Rapport från Kommissionen till Europaparlamentet och rådet - Rapport om genomförandet av Fiscalis-programmet (1998-2002) /* KOM/2003/0678 slutlig */
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET - Rapport om genomförandet av Fiscalis-programmet (1998-2002) INNEHÅLLSFÖRTECKNING RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET - Rapport om genomförandet av Fiscalis-programmet (1998-2002) Sammanfattning Del 1 : Rapport om genomförandet av gemensamma åtgärder i fiscalis-programmet (1998- 2002) 1. Inledning 1.1. Fiscalis-programmet 1.1.1. Programmets historia 1.1.2. Programmets organisation 1.2. Rapportens karaktär och mål 1.2.1. Avgränsning av analysområdet 1.2.2. Tillvägagångssätt 1.2.3. Programmets mål 1.2.4. Granskningen av uppgifterna 2. Budget 3. Seminarier 3.1. Tabell över genomförda insatser 3.2. Observationer 3.3. Önskvärda förbättringar 4. Utbyten 4.1. Tabell över genomförda insatser 4.2. Observationer 4.3. Önskvärda förbättringar 5. Multilaterala kontroller 5.1. Genomförda insatser 5.2. Observationer 5.3. Önskvärda förbättringar 6. Utbildning 6.1. Tabell över genomförda insatser 6.2. Observationer 6.3. Önskvärda förbättringar 7. Förvaltning av programmet och verkningsgrad 8. Öppnandet av programmet för kandidatländerna 9. Resultat och effekter av gemensamma åtgärder 9.1. Säkerställa förbättringen av administrativa förfaranden : Förenkling och modernisering av lagstiftningen. 9.1.1. Omedelbara resultat 9.1.2. Effekter på medellång och lång sikt 9.1.3. Observationer 9.2. Ge tjänstemännen en hög nivå av förståelse av gemenskapsrätten och enhetlig tillämpning av gemenskapens lagstiftning. 9.2.1. Effekt på kort sikt 9.2.2. Effekter på medellång och lång sikt 9.2.3. Observationer 9.3. Säkerställa ett effektivt, verkningsfullt och omfattande administrativt samarbete mellan medlemsstaterna och bedrägeribekämpning. 9.3.1. Effekter på kort sikt 9.3.2. Effekter på medellång och lång sikt 9.3.3. Observationer 10. Allmänna slutsatser och rekommendationer för gemensamma åtgärder Del 2 : Rapport om genomförandet av fiscalis-programmet inom området datorteknik (1998-2002) 1. Inledning 1.1. Bakgrund 1.2. Datakällor 1.3. Interimsutvärdering 1.4. Analysens struktur 2. Budget 3. Gemensam del för programmen Fiscalis och Tull 2002. 3.1. CCN/CSI (Det gemensamma kommunikationsnätet/systemgränssnittet) 3.1.1. Beskrivning 3.1.2. Utvärdering av införandet och utvecklingen av CCN/CSI 3.1.3. Resultat 3.1.3.1. Användarnas kvalitativa bedömning 3.1.3.2. Kvantitativa uppgifter. 3.1.3.3. Studien från Gartner Group(2002). 3.1.4. Effekter 3.2. Programmets förvaltningsverktyg 3.2.1. Project Support Office (PSO) 3.2.2. TEMPO (Taxud Electronic Management of Projects Online) 3.2.2.1. Beskrivning 3.2.2.2. Tempos bidrag 4. Applikationerna rörande mervärdesskatt och punktskatter. 4.1. Utvärdering av utveckling, införande och drift av skatteapplikationerna som helhet 4.1.1. Utveckling och införande 4.1.2. Drift 4.2. Användbarhet/varaktighet 4.3. Datorprogrammet VIES (VAT Information Exchange System / System för utbyte av mervärdeskattedata) 4.3.1. Beskrivning av systemet 4.3.2. Resultat 4.3.2.1. Medlemsstaternas kvalitativa bedömning 4.3.2.2. Kvantitativa uppgifter 4.3.3. Effekter 4.4. De elektroniska formulären SCACform 2001 4.4.1. Beskrivning 4.4.2. Kvalitativa och kvantitativa resultat 4.5. Databasen SEED 4.5.1. Beskrivning 4.5.2. Resultat 4.5.3. Effekt 4.6. Applikationen SIPA (Systemet för tidig varning i fråga om punktskatter) 4.6.1. Beskrivning 4.6.2. Resultat 4.6.3. Effekter 4.7. De elektroniska formulären MSV 4.7.1. Beskrivning 4.7.2. Resultat 4.7.3. Effekter 4.8. Mervärdesskatt för elektronisk handel 4.9. Genomförbarhetsstudien för EMCS (Excise Movement and Control System / Systemet för förflyttning och kontroll av punktskattepliktiga varor) 5. Slutsatser 5.1. Gemensam del för programmen Fiscalis och Tull 2002. 5.2. Applikationerna rörande mervärdesskatt och punktskatter Förkortningar - ordlista Litteraturförteckning BILAGA Bilaga 1: FISCALISSEMINARIER Bilaga 2: SVAR FRÅN DELTAGARE I SEMINARIER UNDER 2000 OCH 2001 PÅ INDIVIDUELLA UTVÄRDERINGSFORMULÄR Bilaga 3: SVAR FRÅN DELTAGARE I SEMINARIER UNDER 2000 OCH 2001 PÅ INDIVIDUELLA UTVÄRDERINGSFORMULÄR Bilaga 4: Fiscalisutbyten Bilaga 5: Svar från deltagarE i UTBYTENS UNDER 2000 och 2001 på individuella utvärderingsFORMULÄR Bilaga 6: Utbyten per medlemsstat Bilaga 7: Multilaterala kontroller i Fiscalis Bilaga 8: Antal multilaterala kontroller UNDER 1998 och 1999 Bilaga 9: FISCALISSEMINARIER Bilaga 10: Antal föreslagna multilaterala kontroller 2002 Bilaga 11: FISCALISSEMINARIER Bilaga 12: Förbättring AV personliga handläggningsrutinerna Bilaga 13: Fiscalis Budget för datorteknik Bilaga 14: Medlemsstaternas utvärdering av utveckling, införande och drift av systemet CCN/CSI Bilaga 15: Medlemsstaternas utvärdering av införande och drift av de nationella delarna av systemen som utvecklats inom ramen för Fiscalis-programmet Bilaga 16: Medlemsstaternas utvärdering av kvaliteten i den information som tillhandahålls genom Fiscalis-systemen Bilaga 17: Medlemsstaternas utvärdering av fullständigheten i den information som tillhandahålls genom Fiscalis-systemen Bilaga 18: Utvärdering gjord av de ansvariga för »Central Liaison office / Centrala kontaktkontoren / (CLO)» av applikationerna rörande mervärdesskatt Bilaga 19: utvärdering gjord av de ansvariga för kontaktkontoren för punktskatter (BLA) av applikationerna rörande punktskatter Bilaga 20: Medlemsstaternas utvärdering av användningen av de system som utvecklats inom ramen för Fiscalis-programmet Bilaga 21: Utvärdering gjord av deltagarna i Fiscalis gemensamma åtgärder av användbarheten hos systemen för kommunikation och informationsutbyte RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Rapport om genomförandet av Fiscalis-programmet (1998-2002) Sammanfattning Fiscalis-programmet är gemenskapens fleråriga åtgärdsprogram för att förbättra systemen för indirekt beskattning på den inre marknaden. Denna rapport är upprättad enligt artikel 12.3 i beslut nr 888/98/EG av den 30 mars 1998. Den utgör en rapport om genomförandet av programmet och består av två delar: (1) Den första delen behandlar genomförandet av de gemensamma åtgärderna (seminarier, utbyten, multilaterala kontroller och utbildningsinitiativ). (2) Den andra delen behandlar det datortekniska området I den första delen presenteras de gemensamma åtgärderna och tillhörande finansiella uppgifter. Där redovisas genomförandet för varje verktyg och dessas användbarhet inom programmets ram (observationer) samt önskvärda förbättringar. Enligt artikel 7 i Fiscalis-beslutet har programmet öppnats för de associerade länderna i Central- och Östeuropa enligt de villkor som fastställts i associeringsavtalen eller i tilläggsprotokollen som rör ländernas deltagande i programmet. Finansieringen har säkrats genom andra program än Fiscalis inom ramen för föranslutningsstrategin. I den andra delen analyseras sambanden mellan de genomförda åtgärderna och programmets formella eller strategiska mål. Programmets formella mål (artikel 3 i Fiscalis-beslutet) är att: (1) Ge tjänstemännen en hög gemensam nivå av förståelse av gemenskapsrätten. (2) Säkerställa förbättringen av administrativa förfaranden. (3) Säkerställa ett effektivt, faktiskt och omfattande samarbete mellan medlemsstaterna samt mellan dem och kommissionen. De strategiska målen för programmet är att: - Förenkla och modernisera lagstiftningen. - Modernisera förvaltningen. - Tillämpa gemenskapslagstiftningen på ett enhetligt sätt. - Förbättra det administrativa samarbetet och bedrägeribekämpningen. - Budget Fiscalis har tilldelats en finansiell ram på 40 miljoner euro, varav 35% av de årliga åtagandena är avsedda för gemensamma åtgärder. - Utvärderingsmetod I rapporten identifieras tre nivåer av effekter : effekter på kort sikt eller omedelbara resultat av åtgärden; effekter på medellång sikt när tjänstemännen, som är direkta mottagare för åtgärden, använder regelverket i sin nationella förvaltning; effekterna på lång sikt när åtgärdsprogrammets regelverk sprids i den nationella förvaltningen och används av tjänstemän som inte direkt har deltagit i aktiviteterna. Rörande effekterna på kort sikt har medlemsstaterna angivit på en skala 1 (oanvändbar) till 4 (mycket användbar) hur varje åtgärd har bidragit till programmets måluppfyllnad. Deltagarna i åtgärderna har med därutöver uttryckt graden av tillfredställelse både med förbättringen av kunskaperna om den gemenskapslagstiftningen för indirekt beskattning, och med identifieringen av »goda arbetsmetoder» och med förbättringen av det administrativa samarbetet. Effekterna på medellång sikt har mätts på grundval av medlemstaternas slutrapporter, i vilka anges förändringar som uppkommit på den nationella förvaltningsnivån till följd av att tjänstemännen har deltagit i åtgärdsprogrammet. När det gäller effekterna på lång sikt har få indikatorer gjort det möjligt att mäta spridningsgraden. Dessa effekter har uppskattats på grundval av medlemsstaternas rapport. De visar att spridningsåtgärder genomförts (särskilda konferenser, möten med andra förvaltningar, interna publikationer, presentationer på Intranät, etc.) för att informera så många som möjligt om åtgärdsprogrammets resultat, särskilt seminarierna. För övriga gemensamma åtgärder verkar spridningen ha varit mer begränsad. Indikatorerna för resultat och effekter kommer att utvecklas inom ramen för det nya Fiscalis-programmet 2003-2007. - Resultat och effekter av de Gemensamma åtgärderna I slutsatserna rörande de gemensamma aktionerna understryks främst hur förbättringarna, som föreslagits i samband med interimsutvärderingen i juni 2001, har införts och hur inriktningen av den nya strategin för mervärdesskatt har införlivats i åtgärdsplanerna för 2001 och 2002. I rapporten visas att varje gemensam åtgärd har förbättrat kunskaperna och förståelsen hos deltagarna för särskilda ämnen inom den indirekta beskattningens område. Genom detta program har »goda arbetsmetoder» spridits (särskilt när det gäller förfaranden vid kontroll av bedrägeri, upprättandet av enheter för bedrägeribekämpning, metoder för riskanalys samt identifiering av olika typer av bedrägeri) som möjliggör bättre bedrägeribekämpning. Programmet har gjort det möjligt för de deltagande tjänstemännen att införa nya arbetsmetoder genom samarbete med de andra skatteförvaltningarna. Programmet har bidragit till förenkling av verktygen, vilket underlättar näringsidkares fullgörande av skatteförpliktelser. Genom programmet har deltagarna fått hjälp med att upprätta kontaktpunkter i andra nationella förvaltningar, vilket har underlättat informationsutbytet och förbättrat det administrativa samarbetet. För medlemsstaterna är detta det viktigaste resultatet av åtgärderna i programmet, trots de bristerna i regelverket på området. I detta avseende förutses en förbättring av det aktuella juridiska ramverket genom att kommissionen presenterar ett förslag till förordning [1] rörande det administrativa samarbetet inom området för mervärdesskatt. Med detta förslag skapas en enda, effektiv rättslig ram för bedrägeribekämpning och inrättas ett system för direkt och snabbt utbyte av information mellan medlemsstaterna. [1] KOM (2001) 294 slutlig 18.06.2001 Sammantaget bidrar de gemensamma åtgärderna i programmet till att skattesystemen inom den inre marknaden fungerar bättre. För att öka deras effekter behöver emellertid komplementariteten hos åtgärderna i programmet förbättras (resultaten av en kontroll skulle kunna vara ämnet för ett seminarium eller utbyten skulle kunna organiseras kring ett tema som behandlats vid ett seminarium, osv.). Flera av rekommendationerna som nämns i denna rapport har redan beaktats inom ramen för det nya Fiscalis-programmet 2003-2007. II) I den andra delen behandlas datortekniken och i kompletteras rapporten om de gemensamma åtgärderna. I rapporten presenteras resultaten och effekterna som genererats av de olika datorapplikationerna som finansierats av programmen liksom förvaltningsverktygen i datorprojekten. - Budget för datortekniken Det totala beloppet som utnyttjats i Fiscalis-programmet under perioden 1998-2002 uppgår till 19 622 659 euro. Eftersom det i datorsystemen ingår både gemenskapsdelar och nationella delar, finansierar programmet Tull 2002 endast gemenskapsdelen och medlemsstaterna finansierar de nationella delarna.. Kommunikationsnätverket CCN/CSI [2] har nödvändiggjort en investering på 23 801 472 euro, vilken till hälften har finansierats av Fiscalis-programmet. Den andra hälften har finansierats att Tull 2002. Den stora summan som engagerats för CCN/CSI beror på att det handlar om kostnader för utveckling och införande. [2] Common Communication Network/Common System Interface (Det gemensamma kommunikationsnätet/systemgränssnittet). Applikationen VIES [3] utgör 90 % av budgeten »FITS» (Fiscalis Information Technology System) som uppgår till 5 547 267 euro. Det rör sig därmed om den mest omfattande applikationen inom budgeten för Fiscalis. Budgeten som avsatts för VIES består av kostnader för drift och underhåll, eftersom systemet hade utvecklats och tagits i bruk innan Fiscalis-programmet inleddes. [3] VAT Information Exchange System I motsats till vad som från början avsågs har Fiscalis-programmet inte kunnat finansiera applikationen EMCS [4] (integrerat datorsystem för förflyttning och kontroll av punktskattepliktiga varor), vars kostnader uppskattas till 35 miljoner euro och tidsåtgången för utvecklingen till 6 år. Det ryms inte inom programmet, vars budget uppgår till 40 miljoner euro. [4] Taxud Electronic Management of Projects Online - Gemensam del för programmen Fiscalis och Tull 2002. Programmen har gjort det möjligt att utveckla och införa kommunikationsnätverket CCN/CSI och dess gränssnitt. De tjänster som CCN/CSI erbjuder är mycket fullständiga och nätverket fungerar bra och används i hög grad. Kostnaderna för införande, utveckling och drift har bestämts av att CCN/CSI måste vara kompatibelt med de olika befintliga nationella systemen. Dessutom medför den decentraliserade tekniska arkitekturen i CCN/CSI att varje ny anslutning kräver att en särskild infrastruktur inrättas och eventuellt att utvecklingsarbete utförs för anpassning till ytterligare en lokal teknik. Införandet av Tempo-metoden [5] har gjort det möjligt att förbättra verkningsgraden och effektiviteten i hur förvaltningen av kommissionens datorprojekt organiseras. [5] Systemet för tidig varning i fråga om punktskatter Ändå har medlemsstaternas företrädare i kommittéerna, som ansvarar för genomförandet av projekten, inte tillgång till all information om de tillgängliga resurserna (budgetmässiga och personella) för att genomföra de »nationella» delarna av projekten. Detta utgör ett hinder för att fastställa realistiska tidsplaner för projekts framåtskridande. - Applikationerna som rör mervärdesskatten. Underhållet av VIES-systemet och framtagandet av elektroniska formulär för informationsutbyte (SCACform 2001) har finansierats genom programmet. Den tekniska effektiviteten i VIES har visat sig vara: snabba svar, betydande volymer och antal utbytta meddelanden. Antalet förfrågningar som behandlats under programperioden överstiger 100 miljoner (information om mervärdesskattenummer och information på nivå 1 och 2 om förvärv av varor inom gemenskapen) Den nyligen gjorda installationen av VIES på Internet bör komma att öka antalet i framtiden. De elektroniska formulären för informationsutbyte mellan medlemsstaterna befann sig på pilotstadiet i slutet av år 2002 och det visar sig att systemet för meddelanden och själva formuläret skulle kunna vinna på tekniska förbättringar. Utbytet av dessa formulär underlättar respekten för tidsfrister för svar från medlemsstaterna. Medlemsstaterna anser att VIES och de elektroniska formulären utgör mycket goda verktyg för administrativt samarbete. De nämner att exaktheten och precisionen i den utbytta informationen skulle kunna förbättras Det skall dock noteras att dessa förbättringar faller utanför ramen för Fiscalis-programmet som endast är en del i det administrativa samarbetet. - Applikationerna som rör punktskatter. Genom programmet har det varit möjligt att finansiera underhållet av systemen SEED och SIPA [6], att skapa elektroniska formulär för informationsutbyte och att studera genomförbarheten av EMCS-programmet. [6] Systemet för tidig varning i fråga om punktskatter Förbättringen av effektiviteten hos systemen SEED och SIPA har inte utgjort ett prioriterat mål för Fiscalis-programmet med tanke på systemens tillfälliga karaktär. I själva verket kommer aktiviteterna i SEED och SIPA att på sikt tas över av EMCS (integrerat datorsystem rörande förflyttning och kontroll av punktskattepliktiga varor). I det sammanhanget har en studie över genomförbarheten av ECMS som finansierats genom programmet Fiscalis givit mycket positiva resultat som ligger till grund för kommissionens förslag i meddelandet [7] om datoriseringen av punktskatter. [7] KOM (2001) 466 Applikationen SEED har inneburit vissa tekniska och organisatoriska svårigheter, framför allt på grund av förseningar i uppdateringen av databasen från de nationella förvaltningarnas sida, vilket medför problem med tillförlitligheten. Medlemsstaternas anser att SIPA bidragit positivt till bedrägeribekämpningen, men enligt vissa medlemsstater har bristen på åtskillnad mellan varningsmeddelanden och informationsmeddelanden försämrat systemets effektivitet. De kräver att meddelandet verkligen skickas innan förflyttningen av varan påbörjas för att en kontroll ska kunna göras i den mottagande medlemsstaten. Det rör sig emellertid om problem med förfarandet som inte har med applikationen som sådan att göra. De elektroniska formulären MVS (Movement Verification System) befann sig på pilotstadiet i slutet av år 2002. Det är därför svårt att mäta resultaten eller effekterna som denna applikation lett till. Medlemsstaterna visar dock ett samstämmigt intresse för utvecklingen av systemet. Del 1 : Rapport om genomförandet av gemensamma åtgärder i fiscalis-programmet (1998- 2002) 1. INLEDNING Enligt artikel 12.3 i beslut nr 888/98/EG [8] av den 30 mars 1998 (nedan kallat Fiscalis-beslutet), har kommissionen den 30 juni 2003 framlagt en slutrapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet och effekten av Fiscalis-programmet. [8] Europaparlamentets och rådets beslut nr 888/98/EG av den 30 mars 1998, EGT L 126, 28/4/1998, s. 1. Enligt artikel 12.2 i Fiscalis-beslutet har rapporten upprättats av kommissionens avdelningar på grundval av slutrapporter från medlemsstaterna, utvärderingsformulär från deltagarna i åtgärderna (Bilaga 2 till tillämpningsbeslutet), rapporten från interimsutvärderingen (2001) samt uppföljningsdokumenten. 