Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om upprättande av ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007-2013) {SEK (2005)433 } /* KOM/2005/0121 slutlig - COD 2005/0050 */
Bryssel den 6.4.2005 KOM(2005) 121 slutlig 2005/0050 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om upprättande av ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007-2013) (framlagt av kommissionen){SEK (2005)433 } MOTIVERING 1. INLEDNING Vid sitt möte i Lissabon i mars 2000 satte Europeiska rådet som mål att göra Europa till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi. Rådet betonade betydelsen av att skapa ett klimat som främjar de små och medelstora företagen och menade att det är viktigt att sprida goda erfarenheter och säkerställa större konvergens mellan medlemsstaterna. Vid Europeiska rådets möte i Göteborg i juni 2001 fastställdes EU:s strategi för hållbar utveckling för att säkerställa att ekonomisk tillväxt, social integration och miljöskydd går hand i hand. Företagens produktionsmönster spelar en viktig roll för den hållbara utvecklingen. I sitt meddelande från februari 2005 om en nystart för Lissabonstrategin föreslår kommissionen att ansträngningarna koncentreras på ”att åstadkomma en starkare och hållbar tillväxt och att skapa fler och bättre arbetstillfällen”[1]. Detta kräver åtgärder som genererar tillväxt och konkurrenskraft och som gör Europa mer attraktivt att investera och arbeta i. I meddelandet understryks behovet av att stimulera entreprenörsinitiativ, dra till sig tillräckligt med riskkapital för att företag skall kunna etableras och bevara en stark industriell bas i Europa samtidigt som man underlättar innovation, särskilt miljöinnovation, fler och bättre investeringar i utbildning, användning av IKT och en hållbar resursanvändning. I Lissabonstrategin prioriteras konkurrenskraften. Under senare år har det blivit allt mer angeläget att skapa större enhetlighet och fler synergieffekter i de gemenskapsprogram som är relevanta för Lissabonmålen. Vid Europeiska rådets vårmöte 2003 efterlystes[2] ”en integrerad strategi för konkurrenskraft med regelbunden översyn av såväl övergripande som sektoriella frågor”. I sitt svar[3], presenterade kommissionen en preliminär analys av de relevanta verksamhetsfälten och uttryckte sin avsikt att lägga fram förslag inom ramen för förberedelserna för nästa budgetperiod där de politiska planerna för den utvidgade unionen under 2007-2013 fastställs. Kommissionen föreslog[4] därför i juli 2004 inom ramen för förslagen för nästa budgetperiod att det utarbetas ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation. 2. RAMPROGRAMMET FÖR KONKURRENSKRAFT OCH INNOVATION Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP) skall bilda en gemensam ram för särskilda stödprogram och relevanta delar av andra gemenskapsprogram inom områden som är viktiga för ökad produktivitet, innovationskapacitet och hållbar tillväxt inom EU och som samtidigt beaktar dithörande miljöfrågor. Följande nu gällande rättsakter berörs: rådets beslut 96/413/EG[5] om genomförande av ett åtgärdsprogram för gemenskapen för att främja den europeiska industrins konkurrenskraft; rådets beslut 2000/819/EG[6] om ett flerårigt program för företag och företagaranda, särskilt för små och medelstora företag (SMF) (2001-2005); Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1655/2000[7] om det finansiella instrumentet för miljön (Life); Europaparlamentets och rådets beslut 2256/2003/EG om antagande av ett flerårigt program (2003-2005) för övervakning av handlingsplanen eEurope 2005, spridning av goda rutiner och förbättrad nät- och informationssäkerhet; rådets beslut 2001/48/EG om antagande av ett flerårigt gemenskapsprogram för stimulans av utvecklingen och utnyttjandet av europeiskt digitalt innehåll på det globala nätet samt för främjande av den språkliga mångfalden i informationssamhället; rådets förordning (EG) nr 2236/95 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området för transeuropeiska nät; Europaparlamentets och rådets beslut 1336/97/EG[8] om en serie riktlinjer för transeuropeiska telenät och Europaparlamentets och rådets beslut 1230/2003/EG[9] om ett flerårigt program för åtgärder på energiområdet: "Intelligent energi - Europa" (2003-2006) för att stödja energieffektivitet och nya och förnybara energikällor inom alla sektorer, däribland transporter. CIP kommer att utgöra en viktig och enhetlig rättslig grund för de gemenskapsåtgärder vars övergripande mål är större konkurrenskraft och innovation och som kompletterar de forskningsinriktade åtgärder som främjas av Gemenskapens ramprogram för forskning, teknisk utveckling och demonstration. Som sådant kommer det att bli synligare och begripligare för allmänheten. CIP har emellertid olika mål och målgrupper och dess struktur måste därför tillåta att dess individuella delar är urskiljbara. CIP kommer att innehålla särskilda delprogram: programmet för entreprenörskap och innovation, IKT-stödprogrammet och programmet Intelligent energi – Europa. Medlemsländerna i EES, kandidatländerna och länderna på Västra Balkan kan delta i CIP. Andra tredjeländer, särskilt grannländer eller länder som vill samarbeta med gemenskapen i fråga om innovationsverksamhet, kan delta i ramprogrammet om detta fastställs i bilaterala avtal. Programmet för entreprenörskap och innovation Vid sitt möte på våren 2004 underströk Europeiska rådet[10] att ”konkurrenskraft, innovation och främjande av entreprenörsskapskultur är förutsättningar för tillväxt – väsentlig för hela ekonomin och för små och medelstora företag”. Det betonade också[11] att ”För att kunna vara hållbar måste tillväxten vara miljömässigt sund. Genom en bättre integrering av politiken och mer hållbara konsumtions- och produktionsmönster måste sambandet mellan tillväxt och negativ miljöpåverkan brytas. Ren teknik är avgörande för att till fullo utnyttja synergieffekterna mellan företag och miljö.” Gemenskapen och medlemsstaterna kan med stöd av fördraget[12] säkerställa de villkor som behövs för konkurrenskraften mellan medlemsstaternas företag. Sådana åtgärder innebär också att anpassningen till strukturella förändringar underlättas, att en miljö som dels är gynnsam för entreprenörskap och små och medelstora företag, dels främjar samarbete mellan företagen stimuleras samt att ett bättre utnyttjande av företagens innovativa potential främjas. Gemenskapen stöder för närvarande utformningen av en politik för företag och entreprenörskap, stödtjänster till företag och gemenskapens finansiella instrument för små och medelstora företag genom det fleråriga programmet. Dessutom genomför kommissionen analyser och vidtar åtgärder för att fastställa och främja konkurrenskraftsstrategier för Europas näringsliv och tjänstesektorer, inklusive sektorsspecifika faktorer för konkurrenskraften inom näringslivet. Det sjätte ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration stöder en rad åtgärder som krävs för att stärka Europas tekniska kapacitet och förbättra dess innovationsförmåga.[13] Life-programmet stöder innovativ teknik och innovativa metoder på miljöområdet. En större del av detta stöd ges till de små och medelstora företagen, för demonstration av olika slags ren teknik på viktiga områden som vattenkvalitet och avfallsåtervinning. Programmet för entreprenörskap och innovation kommer att innehålla åtgärder som berör entreprenörskap, små och medelstora företag, industriell konkurrenskraft och innovation. Det vänder sig särskilt till små och medelstora företag[14], från de högteknologiska till de traditionella mikroföretagen och familjeföretagen, vilka utgör en majoritet i Europa. Det kommer att täcka industri- och tjänstesektorerna. Det kommer också att uppmuntra entreprenörskap och potentiella entreprenörer både rent allmänt och i synnerhet vissa målgrupper, med speciell uppmärksamhet på jämställdhetsfrågorna. Det kommer att bidra till att uppmuntra unga människor att utveckla företagaranda och främja att unga människor väljer att starta företag i överensstämmelse med den europeiska pakten för ungdomsfrågor[15]. Det kommer att bli ett viktigt instrument, dock inte det enda för att genomföra de viktigaste frågorna på de strategiska områdena i ”En europeisk dagordning för entreprenörskap”[16] och för att på gemenskapsnivå stödja medlemsstaternas åtgärder enligt Europeiska stadgan för småföretag[17].. Även om programmet för entreprenörskap och innovation särskilt riktar sig till de små och medelstora företagen, beaktas de i hela ramprogrammet. Programmet för entreprenörskap och innovation kommer också att bli ett av instrumenten för stöd till genomförandet av handlingsplanen för miljöteknik[18], som syftar till att undanröja hindren för att kunna utnyttja miljöteknikens fulla potential och på det sättet skydda miljön och bidra till konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt och säkerställa att Europeiska unionen under de kommande åren får en ledande roll då det gäller att utveckla och tillämpa miljöteknik och mobilisera alla intressenter för dessa mål. Vid Europeiska rådets möte våren 2004 välkomnades handlingsplanen och Europeiska rådet uttalade sig för dess genomförande. Det uppmanade särskilt kommissionen och Europeiska investeringsbanken att undersöka vilka ekonomiska instrument som står till buds för att främja sådan teknik. I kommissionens meddelande[19] till Europeiska rådet våren 2005 betonas ytterligare vikten av att främja miljöinnovation och det slås fast att kommissionen med ökad kraft kommer att främja miljötekniken. Innovation är en affärsprocess där man undersöker marknadens möjligheter att tillhandahålla nya produkter, tjänster och industriprocesser. Kraftig konkurrens är det som behövs för att förmå företagen att fortlöpande intressera sig för innovation och FoTU. Detta är nära förenat med viljan att ta risker och pröva nya idéer på marknaden, och tillgången på riskkapital är helt avgörande för detta. Otillräcklig innovation är en av de främsta orsakerna till Europas nedslående tillväxttakt. CIP kommer därför att stödja övergripande åtgärder för att förbättra, uppmuntra och främja innovation (inkl. miljöinnovation) hos företagen. Det innebär bl.a. att man kommer att främja sektorsspecifik innovation, projektsammanslutningar, offentlig-privata partnerskap för innovation och tillämpning av innovationshantering. CIP kommer också att bidra till att tillhandahålla innovationsstödtjänster på regional nivå, främst för transnationell kunskaps- och tekniköverföring samt och hantering av immateriell och industriell egendom. Då rådet (konkurrenskraft) sammanträdde den 13 maj 2003 uppmanade det medlemsstaterna att definiera innovationsmål som återspeglar särdragen i deras respektive innovationssystem. Programmet för entreprenörskap och innovation kommer att stödja utvecklingen av innovationshantering och innovationskultur genom analys och övervakning av innovationsresultaten liksom utveckling och samordning av innovationspolitiken. Programmet kommer att stödja ömsesidigt lärande t.ex. då innovationspolitiken utformas på nationell och regional nivå. Det kommer också att uppmuntra samarbete mellan offentliga och privata aktörer på området, främja innovationsmedvetenhet och sprida goda exempel på innovation. Svårigheter att få tillgång till lämplig finansiering anges ofta som det största hindret för entreprenörskap och företagsinnovation[20]. Detta problem kan förvärras genom nya redovisningsnormer som kommer att göra bankerna mera riskkänsliga och leda till en ratingkultur. CIP kommer att motverka kvardröjande välkända marknadsbrister, som försvårar tillgången till eget kapital, riskkapital och lån till små och medelstora företag. Detta kommer att ske med hjälp av gemenskapens finansieringsinstrument som på kommissionens uppdrag hanteras av Europeiska investeringsfonden, gemenskapens särskilda organ för riskkapital och garantiinstrument till de små och medelstora företagen. I samband med det fleråriga programmet konstaterades i opartiska bedömningar att marknadsbaserade metoder och genomförande av dessa instrument via EIF var den bästa strategin[21] för att hantera dessa instrument. De kommer därför att finnas kvar och anpassas i det nya programmet. Gemenskapens garantiinstrument för små och medelstora företag kommer att göra det lättare att skaffa såddkapital och kapital för det inledande skedet för innovativa nystartade företag och unga företag. Instrumentet för innovativa små och medelstora företag med hög tillväxt (GIF) kommer att dela risker och vinster med privata investerare, vilket ger en betydande hävstångsverkan för tillgången till kapital för innovativa företag. GIF-instrumenten kommer att öka tillgången på utvecklingskapital för innovativa små och medelstora företag i ett tidigt skede och i expansionsfasen och generera nytt kapital för att hjälpa dem att få ut sina varor och tjänster på marknaden och att fortsätta sin forskning och utveckling. SMF-garantin kommer även i fortsättningen att tillhandahålla med- eller motgarantier till garantiprogram i stödberättigade länder och direkta garantier till finansiella intermediärer. Den kommer att koncentreras på att avhjälpa marknadsbrister genom att (i) ge små och medelstora företag med tillväxtpotential tillgång till lån (eller lånesubstitut såsom leasing), (ii) tillhandahålla mikrokrediter och (iii) ge tillgång till eget kapital eller sekundärt eget kapital. Ett (iv) nytt system för värdepapperisering kommer att generera extra finansiering genom lån till de små och medelstora företagen med skälig riskdelning med utvalda organ. Ett system för kapacitetsuppbyggnad kommer att stödja de ekonomiska intermediärernas kapacitet för att fokusera andra aspekter av investeringar och teknik. Åtgärder kommer också att vidtas för att underlätta finansiering för de små och medelstora företagen i de länder där förmedlingen av banktjänster är av mindre omfattning än genomsnittligt inom EU. De europeiska stödtjänsterna för näringsliv och innovation spelar en viktig roll för både de små och medelstora företagens tillgång till information om hur den inre marknaden för varor och tjänster fungerar och vilka möjligheter den erbjuder och för den transnationella överföringen av innovation, kunskap och teknik. Dessa tjänster kan spela en viktig roll, främst då det gäller att främja och sprida information om och resultaten av gemenskapsprogrammen och då det gäller att skapa samverkan mellan kommissionen och de små och medelstora företagen. Programmet för entreprenörskap och innovation kommer också att stödja en positiv utveckling genom benchmarking, undersökningar och utbyte av goda erfarenheter mellan nationella och regionala myndigheter och andra experter på näringsliv, entreprenörskap, innovation och konkurrenskraft. Det kommer att hjälpa medlemsstaterna och andra deltagande länder att förbättra de regler och de administrativa rutiner som näringslivet omfattas av. Åtgärder för att föra samman myndigheter på nationell och regional nivå kan påbörjas som ett sätt att följa upp rekommendationerna till en sådan utvecklingsverksamhet. IKT-stödprogrammet Åtgärder för att främja användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) inom företag, administration och tjänster inom den offentliga sektorn har till största delen vidtagits inom ramen för eEurope-initiativet för att främja samordning av medlemsstaternas åtgärder[22]. Dessa omfattar EU-finansiering till eTEN-projektet (TEN Telecom)[23], som stöder validering och spridning av transeuropeiska IKT-baserade tjänster. Det omfattar också eContent-programmet[24], som syftar till att främja utvecklingen av innovativt europeiskt digitalt innehåll och Modinis, som ger direkt stöd till benchmarking, undersökningar, forum och upplysningskampanjer som bidrar till användningen av eEurope. Att både den privata och den offentliga sektorn utnyttjar IKT-baserade tjänster är viktigt för att förbättra innovationsresultaten och konkurrenskraften. Dessa tjänster är ryggraden i kunskapsekonomin. De utgör också en katalysator för organisatoriska förändringar och innovation. De IKT-baserade tjänsterna är inte bara en sektor med hög tillväxt utan de utgör också en betydande och allt större del av mervärdet hos alla varor och tjänster. Av exempelvis den årliga produktivitetstillväxten på ca 1,4 % i EU under perioden 1995-2000 beräknades ca 0,7 % komma från de IKT-baserade tjänsterna. De IKT-baserade tjänsterna bidrar till att uppfylla de allt starkare kraven på bättre hälsovård (eHealth), effektiv utbildning och livslångt lärande (eLearning), bättre livskvalitet på äldre dagar, större säkerhet och integration liksom större medverkan. Genom de IKT-baserade tjänsterna kan offentliga tjänster och nytt digitalt innehåll spridas effektivare på ett mer riktat, mottagaranpassat och lättillgängligt sätt. Investeringarna i dessa tjänster och användningen av nättjänster går emellertid långsammare i Europa än hos våra konkurrenter, främst inom tjänstesektorerna. Under perioden 1995-2001 var investeringarna i IT-kapitalvaror 1,6 % av BNP lägre än i USA[25]. Även om investeringsprogrammen främst vilar på näringslivet och de nationella administrationerna, spelar gemenskapen en roll i sammanhanget. Rådet (telekommunikationer) efterlyste därför i december 2004 en övergripande IKT-politik. Detta bekräftades av Europeiska rådet i mars 2005, som anmodade kommissionen att utarbeta ett nytt initiativ om informationssamhället. Stödprogrammet för IKT-politik kommer att bli ett av sätten att stödja de åtgärder såsom föreslås i det nya initiativet med namnet ”i2010: Europeiska informationssamhället” som framgår av kommissionens meddelande om en nystart för Lissabonstrategin från februari 2005[26]. Det skall stimulera medborgare, företag och myndigheter att i större utsträckning använda IKT och syftar till att öka de offentliga investeringarna i IKT. Programmet kommer att bygga på lärdomarna från programmen eTen, eContent och Modinis, men med större inbördes synergieffekter och med större verkan. Programmet kommer att stödja åtgärder som skall utveckla det gemensamma europeiska informationsområdet och stärka den inre marknaden för informationsprodukter och tjänster. Avsikten är att det skall stimulera innovation genom ökad användning av och större investeringar i IKT-baserade tjänster och att utforma ett informationssamhälle där alla känner sig delaktiga, att utforma effektivare tjänster på områden av allmänt intresse och att förbättra livskvaliteten. Det kommer också att gripa sig an fragmenteringen av den europeiska marknaden för digitalt innehåll, stödja produktion och distribution av europeiskt nätinnehåll och främja Europas kulturella och språkliga mångfald samt kommer från och med 2008 att fortsätta programmet eContent+ som nyligen antogs av Europaparlamentet och rådet.. Även om den största delen av det ekonomiska stödet till utveckling och användning av IKT kommer från den privata sektorn och medlemsstaterna, gör gemenskapens stöd det framför allt möjligt att utforma gemensamma strategier och vidta samordnade åtgärder, att dela med sig av goda erfarenheter och att sprida interoperativa lösningar inom unionen. Stödet är också viktigt för att främja flerspråkiga miljöer med respekt för den kulturella mångfalden. Gemenskapens åtgärder är också viktiga för att garantera samstämmighet med EU:s politik på andra områden, bl.a. lagstiftningen för elektronisk kommunikation och Television utan gränser, den inre marknaden, sysselsättningen, utbildning och ungdomsfrågor, hållbar utveckling, säkerhetspolitik och handelspolitik. Programmet intelligent energi – Europa Programmet Intelligent energi – Europa (2003-2006)[27] kommer att fortsätta och utökas genom CIP. Med stöd av artikel 175.1 i fördraget är syftet med programmet Intelligent energi – Europa att stödja hållbar utveckling, eftersom den har att göra med energin, och att bidra till att uppnå de allmänna målen för miljöskydd, säker tillgång och konkurrenskraft. Nästan 94 % av utsläppen av växthusgaser kan hänföras till energiförbrukningen, och transporterna svarar för 90 % av de ökade koldioxidutsläppen. Energieffektivitet och förnybara energikällor är väsentliga för att kunna uppfylla kraven i Kyotoavtalet och för att minska Europas växande beroende av import av energi, som skulle kunna uppgå till nästan 70 % år 2030. Unionen arbetar mot det ambitiösa målet att 12 % av den totala inhemska energiförbrukningen skall utgöras av förnybar energi år 2010[28] och har ambitionen att ytterligare minska den slutliga energiförbrukningen, men dessa mål kommer inte att kunna uppnås, om inte större ansträngningar görs i medlemsstaterna och på gemenskapsnivå. Unionen har satt upp egna tydliga kvantitativa mål för användningen av intelligent energi som skall uppnås senast 2010. Det innebär bl.a. att andelen förnybara energikällor i EU:s energiförbrukning fördubblas till 12 %, andelen elektricitet som alstras genom förnybara källor ökas till 21 % och andelen biobränslen ökas till 5,75 % i all bensin och diesel som används för transporter. Ett antal mera kvalitativa mål skall också uppnås, t.ex. ökad försäljning av energieffektiva produkter och ökad användning av högeffektiv kraftvärme. Två viktiga förslag har utarbetats: det ena innebär att medlemsstaterna ytterligare skall minska mängden energi för slutanvändning med 1 % per år; det andra handlar om minskad energianvändning i energiförbrukande produkter och om en antal produkter som skall utformas enligt vissa miljökrav. Parallellt