Bryssel den 29.11.2004

KOM(2004) 746 slutlig

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande för 2005 och 2006 av fiskemöjligheter för gemenskapens fiskefartyg när det gäller vissa djuphavsbestånd, och om ändring av rådets förordning (EG) nr 2347/2002

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

Djuphavsbestånd är fiskbestånd som fångas i vattnen utanför de viktigaste fiskeplatserna på kontinentalsockeln. De lever vid kontinentalbranterna eller nära undervattensberg. Arterna växer långsamt och är särskilt känsliga för överfiske.

Tillfälliga förvaltningsåtgärder infördes genom rådets förordning nr 2340/2002 av den 16 december 2002 om fastställande för 2003 och 2004 av fiskemöjligheterna för djuphavsfisk[1] och rådets förordning nr 2347/2002 av den 16 december 2002 om särskilda tillträdeskrav och därmed förbundna villkor vid fiske efter djuphavsbestånd[2]. Fiskemöjligheterna för 2005 och 2006 måste nu faställas, på grundval av vetenskapliga rekommendationer, och de särskilda tillträdeskraven måste ändras på motsvarande sätt genom att djuphavsfiskeflottornas styrka och kapacitet anpassas till de tillgängliga fiskemöjligheterna.

Enligt nya vetenskapliga rekommendationer från ICES fiskas de flesta djuphavsarter på ett ohållbart sätt, och ICES har rekommenderat omedelbara minskningar i etablerade djuphavsfisken om man inte kan bevisa att de är hållbara. Inget djuphavsfiske uppfyller för närvarande detta kriterium.

Enligt ICES skulle de lämpligaste bevarandeåtgärderna för dessa arter vara att minska och begränsa ansträngningen. Som ett komplement till bevarandeåtgärderna anses det dock vara lämpligt att först begränsa fångsterna genom fiskekvoter.

Eftersom det finns ett starkt behov av att bevara dessa bestånd bör åtgärderna genomföras unilateralt, samtidigt som man fortsätter att inom den berörda regionala fiskeorganisationen (NECAF, Nordostatlantiska fiskerikommissionen) försöka komma överens om harmoniserade åtgärder med övriga berörda länder. Det är endast kommissionen som är behörig att fastställa och fördela fiskemöjligheter. Gemenskapens skyldigheter att garantera ett hållbart utnyttjande av levande akvatiska resurser härrör från de skyldigheter som fastställs i artikel 2 i rådets förordning nr 1271/2002 av den 20 december 2002[3]. Dessa fiskemöjligheter bör vara förenliga med de internationella avtalen om varsam förvaltning och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna, bl.a. Förenta nationernas avtal om bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd.

Föreliggande förslag är utformat för att anpasssa fiskemöjligheterna efter de vetenskapliga rekommendationerna.

Inte för något bestånd som täcks av det här förslaget finns det tillräckliga uppgifter som visar att fisket är hållbart. De nya programmen för förbättrad biologisk övervakning av bestånden har ännu inte gett den information som behövs, och i enlighet med varsamhetsstrategin är det i de allra flesta fall lämpligast att minska fiskemöjligheterna till dess att man kan visa att de är hållbara. Detta förslag har förberetts enligt följande strategi:

- När de vetenskapliga rekommendationerna innebär att en fiskeansträngning eller fångster måste minskas med en viss siffra används denna siffra för beräkningen av nya fiskemöjligheter. I syfte att mildra sociala och ekonomiska rubbningar har minskningarna av gemenskapskvoterna begränsats till högst 50 % jämfört med 2003 års fångster.

- När de vetenskapliga rekommendationerna innebär en väsentlig minskning av fiskeansträngningen eller fångsterna, men ingen särskild mängd anges, föreslås en minskning med 30 % av fångstmöjligheterna.

