52005PC0181

Förslag till rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget /* KOM/2005/0181 slutlig - CNS 2005/0090 */


[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 3.5.2005

KOM(2005) 181 slutlig

2005/0090(CNS)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

Rapport om tillämpningen av den nya budgetförordningen

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

1 BAKGRUND

Den omarbetade budgetförordningen antogs enhälligt av rådet i juni 2002, efter en framgångsrik förlikning med Europaparlamentet och värdefulla bidrag från revisionsrätten. Kommissionen antog i december 2002 de nya genomförandebestämmelserna för den omarbetade budgetförordningen, på grundval av ett omfattande samråd med övriga institutioner. Båda förordningarna, som är tillämpliga på samtliga institutioner, trädde i kraft den 1 januari 2003.

Budgetförordningen skall granskas på nytt vart tredje år eller så snart som det bedöms vara nödvändigt.

När den nya budgetförordningen antogs 2002 bifogade kommissionen ett uttalande till rådets protokoll, varigenom den åtog sig att senast i januari 2006 sammanställa en rapport om tillämpningen av den nya budgetförordningen, och i synnerhet om avskaffandet av de centraliserade förhandskontrollerna, samt att om så krävs lägga fram lämpliga förslag till rådet. Den rapport som det hänvisas till är bifogad detta förslag.

2 HUVUDSYFTEN MED KOMMISSIONENS ÖVERSYN AV FÖRORDNINGEN

- Att göra bestämmelserna tydligare och mer effektiva . I många fall behövs det ingen ändring av bestämmelserna. Ett förtydligande av deras tolkning och tillämpning är ofta tillräckligt.

- När det gäller upphandlingskontrakt och bidrag behöver förfarandena och dokumentationskraven förenklas , särskilt när det rör sig om måttliga belopp, och man bör också försäkra sig om att kraven står i proportion till riskerna och kostnaderna. Arbetet med att förenkla reglerna inleddes med det påskyndade förfarandet för ändring av genomförandebestämmelserna som har inletts. Det kommer sedan att kompletteras genom den mer genomgripande översyn av genomförandebestämmelserna som kommer att följa av ändringarna i budgetförordningen.

- Kraven på kontroller i förhand och på ekonomiska och rättsliga garantier i samband med beviljande av bidrag behöver förenklas. Man bör särskilt se till att dessa krav och den administrativa börda som de innebär för bidragsmottagarna står i proportion till kostnaderna och riskerna.

- Reglerna för de olika formerna för förvaltning av medel behöver förtydligas och förenklas.

3 PLAN OCH ARBETSSÄTT

3.1 Ändringarnas omfattning

Kommissionen bedömer att målen för denna översyn kan uppnås samtidigt som man slår vakt om stabiliteten i fråga om de huvudsakliga principerna och koncepten i budgetförordningen, liksom om förordningens uppbyggnad, och hoppas att övriga institutioner delar denna uppfattning. En sund ekonomisk förvaltning kräver att bestämmelserna är stabila över tiden. Eftersom de finansiella bestämmelserna också innehåller krav på de parter som tilldelas kontrakt eller beviljas bidrag kan bestämmelser som ändras för ofta eller utan uppenbar orsak få en negativ effekt på dessa mottagare av gemenskapsmedel liksom på Europeiska unionens anseende. Översynen av förordningen är därför begränsad till ett fåtal områden.

3.2 Tidsplan

Målet är att nå en överenskommelse om ändringarna i tid för att de skall kunna träda i kraft den 1 januari 2007. På så sätt kan den ändrade förordningen börja tillämpas samtidigt med den nya finansieringsramen för 2007–2013. Genomförandebestämmelserna måste också ändras, och hinna antas så att de kan träda i kraft samma datum. Institutionerna och övriga organ behöver dessutom ha tillräckligt med tid på sig för att förbereda sina avdelningar på att tillämpa de nya bestämmelserna, dvs. från det att förordningarna antas till dess att de träder i kraft.

4 METOD OCH KRITERIER FÖR KOMMISSIONENS ÖVERSYN

Kommissionen har använt sig av strikta kriterier för att bedöma vilka ändringar som är absolut nödvändiga. Finansenheterna vid kommissionens alla generaldirektorat och avdelningar har på eget initiativ redogjort för sina svårigheter med tillämpningen av bestämmelserna i en särskild rapport, som lades fram i juli 2004. Även övriga institutioner har lämnat förslag. Kommissionen planerar också att hålla samråd med de parter som omfattas av gemenskapspolitiken och som kommer att påverkas av reglerna.

Kommissionen har vägt in följande faktorer:

a) Lagändringar bör bara användas om det inte finns något annat alternativ . Där det är möjligt bör man alltså använda andra lösningar , såsom tolkningsmeddelanden eller förvaltningsåtgärder.

b) Det går inte att acceptera ändringar som skulle göra framstegen med de interna reformåtgärderna ogjorda eller på annat sätt minska deras verkan.

c) Ändringar i lagtexterna bör således bara föreslås om det uppstått verkliga svårigheter vid tillämpningen. Alla ändringsförslag bör

- underlätta för kommissionen att fullgöra sitt uppdrag enligt fördraget att genomföra budgeten och uppfylla de politiska målsättningarna,

- bidra till att slå vakt om eller stärka en sund ekonomisk förvaltning,

- bidra till att förbättra skyddet av gemenskapens finansiella intressen, och

- bidra till att en positiv revisionsförklaring skall kunna utverkas.

5 NÖDVÄNDIGA ÄNDRINGAR

5.1 Budgetprinciperna

a) Man bör förstärka principen att bestämmelser i andra rättsakter som berör budgetens genomförande måste vara förenliga med budgetförordningen (artikel 2).

b) Principen om riktighet i budgeten (artikel 5) bör förstärkas, för att understryka det faktum att ett rättsligt åtagande måste motsvaras av tillräckliga budgetmedel.

c) I fråga om enhetsprincipen bör bestämmelsen om räntan på de medel som betalas ut i förfinansiering förenklas (artikel 5.4). De belopp som betalas ut i förfinansiering och de räntor som dessa genererar tillhör enligt nuvarande bestämmelser gemenskapen, och räntorna måste krävas in åtminstone en gång per år. För närvarande tillämpas denna bestämmelse endast på bidrag som förvaltas centralt av kommissionen (artikel 3 i genomförandebestämmelserna). Detta innebär en orimligt stor administrativ börda inom dessa program, eftersom interna förvaltningsresurser då måste användas till att sammanställa och följa upp betalningskrav. Det föreslås därför att räntebeloppen i stället räknas av mot slutbetalningen till mottagaren. Detta innebär ingen avvikelse från principen att gemenskapen fortfarande är ägare till de medel som betalas ut i förfinansiering och uppbär räntorna på dessa belopp. Tillämpningsområdet för den allmänna regeln bör vidare regleras genom budgetförordningen i stället för i genomförandebestämmelserna.

d) Vid tillämpningen av ettårsprincipen bör bestämmelserna göras tydligare och mer effektiva. Detta främst med tanke på följande behov:

- Överföring av icke-differentierade anslag mellan budgetår bör som ett undantag vara tillåtet när det gäller direktstöd till jordbrukare.

- Förhandsåtaganden bör undantagsvis vara tillåtna från och med den 15 december år n-1 i samband med insatser i krissituationer och humanitära insatser enligt artikel 110.

- Man bör avskaffa den övre beloppsgränsen för förhandsåtaganden av anslag i den nuvarande EUGFJ-garantisektionen avseende löpande förvaltningsutgifter (förhandsåtaganden får ske fr.o.m. den 15 november år n-1 och belastar budgeten år n, se artikel 150.3). Inom den nya Europeiska garantifonden för jordbruket (se KOM[2004] 489) kommer ansökningarna om utbetalning till största delen att koncentreras till början av budgetår n.

- Vidare bör de icke-differentierade anslag för veterinära åtgärder som belastar den nuvarande EUGFJ-garantisektionen göras om till differentierade anslag, eftersom detta skulle stämma bättre överens med åtgärdernas fleråriga natur (artikel 149.1).

e) Vad gäller universalitetsprincipen bör två punkter läggas till i uppräkningen av inkomster som får avsättas för särskilda ändamål (artikel 18):

- De särskilda bidrag som medlemsstaterna bör ges möjlighet att ge till program som rör gemenskapens yttre förbindelser.

- Inkomster från avyttring av fordon, utrustning, installationer etc.

f) Enligt nuvarande regler måste kommissionen få budgetmyndighetens godkännande för att få ta emot donationer (artikel 19.2). För att undvika onödiga och omständliga rådfrågningsförfaranden bör emellertid detta krav begränsas till att gälla fall där donationerna medför betydande kostnader för mottagaren.

g) I fråga om principen om specificering i budgeten bör reglerna för överföring av anslag mellan budgetrubriker förenklas och förtydligas i de fall där de framstått som oklara eller besvärliga att tillämpa:

- Kravet på information till budgetmyndigheten (artiklarna 22 och 23): Det anges inte i den nuvarande texten när tidsfristen för budgetmyndighetens beslut skall börja löpa. Denna uppgift bör föras in för att förtydliga bestämmelsen.

- För att öka effektiviteten bör kommissionen ges befogenhet att efter eget beslut föra över medel från reserven i de fall där en grundläggande rättsakt för den aktuella åtgärden saknas i det skede då budgeten upprättas, men sedan antas under årets lopp (artikel 23.1d).

- Bestämmelserna om överföring av administrativa anslag bör anpassas till den nya strukturen med verksamhetsbaserad budgetering.

5.2 Former för förvaltningen av budgetmedel (artiklarna 53–57)

a) Man bör avskaffa begränsningen att förvaltning tillsammans med medlemsstaterna (“delad förvaltning”) bara får användas för anslag från EUGFJ och strukturfonderna. En praxis som avviker från denna regel tillämpas redan på grundval av befintliga förordningar, och har också föreslagits inom ramen för framtida grundrättsakter för perioden efter 2006.

b) I fråga om gemensam förvaltning med internationella organisationer behöver definitionen och villkoren för sådan förvaltning klargöras och kompletteras för att bättre uppfylla operativa behov.

c) Villkoren och kriterierna för att anlita offentligrättsliga organ på nationell nivå bör förenklas på så sätt att det blir lättare att anförtro uppgifter åt dessa organ. Vidare bör bestämmelsen utvidgas till att även gälla offentligrättsliga organ på internationell nivå.

d) Fallet med särskilda rådgivare och beskickningschefer som utses av rådet för att förvalta vissa åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken bör infogas som ett specialfall av indirekt, centraliserad förvaltning.

e) Förbudet mot att delegera uppgifter som ingår i genomförandet av budgeten till privaträttsliga organ bör modifieras eftersom erfarenheterna har visat att denna bestämmelse är onödigt strikt.

f) Med tanke på behovet av en gemensam ram för kontroller bör man förstärka de kontroller som kommissionen utför i samband med decentraliserad, indirekt centraliserad eller, i förekommande fall, delad förvaltning. Detta bör särskilt ske genom nya bestämmelser som reglerar medlemsstaternas ansvar vid delad förvaltning.

5.3 Aktörer i budgetförvaltningen

De bestämmelser som reglerar förhållandet mellan kommissionens internrevisor och gemenskapsorganen bör justeras (artikel 185). Varje gemenskapsorgan bör ha sina egna funktioner för internrevision som rapporterar till dess styrelse, medan kommissionens internrevisor rapporterar till kommissionen (ledamöterna) om de förfaranden och system som används inom institutionen.

Räkenskapsförarens ansvar bör förtydligas när det gäller uppgiften att bestyrka räkenskaperna på grundval av de uppgifter som kommer in från utanordnarna.

5.4 Inkassering av fordringar (artiklarna 72–73b)

Reglerna för hur fordringar skall inkasseras bör förtydligas och förstärkas .

a) Procedurerna för indrivning bör göras effektivare genom att det fastställs (i artikel 72) att även gemenskapens fordringar kan inkrävas genom de instrument som antagits på grundval av fördragets bestämmelser om civilrättsligt samarbete med gränsöverskridande följder (artikel 65 i EG-fördraget).

b) Medlemsstaterna bör behandla gemenskapens fordringar på samma sätt som de behandlar sina egna skattefordringar och med samma prioritet .

c) Kommissionens erfarenhet har visat att gemenskapen, till skillnad från de nationella myndigheterna i många medlemsstater, inte omfattas av någon preskriptionstid för finansiella fordringar . Att införa en sådan preskriptionstid även för gemenskapens fordringar skulle vara förenligt med principerna om en sund ekonomisk förvaltning och principen om likabehandling av ekonomiska aktörer. En sådan preskriptionstid på fem år tillämpas redan för böter och viten enligt rådets förordning om tillämpningen av konkurrensreglerna.

5.5 Offentlig upphandling och kontrakt

Ett viktigt mål som uppfylldes genom 2002 års budgetförordning var att reglerna i gemenskapens direktiv om offentlig upphandling införlivades i budgetförordningen, på så sätt att gemenskapens institutioner blev bundna till samma normer som medlemsstaterna . Eftersom det emellertid antogs ett nytt direktiv om offentlig upphandling 2004 krävs det nu några ytterligare ändringar i budgetförordningen:

a) Det bör vara möjligt att låta en upphandling omfattas av sekretess .

b) Det bör göras åtskillnad mellan tungt vägande skäl för uteslutning och övriga skäl (där den ekonomiska risken är mindre). De tungt vägande skälen bör vara obligatoriska att tillämpa, medan övriga skäl bör tillämpas där detta är nödvändigt på grundval av den upphandlande myndighetens riskbedömning.

Den praktiska erfarenheten har också visat att ytterligare några ändringar är nödvändiga:

a) Det bör bli tillåtet att använda en gemensam databas över de anbudssökande och anbudsgivare som befinner sig i en situation som leder till eller kan leda till uteslutning enligt artiklarna 93 och 94.

b) Man bör utvidga de förenklade reglerna för tilldelning av kontrakt till externa experter för utvärdering och tekniskt bistånd (artiklarna 91 och 97).

c) Man bör förtydliga institutionernas skyldigheter att avbryta ett upphandlingsförfarande eller ett kontrakt i samband med bedrägerier etc.

