SV

Bryssel den 21.1.2003

KOM(2003) 23 slutlig
2003/0006 (CNS)
2003/0007 (CNS)
2003/0008 (CNS)
2003/0009 (CNS)
2003/0010 (CNS)
2003/0011 (CNS)
2003/0012 (CNS)
 

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om upprättande av gemensamma bestämmelser för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av stödsystem för producenter av vissa grödor

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordning (EG) nr 1257/1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden, och om upphävande av förordning (EG) nr 2826/2000

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om den gemensamma organisationen av marknaden för ris

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om den gemensamma organisationen av marknaden för torkat foder
för regleringsåren 2004/05 till 2007/08

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordning (EG) nr 1255/1999 om den gemensamma organisationen
av marknaden för mjölk och mjölkprodukter

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om införande av en avgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter

(framlagda av kommissionen)

MOTIVERING

En långsiktig politik för ett hållbart jordbruk

1.På väg mot ett hållbart jordbruk

1999 enades Europeiska rådet i Berlin om Agenda 2000-reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, ett nytt och viktigt steg i reformprocessen inom jordbruket. Genom Agenda 2000 konkretiseras en europeisk modell för jordbruket i syfte att bevara jordbrukssystemens mångfald i hela Europa under de kommande åren, även i regioner med särskilda svårigheter. Målen i Agenda 2000 innebär en större satsning på marknadsorientering, ökad konkurrens, livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet, stabilisering av jordbruksinkomsterna, integrering av miljöfrågorna i jordbrukspolitiken, utveckling av landsbygdens livskraft, förenkling och större decentralisering.

Dessa mål är i linje med den strategi för hållbar utveckling som Europeiska rådet enades om i Göteborg 2001 enligt vilken de ekonomiska, sociala och miljömässiga effekterna av politiken skall granskas på ett samordnat sätt och beaktas i beslutsfattandet.

I juli 2002 antog kommissionen meddelandet om halvtidsöversynen: På väg mot ett hållbart jordbruk 1 . I meddelandet utvärderas hur reformprocessen inom den gemensamma jordbrukspolitiken har utvecklats sedan 1992. Slutsatsen blev att mycket har uppnåtts. Marknadsbalansen har förbättrats och jordbruksinkomsterna har utvecklats i gynnsam riktning. En god grund har lagts inför utvidgningen och de pågående förhandlingarna i WTO. Men på många områden har den gemensamma jordbrukspolitikens förmåga att leva upp till samhällets förväntningar inte motsvarat de mål som fastställdes. Kommissionen har därför föreslagit ett antal justeringar av den gemensamma jordbrukspolitiken.

I sina lagstiftningsförslag har kommissionen tagit hänsyn till slutsatserna vid rådets möte i Bryssel i oktober 2002 och till den intensiva debatt som följde efter offentliggörandet av meddelandet i juli i rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och andra rådgivande kommittéer och ute i samhället. Debatten berikades genom kontakter i medlemsstaterna med representanter för jordbrukare, industri, konsumenter, miljögrupper och icke-statliga organisationer. Det visade sig att det fanns en bred samstämmighet om inriktningen på den fortsatta reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Men det framkom också betänkligheter och osäkerhet. Genom sina förslag har kommissionen försökt att ta hänsyn till dessa betänkligheter och denna osäkerhet, liksom till konsekvensanalyser och till de nya budgetkrav som följer av Brysselöverenskommelsen.

Överenskommelsen mellan stats- och regeringscheferna i Bryssel om att stödja kommissionens förslag att införa direktstöd i de nya medlemsstaterna innebar ett stort steg framåt i utvidgningsprocessen. Det beredde vägen för att förhandlingarna med de tio kandidatländerna i Köpenhamn i december 2002 blev en framgång. Genom denna överenskommelse fastställdes ett tak för marknadsutgifter och utgifter för direktstöd i ett utvidgat EU, som kommer att stiga långsammare än inflationen. I överenskommelsen underströks också de mindre gynnade regionernas betydelse och jordbrukets multifunktionella karaktär och detta bekräftade därigenom den andra pelarens betydelse.

Utöver begäran från rådets möte i Berlin om en halvtidsöversyn av den gemensamma jordbrukspolitiken är det nödvändigt med ytterligare åtgärder för att ta itu med de nya uppgifter och utmaningar som fastställdes i Göteborg och i Bryssel. Genom den nya långsiktiga ramen för jordbruksutgifterna i form av ett tak krävs ett tydligt perspektiv för den framtida utvecklingen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Utan en sådan visshet kan sektorn inte planera för framtiden. Det krävs därför ytterligare reformåtgärder vilket framkom i meddelandet om halvtidsöversynen, nämligen följande:

*Att göra EU:s jordbruk mer konkurrenskraftigt genom att interventionerna används som en genuin säkerhetsåtgärd, vilket gör det möjligt för EU:s producenter att anpassa sig till signalerna från marknaden samtidigt som de skyddas från dramatiska prisfluktuationer.

*Att främja ett mer marknadsorienterat, hållbart jordbruk genom att stödet flyttas från produkten till producenten i och med införandet av ett system med ett frikopplat enhetligt jordbruksstöd, baserat på historiska referenser och som förutsätter att företagen uppfyller vissa villkor för miljö, livsmedelssäkerhet och djurskydd. Detta kommer att göra inkomststödet till jordbrukare mer effektivt.

*Att ge bättre avvägt stöd och stärka landsbygdsutvecklingen genom en överföring av resurser från den gemensamma jordbrukspolitikens första pelare till den andra pelaren genom att ett system för modulering införs i hela EU, och att räckvidden för de nuvarande instrumenten för landsbygdsutveckling utvidgas så att man kan främja livsmedelskvalitet, uppfylla högre krav och stimulera till god djurhållning.

Den gemensamma jordbrukspolitiken i ett tydligt perspektiv

Ytterligare reformbehov kommer sannolikt att leda till ytterligare utgifter eftersom jordbrukarnas inkomster måste stabiliseras på lämpligt sätt. Till följd av budgetbesluten vid toppmötet i Bryssel kan detta uppnås endast genom att öka de tillgängliga medlen genom besparingar på andra håll inom den första pelaren. För ytterligare reformer krävs det följaktligen att man gör besparingar när det gäller befintliga direktstöd och marknadsutgifter.

Om budgetbesparingarna inte görs på ett rättvist, öppet och förutsägbart sätt finns det en verklig risk för att EU hamnar i ett dödläge när det gäller framtida beslut för jordbruket. Det skulle bli nödvändigt att samtidigt förhandla om sänkningar och omfördelning av utgifter i varje enskilt fall. Det skulle bli nästan omöjligt att garantera en balanserad och rättvis fördelning av bidragen till enskilda jordbrukare. Det skulle bli mycket svårt för jordbrukare att planera eftersom, utöver ytterligare reformarbete, de inte skulle kunna förutse hur reformarbetet skulle finansieras.

Denna osäkerhet skulle inte bara vara till förfång för jordbrukarna utan också undergräva beslut för att få den gemensamma jordbrukspolitiken mer i linje med samhällets förväntningar. Ett splittrat förhållningssätt till reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken skulle kunna förvärra många befintliga problem och innebära ett verkligt hot för ett hållbart jordbruk. Kommissionen har därför föreslagit en mekanism som genererar besparingar genom vilket det säkerställs att nya ekonomiska behov kan täckas på ett balanserat sätt inom hela jordbrukssektorn.

Stärkt konkurrenskraft för EU:s jordbruk

Den konsekvensanalys som genomförts ger stöd för behovet av de anpassningar som kommissionen föreslog i juli 2002. Som ett resultat av den breda debatten om alternativen för systemet med mjölkkvoter anser kommissionen att Agenda 2000-reformen bör utvidgas så att den bättre avspeglar den verkliga prisbilden och behovet av att ytterligare differentiera stödnivån för smör och skummjölkspulver. Det finns också förslag på ändringar av kvalitetsbidraget för durumvete för att på ett enkelt sätt främja kvalitetsproduktion.

Främjande av ett mer marknadsorienterat, hållbart jordbruk

Under debatten kring införandet av ett frikopplat enhetligt jordbruksstöd kom det fram en del betänkligheter som kommissionen sedan har bemött i sina förslag.

*För att undvika nedläggning av mark till följd av frikopplingen har kommissionen klargjort att jordbrukare måste uppfylla stränga krav när det gäller skötseln av marken som en del av tvärvillkoren (tidigare kallade ”ömsesidig överensstämmelse”). Genom att ge jordbruket större flexibilitet kommer frikopplingen att förbättra inkomsterna för många jordbrukare i randområden.

*För att säkerställa att det tas lika stor hänsyn till jordbrukare som arrenderar som till markägare fastställs i förslagen ett system för överföring av stödrättigheter. Stöd kommer att ges endast till jordbrukare som aktivt producerar eller håller marken i god jordbrukshävd, och på så sätt har kvar sambandet med jorden. Särskilda bestämmelser inrättas för animalieproduktion som inte är knuten till motsvarande markareal.

När det gäller WTO kommer det nya enhetliga jordbruksstödet att vara förenligt med Gröna boxen. Att frikoppla det gör att EU förbättrar sitt förhandlingsläge för att uppnå sina mål i icke handelsrelaterade frågor. Förslagen om frikoppling kan vara avgörande för att få den bästa överenskommelsen för den europeiska jordbruksmodellen.

För att maximera fördelarna med systemet, särskilt när det gäller administrationen, kommer det enhetliga jordbruksstödet att täcka så många sektorer som möjligt, nämligen samtliga produkter som ingår i ordningen för spannmål, oljeväxter och proteingrödor, trindsäd, utsäde, stärkelsepotatis, nötkött och fårkött, de reviderade bidragen för ris, durumvete och torkat foder, och, när det gäller mjölksektorn, genomförandet av mjölkbidraget. Förslag för andra sektorer där det planeras reformer (socker, olivolja, tobak, bomull, eventuellt frukt och grönsaker, och vin) kommer under 2003.

En stärkt landsbygdsutveckling

Förslagen om att utvidga räckvidden för de befintliga tillgängliga instrumenten för landsbygdsutveckling i syfte att främja livsmedelskvalitet, uppfylla högre krav och stimulera till god djurhållning har överlag mottagits väl.

Kommissionen har noggrant tagit fasta på de upprepade uppmaningarna från medlemsstater att förenkla gemenskapens politik för landsbygdsutvecklingen inom ramen för den andra pelaren. Kommissionen instämmer med medlemsstaterna om vikten av en effektiv administration av den andra pelaren. Kommissionen har redan visat att den är beredd att agera på ett aktivt och konstruktivt sätt tillsammans med medlemsstaterna för en sådan förenkling och är djupt engagerad för att uppnå konkreta resultat. I slutet av december 2002 presenterade kommissionen viktiga förslag för kommissionens tillämpningsföreskrifter för att underlätta administrationen av programplaneringen för landsbygdsutveckling. Förenkling blir ännu viktigare i samband med de nuvarande förslagen för att utöka landsbygdsutvecklingens räckvidd och omfattning.

Ett bättre avvägt stöd

Det faktum att man i Bryssel fastställde en maximal nivå för marknadsutgifter inom jordbruket innebär att mekanismen för överföring mellan olika budgetrubriker inte kan genomföras innan nästa budgetplan tar sin början. Kommissionen föreslår därför att det införs ett system med modulering från början av nästa budgetplan för att skapa bättre balans mellan stöd till marknadsutgifter och till landsbygdsutveckling.

Kommissionen framhåller, särskilt mot bakgrund av slutsatserna vid rådets möte i Bryssel, nödvändigheten av att ytterligare stärka den andra pelaren. I detta avseende bör överföringen från den första till den andra pelaren ses som ett första steg i den nödvändiga förstärkningen av landsbygdsutvecklingen, utan att det påverkar framtida diskussioner.

Överflyttningen till den andra pelaren liksom nya finansieringsbehov på grund av marknadsreformerna kommer att uppnås genom ett nytt system med gradvis sänkning. Genom det systemet införs principen om progressiva avgifter i förhållande till det totala belopp i form av direktstöd som mottagits av ett jordbruksföretag, för att säkerställa att sänkningarna av de direktstöden är väl avvägda och lätta att tillämpa.

2.Effekterna av de föreslagna reformerna

Genom de föreslagna ändringarna av åtgärderna inom den gemensamma jordbrukspolitiken ges största möjliga utrymme för flexibilitet i beslut om produktion och förenklas avsevärt det sätt på vilket stödet beviljas till producenter samtidigt som dessa garanteras stabila inkomster. Om ändringarna genomförs skulle detta medföra att en stor del av den ur miljöhänseende negativa stimulans som finns i det nuvarande stödet togs bort, att lagstiftningen tillämpades bättre och att mer hållbara jordbruksmetoder uppmuntrades. De skulle också främja en avsevärd förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken, underlätta utvidgningsprocessen och förbättra möjligheterna att försvara den gemensamma jordbrukspolitiken i WTO.

De ändringar som föreslagits kommer att utgöra ett komplement till EU:s internationella målsättning att utvecklingsländerna till fullo skall kunna dra nytta av en utvidgad världshandel samtidigt som livsmedelssäkerheten behålls. Som framgår av konsekvensanalysen förväntas förslagen, genom att inriktningen på stöden går mot mer extensiva jordbruksmetoder och mindre inhemskt stöd som snedvrider handeln, minska de kvantiteter som är tillgängliga för export, och därmed bidra till högre priser på världsmarknaden, vilket är till fördel för jordbruket i utvecklingsländerna.

Ändringarna är nödvändiga för att EU ska kunna ge en hållbar och förutsägbar politisk ram för den europeiska jordbruksmodellen för kommande år. De nya budgetramarna gör sådana ändringar ännu mer angelägna. Detta kommer att göra det möjligt för EU att bevara en stabil jordbrukspolitik i framtiden, att säkerställa en öppen och mer rättvis fördelning av inkomststödet till jordbrukare och att bättre leva upp till konsumenters och skattebetalares önskemål.

2.1.Ekonomiska konsekvenser

De generella slutsatserna av analysen är att de förslag som lagts fram i samband med halvtidsöversynen 2 , trots de relativt små förändringarna av den totala stödnivån, kommer att bidra till en bättre fördelning av resurserna mellan produkter och till effektivare överföring av inkomster.

Enligt alla analyser förväntas spannmålsproduktionen i EU minska något främst på grund av införandet av frikopplingen av direktstödet, förslaget om en kolkredit och nedskärningarna av prisstödet. Det är huvudsakligen minskade spannmålsarealer som ger upphov till denna utveckling eftersom den genomsnittliga avkastningen enligt flertalet analyser förväntas öka. Vete verkar påverkas mindre än foderspannmål eftersom vetepriserna på världsmarknaden är bättre än priserna på de flesta foderspannmål.

Effekterna av förslagen i samband med halvtidsöversynen för produktionen av oljeväxter är mera blandade även om de flesta analyser visar på en liten minskning av produktionen av oljeväxter som skall användas som livsmedel. Enligt kommissionens analys kommer stöden inom ramen för kolkrediten att leda till en ökad produktion av energigrödor, särskilt oljeväxter, främst på bekostnad av spannmålsproduktionen.

Att frikoppla direktstödet inom animalieproduktionen skulle resultera i viss minskning av produktionen av nöt- och fårkött eftersom detta skulle gynna extensifiering av produktionen och leda till ökade marknadspriser med positiv effekt för inkomsterna för de berörda anläggningarna för animalieproduktion.

Effekterna av förslagen i samband med halvtidsöversynen för jordbruksinkomsterna anses allmänt bli ganska begränsade för gemenskapens jordbruk som helhet, dock kan effekterna variera mellan olika produkter och olika regioner.

Även om införandet av frikopplade direktstöd skulle medföra en inkomstökning inom animalieproduktionen (genom högre marknadspriser) skulle detta, i stort sett, på sektorsnivå uppvägas av den negativa inverkan på inkomsterna av nedgången i marknadspriserna för foderspannmål på grund av att råginterventionerna avskaffas.

2.2.Budgetkonsekvenser

För de 15 medlemsstaterna medför de föreslagna åtgärderna en besparing som uppskattas till 337 miljoner euro för budgetåret 2006 och 186 miljoner euro per år från och med 2010. Detta beror på det faktum att besparingarna enligt förslagen för marknadsåtgärder är större än effekten av förslagen gällande direktstöd som uppskattas till +729 miljoner euro 2006 och till +1 610 miljoner euro från och med 2010.

För de nya kandidatländerna kommer de ekonomiska konsekvenserna 2010 att innebära ytterligare en utgift i storleksordningen 88 miljoner euro som ökar varje år för att 2013 uppgå till 241 miljoner euro, till följd av att direktstöden kommer att stå för en allt större del av deras totala utgifter.

För att de totala utgifterna skall kunna hållas inom de nya gränser som beslutats i Bryssel när det gäller finansieringen av marknadsåtgärder och direktstöd i en utvidgad union med 25 medlemsstater, föreslås att de direkta stöden för de nuvarande femton medlemsstaterna minskas från och med budgetåret 2007. Detta visas i nedanstående tabell.

EU-25: Utgiftsprognoser för rubrik 1a - Reformförslag

3.Halvtidsöversynen och kandidatländerna

I enlighet med interna ordningar för genomförande av informations- och överläggningsförfarandet för antagande av vissa beslut och andra åtgärder som måste vidtas under tiden före anslutningen kommer kommissionen att översända de bifogade förslagen för halvtidsöversynen till kandidatländerna när förslagen har överlämnats till rådet. Varje kandidatland kan begära överläggningar om dessa förslag i enlighet med villkoren i ovanstående ordningar. 3

4.Beskrivning av förslagen

4.1.Stabilare marknader och förbättrade gemensamma organisationer av marknaderna

Jordbruksgrödor

Spannmål

Det föreslås en slutlig sänkning med 5 % (av de 20 % som föreslogs i Agenda 2000) för att få ner interventionspriset för spannmål till 95,35 euro/ton från 2004/05 för att säkerställa att intervention verkligen fungerar som ett trygghetsnät. För att undvika ytterligare ackumulering av interventionslager skall råg undantas från interventionssystemet.

I och med att interventionsåtgärdernas betydelse minskar är det inte längre motiverat med säsongskorrigering av interventionspriserna. Det föreslås därför att systemet med månatlig uppskrivning avskaffas. Produktionsstöd för stärkelse och vissa produkter som framställs av stärkelse kommer inte längre att tillämpas.

Till följd av nedskärningen i interventionspriset för spannmål kommer arealersättningen för spannmål och andra relevanta jordbruksgrödor att ökas från 63 euro/ton till 66 euro/ton.

Proteingrödor

Det gällande tillägget för proteingrödor (9,5 euro/ton) kommer att behållas och omvandlas till en grödspecifik arealersättning på 55,57 euro/hektar. Det kommer att utbetalas inom ramen för den maximala garanterade arealen på 1,4 miljoner hektar.

Durumvete

Tillägget för durumvete inom de traditionella produktionsområdena kommer att ändras från 344,5 euro/hektar till 250 euro/hektar och ingå i det enhetliga jordbruksstödet. Det specifika stödet för övriga regioner där det beviljas stöd för durumvete, för närvarande 139,5 euro/hektar, kommer att fasas ut. Nedskärningarna kommer att genomföras under en treårsperiod med början 2004.

Det kommer att införas ett nytt bidrag för att uppnå en kvalitetsförbättring av durumvete med tanke på dess användning till semolina- och pastaframställning. Bidraget kommer att utbetalas i traditionella produktionsområden till jordbrukare som använder en viss kvantitet certifierat utsäde av utvalda sorter. Sorterna kommer att väljas ut för att tillgodose kvalitetskrav för gryn- och pastaproduktion. Bidraget uppgår till 40 euro/hektar och betalas ut inom gränserna för de maximala garanterade arealerna som för närvarande tillämpas i traditionella produktionsområden.

Stärkelsepotatis

Enligt förordning (EEG) nr 1766/92 skall direktstöd beviljas producenter av stärkelsepotatis. Stödbeloppet fastställdes till 110,54 euro per ton stärkelse inom ramen för Agenda 2000. 50 % av detta stöd kommer att inbegripas i det enhetliga jordbruksstödet på grundval av de historiska leveranserna till industrin. Återstoden kommer att behållas som ett grödspecifikt stöd för stärkelsepotatis. Minimipriset avskaffas.

Torkat foder

Stödet för torkat foder kommer att omfördelas mellan odlare och bearbetningsindustri. Direktstöd till odlare kommer att integreras i det enhetliga jordbruksstödet och baseras på deras historiska leveranser till industrin. Nationella tak kommer att tillämpas för att ta hänsyn till de gällande nationella garanterade kvantiteterna.

Under en övergångsperiod på fyra år kommer ett förenklat system med ett enda stöd till industrin för dehydratiserat och soltorkat foder att tillämpas med ett gradvis minskande stöd som startar på 33 euro/ton 2004/05. Respektive nationella garanterade kvantiteter kommer att slås samman.

