30.4.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 112/102


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/96/EG när det gäller möjligheten för vissa medlemsstater att tillämpa tillfällig skattebefrielse eller tillfälliga skattenedsättningar för energiprodukter och elektricitet”

(KOM(2004) 42 slutlig – 2004/0016 CNS)

och om

”Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/96/EG när det gäller möjligheten för Cypern att tillämpa tillfällig skattebefrielse eller tillfälliga skattenedsättningar för energiprodukter och elektricitet”

(KOM(2004) 185 slutlig 2004/0067 CNS)

(2004/C 112/26)

Den 18 februari 2004 beslutade rådet att i enlighet med artikel 262 i EG-fördraget rådfråga Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/96/EG när det gäller möjligheten för vissa medlemsstater att tillämpa tillfällig skattebefrielse eller tillfälliga skattenedsättningar för energiprodukter och elektricitet”

(KOM(2004) 42 slutlig – 2004/0016 CNS)

och den 31 mars 2004 beslutade rådet att rådfråga Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/96/EG när det gäller möjligheten för Cypern att tillämpa tillfällig skattebefrielse eller tillfälliga skattenedsättningar för energiprodukter och elektricitet”

(KOM(2004) 185 slutlig – 2004/0067 CNS).

Med tanke på ärendets brådskande karaktär utnämnde Europeiska ekonomiska och sociala kommittén vid sin 407:e plenarsession (sammanträdet den 31 mars 2004) Frank Allen till huvudföredragande (1) och antog följande yttrande med 33 röster för, 1 röst emot och 1 nedlagd röst.

1.   Inledning

1.1

Rådets direktiv 2003/96/EG om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (som antogs den 27 oktober 2003) trädde i kraft den 1 januari 2004. Direktiven 92/81/EEG och 92/82/EEG upphörde att gälla den 31 december 2003.

1.1.1

I direktiv 92/81/EEG och 92/82/EEG angavs miniminivåer för punktskatt på mineraloljor. Genom det nya energiskattedirektivet 2003/96/EG fastställs miniminivåer för punktskatt på i stort sett samtliga energiprodukter, däribland kol, gas och el. Detta direktiv innebär dessutom en uppdatering av minimiskattesatserna för mineraloljor, som inte har setts över sedan 1992.

1.1.2

Syftet med energiskattedirektivet var att minska den snedvridning av konkurrensen som uppstått till följd av medlemsstaternas skilda skattesatser, minska den snedvridning av konkurrensen mellan mineraloljor och andra energiprodukter som hittills inte omfattats av EU:s skattelagstiftning, uppmuntra till en effektivare energianvändning (för att på så sätt minska såväl beroendet av importerad energi som koldioxidutsläppen), samt göra det möjligt för medlemsstaterna att erbjuda företagen skattelättnader om de vidtar särskilda åtgärder för att minska sina utsläpp.

1.2

Nivån på de punktskatter som tillämpas av många av anslutningsländerna är i vissa fall avsevärt lägre än inom EU. Några anslutningsländer tillämpar redan de minimisatser som fastställdes i direktiv 92/82/EEG, medan andra håller på att förbereda sig för att kunna leva upp till åtagandet att senast den 1 maj 2004 börja tillämpa minimisatserna i direktiv 92/82/EEG. Polen och Cypern har i samband med anslutningsfördraget förhandlat fram vissa undantag. Miniminivån för punktskatt på blyfri bensin ligger på 287 euro per 1 000 liter enligt direktiv 92/82/EEG, medan det nya energiskattedirektivet sätter denna nivå till 359 euro per 1 000 liter.

1.3

Om inte energiskattedirektivet ändras blir de anslutande medlemsstaterna tvungna att anta bestämmelserna från och med den 1 maj 2004. Effekterna av detta för deras ekonomi (dvs. beskattningen av energiprodukter och el) kan komma att få allvarliga sociala och ekonomiska följder, med tanke på de betydligt lägre skattesatser som de för närvarande tillämpar på energiprodukter. De enorma kostnadsökningar som skulle uppstå kan komma att slå hårt mot de små och medelstora företagen samt innebära en mycket tung kostnadsbörda för såväl industrin som konsumenterna. De sämre ställda hushållen drabbas särskilt hårt. Därför har man ansökt om tillfällig befrielse eller nedsättning av de skatter för energiprodukter och el som måste tas ut.

2.   Sammanfattning av förslagen

2.1

I november 2003 lämnade samtliga anslutningsländer förutom Cypern in en ansökan till kommissionen om vissa undantag från kraven i energiskattedirektivet. Anslutningsfördraget av den 16 april 2003 föreskriver att anslutningsländerna skall ges tillfälle att lämna in ansökan om undantag beträffande all EU-lagstiftning som antas efter den 16 maj 2003. Kommissionen måste granska sådana ansökningar och, i de fall de anses berättigade, lägga fram förslag till rådet. Kommissionen kräver att varje ansökan skall åtföljas av en detaljerad motivering.

2.1.1

Cypern ingav inte någon begäran om att få tillämpa en övergångsordning vid den aktuella tidpunkten. Situationen på Cypern har emellertid utvecklats och de cypriotiska myndigheterna ingav i början av februari 2004 en särskild begäran om att få tillämpa övergångsperioder. Kommissionen måste därför på grundval av artikel 93 i EG-fördraget lägga fram ett förslag till direktiv om ändring av direktivet.

2.1.2

Kommissionen bedömde de flesta ansökningarna beträffande energiskattedirektivet som berättigade och tillstyrkte undantag från EU:s minimiskattesatser. Kommissionen föreslog att några av de undantag som ansöktes om på antingen obegränsad eller mycket lång tid bör underställas rimliga tidsgränser. Kommissionen avslog en ansökan gällande skattebefrielse för spilloljor, eftersom ett sådant undantag skulle strida mot EU:s miljöpolitik.

