Yttrande från Regionkommittén om:

- "Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet - Ett utvidgat europeiskt grannskap: En ny ram för förbindelserna med våra grannländer i öster och söder", och

- "Meddelande från kommissionen - På väg mot ett nytt grannskapsinstrument"

(2004/C 23/10)

BAKGRUND

Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet "Ett utvidgat europeiskt grannskap: En ny ram för förbindelserna med våra grannländer i öster och söder" (KOM(2003) 104 slutlig).

Kommissionens beslut av den 13 juni 2003 att i enlighet med artikel 265 första stycket i EG-fördraget rådfråga Regionkommittén i detta ärende.

Presidiets beslut av den 8 april 2003 att ge utskottet för yttre förbindelser i uppdrag att utarbeta ett yttrande i detta ärende.

Kommissionens meddelande "På väg mot ett nytt grannskapsinstrument" (KOM(2003) 393 slutlig).

Förklaringen från Europa-Medelhavskonferensen i Barcelona den 28 november 1995 och Europeiska unionens samarbetsavtal med Tunisien, Israel, Marocko, den palestinska myndigheten, Jordanien Egypten, Libanon, Algeriet, Syrien och Libyen.

Slutsatserna från Europeiska rådets möte i Wien i december 1998 om den nordliga dimensionen och Europeiska unionens partnerskaps- och samarbetsavtal med Ryssland samt Europeiska unionens partnerskaps- och samarbetsavtal med Ukraina, Moldavien och Vitryssland.

Regionkommitténs yttrande om kommissionens meddelande "En nordlig dimension i unionens politik" (CdR 107/1999 fin) av den 15 september 1999(1).

Regionkommitténs resolution om "Decentraliserat samarbete och de regionala och lokala myndigheternas roll i Europa-Medelhavspartnerskapet" (CdR 40/2000 fin) av den 16 februari 2000(2).

Åtgärdsplanen för den nordliga dimensionen i fråga om EU:s externa och gränsöverskridande politik (2000-2003) av den 14 juni 2000.

Regionkommitténs yttrande om "Lokala och regionala myndigheters roll i Europeiska unionens strategi för Medelhavsområdet" (CdR 123/2000 fin) av den 20 september 2000(3).

Slutsatserna från Europa-Medelhavskonferensen i Valencia den 22-23 april 2002.

Slutsatserna från ministerkonferensen om den nordliga dimensionen i Luxemburg den 21 oktober 2002.

"Lägesrapport om meddelande från kommissionen om utvidgningens följder för de regioner som gränsar till kandidatländerna - Gemenskapsåtgärd för gränsregionerna" (KOM(2002) 660 slutlig) av den 29 november 2002.

Slutsatserna från Europa-Medelhavskonferensen i Köpenhamn den 12-13 december 2002.

Regionkommitténs yttrande om kommissionens rapport till rådet "Informationen om EU:s utvidgning" (CdR 325/2002 fin) av den 13 februari 2003(4).

Europaparlamentets resolution av den 9 april 2003 om slutsatserna från utvidgningsförhandlingarna i Köpenhamn.

Slutsatserna från rådets (allmänna frågor och yttre förbindelser) möten den 15 april, 30 september och 18 november 2002 samt den 24 februari, 18 mars och 14 april 2003.

Slutsatserna från Europeiska konferensen den 17 april 2003.

Slutsatserna från Europa-Medelhavskonferensen på Kreta den 26-27 maj 2003.

Kommissionens arbetsdokument "Den andra handlingsplanen för den nordliga dimensionen 2004-2006" (KOM(2003) 343 slutlig) av den 10 juni 2003.

Regionkommitténs yttrande om "Den andra handlingsplanen för den nordliga dimensionen 2004-2006" (CdR 102/2003 fin) av den 9 oktober 2003.

Det utkast till yttrande (CdR 175/2003 rév. 2) som antogs av utskottet för yttre förbindelser den 5 september 2003 (föredragande Manuel Chaves González, regionpresident i Andalusien (ES-PSE)).

och av följande skäl:

1. Efter den femte utvidgningen av Europeiska unionen öppnas nya perspektiv på förbindelserna mellan unionen och dess nya grannländer.

