MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET enligt artikel 251.2 andra stycket i EG-fördraget om Gemensam ståndpunkt antagen av rådet inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen, om ändring av rådets beslut 90/424/EEG och om upphävande av rådets direktiv 92/117/EEG och Gemensam ståndpunkt antagen av rådet inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om bekämpning av salmonella och andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen och om ändring av rådets direktiv 64/432/EEG, 72/462/EEG och 90/539/EEG

2001/0176 (COD) 2001/0177 (COD)

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET enligt artikel 251.2 andra stycket i EG-fördraget om Gemensam ståndpunkt antagen av rådet inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen, om ändring av rådets beslut 90/424/EEG och om upphävande av rådets direktiv 92/117/EEG och Gemensam ståndpunkt antagen av rådet inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om bekämpning av salmonella och andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen och om ändring av rådets direktiv 64/432/EEG, 72/462/EEG och 90/539/EEG

1. BAKGRUND

Förslagen överlämnas till Europaparlamentet och rådet (dokument KOM(2001) 452 slutlig - 2001/0176 (COD) och 2001/0177 (COD)): // 1.8.2001

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén lämnar sitt yttrande (dokument CES 191/2002) [1]: // 22.2.2002

[1] Regionkommittén beslutade att inte avge något yttrande.

Europaparlamentets yttrande vid första behandlingen: // 15.5.2002

De ändrade förslagen överlämnas (KOM(2002) 684 slutlig): // 27.11.2002

Politisk överenskommelse (kvalificerad majoritet):

Den gemensamma ståndpunkten antas: // 28.11.2002

20.2.2003

2. SYFTET MED KOMMISSIONENS FÖRSLAG

2.1 Syftet med förslaget till direktiv om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen

Syftet med förslaget till direktiv är att möjliggöra

- förbättrad övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen för att samla in jämförbara uppgifter,

- övervakning av relaterad antibiotikaresistens,

- epidemiologisk undersökning av livsmedelsburna utbrott, och

- förbättrat utbyte av information om zoonoser och zoonotiska smittämnen.

2.2 Syftet med förslaget till förordning om bekämpning av salmonella och andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen

Syftet med förslaget till förordning är att göra det möjligt att gradvis införa effektivare åtgärder för bekämpning av livsmedelsburna zoonotiska smittämnen, särskilt i specificerade djurpopulationer men eventuellt också på andra stadier i livsmedelskedjan där så är lämpligt, i syfte att minska de risker dessa smittämnen innebär för folkhälsan. Det främsta syftet är att bekämpa salmonella av betydelse för folkhälsan i kritiska djurkategorier. Syftet med förordningen är att

- skapa förutsättningar för att reducera patogener genom att det införs gradvisa gemenskapsmål för att minska förekomsten av specifika zoonotiska smittämnen och nationella bekämpningsprogram för detta,

- få ett förfarande för tillämpning av särskilda krav eller begränsningar vad gäller användningen av vissa bekämpningsåtgärder,

- fastställa bestämmelser för handel med och import av levande djur och kläckägg,

- fastställa specifika krav för djurpopulationer som omfattas av bekämpningsåtgärder och, där så är lämpligt, efter det att övergångsperioderna löpt ut.

3. KOMMENTARER TILL DEN GEMENSAMMA STÅNDPUNKTEN

3.1 Kommentarer till rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen (se även punkt 3.3 nedan)

3.1.1 Allmänna kommentarer

Kommissionen godtog i princip alla ändringar som Europaparlamentet föreslog vid första behandlingen och har ändrat sitt förslag i enlighet med detta. Så gott som samtliga av de av Europaparlamentets ändringar som tagits upp i kommissionens förslag har också beaktats i den gemensamma ståndpunkten. De av parlamentets ändringar som avvisades av kommissionen tas inte upp i den gemensamma ståndpunkten. Ytterligare ändringar av den gemensamma ståndpunkten har gjorts till följd av diskussioner i rådet efter Europaparlamentets första behandling.

Europaparlamentet och rådet har en liknande syn på direktivets principer och de flesta av dess bestämmelser.

Vad gäller skälen i direktivet har parlamentets ändringar 1-4, som ingick i kommissionens förslag, också förts in i den gemensamma ståndpunkten. Kommentarerna nedan gäller inte specifikt de övriga ändringar som förts in i skälen i den gemensamma ståndpunkten, eftersom de syftar till konsekvens mellan skälen och artikeltexten.

Datum för direktivets genomförande: Rådet påpekade att datumet i kommissionens förslag (1 januari 2003) inte var realistiskt med tanke på var i förfarandet man befann sig och satte istället ett relativt datum vilket innebär att direktivet skall genomföras inom 6 månader från ikraftträdandet. Kommissionen bekräftar detta.

3.1.2 Tillämpningsområde för övervakningen av zoonoser och zoonotiska smittämnen (artikel 1, 4-6 och bilaga I i den gemensamma ståndpunkten)

Ändringar från Europaparlamentet som har beaktats i kommissionens förslag och i den gemensamma ståndpunkten: 5, 6, 12 (relevanta delar), 13-14, 16 (se 3.1.8 nedan), 19, 24-25.