1.1. Fiscalis-programmet Detta fleråriga åtgärdsprogram för att förbättra hur systemen för indirekt beskattning fungerar på den inre marknaden är ett svar på de behov som identifierades i Fiscalis-beslutet: Å ena sidan, införandet av en infrastruktur på gemenskapsnivå och uppmuntrandet av goda exempel, efter införandet 1993 av ett övergångssystem för mervärdeskatt och en slutlig ordning för punktskatter; Å andra sidan, mot bakgrund av utvidgningen, förberedandet av länderna i Central- och Östeuropa, samt Malta och Cypern för hur systemen för mervärdeskatt och punktskatter fungerar. 1.1.1. Programmets historia Trots att kontrollerna av varor vid de inre gränserna avskaffades den 1 januari 1993 har inte alla skattemässiga hinder inom den inre marknaden tagits bort. För att förbättra hur den nya gemenskapslagstiftningen fungerar har flera åtgärder vidtagits samtidigt: inrättandet av instrument för administrativt samarbete och för utbyte av information samt programmet »Matthaeus-Tax» [9] för yrkesträning riktad till tjänstemän med ansvar för indirekt beskattning. [9] Rådets beslut nr 93/588/EEG av den 29 oktober 1993, EGT L 280, 13/11/1993. Finansieringen av åtgärderna har därefter sammanförts i ett enda instrument, Fiscalis-programmet, som antogs den 30 mars 1998, och som omfattar perioden 1 januari 1998 - 31 december 2002 och vars budgetram uppgick till 40 miljoner euro. 1.1.2. Programmets organisation Fiscalis-programmet leds av en ständig kommitté för administrativt samarbete (SCAC) [10]. Denna kommitté, som inrättades genom Rådets förordning nr 218/92 [11] om administrativt samarbete inom området för mervärdeskatt har två funktioner: Den tjänstgör som föreskrivande kommitté för det administrativa samarbetet och för det ömsesidiga biståndet samt som förvaltningskommitté för Fiscalis-programmet. [10] Ständiga kommittén för administrativt samarbete. [11] Förordning nr 218/92, EGT L 024, 1/2/1992. Därutöver behandlas särskilda frågor av olika underkommittéer: underkommittén specialiserad på IT-området (SCIT), underkommittén för bedrägeribekämpning (SCAF) och underkommitten för administrativ utbildning (SCAT). >Hänvisning till> 1.2. Rapportens karaktär och mål Denna rapport utgör en uppdatering fram till 2002 av arbetsdokument SEK (2001) 1328 (nedan kallad interimsrapporten) som utarbetades efter halva tiden av kommissionens avdelningar på grundval av interimsrapporter från medlemsstaterna. I interimsrapporten drogs slutsatsen att det skulle vara önskvärt att fortsätta programmet efter 2002, vilket låg till grund för förslaget om Fiscalis-programmet 2003-2007. Detta dokument är därmed en rapport om genomförandet av Fiscalis-programmet till och med 2002. Den bygger, i tillämpliga delar, på MEANS-metoden [12] som används vid utvärdering av gemenskapsprogram och som syftar till att förklara insatsernas effektivitet och ändamålsenlighet samt hur de förutsedda resultaten uppnåtts samt resultatens och effekternas varaktighet. [12] Méthode d'évaluation des Actions de Nature Structurelle, (Metod för utvärdering av åtgärder av strukturell karaktär) används för utvärderingen av gemenskapsprogram. 1.2.1. Avgränsning av analysområdet Beaktad period. Denna rapport omfattar genomförandet av hela programmet mellan 1 januari 1998 och 31 december 2002. Den kompletterar med tillgängliga data för 2000, 2001 och 2002, interimsrapporten som omfattade perioden från 1 januari 1998 till 30 juni 2000, och som innehöll en analys av resultaten 1998 och 1999. Beaktade aktörer. Partnerskap medlemsstaterna - kommissionen. Uppnåendet av programmets mål beror på hur de nationella förvaltningarna använder de möjligheter som programmet erbjuder. I partnerskap med medlemsstaterna utövar kommissionen en roll som underlättare och samordnare av åtgärderna. Kandidatländerna. Fiscalis-programmet har varit öppet för kandidatländerna för att underlätta deras förberedelser för anslutningen. Finansieringen av denna medverkan har säkerställts genom andra medel än dem som ingår i Fiscalis-programmet. 1.2.2. Tillvägagångssätt Tillvägagångssättet har framför allt byggt på slutrapporterna från medlemsstaterna, vilka överlämnades i form av svar på ett frågeformulär. I frågorna ombads de att ge sin åsikt, och, för 29 av frågorna, ange på en skala 1 (oanvändbar) till 4 (mycket användbar) hur en typ av åtgärd eller programmet som helhet bidragit till ett särskilt resultat eller en särskild effekt. Dessa uppgifter har kompletterats med svaren på enskilda utvärderingsformulär som insamlats under programmets 5 år. Bedömningarna har tolkats mot bakgrund av uppmätta resultat och medlemmarnas kommentarer. För varje del av de gemensamma åtgärderna (seminarier, utbyten, multilaterala kontroller, utbildning) har de tillgängliga uppgifterna använts för att svara på följande frågor: - Har åtgärden genomförts till en rimlig kostnad (verkningsfullhet)? - Vilka har varit de omedelbara resultaten [13] och de mer långsiktiga effekterna [14] på de förvaltningar som deltagit? [13] T.ex. som följd av ett seminarium har problem identifierats och lösningar föreslagits rörande den praktiska tillämpningen av reglerna efter det att skattebefriad försäljning till resenärer inom gemenskapen avskaffades. [14] Till exempel har till följd av den multilaterala kontrollen analyssystemet för kontroll ändrats och den berörda nationella förvaltningen har förbättrat sina resultat i bedrägeribekämpningen. - Hur har åtgärden bidragit till programmets mål (effektivitet) och har målens relevans förbättrats? 1.2.3. Programmets mål Enligt artikel 3 i Fiscalis-beslutet [15] är programmets mål att genom en gemenskapsåtgärd stödja de ansträngningar som medlemstaterna gjort för att: [15] Europaparlamentets och rådets beslut nr 888/98/EEG av den 30 mars 1998. - Ge tjänstemännen en hög gemensam nivå av förståelse, särskilt inom området för indirekt beskattning och dess genomförande i medlemsstaterna. - Säkerställa ett effektivt, faktiskt och omfattande samarbete mellan medlemsstaterna samt mellan dem och kommissionen. - Säkerställa fortlöpande förbättringar i det administrativa förfarandet genom utarbetandet och spridandet av goda administrativa arbetsmetoder för att förvaltningarnas och de skattepliktigas behov ska tillgodoses. I rapporten angående framgångskriterierna för Fiscalis [16] rekommenderades att vissa mål uppfylls, medan nödvändigheten att införa mätbara mål underströks i interrimsutvärderingen [17] från 2001. Programmets allmänna mål har angivits i den åtgärdsplanen för 2002: [16] Dokument SCAC nr 279. [17] SEC(2001) 1328 av den 31 juli 2001 - Förenkling och modernisering av lagstiftningen. - Modernisering av förvaltningen. - Enhetlig tillämpning av lagstiftningen. - Förbättring av det administrativa samarbetet och bekämpningen av skatteflykt. 1.2.4. Granskningen av uppgifterna - Denna rapport stöder sig huvudsakligen på interimsutvärderingen från 2001 och på medlemstaternas slutrapporter som föreskrivs i artikel 12.2 a i Fiscalis-beslutet . - När det gäller de gemensamma åtgärderna visade rapporten från interimsutvärderingen nyttan av varje typ av verktyg, men förbättringar föreslogs bland annat i: - Precisering av specifika mål för varje åtgärd. - Effektindikatorerna. - Spridningsgraden i de nationella förvaltningarna. - Överföringen av de individuella utvärderingsformulären till kommissionen. - För att säkerställa en viss enhetlighet i slutrapporterna har frågeformulär skickats till medlemsstaterna med förslag till utvärdering av de gemensamma åtgärderna avseende på förhand definierade resultat och effekter, dessas grad av användbarhet och förslag till förbättring. - Övriga uppgiftskällor är de individuella utvärderingsformulären (med en ungefärlig svarsfrekvens på i medeltal ca 30 %), och programmets uppföljningsdokument (åtgärdsplaner, dokument från SCAC, dokument som framställts vid gemensamma åtgärder: protokoll , rapporter och genomföranden). 2. BUDGET Fiscalis har tilldelats en finansiell ram på 40 miljoner euro för fem år, och 35 % av de årliga åtagandena är avsedda för gemensamma åtgärder. >Hänvisning till> (För år 2002 kommer åtagandena som gjorts i slutet av året att betalas under 2003) Under 1998 fördelades åtagandena lika mellan de gemensamma åtgärderna och datorteknikdelen. På grund av installationen av CCN/CSI-plattformen, som tog i anspråk mer än 55 % av åtagandena, försköts emellertid fördelningen i den åtagna budgeten till 67 % för datatekniken jämfört med 33 % för de gemensamma åtgärderna. Detta gällde även fortsättningsvis. När det gäller fördelningen av kostnader för varje gemensam åtgärd, utgjorde utbytena den viktigaste posten med ca 60 %, följd av seminarier med 28 %, multilaterala kontroller med 10 % och slutligen av utbildning med 2 %. Denna fördelning har gjorts på grundval av åtaganden. I det sammanhanget förutses en utveckling av det elektroniska förvaltningssystemet, kallat 'ART' [18], som möjliggör större precision vad gäller de faktiska kostnaderna för varje åtgärd i programmet Fiscalis 2003-2007. [18] Activity Reporting Tool Underutnyttjandet av budgetanslagen (30,799 miljoner har åtagits medan anslaget var 40 miljoner) förklaras till stor del av beslutet att inte använda Fiscalis-programmets budget för att finansiera EMCS-systemet [19], det integrerade datorsystemet för förflyttning och kontroll av punktskattepliktiga varor, eftersom de beräknade kostnaderna och tidsplanen översteg programmets möjligheter. Dessutom försenades upprättandet av åtgärdsplanen för de två sista åren av programmet på grund av en ändring kommissionens mervärdesskattestrategi under 2001. Till följd av detta har vissa åtgärder inte kunna äga rum. Underutnyttjandet kan därför inte ligga till grund för någon form av bedömning om programmets verkningsfullhet. [19] EXCISE MOVEMENT AND CONTROL SYSTEM 3. SEMINARIER I genomförandebeslutet rörande Fiscalis [20] förutses högst 15 seminarier om året öppna för två företrädare för varje medlemsstat. Med anledning av utvidgningen kunde varje kandidatland sända en företrädare på villkor som fastställts i associeringsavtalen eller i tilläggsprotokollen. [20] Artikel 8 i beslut nr 98/467/EG. Valet av ämnen för seminarierna görs av SCAC-kommittén beroende på deras överensstämmelse med programmets allmänna mål [21]. När det gäller organisationen, består seminarierna av sessioner i plenum och av små arbetsgrupper. Denna modell, som redan använts i programmet Matthaeus-Tax har visat sig vara mycket effektiv för att säkerställa att alla ombud deltar aktivt. [21] Artikel 3 i beslut nr 98/888/EG. 3.1. Tabell över genomförda insatser >Plats för tabell> 3.2. Observationer - Antalet seminarier har gått från ett minimum av 7 under 1998 till ett maximum av 14 under 2001. Medlemstaterna har ansett att detta verktyg är mycket effektivt för att fördjupa kunskapen om särskilda ämnen inom den indirekta beskattningens område, för att identifiera »goda arbetsmetoder» och för att förbättra det administrativa samarbetet. Denna åsikt delas av praktiskt taget alla deltagarna i seminarierna. - På det statistiska planet visar medlemsstaternas rapporter att indikatorn för allmän tillfredsställelse med seminariernas användbarhet är mycket positiv: betyg 3,29 [22]. Tio medlemsstater anser att denna aktivitet är »användbar» och fyra medlemsstater att den är »mycket användbar» (Bilaga 1). Deltagarna i seminarierna är ännu mer positiva och anser att valet av ämnen och målen för seminarierna är »mycket bra» (53,9 %) eller »bra» (43,3 %) (Bilaga 2). [22] Betyg 1 (oanvändbar), 2 (lite användbar), 3 (användbar), 4 (mycket användbar) - De deltagande tjänstemännen ansåg att kvaliteten på presentationerna vid seminarierna var »mycket god» (44,9 %) eller »god» (52,7 %), att kvaliteten på diskussionerna i plenum och i arbetsgrupperna var »mycket god», (34 %) eller »god», (60 %), (Bilaga 2) samt att insatserna av ordförande och föredragande i seminarierna var »mycket goda» (60,9 %) eller »goda» (38,8 %) - Eftersom samtliga medlemsstater i själva verket deltagit aktivt i denna aktivitet, fördelades den geografiskt lika både vad gäller mötesplatser och deltagare. - Beträffande jämställdhet kan noteras en liten ökning i antalet kvinnor som deltog i seminarierna och utbytena 2000 och 2001 jämfört med tidigare år. Fördelningen på kön bland deltagarna i seminarierna och i utbytena 1998 och 1999 var 69 % män jämfört med 31 % kvinnor medan fördelningen 2000 och 2001 var 66 % män och 34 % kvinnor. - Beträffande planeringen anordnades varje år huvuddelen av seminarierna under andra halvåret och mycket få under det första halvåret. Vissa medlemsstater har i sin rapport nämnt att antalet deltagare per seminarium var för högt (i genomsnitt 38 deltagare/seminarium). Detta kommer att bli svårare i ett EU med 25 medlemsstater. 3.3. Önskvärda förbättringar I allmänhet uppskattas detta instrument av medlemsstaterna och deltagarna och dess användbarhet ifrågasätts inte. Bland de inslag som skulle kunna förbättras angav emellertid medlemsstaterna: - Bättre tidsplanering av seminarierna. - Tidigt utskick av dokumentationen av den organiserande medlemsstaten. - Urvalet av och antalet deltagare. - Bättre spridning av informationen efter seminarierna. I själva verket skulle en mer balanserad planering över året vara önskvärd. Bättre balans förutsätter emellertid att den årliga handlingsplanen antas tidigare så att seminarierna faktiskt kan börja från början av året. Ett alternativ skulle vara att använda en rullande planering. Därutöver framträder en skillnad mellan medlemsstaternas svar och deltagarnas beträffande förberedelserna för seminarierna i det att deltagarna inte har några invändningar på den punkten. Ur en organisatorisk synvinkel skulle det vara svårt att förlänga fristen för att sända ut inbjudningar till seminarierna (2 månader) och för att sända ut arbetsdokumenten (2 veckor). Enligt 60 % av deltagarna är urvalet deltagare bra men beror på tillgängligheten hos de utvalda tjänstemännen inom deras nationella förvaltningar. Avslutningsvis förefaller det som om erfarenheterna från seminarierna sprids relativt väl. Många medlemsstater har nämnt organisationen av konferenser eller interna seminarier, liksom spridningen av rapporter som ett sätt att öka mervärdet inom sina nationella förvaltningar till fler än deltagarna i seminarierna. 4. UTBYTEN I genomförandebeslutet anges att under programmets varaktighet skall varje medlemsstat för två veckor skicka minst tre tjänstemän till var och en av de andra staterna. 