[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 30.05.2005

KOM(2005) 221 slutlig

2005/0099(CNS)

Förslag till

RÅDETS DIREKTIV

om fastställande av minimiregler för skydd av slaktkycklingar

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

( Skäl och syfte

Uppfödning av slaktkycklingar är en viktig jordbruksnäring i EU. Detta framgår av det faktum att mer än 4 miljarder kycklingar slaktas i EU-15 varje år[1], vilket är fler djur än i någon annan jordbruksnäring. I och med utvidgningen med tio nya medlemsstater den 1 maj 2004 ökade antalet med cirka 18 %. Jämfört med annan djurproduktion är uppfödningen av slaktkycklingar en av de mest intensiva näringarna. Denna typ av produktion medför emellertid problem för djurens hälsa och välbefinnande. Detta område omfattas inte av någon specifik gemenskapslagstiftning, utan endast av de allmänna kraven i direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur. Kommissionen har därför beslutat att föreslå ett särskilt rådsdirektiv om fastställande av minimiregler för skydd av slaktkycklingar.

( Allmän bakgrund

I en rapport om slaktkycklingars välbefinnande – The Welfare of Chickens Kept for Meat Production (Broilers) – som lades fram i mars 2000 av Vetenskapliga kommittén för djurs hälsa och välbefinnande, konstateras ett antal djurhälsoproblem, t.ex. rubbningar i metabolismen som kan leda till benfel, ascites, plötslig död och andra hälsoproblem.

Kommissionens förslag som åtföljer detta meddelande syftar till att förbättra djurskyddet inom den intensiva kycklinguppfödningen genom tekniska och förvaltningsmässiga krav på anläggningarna, inklusive förstärkt kontroll på gårdarna och ett ökat informationsutbyte mellan producenter, behöriga myndigheter och slakterier grundade på djurhälsokontroller av slaktkropparna. Detta förslag blir ett centralt inslag i den handlingsplan för djurskydd som kommissionen kommer att lägga fram under 2005. Det är ett tydligt bevis på kommissionens vilja att lägga fram förslag till en politik som kan förbättra djurskyddsnormerna, med beaktande av de djurhälsoproblem i nuvarande produktionssystem som påpekats av vetenskapliga experter. Förslaget svarar också mot det växande kravet från allmänheten i EU att höja standarden på djurskyddet.

( Gällande bestämmelser på det område som berörs av förslaget

Slaktkycklingar omfattas inte av någon särskild djurskyddslagstiftning på gemenskapsnivå. Det är endast de allmänna kraven i direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur som är tillämpliga. Kommissionen är medveten om att EU:s vitt skilda nationella djurskyddskrav för kycklingar och olika frivilliga kvalitetssäkringssystem som innehåller vissa djurskyddsaspekter kan snedvrida konkurrensen och störa marknadsorganisationen. Allmänheten i EU är allt mer bekymrad över hur slaktkycklingarna mår. Framför allt har ett antal djurrättsorganisationer startat kampanjer med krav på ett bättre djurskydd.

Det är också väl känt att man genom bra driftmetoder inom jordbruket inte bara kan förbättra djurhälsovillkoren, utan också bidra till att förebygga sjukdomar och mildra eventuella negativa miljöeffekter av verksamheten.

Mot denna bakgrund och med hänsyn till slutsatserna i rapporten från Vetenskapliga kommittén för djurs hälsa och välbefinnande har kommissionen beslutat att lägga fram ett förslag till rådets direktiv om skydd av slaktkycklingar.

( Överensstämmelse med unionens övriga politik och målsättningar

I protokollet om djurskydd och djurens välfärd som ingår som en bilaga till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen krävs det att gemenskapen och medlemsstaterna tar största möjliga hänsyn till djurens välbefinnande då de utformar och genomför riktlinjer för gemenskapens jordbrukspolitik, samtidigt som de beaktar medlemsstaternas lagar och andra författningar samt sedvänjor särskilt när det gäller religiösa riter, kulturella traditioner och regionalt arv. Eftersom levande fjäderfä tas upp i förteckningen i bilaga I till fördraget finns det en rättslig grund för åtgärder som kan förbättra skyddet för dessa djur.

2. SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYS

( Samråd med berörda parter

Metoder, målsektorer och deltagarnas allmänna profil

Arbetet med att förbereda förslaget har omfattat samråd med de viktigaste företrädarna för branschen och konsument- och djurrättsorganisationer, samt diskussioner med relevanta experter från medlemsstaterna. Inom ramen för detta arbete har kommissionen organiserat ett antal arbetsgrupper med representanter från medlemsstaterna. I detta sammanhang ingick också en studieresa till Sverige som anordnades av jordbruksdepartementet för att visa hur djuromsorgsprogrammet för kycklingar, som bl.a. omfattar ett system för bedömning av fotskador, tillämpas i praktiken. Särskilda möten för samråd med berörda parter organiserades också i september 2003 och december 2004.

Sammanfattning av svaren och av hur de har beaktats

Resultaten av samråden stödjer synsättet att djurskyddsproblem kan åtgärdas genom förstärkt egenkontroll på gården och genom att låta besiktningen efter slakt omfatta djurhälsoindikatorer.