I den gemensamma ståndpunkten har vissa delar av artikel 1 överförts till artikel 4. Vad gäller ändring 5 saknas i den gemensamma ståndpunkten den hänvisning till "effektiv riskbedömning" i artikel 1.1 sista meningen som också fanns med i kommissionens förslag, och hänvisningen till riskbedömning finns i stället i artikel 4.1. Återstoden av sista meningen i artikel 1.1 ströks i den gemensamma ståndpunkten på grund av interinstitutionella riktlinjer om kvaliteten på lagförslag där det sägs att artiklar inte bör innehålla politiska uttalanden. Kommissionen bifaller dessa bestämmelser.

Ytterligare ändringar i den gemensamma ståndpunkten:

- För vissa zoonotiska smittämnen är det inte lämpligt att övervaka alla stadier i livsmedelskedjan. Rådet har därför lagt till en ny punkt 2 i artikel 4 om flexibilitet, vilket överensstämmer med kommissionens förslag.

- I den gemensamma ståndpunkten finns också två nya bestämmelser i artikel 4.5 och 4.6 för att klargöra att harmoniserad övervakning skulle innebära att det fastställs minimikrav, och kommissionen ombeds prioritera de smittämnen som kräver obligatorisk övervakning när de harmoniserade bestämmelserna fastställs. Kommissionen stöder dessa förbättrade bestämmelser och gjorde ett uttalande för rådets protokoll om att harmonisering av rutinövervakning skulle föreslås i den omfattning som behövs för att säkerställa att uppgifterna är jämförbara (se uttalandena i bilagan till detta meddelande).

- I den gemensamma ståndpunkten klargörs också i artikel 5 att samordnade övervakningsprogram inrättas bara om de uppgifter som samlats in i samband med rutinövervakning i enlighet med artikel 4 inte är tillräckliga. Kommissionen har inget att invända mot denna bestämmelse.

- Vad gäller artikel 6 om livsmedelsföretagens skyldigheter innehåller den gemensamma ståndpunkten ett krav på att företagen skall sköta bevaring av relevanta isolat och att närmare föreskrifter skall fastställas. Kommissionen stödjer denna närmare definition av företagens skyldigheter.

- I artikel 1.3 i den gemensamma ståndpunkten klargörs att direktivet gäller utan förbehåll för mer specifika bestämmelser inom olika områden inom gemenskapslagstiftningen (även bestämmelserna om transmissibel spongiform encefalopati). Kommissionen bifaller dessa bestämmelser.

- I bilaga I har punkten "Cryptosporidios och dess smittämnen" flyttats från del A till del B, vilket innebär att övervakning skall ske då det är motiverat utifrån den epidemiologiska situationen i medlemsstaten snarare än att vara obligatorisk. Kommissionen kan godta detta eftersom livsmedelsburen smitta är viktig, och då analysmetoderna för cryptosporidia inte är särskilt välutvecklade kan det vara bättre att inte kräva obligatorisk övervakning förrän man vet mer om den epidemiologiska situationen.

3.1.3 Allmänna skyldigheter (artikel 3)

Ändringar från Europaparlamentet som ingår i kommissionens förslag och som beaktats i den gemensamma ståndpunkten: 8-11.

Omformuleringen i den gemensamma ståndpunkten överensstämmer med Europaparlamentets ändring 11.

Ytterligare ändringar i den gemensamma ståndpunkten:

Den gemensamma ståndpunkten ger medlemsstaterna möjlighet att utse mer än en behörig myndighet för att genomföra direktivet, förutsatt att myndigheterna samarbetar och att kommissionen har en enda kontaktpunkt. Kommissionen kan utan problem godkänna denna ändring som överensstämmer med Europaparlamentets ändring 9 till förordningen, vilken kommissionen införlivat i sitt förslag.

3.1.4 Övervakning av antibiotikaresistens (artikel 7 och bilaga II i den gemensamma ståndpunkten)

Ändringar från Europaparlamentet som har beaktats i kommissionens förslag och i den gemensamma ståndpunkten: 26-27.

Ändring 27 om krav på rapportering om vilka produktionssystem uppgifterna hämtats från ingick i kommissionens förslag. I den gemensamma ståndpunkten tas detta istället upp i bilaga IV, så att det gäller alla rapporter, inte bara dem om antibiotikaresistens. Kommissionen godtar detta.

Ändringar från Europaparlamentet som delvis har beaktats i kommissionens förslag och i den gemensamma ståndpunkten: 28, 30, 31 och 33.

I dessa ändringar begärde parlamentet övervakning av antibiotikaresistens i zoonotiska "och andra bakteriologiska" smittämnen. Ändringarna 28 och 31 gäller artikel 7, ändringarna 30 och 33 gäller bilaga II. Kommissionen godtog ändringarna med vissa redaktionella ändringar. Vad gäller ändring 28 och 31 som rör artikel 7 gäller formuleringen både i kommissionens förslag och i den gemensamma ståndpunkten zoonotiska smittämnen "och andra smittämnen, såvitt de utgör ett hot mot folkhälsan". Detta klargör att insamling av uppgifter är nödvändigt om det föreligger ett hot mot folkhälsan. Motsvarande mening i bilaga II stryks i den gemensamma ståndpunkten eftersom det redan finns bestämmelser om detta i artikel 7. Kommissionen godtar detta.

Ytterligare ändringar i den gemensamma ståndpunkten:

I bilaga II krävs insamling av information från isolat inte bara från vissa djur utan även från livsmedel som framställts av dem. Kommissionen bifaller dessa ytterligare bestämmelser.

3.1.5 Livsmedelsburna utbrott (artikel 8)

Ändring från Europaparlamentet som ingår i kommissionens förslag och som beaktats i den gemensamma ståndpunkten: 17.

