Förslag till RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 90/435/EEG om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

1. inledning

1. Europeiska rådet fastställde vid sitt möte i Lissabon i mars 2000 [1] ett strategiskt mål för unionen: att denna skall bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi. Europeiska rådet bekräftade vid sitt möte i Stockholm i mars 2001 [2] detta mål. Europeiska rådet i Lissabon begärde även att det skall byggas upp en stödjande generell ram för den ekonomiska verksamheten i EU.

[1] Ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådet i Lissabon den 23-24 mars 2000, pressmeddelande nr 100/1/00, 24.3.2000, offentliggjort på Europeiska unionens råds webbplats (http:// ue.eu.int).

[2] Ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådet i Stockholm den 23-24 mars 2001, pressmeddelande nr 100/1/01, 24.3.2001, offentliggjort på Europeiska unionens råds webbplats (http:// ue.eu.int).

2. I juli 1999 gav ministerrådet kommissionen i uppdrag att undersöka verkningarna av skattebestämmelser som utgör hinder för gränsöverskridande ekonomisk verksamhet på den inre marknaden samt sätt att råda bot på detta problem. I det sammanhang som skapats genom Europeiska rådets möte i Lissabon ökar vikten av att analysera bolagsskatterna, eftersom beskattningen av företag kan spela en viktig roll när det gäller att uppnå de av rådet fastställda målen. Kommissionen genomförde i enlighet med uppdraget en undersökning rörande företagsbeskattningen.

3. På grundval av slutsatserna i undersökningen rörande företagsbeskattningen [3] utarbetades ett kommissionsmeddelande [4]. I detta granskades bl.a. om den nuvarande företagsbeskattningen på den inre marknaden skapar ineffektivitet och hindrar aktörerna från att till fullo utnyttja fördelarna med den inre marknaden. Detta skulle medföra välfärdsförluster i EU och undergräva EU-företagens konkurrenskraft, vilket står i motsats till målen från Europeiska rådets möte i Lissabon. I meddelandet redogjordes för kommissionens synpunkter på vad som behöver göras och vad som realistiskt kan göras på företagsbeskattningsområdet i EU under de närmaste åren i syfte att anpassa företagsbeskattningen i EU till den nya ekonomiska ramen och åstadkomma en mer effektiv inre marknad utan inre skattehinder. Ett flertal konkreta initiativ lades fram i det syftet.

[3] Kommissionens arbetsdokument Företagsbeskattning på den inre marknaden (SEK(2001) 1681).

[4] Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén: Mot en inre marknad utan skattehinder - En strategi för fastställande av en konsoliderad bolagsskattebas för företagens verksamhet i EU.

4. Kommissionen antog under 2001 även ett meddelande om skattepolitiken i Europeiska unionen [5], i vilket den fastställde såväl allmänna mål som ett flertal särskilda prioriteter när det gäller direkt och indirekt beskattning. Den tog särskilt upp bolagsskattefrågor och betonade därvid att företags gränsöverskridande verksamhet för närvarande ger upphov till talrika dubbelbeskattningsfall, vilket hämmar legitim affärsverksamhet.

[5] Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén: Skattepolitiken i Europeiska unionen - Prioriteringar för de kommande åren (KOM(2001) 260 slutlig).

5. Under 2001 antogs dessutom stadgan för europabolag (Societas Europaea - SE) [6]. Syftet med denna är att den skall bidra till att den inre marknaden fullbordas och till att de förbättringar av de ekonomiska och sociala utsikterna som detta för med sig sprids i gemenskapen. För att uppnå detta tillhandahåller stadgan en rättslig ram så att produktionsstrukturer kan anpassa sig till gemenskapsdimensionen och omorganisera sin verksamhet på gemenskapsnivå. Europabolagskonceptets framgång är i mycket stor utsträckning avhängig av den tillämpliga skatteordningen. Europabolag bör kunna utnyttja den harmoniserade bolagsskattelagstiftningen i dess helhet.

[6] Rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag och rådets direktiv 2001/86/EG av den 8 oktober 2001 om komplettering av stadgan för europabolag vad gäller arbetstagarinflytande (EGT L 294, 10.11.2001).

6. Med tanke på de befintliga skattehindren för företags gränsöverskridande verksamhet krävs det att vissa åtgärder vidtas i syfte att se till att den inre marknaden fungerar på korrekt sätt. Kommissionen har i enlighet med artikel 94 i EG-fördraget befogenhet att för rådet lägga fram förslag till direktiv om tillnärmning av sådana lagar och andra författningar i medlemsstaterna som direkt inverkar på den gemensamma marknadens upprättande eller funktion.

7. Direktivet om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (direktivet om moderbolag och dotterbolag) [7] tillhandahåller redan en lösning på problemet med dubbelbeskattning av utdelning. Det är dock möjligt att förbättra direktivets räckvidd och metoderna för att förhindra dubbelbeskattning.

[7] Rådets direktiv 90/435/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (EGT L 225, 20.8.1990).

8. Kommissionen lade under 1993 fram ett förslag [8] om ändring av direktivet om moderbolag och dotterbolag. I förslaget föreslogs två ändringar. Den första ändringen hade utformats i syfte att direktivet skulle kunna tillämpas på alla företag som är skattskyldiga för bolagsskatt oberoende av deras associationsform. Den andra ändringen gällde metoden för att avräkna tidigare erlagd bolagsskatt (EN: the imputation method) och hade utformats i syfte att moderbolag skulle kunna beakta den skatt som betalats av dotterbolag och av underliggande dotterbolag om alla berörda företag uppfyllde de i direktivet fastställda villkoren.

[8] Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 90/435/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (KOM(93) 293 slutlig och EGT C 225, 20.8.1993).