5.6 Bidrag

Bidragsbestämmelserna bör förenklas . Bland annat bör kraven på kontroller och säkerheter bringas i proportion till de faktiska ekonomiska riskerna.

a) Tillämpningsområdet för avdelningen om bidrag (del I avdelning VI) behöver förtydligas , i synnerhet när det gäller finansiering genom lån och aktieinnehav (artikel 108).

b) En hänvisning till proportionalitetsprincipen bör läggas till i bestämmelsen om offentlig upphandling.

c) Tillämpningen av regeln att bidrag inte får leda till vinst behöver klargöras, och fördelningen av de detaljerade bestämmelserna mellan budgetförordningen och genomförandebestämmelserna bör justeras.

d) I vissa fall ger typen av åtgärd inget val i fråga om bidragsmottagare. Denna kategori av fall bör därför läggas till i artikel 110.

e) En och samma åtgärd bör bara få ge upphov till bidrag en gång för en och samma bidragsmottagare. I vissa grundläggande rättsakter ges det emellertid möjlighet till kombinerade gemenskapsbidrag, eftersom det till exempel kan vara nyttigt att komplettera anslag från strukturfonderna med medel från andra program (transeuropeiska nät etc.). Det bör också klargöras att samma kostnad inte får täckas med gemenskapsmedel mer än en gång (artikel 111).

f) När det gäller bidrag för administrationskostnader har regeln att överenskommelser om bidrag inte får undertecknas efter det att mer än fyra månader av mottagarens räkenskapsår har förflutit visat sig onödigt strikt. Eftersom det redan finns stränga regler om att åtgärder inte får finansieras retroaktivt bör denna tidsfrist utan problem kunna utökas till sex månader (artikel 112 i budgetförordningen).

g) Det bör anges uttryckligen i budgetförordningen att schablonsatser får användas som alternativ till den traditionella metoden att ersätta en andel av de faktiska kostnaderna (ny artikel 113a).

h) Vissa restriktioner för vem som kan bli bidragsberättigad bör avskaffas (artikel 114), så att bidrag även kan beviljas fysiska personer och vissa typer av sammanslutningar som inte är juridiska personer .

i) Reglerna för uteslutning från bidragsförfaranden (artikel 114) bör innehålla samma åtskillnad mellan tungt vägande skäl och övriga skäl som beskrivs i avsnittet om offentlig upphandling ovan (avsnitt 5.6 första stycket led b).

j) Det bör också regleras uttryckligen i vilka fall genomförandet av en åtgärd kräver att ett ekonomiskt stöd betalas ut till tredje man.

5.7 Räkenskaper

Det föreslås inga substansändringar i del I avdelning VII (artiklarna 121–138 i budgetförordningen). Det enda som bedöms vara nödvändigt är att klart ange möjligheten att utöka konsolideringen i enlighet med gemenskapens redovisningsregler.

5.8 Del II i budgetförordningen – regler för enskilda sektorer

a) Avdelning I: jordbruk. Vissa ändringar har redan kommenterats under avsnitt 5.1 ovan (om budgetprinciperna). Dessutom bör följande noteras:

- Terminologin i denna avdelning behöver anpassas eftersom en ny fond införs (Europeiska garantifonden för jordbruket, EGFJ ).

- Preliminära åtaganden bör få göras även efter den normala tidsfristen på två månader efter mottagandet av medlemsstaternas utgiftsberäkningar i de fall då ett beslut om överföring av anslag mellan budgetrubriker förväntas.

- Artikel 153 är inte tillräckligt exakt i sin nuvarande lydelse: det bör endast hänvisas till det förfarande för information till budgetmyndigheten som avses i artikel 23.

b) Avdelning II: strukturfonder

- Terminologin i rubriken samt i artikel 155.1 och 155.3 bör ändras på så sätt att det hänvisas specifikt till strukturfonderna, Sammanhållningsfonden, fonden för fisket och fonden för landsbygdens utveckling.

- Enligt de nya grundrättsakter för strukturåtgärder efter 2006 som kommissionen föreslagit skall regeln om att anslag automatiskt skall dras tillbaka inte gälla om force majeure leder till en betydande störning av den aktuella åtgärden. I dessa fall blir det alltså inte längre nödvändigt att göra anslagen disponibla på nytt. Kommissionen anser dock att fallet med uppenbara fel som begåtts av kommissionen själv bör kvarstå (artikel 157). Genom att reglerna konstrueras på detta sätt kommer åtagandebemyndiganden att kunna göras tillgängliga utan att man riskerar avbrott i programplaneringen för sjuårsperioden.

c) Avdelning III: forskning

Inom ramprogrammet för forskning bör det, som ett undantag och enligt strikta villkor, bli möjligt att göra åtagandebemyndiganden som dragits tillbaka disponibla på nytt. Detta innebär att åtagandebemyndiganden som varit öronmärkta för ett visst projekt, men som fått dras tillbaka för att projektet inte genomförts eller bara delvis genomförts, får användas igen inom alternativa projekt av tillräcklig kvalitet.

5.9 Interinstitutionella byråer

Institutionerna bör kunna delegera utanordnarens befogenheter inom sina respektive budgetavsnitt till de interinstitutionella europeiska byråerna.

5.10 Konstitutionen

Kommissionen har ställt samman detta förslag på grundval av den nu gällande lagstiftningen. När den nya konstitutionen är ratificerad kommer kommissionen att lägga fram förslag om de ytterligare ändringar i budgetförordningen som då kan krävas.

2005/0090(CNS)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

av den […]

om ändring av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 279 i detta,

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 183 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag[1],

med beaktande av Europaparlamentets yttrande[2],

med beaktande av revisionsrättens yttrande[3], och

av följande skäl:

(1) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002[4], nedan kallad “budgetförordningen”, innehåller de grundläggande rättsliga bestämmelserna för budgetförvaltningen efter den reform som antogs i juni 2002. De grundläggande elementen i förordningen bör bibehållas och stärkas. Budgetförordningen innehåller också ett antal grundprinciper, till vilka hänsyn skall tas vid förberedelse av alla andra rättsakter. Undantagen mot dessa principer bör begränsas till ett minimum.

(2) Utifrån praktisk erfarenhet bedöms dock vissa ändringar i förordningen vara motiverade, framför allt för att underlätta budgetgenomförandet och för att uppnå de politiska mål som budgetmedlen är avsedda för. Dessutom bör vissa procedurkrav och krav på dokumentation anpassas så att de står bättre i proportion till de faktiska riskerna och kostnaderna.

(3) Alla ändringar som införs måste bidra till att uppnå målen med kommissionens reformer, säkerställa en sund ekonomisk förvaltning eller förbättra densamma, stärka skyddet av gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och annan olaglig verksamhet, och således bidra till en rimlig grad av visshet om att de finansiella transaktionerna är lagliga och korrekta.

(4) Vissa ändringar är nödvändiga för att ta hänsyn till bestämmelser om utgifts- eller inkomstsidan i budgeten som ingår i rättsakter som skall antas under perioden 2007-2013, så att dessa rättsakter och budgetförordningen blir inbördes förenliga.

(5) Man bör vidare förstärka principen att andra rättsakter som innehåller bestämmelser om förvaltning av budgetmedel måste var förenliga med budgetförordningen.

(6) I vissa avseenden måste tillämpningen av budgetprinciperna bli tydligare och mer effektiv för att bättre kunna svara mot de operativa behoven.

(7) Med beaktande av enhetsprincipen bör bestämmelsen om räntan på de medel som betalas ut i förfinansiering förenklas. De administrativa resurser som krävs för att uppbära dessa räntor står inte i proportion till ändamålet, och det vore därför mer effektivt om räntebeloppen kunde räknas av mot slutbetalningen till samma mottagare.

(8) Vid tillämpningen av ettårsprincipen bör bestämmelserna av praktiska skäl göras tydligare och mer flexibla. Överföringar av anslag mellan budgetår bör undantagsvis tillåtas när det gäller utgifter för direktstöd till jordbrukare inom ramen för den nya Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ). Det bör vara möjligt att göra förhandsåtaganden när det gäller insatser i krissituationer eller humanitära insatser, så att gemenskapen kan vidta de åtgärder som krävs om en internationell katastrof inträffar i slutet av budgetåret.

(9) Medlemsstaternas ansökningar om utbetalningar enligt de nya jordbruksförordningarna kommer till överväldigande del att koncentreras till början av budgetår n. Man bör därför avskaffa den övre beloppsgränsen för de förhandsåtaganden som får ingås mot anslag i EGFJ från och med den 15 november år n-1. Vad gäller beloppsgränsen för förhandsåtaganden för administrativa utgifter bör bestämmelsen ändras på så sätt att den också hänvisar till anslag som beslutats av budgetmyndigheten.

(10) Det faktum att utgifterna för veterinära åtgärder, som faller inom EGFJ, måste täckas genom icke-differentierade anslag skapar ett onödigt hinder för genomförandet av dessa åtgärder, i synnerhet eftersom det gör det svårare att överföra anslag mellan budgetår. Det bör därför bli möjligt att använda differentierade anslag för sådana utgifter, då detta också skulle stämma bättre överens med åtgärdernas fleråriga karaktär.

(11) Vad gäller universalitetsprincipen bör två punkter läggas till i uppräkningen av inkomster som får avsättas för särskilda ändamål. Det bör för det första bli tillåtet för medlemsstater att ge särskilda bidrag – som då skulle betraktas såsom avsatta för särskilda ändamål – för projekt inom program för yttre förbindelser som drivs av kommissionen, på samma sätt som redan är möjligt inom vissa forskningsprogram. För det andra skulle inkomster från avyttring av fordon, utrustning, installationer, material samt vetenskaplig och teknisk apparatur, som ersätts eller utrangeras betraktas som inkomster avsatta för särskilda ändamål; denna ändring syftar till att uppmuntra utanordnarna att få ut bästa möjliga pris vid avyttringen.

(12) Enligt nuvarande regler måste kommissionen få tillstånd av budgetmyndigheten innan den får ta emot donationer såsom gåvor eller legat, om dessa medför kostnader. För att undvika onödiga och omständliga förfaranden bör emellertid sådana tillstånd endast vara obligatoriskt när det gäller betydande kostnader.

(13) I fråga om principen om specificering i budgeten bör reglerna för överföring av anslag mellan budgetrubriker förenklas och förtydligas på vissa punkter där de visat sig vara svårtolkade eller besvärliga att tillämpa. Avsikten med artikel 22 i budgetförordningen var att den skulle vara tillämplig på andra institutioner än kommissionen, eftersom kommissionen arbetar enligt särskilda regler i detta avseende. Bestämmelsen bör därför ändras.

(14) Bestämmelsen om information till budgetmyndigheten innebär att kommissionen och övriga institutioner skall meddela budgetmyndigheten sina förslag till överföringar, varefter den senare kan kräva att det normala förfarandet tillämpas i det fall den har invändningar. I sådana fall gäller teoretiskt sett den normala tidsfristen för budgetmyndighetens beslut om den aktuella överföringen. Eftersom det dock inte anges när denna tidsfrist skall börja löpa, behöver bestämmelsen korrigeras på denna punkt.

(15) För att förenkla budgetförvaltningen bör alla institutioner utom kommissionen ges rätt att överföra anslag mellan artiklar inom samma kapitel utan att först underrätta budgetmyndigheten.

(16) För att öka effektiviteten bör kommissionen ges befogenhet att efter eget beslut föra över medel från reserven i fall där ingen grundrättsakt i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen föreligger för den aktuella åtgärden i det skede då budgeten upprättas, men grundrättsakten antas under årets lopp.

(17) Bestämmelserna om kommissionens överföring av administrativa anslag bör anpassas till den nya strukturen med verksamhetsbaserad budgetering. Förfarandet med information till budgetmyndigheten bör således begränsas till överföringar mellan artiklar inom samma kapitel för administrativa anslag där de överförda beloppen överstiger 10 % av de totala anslagen för budgetåret. Däremot bör kommissionen själv få besluta om överföring mellan artiklar som täcker en identisk typ av utgifter men som återfinns under olika avdelningar i budgeten.

(18) Artiklarna 26, 45 och 46 i budgetförordningen bör ändras, eftersom den reserv som använts i samband med gemenskapens utlåning och lånegarantier till tredjeland har avskaffats, och ersatts av en ny mekanism för tillförsel av medel till Garantifonden för åtgärder avseende tredjeland.

(19) Vad gäller reglerna för budgetförfarandet har det visat sig att kravet i artikel 29 i budgetförordningen att budgeten skall vara offentliggjord senast två månader efter det att den antagits är orealistiskt. Tre månader bedöms vara en rimligare tidsfrist. Det bör hänvisas uttryckligen till begreppet verksamhetsförklaring i artikel 33, eftersom detta är ett av de centrala elementen i den verksamhetsbaserade budgeteringen. I den beskrivning av budgetens innehåll som anges i artikel 46 bör förfalloplanen hänföras till de arbetsdokument som skall följa med det preliminära budgetförslaget i stället för med själva budgeten, eftersom de inte är relevanta för budgetförfarandet och innebär en onödig börda i det sammanhanget.

(20) När det gäller former för förvaltning av budgetmedel bör man i artikel 53.3 i budgetförordningen avskaffa bestämmelsen att förvaltning tillsammans med medlemsstaterna (“delad förvaltning”) endast får tillämpas för medel inom den Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) och strukturfonderna, eftersom ytterligare program nu får förvaltas i denna form. Villkoren för gemensam förvaltning i artikel 53.7 behöver förtydligas. Det finns också behov av att förenkla reglerna i artikel 54 om offentligrättsliga organ på nationell nivå, på så sätt att de blir lättare att tillämpa och bättre anpassade till de ökade operativa behoven. Reglerna bör vidare utvidgas till att omfatta även internationella offentligrättsliga organ. Artikel 54 bör också kompletteras med ett klargörande av de speciella regler som gäller för särskilda rådgivare och beskickningschefer som utses av rådet för att förvalta vissa åtgärder.