Vad gäller ändring 17 om skyldigheterna för livsmedelsföretag överensstämmer den gemensamma ståndpunkten med den första delen av ändringen genom att det hänvisas till artikel 19.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet [2]. Den andra delen av ändringen har inte tagits med i den gemensamma ståndpunkten. Kommissionen menar dock att detta inte får några praktiska konsekvenser eftersom ordalydelsen gäller det berörda livsmedlet eller lämpligt prov av detsamma. Ett prov kan mycket väl bestå av flera separata prover.

[2] EGT L 31, 1.2.2002, s. 1.

Kommissionen kan godta ytterligare några redaktionella ändringar som förts in i den gemensamma ståndpunkten.

3.1.6 Informationsutbyte (artikel 9)

Ändringar från Europaparlamentet som ingår i kommissionens förslag och som beaktats i den gemensamma ståndpunkten: 29 och 32.

Del av ändring som ingår i kommissionens förslag men inte i den gemensamma ståndpunkten: 20.

Tillägget om att "utan dröjsmål" göra dokument tillgängliga för allmänheten saknas i artikel 9.1 i den gemensamma ståndpunkten. Formuleringen finns dock med i skäl 21 i den gemensamma ståndpunkten samt i artikel 3.1, där de allmänna skyldigheterna fastställs. Det finns en liten skillnad mellan kommissionens förslag, som tar upp den del av ändringen som gäller att göra nationella rapporter och sammanfattningar av dem tillgängliga för allmänheten, och den gemensamma ståndpunkten, där detta gäller endera av dem. Kommissionen kan godta dessa bestämmelser.

3.1.7 Kommittéförfarande

Ändringar från Europaparlamentet som ingår i kommissionens förslag och som beaktats i den gemensamma ståndpunkten: 13, 25-26, 28 (relevanta delar) och 31 (relevanta delar).

Ett resultat av detta är att ändringar av bestämmelserna i bilagorna skall göras med hjälp av kommittéförfarandet, medan vissa av de kriterier som gäller sådana ändringar nu tas upp i artiklar i stället för i bilagorna.

Ändring från Europaparlamentet som delvis ingår i kommissionens förslag och i den gemensamma ståndpunkten: 23.

Den gemensamma ståndpunkten, liksom kommissionens förslag, beaktar ändring 23 som handlar om att när så är lämpligt rådfråga den kommitté som inrättats genom artikel 7 i Europaparlamentets och rådets beslut 2119/98/EG av den 24 september 1998 om att inrätta ett nätverk för epidemiologisk övervakning och kontroll av smittsamma sjukdomar i gemenskapen [3]. Europaparlamentet föreslog rådfrågning av båda kommittéerna för samma förslag, men detta är inte rättsligt möjligt.

[3] EGT L 268, 3.10.1998, s. 1.

3.1.8 Samråd med Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA)

Ändringar från Europaparlamentet som ingår i kommissionens förslag och som beaktats i den gemensamma ståndpunkten: 16, vad gäller rådfrågning av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet innan man föreslår inrättandet av samordnade övervakningsprogram.

Ändring från Europaparlamentet som delvis ingår i kommissionens förslag och i den gemensamma ståndpunkten: 22.

Kommissionen avvisade Europaparlamentets ändring 22 som skulle ha krävt systematiskt samråd med livsmedelssäkerhetsmyndigheten innan man kunde ändra bilagorna eller vidta övergångsåtgärder. Anledningen är att det inte krävs någon vetenskaplig expertis för att besluta om vissa "administrativa" åtgärder. Enligt kommissionens förslag krävs istället samråd med livsmedelssäkerhetsmyndigheten i frågor som kan ha betydande konsekvenser för folkhälsan (utöver ovanstående stycke). Den gemensamma ståndpunkten utgår från kommissionens förslag om ytterligare samråd åtminstone inför förslag till ändringar av bilagorna I och II. Kommissionen godtar ordalydelsen i den gemensamma ståndpunkten.

3.1.9 Definitioner (artikel 2)

Ändring som ingår i kommissionens förslag men inte i den gemensamma ståndpunkten: 7.

Gäller en redaktionell ändring i definitionen av antibiotikaresistens. Kommissionen anser inte att detta bör ha några praktiska konsekvenser.

Nedanstående kommentarer gäller frågor som Europaparlamentet inte tagit upp vid första behandlingen. Eftersom definitionen av "smittsamma sjukdomar" inte var nödvändig och rentav kan vara förvirrande har den strukits i den gemensamma ståndpunkten. Kommissionen bifaller denna ändring. För konsekvensens skull har vissa definitioner som redan fastställts i förordning (EG) nr 178/2002 strukits i det ändrade förslaget och i den gemensamma ståndpunkten, och det har gjorts en hänvisning till definitionerna i den förordningen. Alltså gäller särskilt den breda definitionen av "livsmedel" i den ovan nämnda förordningen.

3.2 Kommentarer till rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om övervakning av salmonella och andra zoonotiska smittämnen (se även punkt 3.3 nedan)

3.2.1 Allmänna kommentarer

Vid Europaparlamentets första behandling meddelade kommissionen att den kunde godta några eller delar av de ändringar parlamentet lagt fram, medan andra ändringar måste avvisas. Kommissionens ändrade förslag utarbetades i enlighet med detta. De av parlamentets ändringar som avvisades av kommissionen tas inte upp i den gemensamma ståndpunkten.

