Ändrat förslag till RÅDETS BESLUT om antagande av ett särskilt program för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration: "att strukturera det europeiska området för forskningsverksamhet" (2002-2006) (framlagt av kommissionen i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget)

MOTIVERING

Den 21 februari 2001 antog kommissionen sitt förslag till ett sjätte ramprogram (EG och Euratom) [1] för forskning och teknisk utveckling och den 30 maj 2001 antogs förslaget till de särskilda programmen för att genomföra det sjätte ramprogrammet [2]. Förslagen har utformats för att bidra till upprättandet av ett europeiskt område för forskningsverksamhet.

[1] KOM(2001) 94.

[2] KOM(2001) 279.

Ett avgörande steg under förhandlingarna om ramprogramsbesluten har nu tagits i och med Europaparlamentets första behandling (14.11.2001) och rådets antagande av en gemensam ståndpunkt (28.01.2002).

Europaparlamentets och rådets ståndpunkter beträffande det nya ramprogrammet är i stor utsträckning överensstämmande, både med avseende på budgeten och uppdelningen av denna, programstruktur, vetenskapliga och tekniska prioriteringar och metoder för genomförandet.

Kommissionen har å sin sida arbetat för att främja konvergensprocessen, framför allt genom att göra ändringar i ramprogramsförslagen och genom att ta med en stor del av Europaparlamentets ändringsförslag [3]. Kommissionen noterar med tillfredsställelse den gemensamma syn på de grundläggande principerna för det nya ramprogrammet som har uppnåtts genom rådets och Europaparlamentets ansträngningar, framför allt med avseende på prioriteringen av användandet av nya kraftfulla instrument, den starka koncentreringen på prioriterade områden och införandet av större flexibilitet vid genomförandet av programmet.

[3] KOM(2001) 709.

Kommissionen har nu en tillräckligt stabil grund för att lägga fram ändrade förslag till de särskilda programmen. De innehåller ändringar av ramprogrammet till följd av den första behandlingen och presenterar konsekvenserna i detalj med avseende på den forskning som skall genomföras och genomförandet. Syftet är att underlätta för de andra institutionerna vid behandlingen av de särskilda programmen, och förhandlingarna om dem, och målet är att så snart som möjligt enas om ramprogrammet, reglerna för deltagande och de särskilda programmen.

De största förändringarna i jämförelse med kommissionens tidigare förslag finns i programmet "Att integrera och stärka det europeiska området för forskningsverksamhet". De är bl. a. följande:

- Ändringar av strukturen och detaljerat forskningsinnehåll för det första prioriterade området (för att avspegla uppdelningen i två delar - "Avancerad genomik och dess tillämpning inom hälsovården" och "Kampen mot de stora sjukdomarna") och det sjätte prioriterade området (för att avspegla uppdelningen i tre delar - "Hållbara energisystem", "Hållbara yttransporter" och "Globala förändringar och ekosystem"). Mindre omfattande, men ändå betydelsefulla, ändringar har gjorts beträffande forskningsinnehållet i andra prioriterade områden.

- Ändringar av de från början politiskt inriktade forskningsprioriteringarna under rubriken "Stöd till politikområden och förutseende av vetenskapliga och tekniska behov", samt ändringar när det gäller forskningsverksamheter i samband med prioriterade områden (i synnerhet beträffande forskning om jordbruk och marina ekosystem). Dessa ändringar beaktar innehållsmässiga förändringar och den betydande minskningen av budgeten till följd av den första behandlingen.

- Beskrivningen av instrumenten (bilaga III) har förfinats och förtydligats mot bakgrund av debatten inför den första behandlingen. Detta återspeglar principen om en mjuk övergång från "traditionella" till "nya" instrument för genomförandet av de prioriterade områdena, och tanken om ett fjärde instrument, i linje med tanken om en "spetsforskningsstege".

För att genomföra detta särskilda program föreslår kommissionen att den bistås av en kommitté bestående av företrädare för medlemsstaterna. Kommittén skall sammanträda i olika former, beroende på respektive prioriterade forskningsområde.

Ändringarna i programmet "Att strukturera det europeiska området för forskningsverksamhet" berör framför allt åtgärder för rörlighet och infrastruktur. Mekanismerna och instrumenten som skall antas har gjorts mer detaljerade och tydliga och man har även beaktat den mer begränsade budget som fastställts för de åtgärderna. Beträffande Euratomprogrammet om "Kärnenergi" har de största förändringarna gjorts i delen om kärnklyvning där ett nytt prioriterat område om strålskydd och åtgärder för säkerheten i kärnkraftsanläggningar. Beskrivningarna av instrumenten (bilaga III) i båda dessa program har uppdaterats avsevärt, i enlighet med programmet "Att integrera och stärka det europeiska området för forskningsverksamhet".

I samtliga fall har budgetmedlen reviderats i enlighet med rådets gemensamma ståndpunkt.

2001/0123(CNS)

Ändrat förslag till RÅDETS BESLUT om antagande av ett särskilt program för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration: "att strukturera det europeiska området för forskningsverksamhet" (2002-2006)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 166 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag [4],

[4] EGT

med beaktande av Europaparlamentets yttrande [5],

[5] EGT

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande [6], och

[6] EGT

av följande skäl:

(1) I enlighet med artikel 166.3 i fördraget skall Europaparlamentets och rådets beslut nr .../.../EG [7] av den [...] om Europeiska gemenskapens sjätte fleråriga ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration med syfte att främja inrättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet (nedan kallat "ramprogrammet") genomföras genom särskilda program som skall fastställa de närmare villkoren för programmens genomförande och längd och tillhandahålla de resurser som bedöms nödvändiga.

[7] EGT

(2) Ramprogrammet är uppdelat i tre stora verksamhetsområden: "Att koncentrera och integrera gemenskapsforskningen", "Att strukturera det europeiska området för forskningsverksamhet" (som skall genomföras genom detta särskilda program) och "Att förstärka grunden till det europeiska området för forskningsverksamhet".

(3) Detta program omfattas av reglerna för företags, forskningscentras och universitets deltagande i gemenskapens forskningsverksamhet, och för spridning av forskningsresultat som Europaparlamentet och rådet antagit för ramprogrammet i beslut nr .../../EG [8] (nedan kallade "regler för deltagande samt för spridning av resultat").

[8] EGT

(4) De nya instrumenten (integrerade projekt och expertnätverk) ses som ett allmänt prioriterat medel för att uppnå den kritiska massa, den förenkling av förvaltningsförfarandena och det europeiska mervärde som gemenskapsforskningen skall tillföra till de insatser som redan görs på nationell nivå, och för samordning av forskningskapaciteten. Dessa instrument bör kunna minska utgifterna för personal och administration till maximalt 6,0 % av det totala belopp som anses nödvändigt för genomförande av programmet.

(5) I enlighet med vad som fastställs i artikel 170 i fördraget är detta program öppet för deltagande från länder som har slutit avtal om detta med gemenskapen, samt, på projektnivå och på grundval av ömsesidig nytta, för deltagande av rättssubjekt från tredje land samt av internationella organisationer för vetenskapligt samarbete.

(6) Vid genomförandet av programmet bör de små och medelstora företagens behov beaktas, och deras deltagande bör uppmuntras.

(7) All forskningsverksamhet som genomförs inom ramen för detta program bör vara förenlig med de grundläggande etiska principerna, bland annat de som fastställs i stadgan om grundläggande rättigheter i Europeiska unionen.

(8) I enlighet med kommissionens meddelande "Kvinnor och vetenskap" [9] och de resolutioner som antagits av rådet [10] och Europaparlamentet [11] i denna fråga kommer en handlingsplan att läggas fram i syfte att förstärka kvinnornas roll och position i gemenskapens forskning och vetenskap, och det krävs ytterligare förstärkta insatser.

[9] KOM(1999) 76.

[10] Resolution av den 20 maj 1999, EGT C 201, 16.7.1999.

[11] Resolution av den 3 februari 2000, PE 284.656.

(9) Deltagandet i detta programs verksamhet kommer att uppmuntras genom offentliggörande av upplysningar om programmets innehåll, villkor och förfaranden, som i god tid och på ett effektivt sätt skall ställas till potentiella deltagares förfogande, inbegripet sådana från associerade kandidatländer och andra associerade länder. Särskilda stödåtgärder för att främja deltagandet av forskare och institutioner från utvecklingsländerna, Medelhavsländer inbegripet västra Balkanområdet samt Ryssland och de nya oberoende staterna kommer att vidtas.

(10) Detta program kommer att genomföras på ett flexibelt, effektivt och öppet sätt, varvid hänsyn bör tas till berörda parters intressen, bland annat inom forskarvärlden, näringslivet, bland användarna och beslutsfattarna. Den forskningsverksamhet som genomförs inom ramen för detta program bör vid behov anpassas till gemenskapens politik och till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.

(11) Eftersom de åtgärder som krävs för genomförandet av detta beslut är förvaltningsåtgärder enligt artikel 2 i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter [12] bör de antas i enlighet med det förvaltningsförfarande som avses i artikel 4 i det beslutet.

[12] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(12) I sinom tid bör kommissionen se till att en oberoende bedömning, präglad av öppenhet och insyn och med respekt för alla berörda parter, genomförs av den verksamhet som genomförs inom ramen för programmet.

(0)

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. I enlighet med ramprogrammet antas härmed ett särskilt program för att strukturera området för forskningsverksamhet (nedan kallat "det särskilda programmet") för perioden från och med den [.....] till och med den 31 december 2006.

2. Målen och de vetenskapliga och tekniska prioriteringarna för det särskilda programmet anges i bilaga I.

Artikel 2

I enlighet med bilaga II till ramprogrammet uppgår det belopp som anses vara nödvändigt för genomförandet av det särskilda programmet till 2 655 miljoner euro, inbegripet maximalt 6 % för kommissionens förvaltningsutgifter. I bilaga II ingår en preliminär uppdelning av detta belopp.

Artikel 3

All forskningsverksamhet inom ramen för det särskilda programmet skall vara förenlig med grundläggande etiska principer.

Artikel 4

1. De detaljerade bestämmelserna för gemenskapens finansiella deltagande i det särskilda programmet är samma som avses i artikel 2.2 i ramprogrammet.

2. I bilagorna I och III till ramprogrammet fastställs de instrument som skall tillämpas för genomförandet av det särskilda programmet, och dessa beskrivs i detalj i bilaga III.

3. Det särskilda programmet omfattas av reglerna för deltagande samt för spridning av resultat.

Artikel 5

1. Kommissionen skall utarbeta ett arbetsprogram för genomförandet av det särskilda programmet, med en detaljerad redogörelse för målen och de vetenskapliga och tekniska prioriteringarna i bilaga I samt med ett tidsschema för genomförandet.

2. I arbetsprogrammet skall relevant forskningsverksamhet som genomförs av medlemsstaterna, associerade stater samt europeiska och internationella organisationer beaktas. Vid behov skall arbetsprogrammet uppdateras.

Artikel 6

1. Kommissionen skall ha ansvar för genomförandet av det särskilda programmet.

2. Det förfarande som avses i artikel 7 skall tillämpas vid antagandet av följande åtgärder:

- Utveckling och uppdatering av det arbetsprogram som avses i artikel 5.1, inbegripet de instrument som i första hand skall användas, och eventuella framtida anpassningar av deras tillämpning.

- Anpassningar av den preliminära budgetindelningen som anges i bilaga II.

Artikel 7

1. Kommissionen skall bistås av en kommitté bestående av företrädare för medlemsstaterna och med en representant för kommissionen som ordförande.

2. När hänvisning görs till denna punkt skall det förvaltningsförfarande som anges i artikel 4 i beslut 1999/468/EG [13] tillämpas, i överensstämmelse med artikel 7.3 i det beslutet.

[13] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

3. Den tidsperiod som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara två månader.

Artikel 8

1. Kommissionen skall i enlighet med artikel 4 i ramprogrammet regelbundet rapportera om vilka framsteg som gjorts i fråga om genomförandet av det särskilda programmet, varvid uppgifter om finansiella aspekter skall inbegripas.

2. Kommissionen skall se till att den oberoende övervakning och bedömning av programverksamheten som avses i artikel 5 i ramprogrammet genomförs inom de områden som omfattas av det särskilda programmet.

Artikel 9

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den [...]