Utsäde

I förordning (EEG) nr 2358/71 fastställs ett stöd för produktion av utvalda arter av utsäde. Stödet som för närvarande betalas per ton producerat utsäde, kommer att integreras i det enhetliga jordbruksstödet. Det kommer att beräknas genom att det antal ton som beviljats stöd multipliceras med det belopp som fastställs i artikel 3 i ovannämnda förordning. 

Ris

För att stabilisera marknadsbalanserna, framför allt med hänsyn till initiativet ”Allt utom vapen”, föreslår kommissionen en minskning i ett steg av interventionspriset med 50 %, till ett faktiskt stödpris på 150 euro/ton i linje med priserna på världsmarknaden. För att ge stabilitet åt producenternas inkomster kommer det nuvarande direktstödet att ökas från 52 euro/ton till 177 euro/ton, en nivå som motsvarar den totala spannmålsersättningen enligt 1992 års reform och Agenda 2000-reformen. Av detta kommer 102 euro/ton att utgöra en del av det enhetliga jordbruksstödet och utbetalas på grundval av historiska rättigheter inom ramen för den aktuella maximala garantiarealen. De återstående 75 euro/ton multiplicerade med avkastningen enligt 1995 års reform kommer att utbetalas som ett grödspecifikt stöd. Den maximala garantiarealen kommer att fastställas till genomsnittet 1999–2001, eller till den aktuella maximala garantiarealen om denna är lägre. Det kommer att införas ett system för privat lagring som utlöses när marknadspriserna faller till en nivå under de faktiska stödpriserna. Dessutom kommer särskilda åtgärder att vidtas om marknadspriserna faller under 120 euro/ton.

Nötter

Det aktuella systemet kommer att ersättas med ett fast årligt bidrag på 100 euro/hektar för en maximal garantiareal på 800 000 hektar uppdelad på nationella garantiarealer. Medlemsstaterna kan komplettera detta med ett årligt belopp på maximalt 109 euro/hektar.

Mjölk och mjölkprodukter

Kommissionen föreslår att det omarbetade systemet med mjölkkvoter förlängs till regleringsåret 2014/15 i syfte att ge mjölkproducenterna ett stabilt framtidsperspektiv.

I mars 1999 beslöt Europeiska rådet i Berlin att av budgethänsyn uppskjuta ikraftträdandet av reformen av mjölksektorn. Eftersom oförutsedda budgetresurser har blivit tillgängliga i den nuvarande budgetplanen är kommissionen av den bestämda åsikten att reformen av mjölksektorn borde tidigareläggas med ett år så att målsättningarna och fördelarna med reformen uppnås så snart som möjligt. Dessutom är det nödvändigt att ytterligare sänka stödpriset på mjölk med en motsvarande ökning av kvoterna med 1 % per år under 2007 och 2008, baserad på referenskvantiteterna när Agenda 2000 genomförts fullt ut.

Dessutom bör den planerade enhetliga sänkningen med 5 % per år ersättas med asymmetrisk nedsättning av interventionspriserna med 3,5% per år för skummjölkspulver och med 7 % för smör under femårsperioden. Totalt sett motsvarar denna sänkning på 35 % av smörpriserna och på 17,5 % av priserna på skummjölkspulver en total minskning på 28% av mjölkpriserna i EU på fem år. Interventionsuppköp av smör utöver 30 000 ton per år kommer att upphöra. Över denna gräns föreslås det uppköp genom anbudsförfarande.

Ytterligare kompensation under 2007 och 2008 kommer att ske genom direktstöd, med samma beräkningsmetoder som i Agenda 2000. Samtliga stöd till sektorn kommer att integreras i det enhetliga jordbruksstödet.

4.2.Frikoppling av direktstöd - fastställande av ett enhetligt jordbruksstöd

Ett enhetligt jordbruksstöd kommer att ersätta de flesta bidragen inom de olika gemensamma organisationerna av marknaden. Lantbrukarna kommer att få ett enhetligt jordbruksstöd som baseras på ett referensbelopp för jordbruksgrödor, nötkött (inbegripet Posei och Egeiska öarna), mjölk och mjölkprodukter, får och getter, stärkelsepotatis, trindsäd, ris, utsäde och torkat foder under en referensperiod som sträcker sig från 2000 till 2002.

Det enhetliga jordbruksstödet kommer att delas upp i stödrättigheter för att underlätta överlåtelse av dem. Varje rättighet kommer att beräknas genom att referensbeloppet divideras med det antal hektar genom vilket man fick fram detta belopp (inbegripet grovfoderareal) under referensåren.

I en stödansökan baserad på rättigheter måste antalet stödberättigande hektar anges, vilket definieras som företagets jordbruksareal. Stödberättigande hektar kommer inte att omfatta areal som används för fleråriga grödor, skog eller areal som användes för andra ändamål än jordbruk den 31 december 2002. När det gäller animalieproduktion utan anknytning till motsvarande mark eller om stödrättigheten ligger på över 10 000 euro kommer en särskild stödrättighet att tillämpas med motsvarande krav. Nationella tak för det enhetliga jordbruksstödet och det särskilda stödet kommer att fastställas. 1 % av detta belopp kommer att på medlemsstatsnivå avsättas för särskilda svårigheter.

Rättigheter får överlåtas, med eller utan mark, mellan jordbrukare i samma medlemsstat. En medlemsstat får fastställa regioner inom vilka överlåtelser bara tillåts i begränsad omfattning. Dessutom blir det fritt fram för medlemsstaterna att anpassa rättigheterna med hänsyn till regionala genomsnitt.

Jordbrukare får använda denna mark till all jordbruksverksamhet utom till fleråriga grödor. En rättighet som inte har utnyttjats under en period av maximalt fem år skall, utom i fall av force majeur och andra exceptionella omständigheter, tillfalla en nationell reserv.

Förbättrade standarder för miljö, livsmedelssäkerhet, djurhälsa och djurskydd samt arbetarskydd

Obligatoriska tvärvillkor kommer att tillämpas på föreskrivna europeiska normer på områden inom miljö, livsmedelssäkerhet, djurhälsa, djurskydd och arbetarskyddsfrågor som har samband med jordbruksföretag. Som ett nödvändigt komplement till frikopplingen från produktionen kommer mottagarna av direktstöd också att vara skyldiga att hålla marken i god jordbrukshävd, för att undvika att mark överges och därav följande miljöproblem.

Detta kommer att tillämpas på jordbruksföretaget som helhet och påföljder kommer att tillämpas om det konstateras att en stödmottagares jordbruk inte uppfyller kraven. Det kommer att gälla samtliga sektorer och tillämpas på både brukad och icke brukad jordbruksmark.

De jordbrukare som får enhetligt jordbruksstöd eller andra direktstöd enligt den gemensamma jordbrukspolitiken och som inte uppfyller dessa föreskrivna normer kommer att bli föremål för påföljder. Dessa kommer att få formen av helt eller delvis indraget stöd (beroende på hur allvarligt fallet är).

Jordbruksrådgivning

Jordbruksrådgivningen kommer att ingå som en obligatorisk del i tvärvillkoren. Den kommer till en början att begränsas till att omfatta producenter som får mer än 15 000 euro per år i direktstöd eller som har en omsättning på mer än 100 000 euro per år. Övriga jordbrukare kommer att kunna delta i systemet på frivillig basis. Genom denna tjänst kommer jordbrukare genom feedback att få råd om hur normer och god praxis tillämpas i produktionen. Jordbruksrevision kommer att omfatta strukturerad och regelbunden inventering och bokföring av materialflöde och andra processer på företagsnivå som bedöms som relevanta för ett särskilt målområde (miljö, livsmedelssäkerhet och djurskydd). Stöd för jordbruksrevision kommer att kunna ges inom ramen för landsbygdsutvecklingen.

Långsiktiga arealuttag av miljöskäl

Producenter som för närvarande omfattas av obligatoriskt arealuttag kommer att bli skyldiga att fortsätta med detta på en areal motsvarande 10 % av den areal som de för närvarande använder till spannmål, oljeväxter och proteingrödor, som ett villkor för att beviljas det enhetliga jordbruksstödet. Ekologiskt jordbruk kommer inte att omfattas av denna skyldighet för arealen i fråga. Arealuttaget kommer att vara icke-roterande och får inte användas för jordbruksändamål eller för att producera grödor för kommersiella ändamål. Medlemsstaterna kommer emellertid att kunna tillåta roterande arealuttag om detta är nödvändigt av miljöskäl. Vid överlåtelse av mark skall arealuttaget fortsätta.

Stöd till energigrödor – kolkrediter

Kommissionen föreslår ett stöd på 45 euro/hektar för energigrödor. Detta kommer att tillämpas på en maximal garantiareal inom EU på 1 500 000 hektar. Stödet kommer bara att beviljas för arealer vars produktion omfattas av ett avtal mellan jordbrukaren och ett bearbetningsföretag, utom i fall där jordbrukaren själv genomför bearbetningen på anläggningen. Senast fem år efter införandet av systemet med energigrödor skall kommissionen lämna in en rapport till rådet om genomförandet med eventuella förslag.

Det integrerade administrations- och kontrollsystemet (IAKS)

Det integrerade administrations- och kontrollsystemet kommer att behöva anpassas efter de nya bestämmelserna för direktstöd. I synnerhet införandet av det enhetliga jordbruksstödet kommer att medföra en förenkling av en grundläggande del av det aktuella integrerade administrations- och kontrollsystemet, eftersom identifiering av spannmål, oljeväxter och proteingrödor och animalieproduktion inte är något krav för det nya enhetliga jordbruksstödet, utom för de produkter som också i fortsättningen kommer att omfattas av ett grödspecifikt stöd som exempelvis ris eller durumvete. Det nuvarande övervaknings- och kontrollsystemet för stöd kommer att användas för att underlätta dubbelkontroller av stödrättigheterna och de arealer som är en förutsättning för dessa. Systemet för identifiering av jordbruksskiften får därför fortsatt grundläggande betydelse i det nya integrerade administrations- och kontrollsystemet.

Stödansökningar måste också i fortsättningen omfattas av administrativa kontroller av arealernas stödberättigande och av att det finns motsvarande stödrättigheter. De administrativa kontrollerna bör kompletteras med kontroller på plats på stickprovsbasis då till exempel fjärranalys kan användas för att kontrollera arealerna. Tillsammans kommer dessa kontroller, som bör samordnas av en därtill utsedd ansvarig myndighet, resultera i att stödet minskas eller stoppas då det konstateras att villkoren för stödberättigande inte är uppfyllda.

Det bör framhållas att kontrollen av tvärvillkoren också kommer att täckas av det nya integrerade administrations- och kontrollsystemet som sålunda inte enbart kommer att syssla med villkor för stödberättigande. Förslaget innebär följaktligen ett fullständigt integrerat administrations- och kontrollsystem. I detta avseende förutses att de kontrollsystem som redan används i medlemsstaterna för att kontrollera att föreskrivna verksamhetskrav och bestämmelser om god jordbrukshävd uppfylls, får användas inom ramen för det integrerade administrations- och kontrollsystemet med vilket de måste vara kompatibla. Detta gäller bland annat systemet för identifiering och registrering av djur i enlighet med direktiv 92/102/EEG och förordning (EG) nr 1760/2000. Även det administrations- och kontrollsystem som tillämpas för de stödordningar som fastställs i bilaga IV till förslaget till den övergripande förordningen måste vara kompatibelt med IAKS.

4.3.Gradvis sänkning

I syfte att säkerställa ett mer balanserat stöd och skapa en förutsägbar och tydlig ram för framtida finansieringsbehov föreslås ett system med gradvis sänkning för perioden 2006–2012.

De stöd som beviljas en jordbrukare ett givet år kommer att minskas på följande sätt:

Inom ovannämnda system skall den moduleringsandel som blir resultatet av den gradvisa minskningen, vilken börjar med 1 % 2006 och ökar till 6 % 2011, göras tillgänglig för medlemsstaterna som ett ytterligare gemenskapsstöd för åtgärder som skall ingå i deras programplanering för landsbygdsutveckling. Dessa belopp kommer att fördelas mellan medlemsstaterna på grundval av jordbruksareal, sysselsättning inom jordbruket och BNP per capita i köpkraft. De återstående beloppen kommer att vara tillgängliga för ytterligare finansieringsbehov vid nya marknadsreformer. Gradvis sänkning och modulering kommer inte att tillämpas i de nya medlemsstaterna förrän infasningen av direktstöd har lett till att dessa ligger på den normala nivån inom EU.

4.4.Konsolidering och förstärkning av landsbygdsutvecklingen

Kommissionen föreslår att gemenskapsstödet till landsbygdsutveckling breddas genom att nya åtgärder införs utan att detta påverkar den kommande debatten om en omarbetning av politiken för landsbygdsutveckling. Dessa kommer att läggas till ”åtgärdsmenyn” enligt den andra pelaren utan ändringar av den grundläggande ram enligt vilken stödet till landsbygdsutveckling genomförs, eftersom kommissionen anser att detta skulle vara kontraproduktivt vid denna tidpunkt halvvägs in på den pågående programperioden 2000–2006.

De nya förslagna åtgärderna är samtliga kompletterande åtgärder och kommer att finansieras av garantisektionen vid EUGFJ inom hela EU. Åtgärderna är främst avsedda för stödmottagare bland jordbrukarna. Det blir medlemsstaterna och regionerna som bestämmer om de vill ta med dessa åtgärder i sina program för landsbygdsutveckling. De nya åtgärderna kommer att omfatta följande:

För det första ett nytt kapitel i förordning (EG) nr 1257/1999 med rubriken ”Livsmedelskvalitet” i vilket det ingår två åtgärder:

*Stimulansbidrag kommer att beviljas jordbrukare som på frivillig basis deltar i gemenskapsprogram eller i godkända nationella system vars syfte är att förbättra jordbruksprodukternas och framställningsmetodernas kvalitet, och att ge konsumenterna garantier på dessa områden. Detta stöd kommer att kunna betalas årligen i högst fem år och uppgå till högst 1 500 euro per företag ett givet år.

*Stöd till producentgrupper för verksamheter som syftar till att informera konsumenter om och främja produkter som producerats enligt kvalitetssystem för livsmedel som får stöd inom ramen för ovannämnda åtgärd. Statligt stöd kommer att tillåtas upp till 70 % av de stödberättigande projektkostnaderna.

För det andra ett nytt kapitel med rubriken ”Krav som skall uppfyllas” som omfattar följande två åtgärder:

*Möjlighet för medlemsstaterna att erbjuda tillfälligt och gradvis minskande stöd för att hjälpa jordbrukare att anpassa sig till de krav som införs baserade på gemenskapslagstiftningen rörande miljö, folkhälsa, djurhälsa, växtskydd, djurskydd samt arbetarskydd. Stödnivån måste differentieras så att hänsyn tas till ytterligare skyldigheter och driftskostnader för jordbrukarna i samband med att en ny särskild norm införs. Ett fast stöd som gradvis minskar kommer att betalas ut under en period på högst fem år. Stöd kommer att maximeras till 10 000 euro per jordbruksföretag ett givet år. Stöd kommer inte under några omständigheter att betalas ut om normerna inte följs på grund av att en enskild jordbrukare inte iakttar de normer som redan ingår i den nationella lagstiftningen.

*Stöd till jordbrukare för att hjälpa dem med kostnaderna när de anlitar jordbruksrådgivningen. Jordbrukare kan beviljas offentligt stöd för upp till 80 % av kostnaderna för rådgivningen första gången de anlitar denna, dock högst 1 500 euro.

För det tredje införs i det nuvarande kapitlet om miljövänligt jordbruk i förordning (EG) nr 1257/1999 möjligheten att betala ut stöd till jordbrukare som förbinder sig att under minst fem år förbättra djurhållningen utöver normal god djurhållningspraxis. Stödet kommer att betalas ut årligen på grundval av de ytterligare kostnader och inkomstförluster som uppstår genom dessa åtaganden, dock högst 500 euro per djurenhet och år.

Utöver en rad tekniska ändringar på grund av införandet av nya åtgärder föreslår kommissionen att man utnyttjar tillfället att ändra förordning (EG) nr 1257/1999 i samband med de aktuella förslagen för att förenkla och tydliggöra vissa bestämmelser i rådsförordningen. Dessa ändringar gäller tydliggörande av räckvidden för kapitlen om skogsbruk och kompetensutveckling, och en ny strecksats i kapitlet om anpassning och utveckling av landsbygden (de så kallade artikel 33-åtgärderna) för att täcka de administrativa kostnaderna i samband med de lokala partnerskapsgrupperna.

2004 kommer kommissionen att undersöka i vilken utsträckning landsbygdsutvecklingen bidrar till målen för en hållbar utveckling, främst när det gäller den biologiska mångfalden och genomförandet av direktiv 92/43/EG (habitatdirektivet). Dessutom kommer man vid samma översyn att överväga möjligheten att utvidga det stöd som beviljas jordbrukare för att de skall kunna uppfylla nyligen antagna gemenskapsnormer om livsmedelskvalitet, till att även omfatta små, traditionella livsmedelsproducenter. Vid behov kommer kommissionen att lägga fram förslag för att stärka den gemensamma jordbrukspolitikens bidrag till att uppnå dessa mål.

2003/0006 (CNS)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om upprättande av gemensamma bestämmelser för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av stödsystem för producenter av vissa grödor

INNEHÅLL

AVDELNING I    TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

AVDELNING II    ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Kapitel 1    Tvärvillkor

Kapitel 2    Gradvis sänkning och modulering

Kapitel 3    Jordbruksrådgivning

Kapitel 4    Integrerat administrations- och kontrollsystem

Kapitel 5    Andra allmänna bestämmelser

AVDELNING III    ENHETSSTÖDSYSTEM

Kapitel 1    Allmänna bestämmelser

Kapitel 2    Fastställande av beloppet

Kapitel 3    Stödrättigheter

Avsnitt 1    Stödrättigheter grundade på areal
Avsnitt 2    Särskilda stödrättigheter
Kapitel 4    Markanvändning inom enhetsstödsystemet

Avsnitt 1    Markanvändning
Avsnitt 2    Arealuttag

Kapitel 5    Regionalt genomförande

AVDELNING IV    ANDRA STÖDSYSTEM

Kapitel 1    Särskilt kvalitetsbidrag för durumvete

Kapitel 2    Bidrag för proteingrödor

Kapitel 3    Grödspecifikt stöd för ris

Kapitel 4    Arealstöd för nötter

Kapitel 5    Stöd för energigrödor

Kapitel 6    Stöd för stärkelsepotatis

AVDELNING V    ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

BILAGA I    Förteckning över stödsystem som uppfyller kriterierna i artikel 1

BILAGA II    Nationella tak som avses i artikel 11.2

BILAGA III    Föreskrivna verksamhetskrav som avses i artiklarna 3 och 4

BILAGA IV    God jordbrukshävd

BILAGA V    Stödsystem som är förenliga med det integrerade administrations- och kontrollsystemet

BILAGA VI    Förteckning över direktstöd som omfattas av det enhetsstöd som avses i artikel 36

BILAGA VII    Beräkning av det referensbelopp som avses i artikel 40

BILAGA VIII    Nationella tak som avses i artikel 44

BILAGA IX    Traditionella produktionszoner för durumvete som avses i artikel 61

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 36 och 37 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag 4 ,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande 5 ,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 6 ,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande 7 , och

av följande skäl:

(1)Gemensamma villkor bör fastställas för direktstöd enligt de olika systemen för inkomststöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

(2)Full utbetalning av direktstöd bör kopplas till uppfyllelse av bestämmelser som gäller jordbruksmark, jordbruksproduktion och jordbruksverksamhet. Dessa bestämmelser bör bidra till att grundläggande normer för miljöskydd, livsmedelssäkerhet, djurhälsa och djurskydd, arbetarskydd för jordbrukare och god jordbrukshävd införlivas i de gemensamma organisationerna av marknaderna. Om dessa grundläggande normer inte uppfylls bör medlemsstaterna helt eller delvis dra in direktstöd på grundval av kriterier som är proportionerliga, objektiva och graderade. Sådana indragningar bör inte påverka tillämpningen av påföljder som har fastställts eller kommer att fastställas i enlighet med annan gemenskapslagstiftning eller nationell lagstiftning.

(3)För att hålla mark i god jordbrukshävd bör normer fastställas på ett antal områden där det för närvarande inte finns några normer. Dessa normer bör grundas på god lantbrukspraxis som i vissa fall kan omfattas av bestämmelser i medlemsstaterna. Det bör därför upprättas en gemenskapsram inom vilken medlemsstaterna kan anta normer med hänsyn till särskilda förhållanden i de områden som berörs, däribland jordmån, klimatförhållanden och befintliga jordbrukssystem (markanvändning, växtföljd, jordbruksmetoder) och gårdsstrukturer.

(4)Eftersom permanent betesmark har positiva miljöeffekter bör det antas bestämmelser för att främja bevarandet av befintlig permanent betesmark och undvika en storskalig omvandling till åkermark.

