Bryssel den 21.12.2004

KOM(2004)823 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Särskild ram för bistånd till traditionella AVS-bananleverantörer(Rådets förordning (EG) nr 856/1999)Tvåårsrapport från kommissionen2004

1. INLEDNING

1.1 År 2003 uppgick bananproduktionen i världen till ungefär 69 miljoner ton. Den stösta producenten är Indien, medan de största exportörerna är Ecuador, Costa Rica, Filippinerna och Colombia.

Så gott som alla bananer som importeras till Förenta staterna är av latinamerikanskt ursprung. Bananer från Latinamerika innehar också över 60 % av EU:s marknad, medan importen från AVS-länder och gemenskapens egen produktion innehar nästan lika stora andelar av resten av marknaden.

År 2002 gick nästan 95 % av den totala AVS-bananexporten till EU. År 2003 utgjorde importen av bananer från Elfenbenskusten och Kamerun över 60 % av den totala AVS-importen till EU.

1.2 Bananimporten till Europeiska unionen har traditionellt reglerats genom ett kvotsystem med omfattande förmånsbehandling för bananer från vissa länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-länderna). EU:s ordning för bananimport har inte förändrats under perioden 2002–2004. Till följd av EU:s utvidgning den 1 maj 2004 utökades kvoten för import av bananer med en tilläggskvantitet för perioden 1 maj–31 december 2004 för att konsumenterna i den utvidgade unionen skulle ha tillräcklig tillgång till bananer.

EU erhöll två undantag i Världshandelsorganisationen (WTO) för sin ordning för förmånsimport från AVS-länderna. Det första[1] gäller tullförmånen för import av bananer från AVS-länderna i enlighet med Cotonouavtalet fram till den 1 januari 2008. Det andra[2] gäller reserverandet av kvot C enbart för AVS-länder fram till den 1 januari 2006.

EU har godtagit att införa en ordning med enbart tull för bananimport senast den 1 januari 2006.[3] Nivån på tullen har ännu inte fastställts. AVS-länderna kommer att omfattas av en tullförmån även inom ramen för den nya ordningen, men deras marknadsfördel till följd av förmånen kommer att bero på den överenskomna nivån på tullen.

1.3 För att göra det lättare för de tolv traditionella AVS-bananleverantörerna att klara av övergången till de nya marknadsförhållandena infördes redan 1999 en särskild ram för bistånd (nedan kallad ”den särskilda ramen”) med en egen budgetpost. Fem afrikanska länder och sju västindiska länder anses vara traditionella bananleverantörer och är således biståndsmottagare inom den särskilda ramen. Genom denna ram ges tekniskt och ekonomiskt bistånd för särskilda projekt som de berörda länderna föreslår. Projekten skall bygga på en långsiktig strategi som tidigare avtalats med och godkänts av kommissionen. Anslagen till de enskilda länderna beräknas på grundval av två kriterier: de skillnader i konkurrenskraft som konstaterats i jämförelse med leverantörer i tredjeländer och bananproduktionens betydelse för ekonomin i det berörda AVS-landet. Under de första tillämpningsåren (1999–2001) inriktades anslagen i allmänhet i högre grad på produktivitetsförbättring än på diversifiering, medan man under perioden 2002–2004 har prioriterat främjandet av diversifieringsåtgärder i de berörda länderna. I enlighet med de två förordningarna[4] tillämpas sedan ingången av 2004 en högsta nedsättning om 15 % på anslagen till varje enskilt land. I överensstämmelse med förordningarna är nedsättningen mindre för länder som lyckats öka sin konkurrenskraft.

2. RÄTTSLIG GRUND

Den 22 april 1999 antog rådet förordning (EG) nr 856/1999 om att inrätta en särskild ram för bistånd till traditionella AVS-bananleverantörer[5]. Den 22 juli 1999 antog kommissionen förordning (EG) nr 1609/1999[6] rörande närmare föreskrifter för tillämpningen av rådets förordning.

