KOMMISSIONENS MEDDELANDE TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET - Förslag till grundrättsakter för bidrag som för närvarande beviljas på grundval av kommissionens administrativa självständighet (del A i budgeten) eller av dess institutionella befogenheter: allmän översikt

1. NULÄGET

I många år har en rad bidrag finansierats via anslag som uppförts i del A (administrativa anslag) i kommissionens avsnitt i budgeten (avsnitt 3). Huvudorsaken till att de uppfördes där var att det inte fanns några grundrättsakter som gjorde det möjligt att uppföra dem som driftsanslag. I och med att de uppfördes i del A kunde man betrakta dem som administrativa utgifter för kommissionen. För att genomföra sådana utgifter krävs inga grundrättsakter.

På liknande sätt finansieras en rad bidrag via del B i budgeten (driftsanslag), utan att de omfattas av någon särskild grundrättsakt. Dessa bidrag uppförs i allmänhet i kapitel B3-30 och kräver ingen grundrättsakt på grund av de institutionella befogenheterna på informationsområdet.

Slutligen finns bidrag som preliminärt har knutits till befintliga grundrättsakter. Det rör sig bland annat om bidragen i samband med plattformen för de europeiska icke-statliga organisationer som arbetar med sociala frågor (B3-4105 och B5-803).

De flesta av dessa bidrag har ett gemensamt syfte, nämligen att stärka organisationer eller främja insatser för att förtydliga EU-budskapet. De används emellertid inom mycket skilda verksamhetsområden som omfattas av olika bestämmelser i fördragen.

2. SKÄLEN TILL ATT ÄNDRA DEN NUVARANDE SITUATIONEN

2.1. Genomförandet av den verksamhetsbaserade budgeteringen

Behovet av att anta förslag till grundrättsakter för de bidrag i del A som saknade sådana uppstod i samband med beslutet om att kommissionens budget skulle bli verksamhetsbaserad i enlighet med artikel 41 i budgetförordningen. [1]

[1] Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

Vid denna tidpunkt började kommissionen undersöka vilka anslag i budgeten som borde betraktas som administrativa anslag och vilka som borde betraktas som driftsanslag. Vissa utgifter som för närvarande klassificeras som driftsanslag, som BA-poster eller den administrativa delen av forskningsanslagen (B6), är uppförda i budgetens administrativa del (kapitel 01). Omvänt har vissa utgifter, som bidragen i del A, som betraktades som "administrativa", klassificerats som driftsanslag.

I artikel 49.2 i den nya budgetförordningen föreskrivs att bortsett från anslag rörande de institutionella befogenheterna, pilotprojekt, förberedande åtgärder och varje institutions drift skall alla driftsutgifter ha en grundrättsakt för att kunna genomföras. Det var därför nödvändigt att föreslå att man antar grundrättsakter för de bidrag som för närvarande finns i del A.

Önskan om att anta grundrättsakter för bidragen i del A meddelades offentligt av kommissionen i en förklaring i samband med antagandet av den nya budgetförordningen. I förklaringen heter det att Europaparlamentet och rådet noterar kommissionens avsikt att lägga fram ett förslag till ramförordning där de samlade kriterierna för urval och beviljande av bidrag för administrationskostnader till de organ som avses i artikel 108.1 b kan fastställas.

2.2. Definition av de institutionella befogenheterna

Vissa bidrag som finansieras via driftsdelen av budgeten har beviljats på grundval av de institutionella befogenheterna inom ramen för kommissionens informationspolitik. Då grundrättsakterna för bidragen i del A upprättades föreslogs också att vissa av dessa bidrag i framtiden även skulle ha en särskild grundrättsakt.

2.3. Antagandet av den nya budgetförordningen

I den nya budgetförordningen finns en avdelning VI som uteslutande omfattar beviljande av bidrag. Där framhålls särskilt principerna om öppenhet, likabehandling och samfinansiering, och om att bidrag inte skall kunna kumuleras eller beviljas retroaktivt. Förhållandet mellan dessa principer och vissa metoder för budgetmyndighetens tilldelning av bidrag i förskott bör förtydligas. Det är således viktigt att upprätta grundrättsakter som gör att utanordnarna kan följa klart fastställda principer, som gör det möjligt att både följa bestämmelserna i den nya budgetförordningen och beaktat budgetmyndighetens önskemål (rådets protokoll 10003/02 ADD1, daterat den 13 juni 2002).