På rådets vägnar

Ordförande [...]

BILAGA I Vetenskapliga och tekniska mål och huvudlinjerna för verksamheten

Inledning

Detta program skall inriktas på ett antal strukturella brister som finns på alla områden inom den europeiska forskningen och som sannolikt kommer att få allt större konsekvenser för EU:s förmåga att uppfylla medborgarnas önskemål när ekonomin och samhället blir mer kunskapsbaserade. Det skall

- öka benägenheten att, på alla nivåer, omvandla forskning till användbara och kommersiellt värdefulla innovationer,

- främja utvecklingen av de mänskliga resurser som utgör den grund som forskningskapaciteten måste byggas på, samt av rörlighet för forskare - och deras kunskaper - både mellan länderna i Europa och från andra länder till Europa,

- stimulera utveckling och modernisering av forskningsinfrastrukturer av högsta kvalitet på ett mer rationellt och kostnadseffektivt sätt samt göra infrastrukturer och därtill hörande resurser mer allmänt tillgängliga för forskare i Europa som då kan dra nytta av dem,

- utveckla metoder för en mer konstruktiv och effektiv kommunikation och dialog mellan forskare och medborgare i allmänhet så att samhället i sin helhet på ett mer välinformerat och konstruktivt sätt kan påverka en framtida utveckling och styrning av vetenskap, teknik och innovation.

Verksamheterna inom detta program kan bedrivas inom alla områden för forskning och teknik på grund av sina egenskaper och metoden för hur de genomförs. De har särskilda syften som är skilda från och som kompletterar de verksamheter som genomförs inom andra delar av ramprogrammet, särskilt de inom programmet "Att integrera och stärka det europeiska området för forskningsverksamhet" i de prioriterade tematiska områdena för EU-forskning i det programmet. Man skall sträva efter samordning med dessa.

Denna komplettering sker genom att

- förbättra förutsättningarna för utveckling av mänskliga resurser och kunskapsöverföring som uppstår i samband med genomförandet av verksamheterna som omfattas av detta program, och som bland annat skulle gälla för de prioriterade tematiska forskningsområdena liksom för forskningsinfrastruktur som används på bred front, däribland även de som omfattar flera prioriterade områden,

- i lämpliga fall tillämpa konsekventa metoder och verktyg för att främja innovation genom forskning och, på ett bättre sätt, förena forskning med samhällets behov, samt att tillämpa konsekventa ramar för genomförande av åtgärder på området för mänskliga resurser, stöd till infrastruktur och för säkerställandet av att forskning bedrivs på ett etiskt sätt, vilket bland annat kan genomföras med hjälp av integrerade projekt och nätverk mellan spetsforskningscentra.

Kandidatländernas deltagande i detta program uppmuntras.

Vid genomförandet av detta program och i den forskningsverksamhet som följer av programmet, skall grundläggande etiska principer respekteras. Hit hör de principer som fastställs i stadgan om grundläggande rättigheter i Europeiska unionen, skydd av människans värdighet och liv, skydd av personuppgifter och privatlivet samt av djuren och miljön i enlighet med gemenskapslagstiftningen och gällande internationella konventioner som Helsingforsdeklarationen i dess senaste lydelse, Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin som undertecknades i Oviedo den 4 april 1997 och tilläggsprotokollet om förbud mot kloning av människor som undertecknades i Paris den 12 januari 1998, FN-konventionen om barnens rättigheter, den universella deklaration om humangenomet och mänskliga rättigheter som antagits av Unesco samt Världshälsoorganisationens gällande resolutioner.

Hänsyn kommer att tas till de synpunkter som framförs av den europeiska rådgivande gruppen för etik inom bioteknik (1991 -1997) och av den europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik (fr.o.m. 1998)

Deltagare i forskningsprojekt måste respektera gällande lagar och förordningar i de länder där forskningen kommer att genomföras. I förekommande fall skall deltagarna i forskningsprojekten begära godkännande från berörda etikkommittéer innan FoTU-verksamheten inleds. För projektförslag som berör känsliga frågor kommer en etisk granskning att genomföras systematiskt. I särskilda fall kan en etisk granskning genomföras under projektets genomförande.

Följande forskningsområden skall inte finansieras inom ramprogrammet:

- Forskningsverksamhet som syftar till mänsklig kloning för reproduktionsändamål.

- Forskningsverksamhet som syftar till förändring av människors arvsmassa och som kan leda till att sådana förändringar blir ärftliga. [14]

[14] Cancerforskning avseende gonader kan finansieras.

- Forskningsverksamhet som syftar till skapandet av mänskliga embryon för forskningsändamål eller för produktion av stamceller, inbegripet genom somatisk överföring av cellkärnor.

I enlighet med Amsterdamprotokollet om djurens skydd och välfärd skall djurförsök där så är möjligt ersättas med andra alternativ. Djurens lidande skall undvikas eller begränsas till ett minimum. Detta gäller särskilt (enligt direktiv 86/609/EEG) för djurförsök som berör djurarter som står människan närmast. Förändringar av djurens arvsmassa och kloning av djur kommer endast i fråga om syftena är etiskt motiverade och villkoren är sådana att djurens välbefinnande garanteras och principerna om biologisk mångfald respekteras.

I förekommande fall skall deltagarna i forskningsprojekten begära godkännande från berörda etikkommittéer innan FoTU-verksamheten inleds. För projektförslag som berör känsliga frågor kommer en etisk granskning på gemenskapsnivå att genomföras systematiskt. I särskilda fall kan en etisk granskning genomföras under projektets genomförande.

1. Forskning och innovation

Mål

Det övergripande målet är att få till stånd en påtaglig förbättring av Europas innovativa prestanda på kort, medellång och lång sikt genom att stimulera till en bättre samordning av forskning och innovation och genom att verka för en mer konsekvent och innovationsinriktad politik och lagstiftning inom EU.

För att det skall kunna ske kommer verksamheter att genomföras på ett antal särskilda områden, i enlighet med målen i meddelandet [15] om innovation i en kunskapsstyrd ekonomi. Dessa områden kompletterar och stödjer både varandra och de åtgärder som vidtas under rubriken "Att integrera och stärka det europeiska området för forskningsverksamhet". De kommer att vara inriktade på att förbättra kunskapen, förståelsen och kompetensen hos de berörda aktörerna - forskare, industrin, investerare, offentliga myndigheter på europeisk, nationell och regional nivå, samt andra inblandade - genom att uppmuntra till en mer intensiv och givande samverkan dem emellan och tillhandahålla strategiska uppgifter och tjänster, samt genom att utveckla nya metoder och verktyg som kan underlätta deras arbete. En allmän princip bakom alla dessa åtgärder är att innovation inte kan skiljas från forskning. Syftet med åtgärderna är att stärka kopplingarna mellan forskning och innovation, från det ögonblick då forskningsverksamheten inleds och genom hela genomförandeperioden.

[15] KOM(2000) 567, 20.9.2000.

För att verksamheterna skall leda till att forskningsverksamheten struktureras på ett effektivare sätt i Europa kommer de, där så är lämpligt, att genomföras i samarbete med andra fora eller organisationer på regional, nationell eller europeisk nivå, som till exempel EIB och EIF inom ramen för initiativet "Innovation 2000", men också i samordning med strukturfondsåtgärder inom detta område.

Planerade verksamheter

i) Att skapa nätverk mellan aktörerna och användarna och främja samspelet mellan dem

Innovationssystemens effektivitet beror på hur intensivt samspelet och utbytet mellan de berörda aktörerna är. Syftet med de europeiska nätverk som är inblandade i denna verksamhet kommer bland annat att vara att främja kontakterna mellan forskning och industri samt mellan företagare och investerare. Verksamheterna skall vara inriktade på att uppmuntra och validera lokala och regionala initiativ för att främja bildande och utveckling av innovativa företag, användarnas delaktighet i innovationsprocessen, utbyte av god praxis och gränsöverskridande samarbete mellan universitet, företagskuvöser, riskkapitalfonder etc, samt en optimering av metoder för kommunikation, utbildning, överföring och spridning av kunskap mellan universitet, företag och finanssektorn.

ii) Att uppmuntra till samarbete mellan regioner

Strategier och program för innovation som omfattar de viktigaste lokala aktörerna införs lämpligast på regional nivå. Syftet med denna verksamhet, som skall ske i nära samarbete med de verksamheter som genomförs i samband med regionala strategier och strukturfonderna, skall vara följande: att främja utbytet av information om särskilda innovationsrelaterade teman; att underlätta överföring av god praxis och införa innovationsstrategier i regionerna i de länder som är på väg mot medlemskap i EU; att uppmuntra till att program eller åtgärder som har visat sig framgångsrika på europeisk nivå genomförs på regional och transregional nivå.

iii) Försök med nya verktyg och metoder

Syftet med dessa verksamheter är att pröva nya idéer och metoder för innovation, och i första hand att ta upp kritiska aspekter av innovationsprocessen. De skall omfatta följande: försök på europeisk nivå med nya idéer som genomförts nationellt eller regionalt för att främja innovation och bildande av innovativa företag; analys av möjligheterna att reproducera och/eller utnyttja beprövade metoder, verktyg eller resultat i nya sammanhang; inrätta integrerade plattformar för att tillhandahålla och sprida kunskaper och kompetens med avseende på de sociotekniska innovationsprocesserna.

iv) Att inrätta tjänster

Inrättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet och den gradvisa samordningen av innovationssystemen i Europa kommer att kräva information och tjänster som överskrider den nuvarande nationella uppdelningen. Verksamheterna berör följande: informationstjänsten Cordis för forskning och utveckling som kompletteras med andra medier för att nå de olika målgrupperna; nätverket av teknikförmedlingscentra (Innovation Relay Centres), vars geografiska täckning kommer att utökas och som skall kompletteras med instrument för att främja överföring av kunskap och teknik över nationsgränserna; informations- och stödtjänster på till exempel områdena immateriella eller industriella rättigheter och tillgång till innovationsfinansiering.

v) Att intensifiera den ekonomiska och tekniska informationen

Ekonomisk och teknisk information är avgörande för konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsstrategier i en kunskapsbaserad ekonomi. Åtgärderna som skall vidtas skall inriktas på aktörerna på området för innovativ verksamhet - små och medelstora företag, forskare/företagare och investerare. De kommer framför allt att inbegripa mellanhänder som arbetar med/för dessa aktörer samt organisationer med expertkunskaper på området ekonomisk och teknisk information. Åtgärderna skall fokuseras på särskilda vetenskapliga och tekniska teman eller industrigrenar och kan omfatta följande: att främja innovativ verksamhet i små och medelstora företag, i synnerhet genom åtgärder med syfte att underlätta för dessa att delta i gemenskapens forskningsprogram; att stödja verksamhet för insamling, analys och spridning av information om utvecklingen inom vetenskap och teknik, tillämpningar och marknader som kan vara till hjälp för aktörerna; identifiering och spridning av bästa praxis med avseende på ekonomisk och teknisk information.

vi) Att analysera och utvärdera innovationer i forskningsprojekten i gemenskapen

Forsknings- och innovationsverksamheterna som genomförs inom ramen för olika gemenskapsprojekt, i synnerhet inom nätverken mellan spetsforskningscentra och de integrerade projekten, innehåller rikligt med information om de hinder som finns för innovation och vilka metoder som krävs för att övervinna dem. Slutanalysen av dessa metoder kommer att beröra följande: insamling och analys av information om åtgärder som vidtagits för att främja innovation i gemenskapsprojekt, vilka hinder man stött på och vilka åtgärder som krävts för att undanröja dem; jämförelse av erfarenheter från gemenskapsprojekt med det man lärt från andra nationella eller mellanstatliga program och en validering av den information som framkommit; spridning av denna information till företag och andra som är inblandade i skapandet och utnyttjandet av kunskap.

2. Mänskliga resurser och rörlighet

Dagens kunskapssamhälle är i hög grad beroende av att kunna producera, överföra och använda kunskap. Detta kräver att kognitiva resurser uppbådas, med början hos forskarsamfundet. Det övergripande strategiska målet med verksamheten "mänskliga resurser och rörlighet" är att ge ett brett stöd till utvecklingen av tillgången på mänskliga resurser i det europeiska forskningssystemet och att dessa blir av världskvalitet, med beaktande av forskningens naturliga internationella dimension.