(5)För att uppnå en bättre balans mellan de politiska verktyg som avser att främja ett hållbart jordbruk och de som avser att främja landsbygdsutveckling bör ett system för progressiv minskning av direktstöden införas obligatoriskt inom gemenskapen under perioden 2007‑2012. Alla direktstöd, utöver vissa belopp, bör varje år minskas med en viss procentsats. Besparingarna bör användas för att vid behov finansiera ytterligare reformer av sektorer inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Kommissionen bör ges befogenhet att vid behov ändra de nämnda procentsatserna. Till och med 2007 får medlemsstaterna fortsätta att tillämpa den nuvarande frivilliga moduleringen i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1259/1999 av den 17 maj 1999 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken 8 .

(6)För att hjälpa jordbrukare att uppfylla de normer som gäller för ett modernt, högkvalitativt jordbruk, är det nödvändigt att medlemsstaterna upprättar ett omfattande system för rådgivning till kommersiella jordbruksföretag. Systemet för jordbruksrådgivning bör hjälpa jordbrukare att bli mer medvetna om materialflöden och processer på gården som berör normer för miljö, livsmedelssäkerhet, djurhälsa, djurskydd och arbetarskydd utan att på något sätt påverka deras skyldighet och ansvar att följa dessa normer.

(7)För att underlätta införandet av systemet för jordbruksrådgivning bör det, i ett första skede, ingå som en obligatorisk del av tvärvillkoren (tidigare kallat ”ömsesidig överensstämmelse”) för producenter som erhåller över ett visst belopp per år i direktstöd eller har en omsättning över ett visst belopp. Andra jordbrukare bör kunna delta i systemet på frivillig grund. Eftersom det handlar om att ge råd till jordbrukare, bör uppgifter som erhålls i samband med rådgivningen behandlas konfidentiellt, utom vid allvarliga överträdelser av gemenskapslagstiftningen eller nationell lagstiftning.

(8)Medlemsstaterna måste, i enlighet med artikel 8 i rådets förordning (EG) nr 1258/1999 av den 17 maj 1999 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken 9 , vidta nödvändiga åtgärder för att försäkra sig om att de transaktioner som finansieras av garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) verkligen genomförs och att de genomförs på ett riktigt sätt, samt för att förhindra och beivra oegentligheter.

(9)För att göra administrations- och kontrollmekanismerna mer effektiva och användbara är det nödvändigt att anpassa det integrerade administrations- och kontrollsystem som upprättas genom rådets förordning (EEG) nr 3508/92 av den 27 november om ett integrerat system för administration och kontroll av vissa stödsystem inom gemenskapen 10 så att det omfattar enhetsstödsystemet, stödsystemen för durumvete, proteingrödor, energigrödor, ris, potatisstärkelse och nötter samt kontroller av tillämpningen av bestämmelserna om tvärvillkor, modulering och jordbruksrådgivning. Det bör finnas möjlighet att i ett senare skede inkludera andra stödsystem.

(10)För att säkerställa en effektiv kontroll och för att förhindra att flera stödansökningar lämnas in till olika utbetalningsställen inom en och samma medlemsstat, bör varje medlemsstat se till att ha ett enda system för att registrera identiteten på de jordbrukare som lämnar in stödansökningar inom ramen för det integrerade systemet.

(11)De olika delarna i det integrerade systemet syftar till att ge en mer effektiv administration och kontroll. Därför bör medlemsstaterna, när det gäller gemenskapssystem som inte omfattas av denna förordning, ha tillstånd att använda systemet under förutsättning att de inte på något sätt motverkar syftet med de bestämmelser som berörs.

(12)Mot bakgrund av systemets komplexitet och det stora antalet stödansökningar som skall behandlas, är det av största vikt att lämpliga tekniska resurser och administrations- och kontrollmetoder används. Följaktligen bör det integrerade systemet i varje medlemsstat omfatta en databas, ett identifieringssystem för jordbruksskiften, stödansökningar från jordbrukare, ett samordnat kontrollsystem samt, inom enhetsstödsystemet, ett system för att identifiera och registrera stödrättigheter.

(13)För att de uppgifter som samlas in skall kunna behandlas och användas för att kontrollera stödansökningar, är det nödvändigt att upprätta avancerade databaser som i synnerhet gör det möjligt att göra samkontroller.

(14)Det är mycket viktigt att kunna identifiera jordbruksskiften för att få en riktig tillämpning av system som är kopplade till areal. Erfarenheten har visat att de befintliga metoderna har vissa brister. Det bör därför beslutas att införa ett identifieringssystem som vid behov kan stödjas genom fjärranalys.

(15)För enkelhets skull bör medlemsstaterna kunna besluta att en ansökan får lämnas in avseende flera stödsystem och att den årliga ansökan ersätts med en stående ansökan som endast behöver en årlig bekräftelse.

(16)Belopp som blir tillgängliga när stöd minskas genom modulering bör kunna användas av medlemsstaterna för vissa ytterligare åtgärder inom ramen för stödet till landsbygdsutveckling enligt rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden och om ändring och upphävande av vissa förordningar 11 .

(17)Eftersom de belopp som kommer att bli tillgängliga till följd av tvärvillkoren inte kan förutses i tillräckligt god tid för att de skall kunna användas för ytterligare åtgärder inom ramen för stödet till landsbygdsutveckling, bör dessa belopp krediteras garantisektionen vid EUGFJ, utom en viss procentsats som bör behållas av medlemsstaten.

(18)Utbetalningar enligt gemenskapens stödsystem bör göras i sin helhet av behöriga nationella myndigheter till stödmottagarna, efter eventuella minskningar som föreskrivs i denna förordning och inom föreskrivna perioder.

(19)I stödsystemen inom den gemensamma jordbrukspolitiken ingår ett direkt inkomststöd i första hand för att upprätthålla en rimlig levnadsstandard bland jordbruksbefolkningen. Detta mål är nära förknippat med målet att bibehålla landsbygdsområden. För att undvika felaktig användning av gemenskapens medel bör inga stödutbetalningar göras till jordbrukare som på ett konstlat sätt har skapat de förutsättningar som krävs för att få sådana utbetalningar.

(20)Gemensamma stödsystem måste anpassas till förändringar, om nödvändigt inom korta tidsramar. Stödmottagare kan därför inte förlita sig på att stödvillkoren förblir oförändrade, och de bör vara förberedda på en eventuell översyn av systemen mot bakgrund av marknadsförändringar.

(21)Mot bakgrund av direktstödens stora budgetmässiga konsekvenser och för att bättre kunna bedöma deras effekter bör gemenskapens system omfattas av en ordentlig utvärdering.

(22)Ökad konkurrenskraft för gemenskapens jordbruk och bättre livsmedelskvalitet och miljöstandarder innebär med nödvändighet sänkta institutionella priser för jordbruksprodukter och ökade produktionskostnader för jordbruksföretagen i gemenskapen. För att nå dessa mål och främja ett mer marknadsinriktat och hållbart jordbruk, är det nödvändigt att övergången från produktionsstöd till producentstöd fullföljs genom införande av ett system för frikopplat inkomststöd till varje jordbruksföretag. Genom frikopplingen kommer de faktiska belopp som betalas ut till jordbrukare att förbli oförändrade, samtidigt som inkomststödets effektivitet ökar avsevärt. Därför bör enhetsstödet till jordbruket beviljas endast under förutsättning att tvärvillkoren om miljö, djurskydd och livsmedelskvalitet är uppfyllda.

(23)I ett sådant system bör flera befintliga direktstöd som en producent får från olika system kombineras i ett enda stöd, som fastställs på grundval av tidigare stödrättigheter, under en referensperiod, justerade med hänsyn till det fullständiga genomförandet av åtgärder som infördes genom Agenda 2000 och de förändringar av stödbeloppen som görs genom denna förordning.

(24)Eftersom fördelarna i form av förenklad administration ökar om många sektorer ingår, bör systemet i ett första skede omfatta alla produkter som ingår i systemet för jordbruksgrödor samt trindsädesslag, utsäde, nötkött och får. Eftersom nötkött och får inkluderas är det nödvändigt att utvidga systemet till några bidrag som betalas i de yttersta randområdena och på de Egeiska öarna som ett tillägg till direktstöden enligt de gemensamma organisationerna av marknaderna, för att därigenom åstadkomma ytterligare förenkling och för att undvika att en rättslig och administrativ ram inom sektorn för nötkreatur och får behålls för ett begränsat antal producenter i dessa områden. De reviderade stöden för ris och durumvete samt stöden inom mjölksektorn bör också integreras i systemet. Stöd för potatisstärkelse och torkat foder bör också införlivas i systemet, medan särskilda stöd för bearbetningsindustrin bör bibehållas.

(25)Särskilda åtgärder bör fastställas för hampa, för att se till att illegala grödor inte kan gömmas bland grödor som berättigar till enhetsstöd och därigenom ge en negativ påverkan på den gemensamma organisationen av marknaden för hampa. Arealstöd bör därför kunna beviljas endast för arealer som har besåtts med hampsorter som ger vissa garantier med avseende på innehåll av psykotropa ämnen. Hänvisningarna till de särskilda åtgärder som anges i rådets förordning (EG) nr 1673/2000 av den 27 juli 2000 om den gemensamma organisationen av marknaderna för lin och hampa som odlas för fiberproduktion 12 bör ändras i enlighet med detta.

(26)För att ge jordbrukarna frihet att välja vad som skall produceras på deras mark, inbegripet produkter som fortfarande omfattas av kopplat stöd, och därigenom öka marknadsinriktningen, bör enhetsstödet inte vara bundet till villkor om produktion av någon särskild produkt.

(27)För att fastställa det belopp som jordbrukaren bör vara berättigad till i det nya systemet är det lämpligt att hänvisa till de belopp som jordbrukaren har beviljats under en referensperiod. För att kunna ta hänsyn till särskilda situationer bör det upprättas en nationell reserv. Denna reserv kan också användas för att underlätta för nya jordbrukare att delta i systemet. Enhetsstödet bör fastställas för varje enskild gård.

(28)För att underlätta överföring av rätten till stöd bör det sammanlagda belopp som en gård är berättigad till delas upp i andelar (stödrättigheter) som står i samband med ett visst antal stödberättigande hektar som kommer att fastställas senare. För att undvika spekulativa överföringar som leder till en ackumulering av stödrättigheter utan grund i motsvarande jordbruksareal bör, vid beviljande av stöd, stödrättigheterna vara bundna till ett visst antal stödberättigande hektar samtidigt som det finns möjlighet att begränsa överföringen av stödrättigheter inom en region. Särskilda bestämmelser bör fastställas för stöd som inte har direkt samband med areal med hänsyn till den speciella situationen för uppfödning av får och getter.

(29)För att de sammanlagda stöden och stödrättigheterna inte skall överskrida rådande budgetmässiga begränsningar på gemenskapsnivå, på nationell nivå eller i tillämpliga fall regional nivå, bör det fastställas nationella tak beräknade som summan av alla medel som beviljas i varje medlemsstat för utbetalning av stöd enligt de aktuella stödsystemen. Proportionella minskningar bör göras om taket överskrids.

(30)För att bibehålla arealuttagets fördelar när det gäller att begränsa utbudet, samtidigt som dess miljömässiga fördelar förstärks inom det nya stödsystemet, bör villkoren för arealuttag av åkermark bibehållas.

(31)För att kunna hantera särskilda situationer på ett flexibelt sätt, bör medlemsstaterna ha möjlighet att fastställa en viss balans mellan enskilda stödrättigheter och regionala eller nationella genomsnitt.

(32)För att upprätthålla durumveteproduktionens roll i traditionella produktionsområden, samtidigt som man förstärker stödet till durumvete som uppfyller vissa lägsta kvalitetskrav, är det lämpligt att under en övergångsperiod minska det nuvarande särskilda tillägget för durumvete i traditionella områden och avskaffa det särskilda stödet i etablerade områden. Endast odling som ger ett durumvete lämpligt för användning vid framställning av semolina- och pastaprodukter bör vara stödberättigande.

(33)För att stärka de proteinrika grödornas roll och ge ett incitament att öka produktionen av dessa grödor bör det införas ett kompletterande stöd för producenter av dessa grödor. För att få en riktig tillämpning av det nya systemet bör vissa villkor för rätten till stöd fastställas. En maximal garantiareal bör fastställas och proportionella minskningar bör göras om den maximala garantiarealen överskrids.

(34)För att upprätthålla risproduktionens roll i traditionella produktionsområden bör det införas ett kompletterande stöd för risproducenter. För att få en riktig tillämpning av det nya systemet bör vissa villkor för rätten till stöd fastställas. Nationella basarealer bör fastställas och minskningar bör göras om dessa arealer överskrids.

(35)Nya stödordningar för nötter bör inrättas för att undvika risken att nötproduktion upphör i traditionella områden, med efterföljande negativa följder för miljö och landsbygd samt negativa sociala och ekonomiska konsekvenser. För att få en riktig tillämpning av de nya ordningarna bör vissa villkor för rätten till stöd fastställas, däribland en lägsta trädtäthet och skiftesstorlek. För att kunna tillgodose särskilda behov bör medlemsstaterna ha rätt att ge kompletterande stöd.

(36)För att undvika att budgeten överskrids bör en maximal garantiareal fastställas, och proportionella minskningar bör göras om den maximala garantiarealen överskrids, i första hand i de medlemsstater som överskrider sin areal. För att få en balanserad tillämpning inom gemenskapen bör denna areal fördelas i proportion till de nötproducerande arealerna i medlemsstaterna. Medlemsstaterna bör ha ansvaret för att fördela arealerna inom sitt territorium. Arealer som omfattas av förbättringsplaner bör inte vara berättigande till stöd enligt det nya systemet förrän planen har löpt ut.

(37)För att dra nytta av de framgångar som förbättringsplaner innebär när det gäller att samordna utbudet får medlemsstaterna besluta att medlemskap i producentorganisationer är en förutsättning för rätt till gemenskapsstöd och nationellt stöd. För att undvika störningar måste en smidig övergång ske till det nya systemet.

(38)För närvarande består stödet för energigrödor i möjligheten att odla industrigrödor på uttagen mark. Energigrödor utgör den största produktionen av icke-livsmedelsprodukter på uttagen mark. Det bör införas särskilt stöd för energigrödor i syfte att ersätta energikällor som bidrar till utsläpp av koldioxid. Vid fördelningen av arealer mellan medlemsstaterna bör tidigare produktion av energigrödor på uttagen areal beaktas, liksom arrangemang för att dela på åtagandet att minska CO2-utsläppen och huvudgrödornas nuvarande basarealer. Arrangemangen bör ses över efter en föreskriven period för att ta hänsyn till genomförandet av EU:s initiativ om biobränsle.

(39)För att upprätthålla stärkelseproduktion i traditionella produktionsområden och ge erkännande åt potatisproduktionens roll i den agronomiska cykeln bör det införas ett kompletterande stöd för producenter av potatisstärkelse. Eftersom stödsystemet för producenter av potatisstärkelse delvis kommer att införlivas i enhetsstödsystemet och minimipriset för potatisstärkelse och bidraget för stärkelseproduktion kommer att avskaffas, bör dessutom rådets förordning (EG) nr 1868/94 av den 27 juli 1994 om upprättandet av ett kvotsystem avseende produktionen av potatisstärkelse 13 ändras.

(40)Som ett resultat av ovannämnda ändringar och nya bestämmelser bör rådets förordningar (EEG) nr 3508/92, (EG) nr 1577/96 av den 30 juli 1996 om en särskild åtgärd för vissa trindsädesslag 14 samt (EG) nr 1251/1999 av den 17 maj 1999 om upprättande av ett stödsystem för producenter av vissa jordbruksgrödor 15 upphöra att gälla. Även rådets förordning (EG) nr 1259/1999 bör upphöra att gälla, utom artikel 2a och artiklarna 4, 5 och 11, där det anges särskilda tillfälliga och frivilliga system som kommer att löpa ut 2005 respektive 2006.

(41)De särskilda bestämmelserna i förordning (EEG) nr 2019/93 av den 19 juli 1993 om införandet av särskilda bestämmelser för de mindre Egeiska öarna rörande vissa jordbruksprodukter 16 , (EG) nr 3072/95 av den 22 december 1995 om den gemensamma organisationen av marknaden för ris 17 , (EG) nr 1254/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött 18 , (EG) nr 1255/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter 19 , (EG) nr 1452/2001 av den 28 juni 2001 om specifika åtgärder för vissa jordbruksprodukter till förmån för de franska utomeuropeiska departementen, ändring av direktiv 72/462/EEG samt upphävande av förordning (EEG) nr 525/77 och förordning (EEG) nr 3763/91 (Poseidom) 20 , (EG) nr 1453/2001 av den 28 juni 2001 om specifika åtgärder för vissa jordbruksprodukter till förmån för Azorerna och Madeira samt om upphävande av förordning (EEG) nr 1600/92 (Poseima) 21 , (EG) nr 1454/2001 av den 28 juni 2001 om specifika åtgärder för vissa jordbruksprodukter till förmån för Kanarieöarna och om upphävande av förordning (EEG) nr 1601/92 (Poseican) 22 och (EG) nr 2529/2001 av den 19 december 2001 om den gemensamma organisationen av marknaden för får- och getkött 23 har i praktiken förlorat sin innebörd och bör därför upphävas.

(42)De åtgärder som krävs för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter 24 .

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I
TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1
Tillämpningsområde

I denna förordning fastställs

*gemensamma bestämmelser för direktstöd enligt stödsystem inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, finansierade av garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ), med undantag av direktstöd enligt förordning (EG) nr 1257/1999,

*ett inkomststöd för jordbrukare (nedan kallat ”enhetsstödsystemet”),

*stödsystem för producenter av durumvete, proteingrödor, ris, nötter, energigrödor och potatisstärkelse.

Artikel 2
Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

a)jordbrukare: en fysisk eller juridisk person eller en grupp av fysiska eller juridiska personer, oavsett gruppens eller dess medlemmars juridiska ställning enligt nationell lagstiftning, vars jordbruksföretag ligger inom gemenskapens territorium, enligt artikel 299 i EG-fördraget, och som bedriver jordbruksverksamhet.

b)jordbruksföretag: samtliga de produktionsenheter som drivs av en jordbrukare och som är belägna inom en och samma medlemsstats territorium.

c)jordbruksverksamhet: produktion, uppfödning eller odling av jordbruksprodukter inbegripet skörd, mjölkning och animalieproduktion, eller verksamhet för att hålla marken i god jordbrukshävd i enlighet med artikel 5.

d)direktstöd: ett stöd som beviljas direkt till jordbrukare enligt ett stödsystem förtecknat i bilaga I.

e)stöd under ett visst kalenderår: stöd som har beviljats eller kommer att beviljas för det berörda året, inbegripet alla stöd avseende perioder som inleds under det kalenderåret.

AVDELNING II
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Kapitel 1
Tvärvillkor

Artikel 3
Grundläggande krav

1.En jordbrukare som får direktstöd skall iaktta de föreskrivna verksamhetskrav som anges i bilaga III och god jordbrukshävd som fastställs i enlighet med artikel 5

2.Den behöriga nationella myndigheten skall ge jordbrukaren en förteckning över föreskrivna verksamhetskrav och god jordbrukshävd som skall iakttas.

Artikel 4
Föreskrivna verksamhetskrav

1.De föreskrivna verksamhetskrav som avses i bilaga III skall fastställas genom gemenskapslagstiftning inom

*folkhälsa, djurhälsa och växtskydd,

*arbetarskydd,

*miljö,

*djurskydd.

2.De rättsakter som avses i bilaga III skall tillämpas inom ramen för denna förordning i deras ändrade lydelse vid motsvarande tidpunkt.

Artikel 5
God jordbrukshävd

Medlemsstaterna skall definiera god jordbrukshävd med beaktande av den ram som anges i bilaga IV.

Medlemsstaterna skall se till att mark som var permanent betesmark den 31 december 2002 bibehålls som permanent betesmark.

Artikel 6
Minskning av eller uteslutning från stöd

1.Om föreskrivna verksamhetskrav eller god jordbrukshävd inte iakttas skall det sammanlagda beloppet av direktstöd för det år då överträdelsen inträffar, efter tillämpning av artikel 10, minskas eller i tillämpliga fall dras in i enlighet med de närmare bestämmelser som anges i artikel 7.

2.Minskningar eller uteslutningar enligt punkt 1 skall tillämpas endast om överträdelsen avser

a)en verksamhet som berör jordbruksprodukter, enligt förteckningen i bilaga I till EG-fördraget, inbegripet bomull men med undantag av fiskeriprodukter,

b)någon del av jordbruksföretagets jordbruksmark, inbegripet skiften som ingår i långsiktigt arealuttag,

c)arbetskraft, även tillfälligt anställd, som jordbruksföretaget använder för jordbruksverksamhet.

Artikel 7
Närmare bestämmelser om minskning eller uteslutning

1.Närmare bestämmelser för minskningar och uteslutningar enligt artikel 6 skall fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 82.2. I detta sammanhang skall hänsyn tas till den upptäckta överträdelsens allvar, omfattning, varaktighet och upprepning samt de kriterier som anges i punkterna 2, 3 och 4.

