Bryssel den 6.12.2004

KOM(2004) 774 slutlig

2004/0271 (AVC)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om ändring av besluten 2001/507/eg och 2001/509/eg i syfte att göra fn/ece-föreskrifterna nr 109 och 108 om regummerade däck tvingande

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

1. Regummerade däck inom gemenskapen

Syftet med detta beslut är att göra de bestämmelser tvingande inom gemenskapen, efter ändring, som rör godkännande av tillverkning av regummerade däck avsedda för personbilar och fordon i nyttotrafik, vilka omfattas av Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europas (FN/ECE) föreskrifter nr 108 (enhetliga bestämmelser om typgodkännande av tillverkning av regummerade däck för motorfordon och släpvagnar till dessa fordon)[1] respektive 109 (enhetliga bestämmelser om typgodkännande av tillverkning av regummerade däck för fordon i nyttotrafik och släpvagnar till dessa fordon)[2].

Följaktligen skall medlemsstaterna tillåta utsläppande av regummerade däck på gemenskapens marknad om de har tillverkats i överensstämmelse med kraven i de båda föreskrifterna.

Det finns i dag inga tvingande enhetliga bestämmelser om tillverkningen av regummerade däck avsedda att säljas och tas i bruk inom gemenskapen. Det är nödvändigt att förhindra en situation där de olika medlemsstaterna har olika föreskrifter för tillverkningen av regummerade däck eftersom detta försvårar saluföringen av dessa produkter, vilket ger upphov till handelshinder inom gemenskapen.

Regummerade däck svarar för en stor del av eftermarknaden inom motorfordonssektorn i gemenskapen. Syftet med dessa däck är att förlänga användningstiden och körsträckan för däcken. Några av de kända fördelarna med däcken är att de erbjuder samma körsträcka som jämförbara nya däck med bibehållen hög prestanda och säkerhetsnivå. Dessutom är de miljövänliga och leder till energibesparingar jämfört med tillverkningen av nya däck, samtidigt som de är billigare än nya däck.

Om FN/ECE:s föreskrifter för tillverkningen av regummerade däck gjordes tvingande, skulle detta bidra till att höja kvaliteten, integriteten och prestandan hos dessa däck.

2. FN/ECE-systemet och dess lagstiftning om regummerade däck

Genom den reviderade överenskommelsen av år 1958[3] som slöts under överinseende av FN/ECE upprättades förfaranden för antagande av enhetliga tekniska föreskrifter för nya motorfordon och motorfordonsutrustning avsedd att monteras eller användas på motorfordon. I överenskommelsen föreskrivs dels att de avtalsslutande parterna skall utfärda godkännanden på begäran av tillverkaren i överensstämmelse med bestämmelserna i de bifogade föreskrifterna som erkänts av de avtalsslutande parterna, dels att de godkännanden som utfärdas i överensstämmelse med dessa föreskrifter skall ges ett ömsesidigt erkännande[4]. Hittills har totalt 115 föreskrifter antagits inom ramen för överenskommelsen[5].

Gemenskapen blev den 24 mars 1998 genom rådets beslut 97/836/EG[6] avtalsslutande part i den reviderade överenskommelsen av år 1958.

I och med anslutningen till överenskommelsen godtog gemenskapen samtidigt en lista med 78 FN/ECE-föreskrifter. Sedan dess har gemenskapen anslutits sig till ytterligare 20 föreskrifter och undersöker möjligheten att ansluta sig till ännu fler. Till följd av gemenskapens anslutning till dessa föreskrifter, måste medlemstaterna på tillverkarens begäran utfärda och erkänna typgodkännanden baserade på dessa föreskrifter som alternativ till motsvarande gemenskapsdirektiv och nationella lagstiftning.

FN/ECE har antagit två föreskrifter för regummerade däck inom ramen för överenskommelsen av år 1958, nämligen föreskrifterna nr 108 och 109. Båda föreskrifterna trädde i kraft för de avtalsslutande parterna den 23 juni 1998. Gemenskapen anslöt sig till föreskrifterna den 28 oktober 2001 genom rådets beslut 2001/509/EG[7] respektive 2001/507/EG[8].

De båda föreskrifterna reglerar den tekniska prestandan hos regummerade däck och den fortlöpande tillverkningskapaciteten för framställning av dessa däck. De gäller tillverkarens metoder för framställning av de regummerade däcken och avser godkännande av produktionsenheten för regummering av däck snarare än godkännande av däcken i sig.

Som ett resultat av gemenskapens anslutning till föreskrifterna, måste medlemstaterna på tillverkarens begäran utfärda ett godkännande av tillverkning av regummerade däck om tillverkningen överensstämmer med den berörda föreskriften. De måste samtidigt inom sitt territorium tillåta regummerade däck som tillverkats i enlighet med dessa föreskrifter och som härrör från andra avtalsslutande parter inom eller utanför gemenskapen. Till exempel måste regummerade däck som tillverkats av ett företag i Ryssland i enlighet med föreskrifterna tillåtas inom gemenskapen, eftersom både Ryssland och gemenskapen är avtalsslutande parter i avtalet av år 1958 och har godtagit båda föreskrifterna.

FN/ECE-föreskrifterna nr 108 och 109 är emellertid inte automatiskt tvingande för de avtalsslutande parterna och därför inte heller tvingande inom gemenskapens medlemsstater. I vissa medlemsstater har föreskrifterna gjorts tvingande på nationell nivå, till exempel i Frankrike och Spanien. Emellertid får medlemsstaterna föreskriva parallella nationella regler som utgör alternativ till föreskrifterna och som får skilja sig åt mellan de olika medlemsstaterna. Till följd av detta finns det inte några gemensamma tvingande bestämmelser om kraven på tillverkningen av och säkerheten hos regummerade däck avsedda att säljas och tas i bruk inom gemenskapen.

3. Kommissionens förslag till beslut

I sitt beslut av den 26 juni 2001, genom vilket Europeiska gemenskapen anslöt sig till FN/ECE:s föreskrifter nr 108 och 109, meddelade rådet sin avsikt att genom ett gemenskapsdirektiv vid en senare tidpunkt föreskriva om en enhetlig tillämpning av båda föreskrifterna inom gemenskapen[9]. Med hänsyn till den begränsade räckvidden hos den lagstiftningsåtgärd som krävs är det lämpligt att införa en sådan bestämmelse genom att ändra besluten 2001/509/EG och 2001/507/EG.

Det föreslagna beslutet kommer inte att integreras med det EG-system för typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon som upprättades genom direktiv 70/156/EEG[10], såsom fastställs i skäl 3 i rådets direktiv 2001/509/EG respektive 2001/507/EG. Det finns inga typer av regummerade däck, eftersom det rör sig om omarbetade produkter från begagnade däck. Dessutom rör det sig inte om några nya produkter, eftersom produkterna är omarbetade produkter och därför inte omsätts på marknaden för första gången.

2004/0271 (AVC)

FÖRSLAG TILL

RÅDETS BESLUT

om ändring av besluten 2001/507/eg och 2001/509/eg i syfte att göra fn/ece-föreskrifterna nr 109 och 108 om regummerade däck tvingande

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets beslut 97/836/EG av den 27 november 1997 om Europeiska gemenskapens anslutning av Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europas överenskommelse om antagande av enhetliga tekniska föreskrifter för hjulförsedda fordon och för utrustning och delar som kan monteras eller användas på hjulförsett fordon samt om villkoren för ömsesidigt erkännande av typgodkännande utfärdade på grundval av dessa föreskrifter (”den reviderade överenskommelsen av år 1958”)[11], särskilt artikel 3.3, artikel 4.2 andra strecksatsen och artikel 4.4 i detta, och

med beaktande av kommissionens förslag[12],

med beaktande av Europaparlamentets godkännande[13], och

av följande skäl:

(1) FN/ECE:s föreskrifter nr 109 och 108 innebär harmoniserade krav för regummering av däck, vilket medför en hög säkerhetsnivå och ett gott miljöskydd. Föreskrifterna möjliggör även fri rörlighet för regummerade däck.

(2) Genom rådets beslut 97/836/EG blev gemenskapen avtalsslutande part i FN/ECE:s reviderade överenskommelse av år 1958. Genom besluten 2001/507/EG[14] och 2001/509/EG[15] anslöt sig Europeiska gemenskapen till FN/ECE:s föreskrifter nr 109 respektive 108. Genom att ansluta sig till föreskrifterna förband sig gemenskapen att erkänna dem som alternativ till gemenskapslagstiftningen i enlighet med artiklarna 2 och 3 i den reviderade överenskommelsen av år 1958. För att föreskrifterna skall bli tvingande måste emellertid en gemenskapsrättslig bestämmelse om detta antas i enlighet med artikel 4.4 i beslut 97/836/EG.

(3) Med hänsyn till den begränsade räckvidden hos den lagstiftningsåtgärd som krävs är det inte lämpligt att lagstifta om att båda föreskrifterna skall vara tvingande genom att anta ett direktiv såsom meddelades i besluten 2001/507/EG och 2001/509/EG.

(4) Kommissionens beslut 2001/507/EG och 2001/509/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Beslut 2001/507/EG ändras på följande sätt:

1. Den enda artikeln skall ersättas med följande:

”Enda artikel

Europeiska gemenskapen skall ansluta sig till Förenta nationernas ekonomiska kommissions för Europa föreskrifter nr 109 om typgodkännande av tillverkning av regummerade däck för fordon i nyttotrafik och släpvagnar till dessa fordon.

Från och med ( 6 månader från den dag då detta beslut antas ) skall bestämmelserna i föreskrifterna nr 109 i dess lydelse enligt bilagan utgöra tvingande villkor för utsläppande på gemenskapens marknad av regummerade däck som omfattas av den föreskriften.

2. En bilaga innehållande den text som återfinns i bilaga I till detta beslut skall införas.

Artikel 2

Beslut 2001/509/EG ändras på följande sätt:

1. Den enda artikeln skall ersättas med följande:

”Enda artikel

Europeiska gemenskapen skall ansluta sig till Förenta nationernas ekonomiska kommissions för Europa föreskrifter nr 108 om typgodkännande av tillverkning av regummerade däck för motorfordon och släpvagnar till dessa fordon.

Från och med ( 6 månader från den dag då detta beslut antas ) skall bestämmelserna i föreskrifterna nr 108 i dess lydelse enligt bilagan utgöra villkor för utsläppande på gemenskapens marknad av regummerade däck som omfattas av den föreskriften.

2. En bilaga innehållande den text som återfinns i bilaga II till detta beslut skall införas.

Utfärdat i Bryssel

På rådets vägnar

Ordförande

BILAGA 1 Föreskrifterna nr 109 (utarbetat av Europeiska kommissionens tjänstegrenar)

E/ECE/324-E/ECE/TRANS 505/Rev.2/Add.108

E/ECE/324-E/ECE/TRANS 505/Rev.2/Add.108/Corr.1

E/ECE/324-E/ECE/TRANS 505/Rev.2/Add.108/Amend.1

E/ECE/324-E/ECE/TRANS 505/Rev.2/Add.108/Amend.1/Corr.1 ENHETLIGA BESTÄMMELSER FÖR TYPGODKÄNNANDE AV TILLVERKNING AV REGUMMERADE DÄCK FÖR FORDON I NYTTOTRAFIK OCH SLÄPVAGNAR FÖR DESSA

Föreskrifterna nr 109

ENHETLIGA BESTÄMMELSER FÖR TYPGODKÄNNANDE AV TILLVERKNING AV REGUMMERADE DÄCK FÖR FORDON I NYTTOTRAFIK OCH SLÄPVAGNAR FÖR DESSA

INNEHÅLL

FÖRESKRIFT

1. Tillämpningsområde

2. Definitioner

3. Märkningar

4. Ansökan om typgodkännande

5. Typgodkännande

6. Krav

7. Specifikationer

8. Ändringar av typgodkännandet

9. Produktionsöverensstämmelse

10. Påföljd för icke överensstämmande produktion

11. Produktionens definitiva upphörande

12. Namn och adresser till de tekniska organ som är ansvariga för utförandet av godkännandeproven och till de administrativa myndigheterna

BILAGOR

Bilaga 1 - Rapport om typgodkännande, utökning, avslag eller återkallande av typgodkännande eller produktionens definitiva upphörande för en regummeringsverksamhet enligt föreskrifter nr 109

Bilaga 2 - Exempel på typgodkännandemärkets uppbyggnad

Bilaga 3 - Uppbyggnad av märkningar för regummerade däck

Bilaga 4 - Lista med belastningskoder och motsvarande belastning

Bilaga 5 - Däckets dimensionsbeteckning och motsvarande dimensioner (enligt ECE-föreskrifter nr 54)

Bilaga 6 - Metod för mätning av däck

Bilaga 7 - Förfarande för provning av belastnings-/hastighetsprestanda

Tillägg 1 - Provningsprogram för prestanda

Tillägg 2 - Samband mellan tryckkod och tryckenheter

Bilaga 8 - Belastningskapacitetens förändring med hastigheten för radial- och diagonaldäck för fordon i nyttotrafik

Bilaga 9 - Förklarande diagram

1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Dessa föreskrifter gäller för tillverkning av regummerade däck avsedda för montering på fordon i nyttotrafik och släpvagnar för dessa som nyttjas på väg. Dessa föreskrifter gäller ej:

1.1. regummerade däck avsedda för privata (person)bilar och släpvagnar för dessa,

1.2. regummerade däck avsedda för lägre hastighet än 80 km/h

1.3. däck för cyklar och motorcyklar,

1.4. däck som ursprungligen tillverkades utan hastighetskoder och/eller belastningskoder,

1.5. däck som ursprungligen tillverkades utan typgodkännande och utan ”E”- eller ”e”-nummer,

2. DEFINITIONER – Se även figur i bilaga 9

I dessa föreskrifter används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

2.1. urval av regummerade däck : ett urval av regummerade däck enligt punkt 4.1.4.

2.2. struktur : för ett däck avser de tekniska egenskaperna för däckets stomme. Följande strukturer kan särskilt urskiljas:

2.2.1. diagonal : en däckstruktur där kordtrådsskikten går ända fram till vulsterna och är lagda med alternerande vinklar klart mindre än 90° mot slitbanans centrumlinje.