med denna lagstiftning har kommissionen genomfört program som skall bidra till tillämpningen av gemenskapens lagstiftning. Programmet Intelligent energi – Europa är gemenskapens icke-tekniska program på energiområdet med inriktning på undanröjande av icke-tekniska hinder, skapande av marknadstillfällen och större kunskap. En utvärdering som gjordes med tanke på efterföljaren till “Intelligent energi – Europa” visade att det nuvarande programmet är kostnadseffektivt och att det nya programmet skulle innebära kontinuitet. Programmet Intelligent Energi – Europa, som ingår i CIP, har därför som syfte att påskynda de åtgärder som har att göra med gemenskapens antagna strategi och mål på området hållbar energi och i synnerhet att underlätta utarbetande och tillämpning av energilagstiftningen, att öka investeringarna i ny och högpresterande teknik och att öka användning och efterfrågan på energieffektivitet, förnybara energikällor och diversifierad energiförsörjning, bl.a. inom transportväsendet, genom upplysning och information bland viktiga aktörer inom EU. Programmet skall bidra till att överbrygga klyftan mellan lyckad demonstration av innovativ teknik och dess verkliga introduktion på marknaden för att den skall få spridning i stor skala. Det skall stärka kapaciteten hos förvaltningarna att dels utveckla strategier och politiska åtgärder, dels tillämpa gällande förordningar, framför allt då det gäller de nya medlemsstaterna. Programmet är också inriktat på en hållbar ekonomisk tillväxt med mer sysselsättning, större social sammanhållning och högre livskvalitet samtidigt som slöseri med naturresurserna förhindras. Programmet innehåller tre specialområden: i) energieffektivitet och rationell energianvändning, främst inom byggnads- och industrisektorerna (’Save’), ii) nya och förnybara energiresurser för centraliserad och decentraliserad produktion av elektricitet och värme och deras integration i den lokala miljön och energisystemen (’Altener’) och iii) energiaspekter på transporter, diversifiering av energislagen, t.ex. genom nya och förnybara energikällor och förnybara energislag och energieffektivitet inom transporterna (’Steer’). Dessutom kommer programmet att ge stöd till övergripande initiativ som integrerar energieffektivitet och förnybara energikällor inom flera sektorer av ekonomin eller som kombinerar olika instrument eller för samman olika instrument och aktörer inom samma åtgärd eller projekt. Den internationella dimensionen av programmet Intelligent energi (’Coopener’) kommer att fortsätta inom ramen för de nya externa hjälpinstrument som föreslogs av kommissionen i september 2004[29]. Stöd kommer att ges åt två huvudtyper av projekt: å ena sidan projekt med en främjande och kunskapsspridande inriktning som antas främja gynnsamma allmänna villkor för hållbar energiteknik, bl.a. administrativa strukturer, allmänt medvetande, horisontellt och vertikalt samarbete samt nätverksamhet liksom bättre tillämpning av lagstiftningen; å andra sidan efterliknandeprojekt som systematiskt främjar spridning av ny och hållbar energiteknik. Beträffande tillämpning och förvaltning av programmet avser kommissionen att förlänga mandatperioden för den nyligen inrättade styrelsen för genomförandeorganet för intelligent energi och till detta delegera de uppgifter som inte innebär politiska ställningstaganden. 3. FÖRVALTNING AV DEN NYA PROGRAMMET FÖR KONKURRENSKRAFT OCH INNOVATION Även om de program som ingår i CIP kommer att ha sina egna förvaltningskommittéer och utarbeta egna handlingsprogram, kommer CIP att svara för att de övergripande målen tillämpas lika. Genomförandeinstrument kommer ofta att betjäna mer än ett program, vilket gör dem mera lättillgängliga för användarna. CIP kommer därför att bli enklare än de nuvarande arrangemangen där det finns flera parallella finansieringssystem och instrument. Till exempel: - Gemenskapens finansieringsinstrument kommer att stödja små och medelstora företag i de traditionella sektorerna, och de som investerar i IKT-tjänster, innovation och miljöteknik. - Stödtjänster för företag och innovation kommer att spela en viktig roll för de små och medelstora företagens tillgång till information om hur den inre marknaden fungerar och vilka möjligheter den erbjuder och ge feedback från de små och medelstora företagen för utformning av politiska åtgärder och konsekvensbedömningar och hjälpa företagen att samarbeta över gränserna. De kommer också att sprida information om innovationsrelaterade politiska åtgärder, lagstiftning och stödprogram, främja användningen av resultat från forskningsprogram och förmedla tjänster för teknik- och kunskapsöverföring och för partnerskap mellan innovationsaktörerna[30]. - Nätverk mellan intressenter kommer att bli en central del av programmet. Det underlättar flödet av kunskap och idéer, vilket i sig självt är en viktig förutsättning för innovation. Vissa uppgifter som rör de särskilda programmen ämnar kommissionen att indirekt sköta med hjälp av antingen nya eller modifierade, befintliga genomförandeorgan. Det gäller särskilt projekt på energiområdet som kommer att förvaltas och drivas av genomförandeorganet för intelligent energi. Gemenskapens ekonomiska instrument för små och medelstora företag kommer till största delen att förvaltas av Europeiska investeringsfonden (EIF). Samarbete med internationella finansinstitut kommer att omfatta internationella utvecklingsbanker såsom Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD). 4. ÖVERENSSTÄMMELSE MED ANDRA POLITISKA ÅTGÄRDER CIP, strukturfonderna och landsbygdens utveckling Den regionala dimensionen är viktig för en bättre konkurrenskraft och innovation i Europa. Kommissionens föreslagna nya sammanhållningspolitik vill komma tillrätta med kvarvarande regionala skillnader på dessa områden genom att göra konkurrenskraft och innovation till en uttryckligt angiven och central bas för strukturfondsinsatser under målen ”Konvergens” och ”Regional konkurrenskraft och sysselsättning”. Dessutom kommer kommissionen att lägga fram förslag till strategiska riktlinjer för sammanhållning, i vilka det fastslås hur prioriteringarna på EU-nivå, inkl. konkurrenskraft och innovation, bör beaktas av de nationella och regionala myndigheter som är ansvariga för förvaltningen av strukturfonderna. Riktlinjerna innebär en möjlighet att kraftigt uppmuntra förvaltningsmyndigheterna att göra investeringar som komplement till EU:s politik för konkurrenskraft och innovation. Om dessa mål verkligen skall kunna uppnås, måste insatserna bygga på förståelse för de små och medelstora företagens behov, effektiva politiska åtgärder för att höja företagsamhet och entreprenörskap, innovation och användning av IKT, investeringar i miljöteknik, energianvändning, god hantering av skuld- och kapitalinstrument samt tekniköverföring. Detsamma gäller många insatser inom ramen för den nya politiken för landsbygdens utveckling. I enlighet med sina huvudmål, dvs. bättre konkurrenskraft för livsmedelskedjan, hållbar markförvaltning, ekonomisk diversifiering och lokal utveckling, skall denna politik bidra till hållbar utveckling, tillväxt och sysselsättning i landbygdsområden inom hela EU. Särskilt betonas innovationen. De flesta företag i landsbygdsområdena är små och medelstora, med en stor andel mikroföretag och småföretag, för vilka det är ytterst viktigt att få tillgång till innovation och IKT. De regioner som är berättigade till stöd på grundval av strukturfondernas konvergensmål skall uppmuntras att delta i de utbyten som anordnas inom ramen för CIP, så att deras särskilda situation beaktas vid inventeringen av goda erfarenheter som är anpassade efter deras behov. I de fall då CIP genererar och främjar goda rutiner och bra resultat på dessa områden, bör sammanhållningsfonderna och den nya landsbygdsutvecklingsfonden med fördel kunna användas av de nationella och regionala myndigheterna som det viktigaste instrumentet för att få dem som halkar efter att nå lika goda resultat, vilket skulle öka den regionala konkurrenskraften och innovationen och samtidigt minska skillnaderna. Förslag till regional finansiering kommer att utarbetas av de regionala organen för att den skall motsvara deras behov och krav (i enlighet med de stärkta subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna). Därför måste man vara försiktig så att sammanhållningsprincipen inte äventyras eller kommer i konflikt med strukturfondernas ”bottom up”-princip. Medlemsstaterna och regionerna bör dock aktivt uppmuntras genom CIP att säkerställa att de åtgärder som stöds av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling stämmer överens med de goda exemplen på området såsom de utvecklats och beskrivits inom ramen för CIP-åtgärderna, främst genom nätverksamhet. CIP och det sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling Konkurrenskraft och innovation i Europa kommer att få stöd inte bara via det sjunde ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration utan också via CIP. Dessa program kommer att komplettera varandra och ömsesidigt öka stödet till Lissabonmålen. CIP kommer att vara inriktat på både tekniska och icke-tekniska aspekter på innovation. När det gäller den tekniska innovationen kommer programmet att fokusera på den senare delen av forsknings- och innovationsprocessen. Det innebär att det kommer att främja dels innovationsstödtjänster till tekniköverföring och teknikanvändning, projekt för att befintlig ny teknik skall tillämpas och introduceras på marknaden på områden såsom IKT, energi- och miljöskydd[31], dels utveckling och samordning av innovationsprogram och politiska åtgärder på regional och nationell nivå. Det kommer också att underlätta för innovativa små och medelstora företag att få tillgång till externa finansieringskällor, däribland också FoU och innovationsverksamhet och främja de små och medelstora företagens deltagande i det sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling. Detta program kommer även i fortsättningen och i större omfattning att stödja inte bara det transnationella samarbetet inom forskning, teknisk utveckling och demonstration, särskilt mellan företag och offentliga forskningsorgan, utan även särskilda FoTU-projekt som vänder sig till små och medelstora företag och forskares rörlighet mellan näringslivet och den akademiska världen. På det sättet kommer det att mer fokusera på industrins behov av teknisk innovation och införa nya åtgärder i form av gemensamma tekniska projekt på viktiga områden inom näringslivet. Det kommer också att ytterligare främja spridning och användning av forskningsresultat inom projekt och särskilda ämnesområden liksom samordning av nationella forskningsprogram och politiska åtgärder. Stöd till transnationellt samarbete mellan regionala projektsammanslutningar för forskning kommer att komplettera liknande verksamhet inom ramen för CIP med inriktning på regionala innovationsåtgärder och innovationspolitik. CIP och livslångt lärande Det behövs utbildning för att Europas humankapital hela tiden skall ha de färdigheter och kunskaper som innovationen kräver. Välutbildad personal har lättare att klara näringslivets växlande krav och gå över till nya arbeten. Utbildning bidrar också till att kunskaper sprids och till att företag lär av sina erfarenheter och förbättrar sina processer, produkter och tjänster. Europa behöver fler och bättre investeringar i utbildning och antagandet av det föreslagna integrerade handlingsprogrammet inom livslångt lärande[32] kommer att bidra till att främja entreprenörskap, stödja fortbildning och hjälpa företagen att bli utbildningsanstalter. Europeiska socialfonden (ESF) kommer också att prioritera stöd till system för livslångt lärande inom ramen för sin prioritering av ökad flexibilitet bland arbetstagare och företag, i synnerhet genom att främja ökade investeringar i humanresurser från företagens sida, särskilt de små och medelstora företagen och arbetstagarna. CIP, ESF och programmet för livslångt lärande, främst åtgärderna inom Leonardo da Vinci, kommer på detta sätt att komplettera varandra. Åtgärder för att stödja digital kompetens kommer att beakta det arbete med baskunskaper som utförs inom ramen för Utbildning 2010 och stödet till digital kompetens inom ramen för programmet för livslångt lärande. CIP och transeuropeiska nätverk Det är av avgörande betydelse för konkurrenskraften och den sociala och ekonomiska sammanhållningen i Europeiska unionen att de transeuropeiska nätverken för transport, energi och telekommunikationer färdigställs och tas i bruk. Tillgång till nätverken är av största betydelse för att de små och medelstora företagen skall lyckas på den inre marknaden sägs i artikel 154 i fördraget. CIP och politiken för transeuropeiska nätverk kompletterar varandra genom att de bidrar till att främja konkurrenskraften inom näringslivet: programmet Intelligent energi – Europa kommer exempelvis att stödja rationellare, effektivare och hållbarare mönster inom energianvändningen genom att kartlägga och avlägsna dels administrativa och andra icke-tekniska hinder, dels hinder på kommunikationsområdet. CIP kommer således att underlätta sammankopplingen av och tillträdet till det transeuropeiska energinätverket. 5. SAMRÅD OCH KONSEKVENSBEDÖMNING En konsekvensbedömning har gjorts av kommissionens förslag till CIP och ett offentligt samråd har genomförts. Intressenternas synpunkter på CIP samlades in under perioden december 2004 ─ februari 2005 med hjälp av en enkät. Den fokuserade dels vinsterna med och mervärdet i att föra samman olika element till ett enda program, dels sambandet mellan programmet och andra gemenskapsåtgärder om konkurrenskraft och innovation. Samråd om vissa särskilda delar i CIP har genomförts separat. Tanken att skapa en ram för åtgärder för att höja konkurrenskraften och öka innovationen mottogs i allmänhet positivt, även om vissa fruktade att de enskilda programmens identitet, synlighet och politiska fokus skulle försvagas. Programmets främsta mål fick också ett överväldigande stöd, särskilt dess insatser för innovationen. De svarande var överens om att det finns ett stort behov av EU-insatser på de här områdena, trots att det är medlemsstaterna som har det främsta ansvaret. De flesta intressenterna såg det föreslagna ramprogrammet som en möjlighet att göra de program som ingår i CIP mer användarvänliga och lättillgängliga för de små och medelstora företagen. Samrådet gav upphov till många värdefulla kommentarer och förslag, som emellertid snarare berör planerings- och tillämpningsstadiet än själva rättsakten och som kommer att beaktas vid lämpligt tillfälle. 6. SUBSIDIARITET OCH PROPORTIONALITET I enlighet med programmets rättsliga grund kommer det att möta utmaningarna på ett proportionerligt sätt och i enlighet med subsidiaritetsprincipen[33]. Ansvaret för alla områden i CIP delas mellan medlemsstaterna och gemenskapen[34]. CIP kommer bara att tillämpas då det finns ett påvisbart europeiskt mervärde i att arbeta genom gemenskapsinstrumenten för att förbättra resultaten på nationell och regional nivå eller för att uppnå gemenskapens mål. De förvaltningskommittéer som inrättas för delprogrammen kommer att säkerställa att de verksamheter som stöds av CIP inte avviker från medlemsstaternas prioriteringar. Proportionaliteten kommer främst att garanteras genom riktade insatser mot marknadsmisslyckanden. Programinstrumenten stämmer också överens med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna: - Gemenskapens finansiella instrument till förmån för de små och medelstora företagen kommer att ge de nationella instrumenten extra effekt med hjälp av EIF:s AAA-gradering. Proportionaliteten i dessa instrument garanteras genom stöd via marknadsbaserade intermediärer. Dessa instrument kommer att användas för att komma tillrätta med problem som fortfarande dyker upp trots integreringen av marknaden för finansiella tjänster och som förorsakas av konstaterade och kvardröjande marknadsmisslyckanden. De kommer att komplettera andra EIF-insatser (baserade på egna resurser) och andra internationella finansinstituts verksamhet. Den europeiska dimensionen kommer att garantera spridning av goda erfarenheter vid användningen av sådana instrument och även stimulera samordnade åtgärder. I många medlemsstater finns det brister på det här området och tillgång till lämplig finansiering är fortfarande ett hinder för entreprenörskap, innovation, utveckling av informationssamhället liksom utveckling och tillämpning av miljöteknik. - Gemenskapsstöd till europeiska företags- och innovationsstödtjänster kommer att hjälpa de partnerorganisationer som är verksamma i medlemsstaterna att förse de små och medelstora företagen med ytterligare företags- och innovationsstödtjänster och att främja samarbete mellan företagen inom EU. Med en gemensam stödstruktur kommer individuella centrum att kunna erbjuda decentraliserad information och rådgivning. Proportionaliteten kommer att garanteras genom samarbete med partnerorganisationer som är väl integrerade i det ekonomiska livet i regionen. - Åtgärder för politisk utveckling såsom erfarenhetsutbyte, benchmarking och samordning av nationella politiska åtgärder kommer att hjälpa myndigheterna att bättre hantera villkoren för entreprenörskap, de små och medelstora företagens utveckling, innovation, miljöinnovation samt IKT-tjänster. Sådana utbyten ingår i den öppna samordningsmetoden och används som ett verktyg för att hjälpa de nationella myndigheterna att förbättra sina egna metoder. De kan följas upp med sammanlänkningsåtgärder, vars mervärde för gemenskapen ligger i deras gränsöverskridande natur. - Det största stödet till företagsinnovationsprojekten i Europa kommer från de nationella och regionala programmen och projekten. Programmen är emellertid fortfarande uppsplittrade efter nationella och regionala skiljelinjer och kan ofta därför inte dra nytta av den kreativa potentialen i andra EU-länder. För att lösa detta problem stöder man en sammanslagning av nationella och regionala företagsinnovationsprogram, i synnerhet genom utbyte och främjande av goda erfarenheter. - Kostnadsdelningsprojekt såsom genomförande-, pilot- och marknadsintroduktionsprojekt kommer att ha som syfte att uppmuntra innovation, nätverk bland intressenterna samt överföring och användning av ny teknik, ofta på gränsöverskridande basis. Ekonomisk hjälp till sådana projekt kommer att anslås på grundval av åtgärdens mervärde för gemenskapen och i enlighet med det relevanta programmets mål och arbetsprogram. 7. BUDGETKONSEKVENSER I den finansieringsöversikt som bifogas detta beslut redovisas de ungefärliga budgetkonsekvenserna. Den är förenlig med den ekonomiska planeringen för perioden 2007-2013 enligt kommissionens förslag[35]. 