4.1. Tabell över genomförda insatser >Plats för tabell> (*Totalt 11 medlemsstater) 4.2. Observationer - Det har inte förekommit några betydande variationer i antalen utbyten som genomförts (ungefär 400 per år) under programmets varaktighet. I allmänhet ansåg medlemsstaterna att utbytena har bidragit till förbättrad förståelse för särskilda ämnen inom den indirekta beskattningens område (3,08) samt till identifieringen av kontaktpunkter i medlemsstaterna vilka kan komma att förbättra det administrativa samarbetet mellan skatteavdelningarna (3,14) (Bilaga 4, frågor 5.1. och 5.3). - På det statistiska planet visar medlemsstaternas rapporter att indikatorn för allmän tillfredsställelse med användbarheten av utbytena är mycket positiv: 3,43. Sex medlemsstater anser att denna aktivitet är »mycket användbar» och åtta medlemsstater att den är »användbar» (Bilaga 4). - Deltagarnas individuella svar angående utbytena visar samma tendens: 53 % ansåg att de förstod gemenskapens lagstiftning om indirekt skatt mycket bättre (och 22 % betydligt bättre) (Bilaga 5). När det gäller arbetsområdet kom 60 % av utbytesdeltagarna från området mervärdesskatt och 9 % från området punktskatter. (Bilaga 5). - När det gäller den geografiska fördelningen organiserade länder som Sverige, Storbritannien eller Nederländerna utbyten mycket oftare än övriga. (Bilaga 6). Kravet i genomförandedirektivet att garantera en viss geografisk balans bland de mottagande staterna stöter inte bara på språkproblem, utan också på administrativa stelheter (minsta tidslängd för utbytet, antal tillgängliga tjänstemän, svårigheter med fullständig integrering i förvaltningarna). - Beträffande tidsplaneringen märks än en gång att huvuddelen av utbytena organiseras under andra halvåret: detta är fallet i 90 % av utbytena under år 2000 och 81 % under 2001 (Bilaga 6 - Deltagarnas allmänna uppskattning av organiseringen av utbytena är mycket positiv. 79,6 % av deltagarna ansåg att ansträngningarna som gjordes av de mottagande förvaltningarna var mycket tillfredsställande (Bilaga 5). Åtgärder har vidtagits för att förbättra effektiviteten av detta verktyg, till exempel seminariet i Snekkersten [23] i Danmark, som särkilt ägnades åt förvaltningen, resultaten och effekterna av utbytena. [23] Seminarium i Snekkersten, 26 -28 juni 2000. 4.3. Önskvärda förbättringar I allmänhet har medlemsstaterna inte gjort några anmärkningar angående antalet utbyten som organiserats. Ett land har efterfrågat en ökning av antalet. Flera förbättringar har föreslagits av medlemsstaterna: - Målen för utbytena ska vara i förväg bestämda, vara klara och avse noga angivna aspekter. - Större flexibilitet när det gäller tidslängden och en mer praktisk inriktning av det utförda arbetet. - Bättre förberedda deltagare på det språkliga planet. Medlemsstaterna bör se till att deras tjänstemän får tillräcklig språkutbildning för att de skall kunna delta i åtgärderna på ett effektivt sätt. - En mer balanserad användning av detta verktyg. Samtliga medlemsstater bör uppmuntras att använda det. Mottagarstaten bör väljas med utgångspunkt från målen för utbytet snarare än enligt kriterierna för geografisk fördelning. Man bör även komma förbi svårigheterna av administrativ karaktär (minsta tidslängd på två veckor) och av juridisk karaktär (att tjänstemännen i utbytet deltar i utredningar på mottagarstatens territorium), - Flera medlemsstater förlägger utbytena för tjänstemännen till en fast period under året. Detta beror på kravet om en minsta tidslängd på 14 dagar per utbyte och på möjligheten för värdstaten att begränsa organisationskostnaderna. Likväl har detta system nackdelen av att vara ganska individualiserat. Den mottagande staten borde kunna fortsätta att organisera utbyten vid en viss tid på året, men på villkor att man upprättar individualiserade program för deltagarna. - I det nya Fiscalis-programmet har större flexibilitet införts i hanteringen av utbytena särskilt vad gäller kravet på medellängden på 14 dagar och den geografiska fördelningen. 5. MULTILATERALA KONTROLLER Det handlar om ett samarbete mellan minst tre nationella förvaltningar för att samordna de kontroller som de genomför av skattskyldiga som är skattepliktiga i flera stater (artikel 2 i Fiscalis-beslutet). De berörda medlemsländerna skickar till kommissionen förslagen om multilaterala kontroller vilkas kostnader skulle kunna stödjas av programmet. Beslutet att finansiera en multilateral kontroll tas i SCAC-kommittén i överensstämmelse med programmets mål. Dessa kontroller avser skattemässiga åtaganden rörande mervärdeskatt och/eller punktskatter. 5.1. Genomförda insatser >Plats för tabell> De utvalda bolagen representerar ett stort urval av verksamhetsområden (livsmedelsindustri, djupfrysta livsmedel, hälsa, skönhetsprodukter och kosmetika, telekommunikation, tobak, elektronik, petrokemiska produkter, m.fl.). 5.2. Observationer Det framgår av medlemsstaternas rapporter att de multilaterala kontrollerna är effektiva instrument för bedrägeribekämpning. Å ena sidan medger de kontroller i stor skala för att säkerställa att företag som verkar på flera medlemsstaters territorium uppfyller sina skatteförpliktelser. Å den andra sidan bidrar de till att förbättra det administrativa samarbetet mellan de deltagande staterna. Vidare, har, på det personliga planet, deltagarna nämnt att multilaterala kontroller har bidragit till att förbättra deras förståelse för hur systemet för indirekt beskattning organiseras och tillämpas i Europeiska unionen. I interimsrapporten framkom också att dessa kontroller givit mycket tillfredsställande resultat. I konkreta termer har de givit goda ekonomiska resultat och de har fungerat bra både som instrument för att förebygga bedrägerier och som instrument för administrativt samarbete. - På det statistiska planet har användbarheten av denna åtgärd uppskattats (genomsnittsbetyg 3,43) av medlemsstaterna. Sju av dem ansåg de multilaterala kontrollerna vara »mycket användbara» och sex bedömde dem vara »användbara» (Bilaga 7). En bättre förståelse av gemenskapslagstiftningen, framför all systemen för revision samt bättre administrativt samarbete, anges som fördelar av medlemsstaterna. - Detta instrument används oftare av vissa länder än av andra. Fyra medlemsländer har aldrig tagit initiativ till att organisera en kontroll och motsatsen är en medlemsstat som föreslagit sex av de sexton multilaterala kontroller som genomfördes under år 2000. Deras användning hänger samman med begränsningen av resurser med tanke på att multilaterala kontroller kräver mer personalresurser än en kontroll på nationell nivå. (Bilagor 8,9 och 10). - På det organisatoriska planet, har urvalet av företag som skall kontrolleras, vilket är en avgörande fas för en kontrolls framgång, av vissa medlemsstater gjorts på grundval av skillnader mellan deklarerade verksamheter och rekonstruerade verksamheter med utgångspunkt från information som skickats av VIES-systemet. Men de multilaterala kontrollerna kräver ett administrativt tungt och begränsande förfarande vilket har lett till att detta instrument använts sällan, framför allt under det sista året av programmet (Bilaga 10). Av rapporten [24] som lagts fram för SCAC, framgår att komplexiteten i förfarandet vid multilaterala kontroller (hänvisad till av flertalet medlemsstater) skall läggas till den alltför korta tidslängden för kontroller. [24] Dokument SCAC nr 314, den 24 oktober 2001. - Ett stort problem som nämns av medlemsstaterna är hindren för ett snabbt utbyte av information. Den aktuella lagstiftningen när det gäller administrativt samarbete och ömsesidigt bistånd på mervärdeskattens områden vilar på två rättsliga instrument: Förordning nr 218/92/EEG i vilken förutses ett gemensamt system för utbyte av information och direktiv nr 77/799/EEG [25] om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter. Inom denna rättsliga ram måste allt utbyte av information ske via »behöriga myndigheter», vilket leder till att systemet är för långsamt. Direkt utbyte är fortfarande möjligt om det finns en bilateral överenskommelse mellan de båda behöriga myndigheterna. I direktivet förutses också möjligheten för medlemsstaterna att tillåta företrädare för andra medlemsstater delta i vissa kontroller, men i praktiken har medlemsstaterna knappast använts sig av dessa möjligheter. [25] EGT L 336 27/12/1997. 5.3. Önskvärda förbättringar Beträffande svårigheterna i samband med detta instrument har två seminarier i Finland [26] ägnats åt att utarbeta och uppdatera en handbok om multilaterala kontroller för att göra dem smidigare och mer effektiva. Andra rekommendationer är möjliga, och flera av dessa har beaktats för Fiscalis-programmet 2003-2007. [26] Seminarier i Helsingfors 2000 och 2001. Medlemsstaterna har i sina utvärderingsrapporter angivit: - Kriterierna för att välja kontroller borde upprättas på grundval av en riskanalys av de företag som ska kontrolleras. - En större smidighet i förfarandet är nödvändig. Informella förberedelsemöten före den multilaterala kontrollen borde kunna göra denna mer effektiv. Det är också nödvändigt att medge en tidsmässig flexibilitet i genomförandet av en kontroll beroende på dess komplexitet. - En ändring i den nuvarande rättsliga ramen är nödvändig. I det sammanhanget har kommissionen nyligen lagt fram ett förslag till förordning [27] rörande det administrativa samarbetet på mervärdeskattens område. Med detta förslag skapas en enda rättslig ram för bedrägeribekämpningen och ett system inrättas för direkt och snabbt utbyte av information mellan de nationella förvaltningarna. Det innehåller också nya förfaranden för att möjliggöra närvaron av företrädare från skatteförvaltningar i andra medlemsstater samt för samtidiga kontroller. Förordningen skulle kunna vara i kraft år 2004. [27] KOM (2001) 294 slutlig 18.06.2001. - Slutligen, måste de nationella förvaltningarna uppmuntras att sätta av mer resurser för dessa multilaterala kontroller. 6. UTBILDNING I artikel 6 i beslutet Fiscalis föreskrivs utbildningsinitiativ, som delas mellan kommissionen och medlemsstaterna för att skapa en gemensam utbildning för de tjänstemän som ansvarar för indirekt beskattning. Dessa initiativ syftar till att: - Utveckla de utbildningsprogram som redan finns eller utforma nya program. - Öppna de utbildningar som varje medlemsstat anordnar för sina egna tjänstemän, för tjänstemän från andra medlemsstater. - Utveckla nödvändiga gemensamma verktyg för utbildning kring indirekt beskattning, särskilt verktygen för språkutbildning. Medlemsstaterna skall bevaka att deras egna tjänstemän har den grund- och vidareutbildning som är nödvändig för att förvärva gemensamma yrkeskunskaper. Dessa tjänstemän skall uppnå en tillräcklig språklig kunskapsnivå. En förvaltningsgrupp med ansvar för utbildningen (SCAT), som möts två till tre gånger om året, bestämmer målen och samordnar dessas genomförande genom gemensamma åtgärder och utbildningsinsatser. 6.1. Tabell över genomförda insatser >Plats för tabell> Under 2000 genomförde en grupp bestående av ansvariga för utbildningsprojekt en enkät rörande utbildningen i medlemsstaterna på området indirekt beskattning, för att hjälpa de nationella utbildarna att förbättra sina egna utbildningssystem. En databas upprättades med uppgifter om material och utrustning för utbildning. Under de två senaste åren av programmet har kompletta utbildningsmoduler (i form av CD-ROM) utvecklats: - Projekt för datoriserad utbildning (CBT) som visar de olika sätten att ta fram ett datoriserat verktyg för språkutbildning. - Projekt för utbildning i datoriserad revision. I detta projekt analyseras de system för datoriserad revision som används av deltagarländerna och de bästa arbetsmetoderna identifieras. Detta är desto mer användbart eftersom det inte finns någon utbildning på europeisk nivå inom detta område. - VISAFIN är ett verktyg för språkutbildning som täcker terminologin rörande skatter och förfaranden för inkomstskatter och mervärdeskatt. Denna programvara har två syften: Undervisning om skatter (30 timmar) och språkundervisning. VISAFIN finns på engelska, spanska, franska och tyska.. - Ordlista som innehåller mer än 1500 facktermer inom området mervärdesskatt och indirekta skatter. Den kommer att finnas tillgänglig på CD-ROM. 6.2. Observationer - När det gäller utbildning har de senaste åren av programmet varit mycket produktiva, och i själva verket har de flesta utbildningsprojekten avslutats under 2001 och 2002. - På det statistiska planet har utbildningens användbarhet utvärderats positivt av medlemsstaterna (betyg 2,92) (Bilaga 11). Bedömningarna varierar emellertid mycket från betyg 1 till 4 i vissa medlemsstater. De kommentarer som lämnats om användbarheten speglar olika synsätt och olika förvaltningskulturer. Vissa medlemsstater anser att genomförandet varit otillräckligt, medan andra, tack vare programmet, har kunnat förbättra sina egna utbildningar, särskilt språkutbildningen. - En stor majoritet av de deltagande tjänstemännen ansåg att den språkutbildning de erhållit inom sin nationella förvaltning var otillräcklig medan andra har berömt språkprojekten som utvecklats inom ramen för programmet och som har tjänat till att förbättra denna situation. - Vissa medlemsstater understryker svagheter i organisationen, och pekar på nödvändigheten av »bättre målinriktning» eller att bättre »strukturera samarbetet» för att säkerställa utbildningens varaktighet. 6.3. Önskvärda förbättringar Bland möjliga förbättringar har medlemsstaterna nämnt: - Främja utarbetandet av gemenskapsstandarder som kan integreras i de nationella utbildningarna. - Utveckla samarbetet mellan skolorna eller nationella utbildningscentrer. - Organisera utbildningen direkt från programmets budget med utbildare från olika medlemsstater. Andra förbättringar skulle vara att trespråkiga arbetsgrupper utvecklar gemensamma utbildningsmoduler på de tre arbetsspråken och att översätta det redan utarbetade materialet. 7. FÖRVALTNING AV PROGRAMMET OCH VERKNINGSGRAD - SCAC-kommittén var förvaltningskommitté för Fiscalis-programmet. Efterhand har kommitténs organisation blivit mycket komplex på grund av att fler och fler undergrupper och arbetsgrupper bildats, vilket har lett till att arbetet mångfaldigats. Den planerade antagandet av en ny förordning för det administrativa samarbetet med SCAC som föreskrivande kommitté och med avskaffandet av vissa underkommittéer borde kunna främja effektiviteten i den nya organisationen. - Programmets aktiviteter har fastställts i den årliga åtgärdsplanen. Presentationen av åtgärdsplanen ändrades under 2001 för att göra det möjligt att bättre fastställa kopplingarna mellan åtgärderna varje år och de avsedda målen. I planen anges de föreslagna åtgärderna inom varje prioriterat område. Organisatörerna av gemensamma åtgärder uppmanas precisera områdena liksom de förutsedda resultaten för varje åtgärd. - På det organisatoriska planet bedömer medlemsstaterna och deltagarna i åtgärderna att dessa samordnats på ett effektivt sätt. Ändå har de enda tillgängliga indikatorerna under programmets genomförande varit förvaltningsindikatorer. De har fördelen att vara enkla och kontinuerligt mätbara, men behandlar inte åtgärdernas faktiska effektivitet. Resultatindikatorer kommer därför att utvecklas i det nya programmet Fiscalis 2003-2007, så att en kontinuerlig utvärdering kan göras av hur effekterna uppnås. En viss enhetlighet i presentationen av dokument som rör gemensamma åtgärder är nödvändig. Kommissionens avdelningar kommer att kunna föreslå medlemsstaterna att ett enda dokument används vilket kommer att underlätta analysen av de gemensamma åtgärdernas bidrag till programmets mål. - En förstärkt uppföljning av åtgärderna förefaller nödvändig. Tre typer av resultat förväntas: ett utbyte av information om det utförda arbetet till de länder som inte deltagit i den berörda åtgärden; en uppdatering av resultaten för slutförda åtgärder, som om detta inte sker riskerar att förlora i relevans (t.ex. utbildningsmoduler); samt framför allt information om konkreta förbättringar som uppnåtts genom att resultaten från de gemensamma åtgärderna tillämpats. - Under 2002 har ett nytt verktyg, kallat CIRCA, introducerats i programmet. Det rör sig om en webbplats med begränsad tillgång. Verktyget ger programmets förvaltare direkt tillgång till dokument av organisationskaraktär (dagordningar, arbetsdokument, protokoll, etc.) liksom till rapporter som utarbetats som följd av insatser som organiserats. Det utgör en påtaglig förbättring jämfört med det föregående systemet för utbyte av information mellan de nationella delegationerna och kommissionen. Värdet av CIRCA skulle kunna ligga i att vara instrument för spridning av information genom att säkerställa att dokument som utarbetats snabbt görs tillgängliga online genom att de klassificeras på ett klart och konsekvent sätt. 8. ÖPPNANDET AV PROGRAMMET FÖR KANDIDATLÄNDERNA I enlighet med artikel 7 i Fiscalis-beslutet har programmet öppnats för de associerade länderna i Central- och Östeuropa liksom för Cypern enligt de villkor som fastställts i de europeiska avtalen eller i tilläggsprotokollen som rör ländernas deltagande i programmet. Malta och Turkiet har med andra ord inte varit berättigade att deltaga i programmet. Ländernas deltagande i gemenskapsprogrammen ingår i en föranslutningsstrategi, vars syfte är att stödja dem och förbereda dem för medlemskapet i Europeiska unionen. Finansieringen har inte ordnats genom Fiscalis-programmet utan av kandidatländerna själva. De rättsliga instrumenten (Rådets associeringsbeslut), i vilka villkoren för kandidatländernas deltagande i programmet fastställs, antogs inte förrän 2002 av 8 av de 11 berörda länderna. Cypern, Polen och Lettland har ännu inte infört de rättsliga instrument som krävs på området. Före detta formella deltagande, har en 'pilotåtgärd' som omfattats av en extern budgetlinje i programmet Tull 2002 (en utvärdering finns i ett kapitel i rapporten över genomförandet av Tull 2002) möjliggjort ett begränsat deltagande av en företrädare per land i ett begränsat antal seminarier och utbyten (Bilaga 11). Därefter har detta deltagande finansierats av de berörda ländernas nationella budgetar. Som följd av dessa insatser har de deltagande tjänstemännen förklarat att de har förbättrats sina kunskaper om gemenskapslagstiftningen och dragit nytta av erfarenhetsutbytet med medlemsstaterna. 