9. Dessa frågor togs upp även i den under år 2001 framlagda undersökningen rörande företagsbeskattningen. Undersökningen behandlar också vissa andra brister i direktivet som upptäckts sedan direktivet börjat tillämpas 1992 och överväger möjliga åtgärder för att avhjälpa dem.

10. I det på företagsbeskattningsundersökningen följande kommissionsmeddelandet betonades vikten av att efter tekniska samråd med medlemsstaterna lägga fram erforderliga förslag om ändring av direktiven om harmonisering på bolagsskatteområdet. Kommissionen anordnade under 2002 flera möten i den behöriga arbetsgruppen, under vilka de relevanta frågorna diskuterades med medlemsstaternas tekniska experter.

11. Syftet med det föreliggande förslaget till direktiv är att direktivet om moderbolag och dotterbolag skall ändras på så vis att de ovan nämnda slutsatserna och meddelandena beaktas. Det slutgiltiga målet är att sådana hinder för en korrekt fungerande inre marknad som finns i de skatteordningar som är tillämpliga för moderbolag och dotterbolag som är hemmahörande i olika medlemsstater skall undanröjas. Det skulle i syfte att undanröja de olika skattehindren för gränsöverskridande ekonomisk verksamhet på den inre marknaden vara nödvändigt att införa en gemensam konsoliderad skattebas för företagens verksamhet inom EU. I avvaktan på att detta mål uppnås krävs riktade åtgärder för att avhjälpa de viktigaste skatteproblemen för internationellt verksamma företag, t.ex. alla sådana åtgärder som anses som absolut nödvändiga för att förbättra den gällande gemenskapslagstiftningen på företagsbeskattningsområdet. Det föreliggande förslaget tar särskilt upp sådana frågor som behandlades redan i förslaget från 1993, men även nya frågor. Det föregående förslaget om ändring av direktivet om moderbolag och dotterbolag dras tillbaka.

12. Ett av huvudproblemen med direktivet om moderbolag och dotterbolag är dess begränsade räckvidd. Det gäller t.ex. endast för de typer av företag som tas upp i förteckningen i bilagan till direktivet. Ekofinrådet fastställde vid sitt möte den 26-27 november 2000 [9] att uppdatering av förteckningen var en politisk prioritet. I kommissionens undersökning rörande företagsbeskattningen påvisas behovet av att direktivets räckvidd utvidgas till ett större antal företagstyper.

[9] Bilaga till ordförandeskapets slutsatser från Ekofinrådets möte den 26-27 november 2000, pressmeddelande nr 453, 13861/00, 26.11.2000, offentliggjort på Europeiska unionens råds webbplats (http:// ue.eu.int).

13. Den frågan togs upp redan i förslaget från 1993. Det förslaget syftade till att utvidga direktivets räckvidd till alla företag som är hemmahörande i en medlemsstat och skattskyldiga för bolagsskatt där. Bristen på symmetri i de handelsrättsliga bestämmelserna om de olika associationsformerna och i de på dessa tillämpliga skattebestämmelserna i medlemsstaterna skapar dock betydande problem. Rådet tog upp dessa problem i sina diskussioner om förslaget under 1996 och 1997. Diskussionerna avbröts utan att det hade nåtts en slutlig uppgörelse. Kommissionen tog inom ramen för den behöriga arbetsgruppen på nytt upp frågan till diskussion med medlemsstaterna, ur ett tekniskt perspektiv. Som ett resultat av de diskussionerna kompletteras i det föreliggande förslaget förteckningen i bilagan till direktivet med associationsformer som inte tagits upp där tidigare.

14. Som redan nämnts antogs under 2001 stadgan för europabolag. Direktivet bör gälla även för sådana företag som framöver kommer att bedriva sin verksamhet inom ramen för denna nya associationsform. Europabolag är därför en av de associationsformer som föreslås bli upptagna i förteckningen över sådana associationsformer som omfattas av direktivet.

15. Ett särskilt tekniskt problem uppkommer vad beträffar vissa av de associationsformer som föreslås bli upptagna i förteckningen. Det skulle kunna hända att en medlemsstat i vilken en viss associationsform är etablerad behandlar denna som skattskyldig för bolagsskatt [EN: as a corporate taxpayer] för sina skattemässiga syften medan en annan medlemsstat, i vilken ett företag som har andelar i den berörda associationsformen är hemmahörande, för sina skattemässiga syften behandlar den som transparent (dvs. medlemsstaten ser igenom "bolags"-strukturen [EN: the "corporate" structure]). Den senare medlemsstaten hänför associationsformens inkomster till det i den medlemsstaten hemmahörande företaget med andelar i associationsformen och beskattar det på grundval av detta. Medlemsstaten i fråga bör vara skyldig att utsträcka förmånerna enligt direktivet till att gälla det i den medlemsstaten hemmahörande företaget med andelar i associationsformen.

16. Ett av grundelementen i direktivet om moderbolag och dotterbolag är att utdelad vinst undantas från källskatt. Enligt det på företagsbeskattningsundersökningen följande kommissionsmeddelandet kan direktivet förbättras i detta avseende genom att förmånerna enligt direktivet utvidgas till att gälla för ett större antal fall. Detta kan uppnås genom att det i direktivet angivna kravet för att företag skall anses som moderbolag och dotterbolag sänks: det lägsta kapitalinnehavskravet föreslås sänkas till 10 % (det är 25 % nu).

17. Ett annat grundelement i direktivet är metoderna för att förhindra dubbelbeskattning av moderbolaget. Ett dotterbolags vinst beskattas, men även dess moderbolags andel av den vinsten kan beskattas när dotterbolaget delar ut den. I syfte att förhindra dubbelbeskattning skall enligt artikel 4.1 i direktivet den medlemsstat där moderbolaget är hemmahörande antingen avstå från att beskatta sådan vinstutdelning från dotterbolaget eller medge moderbolaget rätt att från den skatt det har att betala dra av sådan på vinstutdelningen belöpande bolagsskatt som har erlagts av dotterbolaget. Medlemsstaterna kan alltså välja mellan dessa metoder för förhindrande av dubbelbeskattning. Om den andra metoden väljs utsträcks inte avdraget till sådan bolagsskatt som betalats av eventuella underliggande dotterbolag till det dotterbolag som vinsten härrör från. Det är följaktligen fortfarande möjligt att dubbelbeskattning sker. Det med direktivet eftersträvade målet att förhindra dubbelbeskattning har alltså inte uppnåtts till fullo.