År 2002 uppgick budgetposten till 40 miljoner euro. Kommissionen antog den 14 mars 2003 det beslut där de (enskilda) belopp som var tillgängliga 2003 inom den särskilda ramen fastställdes.[7] Motsvarande kommissionsbeslut rörande budgetposten för 2004, som uppgick till sammanlagt 37,31 miljoner euro, antogs den 1 april 2004.[8]

2.1. Syfte

Det övergripande syftet är att antingen förbättra den traditionella AVS-bananproduktionens konkurrenskraft eller stödja en diversifiering när konkurrenskraften inte längre kan upprätthållas. Sammanfattningsvis bör detta mål uppnås genom finansiering av projekt som är avsedda att

- öka produktiviteten utan att miljön skadas,

- förbättra kvaliteten, bl.a. genom växtskyddsåtgärder,

- anpassa produktionen, distributionen och saluföringen till gemenskapens kvalitetsnormer,

- inrätta producentorganisationer som inriktar verksamheten på att förbättra saluföringen och utveckla miljövänliga produktionsmetoder, inbegripet rättvisemärkta bananer,

- utveckla saluförings- och produktionsstrategier avsedda att uppfylla kraven för EU:s gemensamma organisation av marknaden för bananer,

- hjälpa bananproducenter att utveckla miljövänliga produktionsmetoder, inbegripet rättvisemärkta bananer,

- bistå med utbildning och marknadsundersökningar samt förbättra distributionsinfrastrukturen,

- stödja diversifiering när banansektorns konkurrenskraft inte är hållbar.

2.2. Rapportering

Enligt artikel 9 i rådets förordning skall kommissionen ”senast den 31 december 2000 och därefter vartannat år till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om hur denna förordning fungerar, tillsammans med eventuella förslag” . Denna rapport fullgör den skyldigheten i fråga om åren 2003 och 2004. Den föregående rapporten, som gällde åren 2001 och 2002, utfärdades den 23 december 2002.[9]

3. MARKNADSINFORMATION

År 2003 uppgick bananproduktionen i världen till ungefär 69 miljoner ton (68 miljoner ton 2002). Den största producenten är Indien (23,8 % av världsproduktionen), medan de största exportörerna är Ecuador, Costa Rica, Filippinerna och Colombia, vilka 2002 tillsammans stod för 63 % av bananexporten i världen.

De största importmarknaderna för bananer är Förenta staterna (3,9 miljoner ton 2002) och EU (3,3 miljoner ton 2002). Så gott som alla bananer som importeras till Förenta staterna är av latinamerikanskt ursprung. I EU delar däremot de latinamerikanska bananerna (63 %) marknaden med importen från AVS-länder (19%) och gemenskapens produktion (18 %).

År 2002 gick nästan 95 % av den totala AVS-bananexporten till EU. År 2003 utgjorde importen av bananer från Elfenbenskusten och Kamerun nästan 63 % (61 % 2002) av den totala AVS-importen till EU.

EU är en lockande marknad för bananleverantörer på grund av att priserna är högre än på den amerikanska marknaden, vilket beror på kvotsystemet och på skillnader när det gäller tullar och transportkostnader. År 2003 låg genomsnittspriset på leveranser från Latinamerika på 621 euro/ton, medan genomsnittspriset när det gäller AVS-import var 616 euro/ton. Betydande prisskillnader kan emellertid konstateras mellan AVS-leverantörer: 2003 uppgick genomsnittspriset för bananer med ursprung i Belize till 501 euro/ton, medan genomsnittspriset för bananer från Elfenbenskusten uppgick till 676 euro/ton.

4. EU:S HANDELSORDNING

EU:s handelsordning för bananer har inte förändrats sedan den senaste tvåårsrapporten.

Sedan den 1 januari 2002 har gemenskapens bananimport reglerats genom tullkvoter och importlicenser som tilldelats på grundval av tidigare handel.

Följande tre tullkvoter tillämpas: Kvot A på 2 200 000 ton med en tullsats på 75 euro/ton (0 euro för AVS-bananer), kvot B på 453 000 ton med en tullsats på 75 euro/ton (0 euro för AVS-bananer) och kvot C på 750 000 ton med en tullsats på 0 euro/ton (reserverad för AVS-bananer). Kvot A och kvot B är öppna för bananer av vilket ursprung som helst, medan kvot C alltså är reserverad för AVS-länderna.

Bananimporten utöver dessa kvoter omfattas av en tullsats på 680 euro/ton. För AVS-länderna gäller en förmånstullsats på 300 euro/ton.

