17.3.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 65/22

1.1

Många indikatorer för tillväxt, sysselsättning och innovation pekar på att EU halkat efter i den internationella konkurrensen under de senaste åren, och denna utveckling håller i sig. Att bekämpa arbetslösheten, skapa nya arbetstillfällen och på hållbar grund stimulera den ekonomiska tillväxt som krävs för detta håller på att bli EU:s största ekonomiska och sociala utmaning.

1.2

Företagen spelar en central roll när handlar om att möta dessa utmaningar. 98 % av företagen i Europa är små och medelstora företag. De står för 55 % av arbetstillfällena inom den privata sektorn. De små och medelstora företagen har en stor potential i fråga om innovationer i produktionsprocesser och produkter och tjänster.

1.3

Många företag utnyttjar de fördelar som den inre marknaden har att erbjuda. På grund av kvarstående restriktioner, begränsad personlig och ekonomisk kapacitet och brist på information kan de dock ofta inte till fullo utnyttja den inre marknadens potential. Genom att konsekvent genomföra Lissabonstrategin, fullborda den inre marknaden, öppna marknaderna ytterligare samt genom bättre lagstiftning och program som skapar ett europeiskt mervärde kan man råda bot på detta.

1.4

Modernt organiserade förvaltningar och effektiva offentliga tjänster kan också göra en betydelsefull insats när det gäller att främja konkurrenskraft och innovation i Europa. Gränsöverskridande partnerskap mellan myndigheter på alla nivåer kan förbättra det alltmer nödvändiga samarbetet förvaltningarna emellan, underlätta utbyte av erfarenheter och göra exempel på bra lösningar användbara för alla.

2.1

Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (nedan kallat ramprogrammet) skall under åren 2007–2013 bidra till genomförandet av den nya, mer fokuserade Lissabonstrategin och gemenskapsstrategin för hållbar utveckling.

2.2

Ramprogrammet förlänger en rad befintliga gemenskapsprogram för stöd inom olika politikområden, sammanlänkar dem och ger dem en enhetlig rättslig grund. Kommissionen föreslår ett referensbelopp på 4 212,6 miljoner euro.

2.3

Ramprogrammet riktar sig till samtliga EU-medlemsstater, kandidatländer, EES-länder och länderna i västra Balkanområdet. Andra länder utanför EU får också delta såvida detta fastställs i bilaterala avtal.

2.4

Målet med ramprogrammet är att främja – framför allt de små och medelstora – företagens konkurrenskraft, driva fram innovationer och göra dem marknadsmässiga, påskynda informationssamhällets utveckling samt förbättra energieffektiviteten och användningen av nya och förnybara energikällor.

2.5

I enlighet med artiklarna 156, 157.3 och 175.1 i EG-fördraget skall en solid och enhetlig rättslig grund upprättas för särskilda stödprogram och relevanta delar av andra gemenskapsprogram inom områden som är viktiga för ökad produktivitet, innovationskapacitet och hållbar tillväxt inom EU, och som samtidigt beaktar dithörande miljöfrågor. Ramprogrammet består av tre specifika delprogram.

2.6

”Programmet för entreprenörskap och innovation” kommer att innefatta åtgärder som berör entreprenörskap, innovation och konkurrenskraft. Det riktar sig till företag i alla branscher – såväl högteknologiska som traditionella. Finansieringen av de små och medelstora företagen i nyetablerings- och tillväxtfasen skall förbättras. Andra viktiga inslag är samarbetet mellan företag och främjande av innovation och miljöteknik. 2 631 miljoner euro skall avsättas för detta.

2.7

”IKT-stödprogrammet” skall främja användningen av informations- och kommunikationsteknik inom företag, administration och tjänster inom den offentliga sektorn. De åtgärder som föreslås ger konkret form åt och kompletterar det nya EU-initiativet ”i2010”, som under de kommande åren kommer att utgöra ramen för skapandet av ett gemensamt europeiskt informationsområde och för en förstärkning av den inre marknaden för informationsprodukter och tjänster. 801,6 miljoner euro skall avsättas till programmet.

2.8

”Programmet intelligent energi – Europa” syftar till att stödja hållbar utveckling på energiområdet, att förbättra försörjningstryggheten och energieffektiviteten, att minska beroendet av energiimport och att höja andelen förnybar energi i den totala inhemska energiförbrukningen (till 12 %). Projekt som skall prioriteras är främjande och spridning av hållbar energiteknik, förbättrade förvaltningsstrukturer och intensifierad nätverksamhet samt insatser för att öka den allmänna medvetenheten om hållbar energianvändning. Det genomförandeorgan för intelligent energi som kommissionen inrättat skall fortsätta sin verksamhet. 780 miljoner euro har avsatts till programmet.