2. Länderna i södra och östra Medelhavsområdet har i årtionden varit ett prioriterat område för EU på grund av deras strategiska betydelse för unionens politiska och ekonomiska planer samt deras mänskliga och kulturella närhet.

3. EU:s förbindelser med Ryssland, Vitryssland, Moldavien och Ukraina kommer efter utvidgningen att få stor betydelse för säkerheten och stabiliteten i Europa.

4. I Laekenförklaringen befäste EU sitt åtagande att säkerställa fred och stabilitet genom att verka för frihet, solidaritet och mångfald.

5. EU bör stärka sina yttre förbindelser genom att främja de politiska och ekonomiska reformer som presenterades i slutsatserna från Europeiska rådets möte i Köpenhamn.

6. Det politiska, ekonomiska, kulturella och sociala samarbetet mellan EU och dessa områden måste stärkas för att undvika nya skiljelinjer i Europa och skapa förutsättningar för ökat välstånd i dessa länder och för samtliga europeiska medborgare.

7. En av grundförutsättningarna för att genomföra grannskapspolitiken i dessa områden är att EU främjar regionalt och interregionalt samarbete i dessa områden.

8. Lokala och regionala myndigheter genomför samarbetsprojekt inom ramen för sina befogenheter och särskilt gränsöverskridande samarbetsprojekt med myndigheter i tredje land.

Yttrandet antogs vid Regionkommitténs 51:a plenarsession den 9 oktober 2003.

Bakgrund

1. Ett utvidgat europeiskt grannskap: att anta utmaningen

1.1. Regionkommittén välkomnar kommissionens angelägna initiativ som definierar ett nytt politiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt perspektiv på förbindelserna med våra grannländer i öster och söder, särskilt vid en tidpunkt då EU:s senaste utvidgningsprocess skapar nya och stora möjligheter för dessa länder.

1.2. ReK anser att när väl utvidgningsprocessen är avslutad har EU en förpliktelse att bidra till den ekonomiska och sociala utvecklingen i grannländerna, inte bara ur ett europeiskt perspektiv utan också genom att omdefiniera den roll som EU bör spela internationellt och i den pågående globaliseringsprocessen.

1.3. ReK delar kommissionens synpunkt att det behövs nya initiativ för att främja regionalt och subregionalt samarbete i vissa av EU:s närområden och samtidigt skapa ett ömsesidigt beroende mellan dessa områden och EU.

1.4. Kommittén anser dessutom att EU har ett stort ansvar när det gäller att främja politisk och demokratisk stabilitet, säkerhet, hållbar utveckling och social sammanhållning i våra grannländer och på så sätt skapa vänskapliga förbindelser som bygger på ett konkret samarbete på alla nivåer och inom alla sektorer.

1.5. ReK anser att främjande av den interkulturella dialogen är ett grundläggande inslag i den nya grannskapspolitiken. Denna dialog bör stärkas genom en rad insatser där man visar på mångfalden i Europa, verkar för respekten för mänskliga rättigheter och motarbetar diskriminering, rasism och främlingsfientlighet.

1.6. ReK anser att en viktig utgångspunkt för en framgångsrik ny grannskapspolitik är att det civila samhället i EU och grannländerna deltar och engagerar sig i större utsträckning i detta sammanhang.

1.7. ReK vill fästa uppmärksamheten på att stora ekonomiska skillnader mellan två sidor av en gräns ofrånkomligen rubbar den sociala stabiliteten i regionen och ger upphov till illegal invandring, smuggling, organiserad brottslighet och liknande problem.

1.8. ReK anser att om EU omges av en "vänkrets" så får det positiva effekter för den politiska stabiliteten och den ekonomiska utvecklingen både i EU:s medlemsstater och grannländerna. En strategi som är alltför inriktad på en utvidgning av den inre marknaden eller på säkerhetsfrågor kan dock inte i sig garantera att länder samarbetar helt och fullt. EU måste också verka för kulturellt samarbete, hållbar utveckling och ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

2. En ny vision och en ny möjlighet

2.1. Regionkommittén anser att grannländerna måste ges intressanta och motiverande utvecklingsperspektiv och att det inte räcker att bygga vidare på de nuvarande associerings- och samarbetsavtalen. Stabilitet, säkerhet och välstånd bör vara konkreta mål som är möjliga att uppnå både för EU och dess grannländer.