Till följd av EU:s utvidgning den 1 maj 2004 har åtgärder vidtagits för att konsumenterna i den utvidgade unionen skall ha tillräcklig tillgång till bananer. Dessa åtgärder består i en ökning av kvoterna för import av bananer med en tilläggskvantitet på 300 000 ton för perioden 1 maj–31 december 2004.

I samband med EU:s utvidgning visade EU under 2004 även sin beredskap att förhandla med berörda WTO-medlemmar om eventuell handelskompensation enligt artikel XXIV.6 i GATT för höjningen av importtullarna på bananer till följd av att tullsatserna i EU-15 började tillämpas i de nya medlemsstaterna.

Enligt förordningen om den gemensamma organisationen av marknaden för bananer, överenskommelserna om bananer med Ecuador respektive Förenta staterna och de av WTO beviljade undantagen från artikel 1 i GATT när det gäller AVS–EG-partnerskapsavtalet skall en ordning med enbart tullar skall träda i kraft senast den 1 januari 2006. Mot bakgrund av detta anmälde EU den 15 juli 2004 till WTO sin avsikt att ändra sina WTO-medgivanden avseende bananer i enlighet med förfarandet i artikel XXVIII i GATT.

När det gäller AVS-bananleverantörer är kommissionen fast besluten att uppfylla sina skyldigheter enligt Cotonouavtalet och tänker därför särskilt beakta vilka följder förändringarna i importordningen får för AVS-bananproducenterna, undersöka lämpliga sätt att åtgärda denna situation, bl.a. genom förmånstillträde för AVS-produkter, och sträva efter att bibehålla en förmånsnivå för AVS-länderna som motsvarar den som nu beviljas av den utvidgade gemenskapen med 25 länder.

5. FINANSIERINGSBESLUT

5.1. Budgetposten 2003

De finansieringsförslag som utarbetats av de tolv AVS-länder som omfattas av den särskilda ramen godkändes vid EUF-kommitténs möte i november 2003. Trots att samtliga finansiella åtaganden var antagna vid utgången av 2003 kunde, till följd av kontrollerna enligt artikel 164 i budgetförordningen, motsvarande finansieringsavtal undertecknas först i slutet av 2004 (utom avtalet med Somalia, som undertecknades tidigare eftersom programmet förvaltas centralt). Dessa kontroller utfördes i oktober–november 2004 i syfte att undersöka om kriterierna för decentraliserad förvaltning var uppfyllda.

Det sammanlagda beloppet för 2003 års finansieringsavtal uppgår till 40 miljoner euro. Fördelningen av beloppet framgår av bilaga I.

5.2. Budgetposten 2004

De vägledande beloppen för 2004 tillkännagavs i april 2004 för de länder som omfattas av den särskilda ramen. Eftersom samtliga tolv länder lagt fram finansieringsförslag var det inte nödvändigt att omfördela oanvända medel.

Det sammanlagda beloppet av anslagen för 2004 är något lägre än tidigare år, i överensstämmelse med artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 856/1999:

”Varje år från och med år 2004 skall en högsta nedsättningskoefficient på 15 % tillämpas på den biståndsnivå som är tillgänglig för enskilda traditionella AVS-leverantörer. Om det är fråga om genomförandet av ett program som definieras i artikel 3.2 a [för att öka produktiviteten] skall denna nedsättningskoefficient minskas i samma utsträckning som konkurrenskraften har konstaterats öka det senaste året.”

De tolv finansieringsförslagen lades fram för och godkändes av EUF-kommittén i november 2003.

6. GENOMFÖRANDE

Jämfört med perioden 1999–2002 fortsatte de belopp som i 2003 och 2004 års finansieringsavtal tilldelats för produktivitetsökning på bananplantagerna att minska. Den andel av finansieringen som använts till diversifiering i förhållande till den andel som använts för att öka produktiviteten ökade från 81 % och 178 % åren 2001 respektive 2002 till 171% och 178 % åren 2003 respektive 2004 (se bilaga VI).

I artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 856/1999 fastställs följande: ”Detta tekniska och ekonomiska bistånd skall […] ges som bidrag till genomförandet av program för att […] stödja diversifiering när en ökning av banansektorns konkurrenskraft inte är hållbar”.

I 16 av de 24 finansieringsavtalen har medel tilldelats för diversifieringsprojekt.