(21) Det behövs närmare bestämmelser för medlemsstaternas ansvar vid delad förvaltning, mot bakgrund av den pågående diskussionen mellan institutionerna om förfarandet för att bevilja ansvarsfrihet och de kontrollsystem som behöver inrättas, och med tanke på det delade ansvaret mellan medlemsstaterna och kommissionen. Med tanke på behovet av en gemensam ram för kontroller bör de kontroller som kommissionen utför i samband med decentraliserad, indirekt centraliserad eller i förekommande fall delad förvaltning förstärkas.

(22) Förbudet i artikel 57 i budgetförordningen mot att delegera uppgifter som ingår i genomförandet av budgeten till privaträttsliga organ bör ändras, eftersom detaljerna i denna bestämmelse har visat sig striktare än nödvändigt. Kommissionen bör till exempel kunna anförtro åt en resebyrå eller en konferensarrangör att ansvara för att konferensdeltagare får sina kostnader återbetalda, så länge som man ser till att det privata företaget inte får befogenhet att göra skönsmässiga bedömningar.

(23) En delegerad utanordnare bör ha befogenhet att hänvisa ett ärende till panelen för finansiella oegentligheter om han eller hon bedömer att en finansiell oegentlighet har begåtts.

(24) Man bör förtydliga räkenskapsförarens ansvar när det gäller att bestyrka räkenskaperna på grundval av de uppgifter som kommer in från utanordnarna.

(25) Förhållandet mellan kommissionens internrevisor och de organ som inrättas av gemenskapen bör klargöras. Varje sådant organ bör ha sina egna funktioner för internrevision som rapporterar till dess styrelse, medan kommissionens internrevisor rapporterar till kommissionen (ledamöterna) om de förfaranden och system som används inom institutionen. Uppgiften för kommissionens räkenskapsförare bör därför begränsas till att bestyrka att den interna revisionsfunktionen vid varje gemenskapsorgan uppfyller internationella normer, och att utföra kvalitetsgranskningar för detta syfte.

(26) Reglerna för inkassering av fordringar bör skärpas och förtydligas i syfte att anpassa dem till ny rättspraxis och för att stärka skyddet av gemenskapens finansiella intressen. För att stärka processen för indrivning av fordringar bör det anges i artikel 72 i budgetförordningen att gemenskapen också får använda sig av de instrument som införts genom EG-fördragets bestämmelser om civilrättsligt samarbete med gränsöverskridande följder, och som bland annat innebär att en fordran som slagits fast av domstol inom en jurisdiktion också måste erkännas i övriga jurisdiktioner i ett förenklat förfarande. För att fordringar skall kunna inkasseras mer effektivt bör en ny artikel 73a införas, enligt vilken medlemsstaterna blir skyldiga att behandla gemenskapens fordringar på samma sätt som skattefordringar inom deras egen jurisdiktion.

(27) Det bör införas en preskriptionstid för fordringar. Till skillnad från många medlemsstater omfattas gemenskapen inte av någon preskriptionstid för hur länge en ekonomisk fordran är giltig. Inte heller omfattas gemenskapens fordringar på tredje man av någon sådan preskriptionstid. Att införa en bestämmelse om preskriptionstid genom en ny artikel 73b skulle vara ett led i strävan efter en sund ekonomisk förvaltning.

(28) Bestämmelserna om offentliga upphandlingskontrakt bör justeras på så sätt att de termer som används i budgetförordningen stämmer helt överens med motsvarande termer i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster[5]. Medlemsstaternas rätt enligt det direktivet att förklara ett upphandlingsförfarande sekretessbelagt bör få användas även av gemenskapens institutioner, genom en ny bestämmelse i artikel 91 i budgetförordningen.

(29) Budgetförordningens regler om uteslutning av anbudsgivare är striktare än motsvarande bestämmelser i direktiv 2004/18/EG. Budgetförordningen gör ingen skillnad mellan tungt vägande skäl för uteslutning och andra skäl. I direktiv 2004/18/EG görs däremot en sådan åtskillnad, och denna möjlighet bör även vara tillämplig när gemenskapsinstitutionerna utför upphandling. I artikel 93 och 94 i budgetförordningen bör det därför anges att obligatorisk uteslutning skall gälla i de mest allvarliga fallen, medan den upphandlande myndigheten utifrån en riskanalys har möjlighet att lägga till ytterligare fall som leder till uteslutning. Samma åtskillnad bör göras i artikel 114 i budgetförordningen i fråga om bidrag. Reglerna om påföljd i artikel 96 i den förordningen bör ändras på motsvarande sätt.

(30) Det bör anges i artikel 93 i budgetförordningen att alla anbudssökande och anbudsgivare i ett upphandlingsförfarande på begäran skall försäkra att de faktiskt är ägare till eller den juridiska person i vars namn anbudet lagts fram, så att den upphandlande myndigheten kan kontrollera att ägaren inte är utesluten från deltagande.

(31) Enligt artikel 95 i budgetförordningen skall alla institutioner hålla databaser över de anbudssökande och anbudsgivare som uteslutits enligt artikel 93 eller 94, och ge varandra tillgång till dessa databaser. Det skulle emellertid fylla samma funktion och vara mer kostnadseffektivt om flera av de mindre institutionerna, som bara genomför ett fåtal upphandlingsförfaranden vardera, skulle dela en databas för detta ändamål.

(32) De fleråriga ramprogrammen för forskning har genom särskilda, förenklade regler för tilldelning av kontrakt om externa experttjänster för utvärdering och tekniskt bistånd förenklat upphandlingsförfarandena för kommissionen. Det bör införas motsvarande bestämmelser i artiklarna 91 och 97 i budgetförordningen för alla övriga program där ett sådant förfarande behövs.

(33) Kravet att institutionerna i enlighet med artikel 103 i budgetförordningen skall avbryta ett upphandlingsförfarande eller ett kontrakt om bedrägeri eller oegentligheter upptäcks, bör förtydligas, så att bestämmelserna blir begripligare och möjliga att tillämpa.

(34) Det krävs också en förenkling av bestämmelserna om bidrag. Kraven på kontroller och säkerheter bör stå i proportion till de faktiska ekonomiska riskerna. Vissa grundläggande regler bör först ändras i budgetförordningen, så att mer detaljerade regler i ett senare skede kan införas i genomförandebestämmelserna. Tillämpningsområdet för bidrag behöver förtydligas i artikel 108 i budgetförordningen, i synnerhet när det gäller finansiering genom lån och aktieinnehav. Det bör bland annat införas en hänvisning till proportionalitetsprincipen.

(35) De undantag från regeln att bidrag inte får leda till vinst som anges i genomförandebestämmelserna bör införas i själva budgetförordningen. Det bör också anges uttryckligen i artikel 109 i budgetförordningen att syftet med att bevilja bidrag till vissa åtgärder är att stärka den ekonomiska kapaciteten eller generera en inkomst.

(36) Bestämmelsen att bidrag skall beviljas på grundval av en inbjudan att lämna förslag har visat sig väl motiverad. Erfarenheten har dock också visat att åtgärdens natur ibland kan medföra att det inte finns något utrymme för val vid urvalet av mottagare, och denna typ av fall bör anges uttryckligen i artikel 110 i budgetförordningen.

(37) Bestämmelsen att samma mottagare inte får beviljas bidrag för samma åtgärd mer än en gång bör modifieras, eftersom vissa grundrättsakter tillåter att olika gemenskapsmedel får kombineras, och antalet sådana fall kan också komma att öka i framtiden eftersom kombinerade anslag kan öka finansieringens verkan. Det bör emellertid anges i artikel 111 i budgetförordningen att samma kostnader aldrig får täckas av gemenskapsmedel mer än en gång.

(38) När det gäller bidrag för administrationskostnader har regeln att överenskommelser om bidrag inte får undertecknas efter det att mer än fyra månader av mottagarens räkenskapsår har förflutit visat sig onödigt strikt, och denna tidsfrist bör därför kunna utsträckas till sex månader genom en ändring i artikel 112 i budgetförordningen.

(39) För enkelhetens och tydlighetens skull bör betalningar till en schablonsats möjliggöras genom en ny artikel 113a i budgetförordningen, såsom ett komplement till den gängse metoden med återbetalning av faktiska kostnader.

(40) I artikel 114 i budgetförordningen bör vissa begränsningar av potentiella mottagares möjlighet att beviljas bidrag tas bort, på så sätt att fysiska personer och vissa typer av sammanslutningar som inte är juridiska personer kan bli bidragsmottagare.

(41) Medan bidrag även fortsättningsvis bör beviljas enligt urvals- och tilldelningskriterier är det inte nödvändigt att en och samma kommitté i praktiken ansvarar för bedömningen av dessa kriterier, och denna bestämmelse i artikel 116 i budgetförordningen bör därför utgå.

(42) Reglerna i artikel 120 i budgetförordningen om upphandlingsnormer för bidragsmottagare är oklara och behöver förenklas. Det bör också regleras uttryckligen i vilka fall genomförandet av en åtgärd kräver att ett ekonomiskt stöd betalas ut till tredje man.

(43) I fråga om bokföring och redovisning bör kommissionens räkenskapsförare ges möjlighet att genom en bestämmelse i artikel 121 i budgetförordningen besluta i enlighet med internationella redovisningsstandarder vilka organ – förutom dem som tar emot gemenskapsbidrag – som skall ingå i konsolideringen.

(44) Eftersom EGFJ kommer att ersätta EUGFJ från 2007, behöver terminologin i rubriken till avdelning I av del II samt artiklarna 148 till 151 i budgetförordningen anpassas. Det bör klargöras i artikel 151 att preliminära åtaganden får ske även efter den normala tidsfristen på två månader efter mottagandet av medlemsstaternas utgiftsberäkningar i de fall då ett beslut om överföring av anslag mellan budgetrubriker förväntas. Artikel 153 om anslagsöverföringar behöver förtydligas.

(45) Terminologin i rubriken till del II avdelning II samt i artikel 155.1 och 155.3 i budgetförordningen bör ändras på så sätt att det bara hänvisas till strukturfonderna, Sammanhållningsfonden, fonden för fisket och fonden för landsbygdens utveckling. Hänvisningarna till strukturpolitiskt stöd (Ispa) och jordbruksstöd (Sapard) inför anslutningen bör lyftas ut, eftersom dessa instrument förvaltas decentraliserat av myndigheter i tredjeland i enlighet med artikel 164, och i huvudsak kommer att fortsätta fungera som tidigare. Budgetförordningens bestämmelse om i vilka fall anslag som tidigare dragits tillbaka får göras tillgängliga på nytt bör bara bibehållas för de fall där “uppenbara fel” begåtts av kommissionen, eftersom fallet force majeure behandlas i de nya grundrättsakterna för strukturåtgärder för perioden 2007–2013.

(46) Det behöver emellertid läggas till en bestämmelse i artikel 160 i budgetförordningen för att täcka de inkomster avsatta för särskilda ändamål som uppstod i samband med att Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) upphörde, och för att ställa anslag motsvarande dessa inkomster till förfogande.

(47) Anslag som dras tillbaka på grund av att de projekt de var avsedda för inte har genomförts eller har genomförts bara delvis bör kunna användas på nytt. Detta bör dock endast ske på strikta villkor och endast inom forskningsområdet, eftersom forskningsprojekt omgärdas av större ekonomiska risker än projekt inom andra politikområden.

(48) Vid förvaltningen av externa åtgärder behöver det förtydligas att de förfaranden för beviljande av bidrag som tillämpas av tredjeland vid decentraliserad förvaltning skall anges uttryckligen i de berörda finansieringsöverenskommelserna. Detta innebär en formell bekräftelse av en praxis som redan tillämpas.

(49) Vad gäller de europeiska byråerna bör institutionerna ha rätt att delegera utanordnarens befogenheter till de respektive direktörerna i fråga om förvaltningen av anslagen i deras respektive avsnitt i budgeten, såsom ett led i strävan att förenkla förvaltningen. Vissa omdisponeringar utan förändring i substans bör ske i artiklarna 171, 173 och 176 i budgetförordningen, eftersom reglerna för hur byråernas direktörer får vidaredelegera befogenheten som utanordnare behöver förtydligas.

(50) Förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 ändras på följande sätt:

1) I artikel 1 skall första stycket ersättas med följande:

“I denna förordning fastställs reglerna för upprättandet och genomförandet av Europeiska gemenskapernas allmänna budget, nedan kallad ’budgeten’, samt för framläggande och revision av räkenskaperna.”

2) Artikel 2 skall ersättas med följande:

“Artikel 2

Alla bestämmelser som påverkar genomförandet av budgeten och som återfinns i en annan rättsakt skall, oavsett om de gäller utgifts- eller inkomstsidan, särskilt följa budgetprinciperna i avdelning II.”

3) Artikel 5.4 skall ersättas med följande:

“4. Med förbehåll för artiklarna 5a, 18 och 74 skall de inkomsträntor som genereras av medel som ingår i gemenskapernas tillgångar föras in i budgeten som diverse inkomster.”

4) Följande artikel 5a skall införas i kapitel 1 i avdelning II av del I:

“Artikel 5a

1. Räntor som genereras av belopp som betalats såsom förfinansiering skall avdelas för den åtgärd eller det program som avses, och räknas av från slutbetalningen till den berörda mottagaren.

Det skall fastställas i förordningen om genomförandebestämmelser till den denna förordning, nedan kallade genomförandebestämmelserna, i vilka fall den behörige utanordnaren undantagsvis skall inkräva dessa räntor på årsbasis genom ett betalningskrav. Dessa räntor skall införas i budgeten som diverse inkomster.

2. Gemenskaperna skall inte uppbära ränta om

a) förfinansieringen inte utgör ett betydande belopp i enlighet med genomförandebestämmelserna,

b) förfinansieringen betalas ut enligt ett avtal om offentlig upphandling i den mening som avses i artikel 88,

c) förfinansieringen betalas ut till en medlemsstat,

d) förfinansieringen utgör del av ett stöd inför anslutningen,

e) det rör sig om förskott som betalas ut till institutionernas ledamöter eller anställda i enlighet med tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkoren för övriga anställda i dessa gemenskaper, nedan kallade ’tjänsteföreskrifterna’,

f) förfinansieringen betalas ut inom ramen för gemensam förvaltning enligt artikel 53.1c.”

