16.5.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 115/61 |
Yttrande från Regionkommittén om Grönbok ”Befolkningsförändringar och nya solidariska band mellan generationerna”
(2006/C 115/13)
REGIONKOMMITTÉN HAR AVGETT DETTA YTTRANDE
med beaktande av
meddelandet från Europeiska kommissionen om grönboken ”Befolkningsförändringar och nya solidariska band mellan generationerna”, KOM(2005) 94 slutlig,
Europeiska kommissionens beslut av den 16 mars 2005 att i enlighet med artikel 265 första stycket i EG-fördraget rådfråga Regionkommittén i denna fråga,
Regionkommitténs ordförandes beslut av den 10 januari 2005 att ge utskottet för ekonomisk politik och socialpolitik i uppdrag att utarbeta yttrandet i ärendet,
meddelandet från kommissionen – Mot ett Europa för alla åldrar – Att främja välfärd och solidaritet mellan generationerna, KOM(1999) 221 slutlig,
Regionkommitténs yttrande om rapporten från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Rapport beställd av Europeiska rådet i Stockholm: ”Öka andelen arbetstagare och främja ett aktivt åldrande”, KOM(2002) 9 slutlig (CdR 94/2002 fin) (1),
meddelande från kommissionen – Europas reaktion på åldrandet i världen – Att främja ekonomiska och sociala framsteg i en värld med en allt äldre befolkning. Europeiska kommissionens bidrag till den andra Världskonferensen om åldrandefrågor, KOM(2002) 143 slutlig,
Regionkommitténs yttrande om meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om invandring, integration och sysselsättning, KOM(2003) 336 slutlig (CdR 223/2003 fin) (2),
Regionkommitténs yttrande om meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Att öka äldre arbetstagares sysselsättning och senarelägga utträdet från arbetsmarknaden, KOM(2004) 146 slutlig (CdR 151/2004 fin) (3),
Regionkommitténs yttrande om grönboken om en gemensam syn på ekonomisk migration i EU, KOM(2004) 811 slutlig (CdR 82/2005 fin),
Regionkommitténs utkast till yttrande CdR 152/2005 rév. 1, som antogs den 23 september 2005 av utskottet för ekonomisk politik och socialpolitik (föredragande: Roman Línek, vice ordförande i Pardubice-regionens styrelse (CZ–PPE).
Yttrandet antogs vid Regionkommitténs 62:a plenarsession den 16–17 november 2005 (sammanträdet den 17 november).
1. Regionkommitténs ståndpunkt
avseende några av de stora frågor som behandlas i grönboken:
Den europeiska demografins utmaningar
1.1 |
Regionkommittén anser att man i den offentliga politiken inte bara på europeisk och nationell utan även på regional och lokal nivå måste ta hänsyn till de demografiska förändringar som just nu pågår i Europa. |
1.2 |
Regionkommittén anser att diskussionen om den demografiska utvecklingen och hur man skall hantera följderna av denna måste föras på europeisk, nationell, regional och lokal nivå, att denna diskussion är en del av genomförandet av Lissabonstrategin och att den måste ge svar på hur man skall kunna:
Man måste skapa ett gynnsammare socialt klimat och bättre villkor för familjer, för barnen och deras vårdnadshavare samt för personer i behov av vård och deras anhöriga, så att människor kan förverkliga sina livsstrategier och sina planer när det gäller förhållanden och föräldraskap, och i samband med detta respektera de särskilda intressena och behoven hos olika typer av familjer och enskilda familjemedlemmar. En viktig förutsättning är dock att familjen kan garanteras ekonomisk trygghet och ges framtida utvecklingsmöjligheter. I detta hänseende behövs både finans- och arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att familjepolitiken skall lyckas. |
1.3 |
Regionkommittén anser att man genom bättre möjligheter att kombinera yrkeskarriär och familjeliv kan bidra till att förbättra situationen i samband med barnuppfostran och omvårdnad, t.ex. i form av tjänster till familjer eller nya regler för barnledighet för båda föräldrarna. |
1.4 |
