.

(7) Det är vidare önskvärt att fastställa tydliga och detaljerade riktlinjer avseende vilka faktorer som kan vara relevanta vid fastställandet av huruvida det prissättningsförfarande eller de andra förfaranden som tillämpas av myndigheter eller statskontrollerade företag i tredjeland har vållat skada eller riskerar att vålla skada. Härvid bör man uppmärksamma verkningarna av andra faktorer och undersöka alla relevanta och kända faktorer och ekonomiska indikatorer som är av betydelse för industrins situation, särskilt de rådande marknadsvillkoren i gemenskapen.

(8) Det bör anges vem som får inge ett klagomål och vilka uppgifter som ett sådant klagomål bör innehålla. Ett klagomål bör avvisas om det inte finns tillräcklig bevisning i fråga om prissättningsförfaranden eller andra förfaranden, skada och orsakssamband.

(9) Det är önskvärt att fastställa vilket förfarande som bör följas i en undersökning som leder fram till att kompensationsåtgärder införs.

(10) Det är nödvändigt att fastställa hur berörda parter bör underrättas om vilka uppgifter de undersökande myndigheterna kräver. Berörda parter bör få fullt tillräckliga möjligheter att lägga fram all relevant bevisning och att försvara sina intressen.

(11) Det är även nödvändigt att fastställa de regler och förfaranden som bör följas under undersökningens gång, särskilt hur berörda parter skall ge sig till känna, lägga fram sina synpunkter och lämna uppgifter inom angivna tidsfrister för att dessa synpunkter och uppgifter skall kunna beaktas. Samtidigt som principen om affärshemligheter beaktas måste det göras möjligt för berörda parter att få tillgång till samtliga uppgifter inom ramen för undersökningen som är relevanta för framläggandet av deras fall. Det måste föreskrivas att om parter inte visar tillräcklig samarbetsvilja får andra uppgifter användas i syfte att fastställa undersökningsresultat och att sådana uppgifter kan vara mindre förmånliga för parterna än om de hade visat samarbetsvilja.

(12) Det är nödvändigt att fastställa på vilka villkor provisoriska åtgärder får införas. Kommissionen får under alla omständigheter införa sådana åtgärder för högst en period om sex månader.

(13) En undersökning eller ett förfarande bör avslutas om det inte finns något behov av att införa åtgärder. Ett förfarande bör bara kunna avslutas om beslutet om detta avslutande åtföljs av en redogörelse för skälen till detta.

(14) Kompensationsåtgärdernas nivå bör inte överstiga förmånens nivå, i det fall åtgärder införs beträffande import av en berörd produkt som gynnas av prissättningsförfarandet till följd av att denna import vållar skada.

(15) Vid införandet av kompensationsåtgärder bör åtgärder i form av tullar föredras. Om tullar inte visar sig vara lämpliga kan andra typer av kompensationsåtgärder, t.ex. kvantitativa begränsningar, övervägas.

(16) Kompensationsåtgärder och antidumpnings- eller utjämningsåtgärder bör kunna tillämpas kumulativt på import av en produkt bara om det konstateras att dumpningen eller subventioneringen inte är en verkan av prissättningsförfarandet eller de andra förfarandena.

(17) Det är nödvändigt att närmare ange förfaranden för att godta åtaganden som undanröjer eller uppväger den förmån som uppstår genom prissättningsförfaranden eller andra förfaranden och den skada som vållas i stället för att införa provisoriska eller slutgiltiga åtgärder. Vidare bör det fastställas vilka konsekvenserna blir om åtaganden överträds eller återtas.

(18) Det är nödvändigt att föreskriva att åtgärder som införts bör ses över om det läggs fram tillräcklig bevisning för att omständigheterna ändrats eller för att kompensationsåtgärdernas positiva verkningar undergrävs. I det senare fallet kan det vara lämpligt att utvidga de gällande åtgärderna till att även omfatta import av den berörda produkten från andra länder.

(19) Enligt artikel 2 i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter[2] bör de åtgärder som behövs för genomförandet av denna förordning antas enligt det rådgivande förfarandet i artikel 3 i nämnda beslut.