5) I artikel 8.1 skall följande mening läggas till:

“De belopp som betalats ut i förväg skall behandlas som inkomster för det påföljande budgetåret.”

6) I artikel 12 skall följande stycke läggas till:

“I vederbörligen motiverade undantagsfall fall, får, från och med den 15 december varje år, åtaganden för insatser i krissituationer och humanitära insatser ingås mot det påföljande budgetårets anslag. Sådana åtaganden får emellertid inte överstiga en fjärdedel av de anslag som beviljades under den berörda budgetrubriken då den senaste budgeten antogs.”

7) I artikel 16 skall andra stycket ersättas med följande:

“För behov som avser förvaltningen av likvida medel enligt artikel 61, får dock räkenskapsföraren och, i fråga om förskottskonton, förskottsförvaltarna samt de ansvariga utanordnarna i fråga om den administrativa driften av kommissionens yttre representation genomföra transaktioner i nationella valutor i enlighet med genomförandebestämmelserna.”

8) I artikel 18 skall punkt 1 ändras på följande sätt:

a) Följande led aa skall införas:

“aa) Finansiella bidrag från medlemsstaterna, andra givarländer eller internationella organisationer till vissa biståndsprojekt i tredjeland eller program som finansieras av gemenskapen och förvaltas av kommissionen för deras räkning, i enlighet med den berörda grundrättsakten.”

b) Följande led ea skall införas:

“ea) Förtjänster från avyttring av fordon, utrustning, installationer, material samt vetenskaplig och teknisk apparatur som skall ersättas eller utrangeras.”

9) I artikel 19.2 skall första meningen ersättas med följande:

“Kommissionen får ta emot donationer som medför betydande kostnader endast efter förhandsgodkännande från Europaparlamentet och rådet, vilka båda skall fatta beslut i frågan inom två månader efter mottagandet av kommissionens begäran.”

10) Artikel 22 skall ersättas av följande:

“Artikel 22

1. Med undantag för kommissionen får varje institution, inom sitt eget avsnitt i budgeten, överföra anslag

a) från en avdelning till en annan upp till totalt 10 % av budgetårets anslag under den budgetrubrik från vilken överföringen skall ske,

b) från ett kapitel till ett annat, utan någon gräns för överföringens omfattning.

2. Institutionerna skall underrätta budgetmyndigheten och kommissionen om sina beslut minst tre veckor innan de genomför sådana anslagsöverföringar som avses i punkt 1. Om det finns vederbörligen motiverade skäl som tagits upp inom denna tidsfrist av den ena eller den andra av budgetmyndighetens parter skall förfarandet i artikel 24 tillämpas.

Budgetmyndigheten skall fatta beslut om dessa överföringar inom de tidsfrister som anges i artikel 24, varvid tidsfristen skall anses börja löpa den dag då budgetmyndigheten fått kännedom om den planerade överföringen.

3. Med undantag för kommissionen får varje institution, inom sitt eget avsnitt i budgeten, föreslå budgetmyndigheten överföringar från en avdelning till en annan, förutsatt att överföringen inte är större än 10 % av budgetårets anslag under den rubrik från vilken överföringen skall ske. Budgetmyndigheten skall meddela kommissionen om detta. Överföringarna skall ske enligt förfarandet i artikel 24.

4. Med undantag för kommissionen får varje institution, inom sitt eget avsnitt i budgeten, överföra anslag inom ett och samma kapitel utan att först ha underrättat budgetmyndigheten.”

11) Artikel 23 skall ändras enligt följande:

a) Punkt 1 skall ändras enligt följande:

i) Led b skall ersättas med följande:

“b) när det gäller personalutgifter och utgifter för den administrativa driften av institutionen, överföra anslag mellan olika avdelningar förutsatt att det sker mellan artiklar som skall täcka utgifter av identisk natur,”

ii) Följande led skall läggas till som led d:

“d) överföra belopp från de ’preliminära anslag’ som avses i artikel 43 i fall där ingen grundrättsakt ännu har antagits då budgeten upprättas, men däremot antas under budgetårets lopp.”

iii) Andra stycket skall utgå.

b) Följande punkt skall införas som punkt 1a:

“1a. Kommissionen skall underrätta budgetmyndigheten minst tre veckor innan den genomför följande:

a) överföringar mellan artiklar inom det kapitel som omfattar administrativa anslag inom en och samma avdelning, om överföringen i fråga är större än 10 % av det berörda årets anslag under den artikel från vilken den sker,

b) sådana överföringar som avses i punkt 1c.

Om det finns vederbörligen motiverade skäl som tagits upp inom tidsfristen om tre veckor av den ena eller den andra av budgetmyndighetens parter skall förfarandet i artikel 24 tillämpas. Budgetmyndigheten skall fatta beslut om dessa överföringar inom de tidsfrister som anges i artikel 24, varvid dessa frister skall anses börja löpa den dag då kommissionen underrättat budgetmyndigheten om den planerade överföringen.”

c) I punkt 2 skall “punkt 1c” ersättas med “punkterna 1 och 1a”.

12) I artikel 26.2 skall första stycket ersättas med följande:

“Budgetmyndigheten skall på kommissionens förslag fatta beslut om överföringar för att möjliggöra utnyttjande av reserven för katastrofhjälp. Ett separat förslag skall läggas fram för varje enskild transaktion.”

13) I artikel 29 skall punkt 2 ersättas med följande:

“2. Budgeten och ändringsbudgetarna skall såsom de slutgiltigt antagits offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning på anmodan av Europaparlamentets ordförande.

Offentliggörandet skall ske inom tre månader efter den dag då budgeten förklaras slutgiltigt antagen.

De konsoliderade årliga redovisningarna och rapporten över budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen från varje institution skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning .”

14) I artikel 33.2 skall led d ersättas med följande:

“d) verksamhetsförklaringar med uppgifter om förverkligandet av alla mål som tidigare fastställts för de olika verksamheterna samt nya mål som mätts genom indikatorer. Resultaten av utvärderingarna skall analyseras och användas som grund för att bedöma vilka fördelar som förväntas följa av en föreslagen ändring i budgeten.”

15) I artikel 40 skall led a ersättas med följande:

“a) en allmän beräkning av inkomster och utgifter,”

16) Artikel 43 skall ändras på följande sätt:

a) I punkt 1 andra stycket skall “artikel 24” ersättas med “artiklarna 23 och 24”,

b) I punkt 2 skall “artikel 24” ersättas med “artiklarna 23 och 24”.

17) I artikel 44 andra stycket skall “artiklarna 22, 23 och 25” ersättas med “artiklarna 23 och 25”.

18) Artikel 45 skall ersättas med följande:

“Artikel 45

1. Kommissionens avsnitt i budgeten skall innehålla en reserv för katastrofhjälp i tredjeland.

2. Reserven som avses i punkt 1 skall utnyttjas före budgetårets slut genom överföring i enlighet med förfarandet i artiklarna 24 och 26.”

19) Artikel 46.1 skall ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 skall ändras på följande sätt:

i) Den inledande texten skall ersättas med följande:

“I den allmänna beräkningen av inkomster och utgifter:”

ii) Led f skall utgå.

iii) Led g skall ersättas med följande:

“g) Lämpliga anmärkningar till varje underindelning, varvid de olika formerna för underindelning i artikel 41.1 skall beaktas.”

b) Punkt 2 skall ersättas med följande:

“2. I avsnittet för varje institution skall inkomsterna och utgifterna redovisas på samma sätt som anges i punkt 1.”

c) I punkt 3 skall led c ersättas med följande:

“c) Vad gäller vetenskaplig och teknisk personal får indelningen baseras på lönegradsgrupper, i enlighet med de villkor som fastställs i varje budget. I tjänsteförteckningen måste anges det antal högt kvalificerade anställda inom det tekniska eller vetenskapliga området som beviljas särskilda förmåner enligt de särskilda bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna.”

d) Punkt 5 skall ersättas med följande:

“5. Budgetrubriker under inkomster och utgifter som är nödvändiga för att ta i anspråk Garantifonden för åtgärder avseende tredjeland.”

20) I artikel 47.1 andra stycket skall “A1-, A2- och A3-tjänster” ersättas med “tjänster i graderna AD 16, AD 15 och AD 14.”

21) Artikel 52 skall ersättas med följande:

“Artikel 52

1. Det skall vara förbjudet för varje aktör i budgetförvaltningen och för varje annan person som medverkar vid utnyttjande, förvaltning, revision eller kontroll av budgetmedel att utföra handlingar som kan leda till en konflikt mellan ett egenintresse och gemenskapernas intresse. Om en sådan situation uppstår, skall den berörda personen alltid avstå från att utföra handlingen och underrätta den behöriga myndigheten.

2. Det föreligger intressekonflikt om en aktör i budgetförvaltningen eller annan person som avses i punkt 1 av familjeskäl, känslomässiga skäl, politisk eller nationell koppling, ekonomiskt intresse eller varje annat gemensamt intresse med mottagaren sätter en opartisk och objektiv tjänsteutövning på spel.”

22) Artikel 53 skall ändras på följande sätt:

a) Punkt 3 och 4 skall ersättas med följande:

“3. När kommissionen genomför budgeten tillsammans med medlemsstaterna (’delad förvaltning’) skall uppgifterna för genomförandet av budgeten delegeras till medlemsstaterna. Denna metod skall särskilt tillämpas när det gäller de åtgärder som avses i del II avdelning I och II.

För att kunna garantera att medel som förvaltas tillsammans med medlemsstaterna används enligt gällande bestämmelser och principer skall medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att

a) försäkra sig om att de åtgärder som finansieras genom budgeten faktiskt genomförs, samt att detta sker på korrekt sätt,

b) förebygga och följa upp oegentligheter och bedrägerier,

c) återkräva medel som använts felaktigt eller gått förlorade på grund av oegentligheter eller misstag.

För att uppfylla dessa skyldigheter skall medlemstaterna utföra regelbundna kontroller och inrätta väl fungerande interna kontrollsystem. För att uppfylla kraven i led b och c skall de där så krävs vidta rättsliga åtgärder.

4. När kommissionen genomför budgeten i decentraliserad form skall uppgifterna för genomförandet av budgeten delegeras till berörda tredjeländer i enlighet med artikel 56 samt del II avdelning IV.”

b) Punkt 6 skall utgå.

c) Punkt 7 skall ersättas med följande:

“7. Om kommissionen genomför en del av budgeten gemensamt med en internationell organisation skall vissa genomförandeuppgifter i följande fall överlåtas till denna organisation enligt villkoren i genomförandebestämmelserna:

a) Om kommissionen och den berörda internationella organisationen slutit en flerårig ramöverenskommelse om de administrativa och finansiella formerna för samarbetet.

b) Om kommissionen och den internationella organisationen utarbetar ett gemensamt projekt eller program.

c) Om medel från flera bidragsgivare sammanförs utan att enskilda bidrag är öronmärkta för specifika budgetposter eller kategorier av utgifter, det vill säga vid åtgärder med flera bidragsgivare.

De berörda organisationerna skall tillämpa regler för räkenskaper, revision, kontroll och upphandling som är likvärdiga med de internationellt vedertagna standarderna.

Den enskilda överenskommelse om finansiering som sluts med den internationella organisationen skall innehålla detaljerade bestämmelser om hur de uppgifter denna organisation har anförtrotts skall slutföras.”

23) Artikel 54 skall ändras på följande sätt:

a) Följande stycke skall läggas till i punkt 1:

“Delegeringen av genomförandeuppgifter skall uppfylla kraven på sund ekonomisk förvaltning, samt iaktta principen om icke-diskriminering och principen att gemenskapens insats skall synliggöras. De genomförandeuppgifter som på så sätt överlåtits får inte ge upphov till intressekonflikter.”

b) Punkt 2 skall ändras på följande sätt:

i) Led c skall ersättas med följande:

“c) offentligrättsliga organ på nationell eller internationell nivå eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter och som lämnar tillräckliga ekonomiska garantier samt iakttar de villkor som anges i genomförandebestämmelserna,”

ii) Följande skall läggas till som led d:

“d) personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder som följer av avdelning V i Fördraget om Europeiska unionen och som identifierats i grundrättsakten i den mening som avses i artikel 49.”

c) I punkt 3 skall andra stycket ersättas med följande:

“Dessa organ eller personer skall vidta lämpliga åtgärder för att förebygga oegentligheter och bedrägerier och i förekommande fall vidta rättsliga åtgärder för att kräva tillbaka belopp som betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt.”

24) Artikel 55 och 56 skall ersättas med följande:

“Artikel 55

1. Genomförandeorganen skall vara gemenskapsrättsliga juridiska personer som skall inrättas genom ett beslut av kommissionen och till vilka befogenhet kan delegeras att genomföra hela eller delar av gemenskapsprogram eller -projekt för kommissionens räkning och på dennas ansvar i enlighet med rådets förordning (EG) nr 58/2003*.

2. Användningen av motsvarande driftsanslag skall delegeras till genomförandeorganets direktör.

Artikel 56

1. Om kommissionen genomför en del av budgeten genom indirekt, centraliserad förvaltning skall den enligt principen om sund ekonomisk förvaltning först försäkra sig om att de organ till vilka den anförtror uppgifter knutna till genomförandet av budgeten förfogar över följande system eller förfaranden, samt att dessa är funktionella och lämpliga för ändamålet:

a) Förfaranden för tilldelning av kontrakt och beviljande av bidrag som är tydliga och icke-diskriminerande, som förhindrar varje form av intressekonflikt och som uppfyller berörda bestämmelser i denna förordning.

b) Ett effektivt system för intern kontroll av de berörda transaktionerna, med en faktisk åtskillnad mellan utanordnarens och räkenskapsförarens funktioner eller motsvarande.

c) En bokföring av transaktioner och förfaranden för redovisning som gör det möjligt att garantera att gemenskapernas medel använts på ett korrekt sätt, samt att kvantifiera i gemenskapernas egen redovisning hur stor del av anslagen som faktiskt utnyttjats.

d) En oberoende extern revision.

e) Allmänhetens tillgång till information i den utsträckning som anges i gemenskapslagstiftningen.