Regionkommittén anser att tjänster som tillhandahålls av staten och den privata sektorn kan bidra till en jämnare ansvarsfördelning mellan könen i hushållen och familjerna. Båda parter bör dock fortsätta att bidra efter bästa förmåga och enligt överenskommelse och med respekt för jämställdheten mellan män och kvinnor. |
1.5 |
Kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden bör främjas genom att man utvecklar och stöder effektiva åtgärder för att nå detta mål, med bl.a. korrigerande åtgärder för att undvika diskriminering av familjer med ensamstående föräldrar. |
1.6 |
Regionkommittén anser att utbudet av offentlig och privat barntillsyn och förskoleverksamhet för barn mellan 0 och 3 år och äldreomsorg samt vård av personer med omsorgsbehov kan förbättras genom att man – om så inte redan är fallet – skapar rättsliga förutsättningar för privata initiativ på detta område, t.ex. genom förmåner för dem som erbjuder och använder dessa tjänster. |
1.7 |
Regionkommittén understryker att föräldrars, framför allt unga pars, möjligheter till tillträde till arbetsmarknaden, till vidareutveckling på arbetet och till att ha så många barn som de själva vill i grund och botten måste bero på dem själva och att diskrimineringen av barnfamiljer måste upphöra. |
1.8 |
Regionkommittén anser att de demografiska förändringar som pågår i Europa skapar ett tryck på arbetsmarknaden och den sociala tryggheten. Kommittén betonar det akuta behovet av åtgärder för att förbättra äldre arbetstagares ställning på arbetsmarknaden och lämpliga politiska initiativ, som inte bara kan vända denna utveckling utan också öppna nya utsikter till högre kvalitet i arbetslivet, rätten till livslångt lärande, större flexibilitet vid val av pensionssystem, integration på arbetsmarknaden av socialt missgynnade eller diskriminerade personer och vid behov en successiv stimulans till att öka antalet år i aktiv tjänst. Regionkommittén anser att man bör inleda en bred diskussion rörande rätten till en rimlig pension för alla, även för personer i mindre typiska yrken eller personer tillhörande högriskgrupper. |
1.9 |
Regionkommittén anser att det är viktigt att säkra tillgången till kvalificerad arbetskraft, eftersom antalet personer i arbetsför ålder kommer att minska. Därför är det också viktigt att analysera arbetsmarknadens behov och eftersträva ett fördjupat samarbete mellan samtliga samhällsgrupper. Framför allt bör näringslivet ta sitt fortbildningsansvar och tillhandahålla de praktikplatser som krävs. En målinriktad yrkesvägledning är av stor betydelse liksom kompletterande åtgärder, t.ex. satsningar på praktiskt inriktad i stället för teoretisk utbildning. Antalet personer med studiebehörighet bör höjas, och åtgärder bör vidtas så att personer med avslutad examen får möjlighet att i större utsträckning bo kvar även i ekonomiskt eftersatta regioner. |
1.10 |
Regionkommittén anser att information är ett grundläggande instrument för att se till att invandrarbefolkningen får kunskap inte bara om de resurser som finns utan även om vad som är utmärkande för det samhälle där de har bestämt sig för att leva. |
1.11 |
Regionkommittén noterar att invandring i sig inte kan lösa alla de problem som hänger samman med en åldrande befolkning och att den inte heller kan ersätta ekonomiska reformer eller behovet av en mer flexibel arbetsmarknad. Den kan däremot vara ytterligare en bidragande faktor för att lösa problemet med den pågående demografiska utvecklingen i Europa. |
1.12 |
Regionkommittén anser att invandringen måste betraktas som en resurs för de europeiska samhällena, men att den inte får utgöra den enda lösningen på problemet med en allt äldre befolkning i Europa. De politiska åtgärderna för integrering av invandrare, framför allt ungdomar och äldre invandrare, åtgärder som är avgörande för att garantera den sociala sammanhållningen i ett alltmer mångkulturellt samhälle som 2000-talets Europa, borde omfatta områdena ekonomi, samhälle, sociala frågor och kultur. Bristande integrering av invandrare kan dock på kort sikt leda till att statens sociala utgifter ökar. Regionkommittén anser att kampen mot diskriminering (som framför allt beror på tillhörighet till en minoritetsgrupp) bör intensifieras och att medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna bör uppmanas att utbyta information om bästa praxis. |