2005/0050 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om upprättande av ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007-2013) EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 156, 157.3 och 175.1 i detta, med beaktande av kommissionens förslag[36], med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[37], med beaktande av Regionkommitténs yttrande[38], i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget[39], och av följande skäl: (1) Vid Europeiska rådets möte i Lissabon i mars 2000 sattes som mål att göra Europa till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi. Rådet betonade vikten av att skapa ett klimat som främjar små och medelstora företag och framhöll vikten av att sprida goda erfarenheter och säkerställa större konvergens mellan medlemsstaterna. Vid Europeiska rådets möte i Göteborg i juni 2001 utformades gemenskapens strategi för hållbar utveckling för att säkerställa att ekonomisk tillväxt, social integration och miljöskydd går hand i hand. Företagens produktionsmönster spelar en viktig roll för den hållbara utvecklingen. (2) För att bidra till ökad konkurrenskraft och innovationskapacitet i gemenskapen, kunskapssamhällets utveckling och en hållbar utveckling baserad på balanserad ekonomisk tillväxt bör ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (nedan kallat ramprogrammet) inrättas. (3) Detta stämmer överens med kommissionens meddelande till Europeiska rådets vårmöte ”Att arbeta tillsammans för tillväxt och sysselsättning – Nystart för Lissabonstrategin”[40], i vilket det å ena sidan efterlyses åtgärder som genererar tillväxt och konkurrenskraft och som gör Europa till en mer attraktiv plats för investeringar och arbete och å andra sidan erinras om att entreprenörinitiativ måste stimuleras, tillräckligt med riskkapital attraheras för att företag skall kunna etableras och en stark industriell bas bevaras samtidigt som man bör främja innovation, främst miljöinnovation (innovation som avser eller använder miljöteknik), användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) och en hållbar resursanvändning. Medan konkurrenskraften i stor utsträckning drivs av ett dynamiskt näringsliv som verkar på öppna och konkurrenskraftiga marknader och stöds av de rätta ramvillkoren, främst ett regelverk som befrämjar innovation, måste gemenskapens finansiering ha en hävstångseffekt och ge kompletterande stöd i de situationer då marknaden misslyckas. (4) I ramprogrammet bör ingå de särskilda gemenskapsåtgärder inom entreprenörskap, små och medelstora företag, industriell konkurrenskraft, innovation, informations- och kommunikationsteknik (IKT), miljöteknik och intelligent energi som hittills har reglerats genom rådets beslut 96/413/EG av den 25 juni 1996 om genomförande av ett åtgärdsprogram för gemenskapen för att främja den europeiska industrins konkurrenskraft[41], rådets beslut 2000/819/EG av den 20 december 2000 om ett flerårigt program för företag och företagaranda, särskilt för små och medelstora företag (SMF) (2001-2005)[42], Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1655/2000 om det finansiella instrumentet för miljön (Life)[43], Europaparlamentets och rådets beslut 2256/2003/EG av den 17 november 2003 om antagande av ett flerårigt program (2003-2005) för övervakning av handlingsplanen eEurope 2005, spridning av goda rutiner och förbättrad nät- och informationssäkerhet[44], rådets beslut 2001/48/EG av den 22 december 2000 om antagande av ett flerårigt gemenskapsprogram för stimulans av utvecklingen och utnyttjandet av europeiskt digitalt innehåll på det globala nätet samt för främjande av den språkliga mångfalden i informationssamhället[45], Europaparlamentets och rådets beslut 1336/97/EG av den 17 juni 1997 om en serie riktlinjer för transeuropeiska telenät[46] och Europaparlamentets och rådets beslut 1230/2003/EG av den 26 juni 2003 om ett flerårigt program för åtgärder på energiområdet: "Intelligent energi - Europa" (2003-2006)[47] för att stödja hållbar utveckling på energiområdet. (5) I ramprogrammet fastställs en rad gemensamma mål, de totala budgetanslagen för att uppnå dessa mål, olika slags genomförandeåtgärder och rutinerna för övervakning och utvärdering samt för skydd av gemenskapens ekonomiska intressen. (6) Ramprogrammet bör inte omfatta sådan forskning och teknisk utveckling som sker i enlighet med artikel 166 i fördraget och det bör vara ett komplement till gemenskapens ramprogram för forskning och teknisk utveckling som inrättats genom Europaparlamentets och rådets beslut […][48]. (7) Ramprogrammets gemensamma mål bör uppnås genom särskilda program, nämligen ”Programmet för entreprenörskap och innovation”, ”IKT-stödprogrammet” och ”Programmet Intelligent energi – Europa”. (8) I beslutet fastställs en ekonomisk ram för programmets totala löptid, vilket blir budgetmyndighetens viktigaste referenspunkt enligt punkt 33 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet[49]. (9) En särskild vägledande budget bör reserveras för varje särskilt program. (10) För att finansieringen skall begränsas till de tillfällen då marknaden misslyckats och en snedvridning av marknaden skall undvikas, bör den finansiering som sker via ramprogrammet följa gemenskapens regler om statligt stöd och dithörande instrument liksom gemenskapens nuvarande definition av små och medelstora företag. (11) I EES-avtalet och protokollen till associeringsavtalen regleras respektive lands deltagande i gemenskapsprogrammen. Andra länder bör kunna delta när avtal och förfaranden tillåter det. (12) Ramprogrammet och de särskilda programmen bör övervakas och utvärderas regelbundet så att justeringar kan göras. (13) Lämpliga åtgärder bör också vidtas för att förhindra oegentligheter och bedrägerier liksom nödvändiga anordningar för att skaffa tillbaka medel som gått förlorade, utbetalats felaktigt eller använts på fel sätt i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (Euratom, EG)[50], rådets förordning nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter[51] och Europaparlamentets och rådet förordning (EG) nr 1073/1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF)[52]. (14) Företagens tillväxt och konkurrenskraft inom industri- och tjänstesektorerna beror på deras förmåga att anpassa sig snabbt till förändringar och utnyttja sin innovativa potential. Detta är en utmaning för företagen oberoende av storlek men den berör främst de mindre företagen. Därför bör det inrättas ett särskilt program, Programmet för entreprenörskap och innovation. (15) Gemenskapen kan fungera som katalysator och samordnare av medlemsstaternas ansträngningar. Den kan bidra till och komplettera deras uppnådda resultat, främst genom att främja utbyte av nationella och regionala erfarenheter och arbetssätt men också genom att definiera och sprida bästa praxis och genom att bidra till tillgång på Europatäckande tjänster för stöd till företag och innovation, främst små och medelstora företag. (16) I kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet ”Främjande av teknik för hållbar utveckling: Europeiska unionens handlingsplan för miljöteknik”[53] efterlyses gemenskapsprogram som stöd för utveckling och användning av miljöteknik och dessutom finansiella instrument för riskdelning vid investeringar i miljöteknik. (17) Gemenskapens marknadsbaserade finansinstrument, som vänder sig till de små och medelstora företagen, kompletterar och ger en hävstångseffekt åt de nationella instrumenten. De kan främja privata investeringar för skapande av nya innovativa företag och stödja företag med hög tillväxtpotential i expansionsfasen för att minska den konstaterade bristen på eget kapital. De kan förbättra de nuvarande små och medelstora företagens möjligheter att få lån till verksamhet som stöder deras konkurrenskraft och tillväxtpotential. (18) Europeiska investeringsfonden (EIF) är gemenskapens specialverktyg för riskkapital och garantiinstrument till de små och medelstora företagen. Den bidrar till att uppnå gemenskapens mål, bl.a.. ett kunskapsbaserat samhälle, innovation, tillväxt, sysselsättning och främjande av företagaranda. EIF är garant för den nödvändiga kontinuiteten i förvaltningen av gemenskapens program och har omfattande erfarenheter på området. EIF:s sätt att på kommissionens vägnar förvalta gemenskapens finansiella instrument som riktar sig till de små och medelstora företagen har därför lovordats i opartiska bedömningar. EIF har också expertis för att ge stöd till ny verksamhet som dels baseras på offentlig-privata partnerskap som startas av medlemsstaterna, dels syftar till att locka till sig högriskinvesteringar från kapitalmarknaderna för att främja innovativa småföretag. (19) Förestående förändringar inom finansvärlden och nya redovisningsnormer gör finansinstituten känsligare för risker, skapar en ratingkultur och gör det svårare för de små och medelstora företagen att få krediter, åtminstone under en övergångsfas. Programmet för entreprenörskap och innovation bör därför vara lyhört för de små och medelstora företagens ändrade finansiella behov, däribland behovet av företagsnära finansiering och deras anpassning till den nya finansmiljön samtidigt som en snedvridning av marknaden undviks. (20) Tjänster för att stödja företag och innovation spelar en viktig roll dels för de små och medelstora företagens tillgång till information om hur den inre marknaden för varor och tjänster fungerar och vilka möjligheter den erbjuder, dels för transnationell överföring av innovationer, kunskaper och teknik. De spelar också en viktig roll för att underlätta de små och medelstora företagens möjligheter att få tillgång till information om den gemenskapslagstiftning som gäller dem och om framtida lagstiftning som de kan förbereda sig inför på ett kostnadseffektivt sätt. I externa bedömningar betonas att det övergripande inslaget bör stärkas vid tillhandahållandet av europeiska företagsstödtjänster. Detta gäller spridningen av information om gemenskapsprogram och främjandet av de små och medelstora företagens medverkan i dessa program, främst de små och medelstora företagens medverkan i gemenskapens ramprogram för forskning, teknisk utveckling och demonstration. I bedömningarna betonas också vikten av att underlätta samverkan mellan kommissionen och de små och medelstora företagen. (21) Gemenskapen måste skaffa sig ett tillförlitligt analytiskt underlag som stöd för utformningen av lagstiftningen då det gäller små och medelstora företag, entreprenörskap, innovation och konkurrenskraft inom industrisektorerna. Ett sådant underlag bör ge den information ett mervärde som finns på nationell nivå på dessa områden. Gemenskapen bör utforma bestämmelser för den gemensamma utvecklingen av konkurrenskraftsstrategier för industri- och tjänstesektorerna och för främjande av goda erfarenheter vad gäller företagsmiljö och företagskultur, däribland företagens sociala ansvar och jämställdhet mellan könen samt för att främja etablering av unga entreprenörer. (22) Då Europeiska rådet sammanträdde den 20-21 mars 2003 prioriterade det innovation och entreprenörskap och betonade att Europa måste göra mer för att omsätta idéer i verkligt mervärde. Det efterlyste ytterligare åtgärder för att skapa förutsättningar för företagen att utvecklas innovativt. Den lineära innovationsmodellen, enligt vilken forskningen leder direkt till innovation, har visat att den inte räcker till för att förklara innovationsresultaten och för att utforma lämpliga innovationsbefrämjande åtgärder. Insikt om att företagen intar en central plats i innovationsprocessen, finansiering för att stimulera företagens innovationsverksamhet, förberedelser för att införa innovation på marknaden liksom innovationsstyrning och innovationskultur bör därför ingå i Programmet för entreprenörskap och innovation. Detta bör bidra till att säkerställa att innovationen främjar konkurrenskraften och att den börjar tillämpas i praktiken på företagsnivå. Vid Europeiska rådet den 25-26 mars 2004 påpekades att ren teknik är av största vikt för att man helt skall kunna tillgodogöra sig synergieffekterna mellan näringslivet och miljön. Att främja miljöinnovation, som innefattar innovativ ren teknik, kan hjälpa till att utnyttja deras potential. (23) Den marknad där kunskaper överförs och utnyttjas är ofta otydlig och brist på information och oförmåga att knyta kontakter skapar marknadshinder. Företagen tycker ofta också att det är svårt att både ta till sig teknik som inte hör hemma på deras traditionella verksamhetsområde och att tillägna sig ny kompetens. Innovationen kan innebära stora ekonomiska risker, lönsamheten kan låta vänta på sig på grund av utvecklingssvårigheter och skattesystemet är kanske inte neutralt till framgång och misslyckande. Det finns kanske inte tillräckligt med kompetens för att utnyttja möjligheterna. De institutionella hindren kan liksom lagstiftningen försena eller underminera etableringen av nya marknader liksom tillträdet till dem. Dessutom kan ekonomiska omständigheter vara avgörande för om innovation sker eller inte. (24) Dessa hinder för innovationsteknikens möjligheter att få tillträde till marknaden gäller särskilt miljötekniken. Marknadspriserna återspeglar ofta inte helt miljökostnaderna för produkter och tjänster. Den del av kostnaderna som inte återspeglas i marknadspriserna får bäras av samhället som helhet snarare än av dem som gett upphov till nedsmutsningen. Detta marknadsmisslyckande tillsammans med gemenskapens intresse av att bevara resurserna, förhindra nedsmutsning och skydda miljön motiverar större stöd till miljöinnovationen. (25) Med sina innovationsåtgärder vill gemenskapen stödja utvecklingen av medlemsstaternas och regionernas innovationspolitik och göra det lättare att utnyttja synergieffekterna mellan nationell, regional och europeisk innovationspolitik och stödåtgärderna. Gemenskapen kan underlätta transnationellt utbyte, ömsesidigt lärande och nätverksamhet och driva på samarbetet kring innovationspolitiken. Nätverksamhet mellan intressenterna är nyckeln till att underlätta flödet av de kunskaper och idéer som innovationen kräver. (26) Den rådsresolution som antogs av rådet (telekommunikation) den 9 december 2004 utgör grunden till förslaget till nytt initiativ om informationssamhället för att stärka informationssamhällets bidrag till Europas prestanda. I sitt meddelande om en nystart för Lissabonstrategin föreslår kommissionen att fokus riktas på ansträngningarna att ”åstadkomma en starkare och hållbar tillväxt och att skapa fler och bättre arbetstillfällen”. Det framhävs att IKT-användningen inom både den privata och den offentliga sektorn är viktig för att förbättra innovationsförmågan och konkurrenskraften. Ett särskilt program, ”IKT-stödprogrammet”, bör därför inrättas. (27) IKT är ryggraden i kunskapsekonomin. Den svarar för ungefär hälften av produktivitetstillväxten i dagens ekonomi och tillhandahåller unika lösningar på viktiga samhälleliga utmaningar. En förbättrad offentlig sektor och bättre tjänster av allmänt intresse måste skapas i nära anslutning till den relevanta gemenskapspolitiken, t.ex. på områdena folkhälsa, utbildning, miljö, transporter, den inre marknadens utveckling och konkurrens. (28) Spridning och god användning av innovativa IKT-baserade lösningar bör stimuleras, i synnerhet vad gäller tjänster inom områden av allmänt intresse. Gemenskapens stöd bör också underlätta samordningen och tillämpningen av åtgärder för att utveckla informationssamhället i medlemsstaterna. (29) I utvärderingen av eTEN-programmet (Trans European Network for Telecom) efter halva tiden rekommenderas att gemenskapsinsatser skall styras av efterfrågan då det gäller projekt som ger stöd till transeuropeiska tjänster inom områden av allmänt intresse. (30) I kommissionens meddelanden om E-förvaltning[54] och E-hälsovård[55] och därtill hörande slutsatser från rådet efterlyses ökade insatser för innovation, utbyte av goda erfarenheter och driftkompabilitet och fastställs behovet av fler synergieffekter mellan de närstående EU-programmen. (31) Det har utarbetats lagstiftning som skall behandla utmaningarna med digitalt innehåll i informationssamhället. Denna omfattar Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG av den 17 november 2003 om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn[56], Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället[57] och Europaparlamentets och rådets direktiv 9669/9/EG av den 11 mars 1996 om rättsligt skydd för databaser[58]. (32) Olika rutiner i medlemsstaterna skapar fortfarande tekniska hinder för tillträde till och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn i gemenskapen. (33) Gemenskapens verksamhet på området digitalt innehåll bör beakta gemenskapens flerspråkiga och mångkulturella särart. (34) I artikel 174 i fördraget föreskrivs ett varsamt och rationellt utnyttjande av naturresurserna, vilka förutom förnybara energikällor omfattar olja, naturgas och fasta bränslen, som är väsentliga energikällor men som också är det största upphovet till koldioxidutsläpp. (35) I grönboken "Mot en europeisk strategi för trygg energiförsörjning"[59] sägs det att Europeiska unionen blir alltmer beroende av externa energikällor och att dess beroende skulle kunna stiga till 70 % inom 20-30 år. Därför betonas vikten av att skapa en balans mellan tillgångspolitiken och tydliga åtgärder för att klara efterfrågan och där efterlyses en bättre styrd och mer miljövändlig konsumtion, främst inom transport- och byggnadssektorerna. Där krävs också att utvecklingen av nya och förnybara energikällor prioriteras då det gäller energitillgången med hänsyn till faran med den globala uppvärmningen och för att nå det mål som redan ställts upp genom de tidigare handlingsplanerna och resolutionerna om att 12 % av energin skall härröra från förnybara källor i den interna bruttokonsumtionen fram till 2010. (36) I Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/77/EG av den 27 september 2001 om främjande av el producerad från förnybara energikällor på den inre marknaden för el[60] uppmanas medlemsstaterna att sätta upp vägledande mål i överensstämmelse med gemenskapens övergripande vägledande mål att 12 % av den nationella bruttokonsumtionen fram till 2010 och i synnerhet den vägledande andelen 21 % av elektriciteten skall komma från förnybara energikällor i gemenskapens totala elkonsumtion fram till 2010. I kommissionens meddelande ”Andelen förnybar energi i EU”[61] varnas det för att målet på en 12-procentig andel förnybar energi i gemenskapens totala energikonsumtion år 2010 inte kommer att kunna nås utan ansenliga extra insatser. (37) I Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG av den 16 december 2002 om byggnaders energiprestanda[62] uppmanas medlemsstaterna att tillämpa minimikrav avseende energiprestanda på nya och befintliga byggnader för att säkerställa energicertifiering av byggnaderna och att kräva regelbundna inspektioner av varmvattenberedare och luftkonditioneringssystem i byggnader. (38) I Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/30/EG av den 8 maj 2003 om främjande av användningen av biodrivmedel eller andra förnybara drivmedel[63] uppmanas medlemsstaterna säkerställa att en minsta andel biobränslen och andra förnybara bränslen placeras på deras marknad. (39) I Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/8/EG av den 11 februari 2004 om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi och om ändring av direktiv 92/42/EEG[64] uppmanas medlemsstaterna att analysera potentialen för högaktiv kraftvärme och att upprätta stödplaner i enlighet med de konstaterade nationella resurserna. (40) För att underlätta genomförandet av dessa gemenskapsåtgärder, för att få större marknadsgenomslag för förnybara energikällor och för att förbättra energieffektiviteten behövs det särskilda stimulansprogram på EU-nivå, så att det skapas förutsättningar för en övergång till hållbara energisystem, främst för att stödja standardisering av den utrustning som producerar eller konsumerar förnybara energikällor, för att öka spridningen av tekniken och för att sprida bästa praxis för hanteringen av efterfrågan. Samma gäller gemenskapens åtgärder för märkning av energieffektiviteten på dels elektrisk och elektronisk utrustning, dels kontors- och kommunikationsutrustning och för standardisering av belysnings-, värme- och luftkonditioneringsutrustning. Ett särskilt program ”Intelligent energi - Europa” bör därför inrättas. (41) För att den etablerade strategin om hållbar energi skall kunna utveckla sin fulla kraft krävs det inte bara kontinuitet i gemenskapens stöd till politiska åtgärder och undanröjande av förekommande icke-tekniska hinder genom fler stimulanskampanjer, utan framför allt stöd till ökade investeringar och stimulans till ökad användning av innovativ teknik i hela gemenskapen. (42) Förutom att de ger miljömässiga fördelar tillhör de förnybara energikällorna och energieffektiviteten de snabbast växande branscherna inom gemenskapen och de skapar nya och innovativa arbeten. Den europeiska industrin för förnybar energi är världsledande vad gäller utveckling av teknik för produktion av elektricitet ur förnybar energi. De främjar den ekonomiska och sociala sammanhållningen och motverkar slöseri med resurser. (43) Europaparlamentets och rådets beslut 1230/2003/EC av den 26 juni 2003 om ett flerårigt program för åtgärder på energiområdet: ”Intelligent energi – Europa” (2003-2006)[65] löper ut den 31 december 2006. (44) Tre av de fyra specialområdena i det program som inrättades genom beslut 1230/2003/EG bör få en fortsättning i detta program. Det gäller i) främjande av energieffektivitet och rationell användning av energiresurser (’Save’), ii) främjande av nya och förnybara energikällor (’Altener’) och iii) främjande av energieffektivitet och användning av nya och förnybara energikällor inom transportväsendet (’Steer’). (45) Programmets internationella dimension (’Coopener’), som inrättades genom beslut 1230/2003/EG, bör fortsätta inom ramen för de nya gemenskapsinstrumenten för externt bistånd[66]. (46) I enlighet med principerna om goda styrelseformer och bättre lagstiftning gav kommissionen oberoende experter i uppdrag att göra en förhandsbedömning av ett utökat flerårigt gemenskapsprogram på energiområdet som efterföljare till det nuvarande ”Intelligent energi – Europa” efter den 31 december 2006. I sin rapport menar experterna att det är nödvändigt att säkerställa en fortsättning av programmet ”Intelligent energi – Europa” efter 2006 och att bygga ut det till ett mera omfattande och ambitiöst instrument. (47) Eftersom målen för de åtgärder som måste vidtas för att öka gemenskapens konkurrenskraft och innovation inte kan nås i tillräcklig omfattning av medlemsstaterna på grund av behovet av multilaterala partnerskap, transnationell rörlighet och informationsutbyte över hela gemenskapen och de därför med hänsyn till verksamhetens natur och de nödvändiga åtgärderna bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel sträcker sig detta beslut inte längre än vad som är nödvändigt för att uppnå målen. (48) De åtgärder som krävs för genomförandet av detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter[67]. (49) Med tanke på de frågor som behandlas i de särskilda programmen bör kommissionen bistås av olika kommittéer för genomförandet av varje enskilt program. (50) Genom Europaparlamentets och rådets beslut xxx/2005/EG inrättas ett flerårigt program, eContentplus, som skall göra digitalt innehåll i Europa lättare tillgängligt och mer användbart. Det beslutet löper ut vid utgången av år 2008. Därefter bör de åtgärder som avses göra digitalt innehåll i Europa lättare tillgängligt och mera användbart fortsätta genom IKT-stödprogrammet som inrättas genom det här beslutet.[68] (51) Åtgärderna i beslut 96/413/EG bör integreras i Programmet för entreprenörskap och innovation. Beslut 96/413/EG bör därför upphävas. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. AVDELNING I GEMENSAMMA BESTÄMMELSER Kapitel I Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation Artikel 1 Inrättande av programmet 1. Härmed inrättas ett ramprogram för gemenskapens insatser på områdena konkurrenskraft och innovation, omfattande perioden från den 1 januari 2007 till den 31 december 2013, i det följande benämnt ”ramprogrammet”. 