2. De kriterier som avses i punkt 1 skall helt eller delvis tillämpas vid decentraliserad förvaltning, beroende på graden av decentralisering som överenskommits mellan kommissionen och tredjeland.

Det berörda tredjelandet skall åta sig att fullgöra följande skyldigheter:

a) följa de kriterier som anges i punkt 1, med förbehåll för tillämpningen av första stycket i denna punkt,

b) se till att den revision som avses i punkt 1d utförs av en nationell institution för oberoende extern revision,

c) regelbundet kontrollera att de åtgärder som finansieras genom budgeten genomförts korrekt,

d) vidta lämpliga åtgärder för att förebygga oegentligheter och bedrägerier och i förekommande fall vidta rättsliga åtgärder för att kräva tillbaka belopp som betalats ut på felaktiga grunder.

3. Kommissionen skall se till att genomförandet av de uppgifter som överlåtits övervakas, utvärderas och kontrolleras. När den gör sina kontroller skall den beakta att systemen för kontroll överensstämmer med kommissionens egna system för kontroll.

________________________________

* EGT L 11, 16.1.2003, s. 1.”

25) I artikel 57 skall punkt 1 ersättas med följande:

“1. Kommissionen får inte överlåta genomförandeåtgärder som rör förvaltning av medel från gemenskapsbudgeten – inklusive betalningar eller inkassering – åt externa privaträttsliga enheter eller organ, annat än i det fall som avses i artikel 54.2c, eller i särskilda fall där de berörda betalningarna skall göras till betalningsmottagare som har fastställts av kommissionen, omfattas av de villkor och belopp som kommissionen fastställt och som inte ger utrymme för skönsmässiga bedömningar från den betalande enhetens eller organets sida.”

26) Artikel 59 skall ändras på följande sätt:

a) Följande stycke skall införas som punkt 1a:

“1a. I denna avdelning avser begreppet anställda de personer som omfattas av tjänsteföreskrifterna.”

b) Punkt 3 skall ersättas med följande:

“3. Utanordnarens befogenheter får bara delegeras eller vidaredelegeras till anställda.”

27) I artikel 60 skall den första meningen i punkt 7 ersättas med följande:

“Den som tilldelats utanordnarens befogenheter genom delegering skall rapportera till sin institution hur det delegerade ansvaret skötts genom en årlig verksamhetsrapport, genom uppgifter om de finansiella förhållandena och om förvaltningen, samt genom en förklaring där det försäkras att innehållet i rapporten ger en rättvisande bild.”

28) Artikel 61 skall ändras på följande sätt:

a) Följande punkt skall införas som punkt 2a:

“2a. Räkenskapsföraren skall sammanställa räkenskaperna på grundval av de uppgifter som anges i punkt 2. De slutliga redovisningar som skall upprättas enligt artikel 129.2 och 129.3 skall åtföljas av ett intyg där räkenskapsföraren försäkrar att redovisningarna upprättats i enlighet med avdelning VII och enligt de principer, regler och metoder för redovisning som är bilagda redovisningarna.”

b) Punkt 3 skall ersättas med följande:

“3. Om inget annat följer av denna förordning skall endast räkenskapsföraren ha befogenhet att praktiskt handlägga likvida medel och liknande tillgångar. Han skall vidare ansvara för förvaringen av medlen och tillgångarna.”

29) I artikel 62 skall första stycket ersättas med följande:

“Räkenskapsföraren får delegera vissa av sina uppgifter till anställda för vilka han eller hon är formellt överordnad i organisationsstrukturen.”

30) Artikel 63 skall ersättas med följande:

“Artikel 63

1. Förskottskonton får upprättas för inkassering av andra inkomster än egna medel samt för betalning av mindre utgifter i den mening som avses i genomförandebestämmelserna.

Vad gäller insatser i krissituationer och humanitära insatser enligt artikel 110 får emellertid förskottskonton användas även för större betalningar.

2. Förskottskontona skall krediteras med nödvändiga medel av institutionens räkenskapsförare och skötas av en förskottsförvaltare som utses av institutionens räkenskapsförare.”

31) I Artikel 65 skall punkt 1 ersättas med följande:

“1. Bestämmelserna i detta kapitel skall inte påverka möjligheten att ställa de finansiella aktörer som avses i artikel 64 till straffrättsligt ansvar enligt tillämplig nationell lag och enligt gällande bestämmelser om skydd av gemenskapernas finansiella intressen och om kamp mot korruption som tjänstemän i gemenskaperna eller medlemsstaterna är delaktiga i.”

32) Artikel 66 skall ändras på följande sätt:

a) I punkt 1 skall första meningen ersättas med följande:

“Utanordnaren kan åläggas ekonomiskt ansvar enligt bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna, som föreskriver att en anställd som omfattas av de berörda bestämmelserna kan bli skyldig att helt eller delvis ersätta den skada som gemenskaperna lidit till följd av ett allvarligt fel som han begått i eller i samband med tjänsten, särskilt när han fastställer utestående fordringar eller upprättar betalningskrav, ingår utgiftstagande eller undertecknar betalningsorder utan att iaktta bestämmelserna i denna förordning och genomförandebestämmelserna.”

b) Följande punkt skall införas som punkt 2a:

“2a. En delegerad utanordnare som bedömer att en finansiell oegentlighet har begåtts får vidarebefordra ärendet till den instans som avses i punkt 4.”

33) I artikel 72.2 skall följande stycke läggas till:

“Institutionerna kan också begära att den behöriga myndigheten gör ett beslut verkställbart genom ett gängse domstolsförfarande. För detta ändamål skall deras fordringar behandlas på motsvarande sätt som fordringar enligt civil- och affärsrätt, i den mening som avses i de instrument som antagits på grundval av artikel 65 i EG-fördraget.”

34) I artikel 73.2 skall följande stycke läggas till:

“Den ansvarige utanordnaren får också annullera eller justera en fastställd fordran enligt villkoren i genomförandebestämmelserna.”

35) Följande artiklar 73a och 73b skall införas:

“Artikel 73a

För att skydda gemenskapernas finansiella intressen skall gemenskapernas fordringar ges samma företräde i nationell lagstiftning som skattefordringar för vilka offentliga organ i medlemsstaterna är fordringsägare.

Artikel 73b

Utan att detta påverkar tillämpningen av särskilda förordningar eller av rådets beslut om systemet för gemenskapernas egna medel skall gemenskapens fordringar på tredje man och tredje mans fordringar på gemenskaperna preskriberas efter fem år.

Det datum som beräkningen av preskriptionstiden skall grunda sig på samt villkoren för att avbryta preskriptionstiden skall fastställas i genomförandebestämmelserna.”

36) I artikel 75.2 skall artikel 49.2 ersättas av artikel 49.2d.

37) I artikel 77.3 skall tredje stycket ersättas med följande:

“Om inga betalningar i den mening som avses i artikel 81 har skett för ett givet rättsligt åtagande på tre år efter det att det undertecknats skall det motsvarande budgetmässiga åtagandet dras tillbaka.”

38) I artikel 87 skall andra stycket ersättas med följande:

“Om internrevisorn är en anställd skall han eller hon åläggas ansvar enligt bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna och genomförandebestämmelserna.”

39) Artikel 88 skall ändras på följande sätt:

a) Första stycket i punkt 1 skall ersättas med följande:

“Med avtal om offentlig upphandling avses avtal mot ersättning som ingås skriftligen av en eller flera ekonomiska aktörer och en eller flera upphandlande myndigheter i den mening som avses i artiklarna 104 och 167, och som gäller tillhandahållande mot betalning av lös eller fast egendom eller tjänster, eller utförande av bygg- och anläggningsarbeten, där betalningen helt eller delvis belastar budgeten.”

b) Punkt 2 skall ersättas med följande:

“2. “Denna avdelning skall inte gälla bidrag, utan att detta påverkar tillämpningen av artiklarna 93 och 96.”

40) I artikel 90.1 skall andra stycket ersättas med följande:

“Meddelandet om upphandling skall offentliggöras i förväg, utom i de fall som anges i artikel 91.2 i denna förordning samt i fråga om de kontrakt om upphandling av tjänster som omfattas av bilaga II B i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG**.

________________________________

** EUT L 134, 30.4.2004, s. 114. ”

41) Artikel 91 skall ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 skall ersättas med följande:

“1. Förfaranden för tilldelning av kontrakt får ske i någon av följande former:

a) Öppen anbudsinfordran.

b) Selektiv anbudsinfordran.

c) Formgivningstävling.

d) Förhandlat förfarande.

e) Konkurrenspräglad dialog.”

b) I punkt 2 skall andra stycket utgå.

c) Följande punkt skall läggas till som punkt 4:

“4. Det upphandlingsförfarande enligt punkt 1 som skall tillämpas på tjänstekontrakt som omfattas av bilaga II B i direktiv 2004/18/EG och på kontrakt som omfattas av sekretess skall regleras genom genomförandebestämmelserna, som också skall innehålla särskilda regler för hur kontrakt om utvärdering och tekniskt bistånd skall tilldelas externa experter.”

42) Artiklarna 93 och 94 skall ersättas med följande:

“Artikel 93

1. Om inte annat följer av punkt 5 skall anbudssökande och anbudsgivare som befinner sig i någon av följande situationer vara uteslutna från deltagande i upphandling:

a) De har i en lagakraftvunnen dom dömts för bedrägeri, korruption, deltagande i kriminella organisationer, penningtvätt eller någon annan olaglig verksamhet som skadar gemenskapens finansiella intressen,

b) De är för närvarande föremål för administrativa sanktioner i enlighet med artikel 96.

2. Om inte annat följer av punkt 5, får den upphandlande myndigheten på grundval av en riskanalys besluta att utesluta en anbudsgivare eller anbudssökande från deltagande i upphandling om denne

a) befinner sig i konkurs eller likvidation, är föremål för tvångsförvaltning, har ingått ackordsuppgörelse med borgenärer, har upphört med sin verksamhet, är föremål för ett förfarande i detta avseende eller befinner sig i en liknande situation till följd av ett förfarande av samma slag som föreskrivs i nationella lagar eller andra författningar,

b) har fällts för brott mot yrkesetiken enligt lagakraftvunnen dom,

c) har gjort sig skyldig till ett allvarligt fel i yrkesutövningen, såvida detta på något sätt kan styrkas av den upphandlande myndigheten,

d) inte har fullgjort sina skyldigheter att betala socialförsäkringsavgifter eller skatt enligt lagstiftningen i det land där denne är etablerad eller i det land där den upphandlande myndigheten finns, eller där kontraktet skall genomföras.

3. De fall som leder till uteslutning skall fastställas i förväg och meddelas de anbudssökande eller anbudsgivarna.

4. Anbudssökande och anbudsgivare skall försäkra att de inte befinner sig i någon av de situationer som anges i punkt 1 eller, i förekommande fall, i punkt 2.

Om den anbudssökande eller anbudsgivaren är en rättslig enhet, skall uppgifter om ägande, förvaltning, kontroll och rätt att företräda denna lämnas på begäran av den upphandlande myndigheten.

5. Det skall fastställas i genomförandebestämmelserna under hur lång tid en anbudssökande eller anbudsgivare skall vara utesluten från deltagande i upphandling på grund av någon av de situationer som anges i punkterna 1a eller 2.

Artikel 94

Kontrakt får inte tilldelas anbudssökande och anbudsgivare som i samband med upphandlingsförfarandet

a) befinner sig i en intressekonflikt,

b) lämnat felaktiga uppgifter till den upphandlande myndigheten i fråga om de krav som måste uppfyllas för att få delta i anbudsförfarandet, eller inte har lämnat de uppgifter som krävs för detta ändamål,

c) befinner sig i någon av de situationer som leder till uteslutning från deltagande i upphandling,

d) begår allvarliga fel, oegentligheter eller bedrägeri.”

43) I artikel 95 skall följande punkt läggas till:

“För att öka kostnadseffektiviteten får dock två eller flera institutioner enas om att på samma villkor använda en gemensam databas.”

44) Artikel 96 skall ersättas med följande:

“Artikel 96

1. Den upphandlande myndigheten får besluta om administrativa eller ekonomiska påföljder för

a) anbudssökande eller anbudsgivare som omfattas av någon av de situationer som leder till uteslutning enligt artikel 94b eller d,

b) kontraktsparter eller bidragsmottagare som har konstaterats bryta mot sina kontraktsenliga skyldigheter på ett allvarligt sätt i samband med kontrakt eller bidragsöverenskommelser som täcks av budgeten.

I dessa fall måste den upphandlande myndigheten ge den berörda personen en möjlighet att meddela sina synpunkter.

2. De påföljder som avses i punkt 1 skall stå i proportion till kontraktets betydelse och hur allvarlig förseelsen är och kan bestå i

a) att den anbudssökande, anbudsgivaren eller kontraktsparten utesluts från deltagande i upphandlingar och inte får beviljas bidrag som finansieras genom gemenskapsbudgeten under en period på upp till tio år,

b) att den anbudssökande eller anbudsgivaren enligt punkt 1 led a, eller kontraktsparten eller bidragsmottagaren enligt punkt 1 led b, åläggs att betala en straffavgift om fallet är mycket allvarligt. Straffavgiften får inte vara högre än värdet på det aktuella kontraktet.”

45) I artikel 97 skall punkt 2 ersättas med följande:

“2. Kontrakt får tilldelas den som erbjuder det lägsta priset, den vars bud ekonomiskt sett är mest fördelaktigt eller, i fallet med kontrakt om externa experttjänster för utvärdering eller tekniskt bistånd, den som bedöms ha de lämpligaste kvalifikationerna.”