Ett stort antal ändringar av den gemensamma ståndpunkten har gjorts till följd av diskussioner i rådet efter Europaparlamentets första behandling. De gäller särskilt gemenskapsmålens räckvidd, tidsplanen för genomförande av förordningen och finansiella aspekter.

Vad gäller skälen i förordningen har parlamentets ändringar 4-6, som ingick kommissionens förslag, beaktats i den gemensamma ståndpunkten. Kommentarerna nedan gäller inte specifikt de övriga ändringar som förts in i skälen i den gemensamma ståndpunkten, eftersom de syftar till konsekvens mellan skälen och artikeltexten.

Datum för förordningens tillämpning: Rådet påpekade att datumet i kommissionens förslag (1 januari 2003) inte var realistiskt med tanke på var i förfarandet man befann sig och satte istället ett relativt datum vilket innebär att förordningen skall tillämpas inom 6 månader från ikraftträdandet. Detta bekräftas av kommissionen.

3.2.2 Tillämpningsområde (artikel 1 och hänvisningar till foder)

Ändringar från Europaparlamentet som ingår i kommissionens förslag och som beaktats i den gemensamma ståndpunkten: 8 (primärproduktion för privat bruk undantas från förordningen) 11, 15, 17 (relevanta delar), 18-20 (klargör att förordningen bör tillämpas på foder).

Formuleringen av artikel 1.2 stärker ytterligare principen att förordningen bör tillämpas på hela livsmedelskedjan, även foder. Hänvisningar till foder läggs också till i andra artiklar i förordningen, vilket överensstämmer med Europaparlamentets ändringar 11, 15, 17 (relevanta delar) och 18-20 som även ingick i kommissionens förslag.

Ytterligare ändringar i den gemensamma ståndpunkten:

- För att säkerställa överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen och den överenskommelse som nåtts om den föreslagna gemenskapslagstiftningen om livsmedelshygien (KOM(2000) 438 slutlig) överlåts i den gemensamma ståndpunkten övervakning av zoonoser inom primärproduktion till den nationella lagstiftningen när sådan produktion sker i mycket liten skala (artikel 1.3 b). Den nationella lagstiftningen måste dock uppfylla förordningens syfte (artikel 1.4). Kommissionen godtar detta.

Vad gäller att fastställa mål för livsmedelskedjans olika stadier efter primärproduktion gjorde kommissionen ett uttalande om att dessa normalt skulle fastställas med hjälp av kommittéförfarandet i enlighet med artikel 4 i förslaget till förordning om livsmedelshygien (se uttalandena i bilagan till detta meddelande).

3.2.3 Definitioner (artikel 2) och behöriga myndigheter (artikel 3)

Ändring från Europaparlamentet som ingår i kommissionens förslag och som beaktats i den gemensamma ståndpunkten: 9.

Den ändrade ordalydelsen i artikel 3.1 i den gemensamma ståndpunkten överensstämmer med ändringen och den formulering som använts i motsvarande bestämmelser i artikel 3.2 i direktivet om övervakning.

Nedanstående kommentarer om ändringar av artikel 2 (definitioner) gäller frågor som Europaparlamentet inte tagit upp vid första behandlingen. På samma sätt som i direktivet säkerställer kommissionens förslag och den gemensamma ståndpunkten överensstämmelse med definitionerna i förordning (EG) nr 178/2002. Inte heller upprepas de definitioner som redan fastställts i direktivet om övervakning av zoonotiska smittämnen. Detta är i linje med kommissionens förslag som ändrats av lagenliga skäl. Den definition av "förekomst" som finns i kommissionens förslag saknas dessutom i den gemensamma ståndpunkten eftersom den inte användes i bestämmelserna. Dessa ändringar innebär inte något problem för kommissionen.

3.2.4 Gemenskapens mål: allmänna aspekter (artikel 4)

Ändringar som ingår i kommissionens förslag och som beaktats i den gemensamma ståndpunkten: 12-13 och 30-31 (flyttas från bilaga I till artikel 4, gäller närmare föreskrifter om vissa kriterier för att fastställa mål och delar därav).

Ytterligare ändringar som gjorts av den gemensamma ståndpunkten:

- För det första är den gemensamma ståndpunkten utförligare vad gäller ändringarna 13 och 31. Genom artikel 4.2 e läggs definitionen av undertyper av zoonotiska smittämnen till förteckningen över mål och en ny bilaga III införs (de förfaranden som behövs för att anta den förs in i artikel 4.7) där det fastställs specifika kriterier för att avgöra vilka salmonellaserotyper som är av betydelse för folkhälsan. Samtidigt som hänvisningen till allmänna kriterier för att fastställa mål finns kvar i artikel 4.6 c klargörs de specifika kriterierna för att fastställa salmonellamål, vilket banar vägen för att fastställa mål för andra zoonotiska smittämnen än salmonella. Kommissionen godkänner dessa bestämmelser.

- För det andra har ett stycke (artikel 4.4) lagts till där det krävs dels att kommissionen utför en kostnads-nyttoanalys innan den föreslår gemenskapsmål, dels att medlemsstaterna ger allt stöd som krävs för att sådana analyser skall kunna genomföras. Kommissionen skall också rådfråga medlemsstaterna om resultaten av analysen och föreslå mål mot bakgrund av en gynnsam kostnads-nyttoanalys och samrådet med medlemsstaterna. Trots att sådana analyser är ytterst svåra att genomföra går kommissionen med på detta berättigade krav.

