MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET - Uppföljning av vitboken Nya insatser för Europas ungdom. Förslag till gemensamma mål för ökad förståelse för och ökade kunskaper om ungdomar efter rådets resolution av den 27 juni 2002 om ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning

1.1. Uppföljning av vitboken om ungdomspolitik

1.2. En kunskapsbaserad ungdomspolitik

2. Gemensamma mål för ökad förståelse för och ökade kunskaper om ungdomar

2.1. Mål 1 - Kartlägga de kunskaper som redan finns när det gäller de prioriterade frågorna på ungdomsområdet (dvs. deltagande, information och volontärarbete) och vidta åtgärder för att komplettera, uppdatera och underlätta tillgången till dessa kunskaper.

2.2. Mål 2 - I en andra fas, kartlägga de kunskaper som redan finns när det gäller andra prioriterade frågor på ungdomsområdet och vidta åtgärder för att komplettera, uppdatera och underlätta tillgången till dessa kunskaper.

2.3. Mål 3 - Säkerställa att kunskaperna på ungdomsområdet är jämförbara, relevanta och av hög kvalitet, via lämpliga metoder och hjälpmedel.

2.4. Mål 4 - Underlätta och främja utbyte, dialog och nätverk för att synliggöra kunskaperna på ungdomsområdet och förutse framtida behov

3. Mekanismer för genomförande och övervakning

1. Inledning

1.1. Uppföljning av vitboken om ungdomspolitik

Allmän bakgrund

Det här meddelandet är en uppföljning av vitboken om ungdomsfrågor [1], som antogs av kommissionen den 21 november 2001, och av rådets resolution av den 27 juni 2002 om en ny ram för samarbetet på ungdomsområdet [2]. I rådets resolution begärdes att en öppen samordningsmetod skulle tillämpas på fyra prioriterade områden: ungdomars delaktighet, information till ungdomar, volontärarbete bland ungdomar samt ökad förståelse för och ökade kunskaper om ungdomar. I enlighet med det mandatet föreslog kommissionen gemensamma mål för delaktighet och information för ungdomar [3], som antogs av rådet i en resolution den 25 november 2003 [4].

[1] Kommissionens vitbok Nya insatser för Europas ungdom, KOM (2001) 681 slutlig.

[2] Resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, av den 27 juni 2002 om ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2002/C 168/02).

[3] Meddelande från kommissionen till rådet: Uppföljning av vitboken Nya insatser för Europas ungdom - Förslag till gemensamma mål för delaktighet och information för ungdomar efter rådets resolution av den 27 juni 2002 om ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet. KOM(2003) 184 slutlig, 11 april 2003.

[4] Rådets resolution av den 25 november 2003 om gemensamma mål för delaktighet och information för ungdomar (2003/C 295/04).

I det här meddelandet föreslår kommissionen gemensamma mål för ökad förståelse för och ökade kunskaper om ungdomar. Detta förslag om gemensamma mål grundar sig på medlemsstaternas svar [5] på kommissionens frågor om situationen på nationell nivå och förväntningarna om insatser på EU-nivå. Förslaget bygger på det samförstånd som rådde rörande analysen av svaren.

[5] Frågeformuläret utformades i samråd med medlemsstaterna, de anslutande länderna, Europeiskt ungdomsforum och en grupp forskare. Det sändes till medlemsstaterna, de anslutande länderna och de tre kandidatländerna, dvs. Bulgarien, Rumänien och Turkiet. Turkiet tilläts svara på frivillig basis.

De föreslagna gemensamma målen utformades i samråd med Europeiskt ungdomsforum och en grupp forskare på området. Medlemsstaterna och de anslutande länderna ombads också att samråda med ungdomar, forskare och övriga berörda parter på området.

Kommissionens analys av medlemsstaternas och de anslutande ländernas svar på frågeformuläret finns tillgängliga i ett arbetsdokument som utarbetats av kommissionen [6]. I detta behandlas särskilt de olika utmaningar - på nationell nivå och EU-nivå - som angetts av medlemsstaterna och de anslutande länderna när det gäller ökad förståelse för och ökade kunskaper om ungdomar. Konkreta exempel på bra lösningar ges beträffande de olika utmaningarna.

[6] "Analysis of Member States' and Acceding Countries' replies to the Commission questionnaire on a greater understanding and knowledge of youth".

Parallellt med insatserna rörande ökad förståelse för och ökade kunskaper om ungdomar görs samma insatser på det prioriterade området volontärarbete bland ungdomar.