Djurrättsorganisationer framhävde den höga tillväxttakten (p.g.a. genetiskt urval) och därav orsakade benfel, hög beläggningstäthet och restriktiv utfodring av avelsfåglarna som de största problemen. Kommissionen planerar att till rådet och Europaparlamentet överlämna en särskild rapport grundad på ytterligare vetenskapliga råd om hur genetiska faktorer påverkar vissa brister som kan leda till ett sämre välbefinnande för kycklingarna.

Producentorganisationerna erkände att det funnits problem men poängterade att industrin arbetar aktivt med att förbättra djurskyddet. I detta sammanhang konstaterade företrädare för producentledet att det vore välkommet med lagstiftningsåtgärder för att bättre harmonisera produktionsvillkoren på EU-nivå, förutsatt att detta sker gradvis och på ett realistiskt sätt.

Alla deltagare var överens om vikten av utbildning av personer som handhar djuren. Man erkände också värdet av att slakthusen använder indikatorer för kontroll av djurens hälsa, som ett sätt att identifiera djurskyddsproblem på gården.

( Samråd och experthjälp

Berörda fackområden

Vetenskaplig rådgivning angående djurs hälsa och välbefinnande.

Metoder

Som svar på en begäran från kommissionen antog Vetenskapliga kommittén för djurs hälsa och välbefinnande i mars 2000 en rapport om slaktkycklingars välbefinnande ( The Welfare of Chickens Kept for Meat Production (Broilers) ).

De viktigaste organisationer och experter som rådfrågats

Vetenskapliga kommittén för djurs hälsa och välbefinnande.

Sammanfattning av råden

Man har inte nämnt att det finns allvarliga risker som kan få irreversibla konsekvenser.

I Vetenskapliga kommitténs rapport konstateras att de flesta djurskyddsproblemen hos kycklingar har ett direkt samband med framavel för högre tillväxttakt och bättre foderutnyttjande. Ett stort antal egenskaper när det gäller metabolism och beteende har ändrats genom genetiskt urval. Rubbningar i metabolismen kan medföra benproblem, ascites, plötslig död eller andra hälsoproblem.

En indikator för hur vanligt det är med djurhälsoproblem och som används i den vetenskapliga rapporten är jämförelsen av dödlighet mellan vanliga slaktkycklingar (1 % per vecka), kycklingar av långsamt växande raser inom produktion av typen ”Label rouge” (0,25 % per vecka) och unghönor av värphönsart (0,14 %).

De största problemen är följande:

Dödligheten i produktionsenheter med vanliga slaktkycklingar är högre än den i andra typer av kycklinganläggningar (uppfödning av långsamt växande slaktkycklingar eller av värphöns). Dödligheten hos unga kycklingar kan bero på omständigheter före kläckningen, såsom äggkvaliteten. Hos äldre fåglar har metabola rubbningar på grund av den snabba tillväxten en stor betydelse.

Skelettrubbningar, särskilt i form av bensvaghet, kan försämra fåglarnas välbefinnande eftersom rörelseförmågan inskränks. I allvarliga fall är detta också förenat med smärta och obehag. Benskörhet och skev benställning kan leda till benfrakturer vid infångning och slakt. Skelettrubbningar kan bero på infektion, ärftlighet eller degenerativa förändringar.

Kontaktdermatit yttrar sig som sår på bröstet eller benen eller som trampdynedermatit, vilket är det vanligaste. Allvarliga sår kan ge smärta och är dessutom en inkörsport för andra infektioner vilket leder till ett försämrat hälsotillstånd och dålig produktivitet. Kvaliteten på ströbädden tycks vara en viktig faktor i detta sammanhang.

Ascites är en viktig dödlig sjukdom som har metabola orsaker. Luftens kvalitet, ljusförhållanden, temperatur och näring är viktiga faktorer som kan inverka på risken för ascites.

Plötslig död har i stort sett samma riskfaktorer och orsaker som ascites. Eftersom detta syndrom inom några få minuter leder till döden för fåglar som annars är i god kondition, kan betydelsen för välbefinnandet vara lägre jämfört med ascites som orsakar kroniskt lidande.

Problem i luftvägar och slemhinnor kan ha infektiösa eller icke-infektiösa orsaker beroende på t.ex. dålig luft. Luftvägssjukdomar utgör en indikator på hygienen i en anläggning och kan tyda på att det finns problem med klimatkontrollen.

Värmebelastning inverkar märkbart på hur fåglarna mår. Kycklingar trivs inom endast ett mycket snävt temperaturintervall. Risken för värmestress ökar i takt med att fåglarna växer eftersom värmealstringen från metabolismen ökar och tillgängligt utrymme för varje kyckling krymper. Termisk komfort beror inte bara på själva temperaturen utan också på den relativa fuktigheten.

En hög beläggningsgrad begränsar kycklingarnas normala beteende så att de inte kan röra sig och sprätta normalt och kan alltså leda till försämrat välbefinnande.

Offentliggörande av experternas rekommendationer

Yttrandet från Vetenskapliga kommittén för djurs hälsa och välbefinnande finns på

http://europa.eu.int/comm/food/fs/sc/scah/out39_en.pdf

( Konsekvensanalys

Följande handlingsalternativ fanns:

- Ingen åtgärd:

Detta alternativ skulle inte svara mot allmänhetens ökade oro för kycklingarnas välbefinnande. Dessutom skulle branschen föredra en bättre harmonisering på EU-nivå för att undvika störningar på marknaden på grund av olika nationell lagstiftning och frivilliga kvalitetssäkringssystem på nationell nivå som tvingats fram av detaljhandeln och konsumenterna.

