Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättandet av en europeisk järnvägsbyrå /* KOM/2002/0023 slutlig - COD 2002/0024 */
Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr 126 E , 28/05/2002 s. 0323 - 0331
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättandet av en europeisk järnvägsbyrå (framlagt av kommissionen) MOTIVERING 1. Inledning Arbetet med att förverkliga den inre marknaden inom järnvägssektorn har bara precis börjat. Enligt direktiven 2001/12/EG, 2001/13/EG och 2001/14/EG skall senast i mars 2003 en gemensam ram vara inrättad för tillträde till järnvägsinfrastruktur, för trafiktillstånd och säkerhetsintyg, för fördelningen av infrastrukturkapacitet och för fastställande av avgifter för utnyttjande av denna infrastruktur. Inom denna nya ram kommer internationella godstransporter att vara konkurrensutsatta från och med mars 2003. För att möjliggöra förverkligandet av denna integrerade järnväg, har det visat sig vara nödvändigt att utarbeta tekniska regler och standarder. Järnvägssektorn kännetecknas nämligen av att ingen internationell teknisk reglering har genomförts av offentliga myndigheter. Standarder och förfaranden fastställts har fastställts i varje medlemsstat, ofta direkt av järnvägsföretagen själva. Dessa har inrättat ett samarbete mellan företagen inom ramen för Internationella järnvägsunionen. Detta samarbete har visserligen gjort det möjligt att bygga en minimal gemensam grund, men det har inte i praktiken kunnat åstadkomma ett närmande mellan de olika nationella systemen. Skapandet av ett integrerat järnvägssystem i Europa förutsätter alltså att man inför gemensam teknisk reglering som kontrolleras - precis som för andra sektorer av ekonomin - av offentliga myndigheter. Som ett första steg har gemenskapen utarbetat en ram som möjliggör ett successivt utarbetande av standarder för driftskompatibilitet för järnvägssystemen (direktiven 96/48/EG och 2001/16/EG). I det andra åtgärdspaketet för järnvägssektorn föreslås att man kompletterar detta tillvägagångssätt genom att också behandla säkerhetsaspekter, genom att utvidga arbetet med driftskompatibilitet till att omfatta nya områden och genom att sätta in alla åtgärder i ett sammanhang som är heltäckande, klart avgränsat och sammanhängande. För att man skall kunna utföra dessa uppgifter och utarbeta de olika förslagen måste man hitta en balans mellan å ena sidan de offentliga myndigheterna, som måste underkastas demokratisk kontroll, och å andra sidan marknadens aktörer, vilkas sakkunskap är av avgörande betydelse för processen. Denna balans, som finns i olika grad i de olika medlemsstaterna, måste också säkerställas på Europanivå. För detta är det nödvändigt att på gemenskapsnivå inrätta ett organ med expertkunskap, vid sidan av de offentliga myndigheterna, som kan ge vägledning i arbetet. Den specialisering och sakkunskap som krävs talar dock emot att kommissionen skall vara direkt inblandad. Vitboken om styrelseformerna i EU [1] påminner om att kommissionen måste koncentrera sig på de uppgifter som den tilldelats genom fördragen, och undvika att ägna resurser åt verksamhet som är alltför teknisk. Denna inriktning har också förordats i en undersökning som genomfördes för generaldirektoratet för energi och transport, beträffande möjligheten att överlåta vissa arbetsuppgifter på andra, där man särskilt undersökte utarbetandet av tekniska standarder inom järnvägssektorn. [1] KOM(2001) 428, 25 juli 2001. Därför har det visat sig att det lämpligaste instrumentet för att genomföra dessa tekniska uppgifter, tillsammans med experter från sektorn, skulle vara en byrå. Det bör påminnas om att denna lösning hade övervägts sedan 1996 [2] och att den rekommenderades av NERA-undersökningen om säkerheten inom järnvägsområdet som genomfördes för kommissionens räkning [3]. Denna inriktning har bekräftats i vitboken "Den gemensamma transportpolitiken fram till 2010: Vägval inför framtiden" [4] från september 2001. [2] I kommissionens vitbok "En strategi för vitalisering av gemenskapens järnvägar", KOM (96) 421 slutlig, identifieras klart och tydligt bristen på driftskompatibilitet samt oförenligheten mellan nationella säkerhetsregler som faktorer som begränsar järnvägarnas utveckling. I tidtabellen för åtgärder på sidan 47 anges att kommissionen skall studera flera alternativ för att förbättra den institutionella ramen för den framtida utvecklingen av järnvägarna (däribland inrättandet av en europeisk järnvägsbyrå). [3] NERA:s slutrapport - "Safety regulations and standards for european railways", februari 