30.4.2004 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 109/29 |
Yttrande från Regionkommittén om ”förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för grundvatten mot föroreningar”
(2004/C 109/06)
REGIONKOMMITTÉN HAR AVGETT DETTA YTTRANDE
med beaktande av
Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för grundvatten mot föroreningar (KOM(2003) 550 slutlig – 2003/0210 COD),
rådets beslut av den 3 oktober 2003 att rådfråga kommittén i detta ärende i enlighet med EG-fördragets artikel 175 första stycket,
presidiets beslut av den 19 juni 2003 att ge utskottet för hållbar utveckling i uppdrag att utarbeta yttrandet i ärendet,
kommitténs yttrande om ”Förslag till rådets direktiv om upprättande av en ram för gemenskapsåtgärder på området för vattenpolitik”, CdR 171/97 fin (1),
Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område,
Kommitténs yttrande om ”Kommissionens meddelande om Europeiska gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram 'Miljö 2010: Vår framtid – vårt val – Sjätte miljöhandlingsprogrammet' ” och ”Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om gemenskapens miljöhandlingsprogram för perioden 2001–2010”, CdR 36/2001fin (2),
det utkast till yttrande (CdR 240/2003 rév. 1) som antogs av utskottet för hållbar utveckling den 12 december 2003 (föredragande: Johannes Flensted-Jensen, borgmästare i Århus Amt (DK–PSE)).
och av följande skäl:
1) |
Grundvatten är en viktig men samtidigt hotad resurs som har stor betydelse för miljökvaliteten i flera vattenområden och terrestra naturområden, för industri- och jordbruksproduktionen samt för dricksvattenförsörjningen. |
2) |
Därför bör skydd av grundvattnets kvantitet och kvalitet ges hög politisk prioritet, på både europeisk och nationell nivå. Det krävs bland annat alleuropeiska initiativ för att i största möjliga utsträckning harmonisera bestämmelserna på detta område med hänsyn till de stora naturbetingade skillnaderna vad gäller grundvattenområdena i Europa. |
3) |
Grundvattnets kvantitet behandlas i ramdirektivet om vatten, och därför fokuserar grundvattendirektivet på grundvattnets kvalitet. |
Mot bakgrund av ovanstående antog Regionkommittén vid sin 53:e plenarsession den 11–12 februari 2004 (sammanträdet den 11 februari) följande yttrande:
1. Regionkommitténs kommentarer
1.1 |
Regionkommittén anser att både ramdirektivet om vatten, som utgör grunddirektivet, och kommissionens förslag till ett nytt grundvattendirektiv ger uttryck för en såväl miljömässigt som samhällsekonomiskt sund överordnad strategi, där tyngdpunkten ligger på att förebygga föroreningar och återställa miljön. |
1.2 |
Mot bakgrund av detta ser vi positivt på det nya ramdirektivet om grundvatten. Vi betraktar det som ett välkommet komplement till bestämmelserna om grundvatten i ramdirektivet om vatten. |
1.3 |
Vi ställer oss positiva till att förslaget inte innehåller någon omfattande förteckning över gemensamma kvalitetsstandarder på EU-nivå vad gäller grundvattnets innehåll av olika förorenade ämnen, utan att det endast innehåller gränsvärden i enlighet med redan antagna gemenskapsrättsakter, bland annat direktiven om nitrater, växtskyddsmedel och biocidprodukter. |
1.4 |
Kommittén stöder förslaget att medlemsstaterna i stället för alleuropeiska kvalitetskriterier skall ställa upp gränsvärden för vissa bestämda naturliga och syntetiska ämnens koncentration i grundvattnet med utgångspunkt i direktivets kriterier. |
1.5 |
Kommittén ansluter sig till förslaget att direktivet skall innehålla en förteckning över ämnen för vilka medlemsstaterna skall fastställa gränsvärden. |
1.6 |
Kommittén ser det som ett sunt tillvägagångssätt att kommissionen mot bakgrund av medlemsstaternas rapporter skall ta ställning till om det finns någon grund för att föreslå alleuropeiska kvalitetsnormer som ett led i en ytterligare harmonisering av bestämmelserna på området. |
1.7 |
Vi förutsätter att Regionkommittén kommer att ges möjlighet att delta vid eventuella ändringar av direktivets bilaga I som omfattar alleuropeiska kvalitetsnormer. |
1.8 |
Regionkommittén anser att de alleuroepiska kvalitetsnormerna – både de nuvarande och de framtida – måste kunna skärpas av medlemsstaterna i syfte att skydda ytvattnet. |
1.9 |
Vi vill dessutom understryka att det vid en gruppering av grundvattenförekomster och vid utformningen av övervakningsnätverk är nödvändigt att medlemsstaterna säkerställer att jämförelserna av grundvattenkvaliteten sker utifrån ett homogent material, exempelvis jämförbara redoxförhållanden och jämförbara geologiska förhållanden. |
2. Regionkommitténs rekommendationer
2.1 |