9. RESULTAT OCH EFFEKTER AV GEMENSAMMA ÅTGÄRDER Med en isolerad åtgärd, oavsett vilken det rör sig om, kan inte ett angivet mål uppnås. Däremot leder flera åtgärder som kombineras till effekter som bidrar till att programmets mål uppnås. I denna rapport identifieras tre nivåer av effekter: effekter på kort sikt eller omedelbara resultat av åtgärden, effekter på medellång sikt när tjänstemännen, som är den direkta målgruppen för åtgärden, använder regelverket i sina nationella förvaltningar samt effekterna på lång sikt, som uppnås när åtgärdernas i programmets sprids i de nationella förvaltningarna och används av tjänstemän som inte deltagit i åtgärderna. Dessa senare effekter är de som är svårast att mäta. Beskrivningen av resultat och effekter av gemensamma åtgärder, liksom deras bidrag till uppfyllandet av målen som fastställts för programmet, återges nedan: - Säkerställa förbättringen av administrativa förfaranden. - Ge tjänstemännen en hög nivå av förståelse av gemenskapsrätten. - Säkerställa ett effektivt, verkningsfullt och omfattande samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen. Dessa tre allmänna mål utvecklas till specifika mål (programmets målträd). 9.1. Säkerställa förbättringen av administrativa förfaranden : Förenkling och modernisering av lagstiftningen. 9.1.1. Omedelbara resultat Tre omedelbara resultat har identifierats: - Förenkling av lagstiftningen på nationell nivå och gemenskapsnivå inom området beskattning och punktskatter. Seminariet i Salzburg [28] möjliggjorde en förenkling det administrativa ledsagardokumentet (DAA) för punktskattepliktiga varor. [28] Seminarium i Salzburg, 20 -23 april 2000. - Förenkling och modernisering av verktyg som underlättar för skattebetalare och näringsidkare att fullgöra sina skyldigheter på skatteområdet. Seminariet i Madrid [29] ägnades åt användningen av Internet för att underlätta förhållandet till skattebetalarna, och seminariet i Chester [30] ägnades åt förenkling och minskning av de avgifter som påförs företagen när det gäller mervärdesskatt. [29] Seminarium i Madrid, 15 -17 november 2000. [30] Seminarium i Chester, 3 -5 oktober 2001. - Förenklingen och förbättringen av administrativa förfaranden är en av de viktigaste effekterna av programmet enligt medlemsstaterna. Den genomsnittliga bedömningen av förbättringen i arbetsmetoderna och identifieringen av »goda administrativa arbetsmetoder» till följd av att deras tjänstemän deltagit i seminarierna, är 3,29 (Bilaga 1, fråga 2.3.). Fem medlemsstater nämner särskilt denna punkt i sin rapport. För utbytena är utvärderingen något lägre, med tanke på att varje förändring inom detta starkt reglerade område sker extremt långsamt. I detta avseende ansåg elva länder (medelbetyg 2,79) att dessa har resulterat i nya arbetsmetoder i den nationella förvaltningen (Bilaga 4, fråga 5.2.). Andra länder underströk förbättringen i deltagarnas egna handläggningsrutiner. När det gäller de multilaterala kontrollerna (medelbetyg 2,71) bedömer fem länder att detta verktyg har möjliggjort en förbättring i kontrollmetoderna (Bilaga 7, fråga 8.4.). När det gäller utbildningsinsatserna framhåller fyra länder (medelbetyg 2,31) bidraget till förbättringar i arbetsmetoder. (Bilaga 11, fråga 11.2.). Slutligen ansåg 37 % av deltagarna i ett utbyte eller 34 % i ett seminarium att de administrativa förfarandena i deras nationella förvaltningar klart förbättrats efter att ha deltagit i en av dessa åtgärder (Bilaga 12). Effekten av de gemensamma åtgärderna för att modernisera förvaltningen är mindre tydliga än den är av de nya tekniker som finansierats genom programmet. Dessa datorsystem har gjort det möjligt att öka informationsutbytet mellan de nationella förvaltningarna å ena sidan och de nationella förvaltningarna och kommissionen å andra sidan. Resultaten som uppnåtts genom kommunikationsnätet CCN/CSI liksom genom datorapplikationerna för mervärdesskatt och punktskatter analyseras i rapporten »datorteknik» som bifogas i bilaga. 9.1.2. Effekter på medellång och lång sikt - De gemensamma åtgärderna har haft effekter på medellång sikt genom att de möjliggjort förenkling av de administrativa förfarandena och införlivandet av nya arbetsmetoder i de nationella förvaltningarna. Trots det, även om två medlemsstater har införlivat nya administrativa förfaranden efter att tjänstemän deltagit i åtgärder i programmet, är deltagarnas förmåga att integrera betydande förändringar i den nationella lagstiftningen begränsad (medelbetyg 2,73) avseende seminarier och (medelbetyg 2,36) avseende utbyten. (Bilaga 1, fråga 3.3. och bilaga 4, fråga 6.2.). - De långsiktiga effekterna är svårare att mäta. Medlemsstaterna anger att resultaten av åtgärderna, bland annat seminarierna och utbytena har spridits inom de nationella förvaltningarna (Intranät, seminarier, konferenser, utdelning av åtgärdsrapporter, etc.) och att tjänstemännen som inte har deltagit i åtgärderna har fått och använt denna information. (Bilagor 1 och 4). Utan en särskilt enkät är det emellertid inte möjligt att mäta effekternas styrka. 9.1.3. Observationer - De gemensamma åtgärderna har bidragit till förenkling och harmonisering av kontrollmetoder och förfaranden genom att olika verktyg tagits fram vid de gemensamma åtgärderna (riskanalysmodeller, datoriserad revision, etc.). Emellertid återstår det utveckling att göra inom detta område. - Medlemsstaterna uttalar att de inom sin nationella förvaltning säkerställer spridningen av information som utbyts vid de olika gemensamma åtgärderna. 9.2. Ge tjänstemännen en hög nivå av förståelse av gemenskapsrätten och enhetlig tillämpning av gemenskapens lagstiftning. I interrimsrapporten identifierades två resultat av de gemensamma åtgärderna som bidrar till en enhetlig tillämpning av gemenskapens lagstiftning: förbättringen av förståelsen av särskilda ämnen i gemenskapslagstiftningen inom området indirekt beskattning och förbättringen i kunskapen om indirekt beskattning i de andra medlemsstaterna. 9.2.1. Effekt på kort sikt - I slutrapporten bekräftas att de gemensamma åtgärderna har bidragit till bättre förståelse av särskilda ämnen inom indirekt beskattning. Den genomsnittliga bedömningen från medlemsstaternas sida av hur detta mål uppfyllts är 3. Fyra av medlemsstaterna framhåller särskilt denna punkt i sina utvärderingsrapporter. Andra medlemsstater understryker att informella diskussioner kring i anslutning till åtgärderna också bidrar till detta resultat. (Bilaga 1, fråga 2.1.) ; (Bilaga 4, fråga 5.1.) ; (Bilaga 7, fråga 8.2.). - Dessutom bedömer 45 % av deltagarna i seminarierna att de behärskar gemenskapslagstiftningen rörande indirekt beskattning mycket bättre och 12 % klart mycket bättre. Endast 3 % av deltagarna har uttryckt en negativ åsikt. Beträffande utbytena är proportionerna respektive 47 %, 25 %, och 1 %. (Bilaga 5). - Vad gäller kunskaperna om indirekt beskattning i andra medlemsstater har de flesta av medlemsstaterna svarat att de gemensamma åtgärderna lett till förbättringar. Indikatorn för medlemsstaternas tillfredsställelse när det gäller hur seminarierna och utbytena bidragit till detta mål ligger på 3,08 (Bilagor 1 och 4). Beträffande de multilaterala kontrollerna understryker medlemsstaterna att dessa möjliggjort förbättrade kunskaper om de olika revisionssystemen (genomsnittligt betyg 3,29) (Bilaga 7, fråga 8.2.). Sju länder har uttryckligen nämnt förbättringen av revisorernas kunskaper tack vare deltagande i en multilateral kontroll. Slutligen har utbildningsinsatserna gjort det möjligt att nå samma mål (genomsnittligt betyg 2,31) (Bilaga 11). I det sammanhanget kan man citera projektet »Utbildning i datoriserad revision» som presenterades vid seminariet i Luxemburg i november 2002. Projektet bestod, i en första fas, i att analysera de olika typerna av revision i medlemsstaterna och därefter i att utveckla utbildningen i datoriserad revision. - Seminariet som organiserades i Breukelen [31] användes för att presentera en »internationell skatteguide» med information om skattesystemen och kontrollmetoderna i alla medlemsstater. [31] Seminarium i Breukelen, 14 -16 september 2000. 9.2.2. Effekter på medellång och lång sikt - Medlemsstaterna gav 2,93 och 2,92 i genomsnittligt betyg till spridningen inom de nationella förvaltningarna av kunskaperna som deltagarna inhämtat vid seminarierna och utbytena. Fem medlemsstater organiserade en spridning av informationen, som inhämtats under seminarierna, på intranätet eller genom utställningar och konferenser. Vissa stater, däremot, bedömde att effekterna av utbytena begränsats till deltagarna. - Effekterna av multilaterala kontroller gavs betyget 2,58, vilket visar att spridningen av resultaten var mer begränsad än för de andra åtgärderna. 9.2.3. Observationer - De gemensamma åtgärderna inom programmet medgav en bättre kännedom om gemenskapslagstiftningen hos deltagarna, framför allt om särskilda ämnen som presenterats under seminarierna. - Kännedomen om andra skattesystem gjorde det möjligt att jämföra hur vissa särskilda frågor som rörde beskattning hanterades. 9.3. Säkerställa ett effektivt, verkningsfullt och omfattande administrativt samarbete mellan medlemsstaterna och bedrägeribekämpning. Förbättrat administrativt samarbete anses av medlemsstaterna vara det viktigaste resultatet av de gemensamma åtgärderna i programmet. Två effekter på kort sikt har identifierats : identifieringen av kontaktpunkter i andra nationella förvaltningar och förbättringar i utbytet av information beträffande bedrägeribekämpning. 9.3.1. Effekter på kort sikt - Identifiering av kontaktpunkter. Seminariernas bidrag till identifieringen av kontaktpunkter i andra nationella förvaltningar bedömdes som mycket positivt (genomsnittligt betyg 3,62). Sex medlemsstater underströk uttryckligen att identifieringen av kontaktpunkter bidragit till att det administrativa samarbetet förbättrats. Detsamma gäller utbytena (genomsnittligt betyg 3,15), där fem länder för övrigt nämnt att identifieringen av kontaktpunkter är det huvudsakliga resultatet av utbytena. Vidare hoppas 47 % av deltagarna i utbytena kunna samarbeta på ett mycket mer effektivt och fördjupat sätt med tjänstemän från andra medlemsstater och 28 % på ett klart mycket mer effektivt och fördjupat sätt. De multilaterala kontrollerna har också bidragit till detta mål (genomsnittligt betyg 3,23). Enligt fyra medlemsstater har dessa kontakter utgjort ett medel för deltagarna att senare förenkla kontrollarbetet och gjort dem medvetna om den europeiska dimensionen hos deras funktion. - Utbytena av information rörande bedrägeribekämpningen. De gemensamma åtgärdernas bidrag till förbättrade kontrollmetoder bedöms mer positivt för seminarierna och de multilaterala kontrollerna (genomsnittligt betyg 2,7) än för utbytena (genomsnittligt betyg 2,38). Medlemsstaterna erkänner emellertid att den restriktiva tolkningen av rättsliga instrument och framför allt långsamheten i svaren utgör det huvudsakliga hindret för utbyte av information som syftar till bedrägeribekämpning. Deltagarna i seminarierna bedömer att de är mycket bättre (30 %) eller lite bättre (47 %) i stånd att förebygga och upptäcka undandragande av skatt eller skattebedrägeri. För deltagarna i utbytena är proportionerna 6 respektive 36 % Riskanalys Medlemsstaterna hänvisar i sina kommentarer till mycket tydliga förbättringar beträffande riskanalys. De bedömer att detta instrument för att välja ut kontroller är den bästa lösningen för att på ett effektivt sätt bekämpa bedrägerier eftersom de personella resurserna är begränsade [32].Vid de seminarier som anordnades uppmuntrades användningen av detta verktyg. Vid seminariet i Helsingfors gavs tillfälle att, som modell för automatiskt urvalssystem, presentera PUMA [33], som utvecklats i Sverige och som gör det möjligt att till låga kostnader identifiera företag i riskzonen vad gäller införsel och utförsel av varor. [32] Medlemsstaterna använder huvuddelen av sina resurser till att granska och administrera deklarationer om mervärdesskatt. [33] Seminarium i Helsingfors, 15 -16 maj 2000. Bedrägeribekämpning. Många seminarier har ägnats åt att studera bedrägeri [34] och åt att studera konkreta fall [35]. På samma sätt har inom ramen för SCAF-kommittén [36] flera studier påbörjats för att identifiera typer av bedrägerier och de mekanismer som understödjer dem. I dessa studier har mer än 1000 fall av bedrägerier analyserats och de huvudsakliga teknikerna som bedragarna använt har identifierats. Arbetsgrupper har utarbetat rapporter om bedräglig kringgående handel. De har sammanställt handböcker över goda arbetsmetoder för att bekämpa denna typ av bedrägerier. [34] Seminarium i Porto i november 2001, seminarium i Snekkersten i november 2001. [35] Seminarium i Irland, 20 -22 november 2002. [36] Underkommitté för bedrägeribekämpning. 9.3.2. Effekter på medellång och lång sikt - Användandet av nätverk som inrättats under de gemensamma åtgärderna har möjliggjort bättre administrativt samarbete. Medlemsstaterna bedömer att seminariernas bidrag till denna effekt är mycket viktigt (medelbetyg 3,21) (Bilaga 1, fråga 3.2.). De flesta medger att det har förekommit täta kontakter mellan företrädare för ELO/CLO [37] men att det inte är fallet för andra företrädare. Utbytenas bidrag är något mindre (medelbetyg 2,92) (Bilaga 4, fråga 6.3.). Flera stater nämner endast sporadiska eller informella kontakter. De stater som deltagit i multilaterala kontroller bedömer (medelbetyg 2,64) att dessa möjliggjort en betydande förbättring i samarbetet (Bilaga 7, fråga 9.3.). [37] Kontaktkontor för punktskatter/ Centralt kontaktkontor. - I medlemsstaternas svar understryks en spridning inom de nationella förvaltningarna av »goda arbetsmetoder» och framför allt ett ökat medvetande om vikten av informationsutbyte i bedrägeribekämpning. I detta avseende har en överenskommelse undertecknats i slutet av år 2002 av flera medlemsstater om automatiskt och spontant utbyte av upplysningar inom området försäljning av nya transportmedel. 9.3.3. Observationer - Förbättring av det administrativa samarbetet och av bedrägeribekämpningen är en positiv effekt av programmet. Ändå kan inom den nuvarande ramen för ömsesidigt bistånd [38] inte utbytet av data ske så snabbt som behövs för att behandla eller upptäcka skattefusk i tid. Kommissionens förslag till förordning [39] om det administrativa samarbetet inom området för mervärdesskatt möjliggör just detta att förbättra effektiviteten i det ömsesidiga biståndet. [38] DIREKTIV 77/799/EEG (EGT L 336, 27/12/1977) OCH FÖRORDNING EEG 218/92 (EGT L 24, 01/02/1992) [39] KOM (2001) 294 SLUTLIG 18.06.2001. 10. ALLMÄNNA SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER FÖR GEMENSAMMA ÅTGÄRDER 1 I interimsutvärderingen föreslogs en precisering av eventuella inriktningar av programmets mål, framför allt mot bakgrund av inriktningen av kommissionens nya strategi för mervärdesskatten; en precisering av kopplingarna mellan målen i artikel 3 i Fiscalis-beslutet och bedrägeribekämpningens strategiska mål; utveckling av effektindikatorer för att mäta spridningen av regelverket från åtgärderna i programmet samt att planera enkäter på fältet för att samla in nödvändiga data. Programmet har utvecklats i denna riktning med hjälp av åtgärdsplanerna för 2001 och 2002 som införlivade inriktningen av den nya strategin för mervärdesskatten och specificerade programmets fyra prioriterade områden. Förslaget att göra enkäter på fältet för att mäta spridningsgraden inom de nationella förvaltningarna har inte kunnat genomföras på grund av brist på resurser. Det har ersatts av pilotfrågeformulären, som inte har kunnat användas på grund av den låga svarsfrekvensen bland medlemsstaterna. Utvecklingen av effektindikatorer och insamlingen av tillhörande data har skjutits till programmet Fiscalis 2007. 2 I budgeten motsvarade de gemensamma åtgärderna ungefär 35 % av den totala åtagandebudgeten mot ungefär 65 % för datorapplikationerna. Denna övervikt för datorteknikens del motiveras av att kostnaderna för att utveckling och drift av kommunikationsnätverket CCN/CSI. Den beror också på att budgetanslagen i allmänhet underutnyttjats och särskilt att anslagen för seminarier och multilaterala kontroller underutnyttjats. Emellertid har dessa två verktyg visat sig vara särskilt användbara för att uppfylla programmets mål. Därför bör deras användning förstärkas och uppmuntras. 