2.9

Genomförandet av ramprogrammet skall ske utifrån årliga arbetsprogram, för vilka kommissionen ansvarar. Förvaltningskommittéer skall följa upp åtgärderna på medlemsstatsnivå och säkerställa en samordning av de nationella insatserna.

3.1

Förslaget till ramprogram är omfattande och täcker in många politikområden och program. Kommittén begränsar sig i sina kommentarer till aspekter som den tillmäter särskild betydelse eller där den anser att ytterligare hänsyn bör tas.

3.2

Kommittén ställer sig positiv till ramprogrammet som ett viktigt steg i arbetet för att uppnå synergieffekter vid främjandet av företags konkurrenskraft och innovationsförmåga och av en hållbar utveckling. De åtgärder och instrument som föreslås kan bli ett betydelsefullt bidrag till att den sociala sammanhållningen förstärks, en hållbar utveckling av ekonomin främjas och Lissabonstrategins tillväxt- och sysselsättningsmål uppnås. I den föreslagna handlingsplanen för att blåsa nytt liv i Lissabonstrategin på gemenskapsnivå (KOM(2005) 330) lyfter kommissionen därför även fram ramprogrammet som en viktig komponent i gemenskapens politik.

3.3

Kok-rapporten pekade 2004 på de centrala förutsättningarna för en konkurrenskraftig europeisk ekonomi. I rapporten rekommenderades med rätta att kunskapssamhället bör utvecklas vidare, den inre marknaden fullbordas, det ekonomiska klimatet förbättras, arbetsmarknaden moderniseras – också genom strategier för ”livslångt lärande” och ”aktivt åldrande” – och den ekologiska hållbarheten främjas. Kommittén ser det framför allt som medlemsstaternas plikt att göra allt som står i deras makt för att öka företagens konkurrenskraft genom att tillhandahålla lämpliga ramvillkor. Vi ser EU:s stödprogram som ett viktigt och effektivt komplement till detta. Bortsett från ramprogrammet bör även ramprogrammet för forskning, strategin ”livslångt lärande” och strukturfonderna nämnas som särskilt betydelsefulla.

3.4

Företagen stärker sin innovationsförmåga inte bara genom att dra nytta av de tekniska framstegen. Andra faktorer som bidrar till innovation är om företagandet har en fast förankring i samhället och kulturen i varje land, fördjupade kunskaper i management, en ansvarskännande företagsledning och gränsöverskridande verksamhet. För ramprogrammets målsättningar vore det fel att ge begreppet innovation en alltför snäv definition och därigenom förverka möjligheter till större tillväxt, sysselsättning och social sammanhållning. Företagen utgör centrala aktörer i innovationsprocessen, och arbetsmarknadens parter bör i lämplig grad medverka i genomförandet av denna process.

3.5

Innovation uppstår i människors huvuden. En hög bildnings- och utbildningsnivå är en förutsättning för en hållbar ökning av innovationsförmågan i EU. Arbetsgivare, arbetstagare, regeringar, högskolor, skolor och andra berörda institutioner har alla samma skyldighet att ytterligare öka den innovativa potentialen i våra samhällen. Gränsöverskridande projekt lämpar sig som komplement till de nationella ansträngningarna för att skapa ett kunskapssamhälle. Kommittén ställer sig positiv till att EU målinriktat stöder bildning och utbildning, bl.a. genom gemenskapsprogrammen ”Sokrates” (allmän utbildning), ”Tempus” (högskoleutbildning) och ”Leonardo da Vinci” (yrkesutbildning). Det integrerade handlingsprogrammet för bildning, utbildning och livslångt lärande för 2007–2013 kan också komma att utgöra ett viktigt bidrag till att företagens innovationsförmåga stärks och ramprogrammet lyckas.

3.6

Kommittén ställer sig positiv till kommissionens intention att stärka företagens innovations- och konkurrenskraft genom bättre lagstiftning och genom att systematiskt undersöka om befintlig lagstiftning medför överdrivna hinder. Särskilt viktigt är att nya bestämmelser underkastas en effektiv konsekvensbedömning. Vid konsekvensbedömningen bör kommissionen intensivt samarbeta med rådet för konkurrenskraft och Europaparlamentet.