Forskarnas rörlighet kommer att främjas för att det europeiska området för forskningsverksamhet skall komma till stånd. Detta kommer att omfatta en sammanhängande uppsättning åtgärder som till stor del utgår ifrån finansieringen av strukturerade åtgärder för forskares rörlighet. Dessa kommer framför allt att inriktas på att utveckla och överföra forskningskompetens, konsolidera och utöka forskarnas karriärmöjligheter och främja spetsforskningen inom den europeiska forskningsverksamheten. Det välkända namnet Marie Curie kommer att vara kännetecknande för alla berörda åtgärder.

Verksamheten kommer att vara öppen för alla vetenskapliga och tekniska forskningsområden som bidrar till att uppnå gemenskapens FoTU-mål. För att man skall kunna reagera på utvecklingen av kraven i Europa på detta område kommer det emellertid att fortsätta att vara möjligt att ändra prioriteringarna, med avseende på till exempel vetenskapliga områden, regioner som deltar, typer av forskningsorganisationer samt potentialen hos målgruppen inom forskarvärlden, framför allt kvinnor och unga forskare, och man kommer att beakta åtgärder för samordningsvinster inom högre utbildning i Europa.

Följande skall betonas:

- Kvinnors deltagande i alla åtgärder samt lämpliga åtgärder för att främja en bättre balans mellan män och kvinnor inom forskningen.

- Personliga förhållanden beträffande rörlighet, i synnerhet med avseende på familj, karriärutveckling och språk.

- Utvecklingen av forskningsverksamheten i EU:s och de associerade ländernas mindre gynnade regioner samt behovet av ökat och effektivare samarbete mellan forskare på olika områden och mellan universitet och näringsliv samt små och medelstora företag.

För att ytterligare stärka den mänskliga potentialen för europeisk forskning kommer syftet med denna verksamhet också att vara att locka hit de bästa och mest lovande forskarna från tredje land [16], främja utbildning av europeiska forskare utomlands och stimulera europeiska forskare etablerade utanför Europa att återvända hit.

[16] Forskare från tredje land kan delta i alla värd-anknutna åtgärder för rörlighet (avsnitt i) och i en av de individ-anknutna åtgärderna (avsnitt ii). I sådana fall skall relevanta arrangemang mellan EU och dessa länder, eller grupper av länder, liksom relevant deltagande i ramprogrammet samt finansieringsregler beaktas.

Åtgärder

Tre huvudsakliga grupper av åtgärder kommer att genomföras.

i) Värd-anknutna åtgärder

Syftet med åtgärderna inom den första gruppen är att hjälpa forskningsnätverk, forskningsorganisationer och företag (framför allt små och medelstora företag) med strukturerade heltäckande åtgärder för transnationell utbildning och rörlighet för forskare samt utveckling och överföring av forskningskompetens. Avsikten med åtgärderna är att bidra till att strukturera det europeiska forskningssystemet på ett effektivt sätt, i synnerhet genom att uppmuntra unga forskare att fortsätta på forskningsbanan. Utbildningsdelarna inom denna grupp åtgärder skall vara riktade till forskare som befinner sig i ett tidigt skede (normalt de första fyra åren) i forskarkarriären, till exempel de som genomgår en doktorandutbildning, medan överföring av kompetens och kunskap berör mer erfarna forskare. Åtgärderna är också avsedda att främja rörlighet mellan olika sektorer.

- Marie Curie-nätverk för forskarutbildning - Dessa nätverk ställer resurser till förfogande så att internationellt erkända forskargrupper skall kunna länka samman sin verksamhet inom ramen för samarbete kring ett väldefinierat forskningsprojekt, för att kunna utforma och genomföra ett strukturerat utbildningsprogram för forskare inom ett särskilt forskningsområde. Genom nätverken skapas en sammanhängande men flexibel ram för forskares utbildning och yrkesutveckling, särskilt i början av deras forskningskarriär. Syftet med nätverken är också att skapa en kritisk massa av kvalificerade forskare, framför allt på områden som är särskilt specialiserade och/eller fragmenterade, och att bidra till att överbrygga institutionella och vetenskapliga gränser, i synnerhet genom att främja tvärvetenskaplig forskning. Nätverken är också ett enkelt och effektivt sätt att involvera de mindre gynnade regionerna i EU och de associerade länderna i internationellt erkänt europeiskt forskningssamarbete. Deltagarna får stor autonomi och flexibilitet när det gäller den detaljerade driften av nätverken. Ett nätverk kommer normalt att drivas under fyra år och anslagen för dessa beviljas för upp till tre år, inbegripet korta vistelser.

- Marie Curie-värdanslag för utbildning i förberedande forskning - Dessa är riktade till institutioner för högre utbildning och forskning, utbildningscentra och företag med syfte att stärka utbildningskapaciteten i dessa. Åtgärden är avsedd för forskare som befinner sig i början av yrkeskarriären. Den skall fokuseras på förvärv av särskild vetenskaplig och teknisk forskningskompetens och kompletterande kunskaper om till exempel förvaltning av forskning och etik. Värdarna väljs utifrån specialistområde för forskarutbildning. Anslagen ger utrymme för vistelser på upp till högst tre år. Åtgärden syftar också till att skapa gemensamma synsätt på utbildning bland berörda organisationer, särskilt hos de som deltar i internationella doktorandutbildningar.

- Marie Curie-värdanslag för kunskapsöverföring- Dessa är avsedda för europeiska organisationer (universitet, forskningscentra, företag, etc.) som behöver utveckla nya kompetensområden och för utveckling av forskningskapaciteten i mindre gynnade regioner i EU och de associerade länderna. Anslagen för kunskapsöverföring gör det möjligt för erfarna forskare att verka inom sådana organisationer och på så sätt överföra kunskap, forskningskompetens och teknik. Anslagen beviljas för högst två år.

- Marie Curie - konferenser och kurser - Genom dessa får unga forskare möjlighet att tillägna sig ledande forskares erfarenheter. Stöd ges till särskilda utbildningsaktiviteter (även virtuella sådana) som framhäver särskilda europeiska insatser och intressen. Två typer av åtgärder planeras. För det första, stöd till en sammanhängande serie konferenser på hög nivå och/eller kurser (sommarskolor, laboratoriekurser, etc.) som erbjuds av en enskild organisatör och omfattar ett särskilt tema eller flera teman . För det andra, stöd för att unga forskare skall kunna delta i stora konferenser som är särskilt intressanta i utbildningshänseende. Sådana aktiviteter pågår normalt under några dagar men kan sträcka sig över ett par veckor i samband med sommarskolor till exempel.

ii) Individ-anknutna åtgärder

Den andra gruppen av åtgärder gäller stöd till enskilda forskare och ges på grund av de särskilda behov som de har att komplettera sin kompetens, framför allt med avseende på tvärvetenskaplig förvaltning och forskningsförvaltning, i utvecklingen fram till yrkesmässig mognad och självständighet. Den innehåller ett antal åtgärder som genomförs beroende på forskarens geografiska ursprung och destination. Forskare med minst fyra års forskningserfarenhet samt de som har doktorsexamen kan vara föremål för dessa åtgärder.

- Europeiska Marie Curie-anslag - Dessa ger möjlighet för de mest lovande forskarna i EU och de associerade länderna att utbilda sig genom forskning i de europeiska organisationer som är mest lämpliga med tanke på deras individuella behov. Ansökan görs av den sökande och värdorganisationen tillsammans. Ämnet, som skall komplettera eller bredda forskarens erfarenhet, väljer forskaren fritt i samarbete med värden. Anslagen beviljas för ett till två år.

- Internationella Marie Curie-anslag för forskare från EU och associerade länder - Dessa beviljas till forskare från EU och associerade länder för arbete i etablerade forskningscentra i tredje land för att de på så sätt skall kunna bredda sin internationella forskningserfarenhet. Denna åtgärd kräver att ett sammanhängande individuellt utbildningsprogram inlämnas där en första del utomlands och en påföljande obligatorisk andra del i Europa ingår.

- Internationella Marie Curie-anslag för forskare från tredje land - Målet med dessa är att locka forskare med spetskompetens från tredje land att arbeta och genomgå forskarutbildning i Europa i syfte att utveckla forskningssamarbete mellan Europa och tredje land, till nytta för båda parter. För tillväxtekonomier och utvecklingsländer kan åtgärden även omfatta villkor om att hjälpa anslagsmottagare att återvända till sitt ursprungsland.

iii) Att främja och erkänna spetsforskning

Den tredje gruppen åtgärder skall vara inriktad på att främja och erkänna spetsforskningen i Europa och på så sätt göra den mer synlig och attraktiv. Målet är att stödja europeiska forskarlag, särskilt inom nya forskningsområden, och att belysa enskilda europeiska forskares insatser med syfte att främja deras vidare utveckling och internationella erkännande och samtidigt bidra till att deras forskningsresultat sprids, till gagn för forskarvärlden.

- Marie Curie-bidrag för spetsforskning - Målet med dessa är att stödja inrättande och utveckling av europeiska forskarlag som anses kunna nå en hög nivå , särskilt för spetsforskning eller tvärvetenskaplig forskning. Bidraget täcker en period på upp till fyra år och tilldelas på grundval av ett klart avgränsat forskningsprogram.

- Marie Curie-pris för spetsforskning - Dessa är vetenskapliga utmärkelser för att skapa ett allmänt erkännande för de resultat som forskare, som tidigare fått stöd från gemenskapen för utbildning och rörlighet, kommit fram till under sin spetsforskning. Prispengarna tilldelas i form av ett bidrag som skall användas för yrkesmässig utveckling, med krav på rapportering inom två år om vad bidraget använts till. Sökande kan föreslå sig själva eller bli föreslagen av andra.

- Marie Curie-professurer - Dessa tilldelas på högsta nivå, framför allt för att locka forskare av världsklass att fortsätta sin karriär i Europa. De beviljas normalt för en period på tre år. Denna åtgärd kan vidtas tillsammans med de värd-anknutna åtgärderna.

iv) Mekanismer för återvändande och återintegrering

Marie Curie-bidraget för återintegrering är avsedda för forskare från EU och de associerade länderna som just har avslutat ett Marie Curie-anslag på minst två år. Det består av en klumpsumma i form av ett bidrag som skall användas inom ett år efter Marie Curie-åtgärden avslutats. Det tilldelas anslagsmottagarna på grundval av ett klart avgränsat projekt, som skall bedömas rent objektivt. Mekanismen skall underlätta för forskaren att återintegreras på arbetsmarknaden - återintegrering i ursprungslandet eller ursprungsregionen prioriteras.

En liknande mekanism finns för europeiska forskare som har forskat utanför Europa under minst 5 år, med eller utan Marie Curie-anslag. Denna täcker emellertid en längre tidsperiod - upp till två år.

Samarbete med medlemsstaterna och de associerade länderna

Syftet med verksamheten "mänskliga resurser och rörlighet" är medfinansiering av initiativ som utvecklar samarbete och skapar synergieffekter med och mellan nationella och regionala program i de fall dessa sammanfaller med de särskilda målen för de åtgärder som beskrivs ovan. Sådant samarbete skall utvecklas på grundval av relevanta gemenskapskriterier med syfte att se till att alla forskare från EU och de associerade länderna får del av dessa initiativ och att ömsesidigt erkända utbildningsnormer antas.

Initiativ kommer att vidtas för att stärka samarbetet med medlemsstaterna och de associerade länderna för att ge forskarna stöd "på plats", vilket är en avgörande del i alla åtgärder för forskare som rör sig inom eller återvänder till Europa. Detta skulle i synnerhet kunna ske genom stöd för integrering av befintliga och nya strukturer på nationell eller regional nivå i nätverk med syfte att ge utländska forskare hjälp i praktiska frågor (juridiska, administrativa, familjära eller kulturella) som har med deras rörlighet att göra.

En annan aspekt av detta samarbete kan gälla ett antal uppgifter som har med administrationen av verksamheten, förutom när det gäller de allt viktigare värd-anknutna åtgärderna, att göra. Eventuella alternativa metoder för förvaltningen och uppföljningen av kontrakt i samband med enskilda anslag skulle i det sammanhanget kräva att en klar avgränsning av uppgifter och ansvar görs i förväg i enlighet med gemenskapens finansiella regler och att relevanta lönsamhetsanalyser görs.

