Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS REKOMMENDATION om filmarvet och konkurrenskraften i därtill kopplade branscher

(framlagt av kommissionen)

2004/0066 (COD)

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS REKOMMENDATION om filmarvet och konkurrenskraften i därtill kopplade branscher

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 157 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag [1],

[1] EUT C [...], [...], s. [...].

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande [2],

[2] EUT C [...], [...], s. [...].

med beaktande av Regionkommitténs yttrande [3],

[3] EUT C [...], [...], s. [...].

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget, och

av följande skäl:

(1) Gemenskapen och medlemsstaterna skall i enlighet med artikel 157 i EG-fördraget säkerställa att det finns nödvändiga förutsättningar för gemenskapsindustrins konkurrensförmåga.

(2) Enligt artikel 151.4 i EG-fördraget skall gemenskapen beakta de kulturella aspekterna då den handlar enligt andra bestämmelser i fördraget, särskilt för att respektera och främja sin kulturella mångfald.

(3) Europas filmindustri har stora möjligheter att skapa sysselsättning och bidra till ekonomisk tillväxt. Detta gäller inte bara filmproduktion och filmvisning, utan även insamling, katalogisering, bevarande och restaurering av biofilmer. De förhållanden som främjar konkurrenskraften inom branscher med anknytning till filmarvet måste förbättras, särskilt vad gäller bättre användning av den tekniska utvecklingen, exempelvis digitalteknik.

(4) I rådets resolution av den 26 juni 2000 [4] om bevarande och framhävande av det europeiska filmhistoriska kulturarvet uppmanas medlemsstaterna att samarbeta för att restaurera och bevara filmarvet, inbegripet genom digitalteknik, att utbyta goda lösningar på området, att främja successiv sammankoppling i nätverk av de europeiska arkivens databaser och att överväga möjligheten att använda dessa samlingar i undervisningssyfte.

[4] EGT C 193, 11.7.2000.

(5) I kommissionens meddelande om vissa rättsliga aspekter på biofilm och annan audiovisuell produktion [5] granskades möjligheten till lagstadgad deponering av audiovisuella verk på nationell eller regional nivå som ett sätt att bevara och värna om det europeiska audiovisuella arvet, och man inledde en bedömning av läget vad gäller deponering av biofilm i medlemsstaterna, anslutningsländerna och Efta-länderna.

[5] KOM(2001) 534 slutlig, 26.9.2001, EGT C 43, 16.2.2002, s.6.

(6) Vid sitt möte den 5 november 2001 [6] mottog rådet (kulturella och audiovisuella frågor) positivt innehållet i kommissionens meddelande och kommissionens tillvägagångssätt.

[6] Rådets 2381:a möte - kulturella och audiovisuella frågor (PRES/01/377, 5.11.2001).

(7) I sitt betänkande om kommissionens meddelande om biofilm av den 7 juni 2002 [7] betonade även Europaparlamentet vikten av att värna om filmarvet.

[7] PE 312.517, ännu icke offentliggjort i EUT.

(8) I rådets resolution av den 24 november 2003 om deponering av biofilmer i Europeiska unionen [8] uppmanades medlemsstaterna att införa ett effektivt system för deponering och bevarande av de biofilmer som ingår i deras audiovisuella arv i sina nationella arkiv, filminstitut eller liknande institutioner, om sådana system inte redan finns.

[8] Pressmeddelande 1457/03 från rådet, EUT C 295, 5.12.2003, s. 5.

(9) I Europeiska konventionen om skydd av det audiovisuella arvet [9] föreskrivs att varje part ska införa skyldigheten att deponera material med rörliga bilder som ingår i det audiovisuella arvet och som producerats eller samproducerats på den berörda partens territorium.

[9] http://conventions.coe.int/ Europarådet, ETS nr 183, öppen för undertecknande den 8 november 2001.

(10) Alla medlemsstater har redan infört system för att samla in och bevara biofilmer som ingår i deras audiovisuella arv. Fyra femtedelar av dessa system grundas på lagstadgade eller avtalsenliga skyldigheter att deponera alla filmer, eller åtminstone de filmer som fått offentligt bidrag.

(11) Med "material med rörliga bilder" avses alla rörliga bilder som spelats in på något sätt och medium, med eller utan ljud, och som kan förmedla ett intryck av rörelse.

(12) Med "biofilm" avses material med rörliga bilder oavsett längd, särskilt spelfilm, tecknad film och dokumentärer, som är avsedda att visas på biografer.

(13) Biofilm är en konstform som förvaras på ett skört medium, och det krävs därför aktiva åtgärder av offentliga myndigheter för att säkerställa att den bevaras. Biofilmer är ett väsentligt inslag i vårt kulturarv och förtjänar därför ett fullgott skydd.

(14) Förutom sitt kulturella värde är biofilmer även en källa till historisk information om det europeiska samhället. De är omfattande vittnesmål om rikedomen av Europas kulturella identiteter och mångfalden bland dess folk. Filmerna med sina bilder erbjuder värdefulla möjligheter att lära om det förflutna och göra betraktelser om vår civilisation.

(15) För att säkerställa att det europeiska filmarvet vidarebefordras till framtida generationer, måste det systematiskt samlas in, katalogiseras, bevaras och restaureras, men med alltmedan man respekterar upphovsrätt och närliggande rättigheter.

(16) Det europeiska filmarvet bör vara tillgängligt för utbildning, akademisk verksamhet, forskning och kultursyften, utan att detta inkräktar på upphovsrätt och närliggande rättigheter.

(17) Att ägandet av biofilmer överförs till arkiverande organ innebär inte att upphovsrätt och liknande närliggande rättigheter överförs till dem.