2.2.2. diagonalbältgördel : en däckstruktur av diagonaltyp där stommen är förstärkt med en gördel bestående av två eller fler skikt av praktiskt taget otöjbart kordmaterial lagda i alternerande vinklar nära stommens vinkel.

2.2.3. radial : en däckstruktur där kordtrådsskikten går fram till vulsterna och ligger praktiskt taget 90° mot slitbanans centrumlinje och stommen förstärks av i en grunden otöjbar cirkulära gördel.

2.3. användningskategori

2.3.1. Standarddäck är däck endast avsedda för normal körning på väg.

2.3.2. Däck för speciell användning är ett däck som är avsett för blandad användning, både på väg och i terräng/eller vid begränsad hastighet.

2.3.3. Vinterdäck är däck vars slitbanemönster eller slitbanemönster och struktur huvudsakligen är avsedda för att, i gyttja, nysnö och snöslask, ge bättre grepp än ett standarddäck. Vinterdäckets slitbanemönster består normalt av fördjupningar (spår) och fasta lameller med större avstånd än för standarddäck.

2.4. vulst : den del av ett däck som har sådan form och struktur att den passar fälgen och håller kvar däcket på den.

2.5. kord : de trådar som utgör väven i skikten på ett däck.

2.6. skikt : ett lager av gummitäckta parallella kordtrådar.

2.7. gördel : de(t) radiella eller sneda materiallager under slitbanan på radialdäck eller gördeldäck som ligger huvudsakligen i samma riktning som slitbanans centrumlinje för att förstärka stommen i en runtgående riktning.

2.8. inlägg : ett mellanskikt mellan stomme och slitbana på diagonaldäck.

2.9. skyddsinlägg : avser ett extra mellanskikt mellan slitbanan och gördeln för att minimera skador på gördeln på radialdäck.

2.10. förstärkningsväv : material i vulstområdet som skyddar stommen mot skavning eller avslipning mot hjulfälgen.

2.11. stomme : annan del av ett däck än slitbanan och sidornas yttersta ”gummi”, som bär tyngden, när däcket är fyllt med luft.

2.12. slitbana : den del av ett däck som är konstruerat för att komma i beröring med marken, skydda stommen mot mekaniska skador och ge fäste på vägen.

2.13. däcksida : den del av ett däck som ligger mellan slitbanan och den del som är avsedd att täckas av fälgen.

2.14. däckets underdel : området mellan linjen för största däckbredd och den del som är avsedd att täckas av fälgkanten.

2.15. slitbanespår : mellanrummet mellan de på varandra följande ribborna eller lamellerna i slitbanemönstret.

2.16. däckbredd : det rätlinjiga avståndet mellan sidornas ytterkanter av ett luftfyllt däck, som är monterat på den föreskrivna mätfälgen, exkluderande förhöjningar som beror på etiketter (märkningar), dekoration eller skyddsband eller ribbor.

2.17. totalbredd : det rätlinjiga avståndet mellan sidornas ytterkanter av ett luftfyllt däck, som är monterat på den föreskrivna mätfälgen, inklusive etiketter (märkningar), dekoration eller skyddsband eller ribbor.

2.18. sektionshöjd : det avstånd som är lika med hälften av skillnaden mellan däckets yttre diameter och fälgens nominella diameter.

2.19. profilförhållande : hundra gånger det värde som erhålls då man dividerar den nominella sektionshöjden med den nominella däckbredden som båda uttrycks i samma måttenhet.

2.20. ytterdiameter : den sammanlagda diametern för ett luftfyllt, nyligen regummerat däck.

2.21. däckets dimensionsbeteckning: en märkning som visar:

2.21.1. den nominella däckbredden, som skall vara uttryckt i millimeter, med undantag för däck för vilka dimensionsbeteckningen visas i första kolumnen i tabellerna i bilaga 5 till dessa föreskrifter,

2.21.2. profilförhållandet med undantag för däck för vilka dimensionsbeteckningen visas i första kolumnen i tabellerna i bilaga 5 till dessa föreskrifter,

2.21.3. ett standardtal ”d” (”d”-symbolen) som anger den nominella fälgdiametern och motsvarar denna diameter antingen i form av en kod (tal under 100) eller i millimeter (tal över 100). Tal som motsvarar båda typerna av mätvärden kan användas vid märkningen.

2.21.3.1. Värdena för ”d”-koderna uttryckta i millimeter visas nedan:

Kod för nominell diameter ”d” | Värdet för ”d”-koden uttryckt i mm |

8 9 10 11 12 13 14 | 203 229 254 279 305 330 356 |

15 16 17 18 19 | 381 406 432 457 483 |

20 21 22 24 25 | 508 533 559 610 635 |

14.5 16.5 17.5 19.5 20.5 22.5 24.5 | 368 419 445 495 521 572 622 |

26 28 30 | 660 711 762 |

nominell fälgdiameter (d) : diametern på den fälg på vilken däcket är avsett att monteras på.

2.23. fälg : det stöd, antingen för montering av däck och slang eller för ett slanglöst däck, på vilket ringvulsten sitter monterad.

2.24. mätfälg : den fälg som är angiven som en ”mätfälgsbredd” eller ”konstruktionsfälgsbredd” för en viss dimensionsbeteckning för däck i någon eller flera upplagor av de internationella däckstandarderna (International Tyre Standards).

2.25. provfälg : en fälg som är angiven som godkänd eller rekommenderad eller tillåten enligt en av de internationella däckstandarderna för ett däck med den dimensionsbeteckningen och av den typen.

2.26. internationell däckstandard: avser ett av följande standardiseringsdokument:

a) The European Tyre and Rim Technical Organisation (ETRTO) 1/: “Standards Manual”

b) The European Tyre and Rim Technical Organisation (ETRTO) 1/: ”Teknisk konstruktionsinformation – föråldrade data (Engineering Design Information - obsolete data)”

c) The Tire and Rim Association Inc. (TRA) 2/: ”Årsbok (Year Book)”

d) The Japan Automobile Tire Manufacturers Association (JATMA) 3/: ”Årsbok (Year Book)”

e) The Tyre and Rim Association of Australia (TRAA) 4/: ”Standardiseringshandbok (Standards Manual)”

f) The Assiciacao Brasileira de Pneus e Aros (ABPA) 5/: “Teknisk standardiseringshandbok (Manual de Normal Technicas)”

g) The Scandinavian Tyre and Rim Organisation (STRO) 6/: ”Databok (Data Book)”

2.27. spaltning : bortbrytning av gummistycken från slitbanan.

2.28. kordseparering: delning av kordtrådarna från gummibeläggningen.

2.29. skiktse p arering : delning av intilliggande skikt.

2.30. slitbaneseparering : lösgöring av slitbanan från stommen.

2.31. driftsbeskrivning: den specifika kombinationen av belastningskod och hastighetskod för däcket.

_______________

Standarder gällande däck kan erhållas på följande adresser:

1/ ETRTO, 32, Av. Brugmann - Bte 2, B-1060 Bruxelles, Belgien.

2/ TRA, 175 Montrose West Avenue, Suite 150, Copley, Ohio, 44321 USA.

3/ JATMA, 9th Floor, Toranomon Building No. 1-12, 1-Chome Toranomon Minato-ku, Tokyo 105, Japan.

4/ TRAA, Suite 1, Hawthorn House, 795 Glenferrie Road, Hawthorn, Victoria, 3122 Australien.

5/ ALAPA, Avenida Paulista 244-12° Andar,conj. 124, 01310 Sao Paulo, SP Brasilien.

6/ STRO, Älggatan 48 A, Nb, S-216 15 Malmö, Sverige.

2.32. belastningskod : en sifferkod som anger den last däcket kan bära vid den hastighet som motsvarar tillhörande hastighetskod vid användning i överensstämmelse med de driftsförhållanden som anges av tillverkaren. Ett däck kan ha fler än en belastningskod för att ange belastningskapacitet när det används som singel- respektive tvillinghjul eller för att ange en alternativ belastningskapacitet (unique point) då en belastningsförändring enligt punkt 2.35 och bilaga 8 till dessa föreskrifter inte är tillåten.

Listan med belastningskoder och motsvarande belastningar visas i bilaga 4 till dessa föreskrifter.

2.33. hastighetskod :

2.33.1. en bokstavskod som anger den hastighet vid vilken däcket kan klara belastningen som anges av motsvarande belastningskod.

2.33.2. Hastighetskoderna och motsvarande hastigheter visas i tabellen nedan:

Hastighetskod | Motsvarande hastighet (km/h) |

F | 80 |

G | 90 |

J | 100 |

K | 110 |

L | 120 |

M | 130 |

N | 140 |

P | 150 |

Q | 160 |

R | 170 |

S | 180 |

T | 190 |

U | 200 |

H | 210 |

2.34. unique point : en extra driftsbeskrivning märkt intill den normala driftsbeskrivningen, men som inte skall användas för beräkning av förändring av belastningskapacitet enligt punkt 2.35 och bilaga 8 till dessa föreskrifter.

2.35. belastningskapacitetens förändring med hastigheten : en alternativ belastningskapacitet för däcket då det används vid annan hastighet än den som anges av hastighetskoden i den normala driftsbeskrivningen. De tillåtna avvikelserna ges i tabellen i bilaga 8 till dessa föreskrifter.

2.36. regummeringsenhet : en anläggning eller en grupp av anläggningar där färdiga regummerade däck tillverkas.

2.37. regummering : en allmän term för renovering av ett använt däck genom att ersätta den slitna slitbanan med nytt material. Den kan också omfatta renovering av däcksidans yttersta yta och utbyte av de yttersta kordskikten eller inlägget. Den omfattar följande processteg:

2.37.1. regummering av slitbana : utbyte av slitbana,

2.37.2. regummering av slitbana och skuldra : utbyte av slitbana där det nya materialet sträcker sig över en del av däcksidan,

2.37.3. helregummering : utbyte av slitbana och renovering av däcksidan inklusive alla delar eller en del av sektionshöjden.

2.38. råstomme : det slitna däcket omfattande stomme och kvarvarande slitbane- och sidomaterial.

2.39. kratsning : processen för att ta bort gammalt material från råstommen för att förbereda ytan för det nya materialet.

2.40. reparation : det avhjälpande arbete som utförs på skadade råstommar inom godkända gränser.

2.41. slitbanematerial : material i lämplig kondition för att ersätta den slitna slitbanan.Det kan finnas i flera utföranden, till exempel:

2.41.1. slitbana : förskurna längder av material som pressats ut för att ge det önskade tvärsnittet och monteras därför kallt till den förbehandlade råstommen. Det nya materialet måste vulkaniseras.

2.41.2. Remslindat (strip wound) : en remsa av slitbanematerial som direkt pressas ut och lindas på den förbehandlade råstommen och byggs upp till den önskade tvärsnittskonturen. Det nya materialet måste vulkaniseras.

2.41.3. direktpressning : slitbanematerialet som pressats ut för att ge önskad däckprofil, pressas direkt på den förbehandlade råstommen. Det nya materialet måste vulkaniseras.

2.41.4. förvulkaniserat : en i förväg formad och vulkaniserad slitbana som läggs på den förbehandlade råstommen.Det nya materialet måste bindas till råstommen.

2.42. sidgummi : material som används för att täcka råstommens sidor och därigenom möjliggöra bildning av den märkning som krävs.

2.43. bindgummi : material som används som bindlager mellan den nya slitbanan och råstommen och för reparation av smärre skador.

2.44. cement : en adhesiv lösning som håller det nya materialet på plats före vulkningen.

2.45. vulkning : den benämning som används för att beskriva den förändring i de nya materialets fysiska egenskaper som normalt framkallas genom värme- och tryckbehandling under en viss tid under kontrollerade former.

3. MÄRKNINGAR

3.1. Ett exempel på uppbyggnad av märkningar för regummerade däck visas i bilaga 3 till dessa föreskrifter.

3.2. Regummerade däck skall på båda däcksidorna på symmetriska däck och åtminstone på den yttre sidan på asymmetriska däck märkas med:

3.2.1. Fabrikat eller varumärke.

3.2.2. Däckets dimensionsbeteckning enligt definition i punkt 2.21.

3.2.3. En angivelse av däcktyp enligt följande:

3.2.3.1. På diagonaldäck, ingen märkning eller bokstaven ”D” före fälgdiametermärkningen.

3.2.3.2. På radialdäck, bokstaven ”R” före fälgdiametermärkningen och valfritt ordet ”RADIAL”.

3.2.3.3. På gördeldäck, bokstaven ”B” före fälgdiametermärkningen och valfritt orden ”BIAS-BELTED”.

3.2.4. Driftsbeskrivning skall omfatta:

3.2.4.1. En angivelse av däckets nominella belastningskapacitet(er) uttryckt(a) som belastningskod(er) enligt punkt 2.32.

3.2.4.2. En angivelse av däckets nominella maximala hastighet uttryckt med den kod som föreskrivs i punkt 2.33.

3.2.5. Om tillämpligt en alternativ driftsbeskrivning, unique point, omfattande:

3.2.5.1. En angivelse av däckets belastningskapacitet(er) uttryckt(a) som belastningskod(er) enligt punkt 2.32.

3.2.5.2. En angivelse av maximal hastighet uttryckt såsom den kod som föreskrivs i punkt 2.33.

3.2.6. Ordet ”TUBELESS” om däcket är konstruerat för användning utan innerslang.

3.2.7 . Angivelsen M+S eller MS eller M.S. eller M & S för vinterdäck.

3.2.8. Regummeringsdatum enligt följande:

3.2.8.1. Fram till och med den 31 december 1999, antingen såsom föreskrivs i punkt 3.2.8.2, eller som en grupp om tre siffror där de första två anger veckonumret och den sista året i årtiondet för tillverkningen. Datumkoden kan avse en produktionsperiod från den vecka som anges av veckonumret och ytterligare tre veckor framåt. Till exempel kan märkningen ”253” avse ett däck som regummerats under någon av veckorna 25, 26, 27 eller 28 år 1993.

Datumkoden får placeras på endast en däcksida.

3.2.8.2. Från och med den 1 januari 2000, som en grupp om fyra siffror där de två första anger veckonumret och de sista två anger det år då däcket regummerades. Datumkoden kan avse en produktionsperiod från den vecka som anges av veckonumret och ytterligare tre veckor framåt. Till exempel kan märkningen ”2503” avse ett däck som regummerats under någon av veckorna 25, 26, 27 eller 28 år 2003.

Datumkoden får placeras på endast en däcksida.

3.2.9. För däck som kan mönsterskäras symbolen ”[pic]” i en cirkel med en diameter av 20 mm eller ordet” REGROOVABLE” ingjutet i eller på båda däcksidorna.

3.2.10. En angivelse med en ”PSI”-kod (tryckkod) för fyllningstrycket som skall hämtas från uthållighetsproven avseende belastning/hastighet såsom förklaras i bilaga 7, tillägg 2 till dessa föreskrifter.

Denna angivelse behöver endast placeras på den ena sidoväggen.

3.2.11. Uttrycket “RETREAD” eller uttrycket “REMOULD” (efter den 1 januari 1999 skall endast ordet “RETREAD” användas). På förfrågan från regummeringsföretaget får även samma uttryck anges på andra språk.

3.2.12 Angivelsen ”ET” eller ”ML” eller ”MPT” för ”särskild användning av däck”[16].

3.3. Före godkännande skall däcket ha ett tillräckligt stort fritt utrymme för ett typgodkännandemärke såsom anges i punkt 5.8 och som visas i bilaga 2 till dessa föreskrifter.

3.4. Efter typgodkännande skall de märkningar som anges i punkt 5.8 och som visas i bilaga 2 till dessa föreskrifter fästa på det fria utrymme som anges i punkt 3.3. Denna märkning behöver endast placeras på den ena däcksidan.

3.5. Märkningarna som anges i punkt 3.2 och typgodkännandemärket som föreskrivs i punkterna 3.4 och 5.8 skall vara lättläsliga och vara på eller intryckta i däcket eller märkas på ett beständigt sätt på däcket.

3.6. Om någon av den ursprungliga tillverkarens specifikationer fortfarande är läsliga sedan däcket regummerats, skall dessa anses vara specifikationer från regummeringsföretaget för det regummerade däcket. Om dessa ursprungliga specifikationer inte gäller efter regummering skall de avlägnas helt och hållet.

3.7. Det ursprungliga ”E”- eller ”e”-typgodkännandemärket och -numret samt alla andra påföljande typgodkännandenummer från produktionsenheter för regummering skall avlägsnas, om de inte längre är tillämpliga.

4. ANSÖKAN OM TYPGODKÄNNANDE

Följande tillvägagångssätt gäller för typgodkännandet av en regummeringsenhet för däck.

4.1. Ansökan om typgodkännande för en regummeringsenhet skall lämnas in av innehavaren av varunamnet eller varumärket, som skall användas för däcket, eller en representant. Ansökan skall innehålla:

4.1.1. En skiss över företagsstrukturen för det företag som regummerar däcken.

4.1.2. En kort beskrivning av kvalitetsstyrningssystemet, som garanterar effektiv kontroll av förfarandena för regummering av däck för att uppfylla kraven i dessa föreskrifter.

4.1.3. Varunamnen eller varumärkena som skall anbringas på de regummerade däck som tillverkas.

4.1.4. Följande information för urvalet av däck som skall regummeras:

4.1.4.1. De olika däckdimensionerna.

4.1.4.2. Däckstrukturerna (diagonal, diagonalbältgördel eller radial).

4.1.4.3. Användningskategorin för däcken (normal eller vinterdäck etc.).

4.1.4.4. Regummeringssystemet och metoden för anbringande av det nya materialet som skall användas såsom definieras i punkterna 2.37 och 2.41.

4.1.4.5. Hastighetskoden för det däck som skall regummeras.

4.1.4.6. Den högsta belastningskoden för det däck som skall regummeras.

4.1.4.7. Den internationella däckstandard enligt vilken urvalet av däck överensstämmer.

5. TYPGODKÄNNANDE

5.1. För att få regummera däck krävs ett typgodkännande för regummeringsenheten från de behöriga myndigheterna enligt kraven i dessa föreskrifter. Den behöriga myndigheten vidtar de nödvändiga åtgärderna som beskrivs i dessa föreskrifter för att se till att däcken som regummeras i respektive produktionsenhet kommer att uppfylla kraven som anges i dessa föreskrifter. Regummeringsenheten skall ha det fulla ansvaret för att se till att de regummerade däcken uppfyller kraven i dessa föreskrifter och att de kommer att fungera på rätt sätt vid normal användning.

5.2. Förutom de normala kraven vid den inledande bedömningen av produktionsenheten för regummerade däck, skall den behöriga myndigheten se till att dokumentationen av tillverkningssätt, arbetssätt, instruktioner och specifikationer som tillhandahålls av leverantören av material finns på ett språk som lätt kan förstås av operatörerna på regummeringsenheten för däck.

5.3. Den behöriga myndigheten skall se till att dokumentationen för tillverknings- och arbetssätt för respektive produktionsenhet innehåller specifikationer i fråga om de reparationsmaterial och processer som används, samt att gränserna anges för reparabla skador eller penetreringar av däckstommen oavsett om sådan skada fanns från början eller orsakades vid processerna för att preparera stommen för regummering.

5.4. Innan godkännande beviljas måste myndigheten se till att de regummerade däcken överensstämmer med dessa föreskrifter och att de provningar som föreskrivs i punkterna 6,5 och 6,6 har utförts med godkänd resultat på ett urval av åtminstone 5 och inte nödvändigtvis fler än 20 exemplar av regummerade däck som är representativa för urvalet av däck som tillverkas av regummeringsenheten.

5.5. Varje gång ett fel noteras vid provningar skall ytterligare två exemplar med samma specifikationer provas.

Om endera eller båda av dessa nya två exemplar inte klarar provet skall en sista provning av två exemplar ske. Om endera eller båda av dessa sista två exemplar inte klarar provet skall ansökan om typgodkännande för produktionsenheten avslås.

5.6. Om alla kraven i dessa föreskrifter uppfylls skall typgodkännande beviljas och ett typgodkännandenummer skall tilldelas varje godkänd regummeringsenhet. De första två siffrorna i detta nummer skall ange löpnumret på den senaste större tekniska ändringen av föreskriften vid utfärdandet av typgodkännandet. Typgodkännandenumret skall föregås av ”109R” som anger att typgodkännandet avser ett däck som är regummerat enligt bestämmelserna i dessa föreskrifter.

Samma myndighet skall inte tilldela samma nummer till en annan produktionsenhet som omfattas av dessa föreskrifter.

5.7. Meddelande om typgodkännande eller om utökning, avslag eller återkallande av godkännande eller av produktionens definitiva upphörande enligt dessa föreskrifter skall delges de avtalsparter till 1958 års avtal, som tillämpar dessa föreskrifter på ett sätt som överensstämmer med bilaga 1 till dessa föreskrifter.

5.8. På varje regummerat däck, som uppfyller kraven enligt dessa föreskrifter, skall ett iögonfallande internationellt godkännandemärke placeras på det ställe, som anges till i punkt 3.3, som tillägg till märkningen som föreskrivs i punkt 3.2. Detta märke skall bestå av:

5.8.1. en cirkel som omger bokstaven "E" följt av det särskilda landsnumret för landet som utfärdat typgodkännande[17]/, och av

5.8.2. ett typgodkännandenummer såsom beskrivs i punkt 5.6.

5.9. Bilaga 2 till dessa föreskrifter ger ett exempel på typgodkännandemärkets uppbyggnad.

6. KRAV

6.1. Däck skall inte godkännas för första regummering om de inte är typgodkända och försedda med antingen märket ”E” eller märket ”e”. Detta krav är dock inte obligatoriskt förrän från och med den 1 januari 2000.

6.2. Förutsättningar för regummering:

6.2.1. Däck skall vara rena och torra innan de inspekteras.

6.2.2. Varje däck skall före kratsning synas noga både på insidan och utsidan för att garantera dess lämplighet för regummering.

6.2.3. Däck med synliga skador orsakade av överbelastning eller för lågt lufttryck skall inte regummeras.

6.2.4. Däck som uppvisar någon av följande skador skall inte godkännas för regummering.

6.2.4.1. Allmänt:

a) Ej reparerbara gummisprickor som går igenom till råstommen.

b) Brott på råstommen.

c) Märkbara angrepp av olja eller kemikalier.

d) Skadad eller bruten vulstkärna.

e) Tidigare reparationer av skador som ligger utanför de angivna skadegränserna – se punkt 5.3.

6.2.4.2. Tillstånd som ligger utanför gränserna för reparation – se punkt 5.3:

a) Stompenetreringar eller skador på stommar efter preparering för reparation.

b) Flera skador för nära varandra.

c) Påtaglig nedbrytning på innerhöljet.

d) Skada på vulst.

e) Synliga kordtrådar på råstommen.

f) Lös kordtrådar.

g) Gördelseparering.

h) Varaktigt deformerade eller knäckta (stål) stomkordtrådar.

i) Runtomgående sprickor ovanför vulsten.

j) Rostig stålkord eller vulstwire.

6.3. Preparering:

6.3.1. Efter kratsning och före påläggning av nytt material skall varje däck åter kontrolleras noga, åtminstone utvändigt, för att se till att det fortfarande är lämpligt för regummering.

6.3.2. Hela ytan som det nya materialet skall läggas på skall ha preparerats utan överhettning. Den kratsade ytan skall inte ha djupa rivspår eller löst material.

6.3.3. När förvulkat material används skall konturen på den preparerade ytan uppfylla kraven från materialtillverkaren.

6.3.4. Skador som uppstår vid kratsning får inte vara större än de fastställda reparationsgränserna, se punkt 5.3 och skall repareras.

6.3 5. Kratsningsskador på diagonaldäck skall inte sträcka sig längre än till det yttersta stomskiktet på överdelen. Det skall förutsättas att det första lagret som påträffas är ett stomskikt om det inte klart kan fastställas att det är en gördel. Om ett inlägg är monterat kan lokala skador accepteras.

6.3.6. Lokala skador på gördeln på radialdäck kan accepteras. Vid större skador är det tillåtet att byta ut hela gördeln eller sektioner av den. När ett skyddsinlägg är monterat, och klart kan fastställas som ett sådant, är det tillåtet att ta bort det utan att ersätta det.

6.3.7. Synliga ståldelar skall behandlas så snart som möjligt med lämpligt material enligt angivelser från tillverkaren av detta lämpliga material.

6.4. Regummering:

6.4.1. Regummeraren skall se till att varken tillverkaren eller leverantören av reparationsmaterial, inklusive lagningslappar, skall se till att

a) metod(er) för applicering och lagring fastställs, om så krävs av regummeraren, på det språksom talas i landet där materialet skall användas,

b) skadegränser för vilka materialet är avsedda fastställs, om så krävs av regummeraren, på det språk som talas i landet där materialet skall användas,

c) de förstärkta lagningslapparna för däck, om de appliceras på riktigt sätt vid lagningar av stomme, är lämpliga för det syftet,

d) lagningslapparna klarar det dubbla maxtrycket enligt uppgift från däcktillverkaren,

e) allt annat reparationsmaterial som behövs lämpar sig för det avsedda arbetet.

6.4.2. Regummeraren skall vara ansvarig för rätt applicering av reparationsmaterialet och för att reparationen ej har skador som kan påverka däckets avsedda livslängd.

6.4.3. Området runt en förstärkt lagning på en däcksida eller skuldra på ett radialdäck får bukta ut lätt när däcket är monterat och trycksatt med rekommenderat driftstryck. Förstärkt lagningsmaterial, som har sådana fysiska egenskaper att utbuktningens höjd begränsas till 4 mm, skall användas.

6.4.4. Regummeraren skall se till att antingen tillverkaren eller leverantören av slitbane- och sidomaterial utfärdar specifikationer för lagring och användning av materialet för att garantera materialets kvalitet. Om så krävs av regummeraren skall denna information vara på det språk som talas i landet där materialet skall användas.

6.4.5. Regummeraren skall se till att reparationsmaterialet och/eller blandningen är dokumenterad i ett certifikat från tillverkare eller leverantör. Materialblandningen skall vara lämplig för den avsedda användningen på däcket.

6.4.6. Det processade däcket skall vulkas så snart som möjligt efter alla reparationer och uppbyggnadsarbeten och senast enligt materialtillverkarens anvisningar.

6.4.7. Däcket skall vulkas under den tid och vid den temperatur och det tryck som är lämpligt och föreskrivs för använt material och processutrustning. Formens storlek skall vara lämplig för det nya materialets tjocklek och storleken på den kratsade stommen.

6.4.8. Originalmaterialets tjocklek efter kratsning och medeltjockleken för allt nytt material under slitbanemönstret efter regummering skall vara såsom anges i punkterna 6.4.8.1 och 6.4.8.2.

6.4.8.1. För radialdäck (mm):

3≤(A+B)≤13 (minst 3,0 mm; högst 13,0 mm)

A<2 (minst 2,0 mm)

B<0 (minst 0,0 mm)

[pic]

P.D. = mönsterdjup

X = kratsningsgräns

A = medeltjocklek för det nya materialet under mönstret

B = minsta tjocklek för ursprungligt material ovanför gördeln efter kratsning

6.4.8.2. För diagonaldäck:

Tjockleken på det ursprungliga materialet ovanför inlägget skall vara ≥0,80 mm.

Medeltjockleken på det nya materialet ovanför den kratsade gjutgränsen skall vara ≥2,00 mm.

Den sammanlagda tjockleken på det ursprungliga och det nya materialet under slitbanemönstrets understa del skall vara ≥3,00 och ≤13,00 mm.

6.4.9. Driftsbeskrivningen för ett regummerat däck skall varken visa en högre hastighetskod eller en högre belastningskod än för originaldäcket om inte typgodkännande har beviljats den ursprunglige tillverkaren för samma stomme som skall användas vid den reviderade driftsbeskrivningen.