2.Vid försummelse får procentsatsen för minskning inte vara högre än 10 % eller, vid upprepade överträdelser, 20 %.

3.Vid avsiktliga överträdelser får procentsatsen för minskning inte vara lägre än 50 %, och kan gå ända till fullständig uteslutning från ett eller flera stödsystem och tillämpas under ett eller flera kalenderår.

4.Det sammanlagda belopp som erhålls genom minskning eller uteslutning för ett kalenderår får inte i något fall överskrida det sammanlagda belopp som avses i artikel 6.1.

Artikel 8
Kompletterande föreskrivna verksamhetskrav

Om en medlemsstat anser att ett kompletterande föreskrivet verksamhetskrav bör läggas till i förteckningen i bilaga III skall medlemsstaten lämna in en begäran om detta till kommissionen.

Ett sådant kompletterande föreskrivet verksamhetskrav kan läggas till i förteckningen i bilaga III i enlighet med det förfarande som avses i artikel 82.2.

Artikel 9
Belopp som frigörs till följd av tvärvillkoren

De belopp som frigörs genom tillämpningen av detta kapitel skall krediteras garantisektionen vid EUGFJ. Medlemsstaterna får behålla 20 % av dessa belopp.

Kapitel 2
Gradvis sänkning och modulering

Artikel 10
Gradvis sänkning

1.Alla belopp i direktstöd som under ett visst kalenderår skall utbetalas till en jordbrukare enligt de stödsystem som förtecknas i bilaga I samt taket i bilaga VIII skall varje år fram till 2012 minskas med följande procentsatser:

*2006: 1 %,

*2007: 4 %,

*2008: 12 %,

*2009: 14 %,

*2010: 16 %,

*2011: 18 %,

*2012: 19 %.

2.De procentsatser som anges i punkt 1 kan ändras i enlighet med det förfarande som avses i artikel 82.2.

Artikel 11
Kompletterande stödbelopp

1.Ett kompletterande stödbelopp skall beviljas jordbrukare som får direktstöd enligt denna förordning. Detta belopp skall beräknas på följande sätt:

a)För de första 5 000 euro i direktstöd skall det kompletterande stödbeloppet vara lika med det belopp som blir resultatet av tillämpning av procentsatsen för minskning under det kalenderåret enligt artikel 10. Om jordbrukaren erhåller mindre än 5 000 euro skall det kompletterande stödbeloppet beräknas proportionellt.

b)För belopp mellan 5 000 euro och 50 000 euro skall det kompletterande stödbeloppet vara lika med halva det belopp som uppstår genom tillämpning av procentsatsen för minskning under det kalenderåret enligt artikel 10 minskad med det antal procentenheter som anges i artikel 12. Om jordbrukaren erhåller mindre än 50 000 euro skall det kompletterande stödbeloppet beräknas proportionellt.

2.De sammanlagda kompletterande belopp som kan beviljas i en medlemsstat under ett kalenderår får inte vara högre än de tak som anges i bilaga II. Vid behov skall medlemsstaterna göra en linjär procentuell justering av kompletterande stödbelopp så att de tak som anges i bilaga II inte överskrids.

3.Det kompletterande stödbeloppet skall inte omfattas av de minskningar som avses i artikel 10.

Artikel 12
Modulering

1.De belopp som motsvarar följande antal procentenheter av de minskningar som avses i artikel 10 skall användas för kompletterande gemenskapsstöd för åtgärder inom program för landsbygdsutveckling, finansierade genom garantisektionen vid EUGFJ i enlighet med förordning (EG) nr 1257/1999:

*2006: 1 %,

*2007: 2 %,

*2008: 3 %,

*2009: 4 %,

*2010: 5 %,

*2011: 6 %,

*2012: 6 %.

2.De belopp som avses i punkt 1 skall fördelas till de berörda medlemsstaterna enligt det förfarande som avses i artikel 82.2 på grundval av följande kriterier:

*Jordbruksareal.

*Sysselsättning inom jordbruket.

*Bruttonationalprodukt (BNP) per capita i köpkraft.

Kapitel 3
Jordbruksrådgivning

Artikel 13
Jordbruksrådgivning

1.Medlemsstaterna skall upprätta ett system för rådgivning till jordbrukare angående markskötsel och jordbruksdrift (nedan kallat jordbruksrådgivning) som sköts av en eller flera utvalda myndigheter eller av privata organ som är godkända i enlighet med artikel 16.

2.Rådgivningen skall omfatta åtminstone föreskrivna verksamhetskrav och god jordbrukshävd enligt kapitel I.

Artikel 14
Villkor

1.Medlemsstaterna skall se till att alla jordbrukare som får mer än 15 000 euro i direktstöd per år eller har en omsättning över 100 000 euro per år deltar i jordbruksrådgivning inom en period på fem år, med början den 1 januari 2005, med en deltagandegrad på minst 15 % per år.

2.Andra jordbrukare än de som avses i punkt 1 får delta i jordbruksrådgivning på frivillig grund.

Artikel 15
Tillsynsmyndighet

Om jordbruksrådgivningen sköts av privata organ skall medlemsstaterna utse en myndighet som är ansvarig för godkännande och tillsyn av sådana organ (nedan kallad ”tillsynsmyndigheten”).

Artikel 16
Godkännande av privata organ

1.Ett privat organ får godkännas endast av tillsynsmyndigheten i den medlemsstat där det har sin huvudsakliga verksamhet och, i förekommande fall, sitt huvudkontor. När organet har godkänts får det verka inom hela gemenskapen.

2.För att bli godkänt skall ett privat organ se till att det har tillgång till lämpliga resurser i form av kvalificerad personal, administrativa och tekniska hjälpmedel, erfarenhet av rådgivning och tillförlitlighet i rådgivningen när det gäller föreskrivna verksamhetskrav och god jordbrukshävd enligt kapitel I som organet avser att bedriva rådgivning om.

Artikel 17
Tillsyn av privata organ

1.    Efter det att ett privat organ har utsetts, skall tillsynsmyndigheten

a)se till att organet bedriver sin verksamhet på ett objektivt sätt,

b)kontrollera att organets verksamhet är effektiv,

c)dra tillbaka godkännandet om organet inte uppfyller de krav och skyldigheter som anges i artiklarna 16 och 18. 

2.Godkända privata organ skall

a)ge tillsynsmyndigheten tillträde till organets kontor och hjälpmedel i samband med inspektioner och lämna all information och hjälp som myndigheten anser vara nödvändig för att kunna uppfylla sina skyldigheter enligt denna förordning,

b)senast den 31 januari varje år skicka en förteckning till tillsynsmyndigheten över jordbrukare som omfattats av verksamheten till och med den 31 december föregående år och lämna en kortfattad rapport till myndigheten om rådgivningen. I rapporten skall inte avslöjas personlig eller individuell information eller uppgifter om enskilda jordbruksföretag.

Artikel 18
Skyldigheter för godkända privata organ och utsedda myndigheter

De utsedda myndigheter och de godkända privata organ som avses i artikel 13 skall

a)se till att rådgivning om föreskrivna verksamhetskrav och god jordbrukshävd har genomförts på de jordbruksföretag som omfattas av verksamheten, och

b)inte avslöja personliga eller individuella uppgifter som de tar del av i samband med rådgivningen för andra personer än den jordbrukare som driver det berörda jordbruksföretaget, med undantag av oegentligheter och överträdelser som upptäcks under verksamheten och som omfattas av en skyldighet i gemenskapslagstiftningen eller i nationell lagstiftning att informera en offentlig myndighet, särskilt när det gäller lagöverträdelser.

Artikel 19
Jordbrukarnas skyldigheter

Om en jordbrukare vägrar delta i jordbruksrådgivning eller inte lämnar de uppgifter och den hjälp som de privata organen eller de utsedda myndigheterna anser nödvändiga för att kunna genomföra rådgivningen eller lämnar felaktiga uppgifter, skall han omfattas av minskningar och uteslutningar enligt artikel 6.

Kapitel 4
Integrerat administrations- och kontrollsystem

Artikel 20
Räckvidd

Varje medlemsstat skall inrätta ett integrerat administrations- och kontrollsystem, nedan kallat det ”integrerade systemet”.

Det integrerade systemet skall gälla för de stödsystem som upprättas genom avdelningarna III och IV i denna förordning och genom artikel 2a i förordning (EG) nr 1259/1999.

I den utsträckning som krävs skall det även gälla administration och kontroll av de bestämmelser som fastställs i kapitlen 1, 2 och 3 i denna avdelning.

Artikel 21
Det integrerade systemets beståndsdelar

Det integrerade systemet skall omfatta

a)en databas,

b)ett identifieringssystem för jordbruksskiften,

c)ett system för identifiering och registrering av stödrättigheter i enlighet med artikel 24,

d)stödansökningar,

e)ett integrerat kontrollsystem,

f)ett enda system för att registrera identiteten på varje jordbrukare som lämnar in en stödansökan.

Artikel 22
Databas

1.I databasen skall för varje jordbruksföretag registreras de uppgifter som erhålls från stödansökningarna.

Denna databas skall framför allt göra det möjligt att direkt och omedelbart, via medlemsstatens behöriga myndighet, få tillgång till uppgifter för åtminstone de tre närmast föregående kalenderåren och/eller regleringsåren.

2.Medlemsstaterna får inrätta decentraliserade databaser under förutsättning att dessa, och de administrativa förfarandena för att registrera och få tillgång till uppgifter, utformas på ett enhetligt sätt inom medlemsstatens hela territorium och är kompatibla med varandra så att det går att göra samkontroller.

Artikel 23
Identifieringssystem för jordbruksskiften

Identifieringssystemet för jordbruksskiften skall upprättas på grundval av kartor, dokument ur fastighetsregister eller andra kartografiska referenser. Datoriserade geografiska informationssystem skall användas, helst inbegripet ortofoto från flyg- eller satellitfoton, med en enhetlig standard som garanterar en noggrannhet åtminstone likvärdig med kartografi i skala 1:10 000.

Artikel 24
System för identifiering och registrering av stödrättigheter

1.Systemet för identifiering och registrering av stödrättigheter skall utformas på ett sådant sätt att det är möjligt att kontrollera stödrättigheter och göra samkontroller med stödansökningar och identifieringssystemet för jordbruksskiften.

2.Detta system skall göra det möjligt att direkt och omedelbart, via medlemsstatens behöriga myndighet, få tillgång till uppgifter för åtminstone de tre närmast föregående kalenderåren och/eller regleringsåren.

Artikel 25
Ansökan om stöd

1.Varje år skall jordbrukaren lämna in en ansökan om direktstöd som omfattas av det integrerade systemet och, i tillämpliga fall, lämna uppgifter om

*alla jordbruksskiften inom jordbruksföretaget,

*stödrättigheternas antal och belopp,

*all övrig information som fastställs genom denna förordning eller av den berörda medlemsstaten.

2.En medlemsstat får besluta att stödansökan endast behöver innehålla ändringar i förhållande till den stödansökan som lämnades in föregående år. En medlemsstat får distribuera förtryckta formulär som grundas på de arealer som fastställts föregående år och tillhandahålla grafiskt material som anger läget för dessa arealer.

3.En medlemsstat får besluta att en enda stödansökan skall omfatta flera av eller alla de stödsystem som förtecknas i bilaga I eller andra stödsystem.

Artikel 26
Kontroll av villkor för stödberättigande

1.Medlemsstaterna skall utföra administrativa kontroller av stödansökningarna inbegripet en kontroll av stödberättigande areal och motsvarande stödrättigheter.

2.De administrativa kontrollerna skall kompletteras med ett system för kontroller på plats för att kontrollera berättigande till stödet. För detta ändamål skall medlemsstaterna upprätta en plan för urval av jordbruksföretag.

Medlemsstaterna får använda fjärranalys som ett hjälpmedel för kontroller på plats av jordbruksskiften.

3.Varje medlemsstat skall utse en myndighet som ansvarar för samordningen av de kontroller som föreskrivs i detta kapitel.

Om medlemsstaten delegerar vissa delar av det arbete som skall utföras enligt detta kapitel till specialiserade organ eller företag, skall den utsedda myndigheten behålla kontrollen över och ansvaret för detta arbete.

Artikel 27
Minskning och uteslutning

1.Utan att det påverkar tillämpningen av minskningar och uteslutningar enligt artikel 6 i denna förordning, om det upptäcks att jordbrukaren inte uppfyller de stödvillkor som fastställs i denna förordning eller i artikel 2a i förordning (EG) nr 1259/1999, skall hela eller en del av det stöd som har beviljats eller kommer att beviljas, och för vilket stödvillkoren har uppfyllts, omfattas av minskningar och uteslutningar som fastställs enligt det förfarande som avses i artikel 82.2.

2.Procentsatserna för minskning skall avpassas med hänsyn till den upptäckta överträdelsens allvar, omfattning, varaktighet och upprepning och kan gå ända till fullständig uteslutning från ett eller flera stödsystem under ett eller flera kalenderår.

Artikel 28
Kontroller av tvärvillkor

1.Medlemsstaterna skall utföra administrativa kontroller kompletterade med kontroller på plats för att kontrollera om jordbrukare uppfyller de skyldigheter som anges i kapitel 1.

2.Medlemsstaterna får använda sina befintliga administrations- och kontrollsystem för att se till att föreskrivna verksamhetskrav och god jordbrukshävd enligt kapitel I iakttas.

Dessa system, särskilt det system för identifiering och registrering av djur som inrättats i enlighet med direktiv 92/102/EEG och förordning (EG) nr 1760/2000, skall vara förenliga, i enlighet med artikel 29, med det integrerade systemet.

Artikel 29
Förenlighet

1.Vid tillämpning av de stödsystem som förtecknas i bilaga V skall medlemsstaterna se till att de administrations- och kontrollförfaranden som används för dessa system är förenliga med det integrerade systemet avseende

a)databasen,

b)systemen för identifiering av jordbruksskiften,

c)administrativa kontroller.

Därför skall dessa system utformas så att de fungerar tillsammans utan problem eller konflikter och så att uppgifter kan utbytas mellan dem.

2.    Medlemsstaterna får, för tillämpning av gemenskapens eller egna stödsystem utöver dem som förtecknas i bilaga VI, införliva en eller flera beståndsdelar av det integrerade systemet i sina administrations- och kontrollförfaranden.

Artikel 30
Information och kontroller

1.Kommissionen skall regelbundet få information om tillämpningen av det integrerade systemet.

Den skall organisera utbyte av synpunkter med medlemsstaterna med avseende på detta.

2.Efter att ha informerat de behöriga myndigheterna i god tid får godkända företrädare utsedda av kommissionen utföra

*undersökningar och kontroller av de åtgärder som har vidtagits för att upprätta och genomföra det integrerade systemet,

*kontroller hos de specialiserade organ och företag som anges artikel 26.3.

Tjänstemän från den berörda medlemsstaten får delta i sådana kontroller. De ovannämnda befogenheterna att utföra kontroller skall inte beröra tillämpningen av nationella rättsliga bestämmelser som innebär att vissa åtgärder endast får vidtas av tjänstemän som är särskilt utsedda med stöd av nationell lagstiftning. De godkända företrädare som kommissionen har utsett får i synnerhet inte delta i hembesök hos eller formella förhör av personer som är misstänkta enligt medlemsstatens nationella lagstiftning. De skall emellertid ha tillgång till de uppgifter som då framkommer.

3.Utan att påverka medlemsstaternas ansvar för genomförandet och tillämpningen av det integrerade systemet, får kommissionen anlita specialiserade organ eller personer för att underlätta upprättandet, övervakningen och användningen av det integrerade systemet, särskilt för att kunna ge teknisk rådgivning till de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna om dessa begär det.

Kapitel 5
Andra allmänna bestämmelser

Artikel 31
Utbetalning

1.Om inte annat föreskrivs i denna förordning skall utbetalningar från stödsystem som förtecknas i bilaga göras i sin helhet till stödmottagarna.

2.Utbetalningar skall göras en gång per år under perioden 1 december–30 april påföljande kalenderår.

3.Genom undantag från punkt 2 och i enlighet med det förfarande som avses i artikel 82.2, kan medlemsstaterna ges tillstånd, beroende på budgetläget, att före den 1 december betala ut förskott på upp till 50 % av stödet i regioner där jordbrukare, på grund av extrema väderförhållanden, står inför ekonomiska svårigheter.

Artikel 32
Begränsning av stöd

Utan att det påverkar tillämpningen av särskilda bestämmelser i individuella stödsystem får inga utbetalningar göras till stödmottagare för vilka det har fastställts att de på ett konstlat sätt har skapat de förutsättningar som krävs för att få sådana utbetalningar i syfte att erhålla en förmån i strid med målen för stödsystemet.

Artikel 33
Översyn

Stödsystem som förtecknas i bilaga I skall tillämpas utan att det påverkar en eventuell översyn som vid något tillfälle kan göras mot bakgrund av marknadsförändringar och budgetläget.

Artikel 34
Utvärdering

För att bedöma stödens effektivitet skall stöd enligt de stödsystem som förtecknas i bilaga I utvärderas för att bedöma deras verkan när det gäller uppsatta mål och för att analysera deras effekter på relevanta marknader.

Artikel 35
Interventioner enligt förordning (EG) nr 1258/1999

De stödsystem som förtecknas i bilaga I skall betraktas som interventioner i enlighet med artikel 1.2 b och artikel 2.2 i förordning (EG) nr 1258/1999.

AVDELNING III
ENHETSSTÖDSYSTEM

Kapitel 1
Allmänna bestämmelser

Artikel 36
Stödberättigande

Jordbrukare skall ha tillträde till enhetsstödsystemet om de har fått direktstöd under den referensperiod som avses i artikel 41 enligt minst ett av de stödsystem som anges i bilaga VI.

Artikel 37
Tillämpning

Den behöriga myndigheten i medlemsstaten skall skicka ett ansökningsformulär till jordbrukaren med uppgifter om

a)det belopp som avses i kapitel 2 (nedan kallat ”referensbeloppet”),

b)det antal hektar som avses i artikel 46,

c)antalet stödrättigheter per hektar enligt definitionen i kapitel 3.

Artikel 38
Dubbla ansökningar

Areal motsvarande antalet stödberättigande hektar, enligt definitionen i artikel 47.2, för vilken en ansökan om enhetsstöd lämnas in, får omfattas av en ansökan om alla andra direktstöd som förtecknas i bilaga I, utom de direktstöd som anges i avdelning IV kapitel 4 i denna förordning, artikel 5.1 i förordning 136/66/EEG, artikel 12 i förordning (EEG) nr 404/93, artikel 7.1 i förordning (EG) nr 2201/96 och artikel 2a i förordning (EG) nr 1259/1999.

Areal motsvarande antalet stödberättigande hektar, enligt definitionen i artikel 47.2, för vilken en ansökan om enhetsstöd lämnas in och som tas ur produktion i enlighet med artikel 55 kan inte omfattas av en ansökan om direktstöd för energigrödor enligt avdelning IV kapitel 5.

Artikel 39
Utbetalningar

1.Stöd enligt enhetsstödsystemet skall betalas ut för stödrättigheter enligt definitionen i kapitel 3, åtföljda av ett lika stort antal stödberättigande hektar enligt definitionen i artikel 47.2.

2.För de medlemsstater som inte har infört euron skall stödet omräknas till den nationella valutan med hjälp av den växelkurs som gällde den 1 januari det kalenderår för vilket enhetsstödet beviljas.

3.Medlemsstaterna får besluta att kombinera utbetalningar enligt enhetsstödsystemet med utbetalningar enligt andra stödsystem.

Kapitel 2
Fastställande av beloppet

Artikel 40
Beräkning av beloppet

Referensbeloppet skall vara det årliga genomsnittet av det sammanlagda belopp som en jordbrukare har beviljats, på grundval av antalet hektar och antalet djur, enligt de stödsystem som anges i bilaga VI, beräknat och justerat i enlighet med bilaga VII, för varje kalenderår av den referensperiod som anges i artikel 41.

Artikel 41
Referensperiod

Referensperioden skall omfatta kalenderåren 2000, 2001 och 2002.

Artikel 42
Tillämpning av modulering och tvärvillkor enligt förordning (EG) nr 1259/1999

Om artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 1259/1999 har tillämpats under referensperioden, skall de belopp som avses i bilaga VII vara de som skulle ha beviljats före tillämpning av nämnda artiklar.

Artikel 43
Särskilda svårigheter

1.Genom undantag från artikel 40 skall en jordbrukare vars produktion under referensperioden påverkades negativt genom force majeure eller exceptionella omständigheter som inträffade före eller under referensperioden ha rätt att begära att referensbeloppet beräknas på grundval av det eller de kalenderår under referensperioden som inte påverkades av force majeure eller exceptionella omständigheter.

2.Om hela referensperioden påverkades av force majeure eller exceptionella omständigheter skall medlemsstaten beräkna referensbeloppet på grundval av perioden 1997–1999. I detta fall skall punkt 1 gälla på motsvarande sätt.