18. Det är därför lämpligt att den skatt som moderbolaget kan dra av fastställs på så sätt att ekonomisk dubbelbeskattning undanröjs fullständigt. Den metod som tas upp i det föreliggande förslaget liknar den som togs upp i förslaget från 1993.

19. Direktivet om moderbolag och dotterbolag omfattar inte uttryckligen sådana fall där ett till moderbolaget hörande fast driftställe mottar utdelning på andelar som är faktiskt knutna till driftstället. Avsikten är dock att direktivet skall täcka även sådana fall. Enligt EG-domstolens rättspraxis får fasta driftställen inte bli föremål för diskriminering i förhållande till dotterbolag när båda omfattas av en likartad skatteordning [10]. Direktivets text bör förtydligas.

[10] EG-domstolens dom av den 28 januari 1986 i mål C-270/83, kommissionen mot Frankrike, Rättsfallssamling 1986, s. 273, och EG-domstolens dom av den 21 september 1999 i mål C-307/97, Compagnie de Saint-Gobain mot Finanzamt Aachen-Innenstadt, Rättsfallssamling 1999, s. I-6161.

20. Enligt artikel 4.2 i direktivet får varje medlemsstat föreskriva att sådana kostnader som hänför sig till ett moderbolags innehav i ett dotterbolag inte får dras av från den beskattningsbara vinsten i moderbolaget. Medlemsstaten får fastställa förvaltningskostnaderna schablonmässigt, till högst 5 % av den av dotterbolaget utdelade vinsten. Det får till följd att moderbolaget inte får göra avdrag för kostnader upp till ett belopp som motsvarar 5% av den av dotterbolaget utdelade vinsten medan de faktiska kostnaderna för innehavet kan vara lägre. I ett sådant fall hindras moderbolaget att dra av andra kostnader som normalt sett skulle ha varit avdragbara.

21. Detta kan avhjälpas genom att moderbolaget ges möjlighet att påvisa att de verkliga kostnaderna för innehavet är lägre. De icke-avdragbara kostnaderna kan i så fall begränsas till de verkliga kostnaderna för innehavet.

22. De övergångsbestämmelser (artikel 5.2, 5.3 och 5.4 i direktivet om moderbolag och dotterbolag) enligt vilka Grekland, Tyskland och Portugal får ta ut källskatt på utdelning är inte tillämpliga längre. Det föreslås därför att artikel 5.2, 5.3 och 5.4 skall utgå.

2. Kommentarer till de enskilda artiklarna i förslaget till direktiv

Artikel 1

Artikeln omfattar fem punkter med ändringar av direktivet om moderbolag och dotterbolag.

Punkt 1

Denna punkt rör en ändring av artikel 1 i direktivet om moderbolag och dotterbolag. Syftet med ändringen är att ange att en medlemsstat i vilken ett fast driftställe är beläget måste bevilja det fasta driftstället förmånerna enligt direktivet när det mottar utdelning. Ändringen är bl.a. avsedd att trygga att direktivet även täcker fall där moderbolaget och dess dotterbolag är skatterättsligt hemmahörande i en och samma medlemsstat och utdelningen mottas av ett i en annan medlemsstat beläget fast driftställe för moderbolaget.

Punkt 2

Artikel 3.1 a i direktivet om moderbolag och dotterbolag ändras på så vis att lägsta kapitalinnehavskravet för att företag skall anses som moderbolag och dotterbolag sänks från 25 % till 10 %, så att ett större antal företag kan komma i åtnjutande av förmånerna enligt direktivet.

Punkt 3

1. Punkt 3 a ändrar artikel 4 i direktivet om moderbolag och dotterbolag i flera avseenden. För det första ändras artikel 4.1 så att en medlemsstat i vilken ett till moderbolaget hörande fast driftställe är beläget förpliktas att antingen avstå från att beskatta sådan utdelning som driftstället mottar från ett dotterbolag till det moderbolag som driftstället hör till eller att medge driftstället rätt att från den skatt det har att betala avräkna sådan på vinstutdelningen till driftstället belöpande bolagsskatt som har erlagts av dotterbolaget.

2. För det andra ändras artikel 4.1 i syfte att förbättra reglerna om undvikande av dubbelbeskattning. Ett problem kan nämligen uppkomma när avräkning medges för underliggande bolagsskatt. Enligt direktivet om moderbolag och dotterbolag får sådan utdelning som ett moderbolag mottar från sitt dotterbolag beskattas och i sådant fall får moderbolaget från den skatt det har att betala på utdelningen dra av sådan på utdelningen belöpande bolagsskatt som dotterbolaget redan har betalat. Detta avdrag är dock begränsat till det skattebelopp som moderbolaget har att betala på utdelningen från sitt dotterbolag. I direktivet beaktas inte sådana fall där det finns en kedja av företag. I dessa fall kan moderbolaget motta vinst som har utdelats genom de olika nivåerna i en företagskoncern och kan ha beskattats hos de på varandra följande bolagen. Artikel 4.1 i direktivet avser enbart avräkning av skatt som betalats av det direkta dotterbolaget, inte skatt som betalats längre ned i kedjan av företag. Enligt det föreliggande förslaget ändras direktivet på så vis att det blir möjligt för moderbolaget att från den skatt det har att betala avräkna sådan på vinstutdelningen belöpande bolagsskatt som har erlagts såväl av det direkta dotterbolaget som av eventuella underliggande dotterbolag, upp till beloppet för den motsvarande skatten (den nuvarande begränsningen bibehålls alltså).