- För det tredje föreskrivs i den gemensamma ståndpunkten övergångsperioder vad gäller fastställandet av de första gemenskapsmålen för olika kategorier fjäderfä. Under de tre första åren gäller målen för fjäderfä således endast de vanligaste salmonellaserotyperna (fem för avelshöns och två för övrigt fjäderfä). Detta motiveras dels med att kostnads-nyttoanalyser knappast kommer att vara tillgängliga än på flera år, dels med att man på så sätt undviker alltför stor belastning på primärproducenterna under de första åren som förordningen tillämpas. Om resultat av sådana analyser skulle bli tillgängliga tidigare vore det dock möjligt att utöka kraven till att gälla de fem vanligaste serotyperna under övergångsperioden. Under övergångsperioden kommer visserligen ett begränsat antal serotyper att omfattas, men bland dem finns de som orsakar flest fall av salmonella hos människor. Kommissionen kan stödja detta gradvisa införande.

3.2.5 Tillämpningsområde och tidsplan för gemenskapens mål: tabell i bilaga I

Ändringar från Europaparlamentet som har beaktats i kommissionens förslag och i den gemensamma ståndpunkten: 29 (delen om värphöns), 36 och 38.

Salmonellaserotyper av betydelse för folkhälsan omfattas i princip för värphöns och det kommer att fastställas mål för slaktsvin utöver målen för avelssvin.

Vad gäller tidsplanen för fastställande av mål för avels- respektive slaktsvin hade kommissionen godtagit ändringarna 36 och 38, med förbehåll för att det eventuellt fastställs olika tidsplaner för avels- och slaktsvin. Kommissionens förslag, den gemensamma ståndpunkten och Europaparlamentets ändringar överensstämmer delvis. Europaparlamentet ville att båda målen skulle ha samma tidsplan som för kalkoner. Enligt kommissionens förslag kan mål fastställas samtidigt eller senare, men det första målet skall fastställas samma datum som det för kalkoner. I den gemensamma ståndpunkten sägs att det första målet för slaktsvin skall fastställas samma datum som för kalkoner, och ett år senare för avelssvin. Kommissionen gjorde dock ett uttalande för rådets protokoll om att ordningen kan komma att ändras om detta enligt vetenskapliga utlåtanden passar bättre (se uttalandena i bilagan till detta meddelande). Kommissionen föreslog denna flexibilitet eftersom metoden tidigare inte använts i gemenskapen för svin och eftersom det krävs samråd med Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet innan det fastställs vilka åtgärder som är lämpligast. Detta behov av flexibilitet gäller också de minimikrav beträffande provtagning som fastställs i bilaga II A (se avsnitt 3.2.6). Kommissionen godtar den metod som föreskrivs i den gemensamma ståndpunkten, vilken kan komma att ändras efter det vetenskapliga samrådet.

Ytterligare ändringar i den gemensamma ståndpunkten:

Vad gäller tidsplanen fastställs i den gemensamma ståndpunkten relativa datum som hänger samman med förordningens ikraftträdande, medan kommissionen inte hade ändrat de fasta datumen i kolumnerna 4 och 5 i bilaga I annat än för det nya målet för slaktsvin. De relativa datumen för att fastställa målen (kolumn 4 i tabellen) motsvarar de perioder i kommissionens förslag som omfattar ikraftträdande den 1 januari 2003. Med de nya relativa datumen kommer förseningar i antagandet att leda till att även fastställandet av målen försenas. De perioder som fastställs i kolumn 5 vad gäller medlemsstaternas införande av godkända nationella bekämpningsprogram har dessutom utökats från 12 månader (kommissionens förslag) till 18 månader, och det har lagts till ett villkor om att jämförbara uppgifter om förekomster måste vara tillgängliga senast 6 månader innan respektive mål fastställs. Kommissionen godtar detta då det ger medlemsstaterna och kommissionen mer tid att utarbeta förslagen till program, godkänna dem och införa de nationella bestämmelser som behövs för att genomföra dem.

3.2.6 Särskilda bekämpningskrav: bilaga II

Ändringar från Europaparlamentet som har beaktats i kommissionens förslag och i den gemensamma ståndpunkten: 32 (delen om värphöns) och 34.

Alla åtgärder som rör värphöns täcker i princip de salmonellaserotyper som är av betydelse för folkhälsan, och provtagning av vuxna höns skall ske var 15:e vecka istället för var 9:e vecka.

Ytterligare ändringar i den gemensamma ståndpunkten:

Utöver vissa redaktionella ändringar har flera omfattande ändringar förts in i den gemensamma ståndpunkten. Kommentarer till dessa ges nedan.

I bilaga II A har punkt 1.8 och 1.9 omarbetats ytterligare och en ny punkt 1.10 om ekonomiskt stöd till livsmedelsföretag har lagts till. Kommissionen stödjer dessa bestämmelser.

Bilaga II B.1:

- Kravet att livsmedelsföretagen skall bekosta provtagning för analys har strukits. Medlemsstaterna kan därför besluta om ekonomiskt stöd så länge det är förenligt med gemenskapslagstiftningen (den nya punkt 1.10 som nämns ovan föreskriver att kommissionen skall informeras).

- I såväl den gemensamma ståndpunkten som kommissionens förslag har dessutom kolumnen "Uppgifter" strukits i tabellen, då den uppfattades som onödig och förvirrande, istället tas provtagning upp i den sista kolumnen. En hänvisning till inspektion före slakt kvarstår som en not under tabellen.