3.Fall av force majeure eller exceptionella omständigheter skall av den berörda jordbrukaren anmälas skriftligt till den behöriga myndigheten, tillsammans med för myndigheten tillfredsställande bevis, inom den tid som fastställs av varje medlemsstat.

4.Som fall av force majeure eller exceptionella omständigheter kan den behöriga myndigheten t.ex. godkänna att

a)jordbrukaren avlider,

b)jordbrukaren under en längre tid inte är arbetsför,

c)en allvarlig naturkatastrof inträffar som i väsentlig grad påverkar jordbruksföretagets jordbruksareal.

d)jordbruksföretagets djurstallar förstörs genom olyckshändelse,

e)en epizooti berör hela jordbrukarens djurbesättning eller en del av denna.

Artikel 44
Tak

1.För varje medlemsstat får summan av referensbeloppen inte vara högre än det nationella tak som anges i bilaga VIII.

2.Vid behov skall medlemsstaten göra en linjär procentuell minskning av referensbeloppen så att dess tak inte överskrids.

Artikel 45
Nationell reserv

1.Medlemsstaterna skall, efter en eventuell minskning enligt artikel 44.2, göra en linjär procentuell minskning av referensbeloppen för att upprätta en nationell reserv. Denna minskning får inte vara större än 1 %.

2.Den nationella reserven skall omfatta skillnaden mellan det tak som anges i bilaga VIII och summan av de referensbelopp som beviljas jordbrukare enligt enhetsstödsystemet, efter den minskning som avses i punkt 1.

3.Medlemsstaterna skall använda den nationella reserven för att fastställa referensbelopp för de jordbrukare som avses i artikel 43.

4.Medlemsstaterna får använda den nationella reserven till att bevilja referensbelopp till nya jordbrukare som inleder sin jordbruksverksamhet efter den 31 december 2000, i enlighet med objektiva kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukare kan garanteras och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks.

Kapitel 3
Stödrättigheter

Avsnitt 1
Stödrättigheter grundade på areal

Artikel 46
Fastställande av stödrättigheter

1.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 51 skall en jordbrukare erhålla en stödrättighet per hektar, som beräknas genom att referensbeloppet divideras med det genomsnittliga antalet hektar som under referensperioden gav rätt till de direktstöd som förtecknas i bilaga VI.

2.I det antal hektar som avses i punkt 1 skall dessutom följande ingå:

a)När det gäller de stöd för potatisstärkelse, torkat foder och utsäde som förtecknas i bilaga VII: det antal hektar där stöd har beviljats för produktionen under referensperioden enligt beräkning i punkterna B, D och G i bilaga VII.

b)All foderareal under referensperioden.

3.I punkt 2 skall ”foderareal” avse den areal på jordbruksföretaget som under hela kalenderåret var tillgänglig för uppfödning av nötkreatur och får och/eller getter, inbegripet arealer med dubbel användning och arealer med blandad odling. Foderarealen får inte omfatta

*byggnader, skog, dammar, vägar,

*arealer som används för andra grödor som berättigar till gemenskapsstöd eller för fleråriga grödor eller trädgårdsgrödor.

*arealer som omfattas av stödsystemet för producenter av vissa jordbruksgrödor, används inom stödsystemet för torkat foder eller omfattas av ett nationellt system eller ett gemenskapssystem för arealuttag.

4.Stödrättigheterna per hektar får inte ändras, utom om en jordbrukare har fått tillägg för durumvete eller särskilt stöd för durumvete under referensperioden eller, med början 2004, är berättigad till mjölkbidrag i enlighet med punkt F i bilaga VII.

Artikel 47
Användning av stödrättigheter

1.En stödrättighet som åtföljs av ett stödberättigande hektar skall ge rätt till utbetalning av det belopp som fastställs av stödrättigheten.

2.Med ”stödberättigande hektar” skall avses alla jordbruksarealer inom jordbruksföretaget som upptas av åkermark och permanent betesmark, utom arealer som den 31 december 2002 var beväxta med fleråriga grödor, skogar eller användes för annat än jordbruksverksamhet.

Artikel 48
Outnyttjade stödrättigheter

Stödrättigheter som inte har utnyttjats under en period på fem år skall återgå till den nationella reserven.

Outnyttjade stödrättigheter skall dock inte återgå till den nationella reserven vid fall av force majeure och exceptionella omständigheter i enlighet med artikel 43.4.

Artikel 49
Överföring av stödrättigheter

1.Med undantag för överföring genom faktiskt eller förtida arv får stödrättigheter överföras endast till en annan jordbrukare som är etablerad i samma medlemsstat.

En medlemsstat kan besluta att stödrättigheter endast får överföras mellan jordbrukare i en och samma region.

2.Stödrättigheter kan överföras genom försäljning med eller utan mark. Däremot får arrende eller liknande typer av transaktioner tillåtas endast om de överförda stödrättigheterna åtföljs av en överföring av ett lika stort antal stödberättigande hektar.

3.Vid överföring av stödrättigheter som avses i artikel 46.4 skall stödrättigheterna per hektar beräknas med hänsyn till tillämpningen av punkterna A.2 och F i bilaga VII.

Avsnitt 2
Särskilda stödrättigheter

Artikel 50
De särskilda stödrättigheternas omfattning

1.Genom undantag från artiklarna 46 och 47 skall följande belopp som är resultatet av stöd som beviljats under referensperioden inkluderas i referensbeloppet på de villkor som anges i artikel 51 och punkt C i bilaga VII:

a)Säsongsutjämningsbidrag enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 1254/1999.

b)Slaktbidrag enligt artikel 11 i förordning (EG) nr 1254/1999.

c)Det särskilda bidraget för nötkreatur av hankön och am- och dikobidraget, om jordbrukaren undantogs från djurtäthetskravet enligt artikel 12.1 i förordning (EG) nr 1254/1999, och förutsatt att jordbrukaren inte ansökte om extensifieringsersättning enligt artikel 13 i den förordningen.

d)Ytterligare ersättningar enligt artikel 14 i förordning (EG) nr 1254/1999 som har utbetalats utöver de stöd som avses i a, b och c i denna artikel.

e)Bidrag som fastställs inom ramen för stödsystemet för får och getter

*för kalenderåren 2000 och 2001, i artikel 5 i förordning (EG) nr 2467/98,

*för kalenderåret 2002, i artiklarna 4, 5 och 11.1 samt i artikel 11.2 första, andra och fjärde strecksatsen i förordning (EG) nr 2529/2001.

2.Med början 2004, och genom undantag från artiklarna 36, 46 och 47, skall belopp som är summan av mjölkbidrag och ytterligare ersättningar som fastställs i punkt F i bilaga VII, inkluderas i referensbeloppet på de villkor som anges i artikel 51.

Artikel 51
Fastställande av de särskilda stödrättigheterna

Om en jordbrukare beviljades stöd som nämns i artikel 50 men inte hade några hektar i enlighet med artikel 46 under referensperioden, eller stödrättigheten per hektar ger ett belopp över 10 000 euro, skall jordbrukaren ha rätt till en särskild stödrättighet motsvarande de belopp som avses i artikel 50.

Artikel 52
Villkor för de särskilda stödrättigheterna

1.Antalet särskilda stödrättigheter får inte ändras, utom om en jordbrukare är berättigad till mjölkbidrag. I detta fall skall stödrättigheterna beräknas med hänsyn till tillämpningen av punkt F i bilaga VII.

2.Särskilda stödrättigheter får inte överföras på annat sätt än genom faktiskt eller förtida arv.

När det gäller särskilda stödrättigheter som uteslutande är en följd av de stöd som fastställs i stödordningen för får och getter, skall dock överföring av stödrättigheter tillåtas mellan jordbrukare som har beviljats får- och getbidrag under referensperioden.

3.Avsnitt 1 skall gälla på motsvarande sätt om inte annat föreskrivs i detta avsnitt.

Kapitel 4
Markanvändning inom enhetsstödsystemet

Avsnitt 1
Markanvändning

Artikel 53
Användning av mark för jordbruksändamål

Jordbrukarna får använda sin mark för all jordbruksverksamhet utom för fleråriga grödor.

Artikel 54
Produktion av hampa

1.När det gäller produktion av hampa med KN-nummer 5302 10 00, skall de sorter som används ha en halt av tetrahydrokannabinol som inte överstiger 0,2 % och produktionen skall omfattas av ett avtal eller ett åtagande i enlighet med artikel 2.1 i förordning (EG) nr 1673/2000. Medlemsstaterna skall inrätta ett system för att kontrollera halten av tetrahydrokannabinol i grödan på minst 30 % av de arealer med hampa för fiberproduktion för vilka avtal har slutits eller åtagande har gjorts. Om en medlemsstat inför ett system med förhandsgodkännande av sådan odling skall dock den minsta kontrollerade arealen uppgå till 20 %.

2.I enlighet med det förfarande som avses i artikel 82.2, skall stöd beviljas på villkor att certifierat utsäde av vissa sorter används och att det görs en deklaration av de arealer där hampa odlas för fiberproduktion.

Avsnitt 2
Arealuttag

Artikel 55
Krav på arealuttag

1.Om en jordbrukare har omfattats av kravet på arealuttag av en del av marken på sitt jordbruksföretag för regleringsåret 2003/04 enligt artikel 6.1 i förordning (EG) nr 1251/1999, skall han göra arealuttag från produktionen av en del av jordbruksföretagets mark för vilken en ansökan har gjorts till enhetsstödsystemet, i antal hektar motsvarande 10 % av den areal som används för att beräkna det krav på arealuttag som avses ovan.

2.Jordbruksskiften som användes som permanent betesmark, för fleråriga grödor eller träd eller för andra ändamål än jordbruk den 31 december 1991 får inte användas för att uppfylla kravet på arealuttag enligt punkt 1. En deklaration om arealuttag får emellertid lämnas in för mark för vilken stöd har beviljats enligt rådets förordning (EEG) nr 1308/70 under minst ett av regleringsåren 1998/1999–2000/01.

Medlemsstaterna får på villkor som skall fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 82.2 göra undantag från dessa bestämmelser, under förutsättning att de vidtar åtgärder för att förhindra varje betydande ökning av den totala stödberättigande jordbruksarealen.

3.Det krav på arealuttag som avses i punkt 1 skall gälla för en tioårsperiod med början den 1 januari 2004.

Som resultat av en ansökan som gjorts efter den 28 juni 1995 kan följande arealer anses ha tagits ut i samband med det krav på arealuttag som avses i punkt 1:

*Arealer som tagits ut enligt artiklarna 22–24 i förordning (EG) nr 1257/1999 och som används varken för jordbruksändamål eller annan vinstgivande verksamhet än de som godtas för annan mark som blir föremål för arealuttag enligt den här förordningen.

*Arealer som har beskogats i enlighet med artikel 31 i förordning (EG) nr 1257/1999.

Artikel 56
Undantag från arealuttag

En jordbrukare skall inte omfattas av kravet på arealuttag enligt artikel 55 om

*han lämnar in en ansökan till enhetsstödsystemet som avser en areal på högst 20 hektar eller

*hela hans jordbruksföretag och hela dess produktion uppfyller kraven i förordning (EEG) nr 2092/91.

Artikel 57
Användning av uttagen mark

1.Den uttagna marken skall bibehållas i god jordbrukshävd som fastställts i enlighet med artikel 5.

Den får inte användas för jordbruksändamål och inte för att producera grödor för kommersiella ändamål.

2.Den får inte ingå i växtföljden. Medlemsstaterna får emellertid i välgrundade fall och i synnerhet av särskilda miljöskäl ge jordbrukaren tillstånd att byta ut de jordbruksskiften som ingår i kravet på arealuttag på villkor att han uppfyller kraven på antalet hektar och villkoren för den berörda markens stödberättigande enligt artikel 55.1.

3.Kravet på arealuttag skall fortsätta att gälla om marken överförs.

Kapitel 5
Regionalt genomförande

Artikel 58
Regionalt genomförande

1.En medlemsstat får senast den 1 mars 2004 besluta att tillämpa enhetsstödsystemet enligt kapitlen 1–4 på regional nivå enligt villkoren i detta kapitel.

2.I så fall skall medlemsstaten dela upp det tak som anges i artikel 44 mellan de berörda regionerna enligt objektiva kriterier.

3.Medlemsstaten skall tillämpa enhetsstödsystemet i regionerna inom de regionala tak som anges i punkt 2.

4.Vidare får medlemsstaten i välgrundade fall, till exempel för att undvika snedvridning av konkurrensen, genom undantag från artikel 46, beräkna antalet hektar på regional nivå, som avses i artikel 46, på sådant sätt att det inbegriper alla stödberättigande hektar i den mening som avses i artikel 47.2 vid alla jordbruksföretag som finns i den berörda regionen. I så fall skall genom undantag från artikel 36 en jordbrukare vars företag är beläget i den berörda regionen få en stödrättighet per hektar som beräknas genom att det regionala tak som har fastställts i enlighet med punkt 2 divideras med det antal hektar som har fastställts för regionen.

5.Stödrättigheter enligt den här artikeln får överföras endast inom samma region eller mellan regioner där stödrättigheterna per hektar är lika stora.

AVDELNING IV
ANDRA STÖDSYSTEM

Kapitel 1
Särskilt kvalitetsbidrag för durumvete

Artikel 59
Räckvidd

Stöd skall beviljas producenter av durumvete med KN-nummer 1001 10 00 enligt de villkor som anges i det här kapitlet.

Artikel 60
Belopp och stödberättigande

1.Stödet skall vara 40 euro per hektar.

2.Stöd skall beviljas på villkor att det används vissa kvantiteter av certifierat utsäde av sorter som i regionen erkänns vara av hög kvalitet för semolina- eller pastaproduktion.

Artikel 61
Arealer

1.Stödet skall beviljas för nationella basarealer i de traditionella produktionszoner som förtecknas i bilaga IX.

Basarealerna skall vara följande:

2.En medlemsstat får dela upp sin basareal i delarealer enligt objektiva kriterier.

Artikel 62
Överskridande av arealen

Om den areal för vilken det begärs stöd överskrider basarealen skall arealen per jordbrukare för vilken stöd begärs minskas proportionellt det aktuella året.

Kapitel 2
Bidrag för proteingrödor

Artikel 63
Räckvidd

Stöd skall beviljas producenter av proteingrödor enligt villkoren i det här kapitlet.

Proteingrödor skall inbegripa

*ärter med KN-nummer 0713 10,

*bondbönor och hästbönor med KN-nummer 0713 50,

*lupinfrön med KN-nummer 1209 29 50.

Artikel 64
Belopp och stödberättigande

Stödet skall uppgå till 55,57 euro per hektar proteingrödor som skördas efter mjölkmognadsstadiet.

Odling av grödor på arealer som är helt besådda och som brukas helt i överensstämmelse med lokala normer men som inte uppnår mjölkmognadsstadiet beroende på exceptionella väderförhållanden som erkänns av den berörda medlemsstaten, skall förbli stödberättigande förutsatt att arealerna i fråga inte har använts för andra ändamål fram till detta odlingsstadium.

Artikel 65
Areal

1.Den maximala garantiareal för vilken stöd får beviljas skall vara 1 400 000 ha.

2.Om den areal för vilken det begärs stöd överskrider den maximala garantiarealen, skall arealen per jordbrukare för vilken stöd begärs minskas proportionellt det aktuella året enligt det förfarande som avses i artikel 82.2.

Kapitel 3
Grödspecifikt stöd för ris

Artikel 66
Räckvidd

Stöd skall beviljas risproducenter enligt artikel 1.3 i förordning (EEG) nr 3072/95 på de villkor som anges i det här kapitlet.

Artikel 67
Belopp och stödberättigande

1.Stöd skall beviljas per hektar mark besådd med ris i de fall där grödan bibehålls fram till åtminstone blomningens början under normala odlingsbetingelser.

Odling av grödor på arealer som är helt besådda och som brukas i överensstämmelse med lokala normer men som inte uppnår blomningsstadiet beroende på exceptionella väderförhållanden som erkänns av den berörda medlemsstaten, skall förbli stödberättigande, förutsatt att arealerna i fråga inte har använts för andra ändamål fram till detta odlingsstadium.

2.Stödet skall uppgå till följande belopp enligt skördarna i de berörda medlemsstaterna:

Artikel 68
Arealer

Den nationella basarealen för varje producentmedlemsstat skall vara följande:

En medlemsstat får dela upp sin basareal i delarealer enligt objektiva kriterier.

Artikel 69
Överskridande av arealen

1.Om de arealer som har avsatts för ris under ett år överskrider någon av de basarealer som anges i punkt 68 skall stödbeloppet för alla producenter inom den berörda basarealen för samma produktionsår minskas med

*tre gånger graden av överskridande om denna är lägre än 1 %,

*fyra gånger graden av överskridande om denna är minst 1 % men lägre än 3 %,

*fem gånger graden av överskridande om denna är minst 3 % men lägre än 5 %,

*sex gånger graden av överskridande om denna är minst 5 %.

2.Om punkt 1 tillämpas skall den berörda medlemsstaten, före ett datum som skall fastställas enligt det förfarande som avses i artikel 82.2, fastställa storleken av de minskningar som skall tillämpas på stödet. Medlemsstaten skall dessförinnan informera kommissionen om detta.

Kapitel 4
Arealstöd för nötter

Artikel 70
Gemenskapsstöd

Ett gemenskapsstöd av 100 euro per hektar och år skall beviljas för nötter på de villkor som anges i det här kapitlet.

Nötter skall inbegripa

*mandlar med KN-numren 0802 11 och 0802 12,

*hasselnötter med KN-numren 0802 21 och 0802 22,

*valnötter med KN-numren 0802 31 och 0802 32,

*pistaschmandlar med KN-nummer 0802 50,

*johannesbröd med KN-nummer 1212 10 10.

Artikel 71
Arealer

1.Den maximala garantiareal för vilken stöd får beviljas skall vara 800 000 ha.

2.Den maximala garantiareal som anges i punkt 1 skall delas upp i följande nationella garantiarealer (nedan kallade ”NGA”):

3.En medlemsstat får dela upp sin NGA i delarealer enligt objektiva kriterier, särskilt på regional nivå eller i förhållande till produktionen.

Artikel 72
Överskridande av den nationella garantiarealen

Om den areal för vilken gemenskapsstöd begärs är mindre än den berörda medlemsstatens NGA, skall kommissionen omfördela det oanvända överskottet till de medlemsstater vars NGA överskrids, proportionellt mot deras NGA.

Om den areal för vilken det begärs gemenskapsstöd, efter varje eventuell tillämpning av första stycket, överskrider den berörda medlemsstatens NGA skall arealen per jordbrukare för vilken gemenskapsstöd begärs minskas proportionellt det aktuella året enligt det förfarande som avses i artikel 82.2.

Artikel 73
Villkor för stödberättigande

1.Gemenskapsstödet skall särskilt vara beroende av minsta storlek på jordlott och minsta trädtäthet.

2.Arealer som omfattas av förbättringsplaner i den mening som avses i artikel 14b i förordning (EEG) nr 1035/72 blir stödberättigande i det här systemet den 1 januari året efter det år då förbättringsplanen löper ut.

3.Medlemsstaterna får ställa som villkor för att bevilja gemenskapsstöd att producenterna är medlemmar i sådana producentorganisationer som erkänns enligt artiklarna 11 eller 14 i förordning (EG) nr 2200/96.

Artikel 74
Nationellt stöd

1.Medlemsstaterna får bevilja nationellt stöd utöver gemenskapsstödet upp till ett tak på 109 euro per hektar och år.

2.Det nationella stödet får betalas ut endast för arealer för vilka gemenskapsstöd beviljas.

3.Medlemsstaterna får ställa som villkor för att bevilja nationellt stöd att producenterna är medlemmar i sådana producentorganisationer som erkänns enligt artiklarna 11 eller 14 i förordning (EG) nr 2200/96.

Kapitel 5
Stöd för energigrödor

Artikel 75
Stöd

Ett stöd på 45 euro per hektar och år skall beviljas för arealer där det odlas energigrödor på de villkor som anges i det här kapitlet.

Med energigrödor avses grödor som tillhandahålls huvudsakligen för att producera följande energiprodukter:

*bioetanol: etanol som produceras från biomassa och/eller den biologiskt nedbrytbara delen av avfall för att användas som biobränsle,

*biodiesel: ett bränsle av dieselkvalitet som produceras från biomassa eller använda stekoljor för att användas som biobränsle,

*biogas: ett gasbränsle som framställs genom anaerobisk fermentering av biomassa och/eller den biologiskt nedbrytbara delen av avfall som kan renas till naturgaskvalitet för att användas som biobränsle,

*biometanol: metanol som produceras från biomassa och/eller den biologiskt nedbrytbara delen av avfall för att användas som biobränsle,

*biodimetyleter: dimetyleter som produceras från biomassa och/eller den biologiskt nedbrytbara delen av avfall för att användas som biobränsle,

*bioolja: ett pyrolysoljebränsle framställt från biomassa för att användas som biobränsle,

*bioETBE (etyl-tertio-butyl-eter): ETBE som framställs från bioetanol; volymprocenten av ETBE som beräknas vara biobränsle är 45 %,

*elektrisk energi och värmeenergi som produceras från biomassa.