3 Seminarierna har huvudsakligen tjänat till att fördjupa deltagarnas kunskaper om särskilda ämnen inom indirekt beskattning, till att identifiera »goda arbetsmetoder» och till att förbättra det administrativa samarbetet mellan medlemsstaterna. De motsvarar mer än 25 % av utgifterna för gemensamma åtgärder. Mervärdet för detta verktyg skulle kunna ökas - genom en bättre tidsplanering av seminarierna, vilket skulle underlätta att dokumentationen skickas iväg i tid och - genom att säkerställa en bättre spridning av resultaten. 4 Utbytena har gjort det möjligt att förbättra kunskapen om den indirekta beskattningen i andra medlemsstater och att identifiera informella kontaktpunkter som kan tänkas förbättra det administrativa samarbetet mellan skatteavdelningarna. De utgör den viktigaste utgiftsposten rörande de gemensamma åtgärderna, ungefär 60 %. För att ändå öka deras effektivitet behöver man - i förväg bestämma målen med utbytena, klargöra dem och inrikta dem på precisa aspekter, - öka flexibiliteten när det gäller tidslängden och en mer praktisk inriktning på typen av utfört arbete, - höja deltagarnas kunskapsnivå när det gäller språk, - individualisera programmen för de deltagande tjänstemännen, i synnerhet om utbytena sammanförs till en särskild tidpunkt på året. 5 De multilaterala kontrollerna utgör ungefär 10 % av budgeten för de gemensamma åtgärderna. De är det mest effektiva verktyget i programmet för bedrägeribekämpning. De möjliggör kontroller i stor skala för att säkerställa att företagen som verkar på flera medlemsstaters territorium uppfyller sina skatteförpliktelser. De bidrar till att förbättra det administrativa samarbetet mellan de deltagande staterna och till att förbättra deltagarnas förståelse för de olika kontrollsystemen inom Europeiska unionen. Ändå har antalet multilaterala kontroller minskat under programmets senare år. Deras användning bör alltså uppmuntras, särskilt i de medlemsstater som inte använder dem alls eller mycket lite. Det är önskvärt att förutse: - större flexibilitet i förfarandet för att införa multilaterala kontroller och varaktigheten för deras genomförande, - val av föremålet för revision grundat på kriterier för riskanalys. 6 Utbildningsinitiativen påbörjades under år 2000 och de flesta utbildningsprojekten avslutades under 2001 och 2002. De utgjorde 2 % av budgeten för gemensamma åtgärder. Dessa initiativ har gjort det möjligt att förbättra deltagarnas kunskap, särskilt i språk och i datoriserad revision. Bland möjliga förbättringar bör man: - främja utarbetandet av gemenskapsstandarder som kan integreras i de nationella utbildningarna, - utveckla samarbetet mellan skolorna eller nationella utbildningscentrer, - organisera utbildningstillfällen med experter från de olika medlemsstaterna. 7 Kandidatländernas deltagande i programmet grundas på föranslutningsstrategin, vars syfte är att stödja dem och förbereda dem för medlemskapet i Europeiska unionen. De har deltagit i seminarier och utbyten. Tjänstemännen från dessa länder bedömer att de har förbättrat sin kunskap om gemenskapslagstiftningen och att utbytet av yrkesmässiga erfarenheter med medlemsstaterna har varit nyttig för dem. 8 I rapporten identifieras och mäts effekterna på kort och medellång sikt (användningen av regelverket för aktiviteter i den nationella förvaltningen) på grundval av medlemsstaternas slutrapporter i vilka nämns förändringarna som åstadkommits på nationell förvaltningsnivå på grund av att deras tjänstemän deltagit i åtgärderna i programmet. När det gäller effekterna på lång sikt (spridning av regelverket i den nationella förvaltningen) har endast ett fåtal indikatorer medgivit en mätning av spridningsgraden. Dessa effekter har uppskattats enbart på grundval av medlemsstaternas rapporter: spridningsåtgärder har vidtagits (särskilda konferenser, möten med andra avdelningar, interna publikationer, presentationer på Intranät, etc.) för att informera så många som möjligt om åtgärdsprogrammets resultat, framför allt för seminarierna. För övriga gemensamma åtgärder verkar spridningen ha varit mer begränsad. Indikatorerna för resultat och effekter kommer att utvecklas inom ramen för det nya Fiscalis-programmet 2003-2007. 9 De gemensamma åtgärderna har bidragit till att förbättra de administrativa förfarandena särskilt förfaranden för kontroll och upptäckt av bedrägeri, till att förenkla instrumenten som underlättar för näringsidkare att fullgöra sina skattemässiga åtaganden, till bättre förståelse av särskilda områden inom indirekt beskattning, till en enhetlig tillämpning av gemenskapslagstiftningen, till att sprida »goda arbetsmetoder» (riskanalys och identifiering av de allvarligaste typerna av bedrägeri, som bedräglig kringgående handel) och slutligen till bättre administrativt samarbete. Förbättrat administrativt samarbete anses av medlemsstaterna vara det viktigaste resultatet av åtgärderna i programmet. Detta kommer att bli ännu mer märkbart när förslaget till förordning [40] om administrativt samarbete på mervärdeskattens område antas. Med detta förslag skapas en enda, effektiv rättslig ram för bedrägeribekämpning och inrättas ett system för direkt och snabbt utbyte av information mellan medlemsstaterna. Det innehåller också nya förfaranden som gör det möjligt att tjänstemän från andra medlemsstater kan närvara vid kontroller på en medlemsstats territorium, liksom användning av samtidiga kontroller. [40] KOM (2001) 294 slutlig 18.06.2001 10 De gemensamma åtgärderna i Fiscalis-programmet har gjort det möjligt att förverkliga målet att förbättra hur beskattningssystemen inom den inre marknaden fungerar och öka samarbetet mellan tjänstemän från olika nationella förvaltningar. I Fiscalis-programmet 2003-2007 beaktas redan många förslag från medlemsstaterna men för att insatserna skall leda till mer omfattande effekter måste komplementariteten hos åtgärderna i programmet förbättras (resultaten av en kontroll skulle kunna vara ämnet för ett seminarium eller utbyten skulle kunna organiseras kring ett tema som behandlats vid ett seminarium, osv.). 11 Medlemsstaterna har blivit medvetna om återverkningarna på europeisk nivå av nationella åtgärder och omvänt. I bedrägeribekämpningen, där det operativa ansvaret ligger på medlemsstaterna, medan kommissionens roll går ut på att samordna och stimulera, skulle en starkare inblandning från de deltagande staternas sida kunna öka programmets effektivitet. Del 2 : Rapport om genomförandet av fiscalis-programmet inom området datorteknik (1998-2002) 1. INLEDNING 1.1. Bakgrund Denna andra del av rapporten, som utarbetats enligt artikel 12.3 i beslut nr 888/98/EG av den 30 mars 1998, utgör en rapport om genomförandet av Fiscalis-programmet inom området datorteknik och kompletterar rapporten om de gemensamma åtgärderna i programmet. 1.2. Datakällor Följande källor har använts för att göra denna utvärdering: - Medlemsstaternas åsikter som inhämtats med hjälp av en enkät. Enkäten är ett försök att på ett så objektivt sätt som möjligt hämta in medlemsstaternas åsikter om de datoriserade applikationer som introducerats inom programmets ram. Svarsfrekvensen för enkäten uppgår till ca 75 %. - Kvantitativa data om de applikationer som finansierats genom programmet har också beaktats. Eftersom enkäten återger medlemsstaternas åsikter om de datoriserade applikationerna får man inte glömma att den gäller den slutliga applikationen, så som den uppfattas av användaren, dvs. med både de delar som finansierats av Europeiska unionen (gemenskapsdel) och de som finansierats av medlemsstaterna själva (nationell del). 1.3. Interimsutvärdering I interimsutvärderingen av Fiscalis drogs slutsatsen att: - Programmet har gjort det möjligt att uppmuntra användningen och spridningen av VIES-systemet [41] inom medlemsstaterna. [41] VAT Information Exchange System. - Effektiviteten hos systemet för utbyte av information på mervärdebeskattningens område skulle kunna ökas genom en ändring i den rättsliga ramen för administrativt samarbete. och en utvärdering i efterhand rekommenderades för att: - Avgöra om inrättandet av VIES-systemet har varit nog för att nå målet rörande bedrägeribekämpning (analys av effektiviteten). - Genomföra en utvärdering av datorsystemens effektivitet, inklusive plattformen CCN/CSI [42]. Kontrollera om det administrativa samarbetet har förbättrats genom användningen av system för utbyte av information (mätt som en uppgång i antalet begärda upplysningar mellan medlemsstaterna och kvaliteten hos svaren). [42] Common Communication Network/Common System Interface (Det gemensamma kommunikationsnätet/systemgränssnittet). 1.4. Analysens struktur Datorsystemen är till en del gemensamma för programmen Tull 2002 och Fiscalis, och till en del specifika för vart och ett av dem. Finansieringen av den gemensamma delen har därför fördelats lika på de två programmen. Sammanfattande tabeller för de olika applikationerna återges nedan. >Hänvisning till> Efter en presentation av budgetdata behandlas först den gemensamma delen och därefter Fiscalis-applikationerna. 2. BUDGET Tabellen i bilaga 13 återger de åtagna beloppen (i euro) för tjänster avseende datorsystemen inom ramen för programmet Fiscalis. Åtagandena motsvarar betalningarna, åtminstone för åren 1998-2000. Det beror på att betalningarna som hänger ihop med ett åtagande fördelas över flera år beroende på tjänsternas utförande, medan åtagandet görs när tjänstekontraktet signeras. Åtagandena år 2002 har gjorts vid årets slut och rör 12 månaders leveranser som skall betalas i huvudsak under 2003 och resterande under 2004. Det totala åtagna beloppet i programmet Fiscalis uppgår till 19 622 659 euro. I detta belopp ingår finansieringen av nätverket CCN/CSI och av verktyg för förvaltning av programmet (gemensam finansiering med 50 % vardera genom programmen Fiscalis och Tull 2002) och finansieringen av applikationer som rör mervärdesskatt och punktskatter som sådana. Notera att, i den utsträckning som datorsystemen innehåller en gemenskapskomponent och en nationell komponent, finansieras bara gemenskapskomponenten genom programmen och medlemsstaterna måste själva finansiera den nationella komponenten. Kommunikationsnätverket CCN/CSI har krävt en investering om 23 801 472 euro varav hälften finansierats av Fiscalis-programmet. De åtagna beloppens storlek när det gäller CCN/CSI beror på att det rör sig om kostnad för utveckling och införande. Applikationen VIES utgör 90 % av budgeten »FITS» (Fiscalis Information Technology System) som uppgår till 5 547 267 euro. Det rör sig därmed om den mest omfattande applikationen inom budgeten för Fiscalis. Budgeten som avsatts för VIES består av kostnader för drift och underhåll eftersom systemet hade utvecklats och tagits i bruk innan Fiscalis-programmet inleddes. Fiscalis-programmet har inte kunna finansiera applikationen EMCS [43] (integrerat datorsystem för förflyttning och kontroll av punktskattepliktiga varor), eftersom de beräknade kostnaderna och tidsplanen översteg programmets möjligheter. [43] EXCISE MOVEMENT AND CONTROL SYSTEM 3. GEMENSAM DEL FÖR PROGRAMMEN FISCALIS OCH TULL 2002. 3.1. CCN/CSI (Det gemensamma kommunikationsnätet/systemgränssnittet) 3.1.1. Beskrivning Utvecklingen av ett kommunikationsnätverk och ett gemensamt gränssnittssystem, som beslutades i december 1992 av generaldirektörerna för tull och beskattning, syftar till att harmonisera överföringen inom gemenskapen av datoriserade data. Målet är att skapa en nätport mellan medlemsstaternas och kommissionens datorsystem, som alla är olika, i en enda infrastruktur som medger driftskompatibilitet mellan alla dessa system. CCN/CSI är i drift sedan 8 maj 1999. De insatser som genomförts för nätverket inom ramen för programmen Fiscalis och Tull 2002 rör utvecklingen och införandet under perioden före 1999 samt utvecklings- och korrektionsunderhållet, liksom utbyggnaden mot andra webbplatser (framför allt kandidatländernas) för den följande perioden. Kommissionen svarar för sina datorer och nätportarna fram till de nationella anslutningspunkterna. Medlemsstaterna svarar för utbildningen av tjänstemännen och införandet av datoriserade verktyg i de nationella nätverken. 3.1.2. Utvärdering av införandet och utvecklingen av CCN/CSI Medlemsstaterna har bedömt [44] införandet av CCN/CSA på en skala 1 till 5 (1= mycket fördelaktig uppfattning, 5= mycket ogynnsam uppfattning). Det framgår att denna bedömning, som sammantaget är positiv, delas av både tullförvaltningarna och förvaltningarna för indirekt beskattning [44] Se bilaga 14. Budgetresurserna och genomförandetiden som satts av för införandet och för utvecklingen av CCN/CSI har bedömts vara realistiska. Detsamma gäller stödet som kommissionen givit i form av assistans, utbildning eller dokumentation. Slutligen har lättheten att ansluta lokala applikationer till CCN/CSI bedömts vara tillfredsställande. Därmed bekräftas resultaten i studien som genomfördes år 2000 av Gartner Group inom ramen för kontraktet »ATOS origin Integration» [45] rörande införandet av systemet. I studien drogs slutsatsen att tekniken och arkitekturen hos CNN/CSI fungerade på ett korrekt sätt och hade visat sin kapacitet att stödja ett växande antal anslutningar. Likväl underströks i studien att integrationen av system i CCN/CSI också innebär en betydande ansträngning beträffande organisation och support från de medlemsstater som önskar ansluta sig. [45] Avatalet som slöts mellan kommissionen och bolaget ATOS medgav att bolaget lade ut studien om CCN/CSI på en underleverantör, Gartner Group. 3.1.3. Resultat Resultaten rörande CCN/CSI har utvärderats - kvalitativt (tillfredsställelsen hos de nationella förvaltningarna som använder systemet när det gäller hur det fungerar), - kvantitativt, - och av en extern studie (Gartner Group 2002). 3.1.3.1. Användarnas kvalitativa bedömning [46] [46] Se bilaga 14. De nationella förvaltningarna är särskilt nöjda med det stöd som kommissionen erbjuder (allmänt stöd), med säkerheten i användningen och nätets tillgänglighet. Lättheten att använda CCN/CSI (lättheten i hanteringen och i samkörningen med de nationella systemen) uppskattas också av de nationella förvaltningarna. Medan tullförvaltningarna bedömer att CCN/CSI väl täcker behoven för informationsutbyte och gör det möjligt att spara in på många resurser, uttrycker emellertid förvaltningarna för indirekt beskattning en mer reserverad åsikt. 3.1.3.2. Kvantitativa uppgifter. Nätverkets tillgänglighet är högre än 99 % (98 % det år då tjänsten startades). >Hänvisning till> Statistiken över användningen av nätverket CCN uppvisar en kraftig ökning. Man kan utläsa antalet meddelanden och informationsvolymen som överförts. >Hänvisning till> I diagrammet nedan ges en uppfattning om fördelningen av antalet meddelanden per applikation. Programmen VIES (VAT Information Exchange System / Systemet för utbyte av mervärdeskattedata), NSTI/NCTS (New Computerised Transit System / Nya datoriserade transiteringssystemet) och AFIS (Anti Fraud Information System / Informationssystem för bedrägeribekämpning) genererar genom sin natur ett betydande antal meddelanden eftersom deras funktion är informationsutbyte mellan medlemsstaterna. Programmet NCTS, som fortfarande är på införandestadiet, kommer att generera ett växande antal meddelanden under de kommande åren. >Hänvisning till> 3.1.3.3. Studien från Gartner Group [47](2002). [47] Kommissionen har slutit ett avtal med bolaget ATOS som tillåter bolaget att lägga ut studien om CCN/CSI på en underleverantör, Gartner Group Det framgår av studien att CCN/CSI fungerar bra, används mycket och att tjänsterna som erbjuds är mycket fullständiga, men att kostnaden är relativt hög och stiger kraftig allteftersom funktionerna utökas. På grund av att det är omöjligt att föreskriva en gemensam standard som är tillämplig i alla medlemsstaterna har kommissionen anpassat CCN/CSI för att göra det kompatibelt med de olika nationella systemen, vilket har inneburit en betydande utvecklingskostnad för programmen Fiscalis och Tull 2002. Tekniskt sett kan systemet fortfarande med lätthet ta emot ett stort antal ytterligare anslutningar, men denna ökning kommer att kräva betydande investeringar. I själva verket medför den decentraliserade tekniska arkitekturen i CCN/CSI att varje ny anslutning kräver att en särskild infrastruktur installeras och eventuellt, extra utvecklingsarbete för en anpassning till ytterligare en lokal teknik. På samma sätt kan varje ny funktion medföra betydande kostnader i denna tekniska arkitektur för att upprätthålla en hög nivå på kvalitet, tillgänglighet och säkerhet. 