3. Vidare utgår i kraft av ändringen av artikel 4.1 i direktivet om moderbolag och dotterbolag hänvisningen till övergångsbestämmelserna i artikel 5 i direktivet, eftersom dessa bestämmelser inte är tillämpliga längre (se under 2 i kommentarerna till punkt 5).

4. Genom punkt 3 b införs, med anledning av utvidgningen av direktivets räckvidd, en punkt 1a i artikel 4 i direktivet om moderbolag och dotterbolag. I punkt 1a behandlas vissa frågor som uppkommer till följd av att ytterligare associationsformer tas med i förteckningen i bilagan till direktivet. Dessa associationsformer är skattskyldiga för bolagsskatt i den medlemsstat där de är hemmahörande men vissa av dem anses av andra medlemsstater som skattemässigt transparenta. De senare medlemsstaterna beskattar i de respektive medlemsstaterna hemmahörande skattskydliga företag som har andelar i sådana associationsformer. Syftet med punkt 1a är att inrätta en särskild, på sådana fall tillämplig skatteordning. Medlemsstaterna i fråga kommer att kunna fortsätta att tillämpa den berörda beskattningsmetoden, på de villkor som anges i direktivet. När de beskattar i de respektive medlemsstaterna hemmahörande skattskyldiga företag som har andelar i sådana associationsformer kommer de dock att vara skyldiga att låta företagen dra av skatt som associationsformerna betalat i den medlemsstat där de är hemmahörande och skatt som betalats av företag längre ned i företagskedjan. Medlemsstaterna i fråga måste också avstå från att beskatta utdelning från de associationsformer som de behandlar som skattemässigt transparenta till de företag som har andelar i dessa. Företagen och associationsformerna måste uppfylla de i direktivet angivna kraven på moderbolag respektive dotterbolag.

5. I punkt 1a definieras sådana skattskyldiga genom en hänvisning till företag som på grundval av bestämmelser tillämpliga på affärsföretags organisation behandlas som skattemässigt transparenta. Det är sådana kriterier som används av medlemsstaterna när de fattar beslut om huruvida ett icke hemmahörande företag skall behandlas som skattemässigt transparent. I punkt 1a finns däremot ingen hänvisning till företag som en medlemsstat på grundval av den på företagen i den medlemsstat där dessa är hemmahörande tillämpliga skatteordningen anser som skattemässigt transparenta. I punkt 1a behandlas alltså inte sådana frågor som uppkommer på grund av CFC-lagstiftning (EN: controlled foreign company legislation).

6. I kraft av punkt 3 c läggs det till en mening i artikel 4.2 i direktivet om moderbolag och dotterbolag. Enligt nuvarande lydelse av artikel 4.2 i direktivet får medlemsstaterna föreskriva att sådana kostnader som hänför sig till ett moderbolags innehav i ett dotterbolag inte får dras av från den beskattningsbara vinsten i moderbolaget. Medlemsstaterna får enligt direktivet fastställa förvaltningskostnaderna schablonmässigt, till högst 5 % av den av dotterbolaget utdelade vinsten. Genom ändringen av artikel 4.2 ges moderbolaget möjlighet att i syfte att minska de icke-avdragbara kostnaderna påvisa de verkliga förvaltningskostnaderna.

7. Genom punkt 3 d läggs det till en hänvisning till den nya punkten 1a i artikel 4, eftersom artikel 4.1 och artikel 4.1a behandlar likartade frågor.

Punkt 4

1. Punkt 4 a: Det nya kapitalinnehavskravet enligt artikel 3 i direktivet om moderbolag och dotterbolag införs även i artikel 5 i direktivet.

2. Punkt 4 b: Övergångsbestämmelserna för Grekland, Tyskland och Portugal (artikel 5.2, 5.3 och 5.4 i direktivet) utgår, eftersom de inte är tillämpliga längre.

Punkt 5

1. Den förteckning över de olika typer av företag för vilka direktivet om moderbolag och dotterbolag gäller som finns i bilagan till direktivet ersätts med en förteckning som omfattar även andra typer av associationsformer, bl.a. europabolag, kooperativ, ömsesidiga bolag, vissa icke-kapitalbaserade företag, sparbanker, fonder och sammanslutningar med affärsverksamhet. Den nya förteckningen är ett resultat av intensiva diskussioner med medlemsstaterna.

2. Europabolag tas upp under bokstaven z i den nya förteckningen, i avsikt att olika typer av företag i de anslutande länderna skall kunna tas upp under bokstäverna p-y.

Artikel 2

I artikeln fastställs tidsplanen och kraven när det gäller att införliva ändringsdirektivet med medlemsstaternas nationella lagstiftning. Medlemsstaterna skall genast underrätta kommissionen om införlivandet av direktivet med den nationella lagstiftningen och överlämna en sammanställning i tabellform med en jämförelse mellan detta direktiv och de nationella bestämmelser som antagits.

Artikel 3

Artikeln rör ändringsdirektivets ikraftträdandedag och offentliggörande.

2003/0179 (CNS)

Förslag till RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 90/435/EEG om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 94 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag [11],

[11] EUT C [...], [...], s. [...].

med beaktande av Europaparlamentets yttrande [12],

[12] EUT C [...], [...], s. [...].

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande [13],

[13] EUT C [...], [...], s. [...].

med beaktande av Regionkommitténs yttrande [14], och

[14] EUT C [...], [...], s. [...].

av följande skäl:

(1) Genom rådets direktiv 90/435/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater [15] infördes gemensamma regler - avsedda att vara neutrala ur konkurrenssynpunkt - om olika former av vinstutdelning.