Information om att en originalstomme har uppgraderats på detta sätt skall göras fritt tillgänglig av en behörig myndighet för alla produktionsenheter för regummering och skall rapporteras till de avtalsslutande parterna till 1958 års avtal (se artikel 5 i avtalet avseende införande av enhetliga tekniska föreskrifter för hjulfordon, utrustning och delar som kan monteras och/eller användas på hjulfordon och villkoren för ömsesidigt erkännande av typgodkännande som beviljats på grundval av dessa föreskrifter - dokument E/ECE/324-E/ECE/TRANS/505/Rev.2).

Standardformuläret som visas i bilaga 1 till föreskrift nr 54 skall användas för att rapportera denna information.

6.4.10. Uppgradering av driftsbeskrivningen enligt punkt 6.4.9 skall endast vara tillåten för den första regummeringen av ett originaldäck.

Däck som tidigare har regummerats skall varken ha hastighetskod eller belastningskod höjd över det som visas på den använda stommen.

6.5. Kontroll:

6.5.1. Då däcket fortfarande är varmt efter vulkning skall varje däck synas för att se till att det helt saknar synliga fel. Under eller efter regummering måste däcket luftfyllas med minst 1,5 bar för syning. Där det finns något synligt fel på däckets profil (till exempel blåsor, fördjupningar, etc.) skall däcket särskilt undersökas för att fastställa orsaken till detta fel.

6.5.2. Före, under eller efter regummering skall däcket synas åtminstone en gång med en lämplig inspektionsmetod i syfte att kontrollera att däckstrukturen är obruten.

6.5.3. Av kvalitetskontrollskäl skall ett antal regummerade däck utsättas för förstörande eller icke-förstörande provningsundersökningar . Antalet kontrollerade däck och resultatet skall dokumenteras.

6.5.4. Efter regummering skall det regummerade däckets dimensioner, när det mäts enligt bilaga 6 till dessa föreskrifter, överensstämma antingen med de dimensioner som beräknas enligt förfarandet i punkt 7 eller de som anges i bilaga 5 till dessa föreskrifter. Observera att den maximala ytterdiametern för det regummerade däcket får vara upp till 1,5 % större än den maximala ytterdiametern som tillåts för ett nytt originaldäck enligt föreskrifter nr 54.

6.6. Prestandaprov:

6.6.1. Däck som regummerats enligt dessa föreskrifter skall klara kraven vid belastnings-/hastighetprestationsprovningen såsom anges i bilaga 7 till dessa föreskrifter.

6.6.2. Ett regummerat däck som efter att ha genomgått belastnings-/hastighetprestationsprovningen inte uppvisar slitbaneseparering, skiktseparering, kordseparering, separering eller kordbrott skall anses ha klarat provet.

6.6.3. Däckets ytterdiameter mätt sex timmar efter belastnings-/hastighetprestationsprovningen får inte avvika med mer än ±3,5 procent från ytterdiametern mätt före provningen.

7. SPECIFIKATIONER

7.1. Däck som regummerats enligt dessa föreskrifter skall överensstämma med följande dimensioner:

7.1.1. Däckbredd:

7.1.1.1. Däckbredden skall beräknas enligt följande formel:

S=S1+K(A–A1)

där:

S: är den verkliga däckbredden i millimeter såsom den mäts på mätfälgen,

S1: är värdet för ”däckbredd enligt konstruktion (Design Section Width)” för denna mätfälg enligt uppgift i den internationella standard som angetts av regummeraren för ifrågavarande däck.

A: är provfälgens bredd i millimeter,

A1: är bredden i millimeter för mätfälgen enligt uppgift i den internationella standard som angetts av regummeraren för ifrågavarande däckdimension,

K: är en faktor och skall anses vara lika med 0,4.

7.1.2. Ytterdiameter:

7.1.2.1. Den teoretiska ytterdiametern för ett regummerat däck skall beräknas enligt följande formel:

D=d+2H

där:

D: är den teoretiska ytterdiametern i millimeter,

d: är standardtalet som definieras i punkt 2.21.3, i millimeter,

H: är den nominella sektionshöjden i millimeter och är lika med Sn multiplicerat med 0,01Ra där:

Sn: är den nominella däckbredden i millimeter,

Ra: är profilförhållandet.

Alla ovanstående symboler är såsom de anges i däckets dimensionsbeteckning som finns på däckets sidovägg i överensstämmelse med kraven i punkt 3.2.2 och såsom fastställs i punkt 2.21.

7.1.2.2. För däck vars märkning ges av första kolumnen i tabellerna i bilaga 5 till ECE-föreskrifter nr 54 skall dock ytterdiametern vara den som anges i dessa tabeller.

7.1.3. Metod för mätning av regummerade däck:

7.1.3.1. Regummerade däcks dimensioner skall mätas enligt de förfaringssätt som anges i bilaga 6 till dessa föreskrifter.

7.1.4. Specifikationer för däckbredd:

7.1.4.1. Den verkliga totalbredden kan vara mindre än däckbredden eller bredderna som fastställs i punkt 7.1.

7.1.4.2. Den verkliga totalbredden får också överstiga det eller de värden som fastställs i punkt 7.1 med:

4 procent för radialdäck och

8 procent för diagonaldäck och gördeldäck.

För däck med en däckbredd som är större än 305 mm, som är avsedda för tvillingmontage, skall dock inte de nominella värdena överskridas med mer än:

2 procent för radialdäck och

4 procent för diagonaldäck och gördeldäck.

7.1.5. Specifikationer för ytterdiameter:

7.1.5.1. Den verkliga ytterdiametern för ett regummerat däck skall inte ligga utanför värdena för Dmin och Dmax som erhålls med följande formler:

Dmin=d+(2Hxa)

Dmax=l,015x[d+(2Hxb)

där:

7.1.5.1.1. ''H'' och "d" är enligt definition i punkt 7.1.2.1 för storlekar som inte anges i tabellerna i bilaga 5 till dessa föreskrifter.

7.1.5.1.2. För storlekar som nämns i punkt 7.1.2.2 ovan:

H=0,5(D-d)

där ”D” är ytterdiametern och ”d” är den nominella fälgdiametern som anges i ovannämnda tabeller för storleken ifråga.

7.1.5.1.3. Koefficienten ”a”=0,97.

7.1.5.1.4. Koefficienten ”b” är:

Radial | Diagonal och diagonalbältgördel |

Däck för normalt bruk | 1,04 | 1,07 |

Däck för speciellt bruk | 1,06 | 1,09 |

7.1.5.2. För vinterdäck får den i punkt 7.1.5.1 beräknade maximala ytterdiametern (Dmax) överskridas med högst 1 procent.

8. ÄNDRINGAR AV TYPGODKÄNNANDET

8.1. Varje ändring som avser en regummeringsenhet som ändrar någon uppgift som lämnats i regummeringsenhetens ansökan om typgodkännande, se punkt 4, skall rapporteras till den myndighet som godkänt regummeringsenheten. Myndigheten kan då antingen:

8.1.1. anse att ändringarna troligen inte har någon märkbar negativ inverkan och att regummeringsenheten i alla fall uppfyller ställda krav, eller

8.1.2. kräva ytterligare en undersökning av typgodkännandet.

8.2. Bekräftelse av typgodkännande eller avslag på ansökan, med angivande av ändringarna, skall delges de avtalsparter som tillämpar dessa föreskrifter på det sätt som anges i punkt 5.7.

9. PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

Överensstämmelsen av tillverkningssätt skall kontrolleras enligt det förfarande som fastställts i avtalet, bilaga 2 (E/ECE/324-E/ECE/TRANS/505/Ändr.2), med följande krav:

9.1. Regummeringsenheten som godkänts enligt dessa föreskrifter skall rätta sig efter de krav som fastställs i punkt 6.

9.2. Innehavaren av typgodkännandet skall se till att, under varje år och fördelat över året, åtminstone följande antal däck, representativa för produktionstyperna, kontrolleras och provas såsom föreskrivs i dessa föreskrifter:

9.2.1. 0,01 procent av den totala årliga produktionen men i varje fall inte färre än 2 och inte nödvändigtvis fler än 10.

9.3. Om kraven i punkt 9.2 utförs av eller står under kontroll av den behöriga myndigheten, kan resultaten användas som en del av eller istället för de som föreskrivs i punkt 9.4.

9.4. Myndigheten som utfärdat typgodkännande för regummeringsenheten kan när som helst kontrollera kontrollmetoderna för överensstämmelse som används i varje tillverkningsenhet. För varje produktionsenhet skall den behöriga myndigheten ta slumpmässiga provexemplar under varje produktionsår och åtminstone följande antal däck, representativa för produktionsområdet, som skall kontrolleras och provas såsom föreskrivs i dessa föreskrifter:

9.4.1. 0,01 procent av den totala årliga produktionen men i varje fall inte färre än 2 och inte nödvändigtvis fler än 10.

9.5. Provningarna och kontrollerna i punkt 9.4 kan ersätta dem som krävs enligt punkt 9.2.

10. PÅFÖLJD FÖR ICKE ÖVERENSSTÄMMANDE PRODUKTION

10.1. Godkännandet som beviljats med avseende på en regummeringsenhet enligt dessa föreskrifter kan återtas om kraven enligt punkt 9 inte uppfylls eller om regummeringsenheten eller de regummerade däcken som produceras av denna regummeringsenhet inte har uppfyllt de krav som föreskrivs i punkt. 9.

10.2. Om en avtalsslutande part som tillämpar dessa föreskrifter återkallar ett typgodkännande som tidigare beviljats, skall avtalsparten genast rapportera detta till övriga avtalsparter till 1958 års avtal, som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av ett rapportformulär som överensstämmer med mallen i bilaga 1 till dessa föreskrifter.

11. PRODUKTIONENS DEFINITIVA UPPHÖRANDE

Myndigheten som beviljat typgodkännande för regummeringsenheten skall informeras om verksamhet och tillverkning av regummerade däck, som godkänts inom dessa föreskrifters tillämpningsområde, upphör. Då myndigheten fått ett sådant meddelande skall myndigheten informera övriga parter till 1958 års avtal som tillämpar detta reglemente, med hjälp av ett rapportformulär som överensstämmer med mallen i bilaga 1 till dessa föreskrifter.

12. NAMN OCH ADRESSER TILL DE TEKNISKA ORGAN SOM ANSVARAR FÖR GODKÄNNANDEPROV, PROVNINGSLABORATORIER OCH DE ADMINISTRATIVA MYNDIGHETERNA

12.1. De avtalsparter till 1958 års avtal som tillämpar dessa föreskrifter skall till FN:s sekretariat rapportera namn och adresser till de tekniska organ som ansvarar för typgodkännandeprov och, om tillämpligt, till de godkända provningslaboriatorierna och till de administrativa myndigheter som beviljar typgodkännande, till vilka intyg om typgodkännande, avslag, utökning eller återkallande av typgodkännande eller produktionens definitiva upphörande, som utfärdas i annat land, skall skickas.

12.2. De avtalsparter till 1958 års avtal som tillämpar dessa föreskrifter kan använda sig av däcktillverkarens eller däckregummeringsenhetens laboratorier, och kan såsom godkända provningslaboratorier utse laboratorier antingen det egna landet eller, om detta i förväg godkänns av den berörda avtalsparten, på en annan avtalsparts territorium.

12.3. När en avtalspart till 1958 års avtal tillämpar punkt 12.2 kan den, om den så önskar, få ha en representant närvarande vid provningarna.

Bilaga 1

RAPPORT

(största format: A4 (210*297 mm))

[pic]

utfärdad av: Namn på myndighet:

………………………

………………………

………………………

avseende: TYPGODKÄNNANDE BEVILJAT

TYPGODKÄNNANDE UTÖKAT

TYPGODKÄNNANDE EJ BEVILJAT

TYPGODKÄNNANDE ÅTERKALLAT

PRODUKTIONENS DEFINITIVA UPPHÖRANDE

för en regummeringsenhet enligt föreskrifter nr 109.

Typgodkännandenummer: ………………………. Utökning nr: ………………………….

1. Regummeringsföretagets namn och varumärke …………………………………………..

2. Namn och adress till regummeringsenheten …………………………………………….

3. Om tillämpligt, namn och adress på regummeringsföretagets representant …………….

4. Kortfattad beskrivning enligt punkterna 4.1.3 och 4.14 i dessa föreskrifter ……….……………………………………………………………………………………………….

5. Tekniskt organ och, om tillämpligt, provningslaboratoriet som är godkänt för nyttjande vid godkännande eller kontroll av överensstämmelse ……………………………..……

6. Datum för rapporten som utfärdats av organet: ……………………………………

7. Löpnumret för rapporten som utfärdats av organet: ………………………………..

8. Anledning(ar) till utökningen (om tillämpligt) ………………………….…………....

9. Eventuella iakttagelser ……………………………………………………………….

10. Ort: ………………………………………………………………………………….…

11. Datum: …………………………………………………………………………….…..

12. Underskrift……………………………………………………………………….

13. Till denna rapport är bilagd en lista över dokument som finns i mappen för typgodkännandet vid den behöriga myndigheten som har granskat detta typgodkännande och som kan erhållas på begäran.

1/ Det särskilda landsnumret för det land som beviljat/utökat/ej beviljat/återkallat godkännande (se bestämmelser i föreskrifterna).

2/ Stryk det som inte är tillämpligt.

Bilaga 2

TYPGODKÄNNANDEMÄRKETS UPPBYGGNAD

[pic]

a=12 mm min

Ovanstående typgodkännandemärke anbringat på ett regummerat däck visar att ifrågavarande regummeringsenhet har godkänts i Nederländerna (E4) enligt kraven i dessa föreskrifter i sitt ursprungliga skick med typgodkännandenummer 109R002439.

Typgodkännandenumret skall placeras nära cirkeln och antingen ovanför eller under bokstaven ”E”, eller till höger eller vänster om den. Siffrorna i typgodkännandenumret skall sitta på samma sida om bokstaven ”E” och vara vända åt samma håll. Användande av romerska siffror såsom typgodkännandenummer skall undvikas för att förhindra förväxling med andra symboler.