(20) Det måste tillses att de kompensationsåtgärder som vidtas enligt denna förordning helt och hållet ligger i gemenskapens intresse. Vid bedömningen av gemenskapens intresse bör man identifiera sådana tvingande skäl som skulle leda till en klar slutsats om att vidtagande av åtgärder inte skulle ligga i gemenskapens allmänna intresse. Sådana tvingande skäl kan exempelvis utgöras av fall där nackdelarna för konsumenter eller andra berörda parter uppenbart skulle stå i orimlig proportion till de eventuella fördelar som gemenskapsindustrin skulle få genom att åtgärder införs.

(21) För tillämpningen av artiklarna 217.1 och 218.2 i gemenskapens tullkodex[3] bör provisoriska och slutgiltiga kompensationsåtgärder behandlas på samma sätt som provisoriska och slutgiltiga antidumpnings- och utjämningstullar.

(22) Kompensationsåtgärdernas form och nivå och hur de bör genomföras bör beskrivas i detalj i den förordning genom vilken åtgärderna införs.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Principer

1. Kompensationsåtgärder får införas beträffande produkter med ursprung i tredjeland som deklareras för övergång till fri omsättning i gemenskapen i syfte att uppväga den förmån som uppstår genom sådana prissättningsförfaranden eller andra förfaranden med motsvarande verkan som tillämpas av samma tredjelands myndigheter eller statskontrollerade företag inom tredjeland och som medför olika prisnivåer för insatsvaror beroende på huruvida de är avsedda för export eller för förbrukning eller användning på den inhemska marknaden, och om dessa förfaranden vållar gemenskapsindustrin skada vid export av den berörda produktens export till gemenskapens marknad.

2. Kompensationsåtgärder får införas beträffande import av produkter med ursprung i

a) länder som inte är medlemmar i Världshandelsorganisationen (WTO), eller

b) WTO-medlemmar som har en bestämmelse i sitt protokoll avseende anslutningen till WTO som medger att denna förordning tillämpas.

3. Denna förordning får inte tillämpas på import från ett land som inte är medlem i WTO, om detta land har en bilateral överenskommelse med gemenskapen inom ramen för det landets anslutning till WTO som på ett tillfredsställande sätt behandlar prissättningsförfaranden, och om det konstateras att detta land är i färd med att successivt undanröja de handelssnedvridande effekterna av prissättningsförfarandena inom en period på högst fem år efter den dag den bilaterala överenskommelsen ingicks.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med

a) skada: väsentlig skada eller risk för väsentlig skada för gemenskapsindustrin, fastställd enligt artikel 5,

b) gemenskapsindustrin: producenter i gemenskapen av den likadana produkten,

c) insatsvara: den produkt som påstås omfattas, direkt eller indirekt, av de prissättningsförfaranden eller andra förfaranden som är föremål för undersökning enligt denna förordning,

d) berörd produkt: en importerad produkt vid vars tillverkning insatsvaran direkt eller indirekt har använts eller förbrukats,

e) likadan produkt: en produkt som är identisk med, dvs. i alla avseenden likadan som, den berörda produkten, eller, om en sådan produkt inte finns, en annan produkt som har egenskaper som nära påminner om den berörda produktens egenskaper, även om den inte i alla avseenden är likadan,

f) myndigheter: myndigheter eller andra offentliga organ på det berörda tredjelandets territorium,

g) statskontrollerat företag: ett företag där myndigheterna eller andra offentliga organ på det berörda tredjelandets territorium direkt eller indirekt äger mer än 50 % av det egna kapitalet eller har befogenheten att utse en majoritet av företagets styrelseledamöter eller på annat sätt rättsligen kan kontrollera eller styra företagets verksamhet.

Artikel 3

Prissättningsförfaranden

En förmån som uppstår genom prissättningsförfaranden eller andra förfaranden med motsvarande verkan som tillämpas av myndigheter eller ett statskontrollerat företag i tredjeland skall anses föreligga om sådana förfaranden medför olika prisnivåer för produkter beroende på huruvida de är avsedda för export eller för förbrukning eller användning på den inhemska marknaden.