Internt samarbete inom ramprogrammet

Ändamålet med verksamheten "mänskliga resurser och rörlighet" är att stödja forskarutbildning och utveckla forskningskompetens. Detta utesluter inte andra verksamheter inom det nya ramprogrammet från att ha liknande inslag. Verksamheten "mänskliga resurser och rörlighet" skall tillhandahålla stöd för att fastslå konsekventa kriterier beträffande utvärdering, urval och kontroll av sådana åtgärder, samt främja gemensamma tillvägagångssätt i de olika verksamheterna, med syfte att säkra samordning och utveckla möjlig samverkan och en bättre balans mellan mäns och kvinnors deltagande.

3. Forskningsinfrastruktur

Om forskarlagen i Europa skall kunna förbli ledande inom alla vetenskapliga och tekniska områden måste de stödjas med hjälp av moderna, "state-of-the-art" infrastrukturer. Begreppet "forskningsinfrastruktur" omfattar faciliteter och resurser för att tillhandahålla viktiga tjänster till forskarvärlden både på det akademiska och det industriella planet. Forskningsinfrastrukturen kan vara lokal (en enda resurs på en plats), spridd (ett nätverk med delade resurser, där även infrastrukturer av Grid-typ ingår) eller virtuell (tjänsten tillhandahålls elektroniskt).

Det övergripande målet med denna verksamhet är att främja utvecklingen av ett effektivt system med forskningsinfrastrukturer av högsta kvalitet i Europa och ett optimalt utnyttjande av dessa på europeisk nivå på grundval av de behov som forskarvärlden uttryckt. Det mer specifika målet med detta är att

- säkra europeiska forskares tillgång till de infrastrukturer de behöver för att bedriva sin forskning, oberoende av var infrastrukturen finns,

- tillhandahålla stöd för ett samordnat tillvägagångssätt för utvecklingen av nya forskningsinfrastrukturer, även på regional och transregional nivå, och för drift och förbättring av befintliga infrastrukturer, även till faciliteter av internationell betydelse som inte finns i Europa.

Där så är lämpligt skall stödåtgärderna för forskningsinfrastruktur i detta program genomföras tillsammans med de tematiska prioriteringarna i ramprogrammet och med de andra stödformer som finns.

Följande fem typer av stödåtgärder skall genomföras:

- Transnationell tillgång. Målet är att främja nya möjligheter för forskarlag (och enskilda forskare) att få tillgång till de enskilda forskningsinfrastrukturer av rang som är lämpligast för deras arbete. Det ekonomiska stödet från gemenskapen skall täcka de nödvändiga driftskostnaderna för att få tillgång till sådan infrastruktur för forskarlag som är verksamma i medlemsstaterna och de associerade länderna, utom då laget är verksamt i samma land som infrastukturens operatör.

- Samordnade initiativ. Målet är att stödja tillhandahållandet av grundläggande tjänster till forskarvärlden på europeisk nivå. Detta kan, utöver gränsöverskridande tillgång, även omfatta upprättande och drift av nätverk för samarbete, och genomförande av gemensamma forskningsprojekt i syfte att göra infrastrukturerna effektivare. Åtgärden skall också göra det lättare att få bort sådana hinder som kan begränsa möjligheterna för industrin och små och medelstora företag att utnyttja forskningsresultat. Integrerande verksamhet väljs ut på grundval av ett vetenskapligt och tekniskt program av europeisk omfattning som är storskaligt men flexibelt, där syftet är att programmet skall kunna löpa över en längre tid, där så är lämpligt. Denna åtgärd kan genomföras med hjälp av integrerade infrastrukturinitiativ och samordnade åtgärder.

- Utveckling av kommunikationsnät. Målet med denna åtgärd för stöd till befintlig forskningsinfrastruktur är att, i anslutning till det prioriterade tematiska forskningsområdet informationssamhällets teknik, skapa ett tätare nätverk mellan relaterade initiativ, framför allt genom att skapa ett nätverk för höghastighetskommunikation med hög kapacitet för alla forskare i Europa (Geant) samt särskilda högeffektiva datornät (Grids) och testbäddar, och tjänster för elektronisk publicering.

- Förberedande studier. Målet är att, från fall till fall, bidra till genomförbarhetsstudier och tekniskt förberedelsearbete med de nya infrastrukturer som skall genomföras av en eller flera medlemsstater och som har en tydlig europeisk dimension och är av klart europeiskt intresse och där hänsyn skall tas till potentiella användares behov. Möjligheterna till bidrag från andra källor, exempelvis EIB eller strukturfonderna, för att finansiera sådan infrastruktur skall undersökas systematiskt.

- Utveckling av ny infrastruktur. Optimering av europeisk infrastruktur genom begränsat stöd för utveckling av ett bestämt antal projekt för ny infrastruktur i väl motiverade fall, där ett sådant stöd kan ha en avgörande katalyserande effekt när det gäller europeiskt mervärde. Detta stöd kan, med vederbörligt beaktande av medlemsstaternas åsikter, komplettera det ekonomiska stödet från EIB eller strukturfonderna för finansieringen av infrastrukturen.

I allmänhet begränsas finansieringen av ny eller förbättrad infrastruktur till det som minst krävs för att starta verksamheten. Den största delen av byggnation och drift, liksom infrastrukturens bärkraft på lång sikt, säkras genom nationella och/eller andra finansieringskällor. Sådant stöd tillhandahålls endast på grundval av en detaljerad motivering som skall baseras på ett europeiskt mervärde och beskriva de vetenskapliga, juridiska och finansiella dimensionerna av det föreslagna utvecklingsarbetet.

Nätverk för bredbandskommunikation, vilket är mycket relevant för de politiska mål som beskrivs i det europeiska området för forskningsverksamhet och initiativet eEurope, bör också användas för att förbättra det vetenskapliga samarbetet med tredje land.

I samband med stöd till forskningsinfrastruktur inom detta program bör, där så är lämpligt, befintliga eller framtida mekanismer för ett samordnat synsätt på forskningsinfrastrukturer i Europa (t.ex. nationella forsknings- och utbildningsnät) samt vetenskapliga utlåtanden från befintliga europeiska och internationella organisationer beaktas (t.ex. Europeiska vetenskapsstiftelsen - ESF). Kompletterande åtgärder kan genomföras under detta program, där så är lämpligt, för att upprätthålla dessa mekanismer.

4. Vetenskap och samhälle

Idag, och än mer i morgondagens kunskapsbaserade samhälle, är vetenskap och teknik allmänt förekommande inom ekonomin och i vardagen. Det kommer att krävas nya relationer och en mer produktiv dialog mellan företrädarna för forskarvärlden, industrin, beslutsfattare och samhället generellt om vetenskapens och teknikens fulla potential skall kunna utvecklas för att kunna garantera en kontinuerlig förbättring av livskvaliteten - i dess bredaste mening - för Europas medborgare.

En sådan dialog kan inte begränsas till bara EU. Den måste ha en internationell omfattning och till fullo beakta den kommande utvidgningen och det globala sammanhanget. Med tanke på den stora spännvidden på de frågor och det samspel som ingår i relationerna mellan vetenskap och teknik å ena sidan, och samhället generellt å den andra, måste dessa aspekter beaktas på alla verksamhetsområden inom ramprogrammet. Syftet med denna särskilda verksamhet är att utveckla strukturella kopplingar mellan institutionerna och berörda verksamheter samt att, genom gemensamma referensramar och utveckling av lämpliga verktyg och metoder, tjäna som vägledning för verksamheterna på detta område som täcks in av de olika delarna i ramprogrammet.

Den skall genomföras med hjälp av nätverk, riktmärkning, utbyte av bästa praxis, utveckling och information om metoder, studier och samordning av nationella insatser. I särskilda fall och där detta är lämpligt kan riktad forskning stödjas.

i) Att närma forskningen till samhället Syftet är att på ett systematiskt sätt gå igenom olika aspekter som rör "vetenskap och styrelseformer" för att skapa förutsättningar för att politiska beslut skall kunna möta samhällets behov på ett mer effektivt sätt, vara vetenskapligt förankrade i större utsträckning och samtidigt ta civilsamhällets intressen i beaktande. För detta krävs effektiva processer för en dialog om nya vetenskapliga och tekniska frågor som i slutänden får konsekvenser för den framtida politiska utvecklingen. Man måste också utveckla möjligheter att skapa vetenskapliga referenser och kanalisera vetenskapliga utlåtanden till beslutsfattarna samt utrusta dessa med verktyg för att bedöma och hantera vetenskaplig osäkerhet, risk och försiktighet.

- Forskning och styrelseformer - analys av och stöd till bästa praxis; utveckling av nya samrådsmetoder för att främja ett mer produktivt engagemang från civilsamhällets och relevanta aktörers sida i utformning och genomförande av strategier - bland annat när det gäller att informera om forskningsresultat som behövs vid beslutsfattande på ett sätt som är lätt att förstå för civilsamhället och andra aktörer; kontroll av hur förfarandena för beslutsfattande fungerar för att bedöma samspelet mellan experter, industrin, civilsamhället och beslutsfattarna.

- Vetenskapliga utlåtanden och referenssystem - utbyte av erfarenheter och god praxis; övervakning av framställningen av vetenskapliga utlåtanden globalt och hur dessa används vid beslutsfattande; utveckling av nya och bättre metoder för pålitliga och erkända referenssystem; se till att det rådgivande organet för europeisk forskning och dess underkommittéer fungerar bra och utnyttjas effektivt för att kunna avge vetenskapliga utlåtanden för utvecklingen av det europeiska området för forskningsverksamhet.

ii) Ansvarsfull forskning och användning av vetenskap och teknik

Målet är se till att den snabba vetenskapliga utvecklingen är förenlig med de europeiska medborgarnas etiska värderingar. Verksamheterna skall främja "ansvarsfull forskning" i Europa, där kraven på forskningen frihet bättre kan förenas med socialt ansvar och miljöansvar i samband med utvecklingen och användningen av vetenskap och teknik, liksom offentlig dialog, kontroll och förvarning med avseende på etiska och sociala frågor, och risker i samband med ny teknisk utveckling, till gagn för nationella och internationella beslutsfattare och andra berörda.

- Etik - skapande av nätverk av befintliga europeiska organ och verksamheter för etiska frågor i nätverk samt främjande av en dialog kring etik inom forskningen med andra regioner på global nivå; utbildningsverksamheter och åtgärder för att öka medvetenheten om etiska frågor; samordning och utveckling av en uppförandekod för forskningsverksamhet och teknisk utveckling; forskning kring etiska frågor inom vetenskap, teknisk utveckling och tillämpning, till exempel i samband med informationssamhället, nanoteknik, humangenetik, biomedicinsk forskning och livsmedelsteknik.

- Osäkerhet, risk och försiktighetsprincipen - analys och stöd till bästa praxis vid tillämpningen av försiktighetsprincipen på olika områden för beslutsfattande, samt vid bedömningen och hanteringen av, liksom information om, osäkerhet och risk.

iii) Främja dialogen mellan vetenskap och samhälle och kvinnornas roll inom vetenskapen

För att kunna stödja en ansvarsfull utveckling av vetenskap och teknik krävs inte bara en regelbunden dialog mellan berörda aktörer utan också en större medvetenhet hos allmänheten om vetenskapliga och tekniska framsteg och vilka följder dessa kan få, liksom en större förståelse för kulturen bakom vetenskap och innovation. Det finns också ett särskilt behov av att stimulera unga människors intresse för vetenskap, att göra vetenskapliga yrken mer attraktiva och att göra framsteg när det gäller jämställdhet inom forskningen, vilket också kommer att stärka de mänskliga resurserna och förbättra kvalitén på europeisk forskning.

- Allmänhetens kunskap - stöd till åtgärder för att skapa uppmärksamhet och erkännande av insatser inom europeisk forskning; analys av de faktorer som påverkar den allmänna opinionen, däribland den roll som media och informatörer på det vetenskapliga området har; utveckling av nya sätt att öka allmänhetens medvetenhet och kunskaper; främjande av en omfattande debatt mellan olika aktörer och ökad uppmärksamhet kring innovationer i samhället.