2. Ramprogrammet skall bidra till den konkurrenskraft och innovationskapacitet som gemenskapen har i sin egenskap av avancerat kunskapssamhälle, där en hållbar utveckling baseras på såväl en balanserad ekonomisk tillväxt och en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft och med en hög skyddsnivå och förbättringar av kvaliteten av miljöskyddet. 3. Ramprogrammet skall inte omfatta sådana åtgärder inom forskning och teknisk utveckling som genomförs i enlighet med artikel 166 i fördraget. Artikel 2 Mål 1. Ramprogrammet skall ha följande mål: a) Att utveckla företagens konkurrenskraft, i synnerhet när det gäller små och medelstora företag. b) Att främja innovation, däribland miljöinnovation. c) Att påskynda utvecklingen av ett konkurrenskraftigt och innovativt informationssamhälle för alla. d) Att främja dels energieffektivitet, dels nya och förnybara energikällor i alla sektorer, däribland transportsektorn. 2. Ramprogrammets mål skall uppfyllas genom följande särskilda program som inrättas enligt avdelning II, i det följande benämnda ”de särskilda programmen”: a) Programmet för entreprenörskap och innovation. b) IKT-stödprogrammet. c) Programmet Intelligent energi – Europa. Artikel 3 Budget 1. Det finansiella referensbeloppet för genomförande av ramprogrammet skall uppgå till 4 212,6 miljoner euro. 2. Bilaga I innehåller en preliminär budgetfördelning för de särskilda programmen. 3. De årliga anslagen skall beviljas av budgetmyndigheten inom ramen för budgetplanen. Artikel 4 Medverkan av tredjeländer Ramprogrammet skall vara öppet för följande länders deltagande: a) EFTA-länder som är medlemmar i EES, enligt villkoren i EES-avtalet. b) Kandidatländer som omfattas av en föranslutningsstrategi, enligt de allmänna principer och villkor för dessa länders deltagande i gemenskapsprogram som fastställs i respektive ramavtal och beslut av associeringsrådet. c) Länder på Västra Balkan, enligt de villkor som skall avtalas med de länderna efter ingåendet av ramavtal om deras deltagande i gemenskapsprogram. d) Andra tredjeländer, när avtalen ger utrymme för detta. Kapitel IIRamprogrammets genomförande Artikel 5 Arbetsprogram 1. Kommissionen skall anta årliga arbetsprogram för de särskilda programmen i enlighet med förfarandet i artikel 46.2. Kommissionen skall säkerställa att de genomförs. 2. Ändringar av de årliga arbetsprogram som avses i punkt 1 och som rör budgetmedel överstigande 1 miljon euro skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 46.2. Artikel 6 Genomförandeåtgärder 1. Arbetsprogrammen skall främst genomföras med hjälp av följande: a) Gemenskapens finansiella instrument för små och medelstora företag. b) Nätverk som samlar många olika berörda parter. c) Pilotprojekt, marknadsintroduktionsprojekt och andra åtgärder som främjar praktisk användning av innovationer. d) Analys och utveckling av politiken samt samordning av denna med deltagande länder. e) Informationsutbyte, kunskapsspridning och medvetandehöjande åtgärder. f) Stöd till medlemsstaters eller regioners gemensamma insatser. g) Upphandling baserad på teniska specifikationer som utarbetats i samarbete med medlemsstaterna. h) Partnerskap mellan myndigheter på nationell och regional nivå. 2. Dessa och ytterligare genomförandeåtgärder, enligt avsnitt 2 i kapitlen I, II och III i avdelning II, kan tillämpas på alla de särskilda programmen, om detta föreskrivs i det relevanta arbetsprogrammet. 3. Den finansiering som beviljas skall fullt ut överensstämma med gemenskapens regler för statligt stöd och därtill knutna instrument. Artikel 7 Tekniskt bistånd Den budgetram som fastställs i detta beslut kan också täcka utgifter i samband med förberedande insatser, övervakning, tillsyn, revision och utvärdering som är direkt nödvändiga för genomförandet av detta beslut och uppfyllandet av dess mål. Bland insatserna kan främst ingå undersökningar, möten, informationsverksamhet, publikationer, utgifter för IT-verktyg, system och nät för utbyte och behandling av uppgifter, samt alla andra utgifter för teknisk, vetenskaplig och administrativ hjälp och expertis som kommissionen kan komma att behöva vid genomförandet av detta beslut. Artikel 8 Övervakning och utvärdering 1. Kommissionen skall löpande övervaka genomförandet av ramprogrammet och dess särskilda program. Kommissionen skall om varje särskilt program utarbeta en årlig genomföranderapport där den beskriver programmets finansiella genomförande, resultat och konsekvenser. 2. Ramprogrammet och dess särskilda program skall bli föremål för halvtids- och slututvärderingar, där man bl.a. undersöker deras relevans, enhetlighet och synergieffekter, genomslagskraft, effektivitet, hållbarhet och nytta. I halvtidsutvärderingarna kan också ingå delar av efterhandsutvärderingar som rör tidigare program. 3. Halvtids- och slututvärderingarna av de särskilda delprogrammen och de nödvändiga budgetanslagen skall ingå i de respektive arbetsprogrammen. Halvtids- och slututvärderingarna av ramprogrammet och de nödvändiga budgetanslagen skall ingå i arbetsprogrammet för det särskilda program för entreprenörskap och innovation som inrättas enligt kapitel I i avdelning II. 4. Halvtidsutvärderingen av ramprogrammet skall vara avslutad den 31 december 2009, och slututvärderingen den 31 december 2011. Halvtids- och slututvärderingarna av de särskilda programmen skall göras på ett sådant sätt att resultaten kan användas i halvtids- och slututvärderingarna av ramprogrammet. 5. Kommissionen skall meddela Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén de viktigaste resultaten av halvtids- och slututvärderingarna av ramprogrammet och dess särskilda program. Artikel 9 Skyddet av gemenskapens ekonomiska intressen 1. Kommissionen skall se till att gemenskapens ekonomiska intressen skyddas vid genomförandet av åtgärder som finansieras enligt detta beslut, genom såväl förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet som effektiva kontroller och krav på återbetalning av felaktigt utbetalade medel och, i sådana fall då oegentligheter upptäcks, genom påföljder som är effektiva, proportionella och avskräckande, i enlighet med förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 och förordning (EG, Euratom) nr 2185/96, samt med förordning (EG) nr 1073/1999. 2. När det gäller gemenskapsåtgärder som finansieras enligt detta beslut skall förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 och förordning (EG, Euratom) nr 2185/96 tillämpas på alla överträdelser av en bestämmelse i gemenskapsrätten, även överträdelser av avtalsförpliktelser som grundar sig på programmet, som är följden av en ekonomisk aktörs handlingar eller underlåtenhet och som har lett eller skulle ha kunnat leda till negativa ekonomiska effekter för Europeiska gemenskapernas allmänna budget eller sådana budgetar som de förvaltar, till följd av en oberättigad utgift. 3. Alla genomförandeåtgärder som följer av detta beslut skall särskilt innehålla bestämmelser om att kommissionen eller en företrädare som den utsett skall utöva övervakning och finansiell tillsyn samt om att Europeiska revisionsrätten skall utföra revision, om så är nödvändigt på platsen. AVDELNING IIDE SÄRSKILDA PROGRAMMEN Kapitel I Programmet för entreprenörskap och innovation Avsnitt 1Mål och insatsområden ARTIKEL 10 Inrättande och mål 1. Härmed inrättas ett program till stöd för företagsamhet, små och medelstora företag, entreprenörskap, innovation och industriell konkurrenskraft (i det följande benämnt ”programmet för entreprenörskap och innovation”). 2. Syftet med programmet för entreprenörskap och innovation är att stödja, förbättra, uppmuntra och främja följande: a) Tillgången till finansiering för små och medelstora företag i nyetablerings- och tillväxtfasen och investeringar i innovationsverksamhet, däribland miljöinnovation. b) Skapande av gynnsamma villkor för samarbete mellan små och medelstora företag. c) Innovation i företagen, däribland miljöinnovation. d) Entreprenörskap och innovationskultur. e) Företags- och innovationsrelaterade ekonomiska och administrativa reformer. Artikel 11 Tillgången till finansiering för små och medelstora företag i nyetablerings- och tillväxtfasen Insatser som rör finansiering för små och medelstora företag i nyetablerings- och tillväxtfasen och för investeringar i innovationsverksamhet, däribland miljöinnovation, kan bestå i följande: a) Ökning av investeringar som härrör från riskkapitalfonder och investeringsinstrument som förvaltas av företagsänglar. b) Förstärkning av skuldfinansieringsinstrument för små och medelstora företag. c) Förbättring av de finansiella villkoren för små och medelstora företag. Artikel 12 Samarbete mellan små och medelstora företag Insatser som rör samarbete mellan små och medelstora företag kan bestå i följande: a) Utveckling av tjänster till stöd för små och medelstora företag. b) Bidrag till åtgärder för att hjälpa små och medelstora företag att samarbeta med andra företag över gränserna; häri ingår även små och medelstora företags deltagande i standardiseringsarbete på EU-nivå. c) Främjande och underlättande av internationellt samarbete mellan företag. Artikel 13 Innovation, däribland miljöinnovation i företag Insatser som rör innovation, däribland miljöinnovation, kan bestå i följande: a) Utveckling av sektorsspecifik innovation, projektsammanslutningar, innovationsnätverk, offentlig-privata innovationspartnerskap och samarbete med relevanta internationella organisationer, samt användning av innovationsförvaltning. b) Stöd till nationella och regionala program för innovation inom företagen. c) Stöd till användning av innovativ teknik. d) Stödtjänster för transnationell kunskaps- och tekniköverföring och för förvaltning av immateriell och industriell äganderätt. e) Utforskning av nya typer av innovationstjänster. f) Utveckling av teknik och kunskap genom arkivering och överföring av uppgifter. Artikel 14 Entreprenörskaps- och innovationskultur Insatser som rör entreprenörskaps- och innovationskultur kan bestå i följande: a) Uppmuntran av entreprenörskapstänkande, entreprenörskapskompetens och entreprenörskapskultur samt skapande av bättre balans mellan risker och belöning inom företagande, särskilt för unga företagare. b) Uppmuntran till skapande av en företagsmiljö där innovation, företagsutveckling och tillväxt gynnas. c) Stöd till politikutveckling och samarbete mellan olika aktörer, inbegripet nationella och regionala programförvaltare. Artikel 15 Företags- och innovationsrelaterade ekonomiska och administrativa reformer Verksamhet som rör företags- och innovationsrelaterade ekonomiska och administrativa reformer kan bestå i följande: a) Insamling av uppgifter, resultatanalys och resultatövervakning, samt utveckling och samordning av politikområden. b) Bidrag till fastställande och främjande av konkurrensstrategier för industri- och tjänstesektorerna. c) Stöd till erfarenhetsutbyte i nationella och regionala förvaltningar för höjd kompetens och kvalitet. Avsnitt 2Införande ARTIKEL 16 Gemenskapens finansiella instrument för små och medelstora företag 1. Gemenskapens finansiella instrument skall användas med målet att underlätta för små och medelstora företag att få tillgång till finansiering i vissa faser av sin livscykel: såddfas, företagsetablering, expansion och företagsöverlåtelse. Instrumenten skall omfatta små och medelstora företags investeringar inom verksamhet såsom teknisk utveckling, innovation och tekniköverföring. 2. De instrument som avses i punkt 1 är följande: a) Instrumentet för innovativa små och medelstora företag med hög tillväxt (GIF). b) Garantiinstrumentet för små och medelstora företag (SMEG). c) Systemet för kapacitetsuppbyggnad (CBS). 3. Genomförandeåtgärderna för de olika instrumenten fastställs i bilaga II. Artikel 17 Instrumentet för innovativa små och medelstora företag med hög tillväxt (GIF) 1. Instrumentet för innovativa små och medelstora företag med hög tillväxt skall förvaltas av Europeiska investeringsfonden (EIF) på kommissionens vägnar. Det skall ha till uppgift att a) bidra till etablering och finansiering av små och medelstora företag och begränsning av obalansen på marknaden för egenkapital och riskkapital, som hindrar små och medelstora företag från att utnyttja sin tillväxtpotential, b) stödja innovativa små och medelstora företag med hög tillväxtpotential, särskilt sådana som sysslar med forskning, utveckling och annan innovationsverksamhet. 2. Instrumentet för innovativa små och medelstora företag med hög tillväxt skall utgöras av följande två delar: Den första, kallad GIF1, skall omfatta investeringar på ett tidigt stadium (såddfas och företagsetablering). Den skall vara inriktad på investeringar i specialiserade riskkapitalfonder, såsom fonder för investeringar på ett tidigt stadium, fonder som arbetar regionalt, fonder som är inriktade på särskilda sektorer, särskild teknik eller FoTU och fonder som är knutna till företagskuvöser, som i sin tur skall förse små och medelstora företag med kapital. Den kan också saminvestera i fonder och investeringsinstrument som förvaltas av företagsänglar. Den andra delen, kallad GIF2, skall täcka investeringar i expansionsfasen och investera i specialiserade riskkapitalfonder, som i sin tur skall tillhandahålla sekundärt egenkapital eller egenkapital för innovativa små och medelstora företag med hög tillväxtpotential i expansionsfasen. Vid GIF2-investeringar skall kapital till företagsförvärv eller ersättningskapital undvikas. Instrumentet för innovativa små och medelstora företag med hög tillväxt får investera i finansiella intermediärer genom att när så är lämpligt arbeta med nationella system som skall främja företag som investerar i småföretag. Artikel 18 Garantiinstrumentet för små och medelstora företag (SMEG) 1. Garantiinstrumentet för små och medelstora företag skall förvaltas av Europeiska investeringsfonden (EIF) på kommissionens vägnar. Den skall ha till uppgift att a) utställa motgarantier eller i förekommande fall garantier som kompletterar de garantisystem som används i de bidragsberättigade länderna, b) utställa direkta garantier för alla andra lämpliga finansiella intermediärer. 2. Garantiinstrumentet för små och medelstora företag skall utgöras av följande fyra delar: Den första delen, a) skuldfinansiering via lån eller leasing, skall minska små och medelstora företags särskilda problem med att få tillgång till finansiering, vilka beror på en förmodad högre risk i samband med investeringar i kunskapsrelaterad verksamhet såsom teknisk utveckling, innovation och tekniköverföring och på bristande säkerheter. Den andra delen, b) mikrokreditfinansiering, skall uppmuntra finansinstitut att spela en större roll för lånetillgången när det gäller mindre belopp som normalt sett skulle innebära proportionellt sett högre hanteringskostnader per enhet för låntagare med otillräckliga säkerheter. Förutom garantier eller motgarantier får finansiella intermediärer ta emot stöd för att delvis kompensera de höga administrativa kostnaderna vid mikrokreditfinansiering. Den tredje delen, c) garantier för fonder som investerar egenkapital eller sekundärt egenkapital i små och medelstora företag, skall omfatta investeringar som görs av lokala eller regionala fonder som tillhandahåller såddkapital och/eller kapital i etableringsfasen och av fonder för överbryggningsfinansiering; syftet skall vara att minska de särskilda svårigheter som hänger ihop med små och medelstora företags svaga finansiella struktur, liksom sådana svårigheter som uppstår vid företagsöverlåtelser. Den fjärde delen, d) värdepapperisering av små och medelstora företags fordringar, skall mobilisera kompletterande skuldfinansiering för små och medelstora företag, i enlighet med lämpliga riskdelningsavtal med de berörda instituten. Stöd till dessa transaktioner ges på villkor att finansinstituten åtar sig att ställa en betydande del av den uppnådda likviditeten av det mobiliserade kapitalet till förfogande för ny utlåning till små och medelstora företag inom en rimlig tidsperiod. Artikel 19 Systemet för kapacitetsuppbyggnad (CBS) 1. Systemet för kapacitetsuppbyggnad skall förvaltas tillsammans med internationella finansinstitut, inklusive Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), Europeiska investeringsbanken (EIB), Europeiska investeringsfonden (EIF) och Europarådets utvecklingsbank (CEB). Det skall ha till uppgift att a) höja investerings- och teknikexpertisen hos fonder som investerar i innovativa små och medelstora företag eller små och medelstora företag med tillväxtpotential, b) stimulera kredittillgången för små och medelstora företag genom att förbättra kreditbedömningsförfarandena i samband med utlåning till små och medelstora företag. 2. Systemet för kapacitetsuppbyggnad skall bestå av såddkapitalinsatsen och partnerskapsinsatsen. Såddkapitalsinsatsen skall tillhandahålla bidrag för att stimulera tillgången på riskkapital för innovativa små och medelstora företag och andra sådana företag med tillväxtpotential, inbegripet de inom den traditionella ekonomisektorn, genom stöd till fonder som investerar i företag i sådd- och nyetableringsfasen eller liknande organisationer. Bidrag skall tillhandahållas för långsiktig rekrytering av ytterligare personal med specifik kunskap om investeringar eller teknik. Partnerskapsinsatsen skall tillhandahålla bidrag till finansiella intermediärer för att täcka kostnaderna för tekniskt bistånd för att förbättra deras kreditbedömningsförfaranden för skuldfinansiering för små och medelstora företag, med målet att stimulera tillgången på finansiering för sådana företag i länder där banksektorn ännu inte är så utvecklad. När det gäller Partnerskapsinsatsen skall med ”länder där banksektorn ännu inte är så utvecklad” förstås som länder där de inhemska krediterna i procent av landets bruttonationalprodukt är betydligt lägre än gemenskapens genomsnitt enligt relevanta uppgifter som fastställts av Europeiska centralbanken eller Internationella valutafonden. Partnerskapsinsatsen skall stödja de kreditposter eller den riskdelning som internationella finansinstitut ställer till förfogande för partnerbanker eller finansinstitut i de bidragsberättigade länderna. En betydande del av insatsen avser förbättring av bankernas kapacitet att bedöma den kommersiella livsdugligheten hos projekt där miljöinnovation är en väsentlig beståndsdel. Artikel 20 Tjänster till stöd för företag och innovation 1. Tjänster till stöd för företag och innovation, särskilt små och medelstora företag, skall uppmuntras. 2. I överensstämmelse med punkt 1 kan nätverkspartner beviljas finansiellt stöd främst för följande tjänster: a) Tjänster som rör information, feedback och företagssamarbete. b) Tjänster som rör innovation, teknik och kunskapsöverföring. c) Tjänster som uppmuntrar små och medelstora företags deltagande i gemenskapens ramprogram för FoTU. Närmare uppgifter om dessa tjänster finns i bilaga III. 3. Kommissionen skall välja ut nätverkspartner genom inbjudningar att lämna förslag när det gäller de olika tjänster som avses i punkt 2 a, 2 b och 2 c. Därefter kan kommissionen upprätta ett rampartnerskapsavtal med utvalda nätverkspartner och där ange vilken typ av verksamhet som skall erbjudas, vilket förfarande som skall användas vid beviljandet av bidrag till dem samt alla parters allmänna rättigheter och skyldigheter. Rampartnerskapen kan omfatta hela programmets löptid. 4. Utöver de tjänster som avses i punkt 2 a, 2 b och 2 c, får kommissionen tillhandahålla finansiellt stöd till genomförandet av annan verksamhet som ramprogrammet omfattar efter inbjudningar att lämna förslag som endast riktar sig till nätverkets partner. 5. Kommissionen skall stödja nätverkets partner genom att tillgängliggöra lämplig samordning och operationellt stöd. Även organisationer som är etablerade i länder som inte deltar i programmet kan då få möjlighet att utnyttja detta. 6. Kommissionen skall försäkra sig om att nätverkets partner samarbetar med varandra och att nätverkspartner som inte själva kan ta hand om ärenden som ställs till dem, sänder dem vidare till en nätverkspartner som har kompetens för detta. Artikel 21 Stödsystemet för företagsinnovation 1. Stödsystemet för företagsinnovation skall utveckla det transnationella samarbetet mellan program som stöder företagsinnovation. 2. En grupp av samarbetande program kan vara berättigade till gemenskapsstöd om de a) förvaltas individuellt av offentliga myndigheter på nationell eller lägre nivå, b) tillsammans omfattar minst tre deltagande länder och c) samordnas eller förvaltas gemensamt. 3. På grundval av inbjudningar från gemenskapen att lämna förslag kan bidragsberättigade grupper av samarbetande program väljas ut för stöd. 4. Stöd kan beviljas till utvalda grupper av samarbetande program med syftet att skapa mervärde för en hel grupp eller för en eller flera särskilda insatser som görs inom en grupp, att skapa synergieffekter mellan samarbetande program eller att försäkra sig om en kritisk massa. 5. Stödet kan utgå i form av ytterligare gemenskapsfinansiering för utvalda grupper av samarbetande program genom bidrag a) till en gemensam fond för stöd till insatser som görs inom en grupp av samarbetande program eller b) till finansieringen av särskilda gemensamma insatser som görs inom en grupp av samarbetande program. 