Bilaga 3

UPPBYGGNAD AV MÄRKNINGAR FÖR REGUMMERADE DÄCK

[pic]

MÄRKNINGARS MINSTA HÖJDER (mm) |

Däck med fälgdiameter <kod 20 eller <508 mm eller med däckbredd <235 mm eller <9" | Däck med fälgdiameter <kod 20 eller <508 mm eller med däckbredd <235 mm eller <9" |

b | 6 | 9 |

c | 4 |

d | 6 |

Ovanstående exempel definierar ett regummerat däck, som:

har en nominell däckbredd av 295,

har ett profilförhållande av 80,

är av radial typ (R),

har en nominell fälgdiameter av 572 mm, för vilken koden är 22,5,

har en lastförmåga på 3 550 kg (singel) och 3 150 kg (tvilling eller dubbel), motsvarande belastningskoderna 152 och 148 som visas i bilaga 4 till dessa föreskrifter,

har en nominell hastighetskod K (referenshastighet 110 km/h),

klarar att användas vid unique point, hastighetskod L (referenshastighet 120 km/h), med en belastningskapacitet av 3 350 kg (singel) och 3 000 kg (tvilling eller dubbel), motsvarande belastningskoderna 150 respektive 146 som visas i bilaga 4 till dessa föreskrifter,

avsedd att användas utan innerslang (”TUBELESS”) och av vintertyp (M+S),

är regummerat under veckorna 25, 26, 27 eller 28 år 2003,

behöver fyllas till 620 kPa vid belastnings-/hastighetprestationsprovningen, för vilka PSI-koden är 90.

Placering och ordning för de märkningar som utgör däckmärkningen skall vara enligt följande:

a) Dimensionsbeteckningen, bestående av den nominella däckbredden, profilförhållandet, koden för däcktypen (om tillämpligt) och den nominella fälgdiametern skall grupperas såsom i ovanstående exempel, dvs.: 295/80 R 22,5.

b) Driftsbeskrivningen omfattande belastningskoderna och hastighetskoden skall placeras tillsammans nära dimensionsbeteckningen. Den kan antingen föregå eller komma efter dimensionsbeteckningen eller vara placerad ovanför eller under den.

c) Symbolerna ” TUBELESS ” och ” M+S ”kan sitta på lite avstånd från dimensionsbeteckningen.

d) Ordet ”RETREAD” kan sitta på lite avstånd från dimensionsbeteckningens kod.

e) Om punkt 3.2.5 i dessa föreskrifter tillämpas, skall den extra driftsbeskrivningen (unique point), omfattande belastningskoder och hastighetskod, visas i en cirkel nära den nominella driftsbeskrivningen som finns på däcksidan.

Bilaga 4

LISTA MED BELASTNINGSKOD OCH MOTSVARANDE BELASTNING

Belastningskod (LI) och belastningskapacitet - kg |

Radial | Diagonal och diagonalbältgördel | 7 h | 16 h | 24 h |

122 eller högre | F | 100 | 100 |

G | 125 | 100 |

J | 150 | 125 |

K | 175 | 150 |

L | 200 | - |

M | 225 | - | 66 % | 84 % | 101 % |

121 eller mindre | F | 100 | 100 |

G | 125 | 125 |

J | 150 | 150 |

K | 175 | 175 |

L | 200 | 175 | 70 % | 88 % | 106 % |

4 h | 6 h |

M | 250 | 200 | 75 % | 97 % | 114 % |

N | 275 | - | 75 % | 97 % | 114 % |

P | 300 | - | 75 % | 97 % | 114 % |

Noter:

1) Däck för ”speciell användning” (se punkt 2.3.2 i dessa föreskrifter) skall provas vid en hastighet som motsvarar 85 % av den hastighet som föreskrivs för likvärdiga standarddäck.

Bilaga 7 - Tillägg 2

SAMBAND MELLAN TRYCKKOD OCH TRYCKENHETER

Tryckkod (”PSI”) | bar | kPa |

20 | 1,4 | 140 |

25 | 1,7 | 170 |

30 | 2,1 | 210 |

35 | 2,4 | 240 |

40 | 2,8 | 280 |

45 | 3,1 | 310 |

50 | 3,4 | 340 |

55 | 3,8 | 380 |

60 | 4,1 | 410 |

65 | 4,5 | 450 |

70 | 4,8 | 480 |

75 | 5,2 | 520 |

80 | 5,5 | 550 |

85 | 5,9 | 590 |

90 | 6,2 | 620 |

95 | 6,6 | 660 |

100 | 6,9 | 690 |

105 | 7,2 | 720 |

110 | 7,6 | 760 |

115 | 7,9 | 790 |

120 | 8,3 | 830 |

125 | 8,6 | 860 |

130 | 9,0 | 900 |

135 | 9,3 | 930 |

140 | 9,7 | 970 |

145 | 10,0 | 1 000 |

150 | 10,3 | 1 030 |

... | ... | ... |

Bilaga 8

BELASTNINGSKAPACITETENS FÖRÄNDRING MED HASTIGHETEN

Radial- och diagonaldäck för fordon i nyttotrafik

(enligt ECE-föreskrifter nr 54)

Förändring av belastningskapacitet (%) |

Hastig-het (km/h) | Alla belastningskoder | Belastningskod <122 1/ | Belastningskod <121,5 1/ |

Hastighetskod | Hastighetskod | Hastighetskod |

8 9 10 11 12 13 14 | 203 229 254 279 305 330 356 |

15 16 17 18 19 | 381 406 432 457 483 |

20 21 | 508 533 |

2.22. nominell fälgdiameter (d) : diametern på den fälg på vilken däcket är avsett att monteras på.

2.23. fälg : det stöd, antingen för montering av däck och slang eller för ett slanglöst däck, på vilket ringvulsten sitter monterad.

2.24. mätfälg : den fälg som är angiven som en ”mätfälgsbredd” eller ”konstruktionsfälgsbredd” för en viss dimensionsbeteckning för däck i någon eller flera upplagor av de internationella däckstandarderna (International Tyre Standards).

2.25. provfälg : en fälg som är angiven som godkänd eller rekommenderad eller tillåten enligt en av de internationella däckstandarderna för ett däck med den dimensionsbeteckningen och av den typen.

2.26. internationell däckstandard : avser ett av följande standardiseringsdokument:

a) The European Tyre and Rim Technical Organisation (ETRTO) 1 /: ”Standardiseringshandbok (Standards Manual)”

b) The European Tyre and Rim Technical Organisation (ETRTO) 1 /: ”Teknisk konstruktionsinformation – föråldrade data (Engineering Design Information - obsolete data)”

c) The Tire and Rim Association Inc. (TRA) 2/ ”Årsbok (Year Book)”

d) The Japan Automobile Tire Manufacturers Association (JATMA) 3/ ”Årsbok (Year Book)”

e) The Tyre and Rim Association of Australia (TRAA) 4/ ”Standardiseringshandbok (Standards Manual)”

f) The Associaçao Latino Americana de Pneus e Aros (ALAPA) 5/ “Teknisk standardiseringshandbok (Manual de Normal Technicas)”

g) The Scandinavian Tyre and Rim Organisation (STRO) 6/ ”Databok (Data Book)”

_______________

Standarder gällande däck kan erhållas på följande adresser:

1/ ETRTO, 32, Av. Brugmann - Bte 2, B-1060 Bruxelles, Belgien.

2/ TRA, 175 Montrose West Avenue, Suite 150, Copley, Ohio, 44321 USA.

3/ JATMA, 9th Floor, Toranomon Building No. 1-12, 1-Chome Toranomon Minato-ku, Tokyo 105, Japan.

4/ TRAA, Suite 1, Hawthorn House, 795 Glenferrie Road, Hawthorn, Victoria, 3122 Australien.

5/ ALAPA, Avenida Paulista 244-12° Andar,conj. 124, 01310 Sao Paulo, SP Brasilien.

6/ STRO, Älggatan 48 A, Nb, S-216 15 Malmö, Sverige.

2.27. spaltning : bortbrytning av gummistycken från slitbanan.

2.28. kordseparering : delning av kordtrådarna från gummibeläggningen.

2.29. skiktseparering : delning av intilliggande skikt.

2.30. slitbaneseparering : lösgöring av slitbanan från stommen.

2 31. slitagevarnare : utskjutande delar i slitbanemönstret som är konstruerade för att ge en visuell indikation av slitbanans förslitningsgrad.

2.32. driftsbeskrivning : den specifika kombinationen av belastningskod och hastighetskod för däcket.

2.33. belastningskod : en sifferkod som anger den maximala belastningen för däcket.

2.34. Listan med belastningskoder och motsvarande belastningar visas i bilaga 4 till dessa föreskrifter.

2.34.1 hastighetskod : en bokstavskod som anger den hastighet vid vilken däcket kan klara belastningen som anges av motsvarande belastningskod.

2.34.2. Hastighetskoderna och motsvarande hastigheter visas i tabellen nedan:

Hastighetskod | Motsvarande hastighet (km/h) |

L | 120 |

M | 130 |

N | 140 |

P | 150 |

Q | 160 |

R | 170 |

S | 180 |

T | 190 |

U | 200 |

H | 210 |

V | 240 |

W | 270 |

Y | 300 |

2.35. maximal belastningsgrad : den maximala belastning som ett däck är godkänt för.

2.35.1. Den maximal belastningsgraden skall för hastigheter upp till eller lika med 210 km/h inte överskrida det värde som motsvarar belastningskoden för däcket.

2.35.2. För hastigheter över 210 km/h men under 300 km/h får den maximala belastningsgraden inte överskrida den procentsats av värdet, som motsvarar belastningskoden för däcket, enligt tabellen nedan i förhållande till den maximala hastigheten för det fordon däcket skall monteras på.

Hastighetskod | Maximal hastighet km/h | Belastning % |

V | 210 215 220 225 230 235 240 | 100,0 98,5 97,0 95,5 94,0 92,5 91,0 |

W | 240 250 260 270 | 100 95 90 85 |

Y | 270 280 290 300 | 100 95 90 85 |

För mellanliggande maximalhastigheter är det tillåtet med linjär interpolering av den maximala belastningsgraden.

2.36. regummeringsenhet : en anläggning eller en grupp av anläggningar där färdiga regummerade däck tillverkas.

2.37. regummering : en allmän term för renovering av ett använt däck genom att ersätta den slitna slitbanan med nytt material. Den kan också omfatta renovering av däcksidans yttersta yta. Den omfattar följande processteg:

2.37.1. regummering av slitbana : utbyte av slitbana.

2.37.2. regummering av slitbana och skuldra : utbyte av slitbana där det nya materialet sträcker sig över en del av däcksidan.

2.37.3. helregummering : utbyte av slitbana och renovering av däcksidan inklusive alla delar eller en del av sektionshöjden.

2.38. råstomme : det slitna däcket omfattande stomme och kvarvarande slitbane- och sidomaterial.

2.39. kratsning : processen för att ta bort gammalt material från råstommen för att förbereda ytan för det nya materialet.

2.40. reparation : det avhjälpande arbete som utförs på skadade råstommar inom godkända gränser.

2.41. slitbanematerial : material i lämplig kondition för att ersätta den slitna slitbanan. Det kan finnas i flera utföranden, till exempel:

2.41.1. slitbana : förskurna längder av material som pressats ut för att ge det önskade tvärsnittet och monteras därför kallt till den förbehandlade råstommen. Det nya materialet måste vulkaniseras.

Remslindat : en remsa av slitbanematerial som direkt pressas ut och lindas på den förbehandlade råstommen och byggs upp till den önskade tvärsnittskonturen. Det nya materialet måste vulkaniseras.

direktpressning : slitbanematerialet som pressats ut för att ge önskad däckprofil, pressas direkt på den förbehandlade råstommen. Det nya materialet måste vulkaniseras.

2.41.4. förvulkaniserat : en i förväg formad och vulkaniserad slitbana som läggs direkt på den förbehandlade råstommen. Det nya materialet måste bindas till råstommen.

2.42. sidgummi : material som används för att täcka råstommens sidor och därigenom möjliggöra bildning av den märkning som krävs.

2.43. bindgummi : material som används som bindlager mellan den nya slitbanan och råstommen och för reparation av smärre skador.

2.44. cement : en adhesiv lösning som håller det nya materialet på plats före vulkningen.

2.45. vulkning : den benämning som används för att beskriva den förändring i de nya materialets fysiska egenskaper som normalt framkallas genom värme- och tryckbehandling under en viss tid under kontrollerade former.

2.46. ojämnhet : däckets radiella variation, mätt längs slitbanans ytteryta.

2.47. obalans : ett mått på viktfördelningen runt däckets centrumaxel. Den kan antingen mätas som ”statisk” eller ”dynamisk” obalans.

3. MÄRKNINGAR

3.1. Ett exempel på uppbyggnad av märkningar för regummerade däck visas i bilaga 3 till dessa föreskrifter.

3.2. Regummerade däck skall på båda däcksidorna på symmetriska däck och åtminstone på den yttre sidan på asymmetriska däck märkas med:

3.2.1. Fabrikat eller varumärke.

3.2.2. Däckets dimensionsbeteckning enligt definition i punkt 2.21.

3.2.3. En angivelse av strukturen enligt följande:

3.2.3.1. På diagonaldäck, ingen märkning eller bokstaven ”D” före fälgdiametermärkningen.

3.2.3.2. På radialdäck, bokstaven ”R” före fälgdiametermärkningen och valfritt ordet ”RADIAL”.

3.2.3.3. På gördeldäck, bokstaven ”B” före fälgdiametermärkningen och valfritt orden ”BIAS-BELTED”.

3.2.4. Driftsbeskrivning som skall omfatta:

3.2.4.l. En angivelse av däckets nominella belastningskapacitet uttryckt enligt den belastningskod som föreskrivs i punkt 2.33.