- Ungdomens intresse för vetenskapliga yrken - initiativ för att göra det mer attraktivt för den yngre generationen att delta i diskussionen om vetenskap och teknik och hur de påverkar samhället, samt öka uppmärksamheten kring vetenskap och teknik hos ungdomen; stöd för utveckling av bättre sätt för flickor och pojkar att bekanta sig med vetenskap, både inom och utanför det formella utbildningssystemet, och för åtgärder som leder till en bättre insikt om varför det är attraktivt att välja en vetenskaplig yrkesbana och vilka sociala aspekter detta har.

- Kvinnor och vetenskap - åtgärder för att stimulera debatten på nationell och regional nivå om vilket förhållningssätt man skall ha för att mobilisera kvinnliga forskare och öka den privata sektorns engagemang; främja en förbättring av övervakningssystemet "Kvinnor och vetenskap" och därmed relaterade verksamheter för att främja jämställdheten i hela ramprogrammet; särskilda åtgärder för att utveckla en bättre förståelse för jämställdhetsfrågor inom forskarvärlden.

BILAGA II

PRELIMINÄR FÖRDELNING AV BELOPPET

Åtgärdstyp // Belopp (miljoner euro)

//

Forskning och innovation

Mänskliga resurser

Forskningsinfrastruktur

Vetenskap/samhälle // 300

1 630

665 [17]

[17] Inklusive högst 200 miljoner för vidare utveckling av Geant och Grid-strukturer.

Totalt // 2 655

BILAGA III - METODER FÖR ATT GENOMFÖRA PROGRAMMET

För att genomföra programmet, och i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut om Europeiska gemenskapens fleråriga ramprogram 2002-2006 för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration med syfte att främja inrättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet (2002/.../EG) och med reglerna för företags, forskningscentrers och universitets deltagande i gemenskapens forskningsverksamhet, och för spridning av forskningsresultat (2002/.../EG) kan kommissionen, inom hela området för vetenskap och teknik, använda

- Särskilda riktade innovationsprojekt som genomförs inom området "Forskning och innovation". De syftar till att pröva, godkänna och sprida nya innovationskoncept och innovationsmetoder på europeisk nivå.

- Särskilda riktade innovationsprojekt som genomförs inom området "Vetenskap och samhälle". De bör koncentreras kraftigt och kommer att få en av följande två former, eller en kombination av båda:

(a) Projekt för forskning och teknisk utveckling som syftar till att vinna ny kunskap för att på ett betydande sätt kunna förbättra eller utveckla nya produkter, processer eller tjänster, eller för att uppfylla andra behov inom samhället och gemenskapspolitiken.

(b) Demonstrationsprojekt som syftar till att påvisa livskraften i ny teknik som erbjuder potentiella ekonomiska fördelar, men som inte kan marknadsföras direkt.

- Integrerade infrastrukturinitiativ som genomförs inom området "Forskningsinfrastruktur". De skall i en enda åtgärd kombinera ett flertal verksamheter som är av avgörande betydelse för att förstärka och utveckla forskningsinfrastrukturer, för att tillhandahålla tjänster på europeisk nivå. I detta syfte skall de kombinera nätverksverksamhet med en stödåtgärd (som t.ex. gränsöverskridande tillgång) eller sådan forskning som krävs för att förbättra infrastrukturens prestanda, dock med undantag av finansieringen av investering i nya infrastrukturer som endast kan finansieras som särskilda stödåtgärder. Dessa initiativ kommer även att omfatta ett element av kunskapsspridning till potentiella användare, bland annat inom näringslivet, och i synnerhet till små och medelstora företag.

- Åtgärder för att främja mänskliga resurser och rörlighet som genomförs inom området "Mänskliga resurser och rörlighet". De kommer att syfta till utbildning, utveckling av sakkunskap eller kunskapsöverföring. De kommer att omfatta stöd till åtgärder som genomförs av fysiska personer, mottagarstrukturer, inbegripet utbildningsnät, samt av europeiska forskningsgrupper.

- Samordningsinsatser som genomförs inom programmets alla områden. De syftar till att främja och stödja samordnade initiativ som vidtas av olika forsknings- och innovationsaktörer som eftersträvar förbättrad integrering. De kommer att omfatta olika verksamhetsområden som anordnande av konferenser och möten, genomförande av undersökningar, personalutbyten, utbyte och spridning av bästa praxis, inrättande av informationssystem och expertgrupper, och kan vid behov även omfatta stöd till definition, organisation och förvaltning av gemensamma initiativ.

- Särskilda stödåtgärder som genomförs inom programmets alla områden. De kommer att vara ett komplement till genomförandet av detta program och kan användas som hjälp vid förberedandet av gemenskapens kommande verksamhet inom dess politik för forskning och teknisk utveckling, inklusive uppföljning och utvärdering. I synnerhet kommer de att omfatta konferenser, seminarier, studier och analyser, pris och tävlingar för vetenskap på hög nivå, arbetsgrupper och expertgrupper, driftsstöd samt verksamhet för kunskapsspridning, upplysning och kommunikation, eller någon lämplig kombination av dessa beroende på vad som anses lämpligt i de enskilda fallen. Det kan också ingå satsningar på stöd till infrastruktur för forskning med avseende på till exempel gränsöverskridande tillträde eller förberedande tekniskt arbete (inklusive studier av genomförbarhet) och utveckling av ny infrastruktur.

Förslagen kommer att utvärderas i enlighet med de kriterier som framgår av ovannämnda beslut.

Gemenskapens bidrag kommer att tilldelas i enlighet med ovan nämnda beslut och i enlighet med gemenskapens struktur för statligt stöd till forskning.

När det gäller organisationer från regioner som ligger efter i utvecklingen får ett ytterligare bidrag från strukturfonderna enligt rådets förordning (EG) nr 1260/99 beviljas, om ett program erhåller högsta tillåtna intensitet i medfinansieringen enligt detta program eller ett övergripande anslag.För den händelse att enheter från kandidatländerna medverkar får ytterligare bidrag från de finansiella föranslutningsinstrument beviljas på liknande villkor.

För den händelse att organisationer från länderna i Medelhavsområdet eller från utvecklingsländer medverkar, är ytterligare bidrag från Meda-programmet och de finansiella instrumenten för gemenskapens utvecklingsbistånd möjliga.

Åtgärder som vidtas i enlighet med artikel 169 och 171 i fördraget och som bidrar till att de vetenskapliga och tekniska målen i bilaga I uppnås kan få ekonomiskt stöd genom det särskilda programmet, efter beslut i enlighet med artikel 172 i fördraget.

För att genomföra programmet kan kommissionen få tekniskt stöd.

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

Politikområde(n): Forskning

Verksamhet: Forskningsverksamhet inom ramen för EG-fördraget

Åtgärdens beteckning

Förslag till rådets beslut om antagande av ett särskilt program för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration med syfte "att strukturera det europeiska området för forskningsverksamhet"

1. BERÖRDA BUDGETPOSTER (nummer och beteckning)

Underavsnitt B6-6 Indirekta åtgärder. Närmare uppgifter om posterna lämnas i början av 2003 års budgetförfarande med hänsyn tagen till den verksamhetsbaserade budgeteringsnomenklaturan, som är under utarbetande.

2. ALLMÄNNA UPPGIFTER

2.1. Sammanlagda anslag för åtgärden (avsnitt B): 2 655 miljoner euro inom ramen för EG-fördraget.

2.2. Tillämpningsperiod:

2002-2006

2.3. Flerårig total utgiftsberäkning:

a) Förfalloplan för åtagandebemyndiganden/betalningsbemyndiganden (finansiellt stöd) (se punkt 6.1.1)

Miljoner euro (avrundat till tredje decimalen)

>Plats för tabell>

b) Tekniskt och administrativt stöd och stödutgifter (se punkt 6.1.2)

Denna utgiftskategori är inte tillämplig på området i fråga.

c) Total budgetkonsekvens i form av personalutgifter och övriga administrativa utgifter(se punkterna 7.2 och 7.3)

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

2.4. Förenlighet med den ekonomiska planeringen och budgetplanen

|X| Förslaget är förenligt med den befintliga ekonomiska planeringen.

| | Förslaget kräver omfördelningar under den berörda rubriken i budgetplanen,

| | i nödvändiga fall med stöd av bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet.

2.5 Påverkan på inkomsterna

| | Inkomsterna påverkas inte (gäller tekniska aspekter på genomförandet av en åtgärd)

ELLER

|X| Inkomsterna påverkas enligt följande:

Vissa associerade stater bidrar till finansieringen av det särskilda programmet.

Associeringsavtalen är knutna till ett ramprogram. Förhandlingar om avtalsförnyelse kommer att föras efter det att ett nytt ramprogram har antagits. Det är därför inte möjligt att redan nu specificera inkomsterna.

I enlighet med artikel 27 i budgetförordningen kan vissa inkomster användas på nytt.

3. BUDGETTEKNISKA UPPGIFTER

>Plats för tabell>

4. RÄTTSLIG GRUND

Artikel 166 i EG-fördraget.

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om Europeiska gemenskapens fleråriga ramprogram 2002-2006 för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration med syfte att främja inrättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet.

5. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN OCH SKÄL FÖR ÅTGÄRDEN

5.1. Behovet av gemenskapsåtgärder

5.1.1 Mål för åtgärden

På högsta politiska nivå, på Europeiska rådets möten i Lissabon, Feira, Nice och senast i Stockholm, har det bekräftats att forskningen etablerat sig som en central del av ekonomin i det kunskapssamhälle som håller på att växa fram globalt. I Lissabon fastställde rådet unionens mål för nästa decennium, nämligen "att bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning". Mer än någonsin fungerar forskningen som en av de viktigaste drivkrafterna för ekonomisk och social utveckling, och den utgör en viktig faktor för företagens konkurrenskraft, sysselsättningen och livskvaliteten. Vetenskap och teknik är också av grundläggande betydelse för den politiska beslutsprocessen, både på gemenskapsnivå och nationell nivå.

De strukturella svagheterna i gemenskapens forskningsverksamhet finns dock kvar. Det gäller framför allt följande fyra områden:

I. Investeringarna i forskning och teknisk utveckling, och i kunskapsuppbyggnad i största allmänhet, är för små och osammanhängande (FoTU, utbildning och programvara), vilket gör att EU kommer på efterkälken i den internationella konkurrensen. Under 1999 investerade Europeiska unionen 76 miljarder euro mindre än Förenta staterna i forskning och utveckling. EU ligger i dag efter sina konkurrenter när det gäller forskningsutgifternas andel av BNP (1999 uppgick investeringarna i unionen till 1,9 % jämfört med 2,6 % i Förenta staterna och 2,9 % i Japan [18]). Under 1999 investerade Förenta staterna 9 % i kompetensutveckling och låg därmed framför EU (7,6 %) och Japan (6,9 %), och klyftan ökar.

[18] 1998 års siffror.

II. Mänskliga resurser inom forskningen är otillräckliga. Forskarna utgör 5,3 promille av unionens arbetskraft (1998), jämfört med 7,4 promille i Förenta staterna (1993) och 8,9 promille i Japan (1998), där det finns dubbelt så många forskare i företagen. De direkta offentliga utgifterna för högre utbildning motsvarar 0,9 % av BNP i EU, 1,4 % i Förenta staterna och 0,5 % i Japan (1997).

III. Begränsad förmåga att omvandla forskningsrön till innovativa och konkurrenskraftiga produkter och tjänster, trots goda vetenskapliga resultat. Antalet patentbrev som gemenskapens, Förenta staternas respektive Japans patentbyråer har utfärdat uppgår per miljon invånare till 32 i EU, 49 i Förenta staterna och 88 i Japan. 1998 uppvisade EU ett underskott på cirka 28 miljarder euro per år i handeln med högteknologiska produkter (samma tendens har gällt under hela decenniet), medan Förenta staterna samma år hade ett underskott på 8 miljarder euro och Japan ett överskott på 39 miljarder euro. Riskkapitalinvesteringar i spjutspetssektorer uppgår till 80 % i Förenta staterna, medan motsvarande siffra för EU är 26 %, om än med ökande tendens, och 23 % för Japan.

IV. Splittrad europeisk forskningspolitik. EU har hittills inte haft någon egentlig gemensam forskningspolitik. Var och en av de femton medlemsstaterna för sin nationella forskningspolitik parallellt med ramprogrammet utan den samordning som krävs för att man effektivt skall kunna organisera verksamheten och utnyttja resultaten. Denna samordningsbrist gör det också svårt att upprätta och använda forskningsinfrastrukturer på ett effektivt sätt.