2.2

Det föreslagna rådsdirektivet skulle innebära ett säkerställande av att samma principer som var vägledande när de nuvarande medlemsstaterna beviljades övergångsperioder även skall gälla för anslutningsländerna. För de föreslagna åtgärderna gäller sålunda följande:

De skall vara strikt begränsade i tid, i princip inte längre än fram till och med år 2012.

De skall stå i rimlig proportion till det konkreta problem de skall åtgärda.

De skall vid behov inbegripa en gradvis anpassning till de minimisatser som tillämpas inom EU.

2.3

Med tanke på att de nuvarande medlemsstaterna har beviljats tillfälliga undantag från kraven i direktivet har kommissionen accepterat att anslutningsländerna kan komma att behöva längre tid för att förbereda sig innan de börjar tillämpa bestämmelserna i direktivet. Syftet med detta förslag är sålunda att för vart och ett av de tio anslutningsländerna fastställa exakta tidsramar och tillämpningsområden för tillfällig befrielse alternativt nedsättning av skattenivåerna för energiprodukter och el. Varje enskilt land bedöms separat utifrån det landets särskilda behov.

2.4

Avslutningsvis kan framhållas att kommissionen anser att de föreslagna ändringarna är både motiverade och rimliga, samt att de är till fördel för de anslutande medlemsstaterna. Kommissionen förordar därför att förslaget börjar tillämpas snarast möjligt så att man undviker att det uppstår ett rättsligt vakuum i samband med utvidgningen.

3.   Kommentarer

3.1

I ett tidigare yttrande om ”Förslag till rådets direktiv om omstrukturering av gemenskapens regelverk för beskattning av energiprodukter” (CESE 1194/1997) uttrycker EESK sitt starka stöd för idén att miljöskatter inte får leda till en ökning av det totala skattetrycket. För att man skall kunna garantera skatteneutralitet måste skatten på arbete minskas i motsvarande grad. Miljöskatter får inte leda till försvagad konkurrenskraft för de europeiska företagen och förlorade arbetstillfällen. Låginkomsttagarna får inte drabbas ännu mer. Detta är synpunkter som även gäller för anslutningsländerna.

3.2

EESK ser positivt på att kommissionen krävt att varje ansökan från anslutningsländerna skall åtföljas av en detaljerad motivering och att kommissionen gjort en ordentlig och konsekvent bedömning av ansökningarna.

3.3

I de flesta anslutningsländer har man ingen punktskatt på energiprodukter och el. Helt klart är att ett plötsligt införande av EU:s miniminivåer för punktskatter skulle kunna ge upphov till en betydande inflation och även en plötslig ökning av hushållens kostnader. Detta skulle i sin tur leda till att majoriteten av befolkningen i anslutningsländerna blir mycket negativt inställd till EU.

3.4

Anslutningsländernas ekonomier kräver stort ekonomiskt stöd på vägen mot utveckling och samordning med de 15 nuvarande medlemsstaterna. Ett plötsligt krav på minimisatser för punktskatter i EU skulle hindra den ekonomiska och sociala utvecklingen framför allt i de fattigare områdena. Detta skulle leda till att man vidgar klyftan mellan mer respektive mindre utvecklade områden. Följaktligen skulle vi få en utbredd social oro.

3.4.1

Enligt nyligen publicerad statistik för 2001 har nästan 90 % av regionerna i anslutningsländerna en regional per capita-BNP som ligger under 75 % av genomsnittet i EU-15. Det finns tio regioner där den regionala BNP per capita ligger under 35 % av genomsnittet i EU-15. I Polen har fem regioner en regional BNP per capita som ligger under 32 % av genomsnittet i EU-15.

3.4.2

Fem av anslutningsländerna har beviljats övergångsperioder för att nå upp till minimiskattesatsen i energiskattedirektivet för motorbränsle. Det kommer att leda till kraftiga snedvridningar på motorbränslemarknaderna, framför allt i gränsområdena där motorbränsle är mycket billigare i anslutningsländerna på andra sidan gränsen. Många återförsäljare av motorbränsle på den sida gränsen där högre skattesatser tillämpas kommer att gå i konkurs, medan de på andra sidan kommer att göra oväntade vinster

4.   Slutsatser

4.1

EESK vill rekommendera kommissionen att noga övervaka situationen när det gäller motorbränslen och att om nödvändigt se över undantagen för motorbränsle ifall det uppstår alltför stor konkurrenssnedvridning.

4.2

När det gäller undantag på lång sikt, vill EESK rekommendera kommissionen att göra en regelbunden översyn i syfte att fastställa att dessa även fortsättningsvis säkerställer en effektiv energianvändning, behovet av att minska koldioxidutsläppen och behovet av åtgärder för att minska utsläppen.

4.3

Med hänsyn till att nuvarande medlemsstater i unionen har beviljats tillfälliga undantag på detta område, är det både principiellt sett och av hävd rättvist och rimligt att anslutningsländerna kan dra nytta av tillfälliga undantag under en något längre tidsperiod i de fall detta kan motiveras.

4.4

Att anta detta direktiv före den 1 maj 2004 innebär en viktig politisk signal till anslutningsländerna att vi fullt ut vill bidra till deras utveckling.

4.5

EESK rekommenderar att dessa direktiv antas.

Bryssel den 31 mars 2004

Roger BRIESCH

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande


(1)  Direktiv (KOM(2004) 185 slutlig).