- Vid beräkningen av gemenskapens kvoter för 2005 och 2006 används gemenskapens fångstrapporter för 2003 som utgångspunkt för minskningar, i de fall en kvot fastställts 2002. I dessa fall har medlemsstaternas kvoter behållit samma relativa proportioner som 2002. I de fall ingen kvot hade införts, har man utgått från den genomsnittliga fångst för 2001, 2002 och 2003 som rapporterats till internationella organisationer, om dessa uppgifter varit tillgängliga. I andra fall har senast tillgängliga relevanta uppgifter använts som referens.

- När de befintliga kvoterna är mycket små (kring 50 ton och avsedda att täcka bifångster) föreslås inga minskningar, i syfte att undvika att det uppstår behov av att kassera fångster.

- Med hänsyn till det vetenskapliga utlåtandet att fisket av atlantisk soldatfisk i ICES-område VII är ”alltför omfattande” föreslås en minskning med 50 % av kvoterna tillsammans med ett avstängt område för dessa arter i område VI (där beståndet är kraftigt decimerat). Avstängning av ytterligare områden i internationella vatten kommer att diskuteras inom NEAFC.

För liten hälleflundra i områdena IIa (EG:s vatten), IV och VI (gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller juridiktion) föreslår kommissionen dessutom att det fastställs en högsta fångstnivå som gäller beståndets hela utbredningsområde. En sådan högsta nivå motsvarar en fångstminskning med 30 % jämfört med perioden 2001-2003. De fångstbegränsningar som föreslås för detta område får under inga omständigheter påverka den relativa stabilitet som upprättats för detta bestånd i Grönlands vatten.

Föreliggande förslag är förenligt med artikel 1 i Fjärde protokollet om villkor för det fiske som föreskrivs i avtalet om fiske mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen, å ena sidan, och Danmarks regering och Grönlands lokala regering, å andra sidan[4], där det föreskrivs att kvoterna skall fastställas varje år mot bakgrund av tillgängliga vetenskapliga uppgifter.

Parallellt med de övergripande kvotminskningarna föreslås en minskning med 30 % av fiskeansträngningen för den flotta som har tillstånd att landa djuphavsarter, i enlighet med vetenskapliga utlåtanden rörande minskningen av ansträngningen riktad mot dessa arter.

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande för 2005 och 2006 av fiskemöjligheter för gemenskapens fiskefartyg när det gäller vissa djuphavsbestånd, och om ändring av rådets förordning (EG) nr 2347/2002

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken[5], särskilt artikel 20 i denna,

med beaktande av kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1) Enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 2371/2002 skall rådet införa de bestämmelser som krävs för att garantera tillträde till vatten och resurser och för hållbar fiskeverksamhet, med beaktande av tillgängliga vetenskapliga rön.

(2) Enligt artikel 20 i förordning (EG) nr 2371/2002 är det rådet som skall fastställa fiskemöjligheter per fiske eller grupp av fisken samt fördela dem i enlighet med föreskrivna kriterier.

(3) De senaste vetenskapliga utlåtandet från Internationella havsforskningrådet (ICES) rörande vissa fiskbestånd som förekommer i djuphavsområden tyder på att fisket ur dessa bestånd inte sker på ett hållbart sätt och att fiskemöjligheterna för dessa bestånd bör minskas för att beståndens fortlevnad skall kunna garanteras.

(4) Enligt ICES är dessutom fisket av atlantisk soldatfisk i ICES-område VII alldeles för intensivt. De vetenskapliga rönen säger dessutom att atlantisk soldatfisk i område VI är kraftigt utfiskad och att områden med sårbara stim av dessa arter har identifierats. Därför bör fiske efter atlantisk soldatfisk förbjudas i dessa områden.

(5) Gemenskapen är avtalsslutande part i Nordostatlantiska fiskerikonventionen, som har rekommenderat en begränsning av den fiskeansträngning som gäller vissa djuphavsarter. Gemenskapen bör därför följa denna rekommendation.

(6) För säkerställande av en effektiv förvaltning av de totala tillåtna fångstmängderna och kvoterna, bör det fastställas särskilda villkor för fiskeverksamheten.