Det var mot bakgrund av dessa behov som kommissionen föreslog, och rådet och parlamentet godkände, upprättandet av ett "Europeiskt område för forskningsverksamhet". För att skapa detta område krävs det gemensamma insatser från gemenskapen, medlemsstaterna och forskningsaktörerna. Gemenskapens ramprogram för forskning (2002-2006) och de särskilda programmen kommer att bidra till detta framför allt genom dessa verksamheters starka hävstångseffekt på forskningens integrering, samordning och strukturering i unionen samt förstärkningen av grunden av det europeiska området för forskningsverksamhet.

För att man skall kunna ändra den vetenskapliga och tekniska strukturen i unionen på ett sätt som råder bot på ovannämnda svagheter krävs medel i en storleksordning som motsvarar ambitionsnivån. Enligt kommissionens förslag skall ramprogrammet finansieras med 17,5 miljarder euro, vilket motsvarar den tidigare finansieringen plus inflation och tillväxt (men som fortfarande inte utgör mer än ungefär 5-6 % av de offentliga FoTU-utgifterna). Enligt kommissionen räcker detta för att man på ett kännbart sätt skall kunna påverka själva forskningssystemet, förbättra åtminstone några av de globala forskningsindikatorerna och få stort genomslag inom ramprogrammets prioriterade områden, vilket kommer att leda till tillväxt i unionen. Allmänt sett skulle en finansiering i denna storleksordning göra det möjligt att under 2003-2006 hålla gemenskapens FoTU-ansträngningar, uttryckt i procent av BNP, på nuvarande nivå.

Det är tänkt att genomföra ramprogrammen med hjälp av fem särskilda program, varav tre bygger på EG-fördraget och två på fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratomfördraget). Vart och ett av de särskilda programmen har lagts upp med hänsyn till särdragen av de instrument som används i enlighet med ramprogrammets mål och uppbyggnad enligt följande:

- Ett program kallat "Att integrera och stärka det europeiska området för forskningsverksamhet" med indirekta åtgärder under rubriken "Att integrera forskningen" respektive "Att förstärka grunden till det europeiska området för forskningsverksamhet", där forsknings- och samordningsåtgärder förs samman.

- Ett program kallat "Att strukturera det europeiska området för forskningsverksamhet" med övergripande åtgärder, stödåtgärder och strukturerande verksamhet.

- Två program under rubriken "Gemensamma forskningscentret (GFC)" omfattande direkta GFC-åtgärder inom respektive utanför kärnforskningen.

- Ett program "Kärnenergi" omfattande indirekta åtgärder på kärnenergiområdet.

Nedan redogörs för målen med det särskilda programmet "Att strukturera det europeiska området för forskningsverksamhet" uppdelade efter åtgärdsområden, med en motivering och uppgift om åtgärdens europeiska mervärde.

1. Forskning och innovation

Syftet med dessa åtgärder är att främja teknisk innovation, utnyttjandet av forskningsresultat, överföringen av kunskap och teknik samt bildandet av teknikföretag i gemenskapen och i alla dess regioner.

Motivering och europeiskt mervärde

- Resultatskillnaderna mellan olika europeiska regioner måste minska.

- Innovationspolitik och utvecklingsstrategier för innovation måste främjas.

- Deltagarna i gemenskapens forskningsåtgärder behöver information och specialiserade tjänster på europeisk nivå.

- För närvarande är informationen om ekonomiska och tekniska tendenser bristfällig eller inte tillräckligt relevant.

- Innovation förutsätter främjande av samarbete mellan aktörer med särskilt kunnande.

2. Mänskliga resurser och rörlighet

Syftet med verksamheten som bedrivs under denna rubrik är att tillgången på mänskliga resurser utvecklas i gemenskapens alla regioner och att dessa blir av världskvalitet. Detta skall ske genom att stimulera den internationella rörligheten i utbildningssyfte, främja särskild kompetens eller kunskapsöverföring, bl.a. mellan olika sektorer, stödja utvecklingen av den vetenskapliga kvaliteten, samt stödja arbetet för att göra Europa mer attraktivt för forskare från tredje land. Detta torde kunna uppnås genom att man utnyttjar den potential som finns bland alla delar av befolkningen, i synnerhet genom att främja kvinnornas roll i verksamheten.

Motivering och europeiskt mervärde

- Den europeiska arbetskraftens FoTU-andel är låg (5,3 promille 1998) jämfört med Förenta staterna (7,4 promille 1993) och Japan (8,9 promille 1998).

- Kompetensflykt av europeiska forskare till Förenta staterna: upp till 50 % stannar kvar (1998) efter att ha avlagt sin doktorsexamen i Förenta staterna.

- Få vetenskapliga studier och akademiska forskningsuppdrag under 1998: 23 % av EU:s befolkning i åldersgruppen 20-29 år genomgick högre utbildning, jämfört med 39 % i Förenta staterna och 21 % i Japan.

- Begränsade karriärmöjligheter inom högskoleväsendet och mer attraktiva karriärmöjligheter inom industrin.

- Skillnader mellan nationell och regional lagstiftning och praxis påverkar rörligheten för forskare.

3. Forskningsinfrastruktur

Syftet med den verksamhet som bedrivs under denna rubrik är att upprätta forskningsinfrastruktur av högsta klass i Europa och att främja en optimal användning av denna i Europa.

Motivering och europeiskt mervärde

- Det kvarstår hinder för gränsöverskridande tillträde till infrastrukturer.

- De elektroniska kommunikationsnätens potential utnyttjas ännu inte fullt ut.

- Det är svårt att få till stånd multinationella finansieringsavtal.

- När det gäller infrastrukturer hindras den tekniska utvecklingen av att det saknas en kritisk massa.

4. Vetenskap och samhälle

Syftet med de åtgärder som vidtas under denna rubrik är att främja utvecklingen i Europa av harmoniska relationer mellan vetenskap och samhälle och att öka innovationsviljan med hjälp av nya förbindelser och en dialog mellan forskare, företrädare för industrin, beslutsfattare och medborgare.

Motivering och europeiskt mervärde

- Den senaste tidens utveckling i Europa, med exempelvis BSE och GMO, har lett till minskat förtroende för vetenskap och teknik bland allmänheten.

- Beslutsfattare kräver snabba och exakta svar på svåra vetenskapliga frågor, där geografiska gränser oftast saknar betydelse.

- Traditionella utbildningsmetoder verkar inte håller måttet.

- Kvinnor är klart underrepresenterade i den vetenskapliga forskningen (kvinnor utgör 50 % av dem som tar högskoleexamen i Europa, men bara 10 % av de ordinarie professorerna är kvinnor).

5.1.2 Förhandsutvärdering

I samband med utarbetandet av förslagen till de särskilda programmen genomförde kommissionens avdelningar en förhandsutvärdering. Arbetet gav bland annat följande resultat:

- Rekommendationerna i den femårsutvärdering av ramprogrammen och de särskilda programmen som genomförts av oberoende experter under år 2000.

- Kommissionens halvtidsutvärdering av femte ramprogrammet (1998-2002), som presenteras i KOM(2000) 612 av den 4 oktober 2000 och beskrivs i detalj i kommissionens arbetsdokument SEK(2000) 1780 av den 23 oktober 2000.

- Svar i samband med de konsultationer av berörda som genomförts i samband med de båda meddelandena om det europeiska området för forskningsverksamhet under loppet av år 2000 [19] och förslaget till ramprogrammet från början av 2001.

[19] KOM(2000) 612 av den 4 oktober 2000. KOM(2000) 6 av den 18 januari 2000.

- En rad undersökningar, som kommissionen själv utfört eller låtit utföra, beträffande ekonomi, politik och framtidsforskning ("foresight") och FoTU-verksamhetens genomslag.

Förhandsutvärderingens resultat har framför allt påverkat besluten om programmens struktur, mål och prioriteringar och genomförandeinstrument.

Målen och prioriteringarna fastställdes genomgående enligt regeln om ett europeiskt mervärde.

Det innebär att man undersökt följande faktorer med hänsyn till de utvalda prioriterade ämnena och åtgärderna, för vilka närmare uppgifter om respektive motivering och europeiskt mervärde återfinns i punkt 5.1 och de förväntade resultaten i punkt 5.2.

- Ekonomiska skäl för samarbete (stordriftsfördelar). Samarbetet har positiv verkan på de privata forskningsinsatserna och ökar industrins konkurrenskraft.

- EU:s ställning inom strategiska FoTU-områden måste bibehållas och stärkas.

- Det finns behov av att koppla samman de komplementära kunskaper som finns i de olika länderna, inte minst för att man skall kunna ta sig an tvärvetenskapliga problem och genomföra jämförande undersökningar på europeisk nivå.

- Kopplingar till unionens prioriteringar och intressen, samt till gemenskapslagstiftningen och gemenskapens politik.

- Forskningen är till sin natur gränsöverskridande, på grund av problemens omfång eller av vetenskapsmetodologiska skäl.

Det har utvecklats nya instrument för genomförandet som på grund av sin särart endast kan tillämpas på gemenskapsnivå. De skall användas för att på EU-nivå

- främja samspelet mellan forskning och innovation,

- utveckla mänskliga resurser och öka rörligheten för forskare,

- stödja forskningsinfrastrukturer,

- utveckla harmoniska relationer mellan vetenskap och samhälle.

Dessa instrument och de tillhörande målen förklaras i punkt 5.2.

5.1.3 Åtgärder som vidtagits som följd av en efterhandsutvärdering

De rekommendationer som ingår i den femårsutvärdering av ramprogrammen och de särskilda programmen som genomfördes under år 2000 har beaktats i samband med sammanställningen av förslagen till de särskilda programmen. I synnerhet har man tagit hänsyn till följande:

- Gemenskapen måste hinna i kapp sina konkurrenter på FoTU-området.

- Medlemsstaternas och gemenskapens FoTU-politik måste vara komplementär och samstämmig. Kommissionen har en central roll när det gäller att uppnå detta mål.

- De positiva effekterna av ramprogrammet, som skall "avhjälpa en brist i gemenskapen genom att ge forskarna på universiteten och inom näringslivet möjlighet att tillsammans genomföra tillämpad forskning".

- De administrativa förfarandena i ramprogrammet 1998-2002 måste förenklas och det krävs "nya strukturer och ledningsmetoder för ramprogrammet".

- Gemenskapens forskningsåtgärder måste infogas i ett större sammanhang inom ramen för en verklig europeisk forskningspolitik.

- Programmen måste vara mer koncentrerade.

- Genomförande av forskning som är nödvändig för att uppnå gemenskapens politiska mål.

- Strävan att utveckla en anpassad och mer flexibel samling av verktyg, med utgångspunkt i alla möjligheter som fördraget erbjuder.

Dessutom har halvtidsutvärderingen av femte ramprogrammet lett till anpassningar av de årliga arbetsprogrammen för de särskilda programmen, som har gått ut på att i större utsträckning fokusera insatserna och att starta pilotprojekt för de åtgärder som planeras för nästa ramprogram (nätverk, kluster, industriella plattformar, större projekt osv.).

5.2. Planerad verksamhet och villkor för finansiering via budgeten

Nedan redogörs för de åtgärder som planeras för det särskilda programmet "Att strukturera det europeiska området för forskningsverksamhet" uppdelade efter åtgärdsområden. Detta gör det möjligt att lyfta fram de förväntade resultaten, åtgärdernas bidrag till ramprogrammets eller gemenskapens överordnade mål samt potentiella resultatparametrar i samband med dessa mål. Uppgifterna skall ses som måttstockar och inte som fastställda mål.

För sambandet mellan åtgärdsområdena och de tillämpade instrumentslagen redogörs längre ned med hjälp av en tabell.

1. Forskning och innovation

i) Att skapa nätverk mellan aktörerna och främja samspelet mellan dem.

ii) Att uppmuntra till samarbete mellan regioner.

iii) Försök med nya verktyg och metoder.

iv) Att inrätta och konsolidera tjänster .

v) Att intensifiera den ekonomiska och tekniska informationen.

vi) Att analysera och utvärdera innovationer i forskningsprojekten i gemenskapen.

Förväntade resultat, bidrag till överordnade mål eller potentiella resultatparametrar

- Fler nystartade företag.

- Större riskkapitalinvesteringar i innovativa företag.

- Fler samarbetsprojekt mellan regionerna och med de associerade länderna.

