31.1.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/34

1.1

Den andra handlingsplanen för den nordliga dimensionen (1) trädde i kraft i januari 2004.

1.2

Handlingsplanen omfattar fem allmänna prioriterade områden:

1.3

Handlingsplanen har också en inriktning på specifika regioner: Kaliningrad och det arktiska området. I handlingsplanen uppmuntras gemensamma åtgärder från samtliga deltagande parter för att stärka den ekonomiska politiken, sysselsättningspolitiken och socialpolitiken.

1.4

I handlingsplanen beskrivs olika handlingsmöjligheter på dessa områden, men det praktiska utförandet lämnas till berörda aktörer. Den nordliga dimensionen har ingen separat budget utan finansieras av olika EU-program (t.ex. Tacis), berörda regeringar och internationella finansinstitut (Nordiska investeringsbanken, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling m.fl.).

1.5

Europeiska kommissionen utarbetar årliga rapporter om framstegen i genomförandet av den andra handlingsplanen. Rapporten från år 2004 tar upp ett stort antal verksamheter på de fem prioriterade områdena. Man hänvisar också till EESK:s konstaterande att det civila samhällets organisationer är föga medvetna om verksamheterna inom den nordliga dimensionen och talar för bättre information till allmänheten och för att regionala organisationer skall engageras mer i genomförande och övervakning av verksamheterna.

1.6

Genomförandet av den andra handlingsplanen övervakas årligen. År 2004 ägde ett möte med högre tjänstemän rum. Ministerkonferensen äger rum under 2005 och ett möte på högre tjänstemannanivå planeras till andra halvåret 2006.

2.1

I handlingsplanen finns krav på bidrag från EESK i genomförandet: ”För att det skall bli möjligt för många olika grupper i det civila samhället att delta i översynen av de framsteg som gjorts inom ramen för handlingsplanen, skulle det också vara till nytta om Europeiska ekonomiska och sociala kommittén kunde anordna årliga forum beträffande genomförandet av handlingsplanen med företrädare för de sociala och ekonomiska organisationer som är representerade i kommittén” . (2)

2.2

Denna begäran bygger på EESK:s bidrag under tidigare år: Yttrandena om ”Relationerna mellan Europeiska unionen och Östersjöländerna” (3), ”EU:s nordliga dimension och relationerna till Ryssland” (4), ”Den nordliga dimensionen: Handlingsplan för den nordliga dimensionen i EU:s externa och gränsöverskridande politik 2000–2003” (5) samt ”Strategiskt partnerskap EU-Ryssland: vad blir nästa steg?” (6), EESK:s bidrag till ministermötena om den nordliga dimensionen 1999, 2001 och 2002 och slutsatserna från de två forum om den nordliga dimensionen som kommittén arrangerade 2001 och 2003.

2.3

EESK svarade positivt på kommissionens begäran och beslöt fråga det civila samhällets organisationer om

2.4

Synpunkterna samlades in under 2004 med ett frågeformulär som gavs bred spridning bland det civila samhällets organisationer i alla berörda länder och genom studieresor till Gdansk, Kaliningrad och Riga.

3.1

EESK var representerad i mötet med högre tjänstemän i oktober 2004 och lade fram slutsatser och rekommendationer i en rapport till mötet (7).

3.2

De allmänna slutsatserna om det civila samhällets organisationers engagemang i den andra handlingsplanen var:

Situationen i fråga om dessa tre aspekter verkade vara mer positiv i de ”gamla” medlemsstaterna i regionen än i de andra staterna.

Det fanns ett allmänt intresse hos de organisationer som kontaktades att få mer information om den nordliga dimensionen och den andra handlingsplanen, att bli involverade i projekt och att delta i övervakningen, både på nationell och europeisk nivå.

EESK föreslog att man skulle förbättra informationen till det civila samhällets organisationer om den andra handlingsplanen samt involvera dem mer i genomförandet och övervakningen.

Kommittén erbjöd sig att hjälpa till med informations- och övervakningsåtgärder på europeisk nivå men betonade samtidigt att verksamheten inom den nordliga dimensionen i första hand måste äga rum på subregional, nationell och lokal nivå. Avsikten måste vara att engagera myndigheter och intresserade organisationer i ett konstruktivt samarbete.

EESK stödde den princip som läggs fram i den andra handlingsplanen (8) att företrädare för det civila samhället skall uppmuntras att delta i de årliga mötena på högre tjänstemannanivå.

Man föreslog också att EU skall beakta en del ytterligare aspekter inom handlingsplanen:

3.3

Dessa rekommendationer är fortfarande relevanta.