- Fastställande av minimikrav för djurskydd för kycklingproduktionen: Ett direktiv eller en förordning med en detaljerad beskrivning av hur den utrustning och de utrymmen som används vid kycklinguppfödning skall vara utformade.

Detta alternativ skulle kunna uppfylla allmänhetens förväntningar när det gäller djurskydd för kycklingar. En mycket sträng reglering av tekniska detaljer i uppfödningsmetoderna skulle emellertid kunna sakna den nödvändiga flexibilitet som krävs med tanke på de många olika system som används. För att effektivare och mer djurvänliga produktionsrutiner skall utvecklas krävs en rättslig ram som ger tillräcklig flexibilitet. En lagstiftning som reglerar för många tekniska detaljer riskerar att hämma den pågående tekniska utvecklingen på området.

- Integrerat tillvägagångssätt: Harmonisering av tekniska krav angående nyckelfaktorer för kycklingars välbefinnande i kombination med en indikatorbaserad kontroll av flocken vid slaktbesiktningen för den intensivaste produktionen.

Det var detta resultatinriktade synsätt som valdes för förslaget.

3. FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER

( Sammanfattning av den föreslagna åtgärden

Förslag till rådets direktiv om fastställande av minimiregler för skydd av slaktkycklingar.

( Rättslig grund

Artikel 37 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

( Subsidiaritetsprincipen

Subsidiaritetsprincipen är tillämplig eftersom förslaget inte faller inom gemenskapens exklusiva behörighet.

Medlemsstaterna kan inte själva uppnå målen för förslaget av följande skäl:

Skillnader i befintliga regler på området kan snedvrida konkurrensen och hindra att den gemensamma marknaden för kycklingkött fungerar ändamålsenligt. På grund av marknadens gränsöverskridande karaktär är enskilda medlemsstaters åtgärder otillräckliga för att uppnå de mål som sätts upp i detta förslag.

Om gemenskapen vidtar åtgärder kommer det bli lättare att uppnå målen för förslaget av följande skäl:

För att säkerställa att produktionen utvecklas rationellt finns det ett behov av att fastställa minimiregler för skydd av slaktkycklingar. På grund av den här näringens omfattning görs detta bäst genom åtgärder på EU-nivå.

Idag omfattas kycklinguppfödningen av direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur. Det finns frivilliga produktionsprogram med krav på djurskydd i ett antal medlemsstater, men det är endast Sverige och Danmark som har särskild djurskyddslagstiftning för kycklingar.

En bättre harmonisering på gemenskapsnivå av minimiregler för skydd av slaktkycklingar skulle bidra till att undvika störningar på marknaden på grund av olika nationell lagstiftning och frivilliga kvalitetssäkringssystem på nationell nivå.

Förslaget är därför förenligt med subsidiaritetsprincipen.

( Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl:

I förslaget föreskrivs minimiregler för skydd av slaktkycklingar. Medlemsstaterna får, i enlighet med de allmänna bestämmelserna i fördraget, bibehålla eller tillämpa strängare bestämmelser för skyddet av slaktkycklingar än de som anges i det här direktivet.

Kommissionens förslag som åtföljer detta meddelande syftar till att förbättra djurskyddet inom den intensiva kycklinguppfödningen genom tekniska och förvaltningsmässiga krav på anläggningarna, inklusive förstärkt kontroll på gårdarna och ett ökat informationsutbyte mellan producenter, behöriga myndigheter och slakterier grundat på djurhälsokontroller av slaktkropparna.

Det är viktigt att påpeka att man redan idag samlar in utförlig information om produktionsparametrar inom detta långt integrerade produktionssystem. Genom att använda dessa uppgifter inte bara för kommersiella syften eller för övervakning av hygienkraven, utan också för kontroll av djurens villkor på gården, tycks man på ett både ekonomiskt och effektivt sätt kunna förbättra villkoren för djuren.

Detta integrerade tillvägagångssätt är också ett viktigt ledmotiv i den nya lagstiftningen om livsmedelshygien och veterinärkontroller. Denna allmänna lagstiftning som även omfattar djurskyddsaspekter föreskriver också ett informationsutbyte mellan djurhållaren och slakteriet. Under de omfattande samråd med berörda parter som ägde rum under bearbetningen av förslaget välkomnades detta tillvägagångssätt av alla parter.

( Val av instrument

Föreslagen rättsaktstyp: direktiv.

Några andra instrument skulle av skälen nedan inte vara lämpliga.

En förordning med tekniska detaljer för de uppfödningsmetoder som används skulle kunna sakna nödvändig flexibilitet med tanke på de många olika system som används. För att effektivare och mer djurvänliga produktionsrutiner skall utvecklas krävs en rättslig ram som ger tillräcklig flexibilitet. En lagstiftning som reglerar för många tekniska detaljer riskerar att hämma den pågående tekniska utvecklingen på området.

En förordning skulle ha fördelen av att ha allmän giltighet, eftersom den är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna, och administrativt merarbete skulle undvikas då den inte behöver införlivas i nationell lagstiftning. När det gäller djurskyddslagstiftning har emellertid flera medlemsstater sagt sig föredra ett direktiv, som är bindande med avseende på det resultat som skall uppnås, men där det överlåts på medlemsstaterna att bestämma form och tillvägagångssätt. Direktivet måste således införlivas i nationell lagstiftning vilket möjliggör en anpassning av denna så att den tar hänsyn till särskilda nationella omständigheter.

4. BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget får inga finansiella konsekvenser för gemenskapens budget.

5. YTTERLIGARE UPPLYSNINGAR

( Översyn/omarbetning/tidsfristklausul

Förslaget innehåller en bestämmelse om översyn.

( Jämförelsetabell

Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till nationella bestämmelser som genomför direktivet, tillsammans med en jämförelsetabell mellan dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.

( Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)

Detta förslag berör en EES-fråga och bör därför gälla i hela EES.

2005/0099(CNS)

Förslag till

RÅDETS DIREKTIV

om fastställande av minimiregler för skydd av slaktkycklingar

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 37 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag[2],

med beaktande av Europaparlamentets yttrande[3],

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[4],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[5], och

av följande skäl:

(1) I protokollet om djurskydd och djurens välfärd som ingår som en bilaga till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen krävs det att gemenskapen och medlemsstaterna tar största möjliga hänsyn till djurens välbefinnande då de utformar och genomför riktlinjer för gemenskapens jordbrukspolitik, samtidigt som de beaktar medlemsstaternas lagar och andra författningar samt sedvänjor särskilt när det gäller religiösa riter, kulturella traditioner och regionalt arv.

(2) Rådets direktiv 98/58/EG av den 20 juli 1998 om skydd av animalieproduktionens djur[6] som utformats med stöd av Europeiska konventionen om skydd av animalieproduktionens djur[7] (”konventionen”), innehåller minimibestämmelser för djurskydd som gäller utrymmen, foder, vatten och djurvård anpassade efter djurens fysiologiska och etologiska behov.

(3) Gemenskapen är part till konventionen inom ramen för vilken man antagit en särskild rekommendation om tamhöns ( Gallus gallus ) som omfattar tilläggsbestämmelser för fjäderfä som föds upp för slakt.

(4) I rapporten om slaktkycklingars välbefinnande ( The Welfare of Chickens Kept for Meat Production (Broilers) ) som lades fram den 21 mars 2000 av Vetenskapliga kommittén för djurs hälsa och välbefinnande konstateras att den snabba tillväxttakten hos de kycklingarter som för närvarande används inte följs av en tillfredsställande nivå på djurens hälsa och välbefinnande, och att de negativa effekterna av en hög beläggningsgrad minskas i sådana byggnader där bra inomhusklimat kan upprätthållas.

(5) Det är nödvändigt att fastställa djurskyddsregler på gemenskapsnivå för slaktkycklingar för att undvika en snedvridning av konkurrensen som kan leda till störningar på den gemensamma marknaden i den sektorn och för att säkerställa att produktionen utvecklas rationellt.

(6) För att kunna uppnå de grundläggande målen med att införa djurskyddsförbättringar i den intensiva kycklinguppfödningen är det i enlighet med proportionalitetsprincipen nödvändigt och tillbörligt att fastställa minimiregler för skyddet av slaktkycklingar. Detta direktiv går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen i enlighet med artikel 5 tredje stycket i fördraget.

(7) Reglerna bör inriktas på djurskyddsproblem i intensiva produktionssystem. För att undvika att oproportionerliga åtgärder tillämpas på mindre kycklingbesättningar skall ett undre gränsvärde för tillämpningen av detta direktiv fastställas.

(8) Dessutom skall en del typer av extensiva produktionssystem undantas från vissa specifika krav i direktivet. Sådana undantag bör grundas på hänvisningarna till kycklingar med tillgång till utomhusvistelse i kommissionens förordning (EG) nr 1538/91 av den 5 juni 1991 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EEG) nr 1906/90 om vissa handelsnormer för fjäderfäkött[8].

(9) Det är viktigt att personer som handhar kycklingarna förstår de relevanta djurskyddskraven och får lämplig utbildning så att de kan utföra sina uppgifter.

(10) Då regler för skyddet av slaktkycklingar fastställs måste det finnas en balans mellan de olika aspekter man tar hänsyn till, som djurens hälsa och välbefinnande, ekonomiska och sociala hänsynstaganden samt miljöpåverkan.

(11) I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd[9] fastställs ett regelverk för offentliga kontroller som omfattar efterlevnad av djurskyddsregler såsom bestämmelserna i detta direktiv. Dessutom föreskrivs i förordningen att medlemsstaterna skall lämna årliga rapporter till kommissionen med uppgifter om hur de fleråriga nationella kontrollplanerna har genomförts tillsammans med resultaten av de offentliga kontroller och revisioner som har utförts.

(12) I en del medlemsstater finns det redan flera frivilliga program för märkning av kycklingkött grundade på överensstämmelser med djurskyddsnormer och andra parametrar.

(13) Mot bakgrund av erfarenheterna från sådana frivilliga märkningsprogram bör kommissionen lämna en rapport om förutsättningarna för ett särskilt harmoniserat, obligatoriskt märkningssystem i EU för kycklingkött samt produkter och beredningar därav. Ett sådan märkningssystem bör uppfylla djurskyddsnormer och följa WTO:s bestämmelser samt ta hänsyn till eventuella socioekonomiska konsekvenser och inverkan på gemenskapens handelspartner.

(14) Kommissionen bör lämna en rapport grundad på nya vetenskapliga bevis som beaktar senare forskning och praktisk erfarenhet i syfte att ytterligare förbättra djurskyddet för både slaktkycklingar och föräldradjur, i synnerhet när det gäller aspekter som inte omfattas av detta direktiv. Rapporten bör särskilt ta upp hur genetiska parametrar påverkar sådana brister som medför ett sämre välbefinnande för slaktkycklingar.