3.1.4. Effekter Eftersom installationen av nätverket CCN/CSI är ett nödvändigt villkor för utvecklingen av flera datorapplikationer för informationsutbyte mellan medlemsstaterna (i synnerhet NCTS), värderas dess effekt på programmens mål utifrån de andra applikationerna effekter. På så sätt kan kostnaderna för investeringar och för underhåll av tjänstekvaliteten hos CCN/CSI vara berättigade genom de produktionsvinster som de bör kunna leda till när det gäller utvecklingen av applikationer. 3.2. Programmets förvaltningsverktyg 3.2.1. Project Support Office (PSO) Införandet av ett PSO syftar till att öka effektiviteten och verkningsfullheten i förvaltningen av datorprojekten genom att centralisera de uppgifter som är gemensamma för dessa projekt. Studiefasen avslutades år 2002 och en pilotfas en planerad för 2003. 3.2.2. TEMPO (Taxud Electronic Management of Projects Online) 3.2.2.1. Beskrivning TEMPO är en metod för utveckling och förvaltning av datorprojekt som följer sådana erkända standarder som PMI (Project Management Institute) och ISO (International Standards Organisation)och vars syfte är att minska riskerna för dessa projekt när det gäller kvalitet, respekten för tidsfrister och respekten för budgetar. Det täcker hela livscykeln för ett projekt, från förberedande studier till den avtalsmässiga förvaltningen. 3.2.2.2. Tempos bidrag Projekten har grupperats kring tre teman: NCTS, andra applikationer för tulltaxor och applikationerna i Fiscalis. För vart och ett av dessa har tjänsterna delats in i två grupper: utveckling och underhåll å ena sidan, och drift, training och helpdesk å den andra. Denna rationalisering har resulterat i en minskning av antalet särskilda överenskommelser (från 115 under 1999 till 35 under 2003), en besparing i förvaltningen och en förstärkning av de goda metoderna för projektförvaltning. Anbudsinfordran formuleras med utgångspunkt i den tjänst som ska erbjudas (fast kostnad per tjänstemodul) med krav på kvantitativa resultat snarare än med utgångspunkt i utförd arbetsinsats (kostnad per persondag). Genom att införa en gemensam metod för att utveckla datorapplikationer och för avtalsmässiga förvaltningar har TEMPO bidragit till att höja effektfullheten och effektiviteten hos programmen. 4. APPLIKATIONERNA RÖRANDE MERVÄRDESSKATT OCH PUNKTSKATTER. 4.1. Utvärdering av utveckling, införande och drift av skatteapplikationerna som helhet Innan varje datorapplikation utvärderas var för sig redovisas i detta kapitel medlemsstaternas åsikter om hur de uppfattar utvecklingen, införandet och driften [48] av applikationerna på det organisatoriska planet. [48] Se bilaga 15. 4.1.1. Utveckling och införande Specifikationernas fullständighet bedöms vara mycket bra. Tidsfristerna för införandet av systemen bedöms vara någorlunda realistiska. Stödet under införandet (utbildning, hjälp) framstår som bra, men somliga föreslår att utbildningarna skall vara längre och fler till antalet. De som svarat går gärna med på att deras förvaltning åtar sig att systemen införs enligt specifikationerna. De är emellertid betydligt mer negativa när det gäller tillgången på budgetmedel och framför all på personella resurser för att göra detta. Kvaliteten och tillgängligheten i tidshänseende hos de administrativa och rättsliga verktyg som finns i medlemsstaterna och som är nödvändiga för att systemen skall fungera bedöms positivt. Däremot bedöms likvärdigheten hos de teknologier som tillhandahålls av den nationella förvaltningen vara mycket medelmåttig. Enkäten som genomfördes i medlemsstaterna hade som syfte att bestämma vilka personella resurser och budgetresurser som finns på nationell nivå för utveckling av datorsystem inom ramen för programmet. Ingen slutsats kan emellertid dras av de erhållna upplysningarna eftersom så få svar erhållits om detta. Problemet med budgetresurser och personella resurser i medlemsstaterna för utveckling och införande av system beror utan tvekan på sammansättningen av kommittéerna med ansvar för förvaltningen av datorprojekt i programmet. Företrädarna för nationella förvaltningar i dessa kommittéer har i själva verket inte alltid befogenhet att besluta om de personella resurser och budgetresurser som behövs för genomförandet på nationell nivå av de beslut som fattats. Detta kan leda till problem med samordning och till förseningar i genomförandet av beslut, eftersom förseningar i ett land kan försena hela projektet. Förseningarna hänger också samman med att datorprojekt är känsliga för politiska beslut som leder till nya prioriteringar under programmets gång. Dessas genomförande förutsätter oftast en grundläggande översyn av arbetsplaneringen eftersom beslutet sällan åtföljs av att tillräckliga extra resurser frigörs i medlemsstaterna. Slutligen är medlemsstaterna till freds med kvaliteten på den information som utbytts under sammanträdena i de kommittéer som ansvarar för datorprojekten, men anser att kommissionen skulle kunna föreslå fler tillfällen för informationsutbyte mellan medlemsstaterna. 4.1.2. Drift Stödet som erbjuds av kommissionen under applikationernas drift bedöms vara ganska bra. Kommissionen ägnar för övrigt detta stor uppmärksamhet genom sin helpdesk, som utvärderas återkommande enligt exakta kvalitetskriterier. Därutöver bedöms möjligheterna att förvalta systemen inom medlemsstaterna vara mycket medelmåttig. Skälet till denna svårighet ligger i det stora antalet applikationer. Denna sista punkt ligger likväl utanför kommissionens kompetensområde. 4.2. Användbarhet/varaktighet Av enkäten bland medlemsstaterna [49] framgår att 88 % av systemen som finansieras genom programmet anges vara oumbärliga eller användas ofta, 6 % används ibland 6 % används aldrig eller befinner sig i introduktionsskedet. Något mindre än hälften (45 %) av medlemsstaterna har utvecklat en åtgärdsplan för att förbättra användningen av systemen som skapats av programmet. Tre fjärdedelar av systemen omfattas av en förpliktelse (legal eller administrativ) att använda dem i medlemsstaterna. Sammantagen ger siffrorna en fingervisning om hur medlemsstaterna uppfattar systemens användbarhet (användbarhetskriterium) och i förekommande fall, deras användning på lång sikt (varaktighetskriterium). [49] Se bilaga 20. I en annan enkät som riktats till deltagarna i de gemensamma åtgärder som finansierats av programmet (utbyten, seminarier och multilaterala kontroller) framgår att 55 % av de svarande bedömer att användbarheten i kommissionens system för kommunikation och utbyte är tillfredsställande och 15 % mycket tillfredsställande [50]. [50] Se bilaga 21. 4.3. Datorprogrammet VIES (VAT Information Exchange System / System för utbyte av mervärdeskattedata) 4.3.1. Beskrivning av systemet Genom förordning EEG 218/92 om det administrativa samarbetet har VIES-systemet för informationsutbyte mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter om leveranser inom gemenskapen kunnat införas för kontroll av mervärdesskatten. Förfrågningarna om överföring av information grundar sig på förordningarna om administrativt samarbete. VIES-systemet är ett datornätverk som sammanbinder medlemsstaterna. Systemet gör det möjligt att : - Få information om alla varuleveranser inom gemenskapen som sker mellan aktörer som är registrerade i deras eget mervärdesskatteregister och de som är registrerade i en annan medlemsstat. - Bekräfta giltigheten hos identifikationsnumret för mervärdesskatt för en skattskyldig. På det tekniska området har varje medlemsstat utvecklat en databas för den nationella mervärdesskatten. Denna fylls på med utgångspunkt från registret över personer som är registrerade för mervärdesskatt och förteckningar som skickats in kvartalsvis av de leverantörer av varor inom gemenskapen som finns på medlemsstatens territorium. VIES-systemet ger tillgång från en databas till en annan. Det finns ingen central databas. Varje nationell databas kan användas direkt av de andra medlemsstaterna. VIES-systemet är i drift sedan 1993. Stödet från Fiscalis-programmet för applikationen är således begränsat till utvecklingsunderhåll av systemet (tillägg av ett nytt meddelande). 4.3.2. Resultat 4.3.2.1. Medlemsstaternas kvalitativa bedömning [51] [51] Se bilaga 16 och bilaga 17. Medlemsstaterna anser att informationen som tillhandahålls uppdateras i tid av de andra medlemsstaterna. De bedömer att den är fullständig, även om vissa medlemsstater önskar att systemet skulle utsträckas till att utföra tjänster. I utvärderingen framkommer flera förslag för att förbättra fullständigheten i informationen som tillhandahålls av VIES (vissa framkommer rent av ur ramen för VIES): - Kommunicera informationen om privata köpare av nya transportmedel (vid leverans inom gemenskapen). - Lägga till information om den rättsliga situationen för skattskyldiga (aktivitetstyp, likvidation, etc.) eller om typen av levererade varor (varukod). - Nämna när ett mervärdeskattenummer har strukits på grund av ett upptäckt bedrägeri. De är emellertid mindre positiva när det gäller precisionen och exaktheten i information som tillhandahålls av systemet [52]. Det måste nämnas att eftersom VIES är ett system med information som distribueras utan en central databas beror kvaliteten och tillgängligheten hos data inte bara på varje medlemsstat utan också på källan och på själva typen av data som utbyts (näringsidkarnas kvartalsvisa deklarationer). I själva verket kan data som saknas eller är felaktiga (risk hos uppgiftslämnaren) eller en dålig integrering av data i den nationella databasen (risk hos den nationella förvaltningen) påverka effektiviteten hos systemet för utbyte av information. Likaså medger inte tillbakablickande data en särskilt snabb reaktion (vissa medlemsstater insisterar på att använda verktyg för riskanalys för att kompensera för detta problem). [52] Se även enkätresultatet från de ansvariga i centrala kontaktkontor (CLO), bilaga 18. För att undvika riskerna i samband med dålig integrering i VIES-systemet av data som lämnas i de kvartalsvisa deklarationerna, tillåter vissa medlemsstater att deklarationerna sänds in i elektronisk form. Detta förbättrar påtagligt systemets effektivitet. Risken för fel hos näringsidkarna kan emellertid svårligen minskas. Näringsidkarna fäster i själva verket lite vikt vid klassificeringen av en transaktion om denna är neutral för deras verksamhet och för budgeten för staten som tar in mervärdesskatten. De blandar till exempel ihop leveranser av varor med tjänsteleveranser vilket utgör ett fel i tillämpningen av lagstiftningen utan ekonomiska konsekvenser. De administrativa påföljderna för denna typ av fel tillämpas inte på samma sätt i medlemsstaterna. Redan i interimsutvärderingen preciserades att dessa problem inte kan lösa helt och hållet med hjälp av Fiscalis-programmet, som inte är utformat för detta ändamål. 4.3.2.2. Kvantitativa uppgifter - Kontroll av identifikationsnummer för mervärdesskatt VIES skall inom tio sekunder kunna ge namn och adress för en person, som har tilldelats ett visst identifikationsnummer för mervärdesskatt, datum för tilldelandet och, i förekommande fall, datum då det upphörde att gälla. Mellan den 1 januari 1998 och 31 december 2002 behandlades mer 27,6 miljoner fall där kontroll av identifikationsnummer för mervärdesskatt (VATR) begärts. Målet inledningsvis var en svarstid om mindre än 10 sekunder för den här typen av begäran, vilket uppnåddes redan under det första året då VIES var i bruk (1993). För närvarande medger nätverket CCN/CSI en svarstid som vanligen understiger 1,5 sekunder. Under samma period har mer än 2 miljoner fall av begärd historik för ett identifikationsnummer för mervärdesskatt behandlats. Historisk VATR ger tilläggsinformation (eventuella ändringar i adress, namn eller andra ändringar som gäller en person som använder mervärdesskattenumret). I nedanstående diagram visas en stadig årlig ökning i antalet begärda VATR sedan 1998 och det växande intresset för tjänsten VATR-historik under de senaste två åren. Under 2002 ställdes applikationen VIES på Internet till allmänhetens förfogande. I diagrammet visas även denna statistik. >Hänvisning till> - Begäran om särskilda data (nivå ett och två, facilitet två) Medlemsstaterna utbyter varje kvartal listan över leverantörer som har genomfört varuleveranser inom gemenskapen till andra medlemsstater liksom beloppet för dessa leveranser samt köparens namn och mervärdeskattenummer. Det är information som är »nivå ett, facilitet ett» enligt definitionen i artikel 4.2 i förordning 218/92. VIES skall inom fem minuter varje medlemsstat det totala beloppet för köp av varor inom gemenskapen som har gjorts under ett kvartal av en viss näringsidkare från andra näringsidkare i andra medlemsstater. Det är information som är »nivå ett, facilitet två» (L1F2) enligt definitionen i artikel 4.2 i ///(Obs! Fel i franskan) förordning nr 218/92. VIES skall också kunna ge medlemsstaterna mer detaljerad information inom fem minuter: en fördelning per leverantör av hela beloppet för förvärv inom gemenskapen som görs av en näringsidkare under ett visst kvartal. Det är informationen i »nivå ett, facilitet två» (L2F2) enligt definitionen i artikel 4.3 i förordning nr 218/92. En ny typ av meddelande introducerades i slutet av 2002 : informationen »nivå två, facilitet ett » (L2F1) omfattar det totala beloppet för förvärv inom gemenskapen som har gjorts av näringsidkarna i en medlemsstat från en bestämd leverantör i en annan medlemsstat. Mellan januari 1998 och december 2002 har mer än 73,3 miljoner fall av begäran om information (L1F2 och L2F2) hanterats av medlemsstaterna. Dessa förfrågningar behandlas i realtid (synkron kommunikation) eller via en brevlåda (asynkron kommunikation) i enlighet med varje medlemsstats särskilda val. För medlemsstaterna som valt den synkrona tjänsten, är svarstiden samma som vid begäran om kontroll av identifikationsnummer för mervärdesskatt (mindre än 1,5 sekunder i genomsnitt). För dem som kommunicerar via en brevlåda hade målet fem minuter redan uppnåtts under perioden 1993-1995. >Hänvisning till> Det kan inte desto mindre noteras att det finns betydande skillnader mellan medlemsländerna när det gäller antalet förfrågningar som behandlats, vilket framgår av diagrammet nedan. Den högre användningen från vissa medlemsstaters sida beror på att de har fler terminaler anknutna till VIES, vilket gör systemet mer tillgängligt för deras tjänstemän. Det stora antalet fall för Storbritannien beror också på att systemet installerats på ett sådant sätt att varje begäran behandlas två gånger. >Hänvisning till> - Kvantitativ utvärdering av VIES på Internet. VIES på Internet öppnades på experimentbasis i oktober 2001 och officiellt i juni 2002. I det första diagrammet nedan återges utvecklingen av antalet fall under 2002. >Hänvisning till> Systemet har under 2002 kännetecknats av förhållandevis många problem, antingen på grund av att applikationen inte varit tillgänglig, eller på grund av svarstider som överstigit 15 sekunder. I det andra diagrammet nedan visas andelen »fel» som genererats av systemet 2002 och deras orsak. Den starka ökningen av problem i september 2002 berodde på högre användning och på vissa problem med mjukvaran och hårdvaran. Dessa problem har avhjälpts och andelen återställdes till det normala i slutet av året. >Hänvisning till> 4.3.3. Effekter [53] [53] Se bilaga 18. I sina svar understryker medlemsstaterna betydelsen av VIES-systemet för förbättringen av det administrativa samarbetet. Dessutom bedömer de att VIES har bidragit till att förbättra effektiviteten hos de administrativa förfarandena och till att underlätta bedrägeribekämpningen. 4.4. De elektroniska formulären SCACform 2001 4.4.1. Beskrivning Genom Fiscalis-programmet har den tekniska utformningen och det tekniska genomförandet av elektroniska formulär (SCACform 2001) finansierats, vilket gör det möjligt för medlemsstaterna att begära tilläggsinformation om den som tillhandahållits av VIES-systemet inte är tillräcklig. Systemet »CCN mail» (säkrat system för utbyte av meddelanden i CCN/CSI) har installerats för överföringen av dessa formulär liksom dem från sektorn för »punktskatter». De elektroniska formulären SCACform 2001 har omfattats av en pilotfas i vissa medlemsstater från och med mars 2002 och kommer att ersätta pappersversionen av SCAC-formulären. 4.4.2. Kvalitativa och kvantitativa resultat Medlemsstaterna uppskattar mycket fullständigheten hos informationen som återfinns i formulären. De är ganska positiva beträffande informationens kvalitet (uppdatering och tillgång till informationen i rätt tid och precisionen i denna). >Hänvisning till> Under pilotfasen har vissa svagheter kunnat identifieras som kommer att behöva lösas när formulären tas i bruk: - Användandet av CCN-mail ställer till med problem för det är inte kompatibelt med de nationella systemen för elektroniska meddelanden och medger bara ett dokument som bilaga (en studie igångsattes 2002 för att ta fram »CCN-mail2» som minskar besvären). - Formuläret skulle kunna förbättras. - Formulärets format borde vara standard för utbytet. - En handledning med instruktioner för hur formuläret fylls i bör ställas till användarnas förfogande. Antalet utbytta formulär är för litet för att man skall kunna analysera resultaten av dessa formulär. Datoriseringen av formulären medger emellertid en odiskutabel tidsvinst i utbytet av information jämfört med den traditionella postgången, vilket gör det lättare för medlemsstaterna att respektera svarsfrister. 