3.7

Kommittén delar kommissionens uppfattning att övergripande och samordnande åtgärder från EU:s sida kan skapa ett stort mervärde. Särskilt viktigt kommer det att vara att ge företagen tillgång till så praktiskt relaterad information som möjligt och se till att de på ett så enkelt sätt som möjligt kan få tillgång till åtgärderna och instrumenten inom ramprogrammet.

3.8

Kommittén ställer sig bakom kommissionens mål att genom ramprogrammet stödja inte bara tekniskt särskilt högt utvecklade utan även traditionella branscher. Om sysselsättningen ökar och den sociala sammanhållningen stärks, kan just dessa göra en ännu större insats om de får öka sin konkurrenskraft och innovationskraft. På områdena tjänster och logistik finns det också en betydande innovationspotential.

3.9

Kommittén uppmanar kommissionen att definiera målgrupperna i ramprogrammet så brett att man får ett så stort mervärde som möjligt i så många regioner och sektorer som möjligt. Även kooperativ, delägarföretag och ömsesidiga föreningar (”mutuals”) samt innovativa nystartade företag och mikroföretag kan bidra till att stärka konkurrens- och innovationskraften i EU. Genom kooperativ kan man till exempel dra nytta av stordriftsfördelar i fråga om marknadstillträde (bl.a. möjligheten att delta i större offentliga upphandlingar), marknadsställning, ledarskapsutveckling, vidareutbildning och forskningskapacitet. Möjligheten att delta i projekten inom ramprogrammet bör bero på i vilken utsträckning målgrupperna utarbetar bärkraftiga koncept som bidrar till konkurrenskraft och innovation och motiverar stöd. Stiftelser, föreningar och industri- och handelskamrar har en viktig roll för spridningen av ramprogrammet.

3.10

Budgetsituationen i medlemsstaterna och EU gör de finansiella medlen för ramprogrammet begränsade. Kommittén förväntar sig att programmet erhåller tillräckligt med medel inom ramen för det beslutsförfarande som pågår om den kommande budgetplanen. Samtidigt bör man för målgrupperna se till att användningen av medlen blir så målinriktad, effektiv och resultatorienterad som möjligt. Kommissionen bör undersöka i vilken utsträckning medel som för närvarande är avsatta för förvaltningen av programmet kan användas för projekt.

3.11

Kommittén ställer sig positiv till kommissionens intention att utvärdera sina erfarenheter av redan befintliga program, rätta till eventuella svagheter och satsa på beprövade metoder vid genomförandet av ramprogrammet. En för alla parter begriplig benchmarking och övervakning kommer att komma ramprogrammet till godo. Insikter som kan bidra till att optimera ramprogrammet bör beaktas i ett tidigt stadium av den årliga arbetsplaneringen. Kommissionen och de myndigheter som arbetar med att genomföra programmen bör kritiskt undersöka om översynen efter halva tiden antyder att det finns ett anpassningsbehov. I samband med detta bör företagens och de andra målgruppernas erfarenheter beaktas. Möjligheterna till säker planering för alla deltagare i projekten får dock inte vid något tillfälle inskränkas.

3.12

Kommittén fäster stor vikt vid att medlemsstaterna tar hänsyn till additionalitetsprincipen. De uppmanas därför uttryckligen att oavsett de europeiska bidragen fortsätta med det nationella stödet i planerad omfattning. Kommittén anser att medlemsstaterna är bundna av det överenskomna målet att sätta av tre procent av bruttonationalprodukten till forskning och utveckling. Genomförandet av ramprogrammet får i vilket fall som helst inte leda till att medlemsstaternas insatser för att uppnå detta mål minskar.

3.13

Kommissionen pekar med rätta på att det måste råda samstämmighet mellan ramprogrammets instrument och åtgärder och EU:s program och initiativ på andra områden. Särskilt viktiga gränssnitt finns det till det sjunde ramprogrammet för forskning, till strategin för livslångt lärande samt till strukturpolitikens program. Kommissionen bör se till att målsättningarna för alla de generaldirektorat som deltar är förenliga. Det måste finnas en möjlighet till insyn i relevanta organs verksamhet och beslut. Övergripande och vertikala synergieffekter mellan EU och medlemsstaterna samt mellan näringsliv, vetenskap och förvaltning kommer endast att kunna uppnås till fullo om innehållet i och organisationen av dessa program är väl avstämda mot varandra.