(15) Medlemsstaterna bör fastställa bestämmelser om påföljder för överträdelse av bestämmelserna i detta direktiv och se till att de genomförs. Påföljderna måste vara effektiva, proportionerliga och avskräckande.

(16) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter[10].

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 Syfte och räckvidd

Detta direktiv skall tillämpas på slaktkycklingar.

Det skall dock inte tillämpas på

a) anläggningar med färre än 100 kycklingar,

b) anläggningar med avelskycklingar,

c) kläckerier.

Medlemsstaterna skall ha frihet att vidta strängare åtgärder på det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 2 Definitioner

1. I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

a) djurhållare : naturliga eller fysiska personer som äger eller på annat sätt ansvarar för eller handhar kycklingar, oavsett om detta sker permanent eller tillfälligt.

b) behörig myndighet : den myndighet i en medlemsstat som är behörig att utföra veterinära eller zootekniska kontroller eller en annan myndighet till vilken detta ansvar har delegerats.

c) officiell veterinär : veterinär som i enlighet med avsnitt III, kapitel IV (A) i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004[11] är behörig att arbeta som officiell veterinär och som utsetts av den behöriga myndigheten.

d) kyckling : djur av arten Gallus gallus som föds upp för slakt.

e) anläggning : produktionsställe där kycklingar hålls.

f) avdelning : fjäderfästall eller avskild del av fjäderfästall där en kycklingflock hålls.

g) tillgänglig area : ett strötäckt område som alltid är tillgängligt för kycklingarna.

2. Definitionen av tillgänglig area i punkt 1 g får ändras i enlighet med förfarandet i artikel 9 så att den även omfattar golvytor som inte är täckta med strö men som uppfyller likvärdiga djurskyddsnormer som de strötäckta ytorna.

Artikel 3 Krav för uppfödning av kycklingar

1. Medlemsstaterna skall se till att djurhållaren uppfyller de krav som fastställs i bilaga I.

2. Medlemsstaterna skall se till att beläggningsgraden i anläggningar eller enskilda avdelningar, uttryckt i antal kg kyckling per kvadratmeter tillgänglig area, inte överskrider 30 kg levande vikt.

3. Genom avvikelse från punkt 2 kan medlemsstaterna föreskriva att beläggningsgraden får uppgå till högst 38 kg levande vikt i anläggningar eller enskilda avdelningar, förutsatt att djurhållaren förutom kraven i bilaga I även uppfyller kraven i bilaga II.

Vid en sådan avvikelse skall medlemsstaterna se till

a) att de inspektioner, kontroller och uppföljningar som föreskrivs i bilagorna III och IV utförs av den behöriga myndigheten, och

b) att de officiella veterinärerna som ansvarar för den offentliga kontrollen i slakteriet uppfyller kraven i bilaga IV.

4. Punkterna 2 och 3 i denna artikel och punkterna 6 och 7 i bilaga I till det här direktivet skall inte tillämpas på kycklingar som har tillgång till utomhusvistelse och som avses i punkterna c, d eller e i bilaga IV till kommissionens förordning (EG) nr 1538/91.

Artikel 4 Utbildning och handledning av personer som hanterar kycklingar

1. Medlemsstaterna skall se till

a) att djurhållare och personer som anställs eller anlitas av dessa för att sköta, fånga eller lasta kycklingarna har erhållit

i) instruktioner och handledning i relevanta djurskyddskrav, inklusive de krav som gäller anläggningens gallringsmetoder och

ii) tillräckligt med utbildning så att de kan utföra sitt arbete, samt

b) att det erbjuds relevant utbildning för de personer som avses i punkt a.

2. Den utbildning som avses i punkt 1 b (”utbildningen”) skall vara inriktad på djurhälsoaspekter och omfatta särskilt de områden som förtecknas i bilaga V.

3. Medlemsstaterna skall se till att det finns ett system för att kontrollera och godkänna sådan utbildning. Djurhållare skall inneha ett intyg som erkänns av den behöriga myndigheten i medlemsstaten, och som styrker att de fullgjort sådan utbildning eller har förvärvat motsvarande erfarenhet.

4. Medlemsstaterna får erkänna erfarenhet som förvärvats före den 1 december 2006 som likvärdig med deltagande i sådan utbildning och de skall utfärda intyg som styrker att utbildningen är överensstämmande.

5. Tillämpningsföreskrifter för denna artikel får antas i enlighet med förfarandet i artikel 9.

Artikel 5 Märkning av kycklingkött

Senast två år efter det att det här direktivet träder i kraft skall kommissionen lämna en rapport till rådet och Europaparlamentet om förutsättningarna för ett särskilt harmoniserat, obligatoriskt märkningssystem i EU för kycklingkött samt produkter och beredningar därav, som uppfyller djurskyddsnormerna.

Den rapporten skall redogöra för eventuella socioekonomiska konsekvenser, inverkan på gemenskapens handelspartner och huruvida ett sådant märkningssystem överensstämmer med WTO:s bestämmelser.

Rapporten skall åtföljas av lämpliga lagstiftningsförslag som tar hänsyn till sådana överväganden samt till medlemsstaternas erfarenheter av frivilliga märkningsprogram.