- Den gemensamma ståndpunkten, kommissionens förslag och Europaparlamentets ändringar överensstämmer delvis vad gäller provtagningskraven för svin. Europaparlamentet krävde i ändring 32 detaljerad provtagning särskilt för slaktsvin. Kommissionen godtog principen med provtagning hos svin, med förbehåll för att platsen för provtagning kan komma att ändras. I kommissionens förslag sägs att de närmare bestämmelserna skall fastställas när målet är fastställt, dvs. efter samråd med Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet. I den gemensamma ståndpunkten nämns provtagning före slakt eller på slaktkroppar vid slakterierna. Kommissionen godtar den gemensamma ståndpunkten men kan komma att omvärdera den i samband med det vetenskapliga samrådet.

De särskilda kraven för avelsflockar (bilaga II C) i den gemensamma ståndpunkten överensstämmer med kommissionens förslag även om formuleringen har ändrats. Ett stycke har lagts till där man fastställer de omständigheter under vilka åtgärder skall vidtas på grund av förekomsten av (relevant) salmonella sedan sådan påvisats eller bekräftats. Detta godtar kommissionen.

Vad gäller de särskilda kraven för värphöns (bilaga II D) har datumet för att genomföra åtgärderna ändrats till ett relativt datum på samma sätt som övriga datum i förordningen (se ovan). I kommissionens förslag var övergångsperioden från det att de nationella bekämpningsprogrammen inleddes och de obligatoriska särskilda kraven infördes 24 månader, i den gemensamma ståndpunkten är perioden 30 månader. Det har även gjorts ytterligare redaktionella ändringar. Kommissionen kan visserligen godta de nya bestämmelserna, men förväntar sig att medlemsstaterna är beredda att genomföra dem tidigare när bekämpningsprogrammen väl är på plats.

Vad gäller de särskilda kraven för färskt fjäderfäkött (bilaga II E) har det fasta datumet i kommissionens förslag ändrats till ett relativt datum, så att övergångsperioden på samma sätt som för värphöns har förlängts från 24 till 30 månader. Dessutom skall närmare föreskrifter för tillämpning av kriteriet fastställas ett år innan kriteriet börjar tillämpas. Kommissionen godkänner dessa bestämmelser.

3.2.7 Bekämpningsprogram och -metoder: artiklarna 5-8

Ändringar från Europaparlamentet som ingår i kommissionens förslag och som beaktats i den gemensamma ståndpunkten: 14-15 och 17-20.

Ytterligare ändringar i den gemensamma ståndpunkten:

- Mer information om förfarandet för att godkänna de nationella bekämpningsprogrammen, inklusive information om tidsfrister, har lagts till. Förfarandet är jämförbart med det som används för att godkänna program för bekämpning och övervakning av djursjukdomar enligt rådets beslut 90/424/EEG, och kommissionen kan därför godkänna det.

- Artikel 7 om livsmedelsföretagens bekämpningsprogram har omformulerats så att de behöriga myndigheterna "får" (snarare än "skall") godkänna programmen: på så sätt kan den behöriga myndigheten organisera ett system för att säkerställa att industriprogrammen tillräckligt representativa. Denna ändring infördes också i kommissionens förslag, och kommissionen kan godta de andra redaktionella ändringarna.

3.2.8 Handel: artiklarna 9-10

Ändringar från Europaparlamentet som ingår i kommissionens förslag och som beaktats i den gemensamma ståndpunkten: 23. 25 (delen om kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor).

Ytterligare ändringar som gjorts av den gemensamma ståndpunkten:

- Vad gäller artikel 9 om handel inom gemenskapen innehåller den gemensamma ståndpunkten ytterligare ändringar vad gäller tilläggsgarantierna. För det första klargörs att tilläggsgarantier för djur och kläckägg enbart kommer att gälla salmonella (omformulering av artikel 9.2). För det andra fastställs i den nya artikel 9.3 att de berörda tilläggsgarantier som för närvarande gäller Sverige och Finland kommer att fortsätta att gälla, men kan uppdateras i enlighet med det förfarande som föreskrivs i förordningen. Kommissionen stödjer dessa bestämmelser och har gjort ett uttalande till rådets protokoll om att den inte kommer att föreslå några åtgärder som kan minska de garantier som beviljats dessa två länder när de blev medlemmar i gemenskapen (se uttalandena i bilagan till detta meddelande).

- Vad gäller artikel 10 om import från tredje land innehåller den gemensamma ståndpunkten ytterligare ändringar. Punkt 1 har omformulerats något för att klargöra att det krävs att programmen godkänns. Punkt 4 innehåller en ny mening som gör det möjligt att inrikta sig på vissa "exotiska" salmonellaserotyper (eller andra undertyper eller andra zoonotiska smittämnen) som förekommer i tredje land om de är av särskild betydelse för gemenskapen. Punkt 5 har omformulerats för att återspegla ordalydelsen i artikel 9. Kommissionen godkänner dessa bestämmelser.

3.2.9 Samråd med Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA)

Ändring från Europaparlamentet som ingår i kommissionens förslag och som beaktats i den gemensamma ståndpunkten: 21, vad gäller rådfrågning av livsmedelssäkerhetsmyndigheten innan man fattar beslut om särskilda bekämpningsmetoder.

Ändring från Europaparlamentet som delvis ingår i kommissionens förslag och i den gemensamma ståndpunkten: 27.