Artikel 4

Beräkning av åtgärdens kompenserande belopp

1. Förmånen skall beräknas på grundval av skillnaden mellan de olika priser som tas ut för insatsvaror beroende på huruvida dessa är avsedda för export eller för förbrukning eller användning på den inhemska marknaden, varvid hänsyn vid behov skall tas till den omfattning i vilken insatsvaran direkt eller indirekt förbrukas eller används i produktionen av den berörda produkten. Vederbörlig hänsyn skall tas till det faktum att insatsvarors priser kan ha fastställts med hänvisning till andra produkter än sådana som är avsedda för export eller för förbrukning eller användning på den inhemska marknaden. Vederbörlig hänsyn skall också tas till sådana skillnader som påverkar jämförbarheten mellan insatsvaror avsedda för export och insatsvaror avsedda för förbrukning eller användning på den inhemska marknaden. Justeringar för sådana skillnader skall på grundval av det verkliga sakförhållandet i varje enskilt fall göras i fråga om faktorer som påstås och konstateras påverka jämförbarheten när det gäller pris, kvalitet, tillgänglighet, transport och andra villkor i samband med inköp och försäljning.

2. Förmånens storlek får fastställas på grundval av allmänt tillgänglig information om den berörda industrin, inbegripet statistik över priser för insatsvaran och den berörda produkten, och riktlinjer och standarder som avser den omfattning i vilken insatsvaran förbrukas eller används vid produktionen av den berörda produkten.

3. När det gäller de produkter som förtecknas i bilagan till denna förordning skall förmånens storlek fastställas i enlighet med den metod som anges i bilagan, med vederbörlig hänsyn enligt punkt 1 till sådana skillnader som påverkar jämförbarheten mellan insatsvaror avsedda för export och insatsvaror avsedda för förbrukning eller användning på den inhemska marknaden. Bilagan skall vid behov ändras i enlighet med förfarandet i artikel 13.2.

Artikel 5

Fastställande av skada

1. Fastställande av skada skall göras på grundval av faktisk bevisning och skall inbegripa en objektiv bedömning av följande faktorer:

a) Volymen av och priserna för importen av den berörda produkten till gemenskapens marknad och därav följande verkningar för gemenskapsindustrins priser på den likadana produkten,

och

b) verkningarna av respektive import för gemenskapsindustrin som de framgår av utvecklingstendenser i fråga om ett antal ekonomiska indikatorer, t.ex. försäljningsvolymer, kapacitetsutnyttjande, marknadsandelar, vinster och förluster, avkastning på kapital, investeringar och sysselsättning.

Varken en enskild faktor eller flera av dessa faktorer behöver nödvändigtvis vara avgörande för bedömningen.

2. Med utgångspunkt i all relevant bevisning enligt punkt 1 som läggs fram skall det visas att den berörda produkten vållar skada i den mening som avses i denna förordning.

3. Andra kända faktorer utöver importen av den berörda produkten som samtidigt med denna skadar gemenskapsindustrin skall också granskas för att säkerställa att den skada som vållas av dessa andra faktorer inte tillskrivs den berörda produkten.

4. Ett fastställande av risk för skada skall vara baserat på fakta och inte bara på påståenden, hypoteser eller långsökta möjligheter. Den förändring i omständigheter som skulle kunna skapa en situation där prissättningsförfarandet skulle vålla skada skall klart kunna förutses och vara nära förestående. För att fastställa om det föreligger risk för väsentlig skada skall bl.a. följande faktorer beaktas:

a) Den typ av prissättningsförfaranden eller andra förfaranden som det rör sig om och de handelseffekter som dessa förfaranden sannolikt ger upphov till.

b) En snabb ökningstakt för importen av den berörda produkten till gemenskapens marknad som tyder på att en starkt ökad import är sannolik.

c) Tillräcklig fritt tillgänglig kapacitet hos exportören av den berörda produkten eller en nära förestående betydande ökning av denna kapacitet som tyder på att en starkt ökad export till gemenskapens marknad är sannolik, med hänsyn tagen till förekomsten av andra exportmarknader som skulle kunna ta emot ytterligare export.

d) Huruvida importen till gemenskapens marknad sker till priser som i betydande grad skulle kunna sänka prisnivåer eller förhindra prisökningar som annars skulle ha ägt rum och som sannolikt skulle öka efterfrågan på ytterligare import. och

e) Lagerhållningen av den produkt som undersöks.