"Ökad förståelse för och ökade kunskaper om ungdomar" inom ramen för vitboken

Ett av målen i vitboken Nya insatser för Europas ungdom är att öka allmänhetens medvetenhet om de frågor som är viktiga för ungdomar. Ökad förståelse för och ökade kunskaper om ungdomar och deras situation på europeisk nivå föreslås i vitboken utgöra ett av fyra prioriterade teman för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet.

Kommissionen lägger fram följande förslag i vitboken:

-Inventering av och nätverksbyggande mellan befintliga strukturer, pågående undersökningar och forskning om ungdomar i Europeiska unionen (inklusive arbeten och initiativ vid andra internationella organisationer).

-En diskussion med fokus på metodfrågor inom detta område på europeisk nivå.

-Utarbetande av ett program för studier och forskning (baserat på det arbete som utförts i medlemsstaterna och med hjälp av det sjätte ramprogrammet för forskning).

-Införande av de statistiska redskap som behövs, varvid de redskap som redan finns till hands i det europeiska statistiksystemet i största möjliga utsträckning utnyttjas.

På grundval av vitboken om ungdomsfrågor fastställde rådet i sin resolution om ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet följande allmänna mål för ökad förståelse för och ökade kunskaper om ungdomar:

-Underlätta sammanställningen av undersökningar om ungdomsfrågor som genomförts på nationell och europeisk nivå, inbegripet sådana undersökningar som utförts av forskningsstrukturer och ungdomsorganisationer.

-Underlätta upprättandet av nätverk mellan olika forskningsinstitut samt bidra till att utveckla undersöknings- och forskningsverktyg (t.ex. indikatorer).

-Överväga, mot bakgrund av befintliga undersökningar, vilka ytterligare insatser som eventuellt kommer att behövas för att stödja nuvarande prioriteringar samt hantera frågor om ungdomars oberoende och andra relevanta frågor inför framtiden.

1.2. En kunskapsbaserad ungdomspolitik

Långsiktigheten hos en politik beror på dess förmåga att hantera de förhållanden som den är avsedd att ta sig an. Endast om politiken åstadkommer detta kommer den att vinna gensvar, förbättra medborgarnas tillvaro och skapa ökat förtroende för resultaten och för de institutioner som står bakom dem.

För att tillgodose medborgarnas behov och förväntningar måste EU:s och medlemsstaternas nationella politik bygga på bästa tillgängliga kunskap om och förståelse för vilka dessa behov och förväntingar är.

En kunskapsbaserad strategi för utformningen av politiken är särskilt relevant och användbar för att tackla snabbt förändrande förhållanden, såsom de yngre generationernas situation i Europa.

Detta är särskilt viktigt i dag då medlemsstaterna har antagit gemensamma mål om teman såsom ungdomars delaktighet och information till ungdomar och håller på att utarbeta genomförandestrategier. En sådan kunskapsbaserad strategi kommer även att vara oumbärlig för de övriga prioriteringar som föreslagits i vitboken om ungdomsfrågor och som medlemsstaterna redan har inlett debatter om, samt för eventuella teman som kommer att prioriteras av medlemsstaterna i framtiden. I det avseendet faller ökad förståelse för och ökade kunskaper om ungdomar inom den nya samarbetsram för prioriterade teman som upprättats som en uppföljning av vitboken om ungdomsfrågor.

2. Gemensamma mål för ökad förståelse för och ökade kunskaper om ungdomar

Med beaktande av medlemsstaternas och de anslutande ländernas svar på frågeformuläret och med hänsyn till det som sägs ovan, föreslår kommissionen följande gemensamma övergripande mål för ökad förståelse för och ökade kunskaper om ungdomar:

För att utformningen av politiken skall kunna ske snabbt och effektivt, och för att den skall vara långsiktig, är det nödvändigt att dels utveckla en enhetlig och relevant kunskapsbas av hög kvalitet på ungdomsområdet i Europa, dels förutse framtida behov, genom utbyte, dialog och nätverk.

För att uppnå detta övergripande mål bör följande gemensamma mål uppnås:

(1) Kartlägga de kunskaper som redan finns när det gäller de prioriterade frågorna på ungdomsområdet (dvs. deltagande, information och volontärarbete) och vidta åtgärder för att komplettera, uppdatera och underlätta tillgången till dessa kunskaper.