4.5. Databasen SEED 4.5.1. Beskrivning Systemet SEED är en obligatorisk elektronisk databas som finns i varje medlemsstat och som innehåller: - ett register över personer som godkänts som lagerhavare eller en näringsidkare som registrerats enligt direktiv nr 92/12/EEG om allmänna regler för punkskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor, och; - ett register över platser som godkänts som skatteupplag. Det gör det möjligt för varje medlemsstat att känna till andra medlemsstaters dataregister. I systemet SEED används tjänsterna i systemet AFIS-mail (Anti-Fraud Information System / Informationssystem för bedrägeribekämpning), som är ett system för elektronisk kommunikation för spridning av information. Applikationens förbättring har inte utgjort ett prioriterat mål för programmet. Målet har varit att underhålla applikationen genom att försöka finna provisoriska lösningar på de problem som dyker upp i väntan på utvecklingen av applikationen ECMS som kommer att ta över aktiviteterna hos SEED och SIPA. 4.5.2. Resultat Applikationens effektivitet när det gäller punktskatter utvärderades vid ett Fiscalis-seminarium [54] under 2002 som samlade de ansvariga vid kontaktkontoren för punktskatter (BLA) som: [54] Fiscalis-seminariet »Utveckling och förbättring av metoder och kommunikationssystem som används inom ramen för förflyttning av produkter som omfattas av punktskatteuppskov» från 22 till 24 april 2002 i Chester som samlade de ansvariga från kontaktkontoren för punktskatter (BLA) i medlemsstaterna och kandidatländerna. - Ansvarar för användningen av systemen SEED, SIPA (Systemet för tidig varning i fråga om punktskatter), MVS (Movement Verification System) och riskanalysen i samband med dessa system. - Utgör nationella kontaktpunkter, men också centrala nationella instanser i kontrollen av gemenskapsförfaranden och gemenskapssystem som de har ansvar för. - Har en övergripande bild av samtliga flöden som gäller dessa förfaranden och system genom att kontrollera kvaliteten och filtreringen av utbytt information (SEED-förfrågningar, SIPA-utbyten, MVS-utbyten, informella utbyten och eventuellt specialriktade åtgärder). Den skarpaste kritiken som riktas mot systemet gäller inte den tekniska sidan av applikationen utan snarare de betydande förseningarna i medlemsstaternas uppdatering av uppgifterna i systemet (somliga gör inte månatliga uppdateringar). Bristande respekt för de gemensamma specifikationerna av registrens format, frånvaron av harmonisering av punktskattenummer och information, långsamheten i kommunikationssystemet AFIS och svårigheterna med att integrera de nationella systemen medför dessutom problem för utbytet av register. Följaktligen erbjuder inte SEED alla de beräknade tjänsterna, vare sig för de nationella förvaltningarna eller för näringsidkarna. För att utbyta uppgifter föredrar vissa nationella förvaltningar att använda fax och elektroniska meddelanden framför att använda datorsystemet. Detta stöds av den enkät som genomförts i medlemsstaterna (försening i uppdatering samt felaktig och oklar information) [55]. På samma sätt bedömer vissa medlemsstater att de inte får all nödvändig information genom systemet [56]. [55] Se bilaga 16. [56] Se bilaga 17. De operationella lösningar som föreslagits är följande: - Respektera tidsfristerna för uppdatering av databasen. - Skapa en riskprofil för näringsidkare. - Göra databasen tillgänglig on-line för att säkerställa att alla auktoriserade näringsidkare ingår och är tillgängliga på samma gång i databasen eller åtminstone göra tätare uppdateringar av databasen. - Begränsa uppdateringarna till ändringarna och inte till hela databasen för att undvika att blockera systemet i timmar. - Harmonisera strukturen för punktskattenummer. - Säkerställa samstämmighet och harmonisering av varukoder som näringsidkarna som är inskrivna i SEED kan leverera eller motta. - Upprätthålla en »historik» över näringsidkare vars auktorisationer återkallats, för att göra det möjligt att göra en senare efterforskning i denna. Genomförandet av EMCS-projektet borde kunna lösa dessa problem. I alla händelser, i väntan på att systemet ska kunna tas i bruk planerar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla en ny version av SEED (SEED v0) i vilken en del av de föreslagna lösningarna ska införas. 4.5.3. Effekt [57] [57] Se bilaga 19. Trots dessa svagheter bedömer medlemsstaterna att SEED bidrar till att förbättra det administrativa samarbetet mellan medlemsstaterna och att det är ett stöd i bedrägeribekämpningen. 4.6. Applikationen SIPA (Systemet för tidig varning i fråga om punktskatter) 4.6.1. Beskrivning SIPA möjliggör för den medlemsstat, som är utgångspunkt för en last av punktskattepliktiga varor, att sända ett informationsmeddelande eller ett varningsmeddelande till den mottagande medlemsstaten, så att kontroller skall kunna göras i god tid. SIPA infördes på grundval av en rekommendation från högnivågruppen för bedrägeribekämpning inom området för tobak och alkohol i december 1998. Projektets pilotfas startades i december 2000 mellan sex stater. I slutet av 2002 deltar endast 4 medlemsstater i åtgärden [58]. Två stater har slutat delta på grund av tekniska och juridiska orsaker. [58] Andra medlemsstater deltar inte i åtgärden som sådan, men använder fax och e-posttjänsten för att överföra information. Överföringen av information görs genom meddelandesystemet AFIS (Anti-Fraud Information System / Informationssystem för bedrägeribekämpning). SIPA är en av föregångarna till det framtida integrerade datorsystemet för punktskatter (EMCS). Det är ett provisoriskt system i väntan på utvecklingen av EMCS-systemet. Fiscalis-programmet har finansierat systemets utveckling och igångsättning. 4.6.2. Resultat SIPA utvärderades av de ansvariga från BLA (kontaktkontoren för punktskatter) vid Fiscalis-seminariet i Chester 2002 [59]. [59] Se not nederst på sidan 55. I utvärderingen i Chester betonas följande punkter: - Medlemsstaterna beklagar att returinformation saknas om de meddelanden som de skickar och att det inte görs klar åtskillnad mellan informationsmeddelanden och varningsmeddelanden. De konstaterar att BLA mottar många meddelanden som är rent informativa. - De rekommenderar att förvarningen verkligen sker »i förväg», dvs. allra senast då varorna skickas för att verkligen göra det möjligt för förvaltningen i det mottagande landet att genomföra en kontroll. - På det rättsliga planet uttrycker medlemsstaterna sin oro för att inte låta OLAF ha tillgång till informationen som passerar genom meddelandesystemet AFIS SIPA/EWS-E. OLAF har givit garantier till medlemsstaterna och preciserat att dess roll begränsas till samordningen av informationsutbytet. Dessa punkter bekräftas i enkäten som genomförts bland medlemsstaterna. Graden av fullständighet [60] och kvaliteten [61] i informationen som tillhandahålls av SIPA bedöms vara medelmåttig. [60] Se bilaga 17. [61] Se bilaga 16. Medlemsstaternas förslag för att komma till rätta med dessa svårigheter är följande: - Utveckla möjligheten till riskanalys både i det avsändande och det mottagande landets förvaltning, för att möjliggöra en större precision vad gäller mottagare av meddelanden som skall sändas och för att begränsa antalet utbytta meddelanden till de fall som utgör verkliga risker. - Söka en alternativ teknisk lösning som gör det möjligt för kommissionen att förvalta applikationen. - I väntan på att en sådan alternativ lösning är på plats, stödja SIPA, oavsett överföringssätt (AFIS eller fax, mejl). Det bör påpekas att kommissionens avdelningar redan nu har lagt fram en projektplan för medlemsstaternas godkännande, som innehåller tekniska lösningar för att tillåta en migration av SIPA från AFIS till CCN, i väntan på dess integration i det framtida ECMS. 4.6.3. Effekter Medlemsstaterna bedömer [62] att SIPA bidrar till större effektivitet i de nationella administrativa förfarandena och att det är ett verktyg i bedrägeribekämpningen. [62] Se bilaga 19. Det är emellertid inte möjligt att få krypterade data över det avslöjade bedrägeriet av sekretesskäl. Versionen »informationsmeddelande» bidrar till att uppnå målet för en enhetlig tillämpning av gemenskapslagstiftningen. Alla stater tillskriver emellertid inte dessa enbart informativa meddelanden samma betydelse. Somliga anser i själva verket att de riskerar att översvämma kontoren som ansvarar för deras mottagande och handläggning. Därför har medlemsstaterna möjligheten att inte skicka meddelanden om de, efter att ha gjort en riskanalys, bedömer att det skulle vara av ringa intresse. Användningen av systemet är alltså olika från en stat till en annan, vilket påverkar effekten som genereras genom systemet. Medlemsstaterna betonar nödvändigheten av kraftfulla verktyg för riskanalys för att behandla information som levereras genom datorsystemen. Denna dimension blir ännu viktigare inom ramen för EMCS-systemet, där alla meddelanden om rörelser av punktskattepliktiga produkter ska datoriseras. 4.7. De elektroniska formulären MSV 4.7.1. Beskrivning Inom ramen för förbättringen av det administrativa samarbetet och det ömsesidiga biståndet mellan förvaltningarna och för att underlätta informationsutbytet introducerades de elektroniska formulären MVS (Movement verification system) för punktskatter under 2002. Dessa gör det möjligt att utbyta information mellan medlemsstaterna. Det tekniska genomförandet av dessa formulär har finansierats genom Fiscalis-programmet. Pilotfasen av MVS-formulären som använder applikationen CCN-mail började i maj 2002 och var inte avslutad i december 2002. Åtta medlemsstater deltog i denna fas. Länderna som inte deltog i pilotfasen har utbytt formulären manuellt. 4.7.2. Resultat De elektroniska formulären MVS utvärderades av de ansvariga från BLA (kontaktkontoren för punktskatter) vid Fiscalis-seminariet i Chester 2002 [63]. [63] Se not nederst på sidan 55. De deltagande medlemsstaterna anser att utbytet av formulär bör utsträckas till alla medlemsstater fram till utvecklingen av EMCS. De insisterar på användningen av verktygen för riskanalys tillsammans med formulären. I utvärderingen i Chester betonas följande operationella problem: - Vissa länder anser att man inte skall skicka MVS för förflyttningar med låg risk. - Vissa medlemsstater bedömer att flera utbildningar för användarna borde organiseras (även när systemet genomförs). Antalet utbytta meddelanden under pilotfasen visas i diagrammet nedan. >Hänvisning till> Eftersom MVS ännu befann sig i pilotfasen i slutet av 2002 kan resultaten inte användas som bevis. Enkäten bland medlemsstaterna inom ramen för utvärderingen visar på ett samstämmigt intresse för utvecklingen av systemet. Medlemsstaterna föreslår likväl en förbättring av formulären och instruktionerna. En särskild utvärdering av pilotfasen kommer att äga rum under 2003. 4.7.3. Effekter Medlemsstaterna anser [64] att de elektroniska formulären MVS kommer att bidra till att: [64] Se bilaga 19. - Avsevärt förbättra det administrativa samarbetet mellan medlemsstaterna. Det måste emellertid betonas att svaren också gäller pappersversionen av formuläret MVS. - Större effektivitet i de nationella administrativa förfarandena. 4.8. Mervärdesskatt för elektronisk handel Projektet e-handel har som mål att utveckla och genomföra ett datorsystem som gör det möjligt att deklarera, driva in och fördela mervärdesskatten som skall betalas av näringsidkare som inte är etablerade på de Europeiska gemenskapernas territorium och som levererar varor eller tjänster på webben till konsumenter som är etablerade på de Europeiska gemenskapernas territorium. De nationella förvaltningarna måste samla in data om dessa näringsidkare via Internet eller något annat elektroniskt medium. Trots att detta tillhör det nationella ansvaret kommer kommissionen att fastställa standarder för att garantera en lägsta kvalitetsnivå över hela gemenskapen. De funktionella och tekniska specifikationerna har slutförts och godkänts i november 2002. Systemet bör vara färdigt att tas i bruk den 1 juli 2003. Alla gemenskapsåtgärder finansieras genom Fiscalis-programmet. 4.9. Genomförbarhetsstudien för EMCS (Excise Movement and Control System / Systemet för förflyttning och kontroll av punktskattepliktiga varor) En genomförbarhetsstudie, som finansierats genom Fiscalis-programmet, påbörjades 1999 av kommissionen för att utveckla och införa ett integrerat datorsystem för förflyttning och kontroll av punktskattepliktiga varor. Studiens resultat är mycket positiva och ligger till grund för kommissionens förslag i meddelandet [65] om datoriseringen av punktskatter. [65] KOM (2001) 466 Projektet består av att ersätta det nuvarande systemet för uppföljning av varor som förflyttas med punktskatteuppskov med ett system som säkerställer ett säkert flöde av elektroniska meddelanden mellan de berörda parterna. Beslutet att sätta igång EMCS väntas bli antaget i juni 2003 och utvecklingen av projektet kommer att sträcka sig över 6 år. Fiscalis -programmet har inte kunnat finansiera utvecklingen av applikationen EMCS med tanke på att de beräknade kostnaderna och tidsåtgången överstiger programmets möjligheter. 5. SLUTSATSER 5.1. Gemensam del för programmen Fiscalis och Tull 2002. 1 De tjänster som CCN/CSI erbjuder är mycket fullständiga och nätverket fungerar bra och används i hög grad. Kostnaderna för införande, utveckling och drift har bestämts av att CCN/CSI måste vara kompatibelt med de olika befintliga nationella systemen. Dessutom medför den decentraliserade tekniska arkitekturen i CCN/CSI att varje ny anslutning kräver att en särskild infrastruktur inrättas och eventuellt att utvecklingsarbete utförs för anpassning till ytterligare en lokal teknik. 2 Införandet av Tempo-metoden har gjort det möjligt att förbättra verkningsgraden och effektiviteten i hur kommissionens förvaltning av datorprojekt organiseras. Ändå har medlemsstaternas företrädare i kommittéerna, som ansvarar för genomförandet av projekten, inte tillgång till all information om de tillgängliga resurserna (budgetmässiga och personella) för att genomföra de »nationella» delarna av projekten. Detta utgör ett hinder för att fastställa realistiska tidsplaner för projekts framåtskridande. 5.2. Applikationerna rörande mervärdesskatt och punktskatter 1 Den tekniska effektiviteten i VIES har visat sig vara: snabba svar, betydande volymer och antal utbytta meddelanden. Antalet förfrågningar som behandlats under programperioden överstiger 100 miljoner (information om mervärdesskattenummer och information på nivå 1 och 2 om förvärv av varor inom gemenskapen) Den nyligen gjorda installationen av VIES på Internet kommer bara att öka antalet i framtiden. De elektroniska formulären för informationsutbyte mellan medlemsstaterna befann sig ännu på pilotstadiet i slutet av år 2002 och det visar sig att meddelandesystemet och själva formuläret skulle kunna ha nytta av tekniska förbättringar. Utbytet av dessa formulär underlättar respekten för tidsfrister för svar från medlemsstaterna. Medlemsstaterna anser att VIES och de elektroniska formulären utgör mycket goda verktyg för administrativt samarbete. De nämner att exaktheten och precisionen i den utbytta informationen skulle kunna förbättras. Det skall dock noteras att dessa förbättringar faller utanför ramen för Fiscalis-programmet som endast är en del i det administrativa samarbetet. 