[15] EGT L 225, 20.8.1990, s. 6. Direktivet senast ändrat genom fördraget om Österrikes, Finlands och Sveriges anslutning till Europeiska unionen.

(2) Syftet med direktiv 90/435/EEG är att undanta olika former av vinstutdelning från dotterbolag till moderbolag från källskatt och att förhindra dubbelbeskattning av sådana inkomster på moderbolagsnivå.

(3) De erfarenheter som vunnits i samband med tillämpningen av direktiv 90/435/EEG har visat på olika sätt att förbättra direktivet och förstärka de positiva verkningarna av de under 1990 antagna gemensamma reglerna.

(4) I artikel 2 i direktiv 90/435/EEG anges för vilka företag direktivet gäller. I bilagan till direktivet finns en förteckning över de olika typer av företag för vilka direktivet gäller. Vissa typer av företag tas inte upp i förteckningen i bilagan trots att de företag det rör sig om är skatterättsligt hemmahörande i någon av medlemsstaterna och skyldiga att erlägga bolagsskatt där. Direktivets räckvidd bör därför utvidgas till att omfatta flera typer av associationsformer som bedriver gränsöverskridande verksamhet i gemenskapen och uppfyller de i direktivet fastställda villkoren.

(5) Eftersom europabolag som bildas enligt rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag [16] och rådets direktiv 2001/86/EG av den 8 oktober 2001 om komplettering av stadgan för europabolag vad gäller arbetstagarinflytande [17] utgör aktiebolag av en typ som liknar vissa av de typer av företag som omfattas av direktiv 90/435/EEG bör även denna associationsform tas upp i förteckningen i bilagan till direktivet.

[16] EGT L 294, 10.11.2001, s. 1.

[17] EGT L 294, 10.11.2001, s. 22.

(6) De nya associationsformer som infogas i förteckningen är skattskyldiga för bolagsskatt i den medlemsstat där de är hemmahörande men vissa av dem anses av andra medlemsstater som skattemässigt transparenta. En medlemsstat som behandlar icke hemmahörande skattskyldiga företag som skattemässigt transparenta bör låta dessa företag omfattas av förmånerna enligt direktiv 90/435/EEG. En sådan medlemsstat bör inte beskatta den berörda vinsten på nytt vid utdelning från dotterbolaget till moderbolaget.

(7) I syfte att låta ett större antal företag komma i åtnjutande av förmånerna enligt direktiv 90/435/EEG bör lägsta kapitalinnehavskravet för att företag skall anses som moderbolag och dotterbolag sänkas från 25 % till 10 %.

(8) Direktiv 90/435/EEG omfattar inte uttryckligen sådana fall där ett till moderbolaget hörande fast driftställe mottar utdelning på andelar som är knutna till driftstället. Det bör anges att en medlemsstat i vilken ett sådant fast driftställe är beläget måste bevilja det fasta driftstället förmånerna enligt direktivet när det mottar utdelning.

(9) Det är vanligt att företagskoncerner är organiserade som en kedja av företag där vinst utdelas genom de olika nivåerna i kedjan till moderbolaget. Dubbelbeskattning bör undvikas i sådana fall. Det bör därför vara möjligt för moderbolaget att, under förutsättning att de i direktiv 90/435/EEG angivna kraven är uppfyllda, från den skatt det har att betala på vinstutdelning avräkna sådan på utdelningen belöpande bolagsskatt som har erlagts av företagen längre ned i kedjan.

(10) Enligt direktiv 90/435/EEG får medlemsstaterna föreskriva att sådana kostnader som hänför sig till ett moderbolags innehav i ett dotterbolag inte får dras av från den beskattningsbara vinsten i moderbolaget. Medlemsstaterna får enligt direktivet fastställa förvaltningskostnaderna schablonmässigt, till högst 5 % av den av dotterbolaget utdelade vinsten. Moderbolagets verkliga kostnader för innehavet kan dock vara lägre än ett schablonmässigt fastställt belopp. I ett sådant fall hindras moderbolaget att dra av andra kostnader som normalt sett skulle ha varit avdragbara. Som ett alternativ till att en schablonmässig procentsats används bör moderbolag i samband med att sådana kostnader som inte får dras av från den beskattningsbara vinsten i moderbolaget fastställs ges möjlighet att påvisa de verkliga kostnaderna för innehavet.

(11) Övergångsbestämmelserna i artikel 5 i direktiv 90/435/EEG är inte tillämpliga längre och de bör därför utgå.

(12) Direktiv 90/435/EEG bör ändras i enlighet med det som sägs ovan.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Direktiv 90/435/EEG ändras på följande sätt:

1. I artikel 1.1 skall följande strecksats läggas till:

"- på utdelning till i denna stat belägna fasta driftställen för bolag från andra medlemsstater från dotterbolag i en medlemsstat."

2. I artikel 3.1 skall a ersättas med följande:

"a) Status som moderbolag skall i vart fall tillskrivas varje bolag i en medlemsstat som uppfyller de villkor som anges i artikel 2 och innehar andelar motsvarande minst 10 % av kapitalet i ett bolag i en annan medlemsstat vilket uppfyller samma villkor."

3. Artikel 4 skall ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 skall ersättas med följande:

"1. Då ett moderbolag eller ett fast driftställe för detta i kraft av moderbolagets förbindelse med ett dotterbolag mottar utdelning från detta annat än i samband med att dotterbolaget träder i likvidation skall den stat där moderbolaget är hemmahörande och den stat där det fasta driftstället är beläget

- antingen avstå från att beskatta sådan utdelning, eller

- beskatta den men medge moderbolaget och det fasta driftstället rätt att från den skatt de har att betala avräkna sådan på vinstutdelningen belöpande bolagsskatt som har erlagts av dotterbolaget och av eventuella underliggande dotterbolag, upp till beloppet för den motsvarande skatten."

b) Följande punkt skall införas som punkt 1a:

"1a. Om den stat där moderbolaget är hemmahörande på grundval av bestämmelser tillämpliga på affärsföretags organisation behandlar ett dotterbolag som skattemässigt transparent och därför beskattar moderbolaget på dess andel av dess dotterbolags vinst allteftersom sådan vinst uppkommer, skall den avstå från att beskatta utdelning från dotterbolaget.