Ingen av dessa faktorer kan i sig vara avgörande men de undersökta faktorerna skall sammantagna leda till slutsatsen att ytterligare export av den berörda produkten från det eller de länder som tillämpar prissättningsförfaranden eller andra förfaranden till gemenskapens marknad är nära förestående och att väsentlig skada kommer att uppstå om inte skyddsåtgärder vidtas.

Artikel 6

Inledande

1. En undersökning inom ramen för denna förordning skall inledas på grundval av ett skriftligt klagomål som på gemenskapsindustrins vägnar kan läggas fram av varje fysisk eller juridisk person eller intresseorganisation, eller på grundval av kommissionens eget initiativ, om det finns tillräcklig bevisning för att det förekommer prissättningsförfaranden eller andra förfaranden i den mening som avses i denna förordning, skada och ett orsakssamband mellan importen och den påstådda skadan.

2. Om det är uppenbart att bevisningen är tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleds, skall kommissionen, i enlighet med förfarandet i artikel 13.2, inleda förfarandet inom 45 dagar efter det att klagomålet ingavs och offentliggöra ett tillkännagivande om detta i Europeiska unionens officiella tidning .Om tillräcklig bevisning inte har lagts fram skall kommissionen, i enlighet med förfarandet i artikel 13.2, inom 45 dagar efter det att klagomålet ingavs till kommissionen informera den klagande om detta.

3. I tillkännagivandet om inledande av förfarandet skall det meddelas att en undersökning inleds och anges uppgifter om undersökningens räckvidd, den berörda produkten, de tredjeländer vars myndigheter påstås tillämpa prissättningsförfaranden, typen av förfaranden och den period inom vilken berörda parter får ge sig till känna, lägga fram skriftliga synpunkter och lämna uppgifter, för att dessa synpunkter och uppgifter skall kunna beaktas i undersökningen. I tillkännagivandet skall även anges den period inom vilken berörda parter får begära att bli hörda av kommissionen.

4. Kommissionen skall underrätta de berörda parterna, i synnerhet exportörer och importörer av den berörda produkten, myndigheterna i det berörda tredjeland som tillämpar prissättningsförfaranden eller andra förfaranden, mot vilka de klagande och andra gemenskapstillverkare inlett förfarandet.

5. Kommissionen får vid valfri tidpunkt före inledandet av förfarandet eller under förfarandet inbjuda det berörda tredjelandets myndigheter till samråd med syfte att klargöra situationen i fråga om den bevisning som avses i punkt 2 och finna en ömsesidigt tillfredsställande lösning.

Artikel 7

Undersökning

1. Efter det att förfarandet inletts skall kommissionen inleda en undersökning som skall omfatta både prissättningsförfaranden eller andra förfaranden och skada. Denna undersökning skall normalt avslutas inom sex månader och senast inom tolv månader efter den dag undersökningen inleddes.

2. De berörda parter som har gett sig till känna inom den tidsgräns som anges i tillkännagivandet om inledande av förfarandet skall höras om de i tid lämnat en begäran om att höras, av vilken det framgår att de är en berörd part som sannolikt påverkas av resultatet av förfarandet och att det finns särskilda skäl till att de borde höras.

3. Om en berörd part vägrar att ge tillgång till eller på annat vis inte lämnar nödvändiga uppgifter inom utsatt tid eller i betydande mån hindrar undersökningen, får preliminära eller slutgiltiga, positiva eller negativa undersökningsresultat fastställas på grundval av tillgängliga uppgifter. Om det framkommer att någon berörd part har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter skall dessa lämnas utan beaktande och tillgängliga uppgifter får användas.