1.13 |
Regionkommittén anser att man med gemenskapens verktyg, framför allt den rättsliga ramen för diskrimineringsbekämpning, strukturfonderna och sysselsättningsstrategin, aktivt kan stärka integreringen av invandrarna i den europeiska värdeskalan. |
1.14 |
Regionkommittén anser att en lämplig invandringspolitik från EU:s sida på ett betydande sätt kan hjälpa medlemsstaterna att ta itu med de svåra uppgifter som de står inför när det gäller invandringen, underlätta integrationen för de invandrare som är lagligt bosatta i EU och samtidigt möjliggöra viktiga framsteg i kampen mot den olagliga invandringen och fylla de behov av utländsk arbetskraft som finns inom EU. |
Ny solidaritet mellan generationerna
1.15 |
Regionkommittén understryker vikten av att barn får en allsidig uppfostran så att de kan utveckla en personlighet med en sociokulturell och värdeorienterad förankring och leva ett fullvärdigt liv och reagera på olika livssituationer med en egen vision och egna föreställningar. En stabil familjemiljö möjliggör en sund fysisk och psykisk utveckling för barnen och därmed fungerande ekonomiska och sociala system i samhället. |
1.16 |
Det är viktigt att betrakta minderåriga som aktiva, deltagande och kreativa personer med kapacitet att förändra sin egen personliga och sociala situation samt söka och finna lösningar när det gäller att uppfylla sina egna och andras behov. De minderårigas grundläggande rättigheter får inte påverkas av bristen på sociala resurser. |
1.17 |
Regionkommittén anser att den roll som de lokala och regionala myndigheterna har på utbildningsområdet i många medlemsstater bör framhållas. Kommittén understryker att förändringarna i grundutbildningen hänger samman med det nya konceptet om livslångt lärande som främst syftar till att skapa lika möjligheter till utbildning och möjliggöra full integrering i samhället. Vuxenutbildningen måste kopplas till grundutbildningen med bibehållen respekt för enskilda gruppers olika behov. |
1.18 |
Regionkommittén anser att utbildningssystemet kan skapa förutsättningar för en lyckad övergång från skolan till arbetslivet för ungdomar genom att grundutbildning kopplas till arbete och fortsatta studier, genom att utbildning kombineras med praktiktjänstgöring i företag och genom att det finns ett fungerande, välorganiserat system för information och rådgivning, framför allt på regional och lokal nivå. |
1.19 |
Regionkommittén anser att möjligheter att under kortare perioder växla mellan heltids- och deltidsarbete, flexibel arbetstid eller nya anställningsformer (t.ex. distansarbete) kan bidra till att varje åldersgrupps särskilda behov beaktas och att detta kan leda till en modernisering av arbetets organisation. |
1.20 |
Regionkommittén är övertygad om att det mål som sattes upp vid Europeiska rådets möte i Stockholm den 23–24 mars 2001 om att fram till 2010 öka sysselsättningsgraden för ålderskategorin 55–64 år till 50 % av alla kvinnor och män kan uppnås endast om ökningen av arbetstagarnas genomsnittliga ålder går hand i hand med en förbättrad arbetsorganisation, särskilt när det gäller livslångt lärande. |
1.21 |
Regionkommittén anser att äldre personer bör engageras i olika samhällsinriktade projekt och åtgärder. Det kan röra sig om barnomsorg, ungdomsarbete eller äldreomsorg. Det kan också röra sig om kulturellt arbete eller omsorg om mycket gamla personer. Genom att låta äldre personer se till sina äldre grannar kan man minska människors ensamhet. En sådan verksamhet leder också till bättre hälsa och underlättar en fortsatt integration av äldre människor i samhället. |
1.22 |
Regionkommittén anser att äldre personer kan göras delaktiga i det ekonomiska livet och samhällslivet genom att man på arbetsplatserna skapar förutsättningar för dem att arbeta efter bästa förmåga. Det stämmer inte alltid att äldre medborgare är mindre produktiva på arbetet än andra. På det sociala området måste man motivera de äldre till att hjälpa sina barn genom att dela med sig av personliga kunskaper och erfarenheter. |