46) Artikel 98 skall ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 skall ersättas med följande:

“1. Förfarandena för inlämning av anbud och ansökningar skall vara utformade så att det kan garanteras att en verklig konkurrens råder och att anbudens innehåll förblir hemligt tills de samtidigt öppnas.”

b) Punkt 4 skall ersättas med följande:

“4. Alla ansökningar eller anbud som godkänns som formellt korrekta av den kommitté som ansvarar för öppnandet skall därefter bedömas utifrån de i förväg fastställda urvals- och tilldelningskriterier som anges i upphandlingsdokumenten så att ett förslag kan lämnas till den upphandlande myndigheten om vem som skall tilldelas kontraktet, eller innan en elektronisk auktion inleds.”

47) Artikel 103 skall ersättas med följande:

“Artikel 103

Om det upptäcks väsentliga fel, oegentligheter eller bedrägerier i samband med tilldelningen av kontrakt skall den berörda institutionen avbryta förfarandet och vidta de åtgärder den finner nödvändiga, inklusive att helt ogiltigförklara förfarandet.

Om det efter det att kontraktet tilldelats upptäcks att det skett väsentliga fel, oegentligheter eller bedrägerier i samband med tilldelningen av kontraktet eller under dess genomförande skall institutionerna, beroende på i vilket skede förfarandet befinner sig, besluta att inte ingå kontraktet eller att avbryta dess genomförande om detta redan inletts.

Om dessa fel, oegentligheter eller bedrägerier kan tillskrivas kontraktsparten, får institutionen dessutom hålla inne planerade betalningar, återkräva redan utbetalade belopp eller säga upp samtliga kontrakt som slutits med samma kontraktspart, i proportion till omfattningen av felen, oegentligheterna eller bedrägerierna.”

48) I artikel 104 skall följande mening läggas till:

“Dessa skall i enlighet med artikel 59 delegera den upphandlande myndighetens befogenheter.”

49) Artikel 105 skall ersättas med följande:

“Artikel 105

Om inte annat följer av bestämmelserna i avdelning IV av del II i denna förordning skall direktiv 2004/18/EG fastställa de tröskelvärden som avgör

a) hur ett upphandlingsförfarande skall offentliggöras enligt artikel 90,

b) valet av förfarande enligt artikel 91.1, och

c) vilka tidsfrister som skall gälla.”

50) Artikel 108 skall ändras på följande sätt:

a) Punkt 2 skall ersättas med följande:

“2. Som bidrag i den mening som avses i denna avdelning skall inte räknas

a) institutionens personalutgifter,

b) lån, lånegarantier, sådana offentliga upphandlingskontrakt som avses i artikel 88 samt medel som betalas ut i form av makroekonomiskt stöd eller stöd till ett lands budget,

c) kapitalinvesteringar som sker enligt principen om en rationell privat investerare samt aktieinnehav och kapitalandelar i internationella finansiella institut såsom Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) och Europeiska investeringsfonden (EIF),

d) bidrag som gemenskaperna betalar i form av medlemsavgifter och motsvarande till organisationer där de är medlemmar,

e) utgifter som effektueras tillsammans med medlemsstaterna, i decentraliserad form eller i gemensam förvaltning enligt artikel 53,

f) betalningar till de organ till vilka uppgifter delegeras i enlighet med artiklarna 54 och 55 samt de gemenskapsorgan som avses i artikel 185,

g) återbetalningar av utgifter för resor och uppehälle som personer som inbjudits av eller tagit emot uppdrag av institutionerna ådragit sig.”

b) Följande punkt skall läggas till som punkt 3:

“3. Följande skall likställas med bidrag och därför omfattas av bestämmelserna i denna avdelning:

a) Räntesubventioner på vissa lån.

b) Andra kapitalinvesteringar än dem som anges i punkt 2c.”

51) I del I avdelning VI skall rubriken till kapitel 2 ändras till följande:

“Principer”

5 2) Artikel 109 skall ersättas med följande:

“Artikel 109

1. Bidrag skall beviljas i enlighet med principerna om öppenhet, proportionalitet och likabehandling.

Sådana bidrag får inte kumuleras eller beviljas retroaktivt, och de får bara beviljas om det föreligger samfinansiering.

2. Bidrag får inte ha till syfte eller effekt att generera en vinst.

3. Punkt 2 skall inte tillämpas på

a) stipendier som betalas ut till fysiska personer för studier, forskning eller yrkesutbildning,

b) priser i tävlingar,

c) åtgärder vars syfte är att stärka mottagarens ekonomiska kapacitet eller att generera en inkomst, eller

d) bidrag till låga belopp som tar någon av de former som avses i artikel 113a.1, eller en kombination av dessa i enlighet med genomförandebestämmelserna.”

53) I artikel 110 skall punkt 1 andra stycket ersättas med följande:

“Arbetsprogrammet skall genomföras genom att en ansökningsomgång offentliggörs, utom i exceptionellt brådskande och vederbörligen motiverade fall, eller om omständigheterna gör att endast en mottagare kan komma i fråga för en bestämd åtgärd.”

54) Artikel 111 skall ersättas med följande:

“Artikel 111

Varje mottagare får bara beviljas ett bidrag ur budgeten för varje enskild åtgärd, såvida inget annat anges i de berörda grundrättsakterna.

Varje mottagare får bara beviljas ett bidrag ur budgeten per budgetår för administrationskostnader.

I vart fall skall en och samma kostnad inte täckas med bidrag från budgeten två gånger.”

55) Artikel 112 skall ändras på följande sätt:

a) I punkt 1 skall andra stycket ersättas med följande:

“I dessa fall får inga stödberättigande kostnader hänföra sig till tiden innan bidragsansökan lämnades in, utom i vederbörligen motiverade undantagsfall som anges i grundrättsakten eller när det gäller utgifter som är nödvändiga för att insatser i krissituationer eller humanitära insatser skall kunna genomföras på ett effektivt sätt, på de villkor som anges i genomförandebestämmelserna.”

b) Punkt 2 skall ersättas med följande:

“2. Inga överenskommelser om bidrag för administrationskostnader får undertecknas efter det att mer än sex månader av mottagarens räkenskapsår har förflutit. Stödberättigande kostnader får varken ha uppstått före det att ansökan om bidrag lämnades in eller innan bidragsmottagarens budgetår inletts.”

56) Följande artikel skall införas som artikel 113a:

“Artikel 113a

1. Bidrag kan vara utformade på ett av följande sätt:

a) Återbetalning av en bestämd andel av de faktiska stödberättigande kostnaderna.

b) Engångsutbetalningar.

c) Finansiering till en schablonsats.

d) En kombination av de former som anges i a, b och c.

2. Bidragen får inte överstiga ett visst tak, som skall fastställas såsom ett absolut belopp. Artiklarna 109 och 111 skall i detta fall alltid tillämpas.”

57) Artikel 114 skall ersättas med följande:

“Artikel 114

1. Ansökningar om bidrag skall läggas fram skriftligen.

2. Ansökningar om bidrag skall tas upp till prövning om de läggs fram av

a) juridiska personer,

b) fysiska personer, om detta är nödvändigt på grund av åtgärdens natur eller det mål som den ansökande vill uppnå, eller,

Ansökningar om bidrag skall undantagsvis tas upp till prövning om de lämnas av sammanslutningar som är etablerade i gemenskapen men som inte är juridiska personer enligt tillämplig nationell lagstiftning, förutsatt att deras företrädare har befogenhet att ingå rättsliga förpliktelser på deras vägnar, och bär det ekonomiska ansvaret.

3. Bidrag får inte beviljas sökande som vid tiden för tilldelningsförfarandet befinner sig i någon av de situationer som anges i artiklarna 93.1 eller 94, eller – om så bedöms lämpligt – i artikel 93.2.

De sökande skall försäkra att de inte befinner sig i någon av de situationer som avses i första stycket.

4. Utanordnaren får ålägga bidragsmottagarna administrativa och ekonomiska påföljder som skall vara effektiva, proportionella och avskräckande, i enlighet med artikel 96.

Sådana påföljder får även åläggas bidragsmottagare som, när utanordnaren begärt information under det att bidragsöverenskommelsen genomförs, lämnat felaktiga uppgifter eller underlåtit att lämna de uppgifter som krävs.”

58) I artikel 116 skall punkt 1 ersättas med följande:

“1. I syfte att välja ut vilka förslag som kan finansieras skall förslagen utvärderas på grundval av de i förväg meddelade urvals- och tilldelningskriterierna.”

59) Artikel 120 skall ersättas med följande:

“Artikel 120

1. Om det krävs att mottagaren organiserar ett upphandlingsförfarande i samband med att åtgärden genomförs, skall förfarandena för detta fastställas i genomförandebestämmelserna.

2. Om det krävs att mottagaren av ett gemenskapsbidrag betalar ut ett bidrag till tredje man i samband med att åtgärden genomförs är detta tillåtet, förutsatt

a) att bidraget inte är det främsta syftet med åtgärden,

b) villkoren för att ge sådant bidrag är noggrant angivna i bidragsöverenskommelsen mellan bidragsmottagaren och kommissionen utan att det lämnas utrymme för skönsmässiga bedömningar,

c) det gäller ett mindre belopp.

3. Det skall uttryckligen anges i alla överenskommelser om bidrag att kommissionen och revisionsrätten skall ha befogenhet att utföra kontroller av dokument och kontroller på platsen hos alla de kontrahenter och underkontrahenter som har tagit emot gemenskapsmedel.”

60) Artikel 121 skall ändras på följande sätt:

a) Punkt a skall ersättas med följande:

“a) institutionernas redovisningar såsom dessa följer av artikel 126 och redovisningarna för de organ som avses i artikel 185 samt för andra organ vars räkenskaper behöver konsolideras enligt gemenskapens redovisningsregler,”

b) Led d skall ersättas med följande:

“d) sammanställda rapporter om budgetens genomförande, i vilka uppgifterna i de rapporter som avses i c sammanförs och redovisas.”

61) I artikel 122 skall “artikel 185” ändras till “artikel 121”.

62) Artikel 128 skall ersättas med följande:

“Artikel 128

Räkenskapsförarna för övriga institutioner och för de organ som avses i artikel 121 skall senast den 1 mars påföljande år överlämna sina preliminära redovisningar och sina rapporter över budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen till kommissionens räkenskapsförare samt till revisionsrätten.

Kommissionens räkenskapsförare skall konsolidera dessa preliminära redovisningar med kommissionens egna preliminära redovisningar och, senast den 31 mars påföljande år, till revisionsrätten överlämna kommissionens preliminära redovisningar samt de preliminära konsoliderade redovisningarna.

Räkenskapsföraren för varje institution och varje organ som avses i artikel 121 skall samma dag som avses i andra stycket skicka sina rapporter över budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen till Europaparlamentet och rådet.”

63) Artikel 129 skall ändras på följande sätt:

a) I punkt 1 skall “artikel 185” ändras till “artikel 121”.

b) Punkt 2 skall ersättas med följande:

“2. Andra institutioner än kommissionen skall liksom vart och ett av de organ som avses i artikel 121 upprätta sina slutliga redovisningar i enlighet med artikel 61 och överlämna dem till kommissionens räkenskapsförare samt till revisionsrätten senast den 1 juli påföljande år, så att de slutliga konsoliderade redovisningarna kan sammanställas.”

c) Följande punkt skall införas som punkt 2a:

“2a. Kommissionens räkenskapsförare skall förbereda de slutliga redovisningarna på grundval av den information som lagts fram av övriga institutioner enligt punkt 2. De slutliga konsoliderade redovisningarna skall åtföljas av ett intyg där kommissionens räkenskapsförare försäkrar att redovisningarna upprättats i enlighet med avdelning VII och enligt de principer, regler och metoder för redovisning som är bilagda redovisningarna.”

d) Punkt 3 skall ersättas med följande:

“3. Kommissionen skall godkänna de slutliga konsoliderade redovisningarna och sina egna slutliga redovisningar och före den 31 juli året efter utgången av det berörda budgetåret överlämna dem till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten.”

64) I artikel 130 skall första stycket ersättas med följande:

“Utöver de redovisningar som avses i artiklarna 126 och 127 skall kommissionen årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet om situationen i fråga om de budgetgarantier som gemenskapen lämnar och de risker som är förenade med dessa.”

65) Artikel 131 skall ändras på följande sätt:

a) I punkt 1 skall “kommissionen” ersättas med “kommissionens räkenskapsförare”.

b) I punkt 2 skall “kommissionen” ersättas med “kommissionens räkenskapsförare”.

66) I artikel 133.1 skall “artikel 185” ersättas med “artikel 121”.

67) I artikel 134 skall “artikel 185” ändras till “artikel 121”.

68) I artikel 138.1 skall “artikel 185” ersättas med “artikel 121”.

69) Rubriken på avdelning I i del II skall ersättas med följande:

“AVDELNING I

EUROPEISKA GARANTIFONDEN FÖR JORDBRUKET”

70) I Artikel 148 skall punkt 1 ersättas med följande:

“1. Bestämmelserna i del I och III i denna förordning skall tillämpas på utgifter som effektueras genom de myndigheter och organ som avses i de regler som gäller Europeiska garantifonden för jordbruket, nedan kallad ’EGFJ’, samt på denna fonds inkomster, med förbehåll för de undantag som anges i denna avdelning.”

71) Artikel 149 skall ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 skall ersättas med följande:

“1. EGFJ skall för varje budgetår bestå av icke-differentierade anslag, utom när det gäller de utgifter som avses i artikel 3.2 i rådets förordning (EG) nr [xxx/xxxx]***, vilka kommer att finansieras via differentierade anslag.

________________________________

*** EUT L […], […], s. […].”

b) Punkt 3 skall ersättas med följande:

“3. Anslag för åtgärder som täcks av artikel 3.1 i förordning (EG) nr [xxx/xxxx] och som inte blivit föremål för några åtaganden får endast överföras till det närmast följande budgetåret.

Sådana överföringar får inte överstiga 3 % av de ursprungliga anslag som avses i första stycket, och får inte heller överstiga beloppet för den justering av direktstödet som avses i artikel 11 i rådets förordning nr 1782/2003**** och som tillämpades det närmast föregående budgetåret.