Artikel 76
Arealer

1.Den maximala garantiareal för vilken stöd får beviljas skall vara 1 500 000 ha.

2.Om den areal för vilken det begärs stöd överskrider den maximala garantiarealen, skall arealen per jordbrukare för vilken stöd begärs minskas proportionellt det aktuella året enligt det förfarande som avses i artikel 82.2.

Artikel 77
Villkor för stödberättigande

Stödet får beviljas endast för arealer vars produktion omfattas av ett avtal mellan jordbrukaren och ett bearbetningsföretag utom i det fall där bearbetningen görs av jordbrukaren själv på jordbruksföretaget.

Artikel 78
Översyn av förteckningen över energigrödor

Nya produkter får läggas till i artikel 75 enligt det förfarande som avses i artikel 82.2.

Artikel 79
Översyn av stödsystemet för energigrödor

Senast den 31 december 2006 skall kommissionen överlämna en rapport till rådet om genomförandet av systemet, vid behov åtföljd av förslag som tar hänsyn till genomförandet av EU:s biobränsleinitiativ.

Kapitel 6
Stöd för stärkelsepotatis

Artikel 80
Stöd

Stöd skall införas för producenter av potatis avsedd för framställning av potatisstärkelse. Stödbeloppet skall gälla för den kvantitet potatis som behövs för att tillverka ett ton stärkelse. Det skall uppgå till 55,27 euro.

Det skall justeras efter stärkelseinnehållet i potatisen.

Artikel 81
Villkor

Stödet skall betalas ut endast för de kvantiteter potatis som omfattas av ett odlingsavtal mellan potatisproducenten och tillverkaren av potatisstärkelse inom den kvot som har tilldelats sådana företag enligt artikel 2.2 i förordning (EG) nr 1868/94.

AVDELNING V
ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 82
Förvaltningskommitté för direktstöd

1.Kommissionen skall biträdas av Förvaltningskommittén för direktstöd, som skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och ha en företrädare för kommissionen som ordförande.

2.När det hänvisas till den här punkten skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara en månad.

Artikel 83
Tillämpningsföreskrifter

Tillämpningsföreskrifter för den här förordningen skall utformas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 82.2. Dessa skall särskilt inbegripa

a)föreskrifter för inrättandet av ett system för jordbruksrådgivning och kriterier för fördelning av belopp som blir tillgängliga genom att modulering tillämpas,

b)föreskrifter för hur stöd skall beviljas enligt den här förordningen, inbegripet villkor för berättigande, datum för ansökningar, bestämmelser för utbetalning och kontroll, kontroll och fastställande av stödrättigheter inklusive varje nödvändig utväxling av uppgifter med medlemsstaterna och fastställande av överskridanden av basarealer eller maximal garantiareal,

c)när det gäller enhetsstödet, föreskrifter särskilt om inrättande av en nationell reserv, överföring av rättigheter, definition av fleråriga grödor och permanent betesmark och en förteckning över grödor som är tillåtna på uttagen mark,

d)när det gäller durumvete, föreskrifter för normer för lägsta kvalitet,

e)när det gäller energigrödor, föreskrifter om definition av grödor som omfattas av systemet, minimikrav för avtal, kontroller i fråga om bearbetad kvantitet och bearbetning på jordbruksföretaget,

f)när det gäller hampa som odlas för framställning av fibrer, föreskrifter om särskilda kontroller och metoder för att fastställa nivåerna av tetrahydrokannabinol inklusive hur de avtal skall slutas och de åtaganden göras som avses i artikel 54,

g)sådana ändringar i bilaga I som kan bli nödvändiga med hänsyn till de kriterier som anges i artikel 1,

h)sådana ändringar i bilagorna III, IV, VI och VII som kan bli nödvändiga med hänsyn särskilt till ny gemenskapslagstiftning,

i)de grundläggande funktionerna i identifieringssystemet för jordbruksskiften och hur dessa skall utformas,

j)alla de ändringar som får göras i stödansökningarna och undantag från kravet att lämna in en stödansökan,

k)bestämmelser om vilka uppgifter stödansökningarna åtminstone skall innehålla,

l)bestämmelser om administrativa kontroller, kontroller på plats och kontroller genom fjärranalys,

m)bestämmelser om hur minskning och uteslutning skall tillämpas i de fall där de skyldigheter som avses i artiklarna 3, 14.1 och 27, inte fullgörs, inklusive fall där minskning och uteslutning inte skall tillämpas,

n)sådana ändringar i bilaga V som kan bli nödvändiga med hänsyn till de kriterier som anges i artikel 29,

o)meddelanden mellan kommissionen och medlemsstaterna,

p)de åtgärder som behövs för att lösa specifika praktiska problem, särskilt sådana som hör samman med genomförandet av avdelning II kapitel 4. Dessa åtgärder får i motiverade fall utgöra undantag från vissa delar av den här förordningen.

Artikel 84
Överföring av information till kommissionen

Medlemsstaterna skall i detalj informera kommissionen om de åtgärder som de vidtar för att genomföra den här förordningen och särskilt sådana åtgärder som hör samman med artiklarna 5, 8, 13, 30, 45 och 58.

Artikel 85
Ändringar av förordning (EG) nr 1868/94

Förordning (EG) nr 1868/94 ändras på följande sätt:

1.Artikel 5 skall ersättas med följande:

”Artikel 5

Ett bidrag på 22,25 euro per ton producerad stärkelse skall utgå till stärkelseproducerande företag för en kvantitet potatisstärkelse inom den kvot som avses i artikel 2.2.”

2.    Artikel 7 skall ersättas med följande:

”Artikel 7

Bestämmelserna i den här förordningen skall inte gälla för framställning av potatisstärkelse som inte omfattas av stöd enligt artikel 80 i förordning (EG) nr ….* [den här förordningen].

* EGT L ….....”

Artikel 86
Ändringar av förordning (EG) nr 1673/2000

Förordning (EG) nr 1673/2000 ändras på följande sätt:

1.Artikel 1 skall ändras på följande sätt:

a)Punkt 2 a skall ersättas med följande:

”a)jordbrukare: jordbrukare enligt definitionen i artikel 2 a i förordning (EG) nr ……*

*EGT L ….....”

b)I punkt 3 skall ”förordning (EG) nr 1251/1999” ersättas med ”artikel 54 i förordning (EG) nr ……”

2.I första och andra strecksatserna i artikel 5.2 skall ”artikel 5a i förordning (EG) nr 1251/1999” ersättas med ”artikel 54 i förordning (EG) nr ……”.

Artikel 87
Ändringar av andra förordningar

Följande bestämmelser skall utgå:

*Artikel 6 i förordning (EEG) nr 2019/93,

*Artikel 6 i förordning (EG) nr 3072/95,

*Artiklarna 3–25 i förordning (EG) nr 1254/1999,

*Artikel 9 i förordning (EG) nr 1452/2001,

*Artiklarna 13 och 22.2‑22.6 i förordning (EG) nr 1453/2001,

*Artiklarna 5 och 6 i förordning (EG) nr 1454/2001,

*Artiklarna 3–11 i förordning (EG) nr 2529/2001.

Artikel 88
Upphävanden

Förordningarna (EG) nr 3508/92, (EG) nr 1577/96, (EG) nr 1251/1999 och (EG) nr 1259/1999 skall upphöra att gälla.

Artikel 2a i förordning (EG) nr 1259/1999 skall emellertid fortsätta att gälla fram till och med den 31 december 2005 och artiklarna 4, 5 och 11 i den förordningen skall fortsätta att gälla fram till och med den 31 december 2006.

Artikel 89
Övergångsbestämmelser för det förenklade systemet

Om en medlemsstat tillämpar det förenklade system som avses i artikel 2a i förordning (EG) nr 1259/1999 skall följande bestämmelser gälla:

a)2003 skall vara det sista året under vilket deltagare får lämna in nya ansökningar.

b)Deltagarna skall fortsätta att erhålla det belopp som fastställts i det förenklade systemet fram till och med 2005.

c)Kapitlen 1 och 2 i avdelning II i den här förordningen skall inte tillämpas på de belopp som beviljas inom det förenklade systemet vid deltagande i systemet.

d)Jordbrukare som deltar i det förenklade systemet skall inte ha rätt att ansöka om enhetsstöd så länge de deltar i det förenklade systemet. Vid ansökan till det förenklade systemet skall det belopp som beviljas inom det förenklade systemet inbegripas i det referensbelopp som avses i artikel 40 i den här förordningen och beräknas och justeras enligt avdelning III kapitel 2 i den här förordningen.

Artikel 90
Andra övergångsbestämmelser

Ytterligare åtgärder för att underlätta övergången från de system som föreskrivs i de förordningar som anges i artiklarna 87 och 88 till det system som upprättas genom den här förordningen, särskilt sådana som berör tillämpningen av artiklarna 4 och 5 i förordning (EG) nr 1259/1999 och artikel 6 i förordning (EG) nr 1251/1999 och sådana som berör de förbättringsplaner som avses i artikel 73, får antas enligt det förfarande som avses i artikel 82.2.

Artikel 91
Ikraftträdande

Den här förordningen träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 januari 2004.

Det integrerade systemet skall tillämpas senast från och med den 1 januari 2005 vad beträffar den geografiska delen av det identifieringssystem för jordbruksskiften som avses i artikel 23. Om en eller flera delar av det integrerade systemet är färdiga att tas i bruk före detta datum skall medlemsstaterna dock använda sig av dessa delar vid administration och kontroll.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

BILAGA I

Förteckning över stödsystem som uppfyller kriterierna i artikel 1

BILAGA II

Nationella tak som avses i artikel 11.2

miljoner euro

BILAGA III

Föreskrivna verksamhetskrav som avses i artiklarna 3 och 4

BILAGA IV

God jordbrukshävd som avses i artikel 5

BILAGA V

Förenliga stödsystem som avses i artikel 29

BILAGA VI

Förteckning över direktstöd som omfattas av det enhetsstöd som avses i artikel 36

BILAGA VII

Beräkning av det referensbelopp som avses i artikel 40

A.Arealstöd

1.För jordbrukare som har fått arealstöd skall antalet hektar, med två decimalers noggrannhet, för vilka stöd har beviljats för respektive år av referensperioden, multipliceras med följande belopp:

1.1.För spannmål, inbegripet durumvete, oljeväxter, proteingrödor, linfrö, lin och hampa som odlas för fiberproduktion, gräsensilage och arealuttag:

*66 euro/ton multiplicerat med den avkastning enligt artikel 4.2 i förordning (EG) nr 1251/1999 som fastställs i den regionaliseringsplan för den berörda regionen som gällde kalenderåret 2002.

Om villkoren för att tillämpa artikel 3.7 i förordning (EG) nr 1251/1999 uppfylls under referensperioden skall, genom undantag från artikel 3.7 i samma förordning, avkastningarna för de berörda åren vara lika med de avkastningar som skulle ha gällt om nämnda artikel 3.7 hade tillämpats för det påföljande regleringsåret.

Denna punkt skall tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser som fastställts av medlemsstaterna i enlighet med artikel 6.6 i förordning (EG) nr 1251/1999.

Genom undantag från artikel 41 skall genomsnittet för lin och hampa beräknas på grundval av de belopp som beviljades för kalenderåren 2001 och 2002.

1.2.För ris:

*102 euro/ton multiplicerat med följande genomsnittliga avkastningar:

1.3.För trindsädesslag:

*för linser och kikärter, 181 euro/ha,

*för vicker, 175,02 euro/ha 2000, 176,60 euro/ha 2001 och 150,52 euro/ha för år 2002.

2.För jordbrukare som har fått tillägg för durumvete eller särskilt stöd för durumvete skall antalet hektar, med två decimalers noggrannhet, för vilka stöd har beviljats för respektive år av referensperioden, multipliceras med följande belopp:

I de områden som förtecknas i bilaga II till förordning (EG) nr 1251/1999 och bilaga IV till förordning (EG) nr 2316/1999:

*313 euro/ha för enhetsstöd som skall beviljas för kalenderåret 2004,

*281 euro/ha för enhetsstöd som skall beviljas för kalenderåret 2005,

*250 euro/ha för enhetsstöd som skall beviljas för kalenderåret 2006 och de följande kalenderåren.

I de områden som förtecknas i bilaga V till förordning (EG) nr 2316/1999:

*93 euro/ha för enhetsstöd som skall beviljas för kalenderåret 2004,

*46 euro/ha för enhetsstöd som skall beviljas för kalenderåret 2005.

3.Vid tillämpning av föregående punkter skall ”antal hektar” avse antalet hektar som motsvarar de olika typer av arealstöd som förtecknas i bilaga VI till denna förordning, med beaktande av tillämpningen av artiklarna 2.4 och 5 i förordning (EG) nr 1251/1999 och artikel 3.1 i förordning (EG) nr 1577/96. För ris skall, genom undantag från artikel 6.5 i rådets förordning (EG) nr 3072/95, om de arealer som avsatts för ris i en medlemsstat under referensperioden överskred den maximala garantiarealen för denna period, beloppet per hektar minskas proportionellt.

B.Stöd för potatisstärkelse

För jordbrukare som har fått stöd för potatisstärkelse, skall beloppet beräknas genom att antalet ton för vilka stödet har beviljats för respektive år av referensperioden multipliceras med 55,27 euro per ton potatisstärkelse. Medlemsstaterna skall beräkna antalet hektar som skall ingå vid beräkningen av enhetsstödet proportionellt mot det antal ton producerad potatisstärkelse för vilken stöd enligt artikel 8.2 i förordning (EEG) nr 1766/92 har beviljats för respektive år av referensperioden, och inom en basareal som skall fastställas av kommissionen på grundval av det antal hektar som medlemsstaterna meddelar och som omfattades av ett odlingsavtal under referensperioden.

C.Djurbidrag och tillägg

För jordbrukare som har fått djurbidrag och/eller tillägg skall beloppet beräknas genom att det antal djur för vilka ett sådant stöd har beviljats för respektive år av referensperioden multipliceras med det belopp per djur som fastställs för kalenderåret 2002 genom de motsvarande artiklar som anges i bilaga VI, med beaktande av tillämpningen av artikel 4.4, artikel 7.2 och artikel 10.1 i förordning (EG) nr 1254/1999 eller artikel 8.3 i förordning (EG) nr 2529/2001. Stöd enligt följande bestämmelser skall dock inte beaktas:

*Artikel 4.2 andra stycket i förordning (EG) 1254/1999.

*Artikel 32.11 och 32.12 i kommissionens förordning (EG) nr 2342/1999.

*Artikel 4 i kommissionens förordning (EG) nr 1458/2001.

D.Torkat foder

För jordbrukare som har levererat foder inom ett avtal i enlighet med artikel 9 c i förordning (EG) nr 603/95, skall medlemsstaterna beräkna det belopp som skall inkluderas i referensbeloppet proportionellt mot det antal producerat torkat foder för vilket det stöd som fastställs i artikel 3 i den förordningen har beviljats för respektive år av referensperioden och inom följande tak uttryckta i miljoner euro:

Medlemsstaterna skall beräkna antalet hektar som skall ingå vid beräkningen av referensbeloppet proportionellt mot det antal ton producerat torkat foder för vilket stöd enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 603/95 har beviljats för respektive år av referensperioden, och inom en basareal som skall fastställas av kommissionen på grundval av det antal hektar som medlemsstaterna meddelar och som omfattades av ett odlingsavtal under referensperioden.

E.Regionala stöd

I de berörda regionerna skall följande belopp inkluderas vid beräkningen av referensbeloppet:

*19 euro/ton multiplicerat med de avkastningar som använts för arealstöd för spannmål, oljeväxter, linfrö samt lin och hampa som odlas för fiberproduktion i de regioner som avses i artikel 4.4 i förordning (EG) nr 1251/1999.

*Det belopp per djur som anges i artikel 9.1 a och b i förordning (EG) nr 1452/2001, artikel 13.2 och 13.3 samt artikel 22.2 och 22.3 i förordning (EG) nr 1453/2001, artikel 5.2 och 5.3 samt artikel 6.1 och 6.2 i förordning (EG) nr 1454/2001, multiplicerat med det antal djur för vilka ett sådant stöd har beviljats 2002.

*Det belopp per djur som anges i artikel 6.2 och 6.3 i förordning (EEG) nr 2019/93 multiplicerat med det antal djur för vilka ett sådant stöd har beviljats 2002.

F.Mjölkbidrag och tillägg

1.För jordbrukare som har en individuell referenskvantitet för mjölk enligt artikel 5 i förordning (EG) nr …*[Ny förordning om införande av en avgift inom mjölksektorn], skall från och med 2004 de belopp som avses i punkterna F.2 och F.5 inkluderas vid beräkningen av referensbeloppet.

2.Utan att det påverkar tillämpningen av punkt F.3 och minskningar som görs i enlighet med punkt F.4, skall den individuella referenskvantitet för mjölk som var tillgänglig inom jordbruksföretaget den 31 mars 2004 multipliceras med

*5,75 euro/ton för enhetsstöd som skall beviljas för kalenderåret 2004,

*11,49 euro/ton för enhetsstöd som skall beviljas för kalenderåret 2005,

*17,24 euro/ton för enhetsstöd som skall beviljas för kalenderåret 2006.

*22,99 euro/ton för enhetsstöd som skall beviljas för kalenderåret 2007,

*28,74 euro/ton för enhetsstöd som skall beviljas för kalenderåret 2008 och de följande kalenderåren.

3.De individuella referenskvantiteter som tillfälligt har upplåtits enligt artikel 6 i förordning (EEG) nr 3950/92 under perioden 1 april 2003–31 mars 2004 skall anses finnas tillgängliga den 31 mars 2004 på det jordbruksföretag till vilket upplåtelsen har gjorts.

4.Vid tillämpning av punkt F.2, om summan av alla individuella referenskvantiteter i en medlemsstat den 31 mars 2004 överstiger summan av motsvarande totala kvantiteter som har fastställts för medlemsstaten i bilaga I till förordning (EEG) nr 3950/92, ändrad genom förordning (EG) nr 1256/1999 [**], för tolvmånadersperioden 1999/2000, skall den berörda medlemsstaten på grundval av objektiva kriterier vidta nödvändiga åtgärder för att i enlighet därmed minska det totala antalet individuella referenskvantiteter på sitt territorium.

5.Medlemsstaterna skall, på årsbasis, till de producenter som finns på deras territorium betala ytterligare ersättningar som uppgår till de totala belopp som anges i punkt F.6. Sådana ersättningar skall lämnas i enlighet med objektiva kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukarna kan garanteras och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks. Sådana ersättningar får inte heller kopplas till fluktuationer i marknadspriserna.

Tilläggsbidrag skall endast beviljas som ett tilläggsbelopp per bidragsbelopp i enlighet med punkt F.2.

6.Ytterligare ersättningar, totala belopp uttryckta i miljoner euro:

7.I denna punkt skall de definitioner för beteckningarna producent och företag som anges i artikel 4 i förordning (EG) nr …[Ny förordning om införande av en avgift inom mjölksektorn] gälla.

G.Stöd för utsäde

För jordbrukare som har fått stöd för produktion av utsäde, skall beloppet beräknas genom att antalet ton för vilka stödet har beviljats för respektive år av referensperioden multipliceras med det belopp som har fastställts i enlighet med artikel 3 i förordning (EEG) nr 2358/71. Medlemsstaterna skall beräkna antalet hektar som skall ingå vid beräkningen av enhetsstödet proportionellt mot det antal ton producerat utsäde för vilket stöd enligt artikel 3 i förordning (EEG) nr 2358/71 har beviljats för respektive år av referensperioden, och inom en basareal som skall fastställas av kommissionen på grundval av det antal hektar som medlemsstaterna meddelar och som omfattades av ett odlingsavtal under referensperioden.

* EGT L ……

** EGT L 160, 26.6.1999, s. 73.

BILAGA VIII

Nationella tak som avses i artikel 44

BILAGA IX

Traditionella produktionszoner för durumvete som avses i artikel 61

GREKLAND

Nomoi (län) i följande regioner

Centrala Grekland

Peloponnesos

Joniska öarna

Thessalien

Makedonien

Egeiska öarna

Trakien

SPANIEN

Provinser

Almería

Badajoz

Burgos

Cádiz

Córdoba

Granada

Huelva

Jaén

Málaga

Navarra

Salamanca

Sevilla

Toledo

Zamora

Zaragoza

ÖSTERRIKE

Pannonien:

1.    Gebiete der Bezirksbauernkammern
2046    Atzenbrugg
2054    Baden
2062    Bruck/Leitha
2089    Ebreichsdorf
2101    Gänserndorf
2241    Hollabrunn
2275    Kirchberg/Wagram
2305    Korneuburg
2321    Laa/Thaya
2330    Langenlois
2364    Marchfeld
2399    Mistelbach
2402    Mödling
2470    Poysdorf
2500    Ravelsbach
2518    Retz
2551    Schwechat
2585    Tulln
2623    Wr. Neustadt
2631    Wolkersdorf
2658    Zistersdorf

2.    Gebiete der Bezirksreferate
3018    Neusiedl/See
3026    Eisenstadt
3034    Mattersburg
3042    Oberpullendorf

3.    Gebiete der Landwirtschaftskammer
1007    Wien

FRANKRIKE

Regioner

Midi-Pyrénées

Provence-Alpes-Côte d'Azur

Languedoc-Roussillon

Departement 25(*)

Ardèche

Drôme

ITALIEN

Regioner

Abruzzerna

Basilicata

Kalabrien

Kampanien

Latium

Marche

Molise

Umbrien

Apulien

Sardinien

Sicilien

Toskana

PORTUGAL

Distrikt

Santarém

Lissabon

Setúbal

Portalegre

Évora

Beja

Faro.