6. Insatser som får stöd från en sådan gemensam fond, eller särskilda gemensamma insatser som har utnyttjat gemenskapsfinansiering, skall vara öppna för alla dem som skulle ha varit berättigade att delta i motsvarande insats inom något av de samarbetande programmen i gruppen. Artikel 22 Politikanalys, utveckling och samordning med deltagande länder Politikanalyser, utveckling och samordning med deltagande länder kan stödjas genom a) undersökningar, uppgiftsinsamling, enkäter och publikationer, så vitt det är möjligt på grundval av officiell statistik, b) möten mellan experter, bl.a. från offentliga institutioner och berörda parter, samt konferenser och andra evenemang, c) medvetandehöjande åtgärder, nätverksarbete och annan relevant verksamhet, d) jämförande analyser av åstadkomna resultat på nationell och regional nivå samt arbete med bästa praxis, inbegripet dess spridning och genomförande. Artikel 23 Partnerskap mellan myndigheter på nationell och regional nivå 1. För att möjliggöra målinriktat administrativt samarbete kan partnerskap inrättas på grundval av inbjudningar till nationella kontaktpunkter att lämna förslag. Dessa kan därefter ange en ledande expert eller en expertgrupp i samförstånd med relevanta nationella eller regionala myndigheter. 2. Kommissionen skall göra en översyn av den arbetsplan som den ledande experten eller expertgrupperna utarbetat, och kan bevilja ett bidrag till offentliga förvaltningar. 3. Kommissionen kan erbjuda centrala stödtjänster till dessa partnerskapsinsatser. Artikel 24 Stödåtgärder genom programmet Kommissionen kan åta sig följande uppgifter: a) Analys och övervakning av konkurrenskrafts- och sektorsfrågor, inbegripet sådan verksamhet som görs för kommissionens årliga rapport om den europeiska industrins konkurrenskraft. b) Förberedelse av konsekvensanalyser av gemenskapsåtgärder som är av särskild relevans för företagens konkurrenskraft. c) Utvärdering av särskilda aspekter eller särskilda genomförandeåtgärder i anknytning till detta program. d) Spridning av information i anknytning till detta program. Avsnitt 3Arbetsprogram ARTIKEL 25 Arbetsprogram Arbetsprogrammet skall innehålla en detaljerad beskrivning av mål och prioriteringar, operationella tidtabeller samt regler för deltagande och kriterier för urval och utvärdering av de åtgärder som avses i artiklarna 16- 23. Kapitel IIIKT-stödprogrammet. Avsnitt 1Mål och insatsområden ARTIKEL 26 Inrättande och mål 1. Härmed inrättas ett program till stöd för politiken för informations- och kommunikationsteknik, i det följande benämnt ”IKT-stödprogrammet”. 2. IKT-stödprogrammet skall omfatta följande insatser: a) Utveckling av ett gemensamt europeiskt informationsområde och stärkande av den inre marknaden för informationsprodukter och informationstjänster. b) Stimulans av innovation genom mer omfattande användning av och investering i IKT. c) Utveckling av ett informationssamhälle för alla samt mer ändamålsenliga och effektiva tjänster på områden av intresse för allmänheten, liksom förbättring av livskvaliteten. 3. De insatser som avses punkt 2 skall genomföras med särskild tonvikt på främjande av och information om de möjligheter och vinster som IKT innebär för medborgare och företag. Artikel 27 Det gemensamma europeiska informationsområdet Syftena med insatser inom det gemensamma europeiska informationsområdet skall vara a) att säkerställa obehindrat tillträde till IKT-baserade tjänster och att inrätta lämpliga ramvillkor för snabbt och relevant införande av konvergerande digitala kommunikationer och tjänster, där även driftskompatibilitets- säkerhets- och förtroendeaspekter ingår, b) att förbättra villkoren för utvecklingen av digitalt innehåll med särskild betoning på mångspråkighet och kulturell mångfald, c) att övervaka det europeiska informationssamhället genom uppgiftsinsamling och analys av utvecklingen, utbudet och användningen av digitala kommunikationstjänster, inbegripet tillväxten av Internet och tillgången till bredband samt utvecklingstendenserna när det gäller innehåll och tjänster. Artikel 28 Innovation genom mer omfattande användning av och investeringar i IKT Syftena med insatser inom innovation genom bredare användning av och investeringar i IKT skall vara a) att främja innovation i processer, tjänster och produkter som fungerar med hjälp av IKT, i synnerhet hos små och medelstora företag och hos myndigheter, med beaktande av nödvändiga kompetenskrav, b) att underlätta interaktionen mellan den offentliga och den privata sektorn samt partnerskapsbyggande för att öka innovations- och investeringstakten när det gäller IKT, c) att främja och informera om de möjligheter och vinster som IKT innebär för såväl medborgare som företag samt stimulera debatten på EU-nivå om nya tendenser inom IKT. Artikel 29 Ett informationssamhälle för alla, mer ändamålsenliga och effektiva tjänster på områden av intresse för allmänheten, samt förbättring av livskvaliteten Syftet med insatser som rör utvecklingen av ett informationssamhälle för alla samt ändamålsenligare och effektivare tjänster på områden av intresse för allmänheten, liksom förbättring av livskvaliteten skall vara a) att bredda tillgången på IKT och det digitala kunnandet, b) att stärka förtroendet och stödet för IKT-användning, varvid särskild uppmärksamhet skall ägnas frågor som rör skyddet av privatlivet, c) att förbättra kvaliteten, effektiviteten och tillgängligheten när det gäller elektroniska tjänster på områden av allmänt intresse såväl som IKT-stött deltagande i samhällslivet, inbegripet driftskompatibla gemensamma tjänster på EU-nivå eller gränsöverskridande offentliga tjänster, samt utvecklingen av moduler av gemensamt intresse och utbyte av bästa praxis. Avsnitt 2Genomförande Underavsnitt 1Genomförande av projekt, bästa praxis-insatser och tematiska nätverk Artikel 30 Allmänna anmärkningar IKT-stödprogrammet kan genomföras via projekt, bästa praxis-insatser och tematiska nätverk, inklusive insatser för testning och demonstration i stor skala av innovativa offentliga tjänster med en gemensam europeisk dimension. Projekt, bästa praxis-insatser och tematiska nätverk skall vara inriktade på att stimulera spridningen och bästa möjliga användning av innovativa IKT-baserade lösningar, särskilt för tjänster på områden av allmänt intresse. Gemenskapsstödet skall också underlätta samordningen och genomförandet av insatser för att utveckla informationssamhället generellt i medlemsstaterna. Artikel 31 Projekt, bästa praxis-insatser och tematiska nätverk 1. Följande skall stödjas: a) Projekt såsom genomförande-, pilot- och marknadsintroduktionsprojekt. b) Bästa praxis-insatser för att sprida kunskap och utbyta erfarenheter i hela gemenskapen. c) Tematiska nätverk där många olika berörda parter kan samarbeta mot ett visst mål, så att samordning och överföring av kunskap underlättas. 2. Projekten skall vara inriktade på främjande av innovation, tekniköverföring och spridning av ny teknik som är mogen att introduceras på marknaden. Gemenskapen kan bevilja bidrag till budgeten för de projekt som avses i punkt 1.a med maximalt 50 % av de sammanlagda kostnaderna. Offentliga myndigheter kan få ersättning för 100 % av sina extrakostnader. 3. Bästa praxis-insatser skall genomföras i projektsammanslutningar som behandlar särskilda teman och länkas samman genom tematiska nätverk. Gemenskapens bidrag till de åtgärder som anges i punkt 1 b skall vara begränsat till direkta kostnader som bedöms vara nödvändiga eller lämpliga för att det särskilda målet för insatsen skall kunna uppnås. 4. De tematiska nätverken kan vara knutna till bästa praxis-insatser. Stöd till tematisk verksamhet skall beviljas för de extra bidragsberättigande kostnaderna för nätverkets samordning och genomförande. Gemenskapens bidrag får täcka de stödberättigande extrakostnaderna för åtgärderna. Underavsnitt 2Övriga bestämmelser Artikel 32 Ansökningar En ekonomisk plan skall i förekommande fall bifogas ansökan om gemenskapsstöd. Den skall innehålla en förteckning över finansieringen av projekten, inklusive det ekonomiska stöd som söks från gemenskapen, och allt annat stöd som begärts eller beviljats på annat håll. Artikel 33 Politikanalys, utveckling och samordning med deltagande länder Politikanalys, utveckling och samordning med deltagande länder kan stödjas genom a) undersökningar, uppgiftsinsamling, enkäter och publikationer, så vitt det är möjligt på grundval av officiell statistik, b) möten mellan experter, bl.a. från offentliga institutioner och berörda parter, samt konferenser och andra evenemang, c) medvetandehöjande åtgärder, nätverksarbete och annan relevant verksamhet, d) jämförande analyser av åstadkomna resultat på nationell och regional nivå samt arbete med bästa praxis, inbegripet dess spridning och genomförande. Artikel 34 PR, kommunikation, informationsutbyte och informationsspridning 1. Följande verksamhet kan bedrivas som stöd för genomförandet av programmet eller förberedelser av framtida verksamhet: a) PR, kunskapsspridning, information och annan kommunikationsverksamhet. b) Utbyte av information, kunskap och erfarenhet, konferenser, seminarier, workshops eller andra möten och ledning av projektsammanslutningsverksamhet. 2. Verksamhet inriktad på utsläppande på marknaden av produkter, processer eller tjänster samt marknadsföring och säljfrämjande åtgärder ger inte rätt till bidrag. Artikel 35 Projekt av allmänt intresse: upphandling baserad på tekniska specifikationer som utarbetats tillsammans med medlemsstaterna Kommissionen får sätta igång projekt som är av allmänt intresse och omfattar nödvändiga tekniska och organisatoriska uppgifter när detta är nödvändigt för att målen i IKT-stödprogrammet skall uppnås, och när medlemsstaterna har ett klart gemensamt intresse vad gäller spridning på EU-nivå av produkter, tjänster eller centrala beståndsdelar av tjänster. Kommissionen skall tillsammans med medlemsstaterna fastställa tekniska specifikationer och genomförandeplaner för sådana projekt. På grundval av de fastställda gemensamma tekniska specifikationerna och genomförandeplanerna skall kommissionen publicera upphandlingsmeddelanden för genomförandet av de berörda projekten. Upphandlingen skall genomföras av kommissionen ensam på grundval av de regler som är tillämpliga på gemenskapens upphandling. Avsnitt 3Arbetsprogram ARTIKEL 36 Arbetsprogram Arbetsprogrammet skall innehålla en detaljerad beskrivning av mål och prioriteringar, de insatser som krävs för dessas genomförande, operationella tidtabeller samt regler för deltagande och kriterier för urval och utvärdering av de åtgärder som överensstämmer med målen i artikel 26. Kapitel IIIProgrammet Intelligent energi – Europa Avsnitt 1Mål och insatsområden ARTIKEL 37 Inrättande och mål 1. Härmed inrättas ett program för stöd till energieffektivitet, förnybara energikällor och energidiversifiering, i det följande benämnt ”programmet Intelligent energi – Europa”. 2. Programmet Intelligent energi – Europa skall i synnerhet omfatta åtgärder för a) att utveckla energieffektivitet och främja rationell användning av energikällor, b) att främja nya och förnybara energikällor och stödja energidiversifiering, c) att främja energieffektivitet och användning av nya och förnybara energikällor vid transporter. Artikel 38 Operativa mål Verksamheten inom programmet Intelligent energi – Europa skall vara inriktad på följande: a) Tillhandahållande av sådan hjälp som krävs för förbättrad hållbarhet, för utveckling av städers och regioners potential samt för förberedelse av de lagstiftande åtgärder som behövs för att de strategiska målen skall uppnås; utveckling av metoder och instrument för att följa upp, övervaka och utvärdera konsekvenserna av de åtgärder som gemenskapen och dess medlemsstater vidtar på de områden som programmet omfattar. b) Förstärkning av investeringarna överallt i medlemsstaterna i den nya och mest högpresterande tekniken inom energieffektivitet, förnybara energikällor och energidiversifiering, även inom transport, genom att man överbryggar gapet mellan framgångsrik demonstration av innovativ teknik och det genomslag den verkligen får på marknaden i bred skala, för att ge hävstångseffekt åt investeringarna inom den offentliga och privata sektorn, främja teknik som är viktig ur strategisk synvinkel, sänka kostnaderna, öka marknadserfarenheten och bidra till minskningen av de finansiella riskerna och andra förmodade risker och hinder för denna typ av investeringar. c) Avlägsnande av de icke-tekniska hindren för effektiva och intelligenta mönster när det gäller energiproduktion och energikonsumtion genom att man främjar institutionernas uppbyggnad av kapacitet, bl.a. på lokal och regional nivå, genom att man höjer medvetenheten, särskilt genom utbildningssystemet, genom att man uppmuntrar erfarenhets- och kunskapsutbyten bland de viktigaste berörda aktörerna och bland företag och medborgare i allmänhet samt genom att man stimulerar spridningen av bästa praxis och bästa tillgängliga teknik, särskilt genom att främja detta på EU-nivå. Artikel 39 Energieffektivitet och rationell resursanvändning (Save) Insatser som rör utveckling av energieffektivitet och rationell användning av energikällor kan bestå i följande: a) Förbättring av energieffektivitet och rationell användning av energikällor, särskilt inom bygg- och industrisektorerna, med undantag för de insatser som omfattas av artikel 41. b) Stöd till förberedelser av lagstiftande åtgärder och tillämpning av dessa. Artikel 40 Nya och förnybara energikällor (Altener) Insatser som rör främjande av nya och förnybara energikällor kan bestå i följande: a) Främjande av nya och förnybara energikällor för centraliserad och decentraliserad produktion av elektricitet och värme och stöd till diversifiering av energikällor, med undantag för insatser som omfattas av artikel 41. b) Integrering av nya och förnybara energikällor i lokala miljöer och energisystem. c) Stöd till förberedelser av lagstiftande åtgärder och tillämpning av dessa. Artikel 41 Energi inom transport (Steer) Insatser som rör främjande av energieffektivitet och användning av nya och förnybara energikällor vid transporter kan bestå i följande: a) Stöd till initiativ som rör alla energiaspekter av transport och diversifiering av bränslen. b) Främjande av förnybara bränslen och energieffektivitet inom transport. c) Stöd till förberedelser av lagstiftande åtgärder och tillämpning av dessa. Artikel 42 Horisontella initiativ Insatser som rör kombination av flera av de särskilda områden som avses i artiklarna 39, 40 och 41 eller som rör vissa gemenskapsprioriteringar kan bestå i följande: a) Integration av energieffektivitet och förnybara energikällor i flera ekonomisektorer. b) Kombination av olika instrument, verktyg och aktörer inom samma insats eller projekt. Avsnitt 2Genomförande ARTIKEL 43 Främjande- och spridningsprojekt Följande skall stödjas: a) Strategiska studier på grundval av gemensamma analyser och regelbunden övervakning av marknadsutvecklingen och utvecklingstendenser i energisektorn för förberedande av framtida lagstiftningsåtgärder eller översyn av befintlig lagstiftning, inbegripet den inre energimarknaden, för genomförande av strategierna på medellång och lång sikt på energiområdet för att främja hållbar utveckling, för förberedande av långsiktiga frivilliga avtal med industrin och andra berörda parter samt för utveckling av standarder och av märknings- och certifieringssystem. b) Inrättande, utvidgning eller omorganisation av strukturer och instrument för utveckling av hållbara energisystem, inbegripet energihantering på lokal och regional nivå, samt utveckling av lämpliga finansiella produkter och marknadsinstrument. c) Gynnande av system och utrustning på området hållbar energianvändning, så att dessa slår igenom ännu snabbare på marknaden och investerare stimuleras att satsa på att underlätta övergången från demonstrationsstadiet till införande på marknaden av den mest effektiva tekniken, informationskampanjer och skapande av institutionell beredskap, som särskilt skall inriktas på genomförandet av mekanismen för en ren utveckling och den gemensamma tillämpningen enligt Kyotoprotokollet. d) Utveckling av informations- och utbildningsstrukturer, utnyttjande av resultat, främjande och spridning av expertis och bästa praxis med deltagande av alla konsumenter, spridning av resultat av insatserna och projekten samt samarbete med medlemsstaterna genom operationella nätverk. e) Övervakning av genomförandet och konsekvenserna av gemenskapens lagstiftnings- och stödåtgärder. Artikel 44 Marknadsintroduktionsprojekt Gemenskapsfinansieringen skall stödja sådana insatser och projekt för en första marknadsintroduktion av nyligen färdigtvecklad teknik med relevans för hela gemenskapen vilkas syfte är att, för en bredare användning inom medlemsstaterna, antingen på olika ekonomiska eller geografiska villkor eller med tekniska modifieringar, främja sådana innovativa tekniska processer eller produkter som redan framgångsrikt har demonstrerats tekniskt, men som på grund av resterande risker ännu inte har fått genomslag på marknaden; detta skall ske genom att gemenskapen delar den risk som är förbunden med ett ekonomiskt utnyttjande av resultaten av forskning, teknisk utveckling och demonstration. Avsnitt 3Arbetsprogram ARTIKEL 45 Arbetsprogram Arbetsprogrammet skall innehålla de bestämmelser som skall gälla för alla särskilda insatser och genomförandeåtgärder för målen i artikel 37 samt genomförande- och finansieringsbestämmelserna och reglerna för deltagande. Arbetsprogrammet skall även innehålla bestämmelser om urvalskriterierna, där målen i programmet Intelligent energi – Europa skall återspeglas, och en vägledande tidsplan för arbetsprogrammets genomförande, särskilt i fråga om innehållet i inbjudningarna att lämna förslag. AVDELNING IIIALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER Artikel 46 Kommittéer 1. Kommissionen skall biträdas av följande kommittéer: a) När det gäller programmet för entreprenörskap och innovation, en kommitté med benämningen EIP:s förvaltningskommitté (EIPC). b) När det gäller IKT-stödprogrammet, en kommitté med benämningen IKT:s förvaltningskommitté (ICTC). c) När det gäller programmet Intelligent energi – Europa, en kommitté med benämningen IEE:s förvaltningskommitté (IEEC). 2. Vid hänvisningar till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Den tidsperiod som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG fastställs till tre månader. 3. De kommittéer som avses i punkt 1 skall anta sin egen arbetsordning. Artikel 47 Upphävande Beslut 96/413/EG skall upphöra att gälla. Artikel 48 Övergångsbestämmelser De genomförandeåtgärder som syftar till uppfyllandet av det mål som fastställs i artikel 27 b skall pågå enligt Europaparlamentets och rådets beslut …./ …/EG [69] fram till och med den 31 december 2008. Därefter skall de insatser som inleds den 31 december 2008 eller före detta datum i enlighet med beslut …./…/EG förvaltas i enlighet med det beslutet, förutom att den kommitté som inrättas genom det beslutet skall ersättas av den kommitté som inrättas genom artikel 46.1 b i detta beslut. Artikel 49 Ikraftträdande Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning . Utfärdad i Bryssel, den .[...] På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar Ordförande Ordförande BILAGA IPreliminär budgetfördelning Följande budgetmedel fördelas preliminärt på de särskilda programmen: a) 2 631 miljoner euro för fullföljandet av programmet för entreprenörskap och innovation, varav upp till 520 miljoner kommer att användas för främjande av miljöinnovation. b) 801,6 miljoner euro för fullföljandet av IKT-stödprogrammet c) 780 miljoner euro för fullföljandet av programmet Intelligent energi – Europa. BILAGA IIGenomförandeåtgärder för gemenskapens finansiella instrument för små och medelstora företagenligt artikel 16 1. Bestämmelser som är gemensamma för alla gemenskapens finansiella instrument för små och medelstora företag A. Budget Budgetmedlen skall täcka den fulla kostnaden för varje instrument, även betalningsskyldigheter gentemot finansiella intermediärer, t.ex. förluster som härrör från garantier, förvaltningsarvoden för Europeiska investeringsfonden och de internationella finansinstitut som förvaltar EU:s resurser, liksom alla andra bidragsberättigande kostnader eller utgifter. Överföringen av resurser mellan instrument skall vara flexibel så att det är möjligt att göra anpassningar till ny utveckling och växlande marknadsvillkor under programmets löptid. B. Förvaltningskonton Europeiska investeringsfonden och de relevanta internationella finansinstituten skall öppna separata förvaltningskonton för varje instruments budgetmedel. Kontona får generera ränta. Ränta som tjänats in till och med den 31 december 2013 får läggas till resurserna och användas för de respektive instrumentens syften. Förvaltarens betalningar av betalningsskyldigheter gentemot finansiella intermediärer skall debiteras motsvarande förvaltningskonto. Belopp som förvaltaren skall betala tillbaka till Europeiska gemenskapernas allmänna budget, förvaltarens förvaltningsarvoden samt andra bidragsberättigande kostnader och utgifter skall debiteras förvaltningskontot i enlighet med villkoren i avtalen mellan kommissionen och förvaltaren. Förvaltningskontot skall krediteras med intäkter som härrör från kommissionen, med ränta och, beroende på vilket instrument det rör sig om, med avkastning från realiserade investeringar (GIF) eller med åtagande- och garantiavgifter liksom andra fordringar (garantiinstrumentet för små och medelstora företag). Efter den 31 december 2013 skall alla de tillgodohavanden på förvaltningskontona som inte utgörs av medel som det redan finns åtaganden för men som ännu inte debiterats, samt medel som rimligtvis kan krävas för att täcka bidragsberättigande kostnader och utgifter lämnas tillbaka till Europeiska gemenskapernas allmänna budget. C. Arvoden Lämpliga arvodesnivåer skall tillämpas för förvaltningen av instrumenten. Kommissionen skall fastställa arvodena i överensstämmelse med marknadspraxis och skall därvid beakta - vilken total varaktighet respektive instrument och motsvarande övervakningskrav som sträcker sig utanför budgetåtagandeperioden har, - vilka bidragsberättigade länder det rör sig om, - vilken nyhetsgrad och komplexitet instrumentet uppvisar, - hur mycket associerad verksamhet, t.ex. marknadsundersökningar kartläggning av och förhandlingar med finansiella intermediärer, utarbetning av avtal, upprättande av bokslut, övervakning och rapportering som pågår. D. Synlighet Varje finansiell intermediär skall se till att det på ett lämpligt vis framgår att det utgår stöd från gemenskapen. 