(18) I artikel 5.2 c i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället [10] föreskrivs att medlemsstaterna får besluta om vissa undantag och inskränkningar för specifik reproduktion som görs av offentliga bibliotek eller arkiv, och som inte görs i direkt eller indirekt ekonomiskt eller kommersiellt syfte.

[10] EGT L 167, 22.6.2001.

HÄRIGENOM UPPMÄRKSAMMAS ATT KOMMISSIONEN AVSER

1. att överväga att göra det obligatoriskt för mottagare av bidrag från EU att deponera ett exemplar av europeiska filmer som fått EU-bidrag i åtminstone ett nationellt arkiv,

2. att stödja samarbete mellan de utsedda organen,

3. att överväga att bekosta forskningsprojekt för långsiktigt bevarande och restaurering av filmer,

4. att främja europeisk standardisering för filmkatalogisering, i syfte att förbättra databasernas driftskompatibilitet,

5. att underlätta förhandlingarna om ett europeiskt standardavtal mellan utsedda organ och innehavare av upphovsrätt, i vilket det fastställs på vilka villkor utsedda organ kan göra deponerade biofilmer tillgängliga för allmänheten,

6. att övervaka och bedöma i vilken utsträckning åtgärderna i denna rekommendation fungerar effektivt, samt överväga behovet av ytterligare insatser.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS ATT MEDLEMSSTATERNA

1. Antar lämpliga lagstiftande och administrativa åtgärder för att se till att biofilmer som ingår i deras nationella audiovisuella arv systematiskt samlas, katalogiseras, bevaras, restaureras och görs tillgängliga för utbildning, akademisk verksamhet, forskning och kultursyften, alltmedan upphovsrätt och närliggande rättigheter respekteras, om sådana åtgärder inte redan finns.

2. Utser lämpliga organ, som kan vara nationella eller regionala arkiv, filminstitut eller liknande institutioner, för att utföra de uppgifter som beskrivs i punkt 1 självständigt och yrkesmässigt, och ställer finansiella och tekniska resurser till deras förfogande.

3. Uppmuntrar de utsedda organen att i avtal med rättsinnehavarna ange de villkor på vilka deponerade biofilmer blir tillgängliga för allmänheten.

Insamling

4. Företar en systematisk insamling av biofilmer som ingår i deras nationella audiovisuella arv via en lagstadgad eller avtalsenlig skyldighet. När medlemsstaterna fastställer villkoren för deponering måste de säkerställa att

a) de täcker åtminstone de produktioner eller samproduktioner som fått offentligt bidrag på nationell eller regional nivå,

b) de deponerade kopiorna är av god kvalitet, vilket underlättar bevarande och möjligheten att reproducera, och att de i förekommande fall åtföljs av metadata i standardiserad form,

c) deponeringen sker samtidigt som filmen blir tillgänglig för allmänheten, eller högst två år senare.

Katalogisering och inrättande av databaser

5. Antar lämpliga åtgärder för att främja katalogisering och registrering av deponerade biofilmer, med användning av europeiska och internationella standarder, samt upprättande av databaser med information om filmerna.

6. Främjar driftskompatibiliteten mellan databaserna och deras tillgänglighet för allmänheten, exempelvis via Internet.

7. Uppmanar arkiverande organ att tillföra sina lager högre värde genom att organisera dem i samlingar på EU-nivå, till exempel enligt tema, upphovsman, tidsperiod osv.

Bevarande

8. Inför lagstiftning eller andra metoder i enlighet med nationell praxis för att se till att de deponerade biofilmerna bevaras. Åtgärder för bevarande bör i synnerhet omfatta

a) reproduktion av filmer på nya medier,

b) bevarande av utrustning för visning av biofilmer på olika medier.

Restaurering

9. Inom ramen för lagstiftningen tillåter reproduktion av biofilmer som deponerats enligt lag i restaureringssyfte.

10. Uppmuntrar planer för restaurering av gamla filmer eller filmer med högt kulturellt eller historiskt värde.

Att göra deponerade biofilmer tillgängliga för utbildning, akademisk verksamhet, forskning och kultursyften

11. Antar all nödvändig lagstiftning och administrativa åtgärder för att utsedda organ skall kunna göra de deponerade biofilmerna tillgängliga för utbildning, akademisk verksamhet, forskning och kultursyften, alltmedan man respekterar upphovsrätt och närliggande rättigheter.

Fortbildning

12. Främjar fortbildning inom alla områden med anknytning till filmarvet.

Frivillig deponering

13. Överväger att införa ett system för frivillig deponering av

a) tillhörande material och reklammaterial som gäller biofilmer vilka ingår i det nationella audiovisuella arvet,

b) biofilmer som ingår i andra länders nationella audiovisuella arv,

c) annat material med rörliga bilder än biofilmer,

d) gamla biofilmer.

Samarbete mellan utsedda organ

14. Uppmuntrar och stöder utsedda organ att utbyta information och samordna verksamheten på nationell och europeisk nivå i syfte att

a) se till att insamlingsmetoderna är enhetliga och databaserna driftskompatibla,

b) framställa DVD-utgåvor av arkivmaterial med textning på så många som möjligt av Europeiska unionens språk, alltmedan upphovsrätt och närliggande rättigheter respekteras,

c) sammanställa en europeisk audiovisuell filmografi,

d) utarbeta en gemensam standard för elektroniskt informationsutbyte,

e) genomföra gemensamma forsknings- och utbildningsprojekt.

Uppföljning av rekommendationen

15. Informerar kommissionen vartannat år om de åtgärder som vidtagits till följd av denna rekommendation.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande