20.9.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/72


Yttrande från Regionkommittén om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om det finansiella instrumentet för miljön (LIFE+)”

(2005/C 231/11)

REGIONKOMMITTÉN HAR AVGETT DETTA YTTRANDE

med beaktande av

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om det finansiella instrumentet för miljön (LIFE+) (KOM(2004) 621 slutlig – 2004/0218 COD),

kommissionens beslut av den 1 oktober 2004 att i enlighet med artikel 175.1 i EG-fördraget, rådfråga Regionkommittén i denna fråga,

kommittéordförandens beslut av den 26 maj 2004 att ge utskottet för hållbar utveckling i uppdrag att utarbeta ett yttrande i ärendet,

Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet – Finansieringen av Natura 2000 (KOM(2004) 431 slutlig),

kommitténs yttrande om kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om Europeiska gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram ”Miljö 2010: Vår framtid – vårt val – Sjätte miljöhandlingsprogrammet” och förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om gemenskapens miljöhandlingsprogram för perioden 2001–2010 (KOM(2001) 31 slutlig – CdR 36/2001 slutlig) (1),

kommitténs yttrande om kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet – Bygga en gemensam framtid – Politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU 2007–2013 (KOM(2004) 101 slutlig – CdR 162/2004 fin),

det utkast till yttrande (CdR 253/2004 rév. 1) som antogs av utskottet för hållbar utveckling den 1 mars 2005 (föredragande: Michèle Eybalin, ledamot av regionfullmäktige i Rhône-Alpes (FR–PSE)).

Mot bakgrund av ovanstående antog Regionkommittén följande yttrande enhälligt vid sin 59:e plenarsession den 13–14 april 2005 (sammanträdet den 14 april):

Regionkommitténs synpunkter och rekommendationer

1.   Allmänna kommentarer

1.1

ReK delar kommissionens synpunkt att man vid analysen av LIFE+ inte kan bortse från den generella omarbetningen av EU:s finansieringsprogram och av bestämmelserna för genomförandet av olika aspekter av EU:s miljöpolitik. ReK anser dock att det hade varit önskvärt med

en fullständig kartläggning av EU-stöd på miljöområdet med en utvärdering av hur varje stöd uppfyllt både de egna målen och de allmänna målen i EU:s olika miljöhandlingsplaner,

en utvärdering av det europeiska mervärdet för projekt som finansieras genom olika miljöprogram (dels de som förvaltas direkt av GD Miljö, dels de som genomförs med hjälp av övriga EU-finansieringsinstrument) och hur de stämmer överens med de projekt som får stöd genom GD Miljö.

1.2

Kommissionen borde i anslutning till förslaget till förordning om LIFE+ ha bifogat en analys av finansieringsbehoven med avseende på olika prioriteringar inom EU:s miljöpolitik samt en utvärdering av hur stöden förhåller sig till subsidiaritetsprincipen.

1.3

ReK värdesätter kommissionens förslag om ett enda instrument som bygger på en önskan att förenkla. Det är dock svårt att göra sig en uppfattning om exakt hur miljöprojekt skall kunna finansieras genom de olika finansieringsinstrumenten under perioden 2007–2013 och hur dessa skall samordnas för att täcka alla olika prioriteringar och olika typer av EU-åtgärder.

1.4

De projekt som hittills finansierats genom LIFE-Miljö (projekt på industrimiljöområdet) och LIFE-Tredje land tycks inte kunna få stöd från LIFE+. I programmen ”Konkurrenskraft och innovation” samt ”Grannskapsinstrument” bör miljön tas upp som en särskild punkt och programmen bör därigenom kunna få finansiering under perioden 2007–2013.

1.5

Alla ovanstående faktorer är nödvändiga förutsättningar för att kunna föreslå innehåll och finansieringssätt för projekt som stämmer överens med huvudlinjerna i EU:s miljöpolitik (och med Europeiska miljöbyråns verksamhet). I annat fall kommer förslaget till förordning om LIFE+ mer att uppfattas som ett försök till finansiell ingenjörskonst som det är svårt att se någon logik i, och projektansvariga kommer att ha svårt att tydligt avgöra vilka EU:s prioriteringar är och hur deras initiativ skall kunna inordnas i dessa.

1.6

Kommittén varnar för att endast studier, strategier och planering kan få stöd enligt förslaget och att konkreta genomförandeåtgärder inte längre kan finansieras via LIFE-programmet. Den integrering av alla viktiga stödmål (strukturfonderna och fonden för landsbygdsutveckling) som kommissionen eftersträvar har den nackdelen att ekologiska åtgärder måste konkurrera med andra uppgifter.

2.   Innehåll och tillämpningsföreskrifter för LIFE+

2.1

ReK är bekymrad över att kommissionen önskar decentralisera en betydande del av LIFE+-programmets budget (75–80 %) till medlemsstaterna utan att säga något om hur decentraliseringen skall genomföras eller villkoren för denna.

2.2

Det finns en risk för att den önskan om förenkling och flexibilitet som ligger till grund för förslaget till förordning kommer att leda till att gemenskapspolitiken på miljöområdet förs tillbaka till nationell nivå. För första gången ”nationaliseras” ett stödprogram inom ett av kommissionens största politikområden utan att det föreligger något behov av detta eftersom det redan finns EU-stöd för miljöåtgärder på lokal nivå.