2. Genomförande av Instrumentet för innovativa små och medelstora företag med hög tillväxt (GIF) A. Inledning Kommissionen och Europeiska investeringsfonden skall ingå avtal om förvaltnings-, styrnings- och övervakningsaspekter. Kommissionen skall tillämpa särskilda riktlinjer på förvaltningen av medlen. B. Finansiella intermediärer GIF1 och GIF2 har som målgrupp affärsorienterade finansiella intermediärer som förvaltas av oberoende team där det finns en lämplig blandning av kompetenser och erfarenheter. De finansiella intermediärerna skall väljas ut i enlighet med bästa affärs- och marknadspraxis på ett öppet och icke-diskriminerande sätt, utan att det uppstår några intressekonflikter, och syftet skall vara att arbeta genom ett stort antal specialiserade fonder eller liknande strukturer. C. Kriterier för stödberättigande Instrumentet för innovativa små och medelstora företag med hög tillväxt skall komplettera EIB-gruppens egenresursbaserade verksamhet, inklusive Europeiska investeringsfonden, genom en investeringspolicy som innebär en högre riskprofil, både när det gäller förmedlande fonder och deras investeringspolitik. GIF 1 GIF 1 skall investera i förmedlande riskkapitalfonder som investerar i upp till tio år gamla små och medelstora företag; i ett typiskt fall inleds investeringarna före A-stadiet (såddfas) eller under A-stadiet (tidig fas) och sedan tillhandahålls uppföljningsinvesteringar där detta behövs. Den högsta samlade investeringen i en förmedlande riskkapitalfond skall vara 25 % av denna fonds totala samlade kapital eller upp till 50 % i fråga om nya fonder som förväntas få särskilt stor betydelse som katalysator för utvecklingen av riskkapitalmarknader för någon särskild teknik eller någon särskild region, liksom investeringsinstrument som förvaltas av företagsänglar. Den högsta samlade investeringen i en förmedlande riskkapitalfond skall vara 50 % i sådana fall där fondens investeringsfokus ligger på små och medelstora företag som arbetar med miljöinnovation. Minst 50 % av det kapital som investeras i någon fond skall tillhandahållas av investerare som arbetar på normala marknadsmässiga villkor (enligt den så kallade marknadsekonomiska investerarprincipen), oavsett vilken rättslig ställning och ägarstruktur de investerare som tillhandahåller denna del av kapitalet har. Inget åtagande i en enskild fond får överstiga 30 miljoner euro. GIF1 får saminvestera med Europeiska investeringsfondens egna resurser eller resurser som omfattas av Europeiska investeringsbankens mandat eller andra resurser som förvaltas av Europeiska investeringsfonden. GIF 2 GIF 2 skall investera i förmedlande riskkapitalfonder som investerar i små och medelstora företag; i ett typiskt fall görs investeringarna de på B- och C-stadierna (expansionsstadierna). Vanligtvis skall den högsta samlade investeringen i en förmedlande riskkapitalfond vara 15 % av denna fonds totala samlade kapital eller upp till 25 % för - nya fonder som förväntas få särskilt stor betydelse som katalysator för utvecklingen av riskkapitalmarknader för någon särskild teknik eller någon särskild region, - fonder vilkas huvudsakliga investeringsfokus ligger på små och medelstora företag som arbetar med miljöinnovation, - fonder som etablerats av first time management -team. När det gäller saminvesteringar med Europeiska investeringsfondens egna resurser eller resurser som omfattas av Europeiska investeringsbankens mandat eller andra resurser som förvaltas av Europeiska investeringsfonden, skall GIF2 högst bidra med 15 %. Minst 50 % av det kapital som investeras i någon fond skall tillhandahållas av investerare som arbetar på normala marknadsvillkor (enligt den så kallade marknadsekonomiska investerarprincipen), oavsett vilken rättslig ställning och ägarstruktur de investerare som tillhandahåller denna del av kapitalet har. Inget åtagande i en enskild fond får överstiga 30 miljoner euro. D. Likställda investeringar GIF-investeringar i en förmedlande fond skall anses som likställda med dem som görs av privata investerare. E. Instrumentets varaktighet GIF skall vara ett långsiktigt instrument som normalt företar investeringspositioner på 5-12 års sikt i förmedlande fonder. Inte under några omständigheter får GIF-investeringarna sträcka sig längre än 19 år framåt räknat från undertecknandet av delegeringsavtalet mellan kommissionen och Europeiska investeringsfonden. I avtalen mellan Europeiska investeringsfonden och de finansiella intermediärerna skall det fastställas lämpliga utträdesstrategier. F. Realisering av investeringar Eftersom de flesta av GIF-investeringarna sker i onoterade, olikvida enheter, skall realisationsvärdet på dessa investeringar bygga på utdelningen av det överskott som den finansiella intermediären erhåller vid försäljningen av sina investeringar i små och medelstora företag. G. Återinvestering av realisationsvinster från investeringar Vinster, inklusive utdelningar och betalningar som Europeiska investeringsfonden fått in fram till den 31 december 2013, skall läggas till instrumentets resurser och användas för dess ändamål. 3. Genomförande av garantiinstrumentet för små och medelstora företag (SMEG) A. Inledning Kommissionen och Europeiska investeringsfonden skall ingå avtal om förvaltnings-, styrnings- och övervakningsaspekter. Kommissionen skall tillämpa särskilda riktlinjer på förvaltningen av medlen. B. Finansiella intermediärer De finansiella intermediärerna skall väljas ut bland befintliga garantisystem eller sådana som kan etableras i de bidragsberättigade länderna, inbegripet organisationer som ställer ömsesidiga garantier, och andra lämpliga finansinstitut. Urvalsförfarandena skall vara öppna och icke-diskriminerande, och intressekonflikter skall undvikas. De finansiella intermediärerna skall väljas ut enligt bästa marknadspraxis när det gäller - effekten på den finansieringsvolym (skuld, egenkapital eller sekundärt egenkapital) som görs tillgänglig för små och medelstora företag och/eller - effekten på små och medelstora företags tillgång till finansiering och/eller - effekten på risktagandet när den berörda finansiella intermediären finansierar små och medelstora företag. C. Kriterier för stödberättigande De finansiella kriterier som avgör rätten till stöd genom garantiinstrumentet för små och medelstora företag (SMEG) skall fastställas för var och en av de finansiella intermediärerna på grundval av deras verksamhet, med syftet att nå så många små och medelstora företag som möjligt. Dessa regler skall återspegla marknadsvillkor och praxis på området. Bidrag kan beviljas för finansiering av införskaffande av realtillgångar och immateriella tillgångar, inbegripet innovationsverksamhet, teknisk utveckling och införskaffande av licenser. Till kriterierna som rör den fjärde delen av garantiinstrumentet för små och medelstora företag (SMEG), d) värdepapperisering av små och medelstora företags fordringar, hör individuella transaktioner och transaktioner med flera partner, liksom transaktioner där flera länder ingår. Kriterierna för bidragsberättigande skall baseras på bästa marknadspraxis, särskilt när det gäller kreditvärdighet och riskspridning för den värdepapperiserade portföljen D. Villkor för garantierna De garantier som utfärdas av Europeiska investeringsfonden på kommissionens vägnar genom de olika delarna inom garantiinstrumentet för små och medelstora företag för respektive a) skuldfinansiering, b) mikrokredit och c) egenkapital eller sekundärt egenkapital skall täcka en del av den risk som den finansiella intermediären påtar sig i en portfölj av individuella transaktioner. Den fjärde delen garantiinstrumentet för små och medelstora företag, d) värdepapperisering, skall även innebära en delning av det risktagande som är förbundet med värdepapperiserade andelar av en portfölj vilka har lägre risknivå än den första förlustdelen eller placerar den största risken hos upphovsmannen till värdepapperiseringen och istället delar risken för den återstående del som har lägre riskprofil. De garantier som Europeiska investeringsfonden ställer rörande de olika delarna inom garantiinstrumentet för små och medelstora företag för a) skuldfinansiering, b) mikrokredit och c) egenkapital eller sekundärt egenkapital skall vanligtvis ses som likställda med garantierna eller, i förekommande fall, med den finansiella intermediärens finansiering. Europeiska investeringsfonden kan pålägga den finansiella intermediären dels en avgift beräknad på belopp som det ingåtts en förpliktelse om men som inte använts enligt ett överenskommet schema (”åtagandeavgifter”), dels garantiavgifter. Fonden får också kräva in avgifter som rör individuella värdepapperiseringstransaktioner. E. Europeiska investeringsfondens tak för det samlade förlustbeloppet Det skall finnas ett tak som begränsar de kostnader för instrumentet som belastar Europeiska gemenskapernas allmänna budget, så att de inte under några omständigheter överskrider de budgetmedel som anslagits för instrumentet. Budgeten skall inte omfattas av något ansvar som en följd av instrumentet. Europeiska investeringsfondens skyldighet att betala sin andel av den finansiella intermediärens förluster skall fortsätta till dess att det samlade belopp som utbetalats för att täcka förlusterna i en viss finansieringsportfölj, i förekommande fall minskat med det samlade återvunna beloppet efter det att dessa förluster konstaterats, uppgår till en i förväg fastställd summa, varefter Europeiska investeringsfondens garanti automatiskt skall upphävas. F. Återvunna förluster och andra intäkter som tillförs förvaltningskontot Alla återvunna förluster som fås från en viss finansiell intermediär skall krediteras förvaltningskontot och beaktas vid beräkningen av Europeiska investeringsfondens tak för det samlade förlustbeloppet gentemot den finansiella intermediären. Förvaltningskontot skall krediteras med alla andra intäkter, såsom åtagande- och garantiavgifter, och om dessa kommer in före den 31 december 2013 skall de läggas till instrumentets resurser. G. Instrumentets varaktighet Individuella garantier för små och medelstora företag får ha en löptid på upp till 10 år. 4. Genomförande av systemet för kapacitetsuppbyggnad (CBS) A. Inledning Detaljerade regler för genomförandet av såddkapitalinsatsen och partnerskapsinsatsen, inklusive förvaltnings-, styrnings- och övervakningsaspekter, skall avtalas mellan kommissionen och Europeiska investeringsfonden eller de relevanta internationella finansinstituten. De finansiella intermediärerna skall väljas ut i enlighet med bästa marknadspraxis. Urvalsförfarandena för tillhandahållande av tekniskt bistånd skall vara öppna och icke-diskriminerande, och intressekonflikter skall undvikas. B. Såddkapitalinsatsen Såddkapitalinsatsen skall administreras som ett förvaltningsuppdrag. Budgetmedlen skall täcka den fulla kostnaden för insatsen, inklusive förvaltningsarvoden och andra bidragsberättigande kostnader och utgifter. De bidrag som beviljas skall stödja investeringsfonder som har såddkapital i sitt övergripande investeringsprogram, genom att täcka delar av de förvaltningskostnader som uppkommer i samband med detta. C. Partnerskapsinsatsen Partnerskapsinsatsen skall förvaltas genom Europeiska investeringsfonden eller relevanta internationella finansinstitut.Det skall omfatta tekniskt bistånd, förvaltningsarvoden och andra bidragsberättigande kostnader för stöd till kapacitetsuppbyggnad. 5. Utvärdering De externa utvärderingarna skall utföras av oberoende experter med beaktande av konsekvenserna av det initiativ för tillväxt och sysselsättning som inrättades genom rådets beslut 98/347/EG och det fleråriga program för företag och företagaranda, särskilt små och medelstora företag (SMF), som inrättades genom rådets beslut 2000/819/EG. I de externa utvärderingarna skall man bedöma effekten av gemenskapens finansiella instrument för små och medelstora företag och tillhandahålla en kvalitativ analys av resultaten, särskilt genom att för varje instrument bedöma dess hävstångseffekt och förhållandet mellan kostnad och nytta.I utvärderingsrapporterna skall statistiska uppgifter läggas fram, inbegripet följande: - För GIF, antalet små och medelstora företag som uppnåtts och hur många arbetstillfällen som skapats. - För stödinstrumentet för små och medelstora företag (SMEG), den totala lånevolym som de finansiella intermediärerna beviljat små och medelstora företag och det antal små och medelstora företag som uppnåtts. - För såddkapitalinsatsen, antalet organisationer som fått stöd och såddkapitalinvesteringarnas omfång. - För partnerskapsinsatsen, det antal finansiella intermediärer som stöds och det antal små och medelstora företag som uppnåtts. - Eventuella särskilda resultat som rör miljöinnovation. Såväl de resultat och slutsatser som de externa utvärderarna för fram i sina rapporter som erfarenheterna av utbyte av bästa praxis bland berörda parter skall offentliggöras på lämpligt sätt. BILAGA III En närmare beskrivning av de tjänster till stöd för företag och innovation som fastställs i artikel 20 a. Tjänster som rör information, feedback och företagssamarbete. - Spridning av information om hur den inre marknaden för varor och tjänster fungerar och vilka möjligheter den erbjuder. - Aktivt främjande av de av gemenskapens program, initiativ och politikområden som är relevanta för små och medelstora företag. - Praktiska verktyg för att mäta konsekvenserna av befintlig lagstiftning om små och medelstora företag. - Bidrag till genomförandet av kommissionens konsekvensanalyser. - Användning av andra lämpliga medel för att engagera små och medelstora företag i den europeiska beslutsfattandeprocessen. - Hjälp till små och medelstora företag för att utveckla gränsöverskridande verksamhet. - Stöd till små och medelstora företag för att finna affärspartner genom lämpliga verktyg. b. Tjänster som rör innovation, teknik och kunskapsöverföring - Spridning av information och medvetandehöjande åtgärder som rör innovationsrelaterade politikområden, lagstiftning och stödprogram. - Deltagande i spridning och utnyttjande av forskningsresultat. - Tillhandahållande av mäklartjänster för teknik- och kunskapsöverföring, samt för partnerskapsbyggande mellan innovationsaktörer. - Stimulans av företagens, särskilt de små och medelstora företagens, innovationskapacitet. - Underlättande av anknytning till andra innovationstjänster. c. Tjänster som främjar små och medelstora företags deltagande i gemenskapens ramprogram för FoTU - Medvetandehöjande åtgärder som skall öka små och medelstora företags kunskaper om gemenskapens ramprogram för FoTU. - Hjälp till små och medelstora företag att kartlägga deras behov av FoTU och finna partner med liknande FoTU-behov. - Stöd till små och medelstora företag när det gäller förberedelser och samordning av projektförslag för deltagande i gemenskapens ramprogram för FoTU. LEGISLATIVE FINANCIAL STATEMENT NAME OF THE PROPOSAL : Proposal for a Decision of the European Parliament and of the Council establishing a Competitiveness and Innovation framework Programme (2007-2013) ABM / ABB FRAMEWORK Policy area: Enterprise and Industry Activities: Competitiveness, Industrial Policy, Innovation and Entrepreneurship Policy area: Economic and Financial Affairs Activities: Operations and Financial Instruments Policy area: Information Society and Media Activities: eEurope Policy area: Environment Activities: Environmental programmes and projects Policy area: Energy and Transport Activities: “Intelligent Energy Europe” Programme BUDGET LINES Budget lines (operational lines and related technical and administrative assistance lines (ex- B.A lines)) including headings : Headings within the Financial Perspectives 2007-2013 1. Sustainable Growth; 1a) Competitiveness for growth and employment A new budget structure will be defined after approval of the Interinstitutional agreement on the Financial Perspective 2007-2013. For information, the current budget lines corresponding to the activities that will be carried on in the Competitiveness and Innovation Programme are listed below. Economic and financial affairs 01 04 05 (Programme for enterprise and entrepreneurship – improvement of the financial environment for SMEs, Council Decision 2000/819/EC); Enterprise and Industry 02 02 03 01 (Multiannual Programme for enterprise and entrepreneurship, and particularly for SMEs, Council Decision 2000/819/EC); 02 02 03 02 Support for SMEs in the New Financial Environment 02 02 03 03 Pilot project: Transfer of expertise through mentoring 02 03 01 Research and Innovation 02 03 02 Support for the coherent development of policies 02 05 (Competitiveness and sustainable development, Council Decision 96/419/EC); 02 01 04 03 Industrial competitiveness policy for the European Union — Expenditure on administrative management 02 01 04 04 (Programme for enterprise and entrepreneurship, administrative support, Council Decision 2000/819/EC); 02 01 05 01Expenditure related to research staff 02 01 05 02 Research extern al staff 02 01 05 03 Other management expenditure for research Information Society and Media 09 030100 Modinis 09 030200 Promotion of the European digital presence in global networks 09 010402 Promotion of the European digital presence in global networks - Expenditure on administrative management 09 030400 Trans-European telecommunications networks 09 010403 Trans-European telecommunications networks - Expenditure on administrative management Environment 07 03 04 LIFE III (Financial Instrument for the Environment — 2000 to 2006) — Projects on Community territory—Part II (environmental protection) 07 01 04 03 LIFE III (2000-2006) – part II (environmental protection) – expenditure on administrative management Energy and Transport ABB 06 04 01: "Intelligent Energy for Europe" Programme (2003-2006) ABB 06 01 04 08: "Intelligent Energy for Europe" Programme (2003-2006) - Expenditure on administrative management ABB 06 01 04 30: “Intelligent Energy Executive Agency Duration of the action and of the financial impact: Period of application: 1st January 2007 – 31st December 2013 Payments from the EU budget may be made beyond 31st December 2013 Budgetary characteristics ( add rows if necessary ) : Budget line | Type of expenditure | New | EFTA contribution | Contributions from applicant countries | Heading in financial perspective | Objective | Indicators | Verification source | increasing investment volumes of venture capital funds and investment vehicles promoted by business angels | Degree of change (in investment volumes of venture capital funds and investment vehicles promoted by business angels) | Annual reporting and monitoring, programme evaluation | providing leverage to SME debt financing instruments | Change in volume of investment financing The number of SMEs receiving new financing Jobs created in SMEs receiving new financing Total net disbursement | Annual reporting and monitoring, programme evaluation Annual reporting and monitoring, programme evaluation Annual reporting and monitoring, programme evaluation Annual reporting and monitoring | improving the financial environment for SMEs | The number of SMEs receiving new financing | Annual reporting and monitoring, programme evaluation | SME co-operation | Objective | Indicators | Verification source | fostering services in support of SMEs | Number of queries answered Number of awareness raising campaigns Number of on-line consultations carried out | Annual reporting and monitoring Annual reporting and monitoring Annual reporting and monitoring | contributing to measures helping SMEs to cooperate with other enterprises across borders, including SME cooperation in the field of European standardisation | Number of cross-border cooperation projects carried out | Annual reporting and monitoring, programme evaluation | promoting and facilitating international business cooperation | Number of international cooperation projects carried out | Annual reporting and monitoring, programme evaluation | Innovation, including eco-innovation in Enterprises | Objective | Indicators | Verification source | Better innovation performance of EU enterprises | Employment in high-tech services (% of total workforce) High-tech exports - Exports of high technology products as a share of total exports Sales of new-to-market