2003/0007 (CNS)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordning (EG) nr 1257/1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden,
och om upphävande av förordning (EG) nr 2826/2000

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 36 och 37 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag 26 ,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande 27 ,

med beaktande av Europeiska Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 28 ,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande 29 , och

av följande skäl:

(1)För att uppnå målen för den gemensamma jordbrukspolitiken i enlighet med artikel 33 i fördraget är det lämpligt att stärka landsbygdsutvecklingspolitiken genom att utvidga de kompletterande åtgärder som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1257/1999 30 .

(2)Inom jordbrukssektorn bör sådana höga krav som grundar sig på gemenskapens lagstiftning i fråga om miljö, folkhälsa, djurhälsa och djurskydd, växtskydd samt arbetarskydd införas snabbare. Dessa krav kan innebära nya skyldigheter för jordbrukarna och leda till inkomstbortfall eller extra kostnader. Jordbrukarna bör få ett tillfälligt och gradvis minskande stöd så att de delvis kan täcka de kostnader som uppstår genom att dessa nya krav införs.

(3)I samband med att det nu införs nya "krav som skall uppfyllas" bör de stöd som jordbrukarna för närvarande beviljas i enlighet med förordning (EG) nr 1257/1999, i fråga om begränsningar av jordbruket i områden med miljömässiga restriktioner, hädanefter även täcka de begränsningar som följer av genomförandet av rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar 31 och rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter 32 .

(4)Syftet med jordbruksrådgivningen enligt rådets förordning (EG) nr .../…[om upprättande av gemensamma bestämmelser för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av stödsystem för producenter av vissa grödor] 33 är att kartlägga och föreslå förbättringar i fråga om hur de nya kraven på områdena miljö, folkhälsa, djurhälsa och djurskydd, växtskydd samt arbetarskydd skall kunna uppfyllas. Jordbrukarna bör få stöd för att täcka kostnaderna för denna rådgivning.

(5)Jordbrukarna bör uppmuntras att uppfylla höga krav på djurskydd. Räckvidden för det nuvarande kapitlet om miljövänligt jordbruk i förordning (EG) nr 1257/1999 bör utvidgas till att även omfatta stöd till jordbrukare som åtar sig att uppfylla sådana krav på djurhållning som är strängare än minimikraven.

(6)Erfarenheterna visar att det behövs bättre instrument i landsbygdsutvecklingspolitiken för att livsmedelskvaliteten skall kunna främjas.

(7)Jordbrukarna bör uppmuntras att ansluta sig till gemenskapens och medlemsstaternas olika kvalitetssystem för livsmedel. Detta kan leda till extra kostnader och skyldigheter som marknaden inte till fullo är beredd att betala för. De jordbrukare som ansluter sig till sådana system bör få ett tillfälligt stöd.

(8)Konsumenterna bör i högre grad bli medvetna dels om att det finns produkter som framställs i enlighet med kvalitetssystem för livsmedel på gemenskapsnivå eller nationell nivå, dels om de särskilda krav som gäller för sådana produkter. Producentgrupper bör få stöd för att informera konsumenterna och för att marknadsföra produkter som omfattas av kvalitetssystem inom ramen för medlemsstaternas landsbygdsutvecklingsplaner. För att se till att stöden för att marknadsföra jordbruksprodukter på den inre marknaden inte dubbleras bör gemenskapens stöd i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2826/2000 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter på den inre marknaden 34 avskaffas från och med 2005.

(9)När nya kompletterande åtgärder införs måste vissa nu gällande bestämmelser förtydligas. Dessa förtydliganden avser i första hand investeringarna i jordbruksföretag och de finansiella bestämmelserna.

(10)Erfarenheterna hittills från genomförandet av programplaneringen för landsbygdsutveckling under perioden 2000-2006 visar att vissa bestämmelser i förordning (EG) nr 1257/1999 måste förtydligas och förenklas. Dessa förtydliganden avser i första hand räckvidden och det närmare innehållet i stöden för kompetensutveckling, skogsbruk och för att främja anpassning och utveckling i landsbygdsområden.

(11)Förordning (EG) nr 1257/1999 bör således ändras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 1257/1999 ändras på följande sätt:

1.I artikel 5 skall följande stycken läggas till:

"De villkor för investeringsstöd som anges i första stycket måste vara uppfyllda när ett beslut om att bevilja stöd fattas i det enskilda fallet.

Stöd får beviljas om investeringarna görs för att uppfylla nyligen införda minimikrav i fråga om miljö, hygieniska förhållanden och djurskydd. Om jordbrukarna behöver en viss tid för att lösa särskilda problem i samband med detta kan ett uppskov med att uppfylla de nya kraven beviljas."

2.I artikel 9 andra stycket skall första strecksatsen ersättas med följande:

"-att förbereda jordbrukare och andra personer inom jordbruket för en kvalitativ omställning av produktionen och för produktionsmetoder som är förenliga såväl med att landskapet bevaras och förbättras som med miljöskyddet och med normer för hygien och djurskydd, samt till att ge dem den kompetens som krävs för att driva ett ekonomiskt livskraftigt jordbruk, och".

3.Artikel 16.1 skall ersättas med följande:

"1.Jordbrukare kan få kompensationsbidrag för kostnader och inkomstbortfall som orsakas av begränsningar i jordbruket i områden där det införs miljöbetingade restriktioner till följd av genomförandet av direktiven 79/409/EEG* och 92/43/EEG**, under förutsättning att dessa bidrag behövs för att lösa särskilda problem som uppstår i genomförandet av dessa direktiv.

*EGT L 103, 25.4.1979, s. 1.

**EGT L 206, 22.7.1992, s. 7."

4.Följande kapitel skall föras in efter kapitel V i avdelning II:

"KAPITEL Va
KRAV SOM SKALL UPPFYLLAS

Artikel 21a

De stöd som jordbrukarna beviljas för att uppfylla höga krav som grundas på gemenskapens lagstiftning i fråga om miljö, folkhälsa, djurhälsa och djurskydd, växtskydd samt arbetarskydd skall bidra till att följande mål uppnås:

a)Att medlemsstaterna snabbt inför de höga krav som fastställts på gemenskapsnivå.

b)Att jordbrukarna uppfyller dessa krav.

c)Att jordbrukarna använder sig av den jordbruksrådgivning som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr .../…[om upprättande av gemensamma bestämmelser för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av stödsystem för producenter av vissa grödor***] när det gäller att bedöma hur jordbruksföretagen drivs och kartlägga de förbättringar som behövs för att uppfylla kraven i den förordningen.

*** EGT L ….......

Artikel 21b

1.Jordbrukare som måste uppfylla krav som bygger på gemenskapslagstiftning som nyligen införlivats med den nationella lagstiftningen kan beviljas ett tillfälligt stöd för att delvis täcka extra kostnader eller inkomstbortfall.

2.Ett sådant stöd får beviljas under högst fem år från och med den dag då kraven skulle uppfyllas enligt gemenskapens lagstiftning.

Stöden får beviljas under förutsättning att kraven innebär nya skyldigheter eller restriktioner i jordbruket som i hög grad påverkar de normala driftskostnaderna och som berör ett stort antal jordbrukare i det område som omfattas av en landsbygdsutvecklingsplan.

I fråga om direktiv för vilka tidsfristen för genomförandet har löpt ut och som trots detta ännu inte genomförts på ett korrekt sätt i medlemsstaten i fråga får stöd beviljas under högst fem år från och med den dag då den här förordningen trädde i kraft.

3.Stöd får inte betalas ut om de krav som inte uppfylls av den sökande är sådana krav som redan finns med i den nationella lagstiftningen.

Artikel 21c

1.Stödet skall beviljas årligen i form av ett gradvis minskande schablonstöd som betalas ut i lika stora delbetalningar. Medlemsstaterna skall differentiera beloppen med hänsyn till omfattningen av de skyldigheter som olika krav medför. Beloppen skall ligga på en nivå som utesluter överkompensation. Investeringskostnader får inte beaktas när det årliga stödet fastställs.

2.De högsta beloppen per jordbruksföretag framgår av bilagan.

Artikel 21d

1.Jordbrukarna får beviljas stöd som bidrar till att täcka kostnaderna för att anlita jordbruksrådgivningen för att denna skall kartlägga och vid behov föreslå förbättringar i fråga om hur jordbrukarna uppfyller kraven när det gäller miljö, folkhälsa, djurhälsa och djurskydd, växtskydd samt arbetarskydd.

2.Den jordbruksrådgivning för vilken stöd kan beviljas skall uppfylla kraven i kapitel III i avdelning II i förordning (EG) nr …/… [om upprättande av gemensamma bestämmelser för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av stödsystem för producenter av vissa grödor].

3.Det sammanlagda stödet för att för första gången anlita den jordbruksrådgivning som avses i punkt 1 får uppgå till högst 80 % av de stödberättigande kostnaderna, och det får inte vara högre än det högsta belopp som anges i bilagan."

5.I artikel 22 andra stycket skall följande strecksats läggas till:

"-ett bättre djurskydd."

6.I artikel 23.2 skall första stycket ersättas med följande:

"Ett åtagande att bedriva miljövänligt jordbruk skall omfatta mer än att tillämpa sedvanligt god lantbrukspraxis, och det skall också inbegripa god djurhållning."

7.Artikel 24 skall ändras på följande sätt:

a)I punkt 1 skall sista stycket ersättas med följande:

"Investeringskostnader får inte beaktas när det årliga stödet fastställs. Däremot får kostnader för investeringar som inte genererar intäkter, och som är nödvändiga för att fullgöra ett åtagande, beaktas."

b)I punkt 2 skall den andra meningen ersättas med följande:

"När stöden beräknas på grundval av areal skall beloppen grunda sig på den areal på jordbruksföretaget som åtagandet om miljövänligt jordbruk omfattar."

8.Följande kapitel skall föras in efter kapitel VI i avdelning II:

"KAPITEL VIa
LIVSMEDELSKVALITET

Artikel 24a

Stöden för såväl produktionsmetoder inom jordbruket för att förbättra produktkvaliteten som för marknadsföring skall bidra till att följande mål uppnås:

a)Att konsumenterna får garantier för hög kvalitet på produkterna och i framställningsprocessen, vilket uppnås genom att jordbrukarna ansluter sig till kvalitetssystem för livsmedel enligt artikel 24b.

b)Att det skapas ett mervärde för basprodukterna inom jordbruket, och att möjligheterna på marknaden blir bättre.

c)Att ge konsumenterna bättre information om var dessa produkter finns att köpa och om vilka krav som gäller för dem.

Artikel 24b

1.Stöd skall beviljas jordbrukare som frivilligt ansluter sig till kvalitetssystem för livsmedel på gemenskapsnivå eller nationell nivå i enlighet med punkt 2 eller punkt 3, i vilka det ställs särskilda produktionskrav i fråga om de jordbruksprodukter som förtecknas i bilaga I till fördraget, med undantag för fiskeriprodukter.

Stödet får endast avse produkter som är avsedda att säljas och konsumeras som livsmedel.

2.Stöd får beviljas för kvalitetssystem för livsmedel med följande rättsliga grund:

a)Rådets förordning (EEG) nr 2081/92 om skydd för geografiska och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel ****,

b)Rådets förordning (EEG) nr 2082/92 om särartsskydd för jordbruksprodukter och livsmedel *****,

c)Rådets förordning (EEG) nr 2092/91 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel ******,

d)Avdelning VI om kvalitetsviner fso i rådets förordning (EG) nr 1493/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin *******.

**** EGT L 208, 24.7.1992, s. 1.

***** EGT L 208, 27.7.1992, s. 9.

****** EGT L 198, 22.7.1991, s. 1.

******* EGT L 179, 14.7.1999, s. 1.

3.För att stöd skall kunna beviljas skall de kvalitetssystem för livsmedel som godkänns av medlemsstaterna uppfylla de krav som anges i leden a till och med e nedan:

a)Kraven för de slutprodukter som omfattas av ett system skall grundas på noggrant angivna skyldigheter i fråga om jordbruksmetoder som ger garantier för

i)en egen särart, eller

ii)en kvalitet på slutprodukten som är väsentligt högre än vad som krävs i normala handelsnormer beträffande folkhälsa, djurhälsa och djurskydd, växtskydd eller miljöskydd.

b)Systemen skall inbegripa noggranna produktspecifikationer, och ett oberoende inspektionsorgan skall kontrollera att dessa iakttas.

c)Systemen skall vara öppna för alla producenter.

d)Systemen skall ge garantier för öppenhet och insyn och för att produkterna kan spåras.

e)I systemen skall nuvarande och förutsägbara möjligheter på marknaden tas till vara.

4.Stöd får inte beviljas om det enda syftet med ett system är att skärpa kontrollerna av att kraven i gemenskapslagstiftningen eller den nationella lagstiftningen uppfylls.

Artikel 24c

1.Stödet skall betalas ut som ett årligt stimulansbidrag, upp till de högsta belopp per jordbruksföretag som anges i bilagan. De belopp som betalas ut skall fastställas på grundval av de fasta kostnader som uppstår genom att jordbrukaren använder sig av stödsystemen, varvid överkompensation skall undvikas.

2.Stödet får betalas ut under högst fem år.

Artikel 24d

1.Producentgrupper skall beviljas stöd för konsumentinformation och marknadsföring av jordbruksprodukter och livsmedel som omfattas av kvalitetssystem för livsmedel på gemenskapsnivå eller nationell nivå i enlighet med artikel 24b, och som medlemsstaterna valt ut i enlighet med artiklarna 24a, 24b och 24c.

2.Stödet skall avse information, marknadsföring och reklam.

3.Stödet får sammanlagt uppgå till högst 70 % av de stödberättigande kostnaderna."

9.Artikel 29.3 skall ersättas med följande:

"3.Detta stöd skall i enlighet med artiklarna 30 och 32 beviljas endast för skogar och arealer som ägs av privatpersoner, sammanslutningar av privatpersoner, eller av kommuner eller sammanslutningar av kommuner. Denna inskränkning skall inte gälla för investeringar skogar i enlighet med artikel 30.1 andra strecksatsen som syftar till att i väsentlig grad höja deras ekologiska eller sociala värde, och inte heller för åtgärder i enlighet med artikel 30.1 sjätte strecksatsen."

10.Artikel 29.5 skall ersättas med följande:

"5.De åtgärder som föreslås i enlighet med det här kapitlet i områden som inom ramen för gemenskapens åtgärder för skydd mot skogsbränder klassas som högriskområden eller områden med medelstor risk skall vara förenliga med de skyddsplaner för skogarna som medlemsstaterna fastställt."

11.I artikel 30.1 skall sista strecksatsen ersättas med följande:

"-Återställande av produktionspotentialen i skogar som skadats av naturkatastrofer eller bränder, samt införande av lämpliga förebyggande åtgärder."

12.Artikel 31 skall ändras på följande sätt:

a)I punkt 1 skall andra stycket ersättas med följande:

"Stödet får utöver etableringskostnader omfatta

*ett årligt bidrag per beskogad hektar för att täcka underhållskostnader under en period på högst fem år, 

*ett årligt bidrag per hektar för att under en period på högst 20 år täcka inkomstbortfall som på grund av beskogning drabbar jordbrukare, sammanslutningar av jordbrukare eller andra privaträttsliga subjekt som brukade marken innan den beskogades." 

b)Punkt 2 skall ersättas med följande:

"2.Om stöd beviljas för beskogning av offentligägd jordbruksmark får det endast täcka etableringskostnaderna."

c)I punkt 3 skall andra stycket ersättas med följande:

"I fråga om snabbväxande arter som odlas på kort sikt får stöd för beskogning endast beviljas för etableringskostnaderna."

13.I artikel 33 skall andra stycket ändras på följande sätt:

a)Tredje och fjärde strecksatsen skall ersättas med följande:

"-införande av jordbruksrådgivning, avbytartjänster och företagsledningstjänster,

-saluföring av jordbruksprodukter av hög kvalitet, inklusive inrättande av program för kvalitetsprodukter,"

b)Följande strecksats skall läggas till:

"-lokala partnerskaps genomförande av integrerade utvecklingsstrategier för landsbygden."

14.I artikel 34 andra stycket skall följande två strecksatser läggas till:

"-villkoren för hur gällande krav skall kunna uppfyllas (kapitel Va).

-villkoren för åtgärder i fråga om livsmedelskvalitet (kapitel VIa)."

15.Artikel 35.1 skall ersättas med följande:

"1.Gemenskapens stöd för förtidspension (artiklarna 10-12), mindre gynnade områden och områden med miljöbetingade restriktioner (artiklarna 13-21), för att gällande krav skall kunna uppfyllas (artiklarna 21a-21d), miljövänligt jordbruk (artiklarna 22-24), livsmedelskvalitet (artiklarna 24a-24d, och beskogning (artikel 31) skall i hela gemenskapen finansieras av garantisektionen vid EUGFJ."

16.I artikel 37.3 andra stycket skall andra strecksatsen ersättas med följande:

"-åtgärder för att stödja forskningsprojekt eller stödberättigande åtgärder i enlighet med rådets beslut 90/424/EEG ********.

******** EGT L 224, 18.8.1990, s. 19."

17.I artikel 51 skall följande punkt läggas till:

"5.Statliga stöd för att hjälpa jordbrukarna att anpassa sig till höga krav som grundas på gemenskapens lagstiftning i fråga om miljö, folkhälsa, djurhälsa och djurskydd, växtskydd samt arbetarskydd får endast beviljas om de uppfyller kraven i artiklarna 21a, 21b och 21c. Ytterligare stöd utöver de högsta belopp som fastställs i enlighet med artikel 21c får emellertid beviljas för att hjälpa jordbrukarna att uppfylla sådana krav i den nationella lagstiftningen som är strängare än gemenskapens normer.

Om inget annat sägs i gemenskapens lagstiftning får statliga stöd för att hjälpa jordbrukarna att anpassa sig till höga krav som grundas på gemenskapens lagstiftning i fråga om miljö, folkhälsa, djurhälsa och djurskydd, växtskydd samt arbetarskydd endast beviljas om de uppfyller de relevanta kraven i artiklarna 21a, 21b och 21c. Ytterligare stöd utöver de högsta belopp som fastställs i enlighet med artikel 21c får beviljas om det är motiverat enligt punkt 1 i den artikeln."

18.Bilagan skall ersättas med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Förordning (EG) nr 2826/2000 skall upphöra att gälla från och med den 1 januari 2005.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

BILAGA

"BILAGA

TABELL ÖVER BELOPP

(*)Inom gränsen för det sammanlagda högsta beloppet per överlåtande part får de högsta årliga beloppen höjas till det dubbla, med beaktande av dels jordbruksföretagens ekonomiska struktur i respektive område, dels målet att påskynda anpassningen av jordbruksstrukturerna.

(**)Detta belopp kan sänkas för att beakta jordbruksföretagens särskilda geografiska läge eller ekonomiska struktur i vissa områden och för att undvika överkompensation enligt artikel 15.1 andra strecksatsen.

(***)I motiverade fall kan detta belopp höjas med beaktande av särskilda problem i vissa regioner.

(****)I undantagsfall kan detta belopp höjas med beaktande av särskilda krav för vissa raser, vilket skall motiveras i landsbygdsutvecklingsplanerna."

2003/0008 (CNS)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 36 och tredje stycket i artikel 37.2 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag 35 ,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande 36 ,

med beaktande av Europeiska Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 37 ,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande 38 , och

av följande skäl:

(1)Parallellt med den gemensamma marknadens funktion och utveckling bör en gemensam jordbrukspolitik utformas för jordbruksprodukter, en politik som särskilt bör omfatta en gemensam organisation av marknaderna för jordbruksprodukter, som kan ta olika former beroende på produkten.

(2)Den gemensamma jordbrukspolitiken strävar efter målen i artikel 33 i fördraget. För att stabilisera marknaderna och säkerställa en skälig levnadsstandard för jordbrukarna i spannmålssektorn är det nödvändigt att vidta åtgärder inom ramen för den inre marknaden, särskilt ett stödsystem och ett gemensamt system för import och export.

(3)Rådets förordning (EG) nr 1766/92 av 30 juni 1992 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål 39  har genomgått omfattande förändringar vid ett flertal tillfällen. Eftersom ytterligare ändringar kommer att göras bör den förordningen för klarhetens skull ersättas. Förordning (EEG) nr 1766/92 bör följaktligen upphöra att gälla.