2.3

Det är olämpligt att alla finansieringsåtgärder skall samlas under ett flerårigt strategiskt program och under årliga arbetsprogram. Det framgår inte tydligt av förslaget vilka de olika finansieringssätten är (subventioner, åtgärder och kriterier för stödberättigande).

2.4

Det vore önskvärt med ett klargörande av begreppet europeiskt mervärde och hur detta mål skall tolkas när det gäller vilka projekt som skall få stöd av LIFE+ och andra finansieringsprogram. Det är i detta sammanhang nödvändigt att fastställa ett antal objektiva kriterier och att undersöka möjligheten till gradering i förhållande till det europeiska mervärdet.

2.5

Enligt punkt 3 i motiveringsdelen skall LIFE+ vara ett förenklat och proportionerligt instrument. ReK hoppas att man i de två fleråriga programmen på EU-nivå (2007–2009 och 2010–2013), men också i eventuella nationella program, är uppmärksam på att fördelningen av stödet till de fem viktigaste insatsområdena görs med hänsyn tagen till denna proportionalitet. Oavsett budgetproblem får LIFE+ inte bli verktyget för bara en viss del av EU:s miljöpolitik. Denna vaksamhet bör omfatta de två fleråriga programplaneringsperioderna (2007–2009 och 2010–2013), men också eventuell nationell programplanering.

2.6

ReK uppmanar kommissionen att undersöka om det finns möjligheter att införa minimiåtaganden för var och en av prioriteringarna och konsekvenserna av detta.

2.7

ReK uttrycker stor oro över att vissa projekt inte längre kommer att prioriteras och få fortsatt möjlighet till finansiering. Det gäller inte minst upprättande och förvaltning av områden och nätverk inom ramen för Natura 2000 samt projekt för förbättring av det ekologiska tillståndet hos ytvatten. Kommittén anser att de finansieringsinstrument som ingår i budgetplanen för 2007–2013 inte garanterar att nätverken kan förverkligas på ett adekvat sätt och begär att kommissionen klargör vilka de tillgängliga (reserverade) medlen är i vart och ett av de finansiella instrumenten (EJFLU och ERUF) förutom LIFE+, varifrån dessa projekt skulle kunna få finansiering.

2.8

Kommittén ber kommissionen särskilt att göra en markant höjning av den föreslagna årsbudgeten på 300 miljoner euro för LIFE+ för att klara alla de olika kraven och för att garantera att en minimiandel av medlen anslås för genomförandet av Natura 2000.

2.9

ReK ställer sig frågande till den punkt inom delprogrammet ”Genomförande och förvaltning” som avser konsolidering av kunskapsbasen för utarbetande och tillämpning av miljöpolitiken. Vi ifrågasätter inte behovet, men dessa insatser förefaller snarare höra till Europeiska miljöbyråns områden.

2.10

Kommissionen bör precisera vilka åtgärder som avses inom detta område och samordna dessa med Europeiska miljöbyråns initiativ och budgetanslag.

3.   Lokala och regionala myndigheters roll i genomförandet av LIFE+

3.1

ReK anser att avsatta medel för miljöskydd i nästa budgetplan bör säkerställa effektiva och kompletterande åtgärder på EU-nivå, så att hävstångseffekten kan leda till åtgärder på nationell, regional och lokal nivå. Vi betonar att de största utgifterna finns på regional och lokal nivå och att de regionala och lokala myndigheterna till stor del står för finansieringen av dessa åtgärder.

3.2

ReK anser att LIFE+ dock inte bara skall vara ett verktyg för att bekosta dessa åtgärder. I likhet med vad som gäller för de projekt som finansieras av det nuvarande LIFE-instrumentet skall finansieringen i huvudsak gå till initiativ som tillför ett särskilt europeiskt mervärde på området för gemenskapens miljöpolitik.

3.3

ReK fäster stor vikt vid att lokala och regionala myndigheter planerar och genomför finansieringsprogram på miljöområdet. Vi är dock oroliga för att denna roll inte framgår klart och tydligt i förslaget samtidigt som kommissionen har en stark önskan att decentralisera planeringen och förvaltningen av LIFE+.

3.4

ReK anser att vissa omständigheter kring genomförandet av LIFE+ skulle behöva preciseras, LIFE+ skall t.ex. samfinansieras med medlemsstaterna, regionala och lokala myndigheter och andra offentliga och privata aktörer. Vi understryker att det är svårt att på frivillig väg få fram medel från flera aktörer, särskilt inom den privata sektorn, för miljöprojekt som inte är särskilt inkomstinbringande.

3.5

ReK yrkar på att man i detta sammanhang skall undersöka flexibla metoder för partnerskap och tillämpa en trepartsmodell med metoder som uppmanar till avtalsreglerade verksamheter som involverar lokala och regionala myndigheter i arbetet med att genomföra politiska mål för att stimulera genomförandet.

Bryssel den 14 april 2005

Regionkommitténs

ordförande

Peter STRAUB


(1)  EGT C 357, 14.12.2001, s. 44.