(7) De arter som skall täckas av de särskilda tillträdesvillkoren för djuphavsfiske bör vara de arter som täcks av fångstbegränsningar för djuphavsarter. Liten hälleflundra bör därför ingå i de arter som endast får fiskas av fartyg som innehar ett särskilt fisketillstånd.

(8) Enligt artikel 2 i rådets förordning (EG) nr 847/96 av den 6 maj 1996 om att införa ytterligare villkor för förvaltning av totala tillåtna fångstmängder (TAC) och kvoter med fördelning mellan åren[6], är det nödvändigt att ange vilka bestånd som skall omfattas av de olika åtgärder som fastställs i den förordningen.

(9) De vetenskapliga utlåtandena från ICES rörande de flesta djuphavsarter visar att fiskeansträngningen bör minskas. Eftersom det saknas särskilda åtgärder som begränsar verksamheten för fartyg som fiskar efter djuphavsarter är det lämpligt att anpassa den tillgängliga ansträngningen genom att anpassa fiskeflottans styrka och kapacitet efter de vetenskapliga rekommendationerna.

(10) De åtgärder som föreskrivs i den här förordningen bör fastställas med hänvisning till ICES-områdena (Internationella havsforskningsrådet) enligt definitionen i rådets förordning (EEG) nr 3880/91 av den 17 december 1991 om avlämnade av statistikuppgifter om nominell fångst för medlemsstater som bedriver fiske i Nordatlantens östra del[7], samt till CECAF-områdena (Fiskerikommittén för östra Centralatlanten) enligt definitionen i rådets förordning (EG) nr 2597/95 av den 23 oktober 1995 om avlämnande av statistikuppgifter över nominell fångst för medlemsstater som bedriver fiske i vissa områden, andra än dem i Nordatlanten[8].

(11) Fiskemöjligheterna bör användas i enlighet med gemenskapslagstiftningen på området, särskilt rådets förordning (EEG) nr 1381/87 av den 20 maj 1987 om fastställande av närmare bestämmelser för märkning och dokumentation av fiskefartyg[9], rådets förordning (EEG) nr 2807/83 av den 22 september 1983 om närmare bestämmelser för registrering av uppgifter om medlemsstaternas fångster av fisk[10], rådets förordning 2847/93 av den 12 oktober 1993 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken[11], rådets förordning (EG) nr 88/98 av den 18 december 1997 om fastställande av vissa tekniska åtgärder för bevarande av fiskeresurserna i Östersjön, Bälten och Öresund[12], rådets förordning (EG) nr 1627/94 av den 27 juni 1994 om allmänna bestämmelser för särskilda fisketillstånd[13] och rådets förordning (EG) nr 850/98 av den 30 mars 1998 för bevarande av fiskeresurserna genom tekniska åtgärder för skydd av unga exemplar av marina organismer[14].

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 Syfte

I den här förordningen fastställs årliga fiskemöjligheter för 2005 och 2006 för gemenskapens fiskefartyg när det gäller bestånd av djuphavsarter i områden i gemenskapens vatten och i vissa vatten utanför gemenskapen där det krävs fångstbegränsningar, samt de särskilda villkor under vilka fiskemöjligheterna får användas.

Artikel 2 Definitioner

1. I denna förordning avses med ”djuphavsfisketillstånd” det fisketillstånd som avses i artikel 3 i förordning (EG) nr 2347/2002.

2. Definitionerna av ICES områden (Internationella havsforskningsrådet) och CECAF:s områden (Fiskerikommittén för östra Centralatlanten) skall vara de definitioner som ges i förordning (EEG) nr 3880/91 respektive förordning (EG) nr 2597/95.

Artikel 3 Fastställande av fiskemöjligheter

Fiskemöjligheterna för gemenskapens fartyg med avseende på bestånd av djuphavsarter fastställs i bilaga I.