4. Uppgifter som till sin natur är konfidentiella eller som lämnas konfidentiellt av parter i en undersökning, skall på välgrundad begäran behandlas konfidentiellt av myndigheterna. De berörda parter som lämnar konfidentiella uppgifter skall lämna icke-konfidentiella sammanfattningar av dessa. Dessa sammanfattningar skall vara tillräckligt detaljerade för att det skall vara möjligt att kunna bilda sig en rimlig uppfattning om kontentan av de konfidentiella uppgifterna och för att det skall bli möjligt för berörda parter att få tillgång till alla uppgifter inom ramen för undersökningen som är relevanta för framläggandet av deras fall. Uppgifter som mottas i enlighet med denna förordning får endast användas för de ändamål för vilka de begärdes. Denna bestämmelse skall inte hindra att uppgifter som mottagits i samband med en undersökning används i syfte att inleda andra undersökningar inom ramen för samma förfarande rörande den berörda produkten.

Artikel 8

Provisoriska åtgärder

1. Provisoriska åtgärder får införas beträffande import av den berörda produkten om det preliminärt har fastställts att den berörda produkten gynnas av prissättningsförfaranden eller andra förfaranden, att gemenskapsindustrin därigenom vållas skada och att gemenskapens intresse motiverar att åtgärder vidtas för att förhindra sådan skada. Dessa åtgärder skall införas i enlighet med förfarandet i artikel 13.2.

2. En säkerhet skall ställas för de provisoriska åtgärderna och för att den berörda produkten med ursprung i ett land som tillämpar prissättningsförfaranden eller andra förfaranden skall få övergå till fri omsättning i gemenskapen skall det krävas att sådan säkerhet ställs.

3. Provisoriska åtgärder får inte införas tidigare än 60 dagar från det att förfarandet inletts. Dessa åtgärder får gälla i högst sex månader.

Artikel 9

Avslutande utan åtgärder

1. Om ett klagomål återkallas, får kommissionen avsluta förfarandet utom när ett sådant avslutande skulle strida mot gemenskapens intresse.

2. Om kompensationsåtgärder inte är nödvändiga skall förfarandet avslutas i enlighet med förfarandet i artikel 13.2. Ett beslut om att avsluta ett förfarande skall åtföljas av en redogörelse för skälen till detta.

Artikel 10

Slutgiltiga åtgärder

1. Om det av de faktiska omständigheter som slutgiltigt konstateras framgår att prissättningsförfaranden eller andra förfaranden förekommer och att skada vållas genom import av den berörda produkten till gemenskapens marknad, och om gemenskapens intresse i enlighet med artikel 14 motiverar att åtgärder vidtas, skall en slutgiltig åtgärd beträffande den berörda produkten införas i enlighet med förfarandet i artikel 13.2.

2. Nivån på de kompensationsåtgärder som införs enligt punkt 1 för att uppväga förmånen av prissättningsförfaranden eller andra förfaranden får inte överstiga nivån på de förmåner som konstaterats och kompensationsåtgärderna skall företrädesvis utformas som tullar.

3. Om en preliminär kompensationstull har tillämpats och den slutgiltiga kompensationstullen är högre än den preliminära tullen, får mellanskillnaden inte tas ut. Om den slutgiltiga kompensationstullen är lägre än den preliminära tullen, skall den preliminära tullen beräknas på nytt. Om ett slutgiltigt fastställande är negativt, skall den preliminära tullen inte bekräftas.

4. En kompensationsåtgärd skall vara i kraft bara så länge som och bara i den omfattning som krävs för att motverka de prissättningsförfaranden eller andra förfaranden som vållar skada.

Artikel 11

Åtaganden

1. Undersökningar får avslutas utan att provisoriska eller slutgiltiga åtgärder införs, om det mottas tillfredsställande, frivilliga åtaganden som innebär att

a) myndigheter i tredjeland som tillämpar prissättningsförfaranden eller andra förfaranden går med på att undanröja eller begränsa förfarandena eller vidta andra åtgärder som avser deras verkningar, eller

b) en exportör åtar sig att ändra sina priser eller att upphöra med export till gemenskapens marknad så länge som denna export direkt eller indirekt gynnas av prissättningsförfaranden eller andra förfaranden, med konsekvensen att de skadliga verkningarna av prissättningsförfaranden eller andra förfaranden undanröjs.