Kommissionen avvisade Europaparlamentets ändring 27 som skulle ha krävt systematisk rådfrågning av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet innan man kunde ändra bilagorna eller vidta övergångs- eller genomförandeåtgärder, av samma anledning som för direktivet (se avsnitt 3.1.8). Kommissionens förslag motsvarar direktivet. Den gemensamma ståndpunkten utgår från kommissionens förslag om ytterligare samråd åtminstone inför förslag till gemenskapsmål eller särskilda bekämpningsmetoder. Kommissionen godtar ordalydelsen i den gemensamma ståndpunkten.

3.2.10 Övrigt

Vad gäller laboratorier (artiklarna 11 och 12) godtog kommissionen den relevanta delen av Europaparlamentets ändring 26 om att göra en allmän hänvisning till gällande EN/ISO-standard för kvalitetssäkring, och ändringen har införts både i kommissionens förslag och i den gemensamma ståndpunkten. Några ytterligare redaktionella ändringar har gjorts i den gemensamma ståndpunkten - det datum då laboratorierna måste uppfylla standarden är nu relativt istället för fast, och delar av bestämmelserna har klargjorts. Kommissionen godtar detta.

Vad gäller gemenskapskontroller har Europaparlamentets ändring 28 införlivats både i kommissionens förslag och i den gemensamma ståndpunkten.

Vad gäller artiklarna 16-18 i kommissionens ursprungliga förslag och i den gemensamma ståndpunkten har de av rättsliga skäl strukits i kommissionens ändrade förslag: dessa ändringar av direktiven 64/432/EEG [4], 72/462/EEG [5] och 90/539/EEG [6] ansågs onödiga mot bakgrund av artiklarna 9 och 10. Rådets rättstjänst verkar hålla med om att dessa artiklar bör strykas i den slutliga versionen av den gemensamma ståndpunkten.

[4] EGT 121, 29.7.1964, s. 1977. Direktivet senast ändrat genom direktivet 2000/20/EG (EGT L 163, 4.7.2000, s. 35).

[5] EGT L 302, 31.12.1972, s. 28. Direktivet senast ändrat genom direktivet 97/79/EG (EGT L 24, 30.1.1998, s. 31).

[6] EGT L 303, 31.10.1990, s. 6. Direktivet senast ändrat genom kommissionens beslut 2000/505/EG (EGT L 201, 9.8.2000, s. 8).

3.3 Finansiella frågor

Vid den första behandlingen lade Europaparlamentet inte fram några förslag om ändring av de finansiella bestämmelserna i kommissionens ursprungliga förslag. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor hade dock lagt till ett stycke om finansiella aspekter i sin motivering till betänkandet om förordningen. I motiveringen sades särskilt att det "därför kanske bör övervägas att i större omfattning lägga kostnaderna där 'vinsterna' uppstår , dvs. hos skattebetalarna och på en lämplig nivå".

I kommissionsförslagen finns de finansiella bestämmelserna i artikel 15 i förslaget till direktiv om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen (artikel 16 i den gemensamma ståndpunkten). Genom detta ändras vissa bestämmelser i kapitlet "Kontroller för att förebygga zoonoser" i rådets beslut 90/424/EEG (avdelning 3, kapitel 2). Bestämmelserna täcker både övervakningsåtgärder enligt direktivet och bekämpningsåtgärder enligt förordningen. Gemenskapsutgifter förutses för följande:

- Verksamhet i de gemenskapsreferenslaboratorier som skall utses.

- Medfinansiering av samordnade övervakningsprogram i gemenskapens regi.

- Medfinansiering av vissa fastställda bekämpningsåtgärder.

Vad gäller särskilda bekämpningsåtgärder föreskrivs i förslaget fortsatt medfinansiering av de tekniska åtgärder som redan finansieras under gällande lagstiftning (direktiv 92/117/EEG), dvs. bortskaffande av avelsflockar där man påvisat Salmonella enteritidis och Salmonella typhimurium. Detta motiverades främst med behovet av en översyn av det befintliga systemet för gemenskapens medfinansiering av program för sjukdomsbekämpning. I den rapport som åtföljde de ursprungliga förslagen (KOM(2001) 452 slutlig) betonade kommissionen att "med hänsyn till de mycket höga kostnader som zoonoser förorsakar inte bara för näringslivet utan även för samhället som helhet, är det motiverat att åtgärder för att reducera eller eliminera dessa sjukdomar finansieras genom allmänna medel. ... Det är också tydligt att det krävs finansiellt stöd på gemenskapsnivå.... Samtidigt är det inte helt lätt att svara på frågan om hur gemenskapens begränsade medel används på effektivaste sätt". Vidare påpekades att sådana möjligheter behöver undersökas närmare och diskuteras med alla berörda. I avvaktan på resultaten av det samråd kommissionen skall inleda föreslogs att gemenskapsfinansieringen fortsätter enligt befintliga bestämmelser.

Under diskussionerna med rådet togs vissa allvarliga svårigheter upp, särskilt vad gäller gemenskapens stöd till de nya bekämpningsåtgärder som föreskrivs i förordningen. En majoritet av medlemsstaterna kräver ett klart åtagande från gemenskapen vad gäller stöd för dessa nya åtgärder.

Vissa punkter som gäller finansiella frågor togs upp i den gemensamma ståndpunkten om förslaget till förordning: kravet på kostnads-nyttoanalys (se avsnitt 3.2.4 ovan) och ändringarna av artikel 5 (i enlighet med Europaparlamentets ändring 14 som ingår i kommissionens förslag) för att beakta de finansiella konsekvenserna för livsmedelsföretagen när effektiva bekämpningsåtgärder införs.