Artikel 4 Fördelning mellan medlemsstater

Fördelningen mellan medlemsstaterna av de fiskemöjligheter som fastställs i bilaga I skall göras utan att det påverkar tillämpningen av

a) byten enligt artikel 20.5 i förordning (EEG) nr 2371/2002,

b) omfördelningar som görs enligt artiklarna 21.4 och 32.2 i förordning (EEG) nr 2847/93 och artikel 23.4 i förordning (EG) nr 2371/2002,

c) de ytterligare landningar som tillåts i enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96[15],

d) kvantiteter som hålls inne med stöd av artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96,

e) avdrag som görs med stöd av artikel 5 i förordning (EG) nr 847/96 och artikel 23.4 i förordning (EG) nr 2371/2002.

Artikel 5

Kvotflexibilitet

Vid tillämpning av förordning (EG) nr 847/96 skall alla kvoter i bilaga I till den här förordningen betraktas som ”analytiska” kvoter.

De straffkoefficienter som föreskrivs i artikel 5.2 i förordning (EG) nr 847/96 skall inte tillämpas på de kvoterna.

Artikel 6

Villkor för landning av fångster och bifångster

Fisk ur bestånd för vilka fiskemöjligheter fastställs genom den här förordningen får förvaras ombord och landas endast om den fångats av fartyg från en medlemsstat vars kvot inte är uttömd. Alla landningar skall räknas av mot den kvoten.

Första stycket skall inte gälla fångster som tas inom ramen för forskning i enlighet med förordning (EG) nr 850/98, vilka inte skall räknas av mot kvoten.

Artikel 7

Begränsning av ansträngningen

Medlemsstaterna skall, för de fartyg som för deras flagg, se till att den djuphavsfiskeansträngning som beräknas enligt den metod som beskrivs i bilaga IV till förordning (EG) nr 2347/2002 varken under 2005 eller 2006 överstiger 70 % av den genomsnittliga fiskansträngningen under 2003 och 2004, vilken beräknats enligt samma metod.

Artikel 8

Atlantisk soldatfisk

1. Skyddsområdena för atlantisk soldatfisk definieras som följande havsområden:

a) Det havsområde begränsat av loxodromer som förbinder följande positioner:

57° 00' N, 11° 00' V

57° 00' N, 8° 30' V

55° 00' N, 8° 30' V

55° 00' N, 11° 00' V

57° 00' N, 11° 00' V

b) det havsområde som är beläget inom 40 nautiska mil från en valfri punkt på en loxodrom mellan positionerna 54° 10' N, 11° 30' V och 54° 30' N, 11° 30' V,

c) det havsområde som är beläget inom 40 nautiska mil från positionen 54° 00' N, 13° 00' V,

d) det havsområde som är beläget inom 40 nautiska mil från positionen 53° 00' N, 15° 00' V,

d) det havsområde som är beläget inom 40 nautiska mil från en valfri punkt på en loxodrom mellan positionerna 52° 00' N, 15° 00' V och 52° 30' N, 15° 00' V,

f) det havsområde som är beläget inom 40 nautiska mil från en valfri punkt på en loxodrom mellan position 51° 00' N, 15° 00' V och 51° 43' N, 15° 00' V,

Dessa positioner samt motsvarande loxodromer och fartygspositioner skall mätas enligt WGS84.

2. Fartyg som innehar djuphavsfisketillstånd och som har inträtt i skyddsområdet för atlantisk soldatfisk får inte frakta ombord eller omlasta någon kvantitet atlantisk soldatfisk och de får inte heller landa någon kvantitet atlantisk soldatfisk i slutet av den fiskeresa under vilken fartyget gick in i det område som definieras i punkt 1.

Artikel 9

Ändring av förordning (EG) nr 2347/2002

Förordning (EG) nr 2347/2002 ändras på följande sätt:

1. Artikel 3.1 skall ersättas med följande:

" 1. Medlemsstaterna skall se till att all sådan fiskeverksamhet som varje kalenderår leder till fångst och frakt ombord av mer än 10 ton djuphavsarter och liten hälleflundra och som bedrivs av fartyg som för deras flagg och är registrerade på deras territorium, omfattas av ett djuphavsfisketillstånd.