2. Åtaganden skall godtas i enlighet med förfarandet i artikel 13.2.

3. Om en part överträder eller återtar ett åtagande, skall, på grundval av de uppgifter som är tillgängliga inom ramen för den undersökning som ledde fram till åtagandet, en kompensationsåtgärd införas i enlighet med artikel 10.

Artikel 12

Översyner

1. Behovet av en fortsatt tillämpning av åtgärder i deras ursprungliga form får vid behov ses över på kommissionens initiativ eller på begäran av en medlemsstat, en exportör, en importör, tillverkare verksam i gemenskapen eller det berörda tredjelandets regering, förutsatt att en tid om minst ett år har förflutit sedan den slutgiltiga åtgärden infördes.

2. Översyner skall inledas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 13.2. Relevanta bestämmelser i artiklarna 6 och 7 skall tillämpas på översyner enligt punkt 1.

3. Vid översyner skall man bedöma huruvida prissättningsförfarandena eller de andra förfarandena fortfarande tillämpas och fortfarande vållar skada samt fastställa huruvida gemenskapens intresse motiverar fortsätta åtgärder. Översyner kan även omfatta en bedömning av situationer där en kompensationsåtgärds positiva verkningar undergrävs genom kringgående av de gällande åtgärderna eller situationer där kompensationsåtgärder inte har lett till några rörelser eller inte har lett till tillräckliga rörelser i återförsäljningspriser och påföljande försäljningspriser på gemenskapens marknad.

4. Beroende på resultaten av översynerna, skall kompensationsåtgärderna upphöra att gälla, ändras, utvidgas eller behållas i enlighet med förfarandet i artikel 13.2.

Artikel 13

Kommitté

1. Kommissionen skall biträdas av den rådgivande kommitté som inrättats genom artikel 25 i rådets förordning (EG) nr 2026/97[4].

2. När hänvisning sker till denna punkt skall det rådgivande förfarandet i artikel 3 i beslut 1999/468/EG tillämpas, varvid bestämmelserna i artikel 7.3 i det beslutet skall iakttas.

Artikel 14

Gemenskapens intresse

Ett beslut enligt artiklarna 8.1, 9.2, 10.1 och 10.3 huruvida gemenskapens intresse motiverar åtgärder eller huruvida åtgärderna bör upphöra att gälla, ändras eller behållas i enlighet med artikel 12.4 skall fattas på grundval av en helhetsbedömning av alla berörda parters intressen. Åtgärder får inte tillämpas om slutsatsen klart kan dras att de inte ligger i gemenskapens intresse.

Artikel 15

Allmänna bestämmelser

1. Provisoriska eller slutgiltiga kompensationsåtgärder skall införas genom en förordning och genomföras av medlemsstaterna i den form, på den nivå och i enlighet med de övriga kriterier som anges i den förordningen. Om det införs andra åtgärder än tullar, skall åtgärdernas exakta utformning anges i förordningen i enlighet med bestämmelserna i denna förordning.

2. Särskilda bestämmelser, i synnerhet avseende den gemensamma definitionen av begreppet ursprung enligt rådets förordning (EEG) nr 2913/92[5], får antas i enlighet med den här förordningen.

3. För tillämpningen av artiklarna 217.1 och 218.2 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92[6] skall provisoriska och slutgiltiga kompensationsåtgärder behandlas på samma sätt som provisoriska och slutgiltiga antidumpnings- och utjämningstullar.

4. Förordningar varigenom provisoriska eller slutgiltiga kompensationsåtgärder införs, samt förordningar eller beslut varigenom åtaganden godtas eller undersökningar eller förfaranden avslutas, skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning .

5. En produkt får inte omfattas av både kompensationsåtgärder och antidumpnings- eller utjämningsåtgärder i syfte att råda bot på en och samma situation som uppstått genom prissättningsförfaranden eller andra förfaranden som avses i artikel 3 och dumpning eller subventionering.

6. Bestämmelserna i denna förordning skall gälla utan att det påverkar tillämpningen av, och i förekommande fall med hänsyn till, de särskilda regler som överenskommits mellan gemenskaperna och tredjeländer.