2.4. Behovet av att fastställa särskilda grundrättsakter för vissa bidrag

Slutligen finns det även vissa bidrag som är kopplade till grundrättsakter som även täcker andra åtgärder, och för vilka rådet har begärt att en särskild grundrättsakt skall antas. Dessa bidrag har också tagits med i diskussionen för att arbetet skall bli enhetligt.

3. HUVUDPRINCIPERNA FÖR FASTSTÄLLANDE AV GRUNDRÄTTSAKTER FÖR BIDRAGEN

3.1. Allmänt tillvägagångssätt

De bidrag som kräver en särskild grundrättsakt delades först upp enligt de verksamhetsområden de täcker för att i möjligaste mån kunna knyta dem till en bestämd artikel i fördraget. Således har förslagen till grundrättsakter som täcker bidrag rörande lika möjligheter baserats på artikel 13 i EG-fördraget, de akter som täcker utbildnings- och ungdomsbidrag på artikel 149 och 150 och de grundrättsakter som täcker kulturbidrag på artikel 151.

De grundrättsakter som täcker bidrag som inte hade någon särskild rättslig grund i EG-fördraget har baserats på artikel 308 i fördraget. Dessa grundrättsakter har utformats utifrån behovet av att stödja de organisationer som kan främja Europatanken inom det civila samhället, både inom och utanför EU.

Denna sektorsstyrda metod för att utforma grundrättsakterna medför att antagande- och förvaltningsförfarandena är specifika för varje grundrättsakt. Akterna är dock i möjligaste mån utformade på samma sätt. I varje grundrättsakt behandlas dessutom vissa problem på samma sätt.

3.2. Gemensamt tillvägagångssätt i grundrättsakterna

Varje grundrättsakt, vare sig den gäller bidrag för administrationskostnader eller bidrag för en åtgärd, rör finansiering av ett program som täcker en period mellan 2 och 6 år. Då akten är knuten till en artikel i fördraget som innebär medbeslutande föreslår kommissionen att rådet och parlamentet skall anta finansieringen av programmet för hela den period som det pågår enligt bestämmelserna i artikel 33 i det interinstitutionella avtalet.

Antagandet av grundrättsakter medför ingen ändring av den rubrik i budgetplanen som finansieringen av bidragen är knuten till, åtminstone inte innan den nuvarande budgetplanen löper ut 2006.

Grundrättsakterna delar upp bidragen i 3 grupper, kallade programområden: Det första området omfattar bidrag för administrationskostnader (dvs. finansiering av mottagarens löpande verksamhet) till de organisationer som namnges i grundrättsakten, det andra området omfattar övriga bidrag för administrationskostnader och det tredje området omfattar finansieringen av punktvisa åtgärder, dvs. bidrag till tillfällig verksamhet. En grundrättsakt kan endast omfatta en undergrupp av dessa 3 programområden.

Varje grundrättsakt är utformad i enlighet med budgetförordningen och dess genomförandebestämmelser. Följande bör särskilt noteras:

-I varje grundrättsakt föreskrivs ansökningsomgångar utom i fråga om bidrag för administrationskostnader, det vill säga finansiering av mottagarnas löpande verksamhet:

-När grundrättsakten innehåller en hänvisning till en eller flera organisationer. Detta gäller bidrag som beviljats "institutionella" partner och för vissa fall då bidragen gäller "nätverksledare" [2], det vill säga organ av allmänt europeiskt intresse.

[2] Det vill säga ett organ som inför institutionerna skall företräda en samling enheter som är indelade sektorsvis.

-När det gäller vissa bidrag knutna till grundrättsakterna "kultur" eller "medborgarskap" där mottagaren uttryckligen anges i budgetpostens rubrik eller där man i budgeten anger mottagarnas namn och fastställer det belopp som planeras för var och en och det samlade beloppet under budgetposten är öronmärkt. När en mottagare som anges i budgeten inte följer villkoren i budgetförordningen, genomförandebestämmelserna eller de särskilda artiklarna i de berörda grundrättsakterna kan kommissionen enligt budgetförordningen sänka det planerade beloppet eller besluta att inte bevilja bidrag. De motsvarande beloppen utnyttjas inte.

-När det enligt budgetförordningen och genomförandebestämmelserna är nödvändigt att använda en nedtrappningsgrad kan denna grad anpassas till samfinansieringsgraden eller beräknas som en procentandel av bidragsbeloppet i förhållande till beloppet föregående år. Den beräkningsmetod som används medför att man kan undvika en ökning av det bidrag som beviljas samma organisation från det ena året till det andra, utom då ett organ har övergående problem under sina första verksamhetsår. Endast organisationer som arbetar för mål av allmänt europeiskt intresse enligt definitionen i artikel 162 i genomförandebestämmelserna kan undantas från tillämpningen av nedtrappningsgraden.