Den stat där moderbolaget är hemmahörande skall om den beskattar moderbolagets andel av dess dotterbolags vinst allteftersom sådan vinst uppkommer medge moderbolaget rätt att från den skatt det har att betala avräkna sådan på vinsten belöpande bolagsskatt som har erlagts av dotterbolaget och av eventuella underliggande dotterbolag, upp till beloppet för den motsvarande inhemska skatten."

c) I punkt 2 skall följande mening läggas till:

"Moderbolaget skall i samband med att sådana kostnader som inte får dras av från den beskattningsbara vinsten i moderbolaget fastställs tillåtas att påvisa de verkliga förvaltningskostnaderna."

d) I punkt 3 skall första stycket ersättas med följande:

"Punkterna 1 och 1a skall gälla till dess att ett gemensamt system för bolagsbeskattning trätt i kraft och börjat tillämpas."

4. Artikel 5 skall ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 skall ersättas med följande text:

"Vinstutdelning från ett dotterbolag till moderbolaget skall, åtminstone om det senare innehar minst 10 % av kapitalet i dotterbolaget, vara befriad från källskatt."

b) Punkterna 2, 3 och 4 skall utgå.

5. Bilagan skall ersättas med texten i bilagan till det här direktivet.

Artikel 2

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 31 december 2004. De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den .

På rådets vägnar

Ordförande

BILAGA

"BILAGA

Förteckning över de slag av bolag som avses i artikel 2 a

a) Bolag som enligt belgisk rättsordning kallas "société anonyme"/"naamloze vennootschap", "société en commandite par actions"/"commanditaire vennootschap op aandelen", "société privée à responsabilité limitée"/"besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid", "société coopérative à responsabilité limitée"/"coöperatieve vennootschap met beperkte aansprakelijkheid" eller "société coopérative à responsabilité illimitée"/"coöperatieve vennootschap met onbeperkte aansprakelijkheid" samt offentliga företag som antagit någon av de ovannämnda associationsformerna.

b) Bolag som enligt dansk rättsordning kallas "aktieselskab" eller "anpartsselskab". Andra enligt bolagsskattelagen skattepliktiga bolag, i den utsträckning deras beskattningsbara inkomst beräknas och beskattas enligt de allmänna skatterättsliga bestämmelserna för "aktieselskaber".

c) Bolag som enligt tysk rättsordning kallas "Aktiengesellschaft", "Kommanditgesellschaft auf Aktien", "Gesellschaft mit beschränkter Haftung", "bergrechtliche Gewerkschaft", "Versicherungsverein auf Gegenseitigkeit", "Erwerbs- und Wirtschaftsgenossenschaft" eller "Betrieb gewerblicher Art von juristischen Personen des öffentlichen Rechts", i den utsträckning dessa entiteter enligt tysk rättsordning kan fungera som moderbolag eller dotterbolag.

d) Bolag som enligt grekisk rättsordning kallas "ávþvõìç åôáéñåßá" eller "åôáéñåßá ðåñéùñéóìÝvçò åõèývçò (Å.Ð.Å.)".

e) Bolag som enligt spansk rättsordning kallas "sociedad anónima", "sociedad comanditaria por acciones" eller "sociedad de responsabilidad limitada" samt offentligrättsliga organ som fungerar enligt privaträttsliga regler.

f) Bolag som enligt fransk rättsordning kallas "société anonyme", "société en commandite par actions", "société à responsabilité limitée", "société par actions simplifiée", "société d'assurance mutuelle", "caisse d'épargne et de prévoyance", "société civile", som automatiskt omfattas av bolagsskatt, "coopérative" eller "union de coopératives" samt industriella och affärsdrivande offentliga organ och företag.

g) Bolag som bildats enligt irländsk rätt eller som i irländsk rätt betraktas som bestående bolag, entiteter som registrats enligt Industrial and Provident Societies Act, "building societies" som bildats enligt Building Societies Acts samt "trustee savings banks" i den mening som avses i Trustee Savings Banks Act från 1989.

h) Bolag som enligt italiensk rättsordning kallas "società per azioni", "società in accomandita per azioni", "società a responsibilità limitata", "società cooperativa" eller "società per mutua assicurazione" samt privata och offentliga entiteter vars verksamhet helt och hållet eller huvudsakligen är av kommersiell karaktär.

i) Bolag som enligt luxemburgsk rättsordning kallas "société anonyme", "société en commandite par actions", "société à responsabilité limitée", "société coopérative", "société coopérative organisée comme une société anonyme", "association d'assurances mutuelles", "association d'épargne-pension" eller "entreprise de nature commerciale, industrielle ou minière de l'Etat, des communes, des syndicats de communes, des établissements publics et des autres personnes morales de droit public".

j) Bolag som enligt nederländsk rättsordning kallas "naamloze vennootschap", "besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid", "open commanditaire vennootschap", "coöperatie", "onderlinge waarborgmaatschappij", "fonds voor gemene rekening", "vereniging op coöperatieve grondslag" eller "vereniging welke op onderlinge grondslag als verzekeraar of kredietinstelling optreedt".

k) Bolag som enligt österrikisk rättsordning kallas "Aktiengesellschaft", "Gesellschaft mit beschränkter Haftung", "Versicherungsverein auf Gegenseitigkeit", "Erwerbs- und Wirtschaftsgenossenschaft", "Betrieb gewerblicher Art von Körperschaften des öffentlichen Rechts" eller "Sparkasse".

l) Enligt portugisisk rättsordning bildade handelsrättsliga bolag, civilrättsliga bolag i kommersiell form, kooperativ och offentliga företag.

m) Bolag som enligt finsk rättsordning kallas "osakeyhtiö/aktiebolag", "osuuskunta /andelslag", "säästöpankki/sparbank" eller "vakuutusyhtiö/försäkringsbolag".

n) Bolag som enligt svensk rättsordning kallas "aktiebolag", "ekonomiska föreningar", "sparbanker" eller "ömsesidiga försäkringsbolag".

o) Bolag som bildats enligt lagstiftningen i Förenade kungariket.

z) Bolag som bildats enligt rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag och rådets direktiv 2001/86/EG av den 8 oktober 2001 om komplettering av stadgan för europabolag vad gäller arbetstagarinflytande."