Artikel 16

Denna förordning träder i kraft den […] dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

BILAGA

Metod för att beräkna storleken av den förmån som avses i artikel 4

Metod för att fastställa förmånens storlek:

Nedanstående formel skall tillämpas enligt följande:

W är världsmarknadspriset per ton för insatsvaran under det senaste kalenderåret.

X är världsmarknadspriset per ton för den referensprodukt på grundval av vilken priset på insatsvaran fastställs.

Y är den prissänkning i procent av världsmarknadspriset för referensprodukten som uppnås genom regelverket i det berörda tredjelandet.

Z är det förhållande som avser det antal enheter av insatsvaran som förbrukas eller används för att tillverka 1 ton av den berörda produkten (se tabellen nedan); om t.ex. 5 ton av insatsvaran används för att tillverka 1 ton av den berörda produkten blir Z = 5.

Formel: [W-(X/100 x (100-Y))] x Z ( X x Y %) x Z = förmån per ton

Denna formel skall användas vid beräkningen av åtgärdens kompenserande belopp när det gäller de produkter som förtecknas i nedanstående tabell:

Berörd produkt | KN-nummer | Det förhållande som avser antal enheter av insatsvaran (Z) |

Propan | Butan (blandning) | Lätt nafta |

Eten | 2901 21 00 | 2,5 | 3,2 | 3,2 |

Propen | 2901 22 00 | 6,3 | 5,3 | 1,0 |

Butadien-(1,3) | 2901 24 10 | - | 6,3 | 2,2 |

Cyklohexan | 2902 11 00 | - | - | 2,9 |

Bensen (bensol) | 2902 20 00 | - | - | 3,1 |

p-Xylen | 2902 43 00 | 0,1 | 0,2 | 3,1 |

Styren (styrol) | 2902 50 00 | 0,7 | 1,0 | 1,0 |

Etylbensen | 2902 60 00 | 0,7 | 0,9 | 0,9 |

Derivat med enbart nitrogrupper eller nitrosogrupper | 2904 20 00 | - | - | 2,0 |

Etylenglykol (etandiol) | 2905 31 00 | 1,5 | 1,9 | 1,9 |

Propylenglykol (propandiol-(1,2)) | 2905 32 00 | 3,9 | 3,3 | 0,6 |

Acykliska etrar samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana etrar, andra än dietyleter | 2909 19 00 | - | - | 2,0 |

2,2'-Oxidietanol (dietylenglykol, digol) | 2909 41 00 | 1,8 | 2,3 | 2,3 |

Linjär polyeten med en specifik vikt av mindre än 0,94 (LD) | 3901 10 10 | 2,5 | 3,3 | 3,3 |

Annan polyeten med en specifik vikt av mindre än 0,94 (LD) | 3901 10 90 | 2,5 | 3,3 | 3,3 |

Polyeten med en specifik vikt av minst 0,94 (HD) | 3901 20 10 3901 20 90 | 2,6 | 3,4 | 3,4 |

Polypropen, i obearbetad form | 3902 10 00 | 6,4 | 5,4 | 1,0 |

Expanderbar polystyren | 3903 11 00 | 0,7 | 1,0 | 1,0 |

Annan polystyren | 3903 19 00 | 0,7 | 1,0 | 1,0 |

Sampolymerer av akrylnitril, butadien och styren (ABS), i obearbetad form | 3903 30 00 | - | 4,9 | 1,3 |

Sampolymerer av styren och akrylnitril (SAN), i obearbetad form | 3903 20 00 | 2,6 | 2,4 | 1,1 |

Polyvinylklorid, inte blandad med andra ämnen, i obearbetad form | 3904 10 00 | 1,1 | 1,5 | 1,5 |

[1] EUT C […], […], s. […].

[2] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

[3] EGT L 302, 19.10.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom 2003 års anslutningsakt.

[4] EGT L 288, 21.10.1997, s. 1. Förordningen senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 461/2004 (EUT L 77, 13.3.2004, s. 12).

[5] EGT L 302, 19.10.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom 2003 års anslutningsakt.

[6] EGT L 302, 19.10.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom 2003 års anslutningsakt.