1.23 |
Regionkommittén anser att pensionärers mobilitet mellan medlemsstaterna förutsätter ett rättsligt instrument som reglerar frågor som social trygghet och hälsovård vid migration inom EU. |
1.24 |
Regionkommittén anser att man bör skilja på ålderspension och bidrag till personer i behov av vård. |
1.25 |
Ojämlikheten mellan pensionerade män och kvinnor är ett resultat av stora löneskillnader mellan män och kvinnor, snedrekrytering i arbetslivet och bristande utbildningsmöjligheter för kvinnor, otillräckliga satsningar på att förena yrkesliv och privatliv, samt otillräckliga sociala tjänster i de flesta av Europeiska unionens medlemsländer. En verklig jämställdhetspolitik för lika möjligheter för män och kvinnor kompletterad med utvidgad föräldraledighet för män som tar hand om barn eller äldre, kan bidra till att förbättra kvinnors pension. De offentliga myndigheterna måste åta sig att bekämpa den fattigdom som drabbar många äldre kvinnor. |
1.26 |
Regionkommittén anser att stödet till äldre personer bör utgå från principerna om traditionell utbildning och det moderna konceptet om livslångt lärande (t.ex. i form av s.k. e-learning). I samband med att nya arbetsformer införs bör man stödja distansarbete och användning av Internet och annan modern teknik. Äldre personer bör delta mer i det offentliga livet, man bör uppmuntra dem att stanna kvar på arbetsmarknaden, vilket för samhället kan innebära viktig arbetskraft och ekonomiska resurser. |
2. Regionkommitténs rekommendationer
2.1 |
Regionkommittén håller med om att EU:s sysselsättnings- och socialpolitik systematiskt bör innefatta en livscykelstrategi till stöd för reformer och genomförandet av Lissabonagendan. |
2.2 |
Regionkommittén rekommenderar att de lokala och regionala myndigheterna inom sina behörighetsområden och med lämpliga resurser utformar övergripande politiska insatser som kan bidra till barnens utveckling. Utgångspunkten bör vara rättigheterna i de enskilda medlemsstaternas lagstiftning samt det avsnitt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna som handlar om barnets rättigheter. |
2.3 |
Regionkommittén är övertygad om att EU bör öka medvetenheten bland de politiska och privata aktörerna om olika effekter på livscykeln genom att införa en analys av vilka konsekvenser politiska förslag får rörande arbetets kvalitet, balansen mellan arbete och privatliv, arbetstid, livslångt lärande, vård av barn och andra beroende personer, livskvalitet, lika möjligheter, social integrering och modernisering av bestämmelserna om social trygghet. |
2.4 |
Regionkommittén understryker att EU bör inleda ytterligare diskussioner – som uppföljning av grönboken om befolkningsförändringar – om vikten av livscykelstrategier inom olika politiska forum: ministerrådet, den sociala och civila dialogen, berörda EU-organ m.m. |
2.5 |
Regionkommittén är övertygad om att EU bör sponsra mer forskning för att fördjupa kunskaperna om karriärutveckling och hur denna under livscykeln påverkar inkomster, sysselsättning, social trygghet och balansen mellan arbete och privatliv. |
2.6 |
Regionkommittén uppmanar såväl unionen som medlemsstaterna att främja ett gynnsammare socialt klimat och bättre villkor för familjerna – barnen och deras vårdnadshavare. |
2.7 |
Regionkommittén vill framhäva främjandet av familjen som en central faktor om man vill vända den demografiska trenden i EU, som är ett hot mot ekonomins framtida livskraft och den sociala stabiliteten. En verksam familjepolitik måste bygga på subsidiaritetsprincipen och genomföras i samverkan med ett brett spektrum av aktörer inom det civila samhället, även på regional och lokal nivå. |
Bryssel den 17 november 2005
Regionkommitténs
ordförande
Peter STRAUB
(1) EGT C 287, 22.11.2002, s. 1.
(2) EUT C 109, 30.4.2004, s. 46.
(3) EUT C 43, 18.2.2005, s. 7.