6.1. Diversifiering

Programmen för främjande av diversifiering är huvudsakligen inriktade på omskolning av bananodlare.

- Saint Lucia, Saint Vincent och Grenadinerna, Dominica, Grenada, Kap Verde, Somalia och Madagaskar har planerat att använda hela beloppet av sina anslag för 2003 och 2004 till stödprojekt på jordbruksområdet och det institutionella området.

- Anslagen för Jamaica för 2003 och 2004 fördelar sig över båda användningsområdena; både ökad produktivitet och diversifiering.

- Sex av de åtta länder som genomför diversiefieringsprojekt med sina anslag för 2003–2004 har också infört en särskild del för tekniskt bistånd i sina program.

6.2. Ökning av produktiviteten

Projekt som syftar till att öka produktiviteten på bananplantagerna genomförs i fem av de tolv länderna. Under 2003 och 2004 inbegriper dessa projekt åtgärder för

- bevattning och dränering i Kamerun, Elfenbenskusten, Jamaica och Surinam,

- modernisering av plantagerna i Kamerun, Elfenbenskusten och Belize,

- förpackning och lagring av skörden i Kamerun, Elfenbenskusten och Surinam,

- infrastruktur och sociala åtgärder i Kamerun, Elfenbenskusten och Belize,

- särskilt tekniskt bistånd i Elfenbenskusten, Belize, Jamaica och Surinam,

- certifiering av produktionsredskap i Elfenbenskusten i syfte att uppfylla de kvalitetsnormer som marknadsvillkoren medför.

6.3. Betalningar

Av tabellerna i bilagorna II, III och IV framgår anslag, åtaganden och utbetalningar per särskild ram respektive per land den 15 oktober 2004 och den 31 december 2003.

En skarp nedgång i betalningarna kan noteras år 2004, främst till följd av behovet av att anpassa pågående projekt till kraven i den nya budgetförordning som trädde i kraft 2003.

Det var inte längre möjligt att genomföra projekt genom de årliga arbetsplanerna[10] eftersom resultaten av kontrollerna enligt artikel 164 i budgetförordningen ännu inte förelåg.

Av bilaga VIII framgår att det belopp som skulle betalas på grundval av de årliga arbetsplanerna för projekt som genomförts mellan 1999 och 2004 uppgår till 62,60 miljoner euro, medan utbetalningarna uppgår till 35,67 miljoner euro.

En betydande eftersläpning har visserligen kunnat observeras när det gäller genomförandet av projekt under 2003 och 2004, men situationen torde ha förbättrats fram till ingången av 2005 i och med att kontrollerna enligt artikel 164 i budgetförordningen möjliggör decentraliserad förvaltning i de flesta länder.

7. ÖVERVAKNING

När det första kontrollbesöket i samtliga länder i Västindien genomfördes 2001 hade ingen verksamhet ännu inletts, men sedan dess har genomförandet av de berörda projekten påbörjats.

GD AGRI har inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaden för bananer anlitat en konsult som skall utföra en begränsad analys av den särskilda ramen. Man har kommit överens om att utvidga konsultens uppdrag till att omfatta en detaljerad konsekvensbedömning av den särskilda ramen under perioden 1999–2004.

Vid kontrollbesöken kommer man också att granska de nuvarande strategierna avseende bananer och göra en bedömning av hur känsliga de är med avseende på nivån på den enhetliga tullsats som skall införas. Vidare kommer de program som föreslås och genomförs inom den särskilda ramen att bedömas med avseende på deras effektivitet när det gäller att bidra till den strategi som tillämpas av varje enskilt land som omfattas av den särskilda ramen.

Kontrollbesöken, som kommer att avläggas i alla tolv länderna, inleddes i slutet av 2004 och en rapport bör avges senast i mitten av 2005.

8. REKOMMENDATIONER OCH SLUTSATSER

Till följd av kontrollerna enligt artikel 164 i budgetförordningen har en avsevärd eftersläpning i genomförandet av projekt uppstått under de senaste två åren. Bestämmelserna i artikel 164 möjliggör decentraliserad förvaltning i de flesta av de berörda länderna. Läget när det gäller genomförande torde alltså förbättras i början av 2005.