4.1

I rapporten från 2004 framförde EESK sin avsikt att lämna ett bidrag, baserat på samma kriterier som 2004, till ministerkonferensen 2005 samt till 2006 års möte på högre tjänstemannanivå.

4.2

Inom den nyligen inrättade kontaktgruppen för Östeuropa (EECG) har kommittén fortsatt sin verksamhet i samband med den nordliga dimensionen. EECG består av EESK-ledamöter som handhar kommitténs verksamhet gentemot de östeuropeiska länderna. Målet för denna verksamhet är att stödja EU:s politik för att förbättra kontakterna med de östeuropeiska länderna, att bidra med synpunkter från det civila samhällets organisationer i detta sammanhang och att upprätta direkta kontakter med aktörer inom det civila samhället i dessa länder.

4.3

EESK har informerat om den nordliga dimensionen genom sina egna kontakter och genom att hänvisa till kommissionens informationssystem för den nordliga dimensionen (NDIS).

4.4

Som ett led i arbetet med yttrandet har EESK i juni 2005 skickat ut ett frågeformulär till ca 100 organisationer i det civila samhället. Kommittén har också diskuterat den nordliga dimensionen med ryska organisationer i det civila samhället under arbetet med yttrandet om relationerna EU-Ryssland. Slutsatserna i detta yttrande återspeglar därför också åsikter hos det civila samhällets organisationer i partnerländer.

5.1

Enkäten om den allmänna medvetenheten om den nordliga dimensionen och den andra handlingsplanen genomfördes i juni 2005. Frågeformulären skickades ut till olika organisationer inom det civila samhället i de länder som främst täcks av verksamheten i handlingsplanen för den nordliga dimensionen (Östersjöländerna, de nordiska länderna, Tyskland, Ryssland inklusive Kaliningrad och Polen). I frågeformuläret efterfrågades synpunkter på samma områden som året innan: a) Det civila samhällets aktörers kännedom om den nordliga dimensionen och den andra handlingsplanen. b) Organisationernas synpunkter på den nordliga dimensionen. c) Organisationernas delaktighet i genomförandet och övervakningen av den andra handlingsplanen.

5.1.2

Det kom endast 20 svar, vilket är en indikation på att de allmänna insikterna om den nordliga dimensionen och den andra handlingsplanen fortfarande är mycket svaga. Denna slutsats stöddes också av resultaten av frågeformulären. Medan de flesta organisationer svarade att de har viss kännedom om den nordliga dimensionen och handlingsplanen framgick det att det endast var ett fåtal som är ordentligt insatta i handlingsplanen. En tredjedel svarade att de har hört talas om den nordliga dimensionen och den andra handlingsplanen, men det var uppenbart att de inte visste mycket om syften och innehåll.

5.1.3

Vissa aktörer tycks känna till de få offentlig-privata partnerskapen i den nordliga dimensionen, främst det partnerskap som är inriktat på miljöfrågor (NDEP). Flera organisationer har dessutom kommit i kontakt med den nordliga dimensionen genom olika regionala organisationer i Östersjöområdet, främst Östersjöstaternas råd. Nätverk för företagare (Business Advisory Council) och för fackföreningar (Baltic Sea Trade Union Network) har också spritt kännedom om den nordliga dimensionen bland sina medlemmar.

5.1.4

Vissa aktörer ser den andra handlingsplanen som ett program som inte berör det civila samhällets organisationer utan snarare som ett politiskt program för regionalt samarbete mellan regeringar och berörda myndigheter. Detta tycks vara fallet oberoende av kommissionens försök att förbättra informationen till allmänheten genom informationssystemet för den nordliga dimensionen.

5.2.1

Resultaten från frågeformulären visar tydligt att det har tagits mycket få initiativ från regeringar, myndigheter eller olika sammanslutningar för att informera och involvera det civila samhällets organisationer i handlingsplanen. Det fanns endast ett fåtal svar som bekräftade ett sådant engagemang. Berörda myndigheter har emellertid i vissa länder tagit initiativ till seminarier och studiegrupper som har arbetat med genomförandet av handlingsplanen. Detta gäller också regionala organ.

5.2.2

Det är bara ett fåtal organisationer som har varit engagerade i handlingsplanen på eget initiativ. Verksamheterna har då handlat om att förbättra investeringsvillkoren och samarbeta med andra sammanslutningar i länder som berörs av den nordliga dimensionen, diskutera framtiden för den och allmänt följa dess utveckling.

—

Arbetsmarknadsfrågor, sysselsättning och den sociala dialogen.