2.2. ReK stöder därför skapandet av ett gemensamt område som omfattar både EU och dess partnerländer och som kan möjliggöra en gemensam marknad, frihandel, ett öppet investeringssystem, tillnärmning av lagstiftning och användning av euron som reserv- och referensvaluta vid transaktioner med grannländerna. Ytterst handlar det om visionen att "dela allt med unionen, förutom institutionerna" utan att man för den skull utestänger grannländerna på den europeiska kontinenten från möjligheten att nå en EU-anslutning, om de uppfyller Köpenhamnskriterierna.

2.3. Kommittén uppmanar också samarbetsparterna att gemensamt gripa sig an de allvarligaste hoten som vi i dag står inför: kriminalitet, terrorism, illegal invandring och miljöproblem.

2.4. ReK anser att unionen bör främja en ny politisk dialog utifrån gemensamma värderingar och principer, särskilt på områden som rör miljö, transporter, forskning, utbildning och kultur. Denna dialog bör kanaliseras till samhället i stort i avsikt att bekämpa fördomar och främja ömsesidig förståelse.

2.5. ReK understryker att en rad politikområden som ingår i detta nya perspektiv har särskilt stor betydelse för regionerna.

2.5.1. Kommittén efterlyser därför dels en ingående analys av de problem som försvårar handelsutbyte i gränsområden, dels harmonisering av lagstiftning och ökad säkerhet för att underlätta handeln.

2.5.2. Kommittén begär att man särskilt skall uppmärksamma de ekonomiska, sociala och mänskliga konsekvenser som integrationen av legala invandrare och kontrollen av den illegala invandringen innebär för EU:s kommuner och regioner. De behövs därför en klarare överblick över vilka problem och möjligheter som migrationsfenomenet ger upphov till.

2.5.3. ReK kräver en specifik transportpolitik för dessa områden, som förutom att vara belägna i EU:s periferi dessutom är drabbade av särskilda kommunikationssvårigheter, till exempel kombinationen av land- vattengränser.

2.5.4. ReK anser att man bör införa energimodeller som förenar tryggad energiförsörjning i EU och främjande av förnybara energikällor samt omställning av energikällor som utgör en större fara för miljön och befolkningen.

2.5.5. ReK framhåller att de nya grannländerna måste förbinda sig att vidta de åtgärder som krävs för att skydda miljön och bevara den biologiska mångfalden.

2.5.6. Kommittén anser att det behövs ekonomiskt stöd från EU-institutionerna, särskilt från Europeiska banken för återuppbyggnad och Europeiska investeringsbanken, för att utveckla och främja lokala produktionssystem inom små och medelstora företag som kan bidra till att de planerade politiska och ekonomiska reformerna i dessa länder faller väl ut.

2.6. ReK kräver att man ger dessa politiska åtgärder tillräckliga budgetmedel så att de kan genomföras på ett effektiv sätt och inte förlorar sin trovärdighet.

3. Grannskap: olika länder, gemensamma intressen - ett differentierat, progressivt och målstyrt förhållningssätt

3.1. Regionkommittén anser att EU för att kunna uppnå målen för grannskapspolitiken måste utforma nya gemensamma mekanismer och strukturer utanför de gällande avtalen genom att ge de nuvarande utvecklingsprocesserna en ny dynamik.

3.2. ReK stöder kommissionens förslag att man för att utveckla samarbetet skall tillämpa en strukturerad och progressiv strategi som bygger på ömsesidiga förpliktelser och varje partnerlands förmåga att uppfylla sina åtaganden. Det krävs även särskilda riktmärken för att kunna utvärdera resultaten innan man övergår till nästa etapp.

3.3. ReK bedömer det som lämpligt att varje land har en egen handlingsplan som förhandlas fram mellan kommissionen, medlemsstaterna och de enskilda grannländerna. Med hänsyn till de lokala och regionala myndigheternas aktiva roll i grannskapspolitiken vill kommittén dock bli rådfrågad under förhandlingarna om varje enskild handlingsplan.