Dessutom infördes två viktiga ändringar i den gemensamma ståndpunkten som specifikt gäller gemenskapens medfinansiering. För det första föreskrivs i förordningens nya artikel 16 att kommissionen skall rapportera om finansiella frågor och, om så är lämpligt, inom tre år från förordningens ikraftträdande (dvs. när utgifterna för de nya obligatoriska bekämpningsåtgärderna börjar) lägga fram förslag. För det andra innehåller den gemensamma ståndpunkten om direktivet en ändring av bestämmelserna i artikel 15 så att de kostnader som uppstår vid genomförandet av obligatoriska bekämpningsåtgärder i enlighet med artikel 24.3-24.11 i rådets beslut 90/424/EEG berättigar till medfinansiering från gemenskapen (upp till 50 %). Medfinansiering från gemenskapen skulle alltså inte enbart gälla de ovan nämnda befintliga åtgärderna för att bortskaffa avelsflockar av fjäderfä, utan också de nya åtgärderna. Det skulle dock göra det möjligt att mot bakgrund av kommissionens rapport fatta beslut om hur stora resurser som skall avsättas för medfinansiering.

Kommissionen godtog dessa bestämmelser då de överensstämmer med de mål som betonats i den rapport som åtföljde de ursprungliga förslagen, men man betonade budgetbegränsningarna och den begränsade befogenhet som kommissionen har vad gäller budgetmedlen. Tillsammans med rådet gjorde kommissionen ett uttalande till rådets protokoll (se uttalandena i bilagan till detta meddelande) där det sägs att "rådet och kommissionen anser att de resurser som är tillgängliga måste vara tillräckliga för att täcka medfinansieringen av åtgärder för att bekämpa zoonoser. De är eniga om att beslutet om nivån på de resurser som skall anslås för gemenskapens medfinansiering bör fattas mot bakgrund av den rapport från kommissionen som avses i artikel 16 i förordningen. Detta beslut måste vara budgetneutralt, vilket innebär att det måste genomföras inom den befintliga finansieringsram beskrivs i kapitel 1".

4. UTTALANDEN FRÅN KOMMISSIONEN

Kommissionens uttalanden för rådets protokoll och ett gemensamt uttalande från kommissionen och rådet om de finansiella frågorna finns i bilagan till detta meddelande.

5. SLUTSATSER

Mot bakgrund av ovanstående kommentarer stöder kommissionen de båda gemensamma ståndpunkter som rådet antagit inför antagandet av

- Europaparlamentets och rådets direktiv om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen, om ändring av rådets beslut 90/424/EEG och om upphävande av rådets direktiv 92/117/EEG, och

- Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../... om bekämpning av salmonella och andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen och om ändring av rådets direktiv 64/432/EEG, 72/462/EEG och 90/539/EEG.

Detta meddelande kommer att överlämnas till Europaparlamentet.

BILAGA MED KOMMISSIONENS UTTALANDEN

DIREKTIV

Till artikel 4.5 - Harmonisering av rutinövervakning

Kommissionen kommer att föreslå harmonisering av rutinövervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen, inklusive harmonisering av de laboratoriemetoder som skall användas vid provtagning, om och i den utsträckning detta behövs för att säkerställa att uppgifter är jämförbara. När detta sker, kommer kommissionen att vederbörligen beakta subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna samt behovet av att undvika att påföra de behöriga myndigheterna onödiga ekonomiska eller administrativa bördor.

Till artikel 5 - Samordnad övervakning

Kommissionen kommer att föreslå åtgärder enligt befintlig gemenskapslagstiftning för att göra det möjligt att samla in de uppgifter som behövs för att anta de första bekämpningsmålen enligt förordningen innan direktivet träder ikraft.

Till artikel 16.1 - Ändring av beslut 90/424/EEG

Rådet och kommissionen anser att de resurser som är tillgängliga måste vara tillräckliga för att täcka medfinansieringen av åtgärder för att bekämpa zoonoser. De är eniga om att beslutet om nivån på de resurser som skall anslås för gemenskapens medfinansiering bör fattas mot bakgrund av den rapport från kommissionen som avses i artikel 16 i förordningen. Detta beslut måste vara budgetneutralt, vilket innebär att det måste genomföras inom den befintliga finansieringsram som beskrivs i kapitel 1.

FÖRORDNING

Till artikel 9.3 - Tilläggsgarantier

Kommissionen kommer inte att föreslå någon åtgärder som skulle minska de garantier som beviljades Finland och Sverige vid deras anslutning till gemenskapen.

Till bilaga I och bilaga II del B - Mål för stadierna efter primärproduktion

Kommissionen förklarar att målen för livsmedelskedjans olika stadier efter primärproduktion i stort sett kommer att fastställas genom kommittéförfarandet enligt artikel 4 i den förslagna förordningen om livsmedelshygien. Dessa mål kommer att komplettera målen för konsumtionsägg och kött från fjäderfä i den förslagna förordningen om bekämpning av zoonoser (vilka själva kan komma att ändras eller kompletteras genom kommittéförfarandet).

Till bilaga I och bilaga II - Mål för svin

Kommissionen förklarar att den planerade ordningen för gemenskapsmålen för svin kan komma att kastas om, om detta enligt vetenskapliga utlåtanden passar bättre.