P6_TA(2005)0035

Offentliga finanser i EMU 2004

Europaparlamentets resolution om offentliga finanser inom EMU - 2004 (2004/2268(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

- med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 juni 2004 till rådet och Europaparlamentet om de offentliga finanserna i EMU - 2004 (KOM(2004)0425),

- med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 september 2004 till rådet och Europaparlamentet om bättre ekonomisk styrning och förtydligande av hur stabilitets- och tillväxtpakten skall genomföras (KOM(2004)0581),

- med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 november 2002 till rådet och Europaparlamentet om bättre samordning av finanspolitiken (KOM(2002)0668),

- med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 november 2002 till rådet och Europaparlamentet om behovet av och metoderna för att förbättra kvaliteten på statistiken över de offentliga finanserna (KOM(2002)0670),

- med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådet i Lissabon den 23- 24 mars 2000 och i Göteborg den 15- 16 juni 2001, med särskild hänsyn till den fastställda strategin för ekonomisk tillväxt, full sysselsättning, hållbar utveckling och social sammanhållning,

- med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Amsterdam den 16- 17 juni 1997 om stabilitets- och tillväxtpakten, rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken [1], och uppförandekoden för stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning som Ecofinrådet antog den 10 juli 2001,

- med beaktande av Ecofinrådets uttalande av den 13 september 2004 om stabilitets- och tillväxtpakten,

- med beaktande av EG-domstolens dom av den 13 juli 2004 [2], avseende vissa av Ecofinrådets åtgärder av den 25 november 2003,

- med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

- med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A6-0025/2005), och av följande skäl:

A. Det luxemburgska ordförandeskapet har i sitt arbetsprogram tagit upp en utvärdering av verksamhetsbestämmelserna och ett förtydligande av stabilitets- och tillväxtpaktens genomförande, och Europaparlamentet skall under våren 2005 anta en resolution om möjliga förändringar av de bestämmelser och uppförandekoder som styr dess tillämpning.

B. Under det senaste decenniet har tillväxten i EU:s ekonomi varit klart under potentialen, med en nedgång inte bara i privata investeringar, utan även i offentliga bruttoinvesteringar, vilka har fallit från 4 procent av BNP under det tidiga 70-talet till 2,4 procent inom euroområdet, och tillväxttakten för BNP i euroområdet har återigen understigit prognosen, bl.a. på grund av bristande strukturella reformer och produktiva investeringar i många medlemsstater.

C. Under 2003 ökade budgetunderskottet i euroområdet till 2,7 procent av BNP, jämfört med 1,6 procent 2001 och 1,1 procent 2000, och under 2004 närmade det sig tröskelnivån 3 procent genom att hamna på 2,9 procent av BNP.

D. I slutet av 2002 hade endast fyra medlemsstater i euroområdet - tillsammans stod de för endast 18 procent av euroområdets BNP - lyckats uppnå ett läge nära balans och 2004 var motsvarande antal fem. Samtidigt ökade antalet medlemsstater i euroområdet som hade ett budgetunderskott större än 3 procent av BNP från tre till fyra. Sedan stabilitets- och tillväxtpakten antogs har tolv medlemsstater brutit mot antingen paktens eller EG-fördragets regler, därav fem stater i euroområdet - Tyskland, Grekland, Frankrike, Nederländerna och Portugal - och Förenade kungariket, som inte omfattas av förfarandet vid alltför stora underskott men som ändå måste rätta sig efter kraven i artikel 116.4 i fördraget om att "sträva efter att undvika alltför stora underskott i den offentliga sektorns finanser" så länge landet befinner sig i den andra etappen. Förfarandet vid alltför stora underskott inleddes även mot de sex nya medlemsstater vars budgetunderskott låg över tröskelnivån på 3 procent - Tjeckiska republiken, Cypern, Ungern, Malta, Polen, och Slovakien.

E. Som svar på den skillnad som verkar föreligga mellan stabilitets- och tillväxtpaktens bestämmelser från 1997 och den senaste ekonomiska utvecklingen presenterade kommissionsledamot Almunia i september 2004 förslag till reformer, skisserade i kommissionens ovannämnda meddelande "De offentliga finanserna i EMU den 24 juni 2004".

1. Europaparlamentet noterar att den ekonomiska cykeln enligt kommissionen endast till viss del är orsak till de ökade nominella underskotten och att dessa faktiskt till stor del beror på en godtycklig, frikostig budgetpolitik i vissa medlemsstater.

2. Europaparlamentet noterar att vissa medlemsstater inte har reagerat på de förfarande vid alltför stora underskott som inletts mot dem och inte har vidtagit de åtgärder som behövs för att motverka sina underskott samt att det fortfarande finns skäl att oroa sig över deras möjligheter att få ned underskottet under 3 procent av BNP inom den närmaste framtiden.