3.4. ReK anser att en gemensam strategi för grannländerna är ett viktigt steg i EU:s förbindelser med den närmaste omgivningen. Dessa länder har dock olika utgångsläge i sina förbindelser med EU och det är därför nödvändigt att definiera två olika handlingsstrategier: en för Medelhavsområdet och en för de västra nya oberoende staterna i f.d. Sovjetunionen.

Ryssland och de västra nya oberoende staterna

3.5. Regionkommittén efterlyser ett nytt initiativ som bygger på tidigare erfarenheter (bl.a. Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, Östersjöstaternas råd och den nordliga dimensionen) och som jämfört med andra processer, t.ex. i Medelhavsområdet, gör det möjligt att ge det befintliga samarbetet mellan EU, Ryssland och de västra nya oberoende staterna en mer framträdande roll.

3.6. Kommittén efterlyser ett utökat samarbete mellan Ryssland och EU genom att den nordliga dimensionen, för vilken det bör skapas en lämplig finansieringsram, utnyttjas som katalysator. Det är därför viktigt att inrätta det forum för den nordliga dimensionen som rådet (allmänna frågor och yttre förbindelser) fattade beslut om vid sitt möte den 9 april 2001 i Luxemburg och ge lokala och regionala myndighetsföreträdare tillträde till detta forum.

3.7. ReK stöder en ny impuls i dialogen mellan EU och Vitryssland för att driva på de demokratiska och ekonomiska förändringarna och stärka de mänskliga rättigheterna i detta land samt för att möjliggöra för lokala och regionala myndigheter i EU att dela med sig av sina erfarenheter.

3.8. ReK anser att det krävs en snabb och långsiktig lösning på problemet Transnistrien, vilket utgör det främsta hindret för en positiv utveckling av politiken och ekonomin i Moldavien och är en källa till regionala spänningar.

Medelhavsområdet

3.9. Regionkommittén understryker att det redan finns ett viktigt instrument för förbindelserna med länderna i södra och östra Medelhavsområdet: Europa-Medelhavskonferensen i Barcelona, med sina tre politiska, ekonomiska och sociokulturella delar. Trots att partnerskapet EU-Medelhavsländerna inte har levt upp till de förväntningar som väcktes 1995 bildar det en ny ram för relationerna mellan EU och partnerländerna i Medelhavsområdet och syftar till att inrätta ett frihandelsområde före 2010.

3.10. ReK konstaterar att man måste förstärka Barcelonaprocessen genom att successivt och med hänsyn till graden av ömsesidiga åtaganden integrera Medelhavsländerna i EU:s samtliga politikområden.

3.11. Kommittén anser att det förstärkta samarbetet förutsätter en fördjupad politisk dialog, som i dag är mer angelägen än någonsin mot bakgrund av kriget i Irak och oförmågan att lösa konflikten mellan israeler och palestinier.

3.12. ReK stöder inrättandet av Europeiska investeringsbankens låneinrättning för investeringar och partnerskap mellan EU och Medelhavsområdet (FEMIP) och anser att denna inrättning bör ligga till grund för en Europa-Medelhavsbank.

3.13. ReK bedömer att EU:s nya grannskapspolitik för Medelhavsområdet bör bygga på ett strategiskt helhetskoncept som tar upp samtliga frågor och problem. Det krävs därför en genuin interkulturell dialog som kan bidra till ökade kunskaper om "den andra parten", ömsesidig förståelse och kulturell mångfald i Medelhavsområdet.

3.14. ReK betonar att grannskapspolitiken måste utformas olika från fall till fall och utgå från de enskilda ländernas förbindelser med EU och åtagandena i partnerskapet. EU bör överväga att öka stödet till de länder som uppfyller sina åtaganden. Vi stöder därför Marockos begäran om att få en särskild ställning i förbindelserna med EU.

4. Ökat deltagande och inflytande för lokala och regionala myndigheter

4.1. Regionkommittén begär att lokala och regionala myndigheter rent allmänt skall vara aktivt involverade i denna nya politik. De bör särskilt delta i följande sammanhang:

Gemensamma frågor

4.2. Regionkommittén anser att man bör främja samarbete mellan lokala och regionala myndigheter i unionen och i dess södra och östra grannländer. Denna strävan bör utgå från ett "nedifrån-och-upp-perspektiv" för att säkerställa att dessa myndigheter medverkar i den nya grannskapspolitiken.