(4)I förordning (EEG) nr 1766/92 föreskrivs, mot bakgrund av marknadsutvecklingen, att en slutlig minskning av interventionspriset för spannmål skall tillämpas från och med regleringsåret 2002/03 och framåt. Det är viktigt att priserna på den inre marknaden i mesta möjliga mån överensstämmer med priserna på världsmarknaderna. Följaktligen bör stödet från marknadsorganisationerna minskas så att de garanterade priserna inte blir lika betydelsefulla. Interventionen bör fungera som ett skyddsnät. I rådets förordning (EG) nr 1251/1999 av den 17 maj 1999 om upprättande av ett stödsystem för producenter av vissa jordbruksgrödor 40 föreskrivs kompensation till följd av den slutliga minskningen av interventionspriset för spannmål. Sådan kompensation föreskrivs nu i rådets förordning (EG) nr .../... av den... [om upprättande av gemensamma bestämmelser för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av stödsystem för producenter av vissa grödor] 41 .

(5)Förutom de slutliga stegen när det gäller sänkning av stödpriserna föreslås att den månatliga höjningen avskaffas så att flödet på marknaden förbättras och marknadsförvaltningen förenklas.

(6)Införandet av ett enda interventionspris för spannmål har lett till att stora interventionslager med råg har uppstått på grund av bristen på avsättningsmöjligheter på inre och yttre marknader. Denna spannmål bör därför uteslutas från interventionssystemet.

(7)Interventionsorganen bör under särskilda omständigheter kunna vidta de interventionsåtgärder som situationen kräver. Interventionssystemen måste vara enhetliga, varför dessa särskilda omständigheter bör bedömas och lämpliga åtgärder fastställas på gemenskapsnivå.

(8)Att interventionspriset används som ett faktiskt skyddsnät innebär att produktionsbidraget för spannmålsstärkelse upphör.

(9)Produktionen av stärkelse som inte kommer från spannmål har alltid reglerats genom den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål. Att den särskilda ordningen för spannmålsstärkelse upphör innebär att även ordningen för annan stärkelse avskaffas inom ramen för den här förordningen.

(10)Förverkligandet av en inre marknad för spannmål inom gemenskapen förutsätter att ett enhetligt system upprättas för handeln vid gemenskapens yttre gränser. Ett handelssystem som kompletterar interventionssystemet och innefattar importtullar och exportbidrag fungerar på ett sätt som bör stabilisera gemenskapsmarknaden. Handelssystemet bör bygga på de åtaganden som godtagits inom Uruguayrundan för multilaterala handelsförhandlingar. Exportbidragssystemet skall tillämpas för bearbetade produkter med spannmål så att de kan säljas på världsmarknaden.

(11)För att spannmålshandeln med tredjeland skall kunna kontrolleras bör det föreskrivas att import- och exportlicenser utfärdas samtidigt som en säkerhet ställs som garanterar att de transaktioner licensansökningarna avser verkligen genomförs.

(12)Tullarna för jordbruksprodukter enligt Världshandelsorganisationens (WTO) avtal fastställs till största delen i Gemensamma tulltaxan. För viss spannmål behövs undantag på grund av att ytterligare aspekter har tillkommit.

(13)För att förebygga eller motverka negativa effekter på gemenskapsmarknaden som skulle kunna bli följden av att vissa jordbruksprodukter importeras, bör en tilläggsimporttull betalas för import av en eller flera sådana produkter, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda.

(14)Kommissionen bör, på vissa villkor, ges befogenhet att öppna och förvalta tullkvoter som är resultatet av internationella avtal som slutits i enlighet med fördraget eller andra av rådets rättsakter.

(15)Möjlighet att vid export till tredjeland bevilja ett bidrag motsvarande skillnaden mellan priserna inom gemenskapen och på världsmarknaden, inom de gränser som föreskrivs i WTO-avtalet om jordbruk 42 skulle utgöra ett skydd för gemenskapens deltagande i den internationella spannmålshandeln. Dessa bidrag bör begränsas med avseende på kvantiteter och värde.

(16)Efterlevnaden av begränsningarna med avseende på värde kan säkras när exportbidragen fastställs genom att utbetalningarna övervakas enligt de regler som gäller för Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket. Kontrollen kan förenklas genom att exportbidragen obligatoriskt fastställs på förhand, medan det för differentierade bidrag finns möjlighet att ändra den bestämmelseort som fastställts på förhand inom ett geografiskt område där en enda exportbidragsnivå gäller. Om bestämmelseorten ändras bör det exportbidrag som gäller den faktiska bestämmelseorten utbetalas, dock med tillämpning av det maxbelopp som gäller för den ursprungliga bestämmelseorten.

(17)Ett tillförlitligt och effektivt övervakningssystem bör införas för kontroll av att kvantitetsbegränsningarna efterlevs. I detta syfte bör beviljandet av exportbidrag kopplas till en exportlicens. Exportbidrag bör beviljas inom de gällande begränsningarna beroende på de särskilda omständigheter som gäller för varje berörd produkt. Undantag från denna regel bör tillåtas endast för sådana bearbetade produkter som inte omfattas av bilaga I till fördraget och för vilka volymbegränsningarna inte är tillämpliga samt för verksamhet i form av livsmedelsstöd, eftersom sådan verksamhet är undantagen från alla begränsningar. För produkter vilkas export med exportbidrag troligen inte kommer att överstiga volymbegränsningarna bör det finnas möjlighet att avvika från de regler som endast avser förvaltningen.

(18)För att systemet skall fungera tillfredsställande bör det finnas möjlighet att reglera användningen av systemen för aktiv och passiv förädling eller, om marknadsläget så kräver, förbjuda dem.

(19)Systemet med tullar gör alla andra skyddsåtgärder vid gemenskapens yttre gränser överflödiga. Den mekanism som utgörs av den inre marknaden och tullarna kan i undantagsfall visa sig vara otillräcklig. För att i sådana fall kunna skydda gemenskapsmarknaden mot de störningar som kan uppkomma som ett resultat av att de tidigare importhindren avskaffats bör gemenskapen därför ha möjlighet att utan dröjsmål vidta alla nödvändiga åtgärder. Dessa åtgärder bör vara förenliga med de åtaganden som följer av WTO-avtalen.

(20)Med hänsyn till den inverkan som världsmarknadspriset har på det inhemska priset bör det finnas bestämmelser om lämpliga åtgärder som kan vidtas för att stabilisera den inre marknaden.

(21)En väl fungerande inre marknad på grundval av gemensamma priser skulle äventyras om nationella stöd beviljades. Därför bör fördragets bestämmelser om statligt stöd gälla för produkter som omfattas av den här gemensamma organisationen av marknaden.

(22)Eftersom den gemensamma marknaden för spannmål fortgående förändras bör medlemsstaterna och kommissionen utbyta information som har betydelse för utvecklingen.

(23)De åtgärder som krävs för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter 43 .

(24)Med tanke på att praktiska och specifika problem måste lösas bör kommissionen ha befogenhet att vidta nödvändiga åtgärder i akuta fall.

(25)De utgifter som medlemsstaterna ådrar sig genom åtagandena som följer av denna förordning bör finansieras av gemenskapen i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1258/1999 av den 17 maj 1999 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken 44 .

(26)Den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål bör samtidigt, och på ett lämpligt sätt, innebära att målen i artiklarna 33 och 131 i fördraget beaktas.

(27)Övergången från systemet i förordning (EEG) nr 1766/92 till det i denna förordning kan orsaka problem som inte tas upp i denna förordning. För att kunna hantera sådana svårigheter bör kommissionen få möjlighet att vidta övergångsåtgärder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I
Inledande bestämmelser

Artikel 1

Den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål skall utgöras av ett system för den inre marknaden och för handel med tredjeland och omfatta följande produkter:

Artikel 2

Regleringsåret för de produkter som anges i artikel 1 skall börja löpa den 1 juli och sluta den 30 juni följande år.

Artikel 3

Denna förordning skall tillämpas utan att det påverkar bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr .../...2003 av den ... 2003 [om upprättande av gemensamma bestämmelser för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av stödsystem för producenter av vissa grödor].

Kapitel II
Den inre marknaden

Artikel 4

1.Ett interventionspris för spannmål som är föremål för intervention skall fastställas till 95,35 euro/ton.

2.Interventionspriset skall avse grossistledet för varor som levereras till lagret, före lossning. Det skall gälla för alla interventionslager i gemenskapen som är avsedda för de olika spannmålen.

3.Med hänsyn till utvecklingen av produktionen och marknaden får de priser som fastställs i den här förordningen ändras i enlighet med förfarandet i artikel 37.2 i fördraget.

Artikel 5

1.De interventionsorgan som utses av medlemsstaterna skall köpa in vanligt vete, durumvete, korn, majs och sorghum som erbjuds dem och har skördats i gemenskapen, förutsatt att erbjudandena uppfyller de fastställda villkoren, särskilt när det gäller kvalitet och kvantitet.

2.Inköp får endast ske under följande interventionsperioder:

a)1 augusti–30 april för Grekland, Spanien, Italien och Portugal.

b)1 december–30 juni för Sverige.

c)1 november–31 maj för övriga medlemsstater.

Om interventionsperioden i Sverige leder till att de produkter som förtecknas i punkt 1 skickas från andra medlemsstater till intervention i Sverige skall närmare bestämmelser antas för att åtgärda situationen i enlighet med förfarandet i artikel 24.2.

3.Inköp skall göras på grundval av interventionspriset, om så krävs efter en prisökning eller -minskning av kvalitetsskäl.

Artikel 6

Tillämpningsföreskrifter för artiklarna 4 och 5 skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 24.2 särskilt när det gäller följande:

a)Fastställande av interventionslagren.

b)Minimivillkor, särskilt när det gäller vilken kvalitet och kvantitet som krävs för varje spannmål för att den skall kunna omfattas av intervention.

c)De skalor för prisökning och -minskning som tillämpas för intervention.

d)Förfarandena vid och villkoren för interventionsorganens övertagande.

e)Förfarandena vid och villkoren för interventionsorganens avsättning.

Artikel 7

1.Om marknadssituationen så kräver får beslut fattas om särskilda interventionsåtgärder.

Sådana interventionsåtgärder får särskilt vidtas om marknadspriserna i en eller flera regioner i gemenskapen faller eller sannolikt kommer att falla i jämförelse med interventionspriset.

2.Beslut om de särskilda interventionsåtgärdernas särdrag och tillämpning samt villkor och förfaranden för försäljning eller för annan avsättning av produkter inom ramen för dessa åtgärder skall fattas i enlighet med förfarandet i artikel 24.2.

Kapitel III
Handel med tredjeland

Artikel 8

1.Vid import till och export från gemenskapen av någon av de produkter som avses i artikel 1 skall en importlicens respektive en exportlicens skall läggas fram.

Licenser skall utfärdas av medlemsstaterna till varje sökande, oavsett dennes etableringsort i gemenskapen och utan att detta påverkar åtgärder som vidtas för att tillämpa artiklarna 11‑16.

Import- och exportlicenser skall gälla inom hela gemenskapen. Licenserna skall utfärdas mot att en säkerhet ställs som garanti för att produkterna importeras eller exporteras under licensens giltighetstid. Utom i händelse av force majeure skall säkerheten vara helt eller delvis förverkad om import eller export inte genomförs eller endast genomförs delvis under licensens giltighetstid.

2.Giltighetstiden för licenserna och andra tillämpningsföreskrifter för denna artikel skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 24.2.

Avsnitt I
Importbestämmelser

Artikel 9

1Om inte annat föreskrivs i denna förordning, skall importtullsatserna i Gemensamma tulltaxan tillämpas på de produkter som anges i artikel 1.

2.Importtullen för produkter som omfattas av KN-numren 1001 90 91, ex 1001 90 99, 1002, ex 1005 utom utsäde av hybrider samt ex 1007 00 90 skall, i enlighet med artikel 4, motsvara det interventionspris som gäller för sådana produkter vid import och ökas med 55 % minus det cif-importpris som gäller för sändningen i fråga, men inte överstiga tullen i Gemensamma tulltaxan.

3För beräkning av den importtull som avses i punkt 2 skall representativa cif-importpriser upprättas förde produkter som avses där. Sådana representativa cif-importpriser skall upprättas regelbundet.

4.Tillämpningsföreskrifter för denna artikel skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 24.2.

Dessa tillämpningsföreskrifter skall särskilt avse

a)minimikraven för vanligt vete av hög kvalitet,

b)de prisnoteringar som skall beaktas,

c)möjligheten, om möjligt i specifika fall, att meddela aktörerna gällande avgifter innan de berörda sändningarna anländer.

Artikel 10

1.Utan att det påverkar artikel 9.2 skall, för att förhindra eller motverka de negativa effekter på gemenskapsmarknaden som kan bli följden av import av vissa produkter enligt artikel 1, en tilläggstull tas ut vid import av en eller flera sådana produkter till den tullsats som fastställs i artikel 9, om de villkor uppfylls som kommissionen fastställer i enlighet med punkt 4, dock inte om det är osannolikt att importen kommer att störa gemenskapsmarknaden, eller om effekterna skulle bli oproportionerliga i förhållande till det avsedda syftet.

2.En tilläggsimporttull får tas ut, om import sker till ett pris som understiger det som gemenskapen anmält till Världshandelsorganisationen ("utlösande pris").

Under ett år då de negativa effekter som avses i punkt 1 uppstår eller sannolikt kommer att uppstå får en tilläggsimporttull tas ut, om importvolymen överskrider marknadstillträdesnivån, definierad som importens andel i procent av de föregående tre årens motsvarande inhemska konsumtion ("utlösande volym").

3.De importpriser som skall beaktas vid uttag av en tilläggsimporttull enligt punkt 2 första stycket skall bestämmas på grundval av cif-importpriserna för det aktuella partiet.

Cif-importpriserna skall för detta ändamål kontrolleras mot de representativa priserna för produkten på världsmarknaden eller på gemenskapens importmarknad för den produkten.

4.Tillämpningsföreskrifter för denna artikel skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 24.2. I sådana tillämpningsföreskrifter skall särskilt anges de produkter för vilka tilläggsimporttullar får tas ut.

Artikel 11

1.Kommissionen skall i enlighet med de föreskrifter som antagits enligt förfarandet i artikel 24.2 öppna och förvalta de tullkvoter för import av produkter som anges i artikel 1 som följer av avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300 i fördraget eller av någon annan av rådets akter.

2.Tullkvoter skall förvaltas med en av följande metoder eller en kombination av dessa metoder:

a)En metod som är grundad på i vilken ordningsföljd ansökningarna inkommer (metoden "först till kvarn").

b)En metod enligt vilken kvoter fördelas i proportion till de begärda kvantiteterna enligt inkomna ansökningar (metoden "samtidig behandling").

c)En metod grundad på traditionella handelsflöden (metoden traditionella/nya mönster).

Beslut får fattas om andra lämpliga metoder. De får inte medföra omotiverad diskriminering mellan de berörda aktörerna.

3.I förekommande fall skall de antagna förvaltningsmetoderna lägga vederbörlig vikt vid försörjningsbehoven på gemenskapsmarknaden och behovet av att säkra nämnda marknads jämvikt.

4.De föreskrifter som avses i punkt 1 skall innehålla bestämmelser om öppnandet av årliga tullkvoter, vilka vid behov fördelas på lämpligt sätt över året, om den förvaltningsmetod som skall användas, och i förekommande fall innehålla bestämmelser

a)som garanterar produktens art, härkomst och ursprung,

b)om erkännande av de dokument som används för att kontrollera de garantier som avses i punkt a, och

c)om villkoren för utfärdande av importlicenser samt licensernas giltighetstid.

När det gäller tullkvoter för import till Spanien av 2 000 000 ton majs och 300 000 ton sorghum samt tullkvoterna för import till Portugal av 500 000 ton majs skall de närmare bestämmelserna omfatta regler för att genomföra tullkvotimporten och, där så är lämpligt, offentlig lagring av de kvantiteter som de berörda medlemsstaternas interventionsorgan importerat och deras avsättning på de medlemsstaternas marknader.

Avsnitt II
Exportbestämmelser

Artikel 12

1.I den mån som krävs för att det skall vara möjligt att exportera nedan angivna produkter på grundval av prisnoteringar för dessa produkter på världsmarknaden och inom de gränser som följer av de avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300 i fördraget, får skillnaden mellan dessa prisnoteringar och priserna inom gemenskapen utjämnas genom exportbidrag:

a)Produkter i artikel 1 som skall exporteras utan att bearbetas ytterligare.

b)Produkter i artikel 1 som exporteras i form av varorna i bilaga II.

För produkter som anges i punkt b får exportbidraget inte vara högre än det som tillämpas för produkterna när de exporteras i obearbetad form.

2.Den metod som antas för fördelning av kvantiteter som berättigar till exportbidrag skall vara den metod

a)som är bäst lämpad med hänsyn till produktens art och situationen på den aktuella marknaden och som gör det möjligt att utnyttja de disponibla resurserna på effektivaste sätt, med beaktande av gemenskapsexportens effektivitet och struktur, utan att detta medför diskriminerande behandling mellan små och stora aktörer,

b)ur administrativ synpunkt är minst besvärlig för aktörerna med hänsyn till förvaltningskraven,

c)förhindrar diskriminering mellan de berörda aktörerna.

3.Exportbidragen skall vara desamma för hela gemenskapen. Om det är nödvändigt på grund av situationen på världsmarknaden eller de särskilda behoven på vissa marknader får exportbidragen variera mellan olika bestämmelseorter. Bidragen skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 24.2. Exportbidrag får fastställas

a)med regelbundna intervall, och

b)genom anbudsinfordran för de produkter för vilka detta förfarande tidigare har föreskrivits.

Vid behov får kommissionen under den mellanliggande perioden, antingen på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ, ändra de exportbidrag som fastställs med regelbundna intervall.

Artikel 13

1.För produkter i artikel 1 som exporteras i obearbetad form skall exportbidrag beviljas endast på begäran och mot uppvisande av exportlicensen för produkterna.

2.För produkter i artikel 1 skall exportbidraget vara det bidrag som gäller den dag då licensansökan inkommer och, när det gäller differentierade bidrag, det bidrag som gäller samma dag

a)för den destination som anges i licensen

eller, i förekommande fall

b)för den verkliga destinationen om den inte är samma destination som den som anges i licensen. I så fall skall gällande belopp inte överstiga det belopp som gäller för den destination som anges i licensen.

Lämpliga åtgärder får vidtas för att förhindra missbruk av den flexibilitet som medges enligt denna punkt.

3.Enligt förfarandet i artikel 16 i förordning (EG) nr 3448/93 45 får tillämpningsområdet för punkterna 1 och 2 utvidgas till att omfatta de produkter som anges i artikel 1 och som exporteras i form av de varor som förtecknas i bilaga II. Närmare tillämpningsföreskrifter skall antas i enlighet med det förfarandet.

4.När det gäller produkter enligt artikel 1 för vilka exportbidrag utbetalas inom ramen för livsmedelsbistånd får det göras undantag från punkterna 1 och 2 enligt förfarandet i artikel 24.2.

Artikel 14

Ett anpassat belopp för exportbidragen får fastställas enligt förfarandet i artikel 24.2. Vid behov får kommissionen ändra de anpassade beloppen.

Den första punkten får tillämpas för produkter enligt artikel 1 som exporteras i form av varor enligt bilaga II.

Artikel 15

Om det är nödvändigt att ta hänsyn till särdrag i produktionen av vissa spritdrycker som framställs av spannmål får kriterierna för exportbidrag enligt artikel 12.1 och förfarandet för kontroll anpassas till den särskilda situationen.

Artikel 16

Efterlevandet av de volymgränser som följer av avtal som slutits i enlighet med artikel 300 i fördraget skall kontrolleras med hjälp av de exportlicenser som utfärdas för referensperioderna i avtalet för de aktuella produkterna. När det gäller åtaganden enligt avtal slutna inom ramen för WTO:s jordbruksavtal skall licensernas giltighetstid inte påverkas av att en referensperiod tar slut.

Artikel 17

Tillämpningsföreskrifter för detta avsnitt, inbegripet bestämmelser om omfördelning av exporterbara kvantiteter som inte fördelats eller utnyttjats, särskilt de som gäller den anpassning som avses i artikel 15, skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 24.2.

Bilaga II skall ändras enligt samma förfarande.

Avsnitt III
Gemensamma bestämmelser

Artikel 18

1.I den mån som krävs för att den gemensamma organisationen av marknaderna för spannmål skall fungera korrekt får rådet, efter förslag från kommissionen i enlighet med det röstningsförfarande som fastställs i artikel 37.2 i fördraget, på kommissionens förslag, helt eller delvis förbjuda tillämpningen av bestämmelser om aktiv eller passiv förädling

a)för produkter i artikel 1 som är avsedda att användas vid framställning av produkterna i punkterna c och d i den artikeln och