Artikel 6 Inlämning av uppgifter från medlemsstaterna och kommissionens påföljande rapport till Europaparlamentet och rådet

1. Senast fem år efter det att det här direktivet har antagits skall medlemsstaterna till kommissionen lämna en sammanfattning av de uppgifter som samlats in enligt punkterna 1 och 2 i bilaga IV.

Kommissionen skall till Europaparlamentet och rådet lämna en rapport om hur genetiska parametrar påverkar identifierade brister som medför ett sämre välbefinnande för kycklingar, som grundar sig på uppgifterna ovan samt på ett vetenskapligt yttrande från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet. Denna rapport skall vid behov åtföljas av lämpliga lagförslag.

2. Formatet för de uppgifter som skall lämnas enligt punkt 1 skall bestämmas av kommissionen senast två år efter det att det här direktivet antagits i enlighet med förfarandet i artikel 9.

Artikel 7Påföljder

Medlemsstaterna skall fastställa det påföljdssystem som skall tillämpas vid överträdelser av nationella bestämmelser som har utfärdats enligt detta direktiv och skall vidta alla åtgärder som behövs för att säkerställa att dessa påföljder genomförs. Påföljderna skall vara effektiva, avskräckande och stå i proportion till överträdelsen. Medlemsstaterna skall anmäla bestämmelserna till kommissionen senast den 1 december 2006 och utan dröjsmål anmäla eventuella ändringar av dem.

Artikel 8 Genomförandebefogenheter

1. De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv på ett enhetligt sätt får antas i enlighet med förfarandet i artikel 9. I synnerhet skall man i enlighet med det förfarandet anta detaljerade bestämmelser för tillämpningen av det bedömningssystem som avses i punkt 4 i bilaga IV.

2. Bilagorna får ändras i enlighet med förfarandet i artikel 9.

Artikel 9Kommittéförfarande

1. Kommissionen skall biträdas av Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, nedan kallad ”kommittén”.

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas och den period som avses i artikel 5.6 i det beslutet skall vara tre månader.

Artikel 10Införlivande i nationell lagstiftning

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra förordningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 1 december 2006. De skall genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 11 Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Artikel 12

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

BILAGA I

KRAV SOM SKALL TILLÄMPAS PÅ ALLA ANLÄGGNINGAR

(som avses i artikel 3)

Vattenbehållare

1. Vattenbehållare skall placeras och underhållas på ett sådant sätt att spill undviks.

Utfodring

2. Foder skall ständigt finnas tillgängligt och får tas bort från kycklingarna tidigast 12 timmar före beräknad slakt.

Strö

3. Alla kycklingar skall ständigt ha tillgång till strö som är torrt och luckert.

Ventilation och uppvärmning

4. Ventilationen skall ha tillräcklig kapacitet så att överhettning undviks och vid behov kombineras med värmesystem för att avlägsna fukt.

Buller

5. Ljudnivån skall hållas så låg som möjligt. Ventilationsfläktar, utfodringsanläggningar och annan utrustning skall konstrueras, installeras, drivas och underhållas på ett sådant sätt att de ger ifrån sig så litet buller som möjligt.

Belysning

6. Samtliga byggnader skall ha belysning över hela golvytan på minst 20 lux under ljusperioderna, uppmätt i fåglarnas ögonhöjd. En tillfällig minskning av ljusnivån får vid behov tillåtas på veterinärs inrådan.

7. Inom tre dagar från det att kycklingarna sätts in i byggnaden och till och med tre dagar före planerad slakt måste belysningen följa en 24-timmarsrytm som omfattar mörkerperioder på totalt minst 8 timmar med åtminstone en sammanhängande mörkerperiod på minst 4 timmar.

Inspektion

8. Alla kycklingar i anläggningen måste inspekteras minst två gånger om dagen. Djurhållaren skall fastställa ett förfarande som säkerställer att den som utför inspektionen går förbi alla kycklingar på högst tre meters avstånd.

9. Kycklingar som är allvarligt skadade eller visar tecken på dålig hälsa, t.ex. de som har svårigheter att gå, har svår ascites eller allvarliga missbildningar och som troligen lider, skall få adekvat behandling eller omedelbart gallras bort.

Rengöring

10. De delar av byggnaderna, utrustningen eller redskapen som är i kontakt med kycklingarna skall rengöras ordentligt och desinficeras vid varje utslaktning innan en ny flock sätts in.

Journalföring

11. Utöver de uppgifter som skall dokumenteras enligt punkt 5 i bilagan till direktiv 98/58/EG skall djurhållaren föra en journal över varje avdelning med uppgifter om

a) antal kycklingar,

b) kycklingarnas ursprung,

c) datum, mängd och typ av foder som leverats,

d) medicinsk behandling och veterinärvård,

e) dödligheten per dag med angivande av orsaker om dessa är kända,

f) daglig inomhustemperatur (högsta och lägsta),

g) kycklingarnas genomsnittsvikt vid tiden för slakt, och

h) antal kycklingar som skickats till slakt och antal kycklingar som dött under transporten till slakteriet.

Dessa uppgifter skall bevaras i minst tre år och göras tillgängliga för den behöriga myndigheten när denna genomför en inspektion eller annars begär det.

Operativa ingrepp

12. Sådana operativa ingrepp är förbjudna som utförs av andra skäl än för terapeutiska och diagnostiska syften och som leder till att en känslig del av kroppen skadas eller tas bort eller att benstrukturen förändras.