3.2.4.2. En angivelse av däckets nominella maximala hastighet uttryckt enligt den kod som föreskrivs i punkt 2.34.

3.2.5. Ordet ”TUBELESS” om däcket är konstruerat för användning utan innerslang

3.2.6. Angivelsen M+S eller MS eller M.S. eller M & S för vinterdäck.

3.2.7. Regummeringsdatum enligt följande:

3.2.7.1. Fram till och med den 31 december 1999, antingen såsom föreskrivs i punkt 3.2.7.2, eller som en grupp om tre siffror där de första två anger veckonumret och den sista året i årtiondet för tillverkningen. Datumkoden kan avse en produktionsperiod från den vecka som anges av veckonumret och ytterligare tre veckor framåt. Till exempel kan märkningen ”253” avse ett däck som regummerats under någon av veckorna 25, 26, 27 eller 28 år 1993.

Datumkoden får endast placeras på däcksidan.

3.2.7.2. Från och med den 1 januari 2000, som en grupp om fyra siffror där de två första anger veckonumret och de sista två anger det år då däcket regummerades. Datumkoden kan avse en produktionsperiod från den vecka som anges av veckonumret och ytterligare tre veckor framåt. Till exempel kan märkningen ”2503” avse ett däck som regummerats under någon av veckorna 25, 26, 27 eller 28 år 2003.

Datumkoden får endast placeras på däcksidan.

3.2.8. Uttrycket ”RETREAD” eller uttrycket ”REMOULD” (efter den 1 januari 1999 skall endast ordet ”RETREAD” användas). På förfrågan från regummeringsföretaget får även samma uttryck anges på andra språk.

3.3. Före godkännande skall däcket ha ett tillräckligt stort fritt utrymme för ett typgodkännandemärke såsom anges i punkt 5.8 och som visas i bilaga 2 till dessa föreskrifter.

3.4. Efter typgodkännande skall de märkningar som anges i punkt 5.8 och som visas i bilaga 2 till dessa föreskrifter fästas på det fria utrymme som anges i punkt 3.3. Denna märkning behöver endast placeras på den ena däcksidan.

3.5. Märkningarna som anges i punkt 3.2 och typgodkännandemärket som föreskrivs i punkterna 3.4 och 5.8 skall vara lättläsliga och vara på eller intryckta i däcket eller märkas på ett beständigt sätt på däcket.

3.6. Om någon av den ursprungliga tillverkarens specifikationer fortfarande är läsliga sedan däcket regummerats, skall dessa anses vara specifikationer från regummeringsföretaget för det regummerade däcket. Om dessa ursprungliga specifikationer inte gäller efter regummering skall de avlägnas helt och hållet.

3.7. Det ursprungliga ”E”- eller ”e”-typgodkännandemärket och -numret skall avlägsnas.

4. ANSÖKAN OM TYPGODKÄNNANDE

Följande tillvägagångssätt gäller för typgodkännande av en regummeringsenhet för däck.

4.1. Ansökan om typgodkännande för en regummeringsenhet skall lämnas in av innehavaren av varunamnet eller varumärket, som skall användas för däcket, eller en representant. Ansökan skall innehålla:

4.1.1. En skiss över företagsstrukturen för det företag som regummerar däcken.

4.1.2. En kort beskrivning av kvalitetsstyrningssystemet, som garanterar effektiv kontroll av förfaranden för regummering av däck för att uppfylla kraven i dessa föreskrifter.

4.1.3. Varunamnen eller varumärkena som skall anbringas på de regummerade däck som tillverkas.

4.1.4. Följande information för urvalet av däck som skall regummeras:

4.1.4.1. De olika däckdimensionerna.

4.1.4.2. Däckstrukturerna (diagonal, diagonalbältgördel eller radial).

4.1.4.3. Användningskategori för däck (normal eller vinterdäck etc.).

4.1.4.4. Regummeringssystemet och metoden för anbringande av det nya materialet som skall användas såsom definieras i punkterna 2.37 och 2.41.

4.1.4.5. Hastighetskoden för det däck som skall regummeras.

4.1.4.6. Den högsta belastningskoden för det däck som skall regummeras.

4.1.4.7. den internationella däckstandard enligt vilken urvalet av däck överensstämmer.

5. TYPGODKÄNNANDE

5.1. För att få regummera däck krävs ett typgodkännande för regummeringsenheten från de behöriga myndigheterna enligt kraven i dessa föreskrifter. Den behöriga myndigheten vidtar de nödvändiga åtgärderna som beskrivs i dessa föreskrifter för att se till att däcken som regummeras i respektive produktionsenhet kommer att uppfylla kraven som anges i dessa föreskrifter. Regummeringsenheten skall ha det fulla ansvaret för att se till att de regummerade däcken uppfyller kraven i dessa föreskrifter och att de kommer att fungera på rätt sätt vid normal användning.

5.2. Förutom de normala kraven vid den inledande bedömningen av produktionsenheten för regummerade däck, skall den behöriga myndigheten se till att dokumentationen av tillverkningssätt, arbetssätt, instruktioner och specifikationer som tillhandahålls av materialleverantörerna finns på ett språk som lätt kan förstås av operatörerna på regummeringsenheten för däck.

5.3. Den behöriga myndigheten skall se till att dokumentationen för tillverknings- och arbetssätt för respektive produktionsenhet innehåller specifikationer i fråga om de reparationsmaterial och processer som används, av gränserna för reparabla skador eller penetreringar av däckstommen oavsett om sådan skada fanns från början eller orsakades vid processerna för att preparera stommen för regummering.

5.4. Innan godkännande beviljas måste myndigheten se till att de regummerade däcken överensstämmer med dessa föreskrifter och att de provningar som föreskrivs i punkterna 6.7 och 6.8 har utförts med godkänt resultat på ett urval av åtminstone 5 men inte nödvändigtvis fler än 20 exemplar av regummerade däck som är representativa för urvalet av däck som tillverkas av regummeringsenheten.

5.5. Varje gång ett fel noteras vid provningar skall ytterligare två exemplar med samma specifikationer provas. Om endera eller båda av dessa nya två exemplar inte klarar provet skall en sista provning av två exemplar ske. Om endera eller båda av dessa sista två exemplar inte klarar provet skall ansökan om typgodkännande för produktionsenheten avslås.

5.6. Om alla kraven i dessa föreskrifter uppfylls skall typgodkännande beviljas och ett typgodkännandenummer skall tilldelas varje godkänd regummeringsenhet. De första två siffrorna i detta nummer skall ange löpnumret på den senaste större tekniska ändringen av föreskrifterna vid utfärdandet av typgodkännandet. Typgodkännandenumret skall föregås av ”108R” som anger att typgodkännandet avser ett däck som är regummerat enligt bestämmelserna i dessa föreskrifter. Samma myndighet skall inte tilldela samma nummer till en annan produktionsenhet som omfattas av dessa föreskrifter.

5.7. Meddelande om typgodkännande eller om utökning, avslag eller återkallande av godkännande eller av produktionens definitiva upphörande enligt dessa föreskrifter skall delges de avtalsparter till 1958 års avtal, som tillämpar dessa föreskrifter på ett sätt som överensstämmer med bilaga 1 till dessa föreskrifter.

5.8. På varje regummerat däck, som uppfyller kraven enligt dessa föreskrifter, skall ett iögonfallande internationellt godkännandemärke placeras, på det ställe, som anges i punkt 3.3, som tillägg till märkningen som föreskrivs i punkt 3.2. Detta märke skall bestå av:

5.8.1. en cirkel som omger bokstaven ”E” följt av det särskilda landsnumret för landet som utfärdat typgodkännande[18], och av

5.8.2. ett typgodkännandenummer såsom beskrivs i punkt 5.6.

5.9. Bilaga 2 till dessa föreskrifter ger ett exempel på typgodkännandemärkets uppbyggnad.

6. KRAV

6.1. Däck skall inte godkännas för regummering om de inte är typgodkända och försedda med antingen märket ”E” eller märket ”e”. Detta krav är dock inte obligatoriskt förrän från och med den 1 januari 2000.

6.1.1 Höghastighetsdäck som bara har beteckningen ZR i dimensionsbeteckningen och saknar driftsbeskrivning får inte regummeras.

6.2. Däck som tidigare regummerats skall inte godkännas för ytterligare regummering.

6.3. Råstommen, som godkänns för regummering skall inte vara äldre än 7 år, enligt de siffror som visar tillverkningsår för originaldäcket. Ett däck märkt med datumkoden ”253” kan till exempel accepteras för regummering till slutet av år 2000.

6.4. Förutsättningar för regummering:

6.4.1. Däck skall vara rena och torra innan de inspekteras.

6.4.2. Varje däck skall före kratsning synas noga både på insidan och utsidan för att garantera dess lämplighet för regummering.

6.4.3. Däck med synliga skador orsakade av överbelastning eller för lågt lufttryck skall inte regummeras.

6.4.4. Däck som uppvisar någon av följande skador skall inte godkännas för regummering:

6.4.4.1. a) Omfattande sprickbildning som går igenom till stommen.

b) Stompenetreringar eller skador på råstommar med hastighetskod högre än ”H” om inte dessa stommar skall nedklassas till en lägre hastighetskod.

c) Tidigare reparationer av skador som ligger utanför de angivna skadegränserna – se punkt 5.3.

d) Stombrott.

e) Märkbara angrepp av olja eller kemikalier.

f) Flera skador för nära varandra.

g) Skadad eller bruten vulst.

h) Ej reparerbar nedbrytning eller skada på innerhöljet.

i) Skada på vulst förutom mindre skador endast på ”gummit”.

j) Synliga kordtrådar på grund av slitbaneslitage eller avnötning av däcksida.

k) Ej reparerbar separation av material från slitbana eller däcksida på stommen.

l) Strukturella skador på däcksidans yta.

6.4.5. Radialdäckstommar med separation av gördeln, med undantag för lätt löshet vid gördelkanterna, skall inte godkännas för regummering.

6.5. Preparering:

6.5.1. Efter kratsning och före påläggning av nytt material skall varje däck åter kontrolleras noga, åtminstone utvändigt, för att se till att det fortfarande är lämpligt för regummering.

6.5.2. Hela ytan som det nya materialet skall läggas på skall ha preparerats utan överhettning. Den kratsade ytan skall inte ha djupa rivspår eller löst material.

6.5.3. När förvulkat material används skall konturen på den preparerade ytan uppfylla kraven från materialtillverkaren.

6.5.4. Lösa kordändar är inte tillåtet.

6.5.5. Kordtrådarna på råstommen får inte skadas vid preparationsprocessen.

6.5.6. Kratsningsskador på gördeln på radialdäck skall vara begränsade till lokala skador endast på det yttersta kordlagret.

6.5.7. Kratsningsskadegränser för diagonaldäck skall vara enligt följande:

6.5.7.1. För konstruktioner med två skikt skall det inte finnas några skador på stommen förutom smärre lokala kratsningsskador vid råstommens skarvar.

6.5.7.2. För slanglösa konstruktioner med två skikt samt inlägg skall det inte finnas några skador på stommen eller inlägget.

6.5.7.3. För konstruktioner av däck med slang med två skikt samt inlägg är lokala skador på inlägget tillåtna.

6.5.7.4. För slanglösa konstruktioner med fler än tre skikt skall det inte finnas några skador på stommen eller inlägget.

6.5.7.5. För konstruktioner av däck med slang med fler än tre skikt skall skadorna vara begränsade till det yttersta lagret och endast på överdelen.

6.5.8. Synliga ståldelar skall behandlas så snart som möjligt med lämpligt material enligt angivelser från tillverkaren av detta material.

6.6. Regummering:

6.6.1. Regummeraren skall se till att antingen tillverkaren eller leverantören av reparationsmaterial, inklusive lagningslappar, skall se till att

(a) metod(er) för applicering och lagring fastställs, om så krävs av regummeraren, på det språket i landet där materialet skall användas,

(b) skadegränser för vilka materialet är avsett fastställs, om så krävs av regummeraren, på det språk som talas i landet där materialet skall användas,

(c) de förstärkta lagningslapparna för däck, om applicerade på riktigt sätt vid lagningar av stomme, är lämpliga för det ändamålet,

(d) lagningslapparna klarar det dubbla maxtrycket enligt uppgift från däcktillverkaren,

(e) allt annat reparationsmaterial som behövs är lämpligt för det avsedda arbetet.

6.6.2. Regummeraren skall vara ansvarig för rätt applicering av reparationsmaterialet och för att reparationen ej har skador som kan påverka däckets avsedda livslängd.

6.6.3. Regummeraren skall se till att antingen tillverkaren eller leverantören av slitbane- och sidomaterial utfärdar specifikationer för lagring och användning av materialet för att garantera materialets kvalitet. Om så krävs av regummeraren skall denna information vara på det språk som talas i landet där materialet skall användas.

6.6.4. Regummeraren skall se till att reparationsmaterialet och/eller blandningen är dokumenterad i ett certifikat från tillverkare eller leverantör. Materialblandningen skall vara lämplig för den avsedda användningen på däcket.

6.6.5. Det processade däcket skall vulkas så snart som möjligt efter alla reparationer och uppbyggnadsarbeten och senast enligt materialtillverkarens anvisningar.

6.6.6. Däcket skall vulkas under den tid och vid den temperatur och det tryck som är lämpligt och föreskrivet för använt material och processutrustning.

6.6.7. Storleken på formen skall vara lämplig för det nya materialets tjocklek och storleken på den kratsade råstommen. När de gjuts skall radialdäck endast vulkas i radiella eller radiellt indelade gjutformar.

6.6.8. Originalmaterialets tjocklek efter kratsning och medeltjockleken för allt nytt material under slitbanemönstret efter regummering skall vara såsom anges i punkterna 6.6.81 och 6.6.8.2. Tjockleken på materialet vid någon punkt antingen längs slitbanans bredd eller längs däckets omkrets skall kontrolleras på sådant sätt att villkoren i punkterna 6.7.5 och 6.7.6 uppfylls.

6.6.8.1. För radialdäck och gördeldäck (mm):

1,5≤(A+B)≤5 (minst 1,5 mm; högst 5,0 mm)

A≥1 (minst 1,0 mm)

B≥0,5 (minst 0,5 mm)

[pic]

P.D. = mönsterdjup

X = kratsningsgräns

A = medeltjocklek för det nya materialet under mönstret

B = minsta tjocklek för ursprungligt material ovanför gördeln efter kratsning

6.6.8.2. För diagonaldäck:

Tjockleken på det ursprungliga materialet ovanför inlägget skall vara ≥ 0,00 mm.