4.3. ReK begär i enlighet med kommissionens vitbok om styrelseformerna i EU att lokala och regionala myndigheter i EU skall rådfrågas innan man föreslår nya initiativ inom grannskapspolitiken. Detta samråd är särskilt viktigt vid fastställande av mål, riktmärken och tidsplaner för att genomföra handlingsplanerna i varje enskilt land.

4.4. Kommittén begär dessutom att gränsregionerna skall delta vid utformning, genomförande och utvärdering av dessa handlingsplaner.

4.5. ReK anser att de initiativ som finansieras av EU, medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna i EU och dess grannländer måste vara samordnade och komplettera varandra i strävan efter ökade samverkanseffekter och effektivare resursanvändning.

4.6. ReK begär att man särskilt skall uppmärksamma gränsregioner, som bör få tillräckliga medel och instrument, och följa samma strategi som kommissionen föreslår i "Gemenskapsåtgärd för gränsregionerna" från november 2002.

4.7. ReK föreslår att EU skall inleda en intensiv och öppen debatt mellan de olika styrelsenivåerna om gränserna för EU:s politiska insatser. Det är särskilt viktigt att de lokala och regionala myndigheterna deltar i debatten eftersom det garanterar ett erkännande av den mångfald och de särdrag som utmärker Europa.

4.8. Kommittén upprepar att lokala och regionala myndigheter spelar en grundläggande roll i de olika gränsöverskridande och interregionala samarbetsprocesserna i och med deras speciella ställning i EU:s decentraliserade samarbete.

4.9. ReK efterlyser ett stödinstrument för de lokala och regionala myndigheterna, särskilt i gränsområden, för att de på ett effektivt sätt skall kunna utföra sina uppgifter på integrations- och informationsområdet när det gäller integration av invandrare. Kommittén begär i detta sammanhang att den lokala och regionala dimensionen skall ingå i EU:s migrationspolitik.

Ryssland och de nya oberoende staterna

4.10. Regionkommittén efterlyser ett forum där lokala och regionala myndigheter kan mötas för att bedöma graden av politisk och administrativ decentralisering i Vitryssland, Moldavien, Ryssland och Ukraina. Ett sådant forum skulle kunna göra det möjligt för lokala och regionala myndigheter i EU och i dessa länder att strategiskt närma sig varandra.

4.11. ReK begär att regionerna skall delta vid planeringen av transportinfrastruktur eftersom det skulle bidra till ökad integration och sammankoppling av gränsområden.

4.12. ReK anser att man bör inleda ett program för ersättning eller omställning av kärnkraft i syfte att införa miljövänligare modeller och främja förnybara energikällor.

4.13. ReK förespråkar ökat gränsöverskridande samarbete om förvaltning och tullkontroll för att motverka människosmuggling och normalisera handeln med varor.

Medelhavsområdet

4.14. Regionkommittén upprepar, med hänvisning till Barcelonaförklaringen och slutsatserna från Stuttgartkonferensen och Europeiska rådets möte i Köln, sin begäran att de lokala och regionala myndigheterna - med sin speciella ställning - konkret skall involveras i förverkligandet av ett område för fred, stabilitet och utveckling i Medelhavsområdet.

4.15. Regionkommittén upprepar att detta bör ske genom inrättandet av en lokal och regional instans inom det institutionella samarbetet. Denna instans, som skall omfatta kommuner och regioner från båda sidorna av Medelhavet, skulle ha till uppgift att stimulera partnerskapet och utforma program som integrerar åtgärder i hela området.

4.16. Regionkommittén beklagar att det ännu inte har anordnats ett enda av de möten som enligt Barcelonaförklaringen skulle innebära att företrädare från lokala och regionala förvaltningar samlas för att göra en utvärdering av sina problem och utbyta erfarenheter. Kommittén begär följaktligen att dessa möten skall hållas från och med i år.