För att förhindra fjäderplockning och kannibalism får emellertid medlemsstaterna tillåta att näbben trimmas på kycklingar som inte är äldre än 10 dagar om detta utförs av kvalificerad personal. Dessutom får medlemsstaterna tillåta att kycklingar av hankön kastreras. Kastreringen får endast utföras under överinseende av veterinär och av personal som genomgått särskild utbildning, som är godkänd av den behöriga myndigheten.

BILAGA II

KRAV FÖR UTNYTTJANDE AV HÖGRE BELÄGGNINGSGRAD

(som avses i artikel 3.3)

Anmälan och dokumentation

1. Djurhållaren skall meddela den behöriga myndigheten om sin avsikt att utnyttja en beläggningsgrad som överstiger 30 kg levande vikt.

Meddelandet skall åtföljas av ett dokument som sammanfattar de upplysningar som krävs enligt punkt 2. Meddelandet skall skrivas under av besättningsveterinären. En sådan underskrift skall dock inte befria djurhållaren från dennes rättsliga skyldigheter enligt detta direktiv.

2. Djurhållaren skall ha en sammanställd dokumentation som i detalj beskriver produktionssystemen och hålla denna tillgänglig i anläggningen. Den skall innehålla information särskilt om

a) tekniska detaljer för anläggningen och dess utrustning;

i) en ritning över anläggningen med angivande av storleken på de ytor där kycklingarna hålls,

ii) ventilations-, kyl- och värmesystem och deras placering, samt en ventilationsplan som anger parametrar för luftkvaliteten såsom luftens flöde, hastighet och temperatur,

iii) utfodrings- och bevattningssystem och deras placering,

iv) alarm- och backupsystem i händelse av strömavbrott,

v) typ av golv och strö som normalt används,

b) produktionsmål;

c) drift;

i) antal anställda som sköter kycklingarna med angivande av adressuppgifter i händelse av nödsituation,

ii) kvalifikationerna för djurhållaren och andra personer som sköter kycklingarna,

iii) kyckling- och foderleverantörer,

iv) besättningsveterinär,

v) inspektionsplan och förfaranden för den dagliga driften i anläggningen, inklusive gallringsmetoder,

vi) plan för inspektion och underhåll av teknisk utrustning,

vii) förfaranden för infångning och utslaktning,

viii) förfaranden för rengöring och desinfektion,

ix) beredskapsplan i händelse av strömavbrott.

Dokumentationen skall göras tillgänglig för den behöriga myndigheten på dennes begäran och måste hållas uppdaterad. I synnerhet skall tekniska inspektioner av ventilations- och alarmsystemen dokumenteras.

Djurhållaren skall utan onödigt dröjsmål meddela den behöriga myndigheten om eventuella större förändringar i den anläggning eller utrustning eller de förfaranden som beskrivs.

Krav i fråga om anläggningar och personal

3. Djurhållaren skall se till att varje avdelning är försedd med ventilations-, värme- och kylsystem som är utformade och sköts på ett sådant sätt att

a) ammoniakhalten inte överstiger 20 ppm och att koldioxidhalten inte överstiger 3000 ppm uppmätt i höjd med kycklingarnas huvud,

b) innomhustemperaturen inte överstiger utomhustemperaturen med mer än 3° C när denna är högre än 30° C i skuggan, och att

c) den relativa fuktigheten i avdelningen inte är högre än 70 % då utomhustemperaturen går under 10° C.

Ventilations-, värme- och kylsystemen skall inspekteras vid de intervall som anges i den dokumentation som krävs enligt punkt 2 c.

Kontroll och journalföring på anläggningen

4. Djurhållaren skall på anläggningen kontrollera och journalföra

a) temperatur och relativ fuktighet i varje avdelning genom kontinuerlig övervakning, och

b) kycklingarnas dagliga vattenkonsumtion i varje avdelning.

Dessa uppgifter skall bevaras av djurhållaren i minst tre år och göras tillgängliga för den behöriga myndigheten när denna genomför en inspektion eller annars begär det.

BILAGA III

INSPEKTIONER OCH UPPFÖLJNING AV BRISTER HOS ANLÄGGNINGEN VID HÖGRE BELÄGGNINGSGRAD

(som avses i artikel 3.3)

1. Den behöriga myndigheten skall utföra inspektioner för att kontrollera

a) att utrustningen och driften av anläggningen eller den enskilda avdelningen är så utformade att en acceptabel djurskyddsnivå säkerställs,

b) att uppgifterna om flockstorlek och dödstal är rimliga, och

c) att kraven i både bilaga I och bilaga II är uppfyllda.

Den behöriga myndigheten skall inspektera särskilt de anläggningar om vilka de får ett meddelande enligt punkt 3 i bilaga IV som anger allvarliga brister eller brister som redan tidigare meddelats.

Åtgärder vid bristande efterlevnad

2. Efter antingen en inspektion enligt punkt 1 i den här bilagan, i de fall en sådan inspektion visar att kraven i bilaga II inte uppfylls, eller efter ett meddelande enligt punkt 3 i bilaga IV, kan den behöriga myndigheten begära att djurhållaren skall eliminera sådana faktorer i anläggningen som troligen bidragit till de brister som rapporterats. I sådana fall skall djurhållaren lämna en handlingsplan underskriven av besättningsveterinären.