Medeltjockleken på det nya materialet ovanför den kratsade gjutgränsen skall vara ≥ 2,00 mm.

Den sammanlagda tjockleken på det ursprungliga och det nya materialet under slitbanemönstrets understa del skall vara ≥ 2,00 mm och ≤ 5,00 mm.

6.6.9. Driftsbeskrivningen för ett regummerat däck skall visa varken en högre hastighetskod eller en högre belastningskod än för originaldäcket .

6.6.10. Regummerade däck skall klara en hastighet på minst 120 km/h (hastighetskod L) och högst 300 km/h (hastighetskod Y).

6.6.11. Däcken skall utrustas med slitagevarnare enligt följande:

6.6.11.1. Ett regummerat däck skall vara försett med minst sex tvärställda rader slitagevarnare, placerade på ungefär lika avstånd från varandra och i slitbanans huvudspår. Slitagevarnarna skall ha en sådan beskaffenhet att de inte kan förväxlas med förhöjningar i materialet mellan ribborna eller lamellerna i slitbanemönstret.

6.6.11.2. För däck som är avsedda att monteras på fälgar med en nominell diameter med kod 12 eller mindre är det dock tillåtet med fyra rader slitagevarnare.

6.6.11.3. Slitagevarnarna skall ge möjlighet att ange, med en tolerans av +0,60/-0,00 mm, när mönsterdjupet ej längre är mer än 1,6 mm.

6.6.11.4. Slitagevarnarnas höjd skall fastställas genom mätning av skillnaden mellan djupet från slitbanans yta till slitagevarnarnas högsta del och slitbanespårens underdel nära slitagevarnarna.

6.7. Kontroll:

6.7.1. Då däcket fortfarande är varmt efter vulkning skall varje däck synas för att se till att det saknar synliga fel. Under eller efter regummering måste däcket luftfyllas med minst 1,5 bar för syning. Där det finns något synligt fel på däckets profil (till exempel blåsor, fördjupningar, etc.) skall däcket särskilt undersökas för att fastställa orsaken till detta fel.

6.7.2. Före, under eller efter regummering skall däcket synas åtminstone en gång med en lämplig inspektionsmetod i syfte att kontrollera att däckstrukturen är obruten.

6.7.3. Av kvalitetskontrollskäl skall ett antal regummerade däck utsättas för förstörande och/eller icke-förstörande provningsundersökningar. Antalet kontrollerade däck och resultatet skall dokumenteras.

6.7.4. Efter regummering skall det regummerade däckets dimensioner, när de mäts enligt bilaga 6 till dessa föreskrifter, överensstämma antingen med de dimensioner som beräknas enligt förfarandet i punkt 7 eller till bilaga 5 till dessa föreskrifter.

6.7.5. Det regummerade däckets ojämnhet skall inte vara större än 1,5 mm (+0,4 mm mättolerans).

6.7.6. Det regummerade däckets maximala statiska obalans, mätt vid fälgdiametern, skall inte vara större än 1,5 procent av däckets vikt.

6.7.7. Slitagevarnare skall uppfylla kraven i punkt 6.6.11.

6.8. Prestandaprov:

6.8 1. Däck som regummerats enligt dessa föreskrifter skall klara kraven vid belastnings-/hastighetprestationsprovningen såsom anges i bilaga 7 till dessa föreskrifter.

6.8.2. Ett regummerat däck som efter att ha genomgått belastnings-/hastighetprestationsprovningen inte uppvisar slitbaneseparering, skiktseparering, kordseparering, separering eller kordbrott skall anses ha klarat provet.

6.8.3 Däckets ytterdiameter mätt sex timmar efter belastnings-/hastighetprestationsprovningen får inte avvika med mer än ±3,5 procent från ytterdiametern mätt före provningen.

7. SPECIFIKATIONER

7.1. Däck som regummerats enligt dessa föreskrifter skall överensstämma med följande dimensioner:

7.1.1. Däckbredd:

7.1.1.1. Däckbredden skall beräknas enligt följande formel:

S=S1+K(A-A1)

där:

S: är den verkliga däckbredden i millimeter såsom den mäts på provfälgen,

S1: är värdet för ”däckbredd enligt konstruktion (Design Section Width)” för denna mätfälg enligt uppgift i den internationella standard som angetts av regummeraren för ifrågavarande däckdimension,

A: är provfälgens bredd i millimeter,

A1: är bredden i millimeter för mätfälgen enligt uppgift i den internationella standard som angetts av regummeraren för ifrågavarande däckdimension,

K: är en faktor och skall anses vara lika med 0,4.

7.1.2. Ytterdiameter:

7.1.2.1. Den teoretiska ytterdiametern för ett regummerat däck skall beräknas enligt följande formel:

D=d+2H

där:

D: är den teoretiska ytterdiametern i millimeter,

d: är standardtalet som definieras i punkt 2.21.3, i millimeter,

H: är den nominella sektionshöjden i millimeter och är lika med Sn multiplicerat med 0,01Ra där:

Sn: är den nominella däckbredden i millimeter,

Ra: är profilförhållandet.

Alla ovanstående symboler är såsom de anges på däckets dimensionsbeteckning som finns på däcksidan i överensstämmelse med kraven i punkt 3.2.2 och såsom fastställs i punkt 2.21.

7.1.2.2. För däck vars märkning ges av första kolumnen i tabellerna i bilaga 5 till ECE-föreskrifter nr 30 skall dock ytterdiametern vara den som anges i dessa tabeller.

7.1.3. Metod för mätning av regummerade däck:

7.1.3.1. Regummerade däcks dimensioner skall mätas enligt de förfaringssätt som anges i bilaga 6 till dessa föreskrifter.

7.1.4. Specifikationer för däckbredd:

7.1.4.1. Den verkliga totalbredden kan vara mindre än däckbredden eller däckbredderna som fastställs i punkt 7.1.

7.1.4.2. Den verkliga totalbredden får också överstiga det eller de värden som fastställs i punkt 7.1 med

7.1.4.2.1. 4 procent för radialdäck och

7.1.4.2.2. 6 procent för diagonaldäck och gördeldäck.

7.1.4.2.3. Om däcken dessutom har ett speciellt skyddsband kan bredden vara upp till 8 mm större än de toleranser som anges i punkterna 7.1.4.2.1 och 7.1.4.2.2.

7.1.5. Specifikationer för ytterdiameter:

7.1.5.1. Den verkliga ytterdiametern för ett regummerat däck skall inte ligga utanför värdena för Dmin och Dmax som erhålls med följande formler:

Dmin=d+(2Hxa)

Dmax=d+(2Hxb)

där:

7.1.5.1.1. ”H” och ”d” är enligt definition i punkt 7.1.2.1 för storlekar som inte anges i tabellerna i bilaga 5 till dessa föreskrifter.

7.1.5.1.2. För storlekar som nämns i punkt 7.1.2.2 ovan:

H=0,5(D-d)

där ”D” är ytterdiametern och ”d” är den nominella fälgdiametern som anges i ovannämnda tabeller för storleken ifråga.

7.1.5.1.3. Koefficienten ”a”=0,97.

7.1.5.1.4. Koefficienten ”b” är:

Radialdäck | Diagonaldäck och bias- belted |

Däck för normal användning | 1,04 | 1,08 |

7.1.5.2. För vinterdäck får den i punkt 7.1.5.1 beräknade maximala ytterdiametern (Dmax) överskridas med högst 1 procent.

8. ÄNDRINGAR AV TYPGODKÄNNANDET

8.1. Varje ändring som avser en regummeringsenhet som ändrar någon uppgift som lämnats i regummeringsenhetens ansökan om typgodkännande, se punkt 4, skall rapporteras till den myndighet som godkänt regummeringsenheten. Myndigheten kan då antingen:

8.1.1. anse att ändringarna troligen inte har någon märkbar negativ inverkan och att regummeringsenheten i alla fall uppfyller ställda krav, eller

8.1.2. kräva ytterligare en undersökning av typgodkännandet.

8.2. Bekräftelse av typgodkännande eller avslag på ansökan, med angivande av ändringarna, skall delges de avtalsparter som tillämpar dessa föreskrifter på det sätt som anges i punkt 5.7.

9. PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

Kontroll av överensstämmelsen av tillverkningssätt skall kontrolleras enligt det förfarande som fastställts i tillägg 2 till avtalet (E/ECE/324-E/ECE/TRANS/505/Rev.2), med följande krav:

9.1. Regummeringsenheten som godkänts enligt dessa föreskrifter skall rätta sig efter de krav som fastställs i punkt 6.

9.2. Innehavaren av typgodkännandet skall se till att, under varje år och fördelat över året, åtminstone följande antal däck, representativa för produktionstyperna, kontrolleras och provas såsom föreskrivs i dessa föreskrifter:

9.2.1. 0,01 procent av den totala årliga produktionen men i varje fall inte färre än 5 och inte nödvändigtvis fler än 20.

9.3. Om kraven i punkt 9.2 utförs av eller står under kontroll av den behöriga myndigheten, kan resultaten användas som en del av eller istället för de som föreskrivs i punkt 9.4.

9.4. Myndigheten som utfärdat typgodkännande för regummeringsenheten kan när som helst kontrollera kontrollmetoderna för överensstämmelse som används i varje tillverkningsenhet. För varje produktionsenhet skall den behöriga myndigheten ta slumpmässiga provexemplar under varje produktionsår och åtminstone följande antal däck, representativa för produktionsområdet, som skall kontrolleras och provas såsom föreskrivs i dessa föreskrifter.

9.4.1. 0,01 procent av den totala årliga produktionen men i varje fall inte färre än 5 och inte nödvändigtvis fler än 20.

9.5. Provningarna och kontrollerna i punkt 9.4 kan ersättas av de som krävs enligt punkt 9.2.

10. PÅFÖLJD FÖR ICKE ÖVERENSSTÄMMANDE PRODUKTION

10.1. Godkännandet som beviljats med avseende på en regummeringsenhet enligt dessa föreskrifter kan återtas om kraven enligt punkt 9 inte uppfylls eller om produktionsenheten eller de regummerade däcken som produceras av denna produktionsenhet inte har uppfyllt de krav som föreskrivs i denna punkt.

10.2. Om en avtalsslutande part som tillämpar dessa föreskrifter återkallar ett typgodkännande som tidigare beviljats, skall avtalsparten genast rapportera detta till övriga avtalsparter till 1958 års avtal, som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av ett rapportformulär som överensstämmer med mallen i bilaga 1 till dessa föreskrifter.

11. PRODUKTIONENS DEFINITIVA UPPHÖRANDE

Myndigheten som beviljat typgodkännande för regummeringsenheten skall informeras om verksamhet och tillverkning av regummerade däck, som godkänts inom dessa föreskrifters tillämpningsområde, upphör. Då myndigheten fått ett sådant meddelande skall myndigheten informera övriga parter till 1958 års avtal som tillämpar detta reglemente, med hjälp av ett rapportformulär som överensstämmer med mallen i bilaga 1 till dessa föreskrifter.

12. NAMN OCH ADRESSER TILL DE TEKNISKA ORGAN SOM ANSVARAR FÖR GODKÄNNANDEPROV, PROVNINGSLABORATORIER OCH DE ADMINISTRATIVA MYNDIGHETERNA

12.1. De avtalsparter till 1958 års avtal som tillämpar dessa föreskrifter skall till FN:s sekretariat rapportera namn och adresser till de tekniska organ som ansvarar för typgodkännandeprov och, om tillämpligt, till de godkända provningslaboriatorierna liksom till de administrativa myndigheter som beviljar typgodkännande, till vilka intyg om typgodkännande, avslag, utökning eller återkallande av typgodkännande, som utfärdas i annat land, skall skickas.

12.2. De avtalsparter till 1958 års avtal som tillämpar dessa föreskrifter kan använda sig av däcktillverkarens eller däckregummeringsenhetens laboratorier, och kan såsom godkända provningslaboratorier utse laboratorier antingen det egna landet eller, om detta i förväg godkänns av den berörda avtalsparten, på en annan avtalsparts territorium.

12.3. När en avtalspart till 1958 års avtal tillämpar punkt 12.2 kan den, om så önskas, få ha en representant närvarande vid provningarna.

Bilaga 1

RAPPORT

(största format: A4 (210*297 mm))

[pic]

utfärdad av: Namn på myndighet:

...……………….......

avseende: TYPGODKÄNNANDE BEVILJAT

TYPGODKÄNNANDE UTÖKAT

TYPGODKÄNNANDE EJ BEVILJAT

TYPGODKÄNNANDE ÅTERKALLAT

PRODUKTIONENS DEFINITIVA UPPHÖRANDE

för en regummeringsenhet enligt föreskrifter nr 108.

Typgodkännande nr ......................... Utökning nr ……………........

1. Regummeringsföretagets namn och varumärke ................................................

2. Namn och adress till regummeringsenheten ......................………....................

3. Om tillämpligt, namn och adress på regummeringsföretagets representant ..... ………………………………………………………………...........................

4. Kortfattad beskrivning enligt punkterna 4.1.3 och 4.1.4 i dessa föreskrifter ………………………………………………………………………….............

5. Teknisk tjänst och, om tillämpligt, provningslaboratoriet som är godkänt för nyttjande vid godkännande eller kontroll av överensstämmelse ……………... ......................................................……………………………………………..

6. Datum för rapporten som utfärdats av organet …………………………..

7. Löpnumret för rapporten som utfärdats av organet .........................…......

8. Anledning(ar) till utökningen (om tillämpligt) ....................................…........

9. Eventuella iakttagelser ..............................................….....................................

10. Ort ..........................................................................…………………................

11. Datum ...................................................................……………….....................

12. Underskrift .............................................................................……………........

13. Till denna rapport är bilagt en lista över dokument som finns i mappen för typgodkännandet vid den behöriga myndigheten som har granskat detta typgodkännande och som kan erhållas på begäran.