2 Förbättringen av effektiviteten hos systemen SEED och SIPA har inte utgjort ett prioriterat mål för Fiscalis-programmet med tanke på systemens tillfälliga karaktär. I själva verket kommer aktiviteterna i SEED och SIPA att på sikt tas över av EMCS (integrerat datorsystem rörande förflyttning och kontroll av punktskattepliktiga varor). I det sammanhanget har en studie över genomförbarheten av ECMS, vilken finansierats genom Fiscalis-programmet, givit mycket positiva resultat som ligger till grund för kommissionens förslag i meddelandet [66] om datoriseringen av punktskatter. [66] KOM (2001) 466 Applikationen SEED har inneburit vissa tekniska och organisatoriska svårigheter, framför allt på grund av förseningar i uppdateringen av databasen från de nationella förvaltningarnas sida, vilket medför problem med tillförlitligheten. Medlemsstaternas anser att SIPA bidragit positivt till bedrägeribekämpningen, men enligt vissa medlemsstater har bristen på åtskillnad mellan varningsmeddelanden och informationsmeddelanden försämrat systemets effektivitet. De kräver att meddelandet verkligen skickas innan förflyttningen av varan påbörjas för att en kontroll ska kunna göras i det mottagande landet Det rör sig emellertid om problem med förfarandet som inte har med applikationen som sådan att göra. De elektroniska formulären MVS befann sig på pilotstadiet i slutet av år 2002. Det är därför svårt att mäta resultaten eller effekterna som denna applikation lett till. Medlemsstaterna visar dock ett samstämmigt intresse för utvecklingen av systemet. Förkortningar - ordlista Gemensamma åtgärder Samtliga åtgärder som genomförts gemensamt inom ramen för programmet av kommissionens avdelningar och medlemsstaterna, bl.a. seminarier, utbyten, multilaterala kontroller och utbildningsinsatser. AFIS Anti Fraud Information System (Informationssystem för bedrägeribekämpning). (System för elektroniska meddelanden som möjliggör snabbt och säkert utbyte av information mellan kommissionen och de nationella förvaltningarna för att förebygga, efterforska och följa upp oegentligheter inom områdena för tull och jordbruk). Datorapplikation Synonym till datorprogram. ART Activity Reporting Tool. (Datorsystem som möjliggör budgetförvaltning). BLA Kontaktkontor för punktskatter. CCN/CSI Common Communication Network/Common System Interface (Det gemensamma kommunikationsnätet/systemgränssnittet). (Plattform och gränssnitt för kommunikation som används för att sammanlänka de nationella förvaltningarna och kommissionen). CLO Centrala kontaktkontor. Multilaterala kontroller De multilaterala kontrollerna är inspektioner som görs i de multinationella företag som har kommersiella intressen eller verksamheter i flera länder. I allmänhet är minst tre medlemsstater, ibland fler, inblandade i kontrollerna Två typer av multilaterala kontroller omfattas av programmet: a) multinationell kontroll, det vill säga anpassning och samordning av nationella kontroller i förhållande till en multinationell näringsidkare som äger dotterbolag eller filialer i två eller flera medlemsstater och b) den samordnade kontrollen av två eller fler aktörer i olika medlemsstater. DDS Data Dissemination System. (Server som möjliggör publicering av uppgifter på webben). Införande Åtgärd för att installera en applikation eller ett datorsystem där det ska användas. I ett datorsystems livscykel följer införandet efter utvecklingen och föregår driften. Utveckling Åtgärd för att programmera och testa ett datorsystem. I ett datorsystems livscykel följer utvecklingen efter studierna och föregår införandet. GD TAXUD Generaldirektorat för beskattning och tullunion. Tillgänglighet Den tids som ett nätverk kan fungera. För CCN/CSI motsvarar tillgängligheten genomsnittet för nätportar och deras länkar. Oåtkomlighet som beror på nätverken eller systemen som administreras av de nationella förvaltningarna beaktas inte. TULL 2002 Gemenskapens fleråriga åtgärdsprogram som stöder och kompletterar de åtgärder som vidtas av medlemsstaterna inom tullområdet. Varaktighet Kriterium, vars syfte är att bestämma till vilken grad gjorda ändringarna och vinsterna kommer att fortleva efter programmets slut. Utbyten Besök som omfattar 15 dagar av en tjänsteman i en annan medlemsstats nationella förvaltning. De möjliggör för besökande tjänstemän att möta andra tjänstemän och förbättra sin kunskap om organisation, metoder och förfaranden som tillämpas i en annan medlemsstat. Effektivitet Kriterium vars syfte är att avgöra i vilken utsträckning programmets formella mål har uppnåtts och om det förväntade effekterna har förverkligats. Verkningsgrad Kriterium vars syfte är att avgöra i vilken utsträckning de uppnådda resultaten är proportionella i förhållande till insatserna som gjorts och om effekterna har uppnåtts till en rimlig kostnad. EMCS Excise Movement and Control System (Integrerat datorsystem rörande förflyttning och kontroll av punktskattepliktiga varor). Utvärdering Bedömning av värdet av en offentlig insats genom jämförelse med uttalade kriterier och normer. Utvärdering i efterhand Utvärdering genom vilken en offentlig insats rekapituleras och bedöms efter programmets slutförande. Interimsutvärdering Utvärdering som kritiskt granskar de första genomförda aktiviteterna och de första resultaten av programmet, vilket gör det möjligt att bedöma uppföljningen och dess genomförande. FISCALIS Gemenskapens fleråriga åtgärdsprogram för att förbättra systemen för indirekt beskattning på den inre marknaden. Drift/verksamhet Aktivitet för att använda ett datorsystem I ett datorsystems livscykel är verksamheterna det slutliga målet. Det är i denna fas som frukterna av den överenskomna investeringen skördas (studie, utveckling, införande) och då systemet börjar bidra till målens uppfyllande. Effekt Effekt på medellång och lång sikt av en insats hos den tänkta förmånstagaren eller hos andra förmånstagare. Indikator Mått på ett mål som skall uppnås, en utnyttjad resurs, en uppnådd effekt eller på en variabel. Den information som ges av en indikator är en kvantitativ uppgift som mäter fakta eller uppfattningar. MEANS Méthode d'évaluation des Actions de Nature Structurelle (Metod för utvärdering av åtgärder av strukturell karaktär) används för utvärderingen av gemenskapsprogram. I metoden MEANS definieras de typiska faserna och etapperna i en utvärdering och säkerställs att observation, analys och bedömning föregås av en etapp som består av avgränsning och strukturering av utvärderingen, vars genomförande preciseras nedan. MVS Movement Verification System NSTI Det nya datoriserade transiteringssystemet (NCTS - New Computerised Transit System). (Datorsystem som möjliggör elektroniskt utbyte av transiteringsdata mellan olika nationella förvaltningar parallellt med varornas förflyttning). OLAF Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, oberoende av kommissionen. Nätport/Gateway Anknytningspunkt för en nationell förvaltning till nätverket CCN. Det finns bara en nätport per nationell förvaltning. Systemen går via nätverk som sköts av de nationella förvaltningarna för att komma åt nätportar. Relevans Kriterium vars syfte är att klargöra i vilken grad programmets mål ansluter sig till medlemsstaternas behov. PSO Project Support Office. Resultat Effekter på kort sikt av en insats hos en avsedd förmånstagare. RTCE Europeiska informationssystemet för bindande klassificeringsbesked (EBTI - European Binding Tariff Information System) (System för utbyte och konsultation rörande medlemsstaternas beslut i fråga om klassificering av varor och följaktligen deras taxebehandling och tillämpningen av handelspolitiska åtgärder). SCAC Standing Committee of Administrative Cooperation (Ständiga kommittén för administrativt samarbete). SCACfom2001 Formuläret SCAC (Elektroniskt formulär som gör det möjligt att få tilläggsinformation om information som ges av VIES-systemet inte är tillräcklig). SCAF Underkommitté för bedrägeribekämpning. SCIT Underkommitté specialiserad på IT-området. SCAT Underkommitté för administrativ utbildning. SEED System för utbyte av punktskattedata. Register över personer som har ställning som godkända lagerhavare eller näringsidkare som är punktskatteregistrerade enligt direktiv 92/12/EEG. Seminarier Seminarierna utgör en idealisk form för möte mellan nationella tjänstemän och experter för att analysera problem, liksom att identifiera och sprida de bästa lösningarna. Målet för dem är att ge de nationella tjänstemännen möjligheten att tala i egen kapacitet (och inte som representant för sin nationella förvaltning) om sina erfarenheter för att förbättra det administrativa samarbetet. SIGL Informationssystemet för förvaltning av textillicenser. (Informationssystem för förvaltning av importlicenser för textil och stål som omfattas av kvoter). SIPA Systemet för tidig varning i fråga om punktskatter. (Möjliggör för en medlemsstat, som är utgångspunkt för en last av punktskattepliktiga varor, att sända ett meddelande eller en förvarning till den mottagande medlemsstaten, så att kontroller skall kunna göras i god tid). TARIC Europeiska gemenskapernas integrerade tulltaxa (Förteckning i vilken anges, på basis av den kombinerade nomenklaturen, för varje varuslag motsvarande tullavgifter, övrig gemenskapsuppbörd liksom tillämplig övrig särskild gemenskapslagstiftning). TCO/TCT Informationssystemet för överföring av ursprungsstämplar och transiteringsstämplar (Applikation som säkerställer spridningen av information om ursprungs- och transitstämplar från kommissionen till de nationella förvaltningarna med hjälp av en e-postapplikation). TEMPO Taxud Electronic Management of Projects On line. (Metod för utveckling och förvaltning av datorprojekt). IT Informationsteknologi. TQS Tarif Quota and Surveillance (Systemet för övervakning av tullkvoter). (Applikation vars syfte är förvaltning av tullkvoter och övervakning av importerade produkter med tanke på kontrollen av tulltak, av ekonomiska skäl eller skäl som rör bedrägeribekämpning). Mervärdeskatt Mervärdeskatt. TVA commerce Electronique (Mervärdeskatt elektronisk handel) Elektroniskt system som möjliggör deklaration, insamling och fördelning av mervärdesskatt som skall betalas av näringsidkare. Unit Values Applikation som gör det möjligt att beräkna genomsnittspriser som ///utgör punkter/ Nytta Kriterium som syftar till att veta om programmet har lett till väntade förändringar mot bakgrund av de berörda parternas behov. VATR Begäran om kontroll av mervärdeskattenummer i VIES-systemet. VIES Systemet för utbyte av mervärdesskattedata (VAT Information Exchange System) (Datornätverk som sammankopplar medlemsstaterna och som gör det möjligt för dem att få information om alla varutransaktioner inom gemenskapen mellan näringsidkare som registrerats i deras eget momsregister och dem som registrerats i en annan medlemsstat samt bekräfta giltigheten hos en skattskyldigs identifikationsnummer för mervärdesskatt). Litteraturförteckning De informationskällor som använts kommer huvudsakligen från följande dokument: - Rättsliga handlingar Europaparlamentets och rådets beslut nr 888/98/EG av den 30 mars 1998 om antagande av gemenskapens åtgärdsprogram för att förbättra systemen för indirekt beskattning på den inre marknaden (Fiscalis-programmet) EGT L 126, 28/04/1998 s. 1. Beslut 98/467/EG av den 2 juli 1998 om fastställandet av vissa genomförandebestämmelser för Europaparlamentets och rådets beslut nr 888/98/EG av den 30 mars 1998 om antagande av gemenskapens åtgärdsprogram för att förbättra systemen för indirekt beskattning på den inre marknaden. EGT L 206, 23/7/1998, s. 43. Rådets förordning nr 218/92 om administrativt samarbete inom området för indirekt beskattning (mervärdesskatt). EGT L 024, 01/02/1992 Rådets direktiv 91/680/EEG av den 16 december 1991 med tillägg till det gemensamma systemet för mervärdesskatt och med ändring av direktiv 77/388/EEG med sikte på avskaffandet av fiskala gränser. EGT L 272 , 17/09/1992 s. 0072 - 0072. Rådets direktiv 79/1070/EEG av den 6 december 1979 med ändring av direktiv 77/799/EEG om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter på direktbeskattningens område. JO L 331 du 27/12/1979 p. 0008 - 0009 Rådets direktiv 77/799/EEG om ömsesidigt bistånd av medlemsstaternas behöriga myndigheter. EGT L 336 27/12/199. Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Gemensamt system för mervärdeskatt. ///EGT L 262 , 15/10/1977 s. 0044///Denna hänvisning i EGT avser en rättelse, inte det ursprungliga direktivet/ - Andra dokument Rapport från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om genomförandet av åtgärdsprogrammet Matthaeus Tax från och med den 1 januari 1995 till och med den 31 december 1995. KOM/96/0543 slutlig av den 4 november 1996. Rapport från interimsutvärdering av Fiscalis-programmet. SEC(2001) 1328 av den 31 juli 2001 Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet »Strategi för förbättring av mervärdesskattesystemets funktion inom ramen för den inre marknaden» KOM/2000/0348 slutlig av den 7 juni 2000. MEANS är ett program från kommissionen som syftar till att förbättra metoderna för utvärdering av strukturåtgärder. BILAGA Bilaga 1: FISCALISSEMINARIER >Hänvisning till> Bilaga 2: SVAR FRÅN DELTAGARE I SEMINARIER UNDER 2000 OCH 2001 PÅ INDIVIDUELLA UTVÄRDERINGSFORMULÄR >Hänvisning till> >Hänvisning till> >Hänvisning till> Bilaga 3: SVAR FRÅN DELTAGARE I SEMINARIER UNDER 2000 OCH 2001 PÅ INDIVIDUELLA UTVÄRDERINGSFORMULÄR >Hänvisning till> >Hänvisning till> >Hänvisning till> Bilaga 4: Fiscalisutbyten >Hänvisning till> Bilaga 5: Svar från deltagarE i UTBYTENS UNDER 2000 och 2001 på individuella utvärderingsFORMULÄR >Hänvisning till> >Hänvisning till> >Hänvisning till> Bilaga 6: Utbyten per medlemsstat >Hänvisning till> Bilaga 7: Multilaterala kontroller i Fiscalis >Hänvisning till> Bilaga 8: Antal multilaterala kontroller UNDER 1998 och 1999 >Hänvisning till> >Hänvisning till> Bilaga 9: FISCALISSEMINARIER >Hänvisning till> Bilaga 10: Antal föreslagna multilaterala kontroller 2002 >Hänvisning till> Bilaga 11: FISCALISSEMINARIER >Hänvisning till> från 1 oanvändbar till 4 mycket användbar Externa åtgärder : Fiscalisseminarier 2000 och 2001 >Hänvisning till> Bilaga 12: Förbättring AV personliga handläggningsrutinerna Fiscalisseminarier 2000 och 2001 >Hänvisning till> Fiscalisutbyten 2000 och 2001 >Hänvisning till> Bilaga 13: Fiscalis Budget för datorteknik >Hänvisning till> Bilaga 14: Medlemsstaternas utvärdering av utveckling, införande och drift av systemet CCN/CSI Fråga Ange i vilken utsträckning du instämmer i påståendena nedan på en betygsskala från 1 (instämmer helt) till 5 (instämmer inte alls). Svar >Hänvisning till> Bilaga 15: Medlemsstaternas utvärdering av införande och drift av de nationella delarna av systemen som utvecklats inom ramen för Fiscalis-programmet Ange i vilken utsträckning du instämmer i påståendena nedan på en betygsskala från 1 (instämmer helt) till 5 (instämmer inte alls). >Hänvisning till> Bilaga 16: Medlemsstaternas utvärdering av kvaliteten i den information som tillhandahålls genom Fiscalis-systemen Med tanke på din medlemsstats behov, kan du utvärdera kvaliteten i information som tillhandahålls av systemen som anges nedan? Ange i vilken utsträckning du instämmer i påståendena nedan på en betygsskala från 1 (instämmer helt) till 5 (instämmer inte alls). >Hänvisning till> Bilaga 17: Medlemsstaternas utvärdering av fullständigheten i den information som tillhandahålls genom Fiscalis-systemen Systemen som utvecklats inom ramen för Fiscalis-programmet förser din medlemsstat med information om förvaltningarna, de skattskyldiga eller skattebetalarna, skattesatser i olika medlemsstater, lagstiftningen samt försäljningar av varor inom gemenskapen. Kan du utvärdera fullständigheten hos informationen som dessa system förser din medlemsstat med avseende på de huvudsakliga målen för programmet? Förenkling och modernisering av lagstiftningen ; Enhetlig tillämpning av lagstiftningen; Främja administrativt samarbete; Bedrägeribekämpning. (1) All information som behövs tillhandahålls (2) Nästan all information som behövs tillhandahålls, men vissa förbättringar är ändå möjliga. (3) All information som behövs tillhandahålls inte (4) Informationen som tillhandahålls är inte användbar >Hänvisning till> Bilaga 18: Utvärdering gjord av de ansvariga för »Central Liaison office / Centrala kontaktkontoren / (CLO)» av applikationerna rörande mervärdesskatt Ange om påståendena i tabellen nedan är tillämpliga eller inte för de system som du använder i din medlemsstat. Ange i vilken utsträckning du instämmer i påståendena nedan på en betygsskala från 1 (instämmer helt) till 5 (instämmer inte alls). >Hänvisning till> Bilaga 19: utvärdering gjord av de ansvariga för kontaktkontoren för punktskatter (BLA) av applikationerna rörande punktskatter Ange om påståendena i tabellen nedan är tillämpliga eller inte för de system som du använder i din medlemsstat. Ange i vilken utsträckning du instämmer i påståendena nedan på en betygsskala från 1 (instämmer helt) till 5 (instämmer inte alls). >Hänvisning till> Bilaga 20: Medlemsstaternas utvärdering av användningen av de system som utvecklats inom ramen för Fiscalis-programmet Frågor Finns ett system för uppföljning av användningen av datorsystemen, dvs. sparas återkommande statistik om systemens användning? Ange med ett kryss i kolumnen »Uppföljning» i tabellen nedan, om systemen som anges nedan följs upp eller inte och, om så är fallet, om det görs regelbundet (fortlöpande uppföljning på systemnivå och återkommande rapportering) eller ad hoc (ingen återkommande rapportering). För samtliga system som följs upp eller för vilka du har en klar uppfattning om användningen, ange frekvensen i deras användning genom att kryssa för ett av alternativen som föreslås i kolumnen »Frekvens». Har tjänstemännen en laglig eller administrativ skyldighet att använda systemen i din medlemsstat? (markera med ett kryss i kolumnen »Skyldighet») Svar >Hänvisning till> Bilaga 21: Utvärdering gjord av deltagarna i Fiscalis gemensamma åtgärder av användbarheten hos systemen för kommunikation och informationsutbyte >Hänvisning till>