Dessutom kan den behöriga myndigheten begära att den högsta tillåtna beläggningsgraden i den berörda anläggningen eller avdelningen minskas så mycket att bristen kan åtgärdas, vanligen till en beläggningsgrad på mellan 30 och 38 kg levande vikt, i de fall en inspektion visar att kraven i bilaga II inte uppfylls eller vid mottagandet av ett meddelande enligt punkt 3 i bilaga IV om en allvarlig brist eller ett andra meddelande om en tidigare rapporterad brist hos samma anläggning. Den behöriga myndigheten skall underrätta djurhållaren om det beslut som fattats och särskilt om det datum från vilket den lägre beläggningsgraden skall tillämpas.

Den behöriga myndigheten kan emellertid besluta om att beläggningsgraden inte skall minskas om djurhållaren lämnar tillräckliga förklaringar på att bristen utgör ett undantag eller visar att orsakerna till den ligger utom hans eller hennes kontroll. I sådana fall skall djurhållaren bevisa att berörda personer, t.ex. kläckeriarbetaren eller foderleverantören, har informerats om bristen så att de kan förhindra att den uppkommer igen.

3. Djurhållaren på anläggningen får begära en omprövning av den begäran om minskning av beläggningsgraden som avses i punkt 2 förutsatt att

a) de två föregående flockarna följt de gränsvärden som fastställs i punkt 3 i bilaga IV, och att

b) besättningsveterinären yttrat sig positivt om denna begäran.

Den behöriga myndigheten skall besluta om denna begäran utifrån en inspektion av anläggningen som även omfattar en utvärdering av den dokumentation som skall lämnas i enlighet med punkterna 1 och 2 i bilaga II.

BILAGA IV

KONTROLL OCH UPPFÖLJNING PÅ SLAKTERIET

(som avses i artiklarna 3.3, 6.1 och 8.1)

1. På slakteriet skall ett representativt prov på minst 200 kycklingar från varje sändning inspekteras under överinseende av den officielle veterinären med avseende på förekomst och bedömning av trampdynedermatit enligt punkt 4.

Uppgifterna om dödlighet som anges i den dokumentation som åtföljer sändningen liksom antal kycklingar som var döda vid ankomsten skall registreras med angivande av anläggning och avdelning. Dödstalen skall omfatta alla de fåglar som gallrats bort.

2. Den officielle veterinären skall utvärdera resultaten av inspektionen efter slakt för att identifiera andra möjliga tecken på dåliga djurskyddsvillkor i den anläggning eller avdelning som fåglarna kommer från.

3. När de godtagbara nivåerna för dödlighet eller trampdynedermatit enligt tabell 1 överskrids i den anläggning eller avdelning där fåglarna har sitt ursprung skall den officielle veterinären meddela djurhållaren på anläggningen, besättningsveterinären och den behöriga myndigheten.

Den officielle veterinären skall också meddela djurhållaren på anläggningen, besättningsveterinären och den behöriga myndigheten i de fall utvärderingen enligt punkt 2 visar på brister hos anläggningen, eller om dödligheten under transport är högre än 0,5 %.

Tabell 1:

Aspekt | Resultat eller procenttal |

Trampdynedermatit | 50 poäng |

Dödlighet (på anläggningen) | 1 % plus 0,06 % multiplicerat med flockens slaktålder i dagar |

4. Bedömningen av trampdynedermatit skall fastställas enligt följande: En fot från varje fågel skall kontrolleras och placeras i någon av följande tre grupper:

Grupp 0: inga skador på trampdynan.

Grupp 1: lindriga skador på trampdynan.

Grupp 2: svåra skador på trampdynan.

Antalet fötter i grupp 0 skall inte tas med i bedömningen. Antalet fötter i grupp 1 skall multipliceras med 0,5 och antalet i grupp 2 skall multipliceras med 2. Dessa båda tal summeras. Totalsumman skall sedan divideras med antal tagna prov och därefter multipliceras med 100.

BILAGA V

UTBILDNING

(som avses i artikel 4.2)

Den utbildning som avses i artikel 4.1 b skall minst omfatta gemenskapslagstiftningen om skyddet av kycklingar och i synnerhet följande:

a) Bilagorna I och II

b) Fysiologi, särskilt vätske- och näringsbehov, djurens beteende och begreppet stress.

c) De praktiska aspekterna av kycklinghantering, även infångning och transport.

d) Akutvård av kycklingar, akut avlivning och gallring.[pic][pic][pic]

[1] År 2001 och 2002 såldes 4,59 respektive 4,485 miljarder slaktkycklingar i EU-15 (källa: Kommissionen, Eurostat).

[2] EGT C […], […], s. […].

[3] EGT C […], […], s. […].

[4] EGT C […], […], s. […].

[5] EGT C […], […], s. […].

[6] EGT L 221, 8.8.1998, s. 23. Direktivet ändrat genom förordning (EG) nr 806/2003, (EGT L 122, 16.5.2003, s. 1).

[7] EGT L 323, 17.11.1978, s. 14.

[8] EGT L 143, 7.6.1991, s. 11. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 814/2004 (EGT L 153, 30.4.2004, s. 1), rättad version (EGT L 231, 30.6.2004, s. 3).

[9] EGT L 165, 30.4.2004, s. 1. rättad version (EGT L 191, 28.5.2004, s. 1).

[10] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

[11] EGT L 139, 30.4.2004, s. 206, rättad version (EGT L 226, 25.6.2004, s. 83).