-Det krävs en samfinansieringsgrad på minst 20 % av administrations- eller åtgärdskostnaderna, utom för de organisationer som namnges i grundrättsakten, för vilka samfinansieringsprocenten kan vara en annan. Undantag från denna procentandel kan dock anges i vissa särskilda grundrättsakter.

-I enlighet med artikel 110.2 i budgetförordningen skall kommissionen varje år offentliggöra alla bidrag som beviljats, varvid säkerhets- och konfidentialitetskraven skall respekteras.

4. FÖRTECKNING ÖVER DE GRUNDRÄTTSAKTER SOM OMFATTAS AV DENNA ALLMÄNNA ÖVERSIKT

Följande grundrättsakter omfattas av denna allmänna översikt:

-Grundrättsakten "främjande av organisationer som arbetar med jämställdhet på EU-nivå", som är knuten till artikel 13 i fördraget och täcker de bidrag på området lika möjligheter och likabehandling som för närvarande finansieras via posterna A-3037 och A-3046.

-Grundrättsakten "främjande av organ som arbetar med utbildning på EU-nivå och stödjer tillfällig utbildningsverksamhet", som är knuten till artikel 149 och 150 i fördraget och täcker de bidrag som för närvarande finansieras via posterna A-3010, A-3011, A-3012, A-3013, A-3014, A-3017, A-3022, A-3027, A-3044, B3-1000 och B3-304.

-Grundrättsakten "främjande av organ som arbetar med ungdomsfrågor på EU-nivå", som är knuten till artikel 149 i fördraget och täcker de bidrag som för närvarande finansieras via posterna A-3023 och A-3029.

-Grundrättsakten "främjande av organ som arbetar med kultur frågor på EU-nivå", som är knuten till artikel 151 i fördraget och täcker de bidrag som för närvarande finansieras via posterna A-3015, A-3035 och A-3042.

-

-Grundrättsakten "främjande av ett aktivt EU-medborgarskap (civic participation)", som är knuten till artikel 308 i fördraget och täcker bidrag till löpande eller tillfällig verksamhet som genomförs av europeiska diskussionsgrupper eller organisationer som främjar ett aktivt EU-medborgarskap och finansieras via posterna A-3016, A-3020, A-3021, A-3024, A-3026, A-3030, A-3036, A-321, B3-305, B3-4105 och B5-803.

-Grundrättsakten för organ som "främjar ömsesidig förståelse av förbindelserna mellan EU och vissa regioner i den icke-industrialiserade världen", som är knuten till artikel 308 i fördraget och täcker bidrag på området yttre förbindelser och som för närvarande finansieras via posterna A-3031, A-3034 och A-3039. Det bidrag som finansieras via post A-3033 täcks inte av denna grundrättsakt. Detta bidrag gäller främjande av mänskliga rättigheter och demokrati. Det bör därför knytas till rådets förordningar nr 975/99 och 976/99 av den 29 april 1999, som bör ändras så att det blir möjligt att bevilja ett bidrag för administrationskostnader till driften av Europarådets nord-sydcentrum.

-Grundrättsakten "främjande av åtgärder på området skydd av gemenskapens ekonomiska intressen", som är knuten till artikel 280 i fördraget och täcker bidragen på området skydd av de ekonomiska intressena, som för närvarande finansieras via posterna COM-III-A-3010 och B5-910 i kommissionens del.

Kommissionen kommer eventuellt att lägga fram ytterligare förslag för vissa åtgärder som tidigare har betraktats som administrativa, men som berättigas av särskilda artiklar i fördraget och som i framtiden kommer att betraktas som driftsutgifter. Det gäller till exempel finansieringen av institut som arbetar med konjunkturundersökningar (A-3500, A-3501) eller vissa bidrag på utvecklingsområdet (B7-610).

5. ÖVERGÅNGSPERIODEN

I samband med godkännandet av budgetförordningen försäkrade de tre institutionerna att de förpliktade sig att nå detta mål [antagandet av en ramförordning] för att säkra ikraftträdandet av denna förordning från budgetåret 2004. Grundrättsakterna bör således i princip antas av lagstiftaren så att de kan börja tillämpas från och med 2004.

Om detta mål inte uppnås kommer kommissionen i tid att föreslå tillfälliga undantagsåtgärder för att kunna fördela bidragen under 2004, i väntan på att grundrättsakterna antas.