3. Europaparlamentet betonar vikten av att införa både strukturreformer och investeringsåtgärder som på medellång och lång sikt visar sig vara av avgörande betydelse för den finansiella hållbarheten, konkurrenskraften i EU:s ekonomi och tillväxten.

4. Europaparlamentet noterar att hanteringen av den ekonomiska utvecklingen i länderna i Central- och Östeuropa har fått svåra konsekvenser när det gäller nivån på underskott och offentlig skuld i vissa nya medlemsstater. Parlamentet menar att det krävs mer ambitiösa skattereformer och strukturreformer för att främja ökad sysselsättning och investeringar i ökad produktivitet.

5. Europaparlamentet betonar att det inte finns några undantag från reglerna och förfarandena i stabilitets- och tillväxtpakten och uppmanar samtliga EU-institutioner att ta sitt ansvar när det gäller tillämpningen, kontrollen och efterlevnaden av stabilitets- och tillväxtpakten samt kräver att alla medlemsstater - både stora och små - bör behandlas lika. Parlamentet anser att man måste stärka kommissionen roll, särskilt när det gäller att inleda förfarandet vid alltför stora budgetunderskott för att åstadkomma detta. Parlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att framgångsrikt slutföra utvärderingen av stabilitets- och tillväxtpakten under Luxemburgs ordförandeskap genom att finna solida, rättvisa och genomförbara lösningar för varje kapitelrubrik, såsom de fastställts av Ecofinrådet den 13 september 2004, samtidigt som den förebyggande aspekten betonas mer, skillnaderna mellan olika ekonomiska situationer beaktas mer, och genomförandet av förfarandet vid alltför stora budgetunderskott (paktens korrektiva del) och den ekonomisk-politiska styrningen förbättras.

6. Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater som inte redan har minskat sitt underskott till en nivå betydligt under 3 procent av BNP att göra detta för att säkerställa den budget- och prismässiga stabiliteten i ett utvidgat EU samt för att göra det möjligt att bygga upp ekonomiska reserver under goda tider som kan användas till ekonomiska åtgärder under sämre tider utan att man riskerar att bryta mot reglerna i stabilitets- och tillväxtpakten.

7. Europaparlamentet understryker hur viktigt det är med bättre budgetstatistik med mer exakta och standardiserade definitioner, beräkningsmetoder och förfaranden som fastställs i en handbok med metodriktlinjer, och välkomnar kommissionens initiativ att lägga fram förslag till minimistandarder för de nationella statistiska organens oberoende, integritet och kvalitet samt förstärkt behörighet för Eurostat att samordna, övervaka och genomföra kontroller på plats av de uppgifter som medlemsstaterna har sänt in.

8. Europaparlamentet uppmanar de nya medlemsstaterna att påskynda reformen av sina offentliga finanser genom att omfördela resurserna som ytterligare ett steg mot säkerställandet av en verklig ekonomisk konvergens mellan länderna samt att särskilt inrikta sig på att modernisera sina pensions- och bidragssystem till stöd för en effektiv sysselsättningspolitik.

9. Europaparlamentet understryker behovet av fortlöpande förbättringar när det gäller skatteförvaltning och upprättandet av ett effektivt skatteuppbördssystem för att skapa gynnsamma villkor för företagen inom den inre marknaden, främja en företagandekultur och uppmuntra nyföretagande.

10. Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om deras skyldighet enligt stabilitets- och tillväxtpakten att få sin budget "nära balans eller i överskott". Parlamentet anser att alltför stora underskott bör undvikas för att främja prisstabilitet och garantera att de offentliga finanserna är hållbara. Parlamentet rekommenderar att stabilitets- och tillväxtpakten i större utsträckning tar fasta på ekonomisk utveckling och att större vikt fästs vid att garantera de offentliga finansernas hållbarhet. Parlamentet varnar för att alltför stora offentliga utgifter äventyrar prisstabiliteten, låga räntor och nivån på offentliga investeringar och dessutom minskar möjligheterna att möta de utmaningar som demografiska förändringar och åldrande befolkningar utgör inom Europeiska unionen.

11. Europaparlamentet upprepar sitt krav på en tydlig metod för att mäta de offentliga budgetmedlen och deras bidrag till tillväxt och investeringar, inbegripet att fastställa vad som menas med "offentliga finanser av hög kvalitet", i syfte att bidra till Lissabonmålen på ett positivt sätt. Parlamentet efterlyser vidare en omdirigering av de offentliga utgifterna i syfte att se till att de olika budgetrubrikerna på EU-nivå och nationell nivå motsvarar de viktigaste politiska prioriteringarna fram till 2010.

12. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och medlemsstaternas regeringar och parlament.

[1] EGT L 209, 2.8.1997, s. 1.

[2] Mål C-27/04, Europeiska kommissionen mot Europeiska unionens råd.

--------------------------------------------------