(2) I en andra fas, kartlägga de kunskaper som redan finns när det gäller andra prioriterade frågor på ungdomsområdet och vidta åtgärder för att komplettera, uppdatera och underlätta tillgången till dessa kunskaper.

(3) Säkerställa att kunskaperna på ungdomsområdet är jämförbara, relevanta och av hög kvalitet, via lämpliga metoder och hjälpmedel.

(4) Underlätta och främja utbyte, dialog och nätverk för att synliggöra kunskaperna på ungdomsområdet och förutse framtida behov.

2.1. Mål 1 - Kartlägga de kunskaper som redan finns när det gäller de prioriterade frågorna på ungdomsområdet (dvs. deltagande, information och volontärarbete) och vidta åtgärder för att komplettera, uppdatera och underlätta tillgången till dessa kunskaper.

Alla medlemsstater har utvecklat en viss kunskap om ungdomar, antingen genom studier eller genom fältarbete. Kunskaperna är emellertid utspridda och oändamålsenliga, och ofta inaktuella när de behövs. Dessutom är de inte alltid lätt tillgängliga för alla berörda aktörer på området.

Medlemsstaterna efterlyser generellt sett att en enhetlig kunskapsbas på ungdomsområdet utvecklas för att motverka en uppsplittring av resurserna, bekämpa resursslöseri, säkerställa tillgången till aktuell information, täppa till luckor och undvika dubbelarbete. En sådan kunskapsbas bör inte endast bygga på studier och statistiska uppgifter, utan även på praktiska kunskaper inom icke-statliga organisationer, i ungdomsorganisationer och bland ungdomarna själva.

Medlemsstaterna erkänner emellertid att det för närvarande inte är möjligt att täcka alla möjliga ungdomsrelaterade kunskapsområden. Därför bör insatserna i första hand inriktas mot en uppsättning centrala prioriterade teman av direkt betydelse för utformningen av en långsiktigt hållbar politik på ungdomsområdet.

I svaren på frågeformuläret om ökad förståelse för och ökade kunskaper om ungdomar har medlemsstaterna angett en första uppsättning teman som är specifika för ungdomsområdet och som de redan har behandlat ingående inom ramen för det öppna samordningsförfarandet, nämligen deltagande (på lokal nivå och i den politiska processen), information och volontärarbete.

För att mål 1 skall kunna uppnås föreslås följande handlingslinjer:

På nationell nivå:

* Kartlägga och organisera de kunskaper som redan finns på ungdomsområdet kring en uppsättning centrala gemensamma teman, nämligen deltagande, information och volontärarbete.

* Utföra ytterligare studier, samla in statistiska data och samla praktiska kunskaper från icke-statliga organisationer, ungdomsorganisationer och ungdomarna själva rörande de fastställda temana i syfte att täppa till luckor och ständigt aktualisera kunskaperna om dessa teman.

* Underlätta, på såväl nationell nivå som EU-nivå, tillgången till kunskaper om de fastställda temana och till information om respektive aktörer genom sammanställning och spridning av dessa på papper eller elektroniskt, och säkerställa att informationen är användarvänlig.

På europeisk nivå:

* Ta programmet Ungdom i anspråk för att komplettera det arbete som utförts av medlemsstaterna med att genomföra det här målet samt på bästa möjliga sätt använda övriga relevanta instrument som finns tillgängliga på EU-nivå - såsom Eurobarometer-undersökningar, Eurostat samt nuvarande och framtida ramprogram för forskning - eller håller på att utarbetas av kommissionen i samarbete med dessa partner på området - såsom ett verktyg för att sammanställa de relevanta kunskaperna på ungdomsområdet och göra dessa tillgängliga.

2.2. Mål 2 - I en andra fas, kartlägga de kunskaper som redan finns när det gäller andra prioriterade frågor på ungdomsområdet och vidta åtgärder för att komplettera, uppdatera och underlätta tillgången till dessa kunskaper.

I svaren på frågeformuläret har medlemsstaterna kartlagt en första uppsättning teman som direkt berör ungdomsområdet - nämligen oberoende, icke-formellt lärande, kampen mot diskriminering, utbildning, sysselsättning, övergången från utbildning till arbetsliv, social integration och hälsa, vilka ligger väl i linje med vitbokens politiska prioriteringar och omfattas av den nya samarbetsramen på ungdomsområdet.