- Fler användare och större antal transaktioner med hjälp av specifikt europeiska informationstjänster.

- Fördubbling av antalet deltagare i de nätverk som arbetar med små och medelstora företag.

2. Mänskliga resurser och rörlighet

i) Värd-inriktade åtgärder

(Marie Curie-nätverk för forskarutbildning; Marie Curie-värdstipendier för utbildning i förberedande forskning; Marie Curie-värdstipendier för överföring av kunskap; Marie Curie - konferenser och kurser.)

ii) Individ-inriktade åtgärder

(Europeiska Marie Curie-stipendier; internationella Marie Curie-stipendier för forskare från EU och associerade länder; internationella Marie Curie-stipendier för forskare från tredje land; Marie Curie-bidrag för återintegrering.)

iii) Att främja och erkänna spetsforskning

(Marie Curie-bidrag för spetsforskning; Marie Curie-pris för spetsforskning; Marie Curie-professurer.)

(Samarbete med medlemsstaterna och de associerade länderna; internt samarbete inom ramprogrammet)

Förväntade resultat, bidrag till överordnade mål eller potentiella resultatparametrar

- Utvärdering av antalet internationella samarbetsprojekt och individuella initiativ, deltagarländer, vistelsens längd och forskarnas ålder.

- Utvärdering av forskarmånader, åldersprofil, ämnesområden och typer av utbildning.

- Fler fasta anställningar till följd av forskares rörlighet.

- Främja återvändandet av europeiska forskare till Europa.

- Fler forskare/forskarlag som får erkännanden.

3. Forskningsinfrastruktur

Samordnade verksamheter

Utveckling av kommunikationsnät

Gränsöverskridande tillgång

Förberedande studier

Utveckling av ny infrastruktur

Förväntade resultat, bidrag till överordnade mål eller potentiella resultatparametrar

- Tillgång till eller tjänster från cirka 100 infrastrukturer för i genomsnitt runt 8 000 forskare per 100 miljoner euro i stöd.

- Främjande av samarbete mellan cirka 100 deltagare i 10 nätverk eller forskningsprojekt per 100 miljoner euro i stöd.

- Fler nya tekniska lösningar, metoder eller elektroniska nätverk som avsevärt underlättar tillhandahållandet av tjänster via relevanta infrastrukturer på önskat område.

4. Vetenskap och samhälle

i) Att närma forskningen till samhället

(Forskning och styrelseformer; vetenskapliga utlåtanden och referenssystem.)

ii) Ansvarsfull utveckling och användning av vetenskap och teknik

(Etik; osäkerhet, risk och försiktighetsprincipen.)

iii) Främja dialogen mellan vetenskap och samhälle och kvinnornas roll inom vetenskapen

(Allmänhetens kunskap; ungdomens intresse för vetenskapliga yrken; kvinnor och vetenskap.)

Förväntade resultat, bidrag till överordnade mål eller potentiella resultatparametrar

- Riktlinjer för vetenskap och styrelseformer samt vetenskapliga referenssystem för bättre relationer mellan forskarsamhället, beslutsfattarna och det civila samhället.

- Kartläggning av strukturerna för vetenskapliga utlåtanden i EU och globalt.

- Genomförande av etiska granskningar för att se till att etiska principer efterlevs i samband med gemenskapens forskningsverksamhet; utarbetande av uppförandekoder.

- Uppnående av målet att 40 % av deltagarna i församlingar och paneler skall vara kvinnor.

Stöd och finansiellt deltagande via ramprogrammet (alltefter mål):

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

1 Dessutom kan särskilda stödåtgärder genomföras inom ramen för det särskilda programmet.

(2) Som allmän princip gäller att gemenskapens finansiella bidrag inte kan omfatta 100 % av utgifterna för en indirekt åtgärd, med undantag för förslag som omfattar ett inköpspris styrt av villkoren för offentlig upphandling eller har formen av en i förväg bestämd engångsutbetalning fastställd av kommissionen.

Emellertid får gemenskapens finansiella bidrag täcka upp till 100 % av utgifterna för en indirekt åtgärd om de utgör komplement till utgifter som annars bärs av deltagarna. Det täcker också i det särskilda fallet samordningsåtgärder upp till 100 % av budgeten för samordning av verksamheter bekostade av deltagarna själva.

(3) Enligt särskilda villkor kommer specifika juridiska enheter, särskilt offentliga organ, att få upp till 100 % av sina marginal-/tilläggskostnader finansierade.

(4) Bidragsnivån får differentieras i enlighet med reglerna i gemenskapens struktur för statligt stöd till forskning och utveckling beroende på om verksamheterna hänför sig till forskning (högst 50%) eller demonstration (högst 35 %) eller andra genomförda verksamheter som utbildning av forskare (högst 100 %) eller konsortiets förvaltning (högst 100 %).

(5) Verksamheten inom ett integrerat initiativ avseende infrastruktur måste inbegripa en nätverksaktivitet (samordningsåtgärder: högst 100 % av budgeten) och minst en av följande verksamheter: forskning (högst 50 % av budgeten) eller specifika tjänster (särskilt stödåtgärder, till exempel, gränsöverskridande tillgång till infrastruktur för forskning: högst 100 % av budgeten).

(6) För åtgärder till stöd för forskningens infrastruktur med avseende på förberedande tekniskt arbete (inklusive studier av genomförbarhet) och utveckling av nya infrastrukturer inskränks medverkan i sjätte ramprogrammet till högst 50 % resp. 10 % av budgeten.

Gemenskapsstödet riktar sig till företag (i synnerhet små och medelstora företag), forskningscentrum, universitet och nationella eller europeiska organ som finansierar forskningsverksamhet. De sistnämnda kan också fungera som mellanhänder för gemenskapens finansiella stöd.

5.3. Former för genomförande

Åtgärderna genomförs av kommissionen. Hjälp från externa organ kan komma att inhämtas i motiverade fall.

6. BUDGETKONSEKVENSER

6.1. Totala budgetkonsekvenser för avsnitt B (för hela programperioden)

Referensbeloppet som anslagits för Europeiska gemenskapens ramprogram är 16 270 miljoner euro. Det sammanlagda beloppet för ramprogrammen 2002-2006 uppgår till 17 500 miljoner euro.

6.1.1 Finansiellt stöd: Åtagandebemyndiganden, miljoner euro (avrundat till tredje decimalen)

Fördelning

// Totalt

Att strukturera det europeiska området för forskningsverksamhet // 2 655

1. Forskning och innovation // 300

2. Mänskliga resurser // 1 630

3. Forskningsinfrastruktur // 665 [20]

[20] Inklusive högst 200 miljoner för vidare utveckling av Geant och Grid-strukturer.

4. Vetenskap och samhälle // 60

TOTALT // 2 655

En årlig förfalloplan för varje mål är inte meningsfull i detta skede. En sådan plan skulle endast kunna vara strängt proportionell till planen för det särskilda programmet som helhet, som i sin tur följer planen för ramprogrammet. Den årliga fördelningen kommer att fastställas senare inom ramen för arbetsprogrammen.

6.1.2 Tekniskt och administrativt stöd, stödutgifter och IT-utgifter (åtagandebemyndiganden)

Denna utgiftskategori är inte tillämplig på området i fråga.

6.2. Kostnadsberäkning per åtgärd för avsnitt B (för hela programtiden)

De indirekta åtgärderna inom ramen för Europeiska gemenskapens femte FoTU-ramprogram (1998-2002) omfattar ungefär 3 500 nya kontrakt (alla kategorier tillsammans), med en årlig budget på 3 000 miljoner euro.

För indirekta åtgärder inom ramprogrammet 2002-2006 uppgår den årliga budgeten till cirka 3 700 miljoner euro, vilket innebär en faktiskt ökning på 13 %.

Dessutom har, i enlighet med vad som sägs i punkt 5.1.2, nya instrument utvecklats för genomförandet av detta nya ramprogram.

Jämfört med tidigare ramprogram går man med dessa instrument längre än med rent vetenskapliga projekt och inför begreppet "integration och strukturering av forskning", bland annat genom att samla en kritisk massa av kompetens och medel inom avgränsade områden och genom att skapa nätverk mellan dem.

7. EFFEKTER PÅ PERSONALRESURSER OCH ADMINISTRATIVA UTGIFTER

Kommissionen beredd att gå längre och sänka taket

För de delar av femte ramprogrammet som rör indirekt, icke-nukleär forskning ligger taket för mänskliga resurser och andra förvaltningsutgifter för närvarande på totalt 7,0 %.

Under förutsättning att man inte ändrar på ramprogrammets genomförande och tar hänsyn till att det krävs en viss marginal för denna kostnadskategori, skulle kommissionen inte ha anledning att frångå taket på totalt 7 %. Eftersom budgeten för sjätte ramprogrammet är 17 % större än för femte, skulle detta ha inneburit en nettoökning på cirka 250 fasta tjänster utöver de 1 654 tjänster som fastställts för 2002.

Men kommissionen har åtagit sig att uppnå betydande produktivitetsökningar vid genomförandet av sjätte ramprogrammet. Därför måste den andel som avsätts för personal och förvaltningskostnader minskas avsevärt i förhållande till tidigare ramprogram.

I det ursprungliga kommissionsförslaget skulle detta ha gjort det möjligt att minska förvaltnings- och personalkostnaderna till 5,5 % av programmets budget, och att frysa antalet tjänster på 2002 års nivå. Detta skulle främst ha kunnat åstadkommas tack vare de produktivitetsvinster som införandet av de nya instrument som föreslås i nästa ramprogram skulle ha medfört, nämligen integrerade projekt, expertnätverk och gemensamt genomförande av nationella forskningsprogram i enlighet med artikel 169 i fördraget. I kommissionens ursprungliga förslag skulle man vid genomförandet av de tematiska prioriteringarna, som utgör den största delen av ramprogrammet, enbart ha använt dessa instrument.

Till följd av rådets gemensamma ståndpunkt om ramprogrammet, och med hänsyn tagen till Europaparlamentets ändringar, kommer dessa nya instrument inte att tillämpas uteslutande. Därigenom kommer femte ramprogrammets instrument att fortbestå vid sidan av den nya instrumenten i större utsträckning än vad som ursprungligen förutsetts. Dessa gamla instrument omfattar i allmänhet att kontrakt av mindre omfång sluts direkt med kommissionen. De direkta konsekvenserna av detta är att kommissionen får ett mycket större antal kontrakt att förvalta än vad som var meningen i det ursprungliga förslaget. Det är omöjligt att förutsäga det exakta antalet extra projekt som kommissionen kommer att behöva förvalta, men rimligtvis kan det röra sig om 25 % till 33 % fler än vad som ursprungligen var tänkt.

Denna kraftiga ökning av antalet kontrakt som skall förvaltas av kommissionen medför extraarbete. I enlighet med kommissionens beslut till följd av den interna bedömningen, att inte ta på sig extra uppgifter om inte de resurser som krävs finns tillgängliga kommer det alltså att krävas en ökning av ramprogrammets förvaltnings- och personalresurser.

För att försöka finna tänkbara källor för sådana resurser har kommissionen undersökt olika möjligheter:

Omfördelning av mänskliga resurser: I samband med den interna bedömningen genomfördes en ingående granskning av de olika verksamhetsområdena inom ramen för förvaltningen av ramprogrammet. Betydande besparingsmöjligheter upptäcktes inom området för indirekta forskningsåtgärder på det icke-nukleära området (98 tjänster inom GD Forskning, eller cirka 10 % av den fasta personalen). Dessa besparingar har nu uppnåtts genom omfördelning och andra åtgärder. Det tycks inte finnas utrymme för fler omfördelningar på kort eller medellång sikt.

Omstrukturering i form av omvandling av C-tjänster till A- och B-tjänster: Man har undersökt denna möjlighet, men den kan inte användas i praktiken, eftersom stödpersonalen inom forskningssektorn utgör 26 % av den sammanlagda personalstyrkan, vilket är lägre än kommissionens genomsnittliga andel på 32 %. Ytterligare minskningar av denna andel skulle leda till svårigheter i samband med förvaltningen av forskningskontrakten.