Det skall under alla omständigheter vara förbjudet att under någon fiskeresa fiska och ombord frakta, lasta om eller landa en sammanlagd mängd på mer än 100 kg djuphavsarter och liten hälleflundra, om fartyget i fråga inte har ett djuphavsfisketillstånd. "

2. Artikel 4 skall ersättas med följande:

”Artikel 4

Medlemsstaterna skall beräkna 2003 och 2004 års fiskeansträngning för djuphavsarter enligt den metod som beskrivs i bilaga IV.”

3. Bilaga II till den här förordningen skall läggas till som bilaga IV.

Artikel 10 Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Done at Brussels,

På rådets vägnar

Ordförande

BILAGA I

Del 1

Definitioner av arter och grupper av arter

Inom varje område förtecknas fiskbestånden i alfabetisk ordning efter de latinska artnamnen. I tabellen nedan anges de svenska och de latinska namn som skall gälla i samband med den här förordningen.

+++++ TABLE +++++

Hänvisningar till ”djuphavshaj” skall avse följande hajarter: Centroscymnus coelolepis, Centrophorus squamosus, Deania calceus, Dalatias licha, Etmopterus princeps, Etmopterus spinax, Centroscyllium fabricii, Centrophorus granulosus, Galeus melastomus, Galeus murinus, Apristuris spp.

Del 2

Årliga fiskemöjligheter som är tillgängliga för gemenskapens fartyg i områden med fångstbegränsningar, per art och per område (i ton färskvikt).

Om inget annat anges gäller alla hänvisningar ICES delområden,

+++++ TABLE +++++

+++++ TABLE +++++

+++++ TABLE +++++

+++++ TABLE +++++

+++++ TABLE +++++

+++++ TABLE +++++

+++++ TABLE +++++

+++++ TABLE +++++

+++++ TABLE +++++

+++++ TABLE +++++

BILAGA II

Begräkning av fiskeansträngningen

1. Medlemsstaterna skall, för varje fartyg som för deras flagg och som innehaft en djuphavslicens under det ifrågavarande året, fastställa den totala maskinstyrkan i kW mätt i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2930/86 av den 22 september 1986 om definition av fiskefartygs egenskaper[16]. Medlemsstaterna skall också fastställa det antal dagar varje år som vart och ett av fartygen innehade en djuphavsfiskelicens enligt beskrivningen i rådets förordning 2347/2002.

2. Djuphavsfiskeansträngningen per fartyg skall beräknas som antalet dagar med innehav av en djuphavsfiskelicens multiplicerat med den totala maskinstyrkan uttryckt i kW.

3. Djuphavsfiskeansträngningen per medlemsstat skall beräknas som summan av djuphavsfiskeansträngningen för alla fartyg som för en medlemsstats flagg.

[1] EGT L 356, 31.12.2002, s. 1.

[2] EGT L 351, 28.12.2002, s. 6.

[3] EGT L 358, 31.12.2002, s. 59.

[4] EUT L 237, 8.7.2004, s. 3.

[5] EGT L 358, 31.12.2002, s. 59.

[6] EGT L 115, 9.5.1996, s. 3.

[7] EGT L 365, 31.12.1991, s. 1.

[8] EGT L 270, 13.11.1995, s. 1.

[9] EGT L 132, 21.5.1987, s. 9.

[10] EGT L 276, 10.10.1983, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1965/2001 (EGT L 268, 9.10.2001, s. 23).

[11] EGT L 261, 20.10.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 806/2003 (EGT L 122, 16.5.2003, s. 1-35).

[12] EGT L 9, 15.1.1998, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr ...

[13] EGT L 171, 6.7.1994, s. 7.

[14] EGT L 125, 27.4.1998, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr ...

[15] OJ L 115, 9.5.1996, p. 3.

[16] EGT L 274, 25.9.1986, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 3259/94 (EGT L 339, 29.12.1994, s. 11).