Regionkommittén anser att det i grundvattendirektivet bör framgå att de nationella gränsvärdena skall kunna skärpas av vattenmyndigheterna om det är nödvändigt för att miljömålen i ramdirektivet om vatten skall kunna genomföras i ett visst avrinningsdistrikt. |
2.2 |
Regionkommittén rekommenderar att man där det inte finns några för naturligt förekommande ämnen observerade bakgrundskoncentrationer fastställer sådana efter en fackmässig bedömning tills övervakningsuppgifter samlats in. I vissa fall kan det emellertid bli svårt att finna naturligt förekommande bakgrundskoncentrationer. |
2.3 |
Regionkommittén rekommenderar att medlemsländerna ser till att man vid identifiering av betydande och ihållande uppåtgående trender när den gäller grundvattenförekomst eller grupp av grundvattenförekomster använder sig av jämförbara övervakningspunkter. |
2.4 |
Regionkommittén rekommenderar att fosfor tas upp på minsta tillåtna förteckningen i direktivförslagets del A.1 i bilaga III, eftersom ämnet på sikt utgör ett hot mot grundvattnets kemiska kvalitet. |
2.5 |
Regionkommittén rekommenderar att om gammal förorenade industrimark inte kan tas om hand på ett balanserat sätt i enlighet med artikel 4.4 och 4.5 i ramdirektivet för gemenskapens vattenpolitik bör dessa bestämmelser ändras vid första bästa tillfälle. Vid samma tillfälle bör man även överväga att återinföra begreppet ”Risk Management Zones” som en komponent i vattenplaneringen för avrinningsdistrikten, eftersom detta begrepp omfattar såväl miljömässiga och ekonomiska aspekter som vad som är praktiskt genomförbart. |
2.6 |
Regionkommittén anser att det i grundvattendirektivets artikel 4.3 klart skall framgå vilken kommitté som skall yttra sig före en ändring av grundvattendirektivets bilaga I. |
2.7 |
Regionkommittén bör i största möjliga utsträckning ges möjlighet att delta i de kommande ändringarna av grundvattendirektivet, bland annat vid de betydande ändringarna av direktivets bilagor II–IV, eftersom de lokala och regionala myndigheterna på många ställen har stor teknisk och administrativ erfarenhet på grundvattenområdet. Medlemsstaterna bör också rekommenderas att i det fortsatta arbetet med direktivet dra nytta av dessa erfarenheter. |
2.8 |
Regionkommittén menar att det föreslagna direktivet, som ingår i ramdirektivet om vatten får stora ekonomiska konsekvenser för medlemsstaterna. Såväl befintliga som nya system för finansiering måste därför ta itu med frågan om medlemsstaternas ekonomiska börda i samband med ansträngningarna för att uppnå miljömålen i ramdirektivet om vatten. |
2.9 |
Mot bakgrund av ovanstående föreslår Regionkommittén följande konkreta ändringar: |
Rekommendation 2.1
Artikel 4.1
Kommissionens förslag |
Regionkommitténs ändringsförslag |
||||
|
|
Motivering
Om medlemsstaterna väljer att fastställa nationella gränsvärden skall vattenmyndigheterna kunna skärpa dessa gränsvärden när det gäller sårbara regionala och lokala områden i de aktuella avrinningsdistrikten om det är nödvändigt för att miljömålen i ramdirektivet om vatten skall kunna genomföras. Det ligger i linje med ramdirektivet om vatten och kan med fördel lyftas fram i grundvattendirektivet.
Rekommendation 2.2
Bilaga III, del B.2.2
Kommissionens förslag |
Regionkommitténs ändringsförslag |
||||
|
|
Motivering
I flera fall kommer man inte att ha tillgång till observerade bakgrundskoncentrationer förrän efter en längre tids observation, och när det gäller några grupper av grundvattenförekomster kan det dessutom bli svårt att hitta förekomster där naturliga bakgrundskoncentrationer kan mätas. I båda fallen blir det nödvändigt att fastställa bakgrundskoncentrationer baserade på välgrundade fackmässiga bedömningar.
Rekommendation 2.3
Bilaga IV, 1.2a
Kommissionens förslag |
Regionkommitténs ändringsförslag |
||||
|
|
Motivering
De naturbetingade kemiska förhållandena i grundvattnet varierar kraftigt. Variationer kan noteras såväl mellan olika grundvattenförekomster som i en enskild grundvattenförekomst. Kemin skiljer sig exempelvis åt i det övre och undre grundvattnet inom en förekomst. En rättvisande bedömning förutsätter därför att övervakningspunkterna är jämförbara med hänsyn till exempelvis geologi och redoxförhållanden.
Rekommendation 2.4
Bilaga III, del A.1
Kommissionens förslag |
Regionkommitténs ändringsförslag |
Ammonium Arsenik Kadmium Klorid Bly Kvicksilver Sulfat |
Ammonium Arsenik Kadmium Klorid Bly Kvicksilver Sulfat Fosfor |
Motivering
Fosfor är ett ämne som på sikt utgör ett hot mot grundvattnets kemiska kvalitet.
Bryssel den 11 februari 2004
Regionkommitténs
ordförande
Peter STRAUB
(1) EGT C 180, 11.6.1998, s. 38.
(2) EGT C 357, 14.12.2001, s. 44.