products (% of turnover) Sales of new-to-firm not new-to-market products (% of turnover) Employment in medium-high and high-tech manufacturing (% of total workforce) EPO patents registration per million population USPTO patents registration per million population Triadic patent families per million population Number of domestic community trademarks registration per million population Number of domestic industrial designs registration per million population | European Innovation Scoreboard (this corresponds to the out-put indicators currently used in the EIS) | To foster sector-specific innovation, clusters, networks of excellence, public-private innovation partnerships and cooperation with relevant international organisations, initiatives and networks, and the use of innovation management | More information on sector specific innovation needs and performances. Increase of interaction and cooperation among, clusters, networks of excellence, public-private innovation partnerships including science-industry cooperation SMEs using non-technological change (% of SMEs) University R&D expenditures financed by business sector Innovative SMEs co-operating with others (% of SMEs) | Annual reporting and monitoring, programme evaluation Annual reporting and monitoring, programme evaluation Annual reporting and monitoring, programme evaluation European Innovation Scoreboard European Innovation Scoreboard European Innovation Scoreboard | To support national and regional programmes for business innovation | Number of joint or coordinated programmes or actions. Number of enterprises benefiting from the support from these joint or coordinated programmes or actions. Amount of national and regional funding, as well as private co-funding leveraged for business innovation per € 1 million CIP contribution. | Annual reporting and monitoring, programme evaluation Annual reporting and monitoring, programme evaluation Annual reporting and monitoring, programme evaluation | supporting services, in particular for trans-national knowledge and technology transfer and management of intellectual and industrial property | Number of services provided Number of technology transfer agreements resulting from the services. | Annual reporting and monitoring, programme evaluation Annual reporting and monitoring, programme evaluation | exploring new types of innovation services | Results of evaluation with regard to any new types of innovation services tested | Annual reporting and monitoring, programme evaluation | To support the market replication of innovative technologies | Number of demonstrations performed | Annual reporting and monitoring, programme evaluation | To support the uptake and wider use of environmental technologies, to improve the eco-efficiency of EU industry | Number of environmental technologies supported Indicators under development on eco-efficiency and on the market penetration of environmental technologies | Annual reporting and monitoring, programme evaluation Innovation scoreboard, programme evaluation | Entrepreneurship and Innovation culture | Objective | Indicators | Verification source | Encouraging entrepreneurial mindsets, skills and culture, and the balancing of entrepreneurial risk and reward | Degree of change in propensity to become an entrepreneur Quality of regulatory and administrative environment | Eurobarometer, programme evaluation Eurobarometer, programme evaluation | Contributing to the definition and promotion of competitiveness strategies for industry and service sectors | Number and quality of contributions | Annual reporting and monitoring, programme evaluation | Facilitating mutual understanding and learning between national and regional actors | Number of initiatives launched in the area, including conferences and studies | Annual reporting and monitoring, programme evaluation | Economic and Administrative Reform | Objective | Indicators | Verification source | Collecting data, analysing and monitoring performance, and developing and coordinating policy | Number of qualitative studies in the area | Annual reporting and monitoring, programme evaluation | To support mutual learning for excellence in national and regional administrations | Number of new mutual learning and cooperation projects and networks | Annual reporting and monitoring, programme evaluation | To promote awareness of innovation and disseminating good innovation practices | Number of awareness-raising events/campaigns completed Number of hits on Innovation Portal web-site | Annual monitoring, programme evaluation | The ICT Policy support programme The ICT Policy Support Programme shall provide for the following actions: (a) development of the Single European information space and strengthening of the internal market for information products and services; (b) stimulation of innovation through a wider adoption of and investment in ICTs; (c) development of an inclusive information society and more efficient and effective services in areas of public interest, and improvement of the quality of life. The indicators relevant to the ICT policy support programme build on the existing and used Eurostat Information Society Policy and Structural indicators and on the eEurope indicators. When these indicators are not sufficient to best capture measures of quality of objectives or effectiveness of policy measures, other “soft” indicators are to be used based on Eurobarometer surveys. It should be remembered that these indicators are also subject to review and update. Objective | Indicators | Verification source | Development of single European information space; ensuring seamless access to ICT–based services and establishing appropriate framework conditions for rapid and appropriate take up of converging digital communications and services. Issues at stake include interoperability and higher levels of security and trust | Quality and effectiveness of content accessibility by different devices Speed of interconnections and services available between and within national research and education networks (NRENs) within EU and world-wide Percentage of EU web sites in the national top 50 visited Perceived quality of public service multilingual websites Citizens access to and use of the Internet Enterprises access to and use of ICTs Information Society Policy Indicators Perceived security. Quality of filtering technologies. Number of network security concerns. Number of criminal cases on the internet. Internet users' experience and usage regarding ICT-security. (** see below). | Eurostat Information Society Structural Indicators; Euro-barometer survey - Annual reporting and monitoring, programme evaluation eEurope Indicator[82] 4 - Annual reporting and monitoring, programme evaluation eEurope Indicator 22 - Annual reporting and monitoring, programme evaluation Eurobarometer survey - Annual reporting and monitoring, programme evaluation Eurostat Eurostat Eurostat ENISA monitoring; Eurobarometer survey; Eurostat - Annual reporting and monitoring, programme evaluation | Wider adoption of and investment in ICTs, promoting innovation in processes, services and products enabled by ICT, notably in SMEs and public services, taking into account the necessary skills requirements, accelerating the translation of ICT research results into practical applications facilitating public and private interaction as well as partnerships for accelerating innovation and investments in ICTs, increasing the attractiveness of Europe as a place to invest in innovation in ICT promoting and raising awareness of the opportunities and benefits that ICT brings to citizens and businesses, stimulating debate at the European level on emerging ICT trends | Eurostat / OECD indicators on ICT investment Amount of government information (by pages or by megabytes) which is digitalised and available on line Employment in the on-line content sector Percentage of companies that buy and sell over the Internet Definition Public use of government on-line services - for information/ for submission of forms Percentage of public procurement which can be carried out on-line | Eurostat Information Society Structural Indicators – OECD statistical reports - Annual reporting and monitoring, programme evaluation eEurope indicator (22- iii – iv) - Annual reporting and monitoring, programme evaluation eSkills reports; Eurostat eLearning indicators - Annual reporting and monitoring, programme evaluation eEurope indicator 16 - Annual reporting and monitoring, programme evaluation eEurope indicator 18 - Annual reporting and monitoring, programme evaluation eEurope indicator 19 - Annual reporting and monitoring, programme evaluation | Inclusive Information Society, more efficient and effective services in areas of public interest and improved quality of life. widening ICT accessibility and digital literacy; reinforcing trust and confidence as well as support of ICT use, addressing in particular privacy concerns; improving the quality, efficiency and availability of electronic services in areas of public interest and for ICT enabled participation, [including interoperable pan-European or cross border public services as well as the development of common interest building blocks and sharing good practices]. | Information Society Policy Indicators Quality and efficiency of on-line services. Impact on quality of life Information Society Policy Indicators Percentage of teachers using the Internet for non-computing teaching on a regular basis Percentage of workforce with (at least) basic IT training Number of places and graduates in ICT related third level education Percentage of workforce using telework Definition ** (as above) | Eurostat - Annual reporting and monitoring, programme evaluation Eurobarometer survey - Annual reporting and monitoring, programme evaluation eEurope indicator 10 - Annual reporting and monitoring, programme evaluation eEurope indicator 11 - Annual reporting and monitoring, programme evaluation eEurope indicator 12 - Annual reporting and monitoring, programme evaluation eEurope indicator 13 - Annual reporting and monitoring, programme evaluation | The Intelligent Energy Europe Programme The proposed programme aims to support sustainable development in the energy context, making a balanced contribution to the achievement of the following general objectives: security of energy supply, competitiveness, and environmental protection . The Union has set itself clear quantitative targets for the uptake of sustainable energy to be achieved by 2010. These include: - doubling the share of renewable energy sources in EU energy consumption to reach 12%, - increasing to 22% the share of electricity generated by renewable sources and - increasing up to 5.75% the share of bio-fuels in all petrol and diesel used for transport. - Rationalise and stabilise energy consumption to reduce energy intensity, aiming at saving at least 1% more energy each year. A number of more qualitative targets are also to be achieved such as increased sales of energy efficient products/appliances, expand high-efficient cogeneration, reduced energy consumption of energy-using products and number of products complying with eco-design requirements. A proposal has also been made for Member States to further reduce the amount of energy distributed to final consumers by 1% per year. The objectives and a non-exhaustive list of key baseline indicators are presented in the table below: Objectives | Key baseline indicators | Justification / source | To provide 22% of electricity from renewable sources in EU-15 (21% in EU-25) | Contribution of renewable energy sources to total electricity generation. (Eurostat data). | 2001/77/EC: The Promotion of Electricity from renewable energy sources in the internal energy market | To have 5.75% of biofuels in all petrol and diesel used for transport by 2010 | Biofuels production (contribution to total petrol and diesel market). Hectares growing biomass for biofuel production. (Eurostat data) | 2003/30/EC. Promotion of the use of biofuels or other renewable fuels for transport | Rationalise and stabilise energy consumption to reduce energy intensity, aiming at saving at least 1% more energy each year. | Electricity generated by CHP plant (Eurostat data) Other indicators can also be used to indirectly measure the impact of a number of energy savings Directives. They can be used to measure impacts in terms of CO2 emissions, energy intensity and energy and electricity consumption: CO2 emissions per capita Energy intensity Final energy consumption Final household energy consumption by fuel | 2004/08/EC: Promotion of cogeneration based on useful heat demand. 2002/91/EC. Directive on the Energy Performance of Buildings COM(2003) 739: Proposal for a Directive on energy end use efficiency and energy services. | (Voluntary initiatives) Energy efficiency labelling to contribute towards reducing energy consumption | Baseline indicators could include data on the average energy efficiency of appliances sold, the improvements in energy efficiency of appliances (rating A to G, now to be A++) For eco-design, could cover a wide range of products, including heating and water heating equipment, electric motor systems, lighting, domestic appliances, office equipment, consumer electronics and air conditioning systems. | Energy labelling Directives: 95/12/EC – Household washing machines 95/13/EC – Household electric tumble driers 96/60/EC – Household combined washers-driers 97/17/EC – Household dishwashers 98/11/EC – Household lamps 2002/40/EC -Household electric ovens 2002/31/EC - Household air-conditioners 2003/66/EC - household electric refrigerators, freezers and their combinations Minimum energy efficiency requirements for energy using products: 92/42/EC – Hot water boilers 96/57/EC – Household electric refrigerators, freezers and combinations 2000/55/EC – Ballasts for fluorescent lighting Regulation (EC) No 2422/2001 - energy efficiency labelling programme for office equipment (Energy Star) COM(2003)453: Proposal for a Directive on establishing a framework for the setting of Eco-design requirements for energy using products | Establishing the internal energy market | Degree of openness for gas and electricity markets (Eurostat data) | Electricity and Gas Directives on establishing the internal energy market (Directives 96/92/EC and 98/30/EC respectively) | Method of Implementation (indicative) The method chosen for the implementation of the action is: Centralised Management . The action will be partly directly managed by the Commission and partly indirectly by delegation to national public-sector bodies/bodies with public-service mission (the European Investment Fund) for the implementation of the Community financial instruments for SMEs. Concerning other possibilities for indirect management and given the nature of the actions and projects planned within the proposed programme (2007-2013), the Commission considers making use of an existing executive agency or creating a new one. This will concern only tasks that do not involve political choices. MONITORING AND EVALUATION Regular monitoring of the implementation of the framework Programme and of its specific programmes is foreseen, in accordance with the principles of sound financial management. Monitoring shall include the drawing up of regular reports on progress made in implementing the supported activities by means of financial implementation, results and impact indicators. Audits of individual programme elements will also be carried out on a regular basis, as part of the annual programming and management cycle of the Commission. The Commission shall also establish, for each specific programme, an annual implementation report regarding the supported activities by means of financial implementation, results and impact indicators. Evaluation Ex-ante evaluation The Entrepreneurship and Innovation Programme [83] A combined impact assessment and ex-ante evaluation for a Programme of Community Support for Entrepreneurship and Enterprise Competitiveness was carried out in 2004. The current multiannual programme (MAP) for enterprise and entrepreneurship, and in particular for small and medium-sized enterprises (SMEs), adopted by Council Decision 2000/819/EC will end at the end of 2006[84]. The Commission therefore undertook an extensive combined impact assessment and ex-ante evaluation of the programme foreseen to follow on from the MAP, which would also incorporate certain Innovation activities from the Framework Programme for Research and Technical Development. The combined impact assessment and ex-ante evaluation was used to formally verify that the financial intervention as proposed is based on a coherent strategy, which is relevant to the needs, problems and issues that it is supposed to address. It also helped to ensure that this intervention is complementary to, coherent with and not in contradiction with other public interventions and that the necessary monitoring and evaluation systems are being designed into the programme in order to facilitate the intermediate and ex-post evaluations to take place at a later date. It examined alternative policy approaches in view of the pursued objectives and explains why the Commission opted for the proposed programme design and its delivery method. It presented the expected economic, social and environmental impacts of the proposed new programme, and dealt with the cost-effectiveness of the proposed programme. It described what was considered to ensure that monitoring and future evaluations of the programme will be possible and reliable. Potential risks for fraud and counter measures were also contemplated. A detailed public consultation of stakeholders was carried out when designing the proposal for the new programme. The combined impact assessment and ex-ante presents its design, the results obtained and how the gathered views and comments have been dealt with in preparing the programme[85]. The ICT policy support Programme Today, investments in ICTs and the use of on-line services in Europe is lower and slower than our major competitors[86], especially in service sectors. This is undermining the Union’s potential for economic growth, for improving its public sector services and for addressing major upcoming societal and economic challenges. While the prime responsibility remains with business and national public administrations when making their investment programmes, Community actions play a key role. Without sufficient financial support: - There will be insufficient support to pilot actions demonstrating the benefits of ICT to citizens and businesses. - The development of fragmented and non interoperable ICT based services of public interest in the member states. Investment in ICT in public services in the member states will be tens of Billion Euro per year in the next decade. Community support is essential to ensure sharing best practice, costs reductions and above all the development of interoperable solutions and pan European services. - A reduced budget will lead to a wide digital divide between a Europe that is aware of ICT potential and a Europe that is far from innovation and best use of ICT. - This also has effects on the integration of an enlarged Europe and will lead also to the loss of cultural assets stemming from multilingualism and cultural diversity. What impact will it have on the Lisbon goals? A clear evidence of the role of ICT in achieving the Lisbon goals is its impact on productivity growth. More than half of the productivity growth gap between Europe and the US in the last decade was due to under investment in ICT. In addition to being a high growth sector, ICTs represent a substantial and increasing part of the added value of all innovative products and services which are the sources of new economic activities and jobs creation. The Intelligent Energy Europe Programme An ex-ante evaluation of the renewal of the multiannual Community programme for action in the field of energy “Intelligent Energy – Europe II” (2007-2013) was conducted by a committed panel of high-level, independent experts, chaired by Ms. Lis Broome, all belonging to the consortium that was formed by ECORYS Nederland BV, ECOTEC Research and Consulting Ltd and COWI A/S. The experts have carried out a thorough study based on a variety of inputs, including existing assessments of previous programmes, relevant market reports and taking into account the results from wider stakeholder consultations. The evaluation comprised seven stages, whose outcomes and recommendations are summarised below. Some parts of it are further developed elsewhere in this Financial Statement. This evaluation has been used to formally verify that the financial intervention as proposed is based on a coherent strategy, which is relevant to the needs, problems and issues that it is supposed to address. It also helps to ensure that this intervention is complementary to, coherent with and not in contradiction with other public interventions and that the necessary monitoring and evaluation systems are being designed into the programme in order to facilitate the intermediate and ex-post evaluations to take place at a later date. The final report has been submitted to the Commission services on 26 May 2004 and is available on request at tren-info@cec.eu.int. Measures taken following an intermediate/ex-post evaluation (lessons learned from similar experiences in the