FINANSIERINGSÖVERSIKT

Detta förslag till rådets direktiv har inga finansiella konsekvenser för gemenskapens budget.

KONSEKVENSBEDÖMNING FÖRSLAGETS KONSEKVENSER FÖR FÖRETAG, SÄRSKILT SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

Förslagets beteckning

Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 90/435/EEG om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater

Dokumentets referensnummer

Förslaget

1. Varför behövs det, med tanke på subsidiaritetsprincipen, gemenskapslagstiftning på detta område, och vilka är huvudmålen?

Direktiv 90/435/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (nedan kallat "direktivet") syftar till att harmonisera skattebestämmelserna rörande förhållandet mellan moderbolag och dotterbolag från olika medlemsstater. Genom direktivet införs ett ur konkurrenssynpunkt neutralt skattesystem för att göra det möjligt för företag att anpassa sig till den gemensamma marknadens krav, öka sin produktivitet och förbättra sin konkurrenskraft på internationell nivå. Detta uppnås genom att förhindra dubbelbeskattning av vinst som dotterbolag i en medlemsstat utdelar till moderbolag i en annan medlemsstat. På detta sätt minskas de negativa verkningarna av ett välkänt skattehinder för den inre marknaden.

Eftersom direktivet för närvarande har begränsad räckvidd tillämpas det emellertid på olika sätt i olika medlemsstater och omfattar inte samtliga entiteter. Det kan för närvarande inte i samtliga fall förhindra att dubbelbeskattning sker, vilket gör det mindre effektivt och leder till internationell dubbelbeskattning på vinstutdelning. Denna situation resulterar i hinder mot gränsöverskridande verksamhet, etablering och investeringar på den inre marknaden och har en negativ inverkan på europeiska företags konkurrenskraft. I ekonomiska termer innebär detta en potentiell välfärdsförlust för EU.

Under 2001 antogs dessutom stadgan för europabolag (Societas Europaea - SE). Enligt ingressen till förordningen om denna krävs för genomförandet av den inre marknaden och den förbättring av den ekonomiska och sociala situationen i hela gemenskapen detta bör leda till, förutom slopande av handelshindren, en omstrukturering av produktionsfaktorerna så att de anpassas till gemenskapens dimension. För att så skall kunna ske är det av största vikt att de företag vilkas verksamhet inte begränsar sig till att tillgodose rent lokala behov kan utforma och fullfölja omorganisationen av sin verksamhet på gemenskapsnivå. Förordningen om europabolag innehåller inga skattebestämmelser. Det är ytterst viktigt att vidta åtgärder nu. Det är av största vikt att förmånerna enligt direktivet är tillämpliga på denna nya associationsform.

Detta förslag till direktiv innehåller åtgärder som är inriktade på särskilda problem. Tanken är inte att försöka tillämpa en övergripande lösning på samtliga gränsöverskridande hinder, utan att förhindra dubbelbeskattning i ett större antal fall. Förslaget syftar till att utvidga räckvidden för den harmonisering som fastställs i den nuvarande lydelsen av direktivet och till att förbättra metoderna för att undvika dubbelbeskattning. Allt detta uppnås i förslaget genom följande åtgärder:

- Direktivet kommer att gälla för ett större antal juridiska personer och entiteter, däribland europabolag.

- Direktivet kommer att gälla för vinstutdelningar som mottas genom ett till moderbolaget hörande fast driftsställe.

- Minimikapitalinnehavskravet för att företag skall betraktas som moderbolag eller dotterbolag sänks.

- I de fall där avräkningsmetoden för förhindrande av dubbelbeskattning är tillämplig skall moderbolaget från sådan skatt på vinstutdelning som mottas från det direkta dotterbolaget avräkna såväl den del av skatten som har erlagts av det direkta dotterbolaget som den som erlagts av på varandra följande dotterbolag längre ner i kedjan.

- Moderbolaget ges möjlighet att i samband med att sådana kostnader som inte får dras av från den beskattningsbara vinsten fastställs påvisa de verkliga kostnaderna för innehavet.

- Dessutom stryks, eftersom de är inte längre är tillämpliga, de övergångsbestämmelser enligt vilka Grekland, Tyskland och Portugal får ta ut källskatt på utdelning.

Konsekvenser för företagen

2. Vem kommer att påverkas av förslaget?

- Vilka sektorer inom näringslivet?

- Av vilken storlek är de företag som påverkas (andelen små och medelstora företag)?

- Är dessa företag belägna i särskilda geografiska områden inom gemenskapen?

Direktivet är tillämpligt på sådan vinst som utdelas från dotterbolag i en medlemsstat till moderbolag i en annan medlemsstat. Bolagen måste anta en av de associationsformer som nämns i den förteckning som bifogas direktivet. Genom ändringsförslaget utvidgas förmånerna till att omfatta andra typer av entiteter, bl.a. europabolag, kooperativ, ömsesidiga bolag, vissa icke-kapitalbaserade företag, sparbanker, fonder och sammanslutningar med affärsverksamhet. Europabolag är aktiebolag med en europeisk dimension. Kooperativ är vanligtvis självständiga juridiska personer som tillgodoser sina medlemmars behov genom att sluta avtal med dem. Ömsesidiga bolag består vanligtvis av personer som för samman sina gemensamma intressen i utbyte mot tjänster. Fonder tilldelas kapital för att uppfylla de syften för vilka de upprättats. Genom att dessa associationsformer upptas i direktivet kommer förmånerna enligt direktivet att utvidgas till att omfatta andra organisationsformer för affärsverksamhet.