De anslag som överförs mellan budgetår får bara användas under de budgetrubriker som täcker de åtgärder som avses i artikel 3.1c i förordning (EG) nr [xxx/xxxx].

Sådana överföringar får användas för att finansiera en tilläggsbetalning endast till de slutmottagare vars direktstöd har justerats under föregående budgetår i enlighet med artikel 11 i förordning (EG) nr 1782/2003.

Kommissionen skall besluta om överföringen senast den 15 februari det budgetår till vilket anslagen skall överföras och underrätta budgetmyndigheten om beslutet.

________________________________

**** EUT L 270, 21.10.2003, s. 1.”

72) I artikel 150 skall punkterna 2 och 3 ersättas med följande:

“2. Kommissionens beslut som fastställer beloppen för dessa återbetalningar skall utgöra övergripande preliminära åtaganden, som inte får överskrida de totala anslag som tagits upp för EGFJ.

3. I fråga om de löpande förvaltningsutgifterna för EGFJ får, från och med den 15 november, förhandsåtaganden göras som belastar anslagen för det närmast följande budgetåret. Dessa åtaganden får emellertid inte överstiga de motsvarande anslag som godkänts av budgetmyndigheten i den senast antagna budgeten. De får endast gälla utgifter för vilka denna princip är fastställd i en befintlig grundrättsakt.”

73) I artikel 151.1 skall första stycket ersättas med följande:

“Utgifter som effektueras av de myndigheter och organ som avses i de regler som gäller EGFJ skall, inom två månader från det att medlemsstaten i fråga översänt sina redovisningar, bli föremål för åtaganden per kapitel, artikel och punkt. Efter att denna tidsfrist på två månader löpt ut får sådana åtaganden ske så snart som en överföring av anslag är nödvändig i anknytning till budgetrubrikerna i fråga. Betalningen skall bokföras inom samma tidsfrist, utom i fall då medlemsstaten ännu inte effektuerat sin betalning eller om det råder osäkerhet om huruvida utgiften är bidragsberättigande.”

74) Artikel 152 skall ersättas med följande:

“Artikel 152

I budgeträkenskaperna skall utgifter bokföringsmässigt hänföras till ett budgetår på grundval av de återbetalningar från kommissionen till medlemsstaterna som gjorts senast den 31 december detta budgetår, förutsatt att betalningsordern är räkenskapsföraren tillhanda senast den 31 januari påföljande budgetår.”

75) I artikel 153 skall punkt 1 ersättas med följande:

“1. Om kommissionen kan överföra anslag med tillämpning av artikel 23 skall den fatta sitt beslut senast den 31 januari det närmast följande budgetåret, och därvid underrätta budgetmyndigheten tre veckor innan den överför anslag enligt artikel 23.1a.”

76) Artikel 154 skall ersättas med följande:

“Artikel 154

1. Utgifter som avsätts för särskilda ändamål enligt denna avdelning skall avsättas på grundval av det ursprung som anges i artikel 18.2.

2. Resultatet av besluten om avslutande av räkenskaperna i den mening som avses i artikel 30 i rådets förordning (EG) nr [xxxx/xxxx]***** [om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken] skall införas i en enda artikel i budgeten.

________________________________

***** EUT L […], […], s. […].”

77) Rubriken på avdelning II skall ersättas med följande:

“AVDELNING II STRUKTURFONDERNA, SAMMANHÅLLNINGSFONDEN, FISKERIFONDEN OCH JORDBRUKSFONDEN FÖR LANDSBYGDSUTVECKLING”

78) Artikel 155 skall ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 skall ersättas med följande:

“1. Bestämmelserna i del I och III i denna förordning skall tillämpas på utgifter som effektueras genom de myndigheter och organ som avses i förordningarna om Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Europeiska socialfonden (ESF), Sammanhållningsfonden, Europeiska fiskerifonden (EFF) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (nedan: ’fonderna’), samt på deras inkomster, med förbehåll för de undantag som anges i denna avdelning.”

b) Punkt 3 skall utgå.

79) I artikel 157 skall andra stycket ersättas med följande:

“De anslag som på så sätt dragits tillbaka får göras tillgängliga på nytt om kommissionen har begått ett uppenbart fel som den själv bär ansvaret för.”

80) Artikel 158 skall ersättas med följande:

“Artikel 158

I fråga om sådana driftsutgifter som avses i denna avdelning får kommissionen – utom när det gäller EJFLU – överföra anslag mellan olika avdelningar i budgeten, förutsatt att det rör sig om anslag för samma ändamål i den mening som avses de förordningar om fonder som avses i artikel 155, eller samma kategori utgifter avseende följande:

a) gemenskapsinitiativ,

b) tekniskt bistånd och innovativa åtgärder.”

81) Följande punkt 1a skall införas i artikel 160:

“1a. Inkomster från den kol- och stålforskningsfond som inrättas genom det till EG-fördraget bifogade protokollet om de ekonomiska följderna av att EKSG-fördraget upphör att gälla och om Kol- och stålforskningsfonden skall anses som inkomster avsatta för särskilda ändamål i den mening som avses i artikel 18. De åtagandebemyndiganden som härrör från dessa inkomster skall göras tillgängliga så snart som beloppen kunnat beräknas och betalningsbemyndigandena så snart som inkomsten har uppburits.”

82) Följande artikel skall införas som artikel 160a:

“Artikel 160a

1. De åtagandebemyndiganden som motsvarar de belopp i åtaganden som dragits tillbaka till följd av att de forskningsprojekt som anslagen var avsatta för inte genomförts eller bara delvis genomförts får, undantagsvis och i vederbörligen motiverade fall, göras tillgängliga på nytt när detta är av avgörande betydelse för genomförandet av det ursprungligen planerade programmet, och under förutsättning att det innevarande budgetårets anslag är otillräckliga för detta ändamål.

2. För tillämpningen av punkt 1 skall kommissionen i början av varje budgetår gå igenom de fall där åtaganden dragits tillbaka under föregående budgetår och utifrån gällande krav bedöma behoven av att göra anslag disponibla på nytt.

På grundval av denna bedömning får kommissionen sedan lägga fram de förslag den finner lämpliga till budgetmyndigheten senast den 15 februari, och för varje enskild post motivera varför anslag bör göras disponibla på nytt.

3. Budgetmyndigheten skall fatta beslut om kommissionens förslag inom sex veckor. Om inget beslut har fattats inom denna tid skall förslagen anses vara godkända.

Beloppet av de åtagandebemyndiganden som görs disponibla på nytt år n får aldrig överstiga 50 % av det sammanlagda belopp i åtaganden som dragits tillbaka under samma budgetrubrik år n-1.

4. Åtagandebemyndiganden som gjorts disponibla på nytt får inte överföras till påföljande budgetår.

De rättsliga åtaganden som motsvarar de åtagandebemyndiganden som gjorts disponibla på nytt skall ingås senast den 31 december år n.

I slutet av år n skall det ännu outnyttjade saldot av dessa åtagandebemyndiganden definitivt dras tillbaka av den ansvarige utanordnaren.”

83) Artikel 164 skall utgå.

84) I artikel 166.1 skall andra stycket ersättas med följande:

“Villkoren för mottagarens eller kontraktspartens förvaltning av det externa biståndet skall regleras genom de kontrakt och överenskommelser som avses i första stycket led a och b.”

85) Artikel 167.1c skall ersättas med följande:

“c) ett organ som lyder under nationell eller internationell rätt eller fysiska eller juridiska personer som med kommissionen har undertecknat en överenskommelse om bidrag för att genomföra en extern åtgärd.”

86) I del II avdelning IV skall rubriken på kapitel 4 ersättas med följande:

“Kapitel 4 BIDRAG”

87) Följande artikel skall införas som artikel 169a:

“Artikel 169a

De förfaranden för beviljande av bidrag som skall tillämpas när medel förvaltas i decentraliserad form av mottagande tredjeland skall fastställas i de finansieringsöverenskommelser som avses i artikel 166. Dessa bestämmelser skall grundas på de regler som anges i del I avdelning VI.”

88) I artikel 171 skall punkt 2 ersättas med följande:

“2. Bestämmelserna i denna avdelning skall tillämpas på Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF), med undantag för bestämmelserna i artiklarna 174, 174a och 175.2.”

89) Artikel 173 skall ersättas med följande:

“Artikel 173

Kommissionen skall i fråga om de anslag som är upptagna i den bilaga som gäller de europeiska byråerna delegera utanordnarens befogenheter till varje berörd europeisk byrås direktör, i enlighet med artikel 59.”

90) I artikel 174.1 skall andra meningen ersättas med följande:

“Direktören skall efter godkännande från förvaltningskommittén fastställa kriterierna för denna bokföring.”

91) Följande artikel skall införas som artikel 174a:

“Artikel 174a

1. Varje institution får, för förvaltningen av anslag i dess avsnitt i budgeten, delegera utanordnarens befogenheter till en direktör för en interinstitutionell europeisk byrå och bestämma gränserna och villkoren för denna delegering av befogenheter.

2. Kommissionens internrevisor skall utöva alla befogenheter som anges i del I avdelning IV kapitel 8.”

92) Artikel 175 skall ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 skall utgå.

b) Punkt 2 skall ersättas med följande:

“2. I de fall då en europeisk byrå utför tjänster åt tredje man mot betalning, skall dess direktör, efter godkännande från förvaltningskommittén, fastställa särskilda bestämmelser som reglerar hur dessa tjänster skall utföras samt om hur de motsvarande räkenskaperna skall föras.”

93) Artikel 176 skall utgå.

94) Artikel 178 skall ändras på följande sätt:

a) I punkt 1 skall andra meningen ersättas med följande:

“Sådana åtaganden får emellertid inte överstiga en fjärdedel av de totala anslag som budgetmyndigheten beslutat om under motsvarande budgetrubrik för det innevarande budgetåret.”

b) Punkt 2 skall följande mening läggas till:

“I dessa fall skall den gräns som anges i punkt 1 inte tillämpas.”

95) I artikel 185 skall punkterna 3 och 4 skall ersättas med följande:

“3. Vart och ett av de organ som avses i punkt 1 skall inrätta en funktion för intern revision som skall skötas enligt relevanta internationella normer. Kommissionens internrevisor skall bestyrka att den interna revisionsfunktionen uppfyller internationella revisionsnormer, och får utföra kvalitetsgranskningar för detta ändamål.

4. De organ som avses i punkt 121 skall föra räkenskaper enligt de regler som anges i artikel 133, så att deras räkenskaper kan konsolideras med kommissionens räkenskaper.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Den skall tillämpas från och med den 1 januari 2007.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdat i Bryssel den […]

På rådets vägnar

Ordförande

[…]

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDETOCH EUROPAPARLAMENTET

Rapport om tillämpningen av den nya budgetförordningen

1. I ett uttalande gällande artikel 85 i budgetförordningen åtog sig kommissionen “att senast den 1 januari 2006 lägga fram en rapport om tillämpningen av bestämmelserna i den nya budgetförordningen och särskilt om de slopade centraliserade förhandskontrollerna samt om så krävs att lägga fram lämpliga förslag för rådet”.

PRAKTISKA ERFARENHETER SOM GJORTS AV EU-INSTITUTIONERNAS ADMINISTRATIONER I DEN DAGLIGA EKONOMISKA FÖRVALTNINGEN

a) Rapport från nätverket för finansenheter inom kommissionen

2. Nätverket för finansenheter inom kommissionen (NFE) har utarbetat en rapport om administrativa svårigheter som man stött på efter införandet av den nya budgetförordningen och genomförandebestämmelserna. Rapporten har sammanställts av en grupp tjänstemän som företräder kommissionens finansenheter. Den innehåller nästan 100 punkter som har betydelse för det dagliga administrativa arbetet och den ger värdefull intern feedback till kommissionen.

3. Kontrakt på små belopp , dvs. under 50 000 euro, utgör för vissa tjänsteenheter upp till 75 % av kontrakten; värdet är lågt, men de administrativa problemen är stora såväl för inblandade avdelningar som för berörda marknadsaktörer. NFE anser att utformningen av genomförandebestämmelserna på detta område är onödigt stel och föreslår förändringar av en rad bestämmelser med sikte på att införa en speciell administrativ ram för kontrakt på små belopp.

4. När det gäller bidragen begär NFE bl.a. att reglerna skall anpassas till små bidrag och till mottagare som är småskaliga eller som har en särskild profil. Flera tjänsteenheter inom kommissionen som förvaltar program som till stor del utgörs av småskaliga insatser skulle vilja ha bidragsbestämmelser som gör det möjligt att inskriva skyldigheter för mottagare och utanordnare som är proportionella till beloppen och till mottagarnas karaktär och storlek.

5. Förhandsfinansieringar kvarstår som gemenskapernas egendom såvida inte annat anges i grundrättsakten (artikel 3.1 i genomförandebestämmelserna). NFE föreslår en tolkning som gör det möjligt att i nya grundrättsakter stadga om undantag från denna princip och anpassa bestämmelserna så att ränta som genererats genom förhandsfinansiering och som understiger ett visst belopp inte skall fastställas och återkrävas.

6. Enligt NFE finns det en stor brist i budgetförordningen som medför administrativa svårigheter, och även rättsliga och relationsmässiga problem visavi mottagare av EG-medel, nämligen avsaknaden av EG-regler om preskription. NFE föreslår att man inför ett övergripande preskriptionssystem som skall vara tillämpligt på EG-medel i fråga om såväl inkomster som att det saknas utgifter.

7. NFE anser att de regler som skall tillämpas i fråga om finansieringsbeslutet bör revideras grundligt och konsolideras i genomförandebestämmelserna för att en lämplig och stabil förvaltningsinramning skall kunna garanteras. När det gäller formerna för genomförandet av budgeten vill NFE att rambestämmelserna förenklas och aktualiseras och att villkoren lättas upp för en användning av nationella offentlig- eller privaträttsliga organ för uppgifter som inbegriper myndighetsutövning.