past) The Entrepreneurship and Innovation Programme External evaluations by independent experts[87] have confirmed that the multiannual programme (MAP) for enterprise and entrepreneurship, and in particular for small and medium-sized enterprises (SMEs) (Council Decision 2000/819/EC), met its overall objectives and that its delivery instruments are effective: - The Community financial instruments for SMEs were found to have contributed successfully to facilitating SMEs’ access to finance. They address recognised market gaps or market failures which will continue to exist despite the integration of the financial services market. In addition, greater visibility for the Community financial instruments should be achieved. The role of the European Investment Fund (EIF) in operating Community financial instruments for SMEs has been considered a best practice. - The evaluations have positively stressed the role of business support services for SMEs. However, these evaluations suggested strengthening their transversal role Network in the delivery of the programme, including raising awareness, promoting and disseminating the programme including its instruments, activities and results. - It was also suggested that activities aiming to exchanging experience and identifying good practices between the Member States with a view to improve the environment for entrepreneurship and enterprise become more focussed. Also, monitoring the follow-up activities carried out by the Member States would add value in this regard. The lessons learnt from evaluations are being applied directly in the new programme, as demonstrated below: What the evaluators found: | How it is addressed by the proposed programme: | Lack of consistency between the objectives of the programme and actions carried out under the programme | Clear objectives and actions | Better integration of various policy making instruments | Focus on stable objectives and transversal delivery instruments for the entire programme | Visibility of the programme, including financial instruments, should be improved | More awareness raising via programme support and the transversal role of the business and innovation support services | Allocated resources do not correspond to the programme’s targets | Objectives and resources have been reviewed | Best projects, best practices studies should be better promoted | More awareness raising via programme support and the transversal role of the business and innovation support services | Overall number of actions should be reduced to enhance visibility | Will be achieved via the framework clear objectives and actions | The business support services Mission should be redefined & adapted to the needs of enterprises | Not only their mission, but also the management support will be re-oriented | As regards environmental technologies, the mid-term evaluation of the LIFE III instrument confirmed that its part on Environment (LIFE-Environment) has demonstrated and proven a variety of clean technologies in key areas, such as improving water quality and recycling waste, the adoption of which will aid the implementation of EU environmental policy. Member States value the programme and feel that LIFE complements and fills the gaps in national programmes. It is felt that LIFE projects are most effective where the private and public sectors work together and where larger SME’s are involved. There has been considerable debate both in the Commission and amongst Member States over the definition of innovation and whether only projects that are innovative across Europe should qualify for support. The evaluation criteria regarding the innovation character of proposals has been reinforced consequently. In addition, nearly all stakeholders feel that LIFE-Environment should improve the dissemination in particular as regards the replication of the results of the projects funded. The ICT policy support Programme External evaluations by independent experts have confirmed that eContent, eTEN and PROMISE (now Modinis) programmes, contribute to the achievement of their overall objectives and guarantee value added. However, evaluations stated that the following improvements are to be achieved in a number of areas, where the ICT Policy Support Programme could provide ground for increased synergy, effectiveness and impact. eContent Main emerging needs have been identified as follows: - to help overcome barriers originated by cultural, linguistic, legal, organisational and technical European specificity that hamper usability and reusability, searchability and interoperability of digital content in areas of public interest; - to pursue further the potential of digital content technologies for the availability of “quality” content-based information services for businesses and citizens, particularly those stimulated by the cross border re-use of public sector information consequent to adoption of the Public Sector Information (PSI) Directive 6; - to accompany the roll out of broadband networks and the deployment of “3G” services by enhancing the process of development, use and exploitation of suitable content; - to help attaining the full potential of distributed systems such as the World Wide Web; - to improve structured access to existing good practices and initiatives;to facilitate a more structured co-operation in the field of digital content at European level. eTEN The evaluation also pointed to the importance of the programme and the need to re-shape it. In this sense too, the Commission should consider if needs may be better fulfilled by supporting the roll-out of services that are operable in one MS to other MSs (i.e replication of validated services) rather than simply looking to fund new services across borders[88] MODINIS (former PROMISE) The MODINIS programme takes stock of the PROMISE experience and established the necessary tools for improving coordination among member States and between them and the EU, hence, possibly reinforcing the means of the Open Method of Coordination. The Intelligent Energy Europe Programme The outcomes and recommendations of available evaluations can be summarised as follows. - There is a real need for a Community led financial instrument to follow on from the current programme beyond 2006. It will be an essential contribution to achieving the EU targets and objectives for sustainable energy. It brings added-value to other Community and national initiatives. - The new programme should provide continuity to the support under the current programme. It should concentrate on increasing the level of investment in sustainable energy technologies, increasing the demand for sustainable energy and strengthening administrative capacity to develop strategies and policies as well as to implement existing regulations. It is very important that the programme links directly with other Community and Member States programmes and policies in order to guarantee mainstream funding, exploit synergies and multiply the impact of the Community financial intervention. - The increased financial framework for the programme is in line with the evolution proposed for the follow-on programme. - As regards management, the Commission should later evaluate the performance of the Intelligent Energy Executive Agency and consider the externalisation of the programme management to this body. - The development of a monitoring indicator system is difficult, mainly because the intervention favours both “hard” (result from the concrete replication projects) and “soft” (result from the other measures funded through the programmes, e.g. promotion, dissemination) impacts. - There are a number of potential risks that the proposed programme might face, but most of them can be minimised through the careful design of the Work Programme. Terms and frequency of future evaluation The framework Programme and its specific programmes shall be subject to interim and final evaluations which shall examine issues such as relevance, coherence and synergies, effectiveness, efficiency, sustainability and utility. The interim evaluations may also include ex-post evaluation elements with regard to previous programmes. The interim and final evaluations of the specific programmes and the necessary budgetary allocations shall be included in the respective work programmes of those programmes. The interim evaluation of the framework Programme shall be completed by 31 December 2009, the final evaluation by 31 December 2011. The interim and final evaluations of the specific programmes shall be arranged in a way that their results can be taken into account in the interim and final evaluation of the framework Programme. ANTI-FRAUD MEASURES A large number of financial and administrative control mechanisms are provided for, corresponding to the specific nature of the action concerned. They apply throughout the process and include in particular: Before contract signature: - Responsible definition of actions and drafting of specifications ensuring controllability of the achievement of the required results and of the costs incurred; - Qualitative and financial analysis of the tenders, proposals or applications for subsidy; - Involvement of other Commission departments concerned in order to avoid any duplication of work; After contract signature: - Examination of the statements of expenditure before payment, at several levels (financial manager, responsible technical officers) and consultation of the Commission departments concerned as regards the results; - Payment for the work, after acceptance, on the basis of a percentage estimated before awarding the contract and in the light of a final financial report on the action; - Internal audit by the financial controller; - Local inspection to detect errors or other irregularities by examination of the supporting documentation. Information and monitoring of compliance with procedures by experts from the Member States invited to the meetings of the Programme Committee referred to in Article 8(2). Other bodies concerned, such as the European Parliament, will be fully informed about the results A large part of the proposed budget for the new programme will be dedicated to the Community financial instruments. It is proposed that their management is continued to be carried out with the European Investment Fund (EIF), building on the control and monitoring arrangements currently in place. The EIF deals with intermediaries from the financial sector with high professional standards. The EIF’s monitoring and control procedures have been subject to multiple audits by external auditors and by the European Court of Auditors and are found to operating satisfactorily. Additionally, it is proposed to cooperate with International Financial Institutions such as the European Bank for Reconstruction and Development (EBRD) for the Capacity building. In these cases management agreements will require the same standards of monitoring and control as those with the EIF. In addition, the proposed Decision provides for monitoring and financial control by the Commission (or any authorised representative), including the European Anti-Fraud Office, and for audits by the Court of Auditors, which may be undertaken in situ as necessary. DETAILS OF RESOURCES Objectives of the proposal in terms of their financial cost [pic] [pic] [pic] [pic] [pic] [pic] [pic] [pic] [pic] [pic] [pic] Administrative Expenditure The needs for human and administrative resources shall be covered within the allocation granted to the managing DG in the framework of the annual allocation procedure. The allocation of posts should take into account an eventual reallocation of posts between departments on the basis of the new financial perspectives Number and type of human resources This table only shows ADDITIONAL posts needed for the framework Programme implementation . Types of post | Staff to be assigned to management of the action using additional resources (number of posts/FTEs) | | Year n |Year n+1 |Year n+2 |Year n+3 |Year n+4 |Year n+5 and later |TOTAL | | XX 01 02 11 01 – Missions |- |- |- |- |- |- |- | | XX 01 02 11 02 – Meetings & Conferences |- |- |- |- |- |- |- | | XX 01 02 11 03 – Committees[94] |- |- |- |- |- |- |- | | XX 01 02 11 04 – Studies & consultations |- |- |- |- |- |- |- | | XX 01 02 11 05 - Information systems |- |- |- |- |- |- |- | | 2 Total Other Management Expenditure (XX 01 02 11) | - |- |- |- |- |- |- | | 3 Other expenditure of an administrative nature (specify including reference to budget line) |- |- |- |- |- |- |- | | Total Administrative expenditure, other than human resources and associated costs (NOT included in reference amount) | - |- |- |- |- |- |- | | Calculation - Other administrative expenditure not included in reference amount It is envisaged to run the framework Programme with no additional administrative expenditure not included in the reference amount, as compared to the current expenditure for the implementation of the Programme’s elements as existing today.
[1] KOM(2005) 24, 2.2.2005.
[2] Ordförandeskapets slutsatser vid Europeiska rådet i Bryssel den 20-21 mars 2003, punkt 21. 8410/03 av den 5 maj 2003.
[3] Viktiga frågor som rör EU:s konkurrenskraft – på väg mot en integrerad strategi, KOM(2003) 704 slutlig, 21.11.2003.
[4] Meddelande om budgetplanen 2007-13, KOM(2004) 487 slutlig, 14.7.2004.
[5] EGT L 167, 6.7.1996, s. 55.
[6] EGT L 333, 29.12.2000, s. 84. Beslutet senast ändrat genom beslut 593/2004/EG (EUT L 268, 16.8.2004, s. 3).
[7] EGT L 192, 28.7.2000, s.1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1682/2004 (EUT L 308, 5.10.2004, s. 1)
[8] EGT L 183, 11.7.1997, s. 12. Beslutet senast ändrat genom beslut 1376/2002/EG (EGT L 200, 30.7.2002, s. 1).
[9] EUT L 176, 15.7.2003, s. 29.
[10] Ordförandeskapets slutsatser vid Europeiska rådet i Bryssel den 25-26 mars 2004, Kapitel III, Avsnitt ii) “Konkurrenskraft och innovation”, punkterna 17 och 28. 9048/04 av den 19 maj 2004.
[11] Idem, Kapitel III, Avsnitt iv) «Miljömässigt hållbar tillväxt», punkterna 30 och 33.
[12] Artikel 157.
[13] Europaparlamentets och rådets beslut nr 1513/2002/EG.
[14] Enligt definitionen i kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003, EUT L 124, 20.5.2003, s. 36-41.
[15] Europeiska rådets slutsatser av den 22-23 mars 2005, bilaga 1, Europeisk pakt för ungdomen.
[16] KOM (2004) 70 slutlig, 11.2.2004.
[17] Antogs av rådet den 13 juni 2000 och godkändes vid Europeiska rådets möte den 19-20 juni 2000.
[18] KOM(2004) 38 slutlig.
[19] Att arbeta tillsammans för tillväxt och sysselsättning - Nystart för Lissabonstrategin. KOM(2005) 24 slutlig.
[20] Flash Eurobarometer nr 160 om attityder till entreprenörskap.
[21] Strategic Evaluation of Financial Assistance Schemes to SMEs , Deloitte & Touche, slutrapport, december 2003.
[22] Europaparlamentets och rådets beslut 2256/2003/EG.
[23] Europaparlamentets och rådets beslut 1336/97/EG.
[24] Rådets beslut 2001/48/EG. Detta kommer att ersättas år 2005 av programmet eContentplus.
[25] OECD (2003): IKT och ekonomisk tillväxt.
[26] KOM (2005) 24, 2.2.2005.
[27] Europaparlamentets och rådets beslut nr 1230/2003/EG av den 26 juni 2003, EUT L 176, 15.7.2003, s. 29.
[28] Kommissionens meddelande ”Andelen förnybar energi i EU”, KOM (2004) 366 slutlig, 26.5.2004.
[29] Meddelande om instrumenten för bistånd till tredjeländer inom ramen för den kommande budgetplanen för perioden 2007-2013, KOM(2004) 626 slutlig, Förslag till rådets förordning om upprättande av ett instrument för stöd inför anslutningen, KOM(2004) 627 slutlig, Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av de allmänna principerna för upprättandet av ett europeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument KOM(2004) 628 slutlig, Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete och ekonomiskt samarbete, KOM(2004) 629 slutlig.
[30] Inkl. innovationstjänsterna i CORDIS.
[31] Ett konkret exempel på detta är Gallileo projektet, där innovativa små och medelstora företag skulle kunna utveckla applikationer utifrån satellitpositioneringssystemet Gallileo för logistik-, transport- och säkerhetssyften.
[32] KOM(2004) 474 slutlig.
[33] Artikel 5 i EG-fördraget och Protokoll om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitets- principerna, bifogade Amsterdamfördraget.
[34] Den rättsliga grunden för CIP är artiklarna 156, 157.3 och 175.1 i fördraget.
[35] KOM(2004) 101, 26.2.2004
[36] EUT C […], […], p. […].
[37] EUT C […], […], p. […].
[38] EUT C […], […], p. […].
[39] EUT C […], […], p. […].
[40] KOM (2005) 24, 2.2.2005.
[41] EGT L 167, 6.7.1996, s. 55.
[42] EGT L 333, 29.12.2000, s. 84. Beslutet senast ändrat genom beslut 593/2004/EG (EUT L 268, 16.8.2004, s. 3)
[43] EGT L 192, 28.7.2000, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1682/2004 (EUT L 308, 5.10.2004, s. 1).
[44] EUT L 336, 23.12.2003, s.1.
[45] EGT L 14, 18.1.2001, s. 32.
[46] EGT L 183, 11.7.1997, s. 12. Beslutet senast ändrat genom beslut 1376/2002/EG (EGT L 200, 30.7.2002, s. 1).
[47] EUT L 176, 15.7.2003, s. 29.
[48] EUT L
[49] EGT C 172, 18.6.1999, s. 1.
[50] EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.
[51] EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.
[52] EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.
[53] KOM(2004) 38 slutlig, 28.1.2004.
[54] KOM(2003) 567.
[55] KOM(2004) 356 .
[56] EUT L 345, 31.12.2003, s. 90.
[57] EGT L 167, 22.6.2001, s. 10.
[58] EGT L 77, 27.3.1996, s. 20.
[59] KOM(2000) 769 slutlig, 29.11.2000.
[60] EGT L 283, 27.10.2001, s. 33.
[61] KOM(2004) 366 slutlig, 26.5.2004.
[62] EGT L 1, 4.1.2003, s. 65.
[63] EUT L 123, 17.5.2003, s. 42.
[64] EUT L 52, 21.2.2004, s. 50.
[65] EUT L 176, 15.7.2003, s. 29.
[66] EUT C 64, 16.3.2005, s. 4.
[67] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
[68] EUT L
[69] EGT L,s. s
[70] Differentiated appropriations
[71] Expenditure that does not fall under Chapter xx 01 of the Title xx concerned.
[72] Beyond 2013.
[73] Expenditure within article xx 01 04 of Title xx. Note: part of this amount should finance the Executive agency, subject to a preliminary cost-benefit study.
[74] Beyond 2013.
[75] Expenditure within chapter xx 01 other than articles xx 01 04 or xx 01 05. Additional costs compared to current expenditure for the implementation of the Programme’s elements as existing today.
[76] Beyond 2013.
[77] The 19 posts shown are additional human resources as compared to 2006. After 2007, no further additional human resources are required.
[78] Enterprise Policy Scoreboard, SEC(2003) 1278, 4.11.2003.
[79] Preliminary Analysis of the Contributions of the EU Information Society Policies and Programmes to the Lisbon and Sustainable Development Strategies – ongoing study by DG INFSO C3, 2005.
[80] The indicators relevant to the policy development and coordination activities are, by necessity, rather “soft”. This is due to the fact that their direct impacts are difficult to measure because (a) they are often influential in nature, rather than direct actions, (b) they are therefore difficult be isolate from contextual factors, and it is thus difficult to establish direct causal relationships, (c) the impact on the final beneficiaries usually depends on subsequent implementation of recommendations by Member States.
[81] With regard to the Community Financial Instruments it should be the indicators shown are subject to external variables and influences, not least the state of the economy and political conditions at local, regional, national, and Community level.
[82] Liste des indicateurs d’étalonnage pour le plan d’action eEurope - 13493/00 - ECO 338 - n° doc préc. : 10486/00 ECO 216 CAB 7 SOC 266 EDUC 117. The eEurope indicators are subject to a process of periodical revision and update in the course of eEurope Action Plans and follow-up initiatives.
[83]
[84] It was originally due to end at the end of 2005. However, due to the decision to examine the possibility to establish a Competitiveness and Innovation framework Programme, a procedure to prolong the multiannual programme (MAP) for enterprise and entrepreneurship, and in particular for small and medium-sized enterprises to 31 December 2006 is currently underway.
[85] Final report available on request at ENTR-DEVELOP-ENTERPR-POLICY@cec.eu.int
[86] Between 1995 and 2001, investment in IT capital goods ran at 1.6 % of GDP less than the US; from Francesco Daveri, Why is there a productivity problem in the EU?, Centre for European Policy Studies.
[87] Final Evaluation on the Multiannual Programme for enterprise and entrepreneurship and in particular for SMEs, SEC (2004) 1460 of 15.11.2004, also available at http://europa.eu.int/comm/enterprise/enterprise_policy/mult_entr_programme/doc/sec_2004_1460_en.pdf
[88] Intermediate Evaluation of the eTEN (formerly TEN-Telecom) Programmes (Executive Summary) – European Commission, DG Information Society, December 2004.
[89] Cost of which is NOT covered by the reference amount.
[90] Cost of which is NOT covered by the reference amount.
[91] Cost of which is included within the reference amount.
[92] To be determined; as far as the Intelligent Energy – Europe Programme is concerned, the same proportion of expenses for the executive agency will be aimed for as under the Intelligent Energy – Europe (2003-2006) programme.
[93] Increase in staff only foreseen for the first year (2007), therefore costs remain stable throughout the period.
[94] Specify the type of committee and the group to which it belongs.