Det faktum att direktivets räckvidd utvidgas till att omfatta sparbanker och ömsesidiga bolag torde påverka bank- och försäkringssektorerna. Emellertid bör alla sektorer inom näringslivet och alla geografiska områden i gemenskapen komma i åtnjutande av samma förmåner enligt direktivet. Det faktum att minimikapitalinnehavskravet för att företag skall betraktas som moderbolag eller dotterbolag sänks bör medföra att förmånerna med detta neutrala skattesystem gäller för ett bredare spektrum av aktieinnehav.

3. Vad måste näringslivet göra för att följa förslaget?

Näringslivet åläggs inga nya skyldigheter eller regler om fullgörande. I de fall där skattebetalarna tillämpar de nya reglerna om icke-avdragbara förvaltningskostnader bör bevisning anskaffas och behållas.

4. Vilka ekonomiska verkningar väntas förslaget få

- för sysselsättningen,

- för investeringar och nyföretagande, och

- för företagens konkurrenskraft?

Förslaget syftar till att förbättra och utvidga räckvidden av det skattesystem som syftar till att förhindra dubbelbeskattning av vinstutdelning. Sådan dubbelbeskattning har negativa och avskräckande effekter på företag och investeringar. Den är dessutom orättvis. Ett större antal entiteter och företagsgrupper kommer nu att kunna komma i åtnjutande av lägre skatter. De metoder som utarbetats för detta ändamål kommer också att vara effektivare. Att säkerställa en mer enhetlig tillämpning av skattelagstiftningen i EU är också ett viktigt steg för att minska fullgörandekostnaderna och öka företagsbeskattningens effektivitet i EU.

De förmåner enligt direktivet som följer av att dubbelbeskattningen förhindras utvidgas till att omfatta europabolagen. Bestämmelserna kommer att bidra till att bilda och driva bolag med en europeisk dimension, utan att olikheterna i och den begränsade territoriella tillämpningen av de nationella företags- och skattelagstiftningarna hindrar eller försvårar detta.

Allt detta kommer att ha stor betydelse när det gäller att undanröja ett fastställt skattehinder för företagsgrupper inom EU. Genom att sörja för en effektivare beskattning av vinstutdelningen för företag med gränsöverskridande verksamhet kan direktivet bidra till en balanserad beskattning av inhemsk och gränsöverskridande verksamhet och till bättre beslut om var investeringar skall göras. Internationella investerares beslut kommer inte längre att vare sig påverkas av vissa existerande skattehinder eller undergrävas av överdriven beskattning. Vinsten av en investering efter skatt kommer att ha tendens att öka och kommer att bidra till en minskad kapitalkostnad. Dessutom kommer även det faktum att källskatt kommer att tas ut i ett färre antal fall att medföra lägre fullgörandekostnader för skattebetalarna.

Lägre skatter och en högre förväntad vinst efter skatt bör ha en positiv inverkan på investeringar.

De europeiska företagens konkurrenskraft kommer att öka genom att de omständigheter under vilka internationell dubbelbeskattning kan förekomma kommer att minska. Dessutom kommer det resursslöserie som är kopplat till dubbelbeskattning att minska.

Det förbättrade företagsklimatet bör ha en positiv inverkan på skapandet av arbetstillfällen och bekämpningen av arbetslösheten.

5. Innehåller förslaget åtgärder för att ta hänsyn till de små och medelstora företagens särskilda situation (mindre stränga eller annorlunda utformade krav osv.)?

Förslaget innehåller bestämmelser genom vilka direktivet utvidgas till att omfatta icke-kapitalbaserade entiteter. Det innebär att ett stort antal små och medelstora företag som normalt inte antar formen av kapitalbaserade företag kommer att omfattas.

Samråd

6. Ange vilka organisationer som rådfrågats om förslaget och som fört fram särskilda synpunkter.

Detta förslag är resultatet av en lång samrådsprocess. De initiativ som togs till följd av det förra ändringsförslaget till direktivet rörande företagsfusioner, KOM (93)293 slutlig, baserades dels på slutsatserna från Ruding-kommittén [18], dels på kommissionens meddelande av den 26 juni 1992 till rådet och Europaparlamentet till följd av slutsatserna från Ruding-kommittén [19].

[18] Rapporten från kommittén av oberoende experter på företagsbeskattning, mars 1992.

[19] SEC(92) 1118 slutlig.

De mer långtgående förändringarna i detta förslag härrör från debatter mellan internationella skatteexperter, tekniska delegationer från medlemsstaterna och kommissionen. Undersökningen rörande företagsbeskattning är den viktigaste inspirationskällan till denna lagstiftningsprocess. Undersökningen genomfördes av kommissionen på grundval av diskussioner med två expertpaneler och av det material som dessa tillhandahållit. Expertpanelerna bestod av högkvalificerade fackkunniga på skatteområdet, bl.a. universitet och forskningsinstitut, och representanter från näringslivet.

Som ett sista led i denna process anordnades möten med medlemsstaterna inom ramen för en arbetsgrupp ledd av kommissionen, i vilken man undersökte de tekniska aspekterna av förslaget.

Förslaget är således ett resultat av alla dessa experters överläggningar, av den analys som kommissionen tillhandahållit och av utvärderingen av de funderingar och betänkligheter som uttryckts av de ansvariga för skattepolitiken i medlemsstaterna.