—

Stöd till små och medelstora företag.

—

Främjande av handel och ekonomiska relationer.

—

Bättre villkor för gränsöverskridande investeringar.

—

Sammankoppling av infrastruktur och förbättring av transportnätverk.

—

Involvera det civila samhällets aktörer i genomförandet av handlingsplanen.

—

Inrätta strukturer för genomförandet av handlingsplanen.

—

Anslå tillräckligt med resurser för handlingsplanen.

—

Lägga fram rapporter om framstegen i genomförandet av handlingsplanen.

6.1

EESK stöder det fortsatta regionala samarbetet i Nordeuropa genom strukturerat, multilateralt, gränsöverskridande samarbete som även inkluderar länder utanför EU i regionen. Den nordliga dimensionen tycks vara väl anpassad för detta syfte.

6.2

EESK stöder planerna på att koppla samman den nordliga dimensionen med samarbetet EU-Ryssland och de fyra gemensamma områdena. EESK har nyligen, i yttrandet ”Det civila samhällets bidrag till relationerna mellan EU och Ryssland” (9) framfört följande synpunkter (punkt 3.2.5): ”Även det regionala samarbetet – nordliga dimensionen ... bör bekräftas på motsvarande sätt tillsammans med Ryssland. EESK konstaterar med tillfredsställelse att man tagit hänsyn till denna aspekt i färdplanerna och uppmanar till ytterligare åtgärder för regionalt samarbete som en del av arbetet med att utveckla förbindelserna mellan EU och Ryssland.”

6.3

Ett framgångsrikt regionalt samarbete inom den nordliga dimensionen kräver att Ryssland deltar fullt ut i förberedelser och genomförande av den framtida politiken inom den nordliga dimensionen. Man bör reflektera över formerna för samarbetet på detta område, exempelvis en gemensam styrgrupp, och då även beakta länderna utanför EU i regionen.

6.4

EESK vill betona de rekommendationer man gör i yttrandet om relationerna med Ryssland, nämligen att frågor som rör det civila samhället skall ges större tyngd i färdplanerna för samarbetet EU-Ryssland samt att det civila samhällets aktörer skall engageras i samarbetet. Bland annat bör man överväga olika sätt att upprätta ett strukturerat samråd med organisationerna i det civila samhället i samband med de kommande mekanismerna för den nordliga dimensionen.

6.5

De fem områdena för samarbete inom den nordliga dimensionen är relevanta även i framtiden. Man bör framför allt utnyttja de positiva erfarenheterna av partnerskap inom den nordliga dimensionen (miljöfrågor, sociala frågor och hälsofrågor, informationsteknik). Därför bör man allvarligt överväga att inrätta partnerskap på följande områden:

6.6

Existerande regionala organ i Östersjöområdet, främst Östersjöstaternas råd, bör spela en central roll i den framtida verksamheten inom den nordliga dimensionen. Det civila samhällets organisationer skulle i detta sammanhang ha en god möjlighet att bli engagerade i och bidra till den nordliga dimensionen genom sina egna nätverk för samarbete på regional nivå och de kontakter de har etablerat med de tidigare nämnda organen.

6.7

Kommittén upprepar sin rekommendation från 2004 att informationen till allmänheten om den nordliga dimensionen bör förbättras. Detta kräver att kommissionens informationssystem för den nordliga dimensionen uppgraderas. Kommittén betonar också att informationen främst bör spridas nationellt och lokalt eftersom ansvaret vilar på regeringarna och berörda myndigheter i de stater som berörs. Bättre information skulle väcka ett vidare intresse för den nordliga dimensionen och uppmuntra det civila samhällets aktörer att delta mer och bidra mer.

6.8

Finansieringen av partnerskapen i den nordliga dimensionen skall beslutas från fall till fall. Regeringarna och de internationella finansinstituten skall också ha en central roll i detta sammanhang. Norges och EES finansieringsmekanismer skulle också kunna sporra framför allt gränsöverskridande åtgärder inom ramen för den nordliga dimensionen. EU:s grannskaps- och partnerskapsinstrument bör komma i bruk från början av 2007.

6.9

EESK kommer att fortsätta med sin verksamhet inom den nordliga dimensionen och har för avsikt att lämna ett bidrag till mötet på högre tjänstemannanivå 2006. Bidraget skulle även kunna återspegla de slutsatser som dragits på grundval av kommitténs diskussioner med det civila samhällets organisationer i partnerländerna. Kommittén är beredd att bidra till fortsatta diskussioner om det framtida genomförandet av den nordliga dimensionen.