Samtidigt som man började tillämpa nedsättningskoefficienten på 15 % på den biståndsnivå som är tillgänglig, och den proportionella minskningen av koefficienten i förhållande till den konstaterade ökningen av konkurrenskraften, skedde i samband med genomförandet och programplaneringen en övergång från stöd för ökad konkurrenskraft till stöd främst för diversifiering. Denna trend har fortsatt under perioden 2002–2004.

År 2002 beställdes och genomfördes en utvärdering av genomförandet av förordning (EG) nr 856/1999. Det konstaterades att rekommendationerna i utvärderingen, t.ex. om flerårig programplanering för att minska de administrativa åtgärderna och på så sätt förenkla de administrativa förfarandena, inte överensstämde med kraven i förordningen om den särskilda ramen och budgetförordningen. Andra rapporter har beställts, utarbetats och genomförts på uppdrag av andra givare.[11] Kommissionen håller just nu på att undersöka slutsatserna och rekommendationerna i dessa rapporter med sikte på att ytterligare förenkla och påskynda genomförandet av den särskilda ramen i enlighet med det gällande regelverket. WORKING DOCUMENTS

Introduction to the Annexes:

Annexes II (1999), III (2000), IV (2001), V (2002) and VIII (recapitulative) show per country:

- payments (transfer from EC account to double signature account)

- disbursements (final payments of invoices) for annual work programmes

- payments/disbursements for specific commitments.

ANNEX I:BANANA BUDGET LINE 21-03-18 (Ex B7-8710) COUNTRY ALLOCATIONS for 2003 AND 2004

+++++ TABLE +++++

ANNEX II:SFA 1999

Financial situation as at:15/10/2004 for payments 31/12/2003 for disbursements

+++++ TABLE +++++

ANNEX III: SFA 2000

Financial situation as at:15/10/2004 for payments 31/12/2003 for disbursements

+++++ TABLE +++++

ANNEX IV: FA 2001

Financial situation as at:15/10/2004 for payments 31/12/2003 for Disbursements

+++++ TABLE +++++

ANNEX V:SFA 2002

Financial situation as at:15/10/2004 for payments 31/12/2003 for disbursements

+++++ TABLE +++++

ANNEX VI:Overview of activities by type of assistance

[pic]

1) Irrigation and drainage 2) Renewal of plantations (3) Phyto-sanitary treatment (4) Fertiliser (5) Packing (6) Cold storage (7) Agriculture/rural development (8) Roads (9) Social infrastructure (10) Microcredit (11) Social projects (12) Training (13) Institutional support (14) Technical Assistance ANNEX VII:CHART:Global payments on AWP over Global Payments on Specific Commitments

[pic]

ANNEX VIII:CHART:Global payments over Global Disbursements on AWP only

[pic]

+++++ TABLE +++++

[1] WTO-beslut av den 14 november 2001: WT/MIN(01)15: ”European Communities – The ACP–EC Partnership Agreement”.

[2] WTO-beslut av den 14 november 2001 : WT/MIN(01)16: ”European Communities – Transitional regime for the EC autonomous tariff rate quota on imports of bananas”.

[3] Rådets förordning (EG) nr 216/2001.

[4] Artikel 7.2 i rådets förordning (EG) nr 856/1999 och artikel 5 i kommissionens förordning (EG) nr 1609/1999.

[5] EGT L 108, 27.4.1999, s. 2.

[6] EGT L 190, 23.7.1999, s. 14.

[7] Beslut E/2003/359 – K(2003)766.

[8] Beslut E/2004/644 – K(2004)1142.

[9] KOM(2002) 763 slutlig.

[10] En årlig arbetsplan, även kallad programkostnadsförslag, är ett dokument där det fastställs vilka personella och materiella resurser som krävs, hur stor budget som behövs och vilka detaljerade tekniska och administrativa arrangemang som är nödvändiga för genomförandet av ett projekt under en viss period.

[11] Exempelvis rapporten ”Addressing the impact of preference erosion in bananas on Caribbean countries” från augusti 2004 som utarbetats av NERA Economic Consulting på uppdrag av DFID (den brittiska biståndsmyndigheten).

[12] Approximate amount calculated at the exchange rate of December 2003.

[13] The disbursed amount is higher than the one paid from HQ because of the exchange rates fluctuations.

[14] Approximate amount calculated at the exchange rate of December 2003.

[15] The disbursed amount is higher than the one paid from HQ because of the exchange rates fluctuations.