4.1

Vid genomförandet av ramprogrammet måste målgruppernas tillträde till de planerade programmen underrättas. Detta har i det förgångna inte alltid helt och hållet varit fallet. Tilldelningen av medel måste vara effektiv, praktiskt relaterad och ske med så liten administrativ belastning som möjligt (bl.a. i samband med rapportering och dokumentering).

4.2

Kommissionen bör förvalta ramprogrammet på ett effektivt och användarvänligt sätt genom att anta en konsekvent strategi. Alla aktörer som medverkar i genomförandet av ramprogrammet behöver en möjlighet till säker planering och insyn. Ett externt organ bör förvalta programmet, om detta kan leda till en tydlig förenkling av förvaltningen och kostnadssänkningar.

4.3

Genomförandet av ramprogrammet bör följas upp ännu mer noggrant av kommissionens observationscentrum för små och medelstora företag. Detta kan ytterligare förbättra utbytet av kunskaper och erfarenheter mellan medlemsstaterna, mellan företagen och mellan näringsliv, vetenskap och förvaltning. Man bör undersöka hur användbara rapporterna från observationscentrumet är i praktiken och hur målgruppsanpassade de är. Det vore till stor hjälp om observationscentrumets uppgifter kunde fastställas på ett sådant sätt att alla målgruppers bidrag (i den mening som avses i punkt 3.9) blir tydliga.

4.4.1

Tillgången till kapital fortsätter att vara kraftigt begränsad för små och medelstora företag och för innovativa mikroföretag, även om detta problem varit känt i åratal. Här krävs det omedelbar handling. Finansieringsinstrumenten i detta program är en förutsättning för en lyckad europeisk näringslivspolitik. Kommittén utgår ifrån att de kan få en stor mobiliserande verkan och hävstångsverkan.

4.4.2

Kommittén anser att medel bör avsättas för lämpliga finansiella mellanhänder, så att finansieringskostnaderna (inklusive personal- och förvaltningskostnader) och de risker som hänger samman med finansieringen minskar. Instrumentet för innovativa små och medelstora företag med hög tillväxt (GIF), Garantiinstrumentet för små och medelstora företag (SMEG) och Systemet för kapacitetsuppbyggnad (CBS) bör bidra till att lånefinansiering och tillgång till riskkapital underlättas för företagen. Att ge krediter till innovationsdrivna små och medelstora företag och mikroföretag, särskilt i nyetablerings- och tillväxtfasen, kommer att öka deras tillväxt- och sysselsättningspotential. Det bör också finnas tillgång till små- och mikrokrediter för lämpliga projekt.

4.4.3

Kommittén anser att upp- och utbyggnaden av gränsöverskridande verksamhet bör betraktas som en grundkomponent i den europeiska politiken och som en viktig strategi för små och medelstora företag som vill öka sin konkurrens- och innovationskraft. Alla åtgärder och instrument inom programmet bör stämmas av mot detta mål. Kommissionen bör aktivt stödja företagen i detta genom ”samarbetsbörser”, praktiskt relaterad information och andra lämpliga åtgärder.

4.4.4

Komplexiteten i det europeiska stödet och den rättsliga ramen gör att företagen och de andra målgrupperna behöver skräddarsydd information och rådgivning. Sådan ges lämpligast genom ett nät av informationskanaler som täcker in hela Europa och samarbetar effektivt. Informationen om det mervärde som europeiska program och projekt medför kan på så sätt förmedlas ännu bättre till medborgarna och företagen. Detta ligger också i linje med EU:s nya kommunikationsstrategi.

4.4.5

Kommittén sätter stort värde på att den planerade upphandlingen för nätpartner rörande tjänster till stöd för företag och innovation sker i enlighet med tydliga bestämmelser och att alla de region- och sektorsspecifika organisationer kan delta som genom sin struktur och sitt tjänsteutbud direkt kan motsvara företagens önskemål. Vi rekommenderar att kommissionen härvid tar hänsyn till Euro Info-centrens (EIC), Innovation Relay-centrens (IRC) och Business Innovation-centrens (BIC) referenser från fall till fall.

4.5.1

Kommittén ställer sig positiv till programmets målsättning, att stödja IKT-politiken. Denna sektor är en drivande kraft för den ökning av produktiviteten som krävs inom alla branscher. De åtgärder som föreslås ger anledning att hoppas på ett stort europeiskt mervärde.

4.5.2

Främjandet av det europeiska informationssamhället kommer att bidra till en hållbar utveckling av ekonomin, samhällelig och social integration i Europa och till att höja medborgarnas livskvalitet. Vid genomförandet av detta program bör man framför allt se till att alla företag ges tillträde, även de som tillhör traditionella branscher.

4.5.3

Målinriktade projekt, sammanlänkade aktioner och upp- och utbyggnad av gränsöverskridande nätverk och projektsammanslutningar kan föra tekniköverföringen och användningen av innovativa och marknadsnära IKT-lösningar framåt. Kommittén ställer sig positiv till att gemensamma tekniska specifikationer och handlingsplaner utarbetas, så att tilldelningen av offentliga kontrakt underlättas inom detta segment.

4.5.4

IKT-stödprogrammet skall till sin struktur och programplanering i så stor utsträckning som möjligt stämmas av mot initiativet ”i2010 – Det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning” (KOM(2005) 229). Kommittén kommer att utarbeta ett separat yttrande angående ”i2010”.

4.6.1

Kommittén ställer sig positiv till målsättningen för det planerade programmet. Energieffektivitet, främjande av förnybar energi och diversifiering av energikällor är en förutsättning för en hållbar ekonomisk utveckling och för miljöskyddet i Europa. Programmet bör bidra till att hela innovationspotentialen i energisektorn utnyttjas, en potential som också står att finna i systemteknik och energiomvandling.

4.6.2

Marknadsorienterade tekniker och konkurrenskraftiga produkter är en förutsättning för att programmets mål skall kunna uppnås. Kommittén ställer sig därför positiv till att projekt främjas som gör det lättare att omsätta innovation till marknadsmässigt gångbara produkter. Sådan verksamhet är dock endast meningsfull i en tidig fas av innovationsprocessen. I princip kan bästa teknik och konkurrenskraftiga produkter eller tjänster endast utvecklas där det råder konkurrens.

4.6.3

Kommittén ställer sig positiv till kommissionens intention att främja en resursskonande energianvändning och att sprida information om detta. Denna verksamhet bör inte bara rikta sig till fackkretsar utan också till en bredare allmänhet. Den pågående kampanjen ”Hållbar energi för Europa” är ett viktigt bidrag till detta. Syftet med denna är att sprida beprövade metoder och göra medborgarna mer medvetna om energieffektivitet och miljöskydd. Kommittén utgår ifrån att kampanjen och ”Programmet intelligent energi – Europa” kompletterar varandra på ett meningsfullt sätt.

5.1

Kommittén uppmanar kommissionen att framställa ramprogrammets mål och struktur på ett ännu mer överskådligt sätt. Uppräkningen av planerade genomförandeåtgärder i artikel 6 i ramprogrammet är föredömlig. De enskilda programmen och instrumenten skulle kunna presenteras lika systematiskt. Detta skulle göra det lättare att väcka målgruppernas intresse för ramprogrammet. Det civila samhällets organisationer bör involveras i detta arbete.

5.2

Kommittén förväntar sig ett mervärde genom att flera program och enskilda åtgärder sammanlänkas. Detta kan endast uppnås om samordningen är optimal, de enskilda åtgärderna är samstämmiga och en avstämning sker med andra relevanta EU-program. Denna plikt åvilar framför allt kommissionen och förvaltningsorganen.

5.3

Kommittén ställer sig positiv till att ramprogrammet riktas in på EU:s centrala ekonomiska och sociala samt miljö- och energipolitiska mål. Vid genomförandet handlar det om att utforma de årliga arbetsprogrammen på ett praktiskt utförbart och för målgrupperna, framför allt de innovativa företagen, relevant sätt. Detta kan endast bli fallet om målgrupperna på lämpligt sätt involveras i planeringsarbetet.

5.4

För att uppnå ett bättre genomförande och politisk kontinuitet uppmanar EESK kommissionen att klargöra kopplingen mellan ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation och övriga befintliga och framtida initiativ i detta sammanhang. Detta gäller i synnerhet Europeiska stadgan för småföretag från 2000, handlingsplanen för entreprenörskap i Europa från 2003 och det kommande meddelandet om politiken för små och medelstora företag. Detta skulle vara mycket värdefullt för företrädare från näringslivet och beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå.

5.5

Kommittén kommer att följa genomförandet av ramprogrammet noggrant. Kommittén förbehåller sig rätten att mot bakgrund av nya erfarenheter eller i samband med översynen efter halva tiden komma med nya rekommendationer.