Eftersom en ökad förståelse för och ökade kunskaper om ungdomar bör resultera i en ungdomspolitik som är långsiktig och anpassad till ungdomarnas förväntningar, bör ovanstående lista med teman vara flexibel och kunna anpassas efter nya trender och behov på ungdomsområdet.

De berörda aktörerna på ungdomsområdet - det vill säga forskare/sakkunniga, politiska beslutsfattare, ungdomar, ungdoms- och arbetstagarorganisationer - är mest lämpade att mötas och föra en diskussion på EU-nivå om huruvida det är nödvändigt att tydliggöra och anpassa ovanstående teman.

För att mål 2 skall kunna uppnås föreslås följande handlingslinjer:

På nationell nivå:

* Kartlägga och organisera den kunskap som redan finns på ungdomsområdet kring en uppsättning centrala gemensamma teman som omfattar oberoende, icke-formellt lärande, kampen mot diskriminering, utbildning, sysselsättning, övergången från utbildning till arbetsliv, social integration och hälsa - med förbehåll för eventuella tydliggöranden och anpassningar av de berörda aktörerna inom ungdomsområdet vid möte på EU-nivå.

* Utföra ytterligare studier, samla in statistiska data och samla praktiska kunskaper från icke-statliga organisationer, ungdomsorganisationer och ungdomarna själva rörande de fastställda temana i syfte att täppa till luckor och ständigt aktualisera kunskaperna om dessa teman.

* Underlätta, på såväl nationell nivå som EU-nivå, tillgången till kunskap om de teman som fastställts och till information om respektive aktörer genom sammanställning och spridning av denna kunskap och information på papper eller elektroniskt, och säkerställa att informationen är användarvänlig.

På europeisk nivå:

* Ta programmet Ungdom i anspråk för att komplettera det arbete som utförts av medlemsstaterna med att genomföra det här målet samt på bästa möjliga sätt använda övriga relevanta instrument som finns tillgängliga på EU-nivå - såsom Eurobarometer-undersökningar, Eurostat samt nuvarande och framtida ramprogram för forskning - eller håller på att utarbetas av kommissionen i samarbete med dessa partner på området - såsom ett verktyg för att sammanställa de relevanta kunskaperna på ungdomsområdet och göra dessa tillgängliga.

2.3. Mål 3 - Säkerställa att kunskaperna på ungdomsområdet är jämförbara, relevanta och av hög kvalitet, via lämpliga metoder och hjälpmedel.

För att kunskap om ungdomarna skall vara relevant är det viktigt att den är av hög kvalitet, jämförbar och anpassad till förväntningarna och behoven hos alla aktörer på ungdomsområdet.

Ett antal kvantitativa och kvalitativa verktyg och metoder har hittills utvecklats på alla nivåer, även på lokal och regional nivå. Det är nödvändigt att kartlägga vilka av dem som är mest lämpade för de olika temana på ungdomsområdet, och på lämpligt sätt använda dessa.

För att mål 3 skall kunna uppnås föreslås följande handlingslinjer:

På nationell nivå:

* Genomföra och vidareutveckla lämpliga verktyg och metoder för att stärka förståelsen av och kunskapen om ungdomar beträffande alla relevanta teman samt underlätta ett utnyttjande av resultaten.

* Främja utbildning av forskare och experter - särskilt unga - som arbetar inom ungdomsområdet och av alla andra aktörer som är aktiva inom kunskapsutveckling på ungdomsområdet, till exempel genom att underlätta utbyte av erfarenheter och metoder, varvid befintliga EU-program [7] bör användas på bästa sätt.

[7] Såsom Marie Curie-åtgärderna i det sjätte ramprogrammet för forskning.

På europeisk nivå:

* Samarbeta för att kartlägga och definiera gemensamma begrepp och ett minsta centrala innehåll att koncentrera ansträngningarna mot i syfte att stärka samsynen rörande de prioriterade teman som fastställts.

* Samarbeta för att fastställa kvantitativa och kvalitativa utvärderingsmetoder för att utnyttja och jämföra resultat som uppnåtts inom ramen för gemensamt identifierade teman, utifrån befintliga informationskällor.

* Samarbeta för att lättare kunna identifiera indikatorer som möjliggör en utvärdering av inverkan av nuvarande och framtida omgångar av programmet Ungdom genom en uppföljning av de konkreta resultaten från dessa.