Andelen lediga tjänster: Även om andelen lediga tjänster (8 %) för närvarande är högre än kommissionens genomsnitt på 4 %, så berör den i första hand en enda personalkategori, nämligen stödpersonal i kategori C. Detta har att göra med att det länge varit svårt att rekrytera sådan personal till forskningssektorn, där möjligheterna hittills varit mycket inskränkta. Dessa svårigheter tas upp i kommissionens meddelande av den 27 december 2001 om reform av forskningspersonal och förväntas minska på medellång sikt. så att det genomsnittliga antalet lediga tjänster inom forskningssektorn sjunker till vad som är normalt inom kommissionen.

Externalisering: Kommissionens ursprungliga förslag utgick till stor del ifrån att man endast skulle använda de nya instrumenten, och på så sätt även lägga ut ett antal förvaltningsuppgifter på de organisationer som deltar i projekten. Genom rådets gemensamma ståndpunkt omsjätte ramprogrammet återinförs de gamla instrumenten, vilket betyder att kommissionen själv måste utföra vissa av dessa uppgifter. Utöver den externalisering som tillämpningen av de nya instrumenten möjliggör försöker kommissionen undersöka ytterligare möjligheter att lägga ut vissa delar av programverksamheten, men denna möjlighet hade redan tagits med i det ursprungliga förslaget om ett tak på 5,5 % för förvaltningskostnader. Frågan kommer att ses över när rådets förordning om stadgarna för verkställande organ som bemyndigats att utföra vissa uppgifter i samband med förvaltningen av gemenskapsprogrammen [21] träder i kraft.

[21] (KOM(2000) 788 - C5-0036/2001 - 2000/0337(CNS). Den svenska versionen är ej tillgänglig.)

Kommissionen har också undersökt möjligheten att ytterligare öka produktiviteten. Även om det sammanlagda antalet kontrakt kommer att öka betydligt, jämfört med det ursprungliga förslaget, anser kommissionen att ökad produktivitet och effektivitet kan göra att det behövs en mindre ökning av personalresurserna för att utföra alla uppgifter än vad som egentligen skulle krävas i förhållande till arbetsbördan.

Sammanfattningsvis måste de ursprungliga 5,5 % för förvaltnings- och personalkostnader ökas för att ta hänsyn till de extra uppgifter som kommissionen fått till följd av den gemensamma ståndpunkten. Denna ökning berör i första hand 50 nya tidsbegränsade tjänster (28A, 15 B, 7C). Utgående från extra produktivitetsökningar utgör denna ökning ungefär 3 % av den sammanlagda fasta personalen. Man måste också möjliggöra en ytterligare kraftig investering i utvecklingen av ett lämpligt IT-system, så som det rekommenderas i en rapport som revisionsrätten nyligen lade fram. De 50 extra tidsbegränsade tjänsterna omfattas av artikel 2a i anställningsvillkoren för övriga anställda, och kommer därför inte att innebära att antalet ständiga tjänster inom kommissionen ökar.

Dessa extra utgifter skulle kunna täckas om man satte ett allmänt tak på 6 % av budgeten. Kommissionen föreslår därför att sänka det allmänna taket för mänskliga resurser och övriga förvaltningsutgifter för de båda indirekta, icke-nukleära programmen från 7,0 % under femte ramprogrammet till 6,0 % i sjätte. Detta tak på 6,0 % speglar fortfarande kommissionens avsikt att se över och förbättra genomförandet av ramprogrammet. Detta är en förutsättning för att man skall kunna förenkla förvaltningen i den utsträckning som föreslås i det utkast till reglerna för deltagande som kommissionen lade i september 2001.

Kommissionen har för avsikt att se över detta tak på 6 % inför 2006, och att innan förslaget till nästa ramprogram presenteras lägga fram rekommendationer som bygger på erfarenheterna med genomförandet av sjätte ramprogrammet och tillämpningen av de nya instrumenten. Man kommer då också att undersöka möjligheterna att göra ytterligare effektivitetsvinster inom programförvaltningen, inbegripet ytterligare minskningar av förvaltningskostnaderna.

Det föreslagna taket för förvaltnings- och personalkostnader kräver också effektiva program- och budgetstrukturer, och det nya taket på 6,0 % bör gälla för de båda indirekta icke-nukleära programmen tillsammans. Det förutsätter jämförbara insatser för att öka produktiviteten i all forskningsverksamhet. Vid genomförandet av dessa program kommer kommissionen att se till att förvaltningskostnaderna delas på ett lämpligt sätt mellan de avdelningar som har hand om förvaltningen av forskningsverksamheten. Denna uppdelning skall utgå från den sammanlagda budget som förvaltas, i vilken omfattning de tre nya instrumenten används, hur arbetsintensiv verksamheten är på olika stadier av genomförandet och från den tekniska utvecklingen, hur länge verksamheten pågår, samt behovet av effektiv förvaltning av de kontrakt som slutits inom tidigare ramprogram.

7.1. Personalbehov för åtgärden

>Plats för tabell>

För de indirekta forskningsverksamheterna finns en egen tjänsteförteckning för 2001 med totalt 954 A-tjänster, 273 B-tjänster och 427 C-tjänster, sammanlagt alltså 1 654 tjänster (EG och Euratom, inklusive tilläggs- och ändringsbudget 3/2001).

Till detta kommer driftsbudgetens 156 tjänster utan ekonomisk inverkan på dessa programs budget, för deltagande i forskningspolitikens utarbetande och genomförande.

En ökning med uppskattningsvis högst 50 tjänster tillkommer, vilket innebär 1 704 tjänster totalt (EG och EURATOM), av vilka 50 är tillfälliga, samt driftsbudgetens 156 tjänster (se punkt 7).

7.2 Total budgetkonsekvens av ytterligare personalbehov

>Plats för tabell>

Beloppen avser totala utgifter för programmets hela löptid.

7.3 Övriga administrativa utgifter till följd av åtgärden

>Plats för tabell>

Beloppen avser totala utgifter för det särskilda programmets löptid på fyra månader, dvs. totala utgifter på 40,000 miljoner euro per år.

I. Totalbelopp (7.2 + 7.3) (milj. euro)

II. Varaktighet (år)

III. Preliminär årlig kostnad (milj. euro) // 159.300

40.000

8. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

8.1 Metod för uppföljning

De särskilda programmen är utformade för att bidra till skapandet av det europeiska området för forskningsverksamhet. De genomförs som komplement till och i nära samarbete med gemenskapens och medlemsstaternas övriga verksamhet inom detta område. Forskningsverksamhetens särdrag och mångfalden av åtgärder och aktörer på olika nivåer försvårar kartläggningen av orsakssammanhangen och gör övervakningen och utvärderingen av programverksamheten mycket komplicerad.

En rad instrument har tagits fram eller håller på att utvecklas på grundval av erfarenheten av tidigare program och pågående metodstudier. Syftet med dessa instrument är att fastställa vilka mål som skall uppnås och att följa upp resultaten och genomslagskraften av ramprogrammet, de särskilda programmen och den verksamhet som syftar till att skapa det europeiska området för forskningsverksamhet. Kommissionen kommer i god tid före programmens genomförande att undersöka hur långt man kommit med utvecklingen av dessa instrument.

På så sätt kommer man stegvis att införa ett strukturerat system för insamling av information och statistiska uppgifter.

Det är tänkt att ta fram allmänna indikatorer som är särskilt anpassade till ramprogrammets särdrag, främst för att man skall kunna bedöma programmens bidrag till lösningen av de svårigheter som unionen står inför enligt punkt 5.1 (investeringar i forskning och teknisk utveckling i största allmänhet och inom EU:s prioriterade områden, mänskliga resurser inom FoTU, utnyttjande av FoTU-resultat, samstämmighet mellan medlemsstaternas och gemenskapernas forskningspolitik, även med hänsyn till forskningsinfrastrukturer).

Man kommer dessutom att ta fram mer specifika indikatorer för programmens olika mål, bland annat i fråga om produktionen, administrationen, sammankopplingen till nät, utnyttjandet och effekterna av de kunskaper som uppkommer till följd av programverksamheten. De första tankegångarna i denna riktning återges i punkt 5.2 och gäller förväntade resultat, bidrag till överordnade mål respektive eventuella resultatparametrar.

8.2 Planerad form och tidsplan för utvärderingar

- Årlig uppföljning: Kommissionen kommer att löpande övervaka ramprogrammets och de särskilda programmens genomförande, vid behov med hjälp av lämpliga sakkunniga, för att se hur långt man nått på väg mot de fastställda målen. Undersökningen syftar i första hand till att fastställa om programmets mål, prioriteter, verktyg, finansiella medel och administration fortfarande är anpassade till lägets utveckling.

Målet är att påskynda och förbättra den systematiska insamlingen av grundläggande uppgifter, att göra uppgifterna mer enhetliga och att öka deras kvalitet, och på så sätt möjliggöra en effektiv analys och övervakning och ge ett viktigt bidrag till femårsutvärderingen. Det är också tänkt att ta fram ett gemensamt format för självutvärdering för att ytterligare uppmärksamma de forskningsansvariga i gemenskapen på frågor som gäller övervakningen av programmens genomförande, resultat och genomslagskraft. Vidare kommer man att vidta åtgärder för att bättre samordna övervakningen av ramprogrammet, de särskilda programmen och utvecklingen mot ett europeiskt område för forskningsverksamhet.

Årsrapport: I en årsrapport som i enlighet med artikel 173 i fördraget läggs fram inför Europaparlamentet och rådet offentliggörs uppgifter om hur långt man kommit med genomförandet av ramprogrammet och de särskilda programmen. Årsrapporten kommer bland annat att omfatta resultaten av den årliga övervakningen, en redogörelse för den verksamhet som genomförts i fråga om forskning och teknisk utveckling, det europeiska området för forskningsverksamhet och spridning av resultat under det föregående året, samt ett arbetsprogram för det innevarande året.

- Femårsutvärdering: Innan kommissionen lägger fram sitt förslag till nästa ramprogram och de särskilda programmen, skall den låta oberoende framstående sakkunniga genomföra en extern utvärdering av genomförandet av gemenskapens verksamhet under de fem år som föregår utvärderingen, uppnåendet av målen och verksamhetens genomslagskraft, med beaktande av de mål som fastställts för de berörda perioderna. Kommissionen skall vidarebefordra slutsatserna från denna utvärdering till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, tillsammans med sina egna anmärkningar.

9. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

När den ekonomiska samordnaren överlämnar rapporter, som kan komma att leda till en konsolidering av inkomsterna i deltagarnas bokföring, skall denne tillhandahålla kommissionen alla ekonomiska handlingar som behövs för räkenskapsgranskningar, med uppgift om tidsplanen och konsolideringen av deltagarnas bokföring.

Kommissionen kommer att genomföra sådana räkenskapsgranskningar vid behov, i synnerhet om det finns anledning att ifrågasätta bokföringens överensstämmelse med arbetsläget enligt verksamhetsrapporterna.

Gemenskapens räkenskapsgranskningar genomförs antingen av gemenskapens egen personal eller av revisorer som godkänts enligt lagen i det land där den ifrågavarande deltagaren är etablerad. Gemenskapen väljer fritt revisorer och söker härvid undvika alla intressekonflikter som den berörda deltagaren eventuellt gjort gemenskapen uppmärksam på.

Vid genomförandet av forskningsverksamheterna skyddar kommissionen dessutom Europeiska gemenskapens ekonomiska intressen genom effektiva kontroller och, vid upptäckten av oegentligheter, effektiva åtgärder samt avskräckande och rimliga påföljder.

För detta kommer regler om kontroller, åtgärder och påföljder i enlighet med förordningarna nr 2988/95, 2185/96, 1073/99 och 1074/99 att införas i alla rättsliga instrument som används vid programmens genomförande, vilket även gäller de enskilda kontrakten och standardkontrakten.

Kontrakten måste bland annat innehålla följande:

- Särskilda kontraktsbestämmelser om skydd av EG:s ekonomiska intressen genom granskningar och kontroller vid kontraktstilldelningen.

- Deltagande i administrativa granskningar avseende bedrägeribekämpning i enlighet med förordningarna nr 2185/96, 1073/99 och 1074/99.

- Tillämpning av administrativa påföljder för alla oegentligheter som uppsåtligen eller till följd av oaktsamhet begås vid kontraktens genomförande, i enlighet med ram förordningen nr 2988/95, inklusive svartlistning.

- Hänvisning till att eventuella återbetalningsålägganden är verkställbara enligt artikel 256 i EG-fördraget.