8. Vad angår delegeringen av genomförandeuppgifter föreslår NFE en bestämmelse om att privaträttsliga organ som är underställda vissa regler skall kunna få ansvaret för vissa ersättningar av rese- och uppehållskostnader för deltagare i olika seminarier/evenemang. Administreringen av sådana evenemang tvingar nämligen kommissionens tjänsteenheter, som inte har medel för detta, att direkt administrera ett stort antal små transaktioner.

9. NFE önskar att man omprövar och validerar bestämmelser och förfaranden som är tillämpliga annorstädes än i huvudkontoret, vare sig det handlar om representationer, delegationer eller om driftsutgifter.

b) Information som samlats in från administrationerna i övriga EU-institutioner och EU-organ

10. I november 2004 ombads administrationerna i de övriga EU-institutionerna att meddela sina erfarenheter och de svårigheter som dykt upp i genomförandet av budgetförordningen och genomförandebestämmelserna. Den inlämnade informationen påverkar inte en eventuell senare ståndpunkt som respektive institutioner kan komma att inta.

11. Europaparlamentets administration klargör att den fullständiga decentraliseringen av förhandskontrollerna lett till vissa svårigheter, framför allt i form av brist på kvalificerad personal. Tillämpningen av de nya reglerna vid parlamentet har ännu inte fått upp hastigheten; det går sålunda fortfarande inte att göra en giltig jämförelse med det gamla systemet. Parlamentets administration lägger inte fram några förslag om att man skall ändra reformens viktigaste principer och återinföra de centraliserade förhandskontrollerna.

12. Parlamentets administration anser att de flesta av de övriga bestämmelserna i det nya regelverket som ställt till problem för tjänsteenheterna, redan ingår i den skyndsamma ändring av genomförandebestämmelserna som pågår. Parlamentets tjänsteenheter föreslår ändå en ändring av artikel 9.6 i budgetförordningen för att begränsa förbudet mot överföringar av anslag för personalutgifter till att endast omfatta löner och ersättningar för personal och att komplettera förteckningen över inkomster som är avsatta för särskilda ändamål med intäkter från försäljning av lös egendom, inklusive försäljning i form av återtagande. De önskar ändra artikel 22.1-2 i budgetförordningen för att underlätta överföringar från artikel till artikel och från kapitel till kapitel samtidigt som budgetmyndighetens möjlighet att uttala sig om större förändringar bevaras. För artikel 47.1 i budgetförordningen föreslår EP:s administration att man omvandlar graderna A1, A2, A3 till de nya tjänsteföreskrifternas grader (A16, A15, A14, A13) och att ett undantag föreskrivs från regeln om “enhetligt undertecknande” så att förskottsförvaltaren kan ingå rättsliga åtaganden så snart vederbörlig utanordnare undertecknat budgetåtagandet. Parlamentets tjänsteenheter föreslår en harmonisering av de olika rapporterna (artiklarna 60.7 och 122) på interinstitutionell nivå och en begränsning av dubbleringen av information.

13. Parlamentets administration konstaterar att räkenskaperna för fleråriga utgifter inte avspeglar de verkligen ingångna rättsliga åtagandena och föreslår att exakta bestämmelser utarbetas för fleråriga utgifter inom administrationsbudgetarna. Parlamentet föreslår att man underlättar anbudsinfordringar som är gemensamma för flera institutioner genom att införa ett permanent undantag som gör det möjligt för en utanordnare att anförtro förvaltningen åt en tjänsteman i en annan institution, även då bidrag ingår.

14. Parlamentets tjänsteenheter föreslår att man skall tänka över språkanvändningen i anbudsförfarandena, vilket skulle kunna utmynna i bestämmelser som respekterar principen om språkens likställdhet utan att onödigtvis öka den administrativa bördan. De föreslår även att man inför förenklade bestämmelser för donationer av lågt värde till andra institutioner än kommissionen om dessa inte medför några ytterligare kostnader.

15. Parlamentets administration pekar på vissa svårigheter som skulle kunna lösas vid en revidering av budgetförordningen. Man föreslår att alla bestämmelser om bidrag skall utsträckas till att omfatta parlamentet och när det gäller bidragen till de politiska partierna i Europaparlamentet föreslås en mekanism som möjliggör en begränsad och kontrollerbar överföring av en del av bidraget från ett budgetår till det påföljande (t.ex. om ett stort evenemang som planerats i december år n måste skjutas upp till januari/februari år n+1). En lösning vore enligt parlamentet att man i den slutliga resultaträkningen kunde godta avsättningar för redan ingångna åtaganden, men som avser budgetåret n+1. Avsättningarna skulle med samma belopp minska eventuella överskott på utgiftssidan och därmed reducera det belopp som skulle behöva återföras om det uppstår en “rörelsevinst”.

16. Tjänsteenheterna vid parlamentet föreslår att man i budgetförordningen införlivar möjligheten att erkänna vissa särdrag för de politiska grupperna som föranleder en del undantagsbestämmelser i de särskilda reglerna för användning av anslag för politiska gruppers utgifter, främst undantagen för överföring av anslag till påföljande år och höjda tröskelvärden för offentliga kontrakt. Slutligen föreslås att man lättar på de förvaltningsmässiga begränsningarna i parlamentets informationskontor för kontrakt på små belopp som avser informationspolicy.

17. Rådets administration påpekar att särskilt vid kontrakt på små belopp utanför EU vägrar leverantörerna att, som krävs, lämna erforderliga bankuppgifter redan innan det rättsliga åtagandet (registret över betalningsmottagare). Den föreslår en begränsning av denna skyldighet till kontrakt som överstiger exempelvis 3 500 euro. När det gäller artikel 47.1 i budgetförordningen gällande tjänsteförteckningen konstaterar rådets administration att en hänvisning behövs till motsvarande grader enligt de nya tjänsteföreskrifterna (A*16, A*15, A*14).

18. För att kunna optimera budgetförvaltningen vill rådets administration anpassa basen för förhandsåtaganden för löpande administrativa utgifter, nämligen en fjärdedel av anslagen på motsvarande budgetrubrik för innevarande budgetår, upp till den övre gräns som föreskrivs för de tillfälliga tolftedelarna, dvs. en fjärdedel av de anslag som beviljats för kapitlet i fråga. Dessutom föreslår administrationen vid rådet preciseringen att den övre gränsen på en fjärdedel av de löpande anslagen (artiklarna 13 och 178.1 i budgetförordningen) inte är tillämplig på artikel 178.2 i budgetförordningen gällande utgifter som enligt bestämmelser i lagar och avtal, såsom hyror eller liknande, skall betalas i förskott får, vad avser betalningar från och med den 1 december belasta anslagen för det närmast följande budgetåret.

19. EG-domstolens administration konstaterar att det visade sig vara svårt att tillämpa budgetförordningen och dess genomförandebestämmelser redan från den 1 januari 2003. Med tanke på de rättsliga och administrativa konsekvenserna, förändringarna i tjänsteenheternas organisation och verksamhet och i personalanvändningen kan en reform av denna omfattning knappast vara genomförd sex månader efter det att grunddragen blivit fastlagda och en vecka efter det att tillämpningsreglerna preciserats.

20. Revisionsrättens generalsekreterare framhåller att revisionsrätten, såsom en relativt liten institution, inrättat en central förhandskontrollsenhet direkt knuten till den delegerade utanordnaren. Enheten stödjer en fortlöpande utbyggnad av förhandskontrollen i förvaltningsavdelningarna. Resultatet av kontrollerna övervakas och bidrar till handlingsplanerna som skall förbättra de interna kontrollerna i förvaltningsavdelningarna. Det är möjligt att förhandskontrollen i framtiden kommer att decentraliseras, men enligt generalsekreteraren är revisionsrättens storlek en faktor som talar emot detta.

21. Revisionsrättens administration önskar klargöranden av flera bestämmelser: artikel 22 i budgetförordningen, artikel 16 i genomförandebestämmelserna (anslagsöverföring) och artikel 178 i budgetförordningen. Den anser att det vore värdefullt att få en specificering av vad som menas med ordet “genast” i artikel 179.3 i budgetförordningen när det gäller meddelandet om avsikten att avge ett yttrande om fastighetsprojekt. Enligt dess egen erfarenhet är tröskelvärdena i artikel 129 i genomförandebestämmelserna för kontrakt på små belopp för låga och medför ytterligare administrativa förfaranden utan någon motsvarande fördel i den interna kontrollen. Revisionsrättens kontraktsenhet (“cellule marchés”) lade fram ett antal andra förslag, först och främst att kommissionen bör registrera ärenden på begäran av institutioner som, på grund av att de fördelar så få kontrakt, inte har den typ av databas som nämns i artikel 95 i budgetförordningen.

22. Generalsekreterarna för Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén förklarar att kommittéerna utökat decentraliseringen av utanordnarens befogenheter och stöttat upp detta på lämpligt sätt genom att fortbilda och förbereda utanordnarna. De menar att antalet medarbetare som avdelats till kontroller i de små institutionerna ökat kraftigt och nu utgör en betydande kostnad. Enligt kommittéerna har införandet av den nya budgetförordningen inte i grunden förändrat nivån på förhandskontrollerna av budgettransaktioner i kommittéerna, men de konstaterar att kontrollerna är grundligare och upptar mer för dem som deltar i budgetförvaltningen, vilket ökar belastningen i detta arbete.

23. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén betvivlar att resultatindikatorerna för administrativa utgifter är berättigade och föreslår att de slopas; Kommittén konstaterar vissa svårigheter med att sammanjämka byggnadsprojekt med principen om årsvis budgetering och att institutionernas skyldighet att utarbeta rapporter tydligt har vuxit; här föreslår kommittén en rationalisering. Den vill ha en gemensam infrastruktur för en central databas (artikel 95 i budgetförordningen). Regionkommittén framhåller den enorma administrativa börda som tillförs genom införandet av interna kontrollnormer och som överstiger resurserna i de små institutionerna, som inte har annat än administrativa kostnader.

24. Europeiska datatillsynsmannen påminner om att denna myndighet inledde sitt arbete 2004. Han har alltså inte stött på några anpassningsproblem till det nya systemet och har heller inte det nödvändiga perspektivet för att dra några slutsatser om sina erfarenheter.

SLUTSATSER

25. Genom den nya budgetförordningen infördes en rättslig bas för ett kraftfullt förvaltnings- och kontrollsystem med fokus på decentralisering. De nödvändiga organisatoriska åtgärderna har vidtagits och en formell överensstämmelse har i allmänhet uppnåtts. Vad det reella genomförandet anbelangar kan det i detta skede anses vara tillfredsställande, men det kan och bör stärkas ytterligare och förbättras mot bakgrund av erfarenheterna och med de berörda aktörernas aktiva engagemang och åtaganden. I denna process är det väsentligt att tjänsteenheterna kan agera tillitsfullt inom en stabil rättslig ram under den inledande krävande genomförandeperioden. Förändringen av förvaltningskulturen och integreringen av riskhantering i den dagliga förvaltningen kommer att ta längre tid att förverkliga. Kommissionen kommer att fortsätta sina ansträngningar härvidlag genom att ta fram en gemensam riskmetod.

26. Den övergripande bedömningen visar att avskaffandet av de centraliserade förhandskontrollerna och införandet av exakta krav på förhandskontroller vid validering av slutförda projekt före utbetalningar, har lett till utökade befogenheter och mer ansvar för utanordnaren. Den årliga utvärderingen av dennes förvaltningsarbete, huvudsakligen genom de årliga verksamhetsrapporterna, visar sig vara en nyckelfaktor för att stärka de delegerade utanordnarnas redovisningsskyldighet.

27. Ingen av institutionerna eller institutionernas administrationer har föreslagit några förändringar av uppbyggnaden av eller de centrala delarna i den reform av den ekonomiska förvaltningen som införs genom budgetförordningen. (Vissa klargöranden behövs av räkenskapsförarens roll i fråga om systemansvaret och det övergripande ansvaret för redovisningens fullständighet utan att man inkräktar på utanordnarnas ansvarsområde.)

De brister som uppdagats i fråga om intern kontroll gäller genomförandet av bestämmelserna i budgetförordningen och kan rättas till inom institutionerna och kräver inte någon ändring av den rättsliga ramen, som visat sig vara konsekvent och otvetydig. Därför föreslår kommissionen inte några ändringar av de ekonomiska aktörernas åligganden och av det interna kontrollsystemet.

28. När budgetförordningen och dess gemomförandebestämmelser revideras bör hänsyn tas till kommentarerna från administrationerna vid övriga institutioner och från NFE om behovet att nyformulera övervaknings- och kontrollkraven.

Ändringarna bör göra det lättare för kommissionen att fullgöra sin skyldighet att genomföra budgeten och att uppnå de politiska målen samtidigt som de ger rimliga garantier för utgifternas lagenlighet och minimerar risken för oegentligheter, samtidigt som detta sker till en proportionell administrativ kostnad.

Förenklingen av reglerna och förfarandena bör syfta till att effektivisera skötseln av ekonomiska transaktioner som görs utanför huvudkontoret för att underlätta den externa hjälpen till tredjeland.

29. Behovet av förenkling har varit speciellt stort i fråga om kontrakt som gäller små belopp samt ifråga om bidrag. Vid den pågående begränsade revideringen av genomförandebestämmelserna som syftar till ett införlivande av det harmoniserade direktivet om upphandling tog kommissionen som ett första steg tillfället i akt att åtgärda specifika svårigheter som dykt upp vad gäller offentliga upphandlingar och bidrag genom att bl.a. strömlinjeforma bestämmelserna om kontakt på små belopp och användningen av tariffer och schablonbelopp för bidrag. Detta kan ses som en första åtgärd för att täcka behov som rör den ekonomiska förvaltningen. Den kommande översynen av budgetförordningen och dess genomförandebestämmelser bör komplettera förenklingen av procedur- och dokumentkraven för transaktioner av små belopp.

[1] EUT C […], […], s. […].

[2] EUT C […], […], s. […].

[3] EGT C […], […], s. […].

[4] EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

[5] EUT L 134, 30.4.2004, s. 114. Direktivet ändrat genom kommissionens förordning (EG) nr 1874/2004 (EUT L 326, 29.10.2004, s. 17).