2.4. Mål 4 - Underlätta och främja utbyte, dialog och nätverk för att synliggöra kunskaperna på ungdomsområdet och förutse framtida behov

För att skapa ökad förståelse för och ökade kunskaper om ungdomar har medlemsstaterna efterlyst bättre utbyten och en strukturerad dialog mellan de politiska beslutsfattarna, de nationella forskningsinstituten på ungdomsområdet, forskarna, ungdomsorganisationerna, de organisationer som arbetar med ungdomar och ungdomarna själva.

Den här typen av utbyte och dialog är nödvändig dels för att nå de första tre målen, dels för att kartlägga förändringar i tendenser och värderingar, förutse framtida behov och identifiera nya teman att prioritera.

Medlemsstaterna efterfrågar generellt sett inte någon utveckling av nya strukturer, utan önskar bygga vidare på befintliga nätverk och förbindelser och efterlyser en mer effektiv användning och förvaltning av dessa.

För att mål 4 skall kunna uppnås föreslås följande handlingslinjer:

På nationell nivå:

* Främja och utveckla utbyten, strukturerad dialog och nationella nätverk mellan de politiska beslutsfattarna, forskarna, ungdomsorganisationerna, ungdomarna själva och alla övriga aktörer på ungdomsområdet.

* Inom ramen för ovannämnda nätverk, dels diskutera framtida behov och trender och identifiera nya teman som måste prioriteras för att utformningen av politiken och insatserna på ungdomsområdet skall kunna ske snabbt och effektivt, och för att de skall vara långsiktiga, dels främja lämpliga verktyg och metoder för att åstadkomma detta.

* Gynna sektorsövergripande samarbete, utbyte och dialog mellan forskare/forskningsinstitut och politiska beslutsfattare inom olika områden via konferenser, seminarier och evenemang inriktade mot teman av gemensamt intresse.

På europeisk nivå

* Samordna ovannämnda nationella nätverk genom att kommissionen i samarbete med dess partner på området inrättar Europeiskt nätverk för ungdomskunskap, där företrädarna för samtliga aktörer på ungdomsområdet samlas i syfte att diskutera metoder och framtida teman samt utbyta bra lösningar.

3. Mekanismer för genomförande och övervakning

Genomförandet och övervakningen av de gemensamma målen utgör en viktig beståndsdel av den öppna samordningsmetod som infördes genom resolutionen om ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet. Denna princip tillämpades redan på prioriteringarna ungdomars delaktighet och information till ungdomar, vilka blev föremål för en resolution om gemensamma mål antagen av rådet den 25 november 2003.

I den senare resolutionen uppmanar rådet medlemsstaterna att närmare ange vilka åtgärder de avser att vidta för genomförandet och uppföljningen med beaktande av deras speciella omständigheter och nationella prioriteringar. De uppmanas även att lägga fram rapporter om sina nationella bidrag till genomförandet av de gemensamma målen senast i slutet av 2005.

Beträffande de gemensamma målen för ökad förståelse för och ökade kunskaper om ungdomar föreslår kommissionen dessutom följande:

-Medlemsstaterna enas om att uppnå alla de gemensamma mål som antagits och, efter att ha samrått med ungdomsorganisationerna, ungdomarna själva, forskarna och övriga berörda parter på ungdomsområdet via de kanaler som de bedömer lämpliga, göra följande:

a) Informera kommissionen om de konkreta framsteg som gjorts till följd av genomförandet av det första gemensamma målet i samband med att de inkommer med rapporten om prioriteringarna rörande delaktighet och information till kommissionen senast i slutet av 2005 och rapporten om prioriteringarna rörande volontärarbete senast i slutet av 2006.

I samband med dessa rapporter skall medlemsstaterna även informera kommissionen om de åtgärder som vidtagits för att nå det tredje och fjärde gemensamma målet rörande ökad förståelse för och ökade kunskaper om ungdomar.

b) Informera kommissionen om de konkreta framsteg som gjorts till följd av genomförandet av det andra gemensamma målet senast i slutet av 2008.

I samband med ovannämnda rapport skall medlemsstaterna även informera kommissionen om ytterligare åtgärder som vidtagits för att nå det tredje och fjärde gemensamma målet rörande ökad förståelse för och ökade kunskaper om ungdomar.

-Kommissionen upprättar på grundval av ovannämnda information en lägesrapport som överlämnas till rådet. Utifrån kommissionens förslag kommer rådet att bekräfta, anpassa eller ändra de gemensamma målen för denna prioritering.

Det här förslaget om gemensamma mål kommer att översändas till Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.