_______________

1/ Det särskilda landsnumret för det land som beviljat/utökat/ej beviljat/återkallat godkännande (se bestämmelser i föreskriften).

2/ Stryk det som inte är tillämpligt

Bilaga 2

TYPGODKÄNNANDEMÄRKETS UPPBYGGNAD

[pic]

a=12 mm min

Ovanstående typgodkännandemärke anbringat på ett regummerat däck visar att ifrågavarande regummeringsenhet har godkänts i Nederländerna (E4) enligt kraven i dessa föreskrifter i sitt ursprungliga skick med typgodkännandenummer XXXR002439.

Typgodkännandenumret skall placeras nära cirkeln och antingen ovanför eller under bokstaven ”E”, eller till höger eller vänster om den. Siffrorna i typgodkännandenumret skall sitta på samma sida om bokstaven ”E” och vara vända åt samma håll. Användande av romerska siffror såsom typgodkännandenummer skall undvikas för att förhindra förväxling med andra symboler.

Bilaga 3

UPPBYGGNAD AV MÄRKNINGAR FÖR REGUMMERADE DÄCK

Exempel på märkningar som skall bäras av regummerade däck på marknaden efter ikraftträdandet av dessa föreskrifter

[pic]

b:6 mm min

c:4 mm min

d:3 mm min

och från 1998, 4 mm v

Dessa märkningar anger ett regummerat däck som:

har en nominell däckbredd av 185,

har ett profilförhållande av 70,

har en struktur av radial typ (R),

har en nominell fälgdiameter med kod 14,

har en driftsbeskrivning ”89T” som anger en belastningskapacitet av 580 kg motsvarande belastningskod ”89” och är avsedd för en högsta hastighet av 190 km/h motsvarande hastighetskoden ”T”,

är avsedd för montering utan innerslang ("TUBELESS"),

är av vintertyp (M+S),

är regummerat under veckorna 25, 26, 27 eller 28 år 2003.

Placering och ordning för de märkningar som utgör däckmärkningen skall vara enligt följande:

a) Dimensionsbeteckningen bestående av den nominella däckbredden, profilförhållandet, koden för strukturen (om tillämpligt) och den nominella fälgdiametern skall grupperas såsom i ovanstående exempel: 185/70 R 14.

b) Driftsbeskrivningen omfattande belastningskoden och hastighetskoden skall placeras nära dimensionsbeteckningen. Den kan antingen föregå eller komma efter dimensionsbeteckningen eller vara placerad ovanför eller under den.

c) Symbolerna ”TUBELESS”, ”REINFORCED” och ”M+S” kan sitta på lite avstånd från dimensionsbeteckningen.

d) Ordet ”RETREAD” kan sitta på lite avstånd från dimensionsbeteckningen.

Bilaga 4

LISTA MED BELASTNINGSKODER OCH MOTSVARANDE BELASTNINGSKAPACITET

Belastningskod (LI) och belastningskapacitet (kg) |

Antal skikt | L, M, N | P, Q, R, S | T, U, H, V |

4 | 1,7 | 2,0 | - |

6 | 2,1 | 2,4 | 2,6 |

8 | 2,5 | 2,8 | 3,0 |

1.2.3. för normala radialdäck till 1,8 bar,

1.2.4. för förstärkta däck till 2,3 bar.

2. Mätprocedur

2.1. Däcket monterat på sin fälg skall anpassas till omgivande rumstemperatur under minst 24 timmar om inte annat krävs enligt punkt 6.8.3 i dessa föreskrifter.

2.2. Däcktrycket skall återanpassas till den nivå som anges i punkt 1.2 i denna bilaga.

2.3. Den totala bredden skall mätas vid sex jämnt fördelade punkter runt däcket med hänsyn tagen till eventuella skyddsribbor eller band. Den största avläsningen som erhålls skall användas såsom den totala bredden.

2.4. Ytterdiametern skall beräknas från en mätning av det luftfyllda däckets största omkrets.

Bilaga 7

FÖRFARANDE FÖR PROVNING AV BELASTNINGS-/HASTIGHETSPRESTANDA

(I PRINCIP ENLIGT BILAGA 7 TILL FÖRESKRIFTER NR 30)

1. Preparering av däcket

1.1. Montera ett regummerat däck på den provfälg som anges av regummeraren.

1.2 Fyll däcket med luft till lämpligt tryck såsom anges (i bar) i tabellen nedan:

Hastighets-kod | Diagonaldäck | Radialdäck | Biasdäck |

Antal skikt | Standard | Förstärkta | Standard |

4 | 6 | 8 |

L, M, N | 2,3 | 2,7 | 3,0 | 2,4 | - | - |

P, Q, R, S | 2,6 | 3,0 | 3,3 | 2,6 | 3,0 | 2,6 |

T, U, H | 2,8 | 3,2 | 3,5 | 2,8 | 3,2 | 2,8 |

V | 3,0 | 3,4 | 3,7 | 3,0 | 3,4 | - |

W och Y | - | - | - | 3,2 | 3,6 | - |

1.3. Produktionsenheten för regummering kan begära, om skäl anges, användning av ett annat provningstryck än de som anges i punkt 1.2 i denna bilaga. I detta fall skall däcket fyllas med luft till önskat tryck.

1.4. Anpassa det monterade däcket till rumstemperatur under minst tre timmar.

1.5. Återjustera däcktrycket till det som anges i punkterna 1.2 eller 1.3 i denna bilaga.

2. Provningsförfarande

2.1. Montera det på fälg monterade däcket på en provningsaxel och tryck det mot den yttre ytan av en motordriven provningstrumma med slät yta som har en diameter av antingen 1,70 m ±1 procent eller 2,00 m ±1 procent.

2.2. Belasta provningsaxeln med en last motsvarande 80 procent av:

2.2.1. den maximala belastningsgraden som motsvarar belastningskoden för däck med hastighetskoder L till H inklusive,

2.2.2. den maximala belastningsgraden som hör till en maximal hastighet (se punkt 2.35.2 i dessa föreskrifter):

- 240 km/h för däck med hastightskoden V

- 270 km/h för däck med hastighetskoden W

- 300 km/h för däck med hastighetskoden Y

2.3. Under provet får inte däcktrycket justeras och provbelastningen skall hållas konstant.

2.4. Under provningen skall temperaturen i provningsrummet vara 20–30 °C om inte däcktillverkaren eller regummeraren går med på en högre temperatur.

2.5. Provningsprogrammet för prestanda skall utföras utan avbrott och skall ske enligt följande:

2.5.1. Tiden från stillastående till den första provningshastigheten: 10 minuter,

2.5.2. Första provningshastighet: föreskriven högsta hastighet för däcket ifråga, minus 40 km/h för en provningstrumma med en diameter av 1,70 m ±1 procent eller minus 30 km/h för en provningstrumma med en diameter av 2,00 m ±1 procent.

2.5.3. Successiva hastighetsökningar: 10 km/h upp till den högsta provningshastigheten.

2.5.4. Varaktighet för provning vid varje hastighetssteg med undantag för det sista: 10 minuter.

2.5.5. Varaktighet för provning vid sista hastighetssteget: 20 minuter.

2.5.6. Högsta provningshastighet: föreskriven högsta hastighet för däcket ifråga, minus 10 km/h för en provningstrumma med en diameter av 1,70 m ±1 procent eller föreskriven högsta hastighet för en provningstrumma med en diameter av 2,00 m ±1 procent.

3. Jämförbara provningsmetoder

Om en metod annan än den som beskrivs i punkt 2 i denna bilaga används måste dess likvärdighet bevisas.

Bilaga 8

FÖRKLARANDE DIAGRAM

[pic]

Se punkt 2 i dessa föreskrifter

[1] E/ECE/324-E/ECE/TRANS/505, Rev. 2/Add. 107.

[2] E/ECE/324-E/ECE/TRANS/505, Rev. 2/Add. 108.

[3] Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europas överenskommelse om antagande av enhetliga tekniska föreskrifter för hjulförsedda fordon och för utrustning och delar som kan monteras eller användas på hjulförsett fordon samt om villkoren för ömsesidigt erkännande av typgodkännande utfärdade på grundval av dessa föreskrifter (Reviderad överenskommelse av år 1958), offentliggjord i bilaga I till rådets beslut 97/836/EG (EGT L 346, 17.12.1997, s. 78).

[4] Typgodkännandet har endast fastställts för fordonssystem samt delar och utrustning till fordon, inte för hela fordonet.

[5] En majoritet bestående av två tredjedelar av de närvarande och röstande avtalsparterna krävs för att föreskrifterna skall antas.

[6] Rådets beslut 97/836/EG av den 27 november 1997 om Europeiska gemenskapens anslutning av Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europas överenskommelse om antagande av enhetliga tekniska föreskrifter för hjulförsedda fordon och för utrustning och delar som kan monteras eller användas på hjulförsett fordon samt om villkoren för ömsesidigt erkännande av typgodkännande utfärdade på grundval av dessa föreskrifter ("Reviderad överenskommelse av år 1958"). EGT L 346, 17.12.1997, s. 78.

[7] Rådets beslut 2001/509/EG av den 26 juni 2001 om Europeiska gemenskapens anslutning till Förenta nationernas ekonomiska kommissions för Europa föreskrifter nr 108 om typgodkännande av tillverkning av regummerade däck för motorfordon och släpvagnar till dessa fordon. EGT L 183, 6.7.2001, s. 37.

[8] Rådets beslut 2001/507/EG av den 26 juni 2001 om Europeiska gemenskapens anslutning till Förenta nationernas ekonomiska kommissions för Europa föreskrifter nr 109 om typgodkännande av tillverkning av regummerade däck för fordon i nyttotrafik och släpvagnar till dessa fordon. EGT L 183, 6.7.2001, s. 35.

[9] Tredje skälet i rådets beslut 2001/507/EG av den 26 juni 2001 och i rådets beslut 2001/509/EG av den 26 juni 2001 (se fullständig hänvisning i fotnoterna 7 och 8).

[10] Rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon. EGT L 42, 23.2.1970, s. 1.

[11] EGT L 346, 17.12.1997, s. 78.

[12] EUT C , , s. .

[13] EUT C , , s. .

[14] EGT L 183, 6.7.2001, s. 35.

[15] EGT L 183, 6.7.2001, s. 37.

[16] Denna markering skall endast vara obligatorisk för de däcktyper som godkänts i denna förordning efter ikraftträdandet av bilaga 1 till förordningen.

[17]/ 1 för Tyskland, 2 för Frankrike, 3 för Italien, 4 för Nederländerna, 5 för Sverige, 6 för Belgien, 7 för Ungern, 8 för Tjeckien, 9 för Spanien, 10 för Jugoslavien, 11 för Storbritannien, 12 för Österrike, 13 för Luxemburg, 14 för Schweiz, 15 (vakant), 16 för Norge, 17 för Finland, 18 för Danmark, 19 för Rumänien, 20 för Polen, 21 för Portugal, 22 för Ryssland, 23 för Grekland, 24 för Irland, 25 för Kroatien, 26 för Slovenien, 27 för Slovakien, 28 för Vitryssland, 29 för Estland, 30 (vakant), 31 för Bosnien och Herzegovina, 32-36 (vakanta), 37 för Turkiet, 38-39 (vakanta) och 40 för den tidigare jugoslaviska republiken Makedonien, 41 (vakant), 32 för Lettland, 33 (vakant), 34 för Bulgarien, 35 (vacant), 36 (Litauen), 37 Turkiet, 38 (vacant), 39 (Azerbaijan), 42 för Europeiska gemenskapen (Godkännandena beviljas av de medlemsstater som har sin egen CEE-märkning) och 43 för Japan, 44 (vacant), 45 Australien, 46 Ukraina, 47 Sydafrika och 48 Nya Zealand.. Därefter följande7VWg nummer kommer att tilldelas övriga länder enligt den kronologiska ordning i vilken de ratificerar eller ansluter sig till överenskommelsen om antagande av enhetliga tekniska föreskrifter för hjulförsedda fordon och för utrustning och delar som kan monteras eller användas på hjulförsett fordon samt om villkoren för ömsesidigt erkännande av typgodkännande utfärdade i enlighet med dessa föreskrifter. De nummer som de avtalsslutande parterna sålunda tilldelats kommer att meddelas av FN:s generalsekreterare.

[18] 1 för Tyskland, 2 för Frankrike, 3 för Italien, 4 för Nederländerna, 5 för Sverige, 6 för Belgien, 7 för Ungern, 8 för Tjeckien, 9 för Spanien, 10 för Jugoslavien, 11 för Storbritannien, 12 för Österrike, 13 för Luxemburg, 14 för Schweiz, 15 (vakant), 16 för Norge, 17 för Finland, 18 för Danmark, 19 för Rumänien, 20 för Polen, 21 för Portugal, 22 för Ryssland, 23 för Grekland, 24 för Irland, 25 för Kroatien, 26 för Slovenien, 27 för Slovakien, 28 för Vitryssland, 29 för Estland, 30 (vakant), 31 för Bosnien och Herzegovina, 32-36 (vakanta), 37 för Turkiet, 38-39 (vakanta) och 40 för den tidigare jugoslaviska republiken Makedonien, 41 (vakant), 42 för Europeiska gemenskapen (Godkännandena beviljas av de medlemsstater som har sin egen CEE-märkning) och 43 för Japan. Därefter följande nummer kommer att tilldelas övriga länder enligt den kronologiska ordning i vilken de ratificerar eller ansluter sig till överenskommelsen om antagande av enhetliga tekniska föreskrifter för hjulförsedda fordon och för utrustning och delar som kan monteras eller användas på hjulförsett fordon samt om villkoren för ömsesidigt erkännande av typgodkännande utfärdade i enlighet med dessa föreskrifter. De nummer som de avtalsslutande parterna sålunda tilldelats kommer att meddelas av FN:s generalsekreterare.

Slitbana

Stombredd [S]

Totalbredd

Fälgbredd

Klinch

Stomme

Mönster i slitbanan

Stombredd [S]

Totalbredd

Fälgbredd

Vulst

Stomme

Mönster i slitbanan

Slitbana