4.17. Regionkommittén upprepar sin begäran att det decentraliserade Europa-Medelhavssamarbetet skall utgöra en grundpelare i den samlade strategin. Kommittén föreslår därför att regionerna och kommunerna på uppdrag av kommissionen och inom ramen för det decentraliserade samarbetet får förvalta gemenskapsmedel som avsatts för partnerländerna i Medelhavsområdet.

4.18. ReK anser att Europa-Medelhavsstiftelsen bör vara en "stiftelsernas stiftelse" och innefatta alla nuvarande lokala, regionala och nationella initiativ i EU och i södra och östra Medelhavsområdet. Stiftelsen bör vara en katalysator och ett uttryck för dialogen mellan de kristna, muslimska och judiska kulturerna samt utgöra en utgångspunkt för att involvera kommunerna och regionerna i hela området genom att de civila samhällena etablerar närmare förbindelser. Kommittén understryker därför vikten av att införa ett särskilt informationsprogram som riktar sig till allmänheten i Medelhavsområdet och att ge lokala och regionala myndigheter en framträdande roll i detta program.

5. Ett nytt grannskapsinstrument

5.1. ReK stöder strategin och riktlinjerna i kommissionens meddelande "På väg mot ett nytt grannskapsinstrument".

5.2. ReK anser att de åtgärder som kommissionen föreslår måste säkerställa att en samordning sker mellan olika program som främjar det gränsöverskridande och interregionala samarbetet mellan EU och dess grannländer. Frånvaron av en sådan samordning, har hittills blockerat det samarbete som är nödvändigt för en harmonisk utveckling i grannländerna vilket Regionkommittén och andra institutioner tidigare har påpekat.

5.3. Det nya instrumentet skall förstärka de nuvarande gränsöverskridande och interregionala samarbetsmetoderna och göra det möjligt för de lokala och regionala myndigheterna att delta mer aktivt i detta samarbete.

5.4. ReK håller med kommissionen om att det nya grannskapsinstrumentet skall utgå från ett gemensamt förhållningssätt när det gäller samarbete och på så sätt göra det möjligt för myndigheterna inom EU och i grannländerna att samarbeta vid planering av insatserna.

5.5. ReK understryker vikten av att de lokala och regionala myndigheterna deltar i utformningen, tillämpningen och utvecklingen av det nya grannskapsinstrumentet. Kommittén önskar att kommissionen organiserar konferenser och seminarier där man presenterar och analyserar det givande samarbete som lokala och regionala förvaltningar på båda sidor gränserna bedriver med egna resurser.

5.6. ReK stöder förslaget att upprättandet av det nya grannskapsinstrumentet skall ske i två faser. Beträffande den första fasen (2004-2006), understryker kommittén vikten av att grannskapsprogrammen lanseras i början av 2004. Dessutom anser kommittén att kommissionen måste ta hänsyn till programmen som EU:s kommuner och regioner utarbetar tillsammans med sina grannländer och stödja nya samarbetsinitiativ som det gränsöverskridande utvecklingsprogrammet Andalusien-Marocko, finansierat av Andalusien och den marockanska regeringen.

5.7. Regionkommittén understryker att förutom det gränsöverskridande samarbete som är kopplat till Interreg III A måste det nya instrumentet även omfatta det interregionala samarbetet i Interreg III B. I detta sammanhang och för de specifika områden som gränsar till grannländer, efterlyser kommittén lansering av program som syftar till en integrerad utveckling, med särskilt fokus på regional planering, miljö, politik för små och medelstora företag, sysselsättning, ekonomisk och social politik, kultur samt hanteringen av migrationsströmmar med särskild uppmärksamhet på problem som är kopplade till säkerhet, mottagande och integration.

5.8. Beträffande den andra fasen önskar Regionkommittén att få delta i utformningen och fastställandet av det nya grannskapsinstrumentet från 2006 samt att få medverka i beslutsprocessen.

Bryssel den 9 oktober 2003.

Regionkommitténs

ordförande

Albert Bore

(1) EGT C 374, 23.12.1999, s. 1.

(2) EGT C 156, 6.6.2000, s. 47.

(3) EGT C 22, 24.1.2001, s. 7.

(4) EUT C 128, 29.5.2003, s. 56.