2000. Där rekommenderas att man inrättar en järnvägsbyrå "as an EU institution, providing an executive interface between DG TREN and the industry". Enligt NERA:s analys bör denna byrå tillhandahålla ett verktyg för att utveckla driftskompatibiliteten och finna gemensamma lösningar inom området järnvägssäkerhet i syfte att komma vidare i arbetet med att inrätta ett integrerat järnvägsområde på Europaplanet. [4] KOM(2001) 370. Vid utarbetandet av detta förslag har man kunnat bygga på förslagen till byrå inom sjöfarts- [5] och luftfartsområdena [6], samt på det arbete som kommissionen påbörjat om styrelseformer. [5] KOM(2000) 802. [6] KOM(2000) 595. I vitboken om styrelseformer i EU har man preciserat de villkor som skall uppfyllas för skapandet av byråer på EU-nivå. Man påminner om att fördragen medger att visst ansvar ges direkt åt byråer. Detta bör dock göras på ett sådant sätt att man tar hänsyn till ansvarsfördelningen mellan institutionerna och utan att det inkräktar på deras respektive behörigheter och roller. Härvid skall följande villkor vara uppfyllda: - "Byråer kan ges befogenhet att fatta beslut i enskilda ärenden inom vissa områden, men får inte anta generella föreskrifter. De får i synnerhet ges beslutsfattande befogenheter inom områden där ett enda allmänt intresse berörs och uppgifterna kräver särskild teknisk sakkunskap (till exempel flygsäkerhet). - Byråer kan inte ges uppgifter inom områden där fördraget har gett kommissionen direkta beslutsfattande befogenheter (till exempel konkurrensfrågor). - Byråer kan inte ges beslutsfattande befogenheter inom områden där de måste göra en avvägning mellan motstridiga allmänintressen, fatta politiska val eller utföra komplicerade ekonomiska bedömningar. - Byråer måste vara underkastade effektiv tillsyn och kontroll." [7] [7] KOM(2001) 428, s. 23. De begränsningar av befogenheterna för den järnvägsbyrå som skall inrättas enligt följande förordning, liksom dess institutionella organisation, bygger således direkt på de riktlinjer som anges i vitboken. 2. Den europeiska järnvägsbyrån för säkerhet och driftskompatibilitet 2.1. Mål Syftet med denna förordning är att inrätta en europeisk järnvägsbyrå för säkerhet och driftskompatibilitet. 2.2. Byrån 2.2.1. Uppgifter Byrån kommer att ingå som en del i gemenskapssystemet. Den skall vara det tekniska organ som ger gemenskapen de medel som är nödvändiga för att man skall kunna agera effektivt när det gäller driftskompatibilitet och säkerhet inom järnvägssektorn. Byråns arbetsuppgifter beskrivs närmare under kommentarerna till artiklarna (avsnitt 5). 2.2.2. Arbetssätt a) Ledningsorgan För att byrån skall fungera som avsett bör den verkställande direktören vara i hög grad oavhängig och ha stor handlingsfrihet när det gäller byråns inre organisation. Den verkställande direktören ansvarar också för upprättandet och genomförandet av budgeten och byråns arbetsprogram, samt för personalfrågor. För att den verkställande direktören skall få nödvändig legitimitet bör denne utses av styrelsen på förslag av kommissionen. En styrelse skall inrättas för övervakning av byrån. Den skall bestå av sex företrädare som utses av kommissionen och sex företrädare som utses av rådet samt tre experter som är erkända för sin kompetens inom sektorn, varvid de senare inte skall ha rösträtt. Denna sammansättning föreslås i enlighet med riktlinjerna i vitboken om styrelseformer [8] av den 25 juli 2001. Styrelsen skall anta byråns arbetsprogram och verksamhetsrapport. Den skall också anta byråns budget i början av varje räkenskapsår och anpassa den efter inkomna bidrag och övriga intäkter. [8] KOM (2001) 428. Se s. 7, anm. 2. En fullständig beskrivning av den verkställande direktörens och styrelsens befogenheter återfinns under kommentarerna till artiklarna (avsnitt 5). b) Personal För att utföra de uppgifter som beskrivs ovan behöver byrån högt kvalificerad personal i tillräckligt antal. Personalen beräknas behöva uppgå till ett hundratal personer. Tjänsteföreskrifter för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna och Anställningsvillkor för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna skall gälla för byråns personal. Bara en liten del av personalen är tänkt att komma från gemenskapens institutioner. Övrig personal kommer att rekryteras på grundval av erfarenheter och meriter. Utan att det påverkar behovet av att ha en tillräckligt stor och stabil personalstyrka med kvalificerade personer, kommer personalen att anställas på grundval av tillfälliga kontrakt på högst fem år, så att man säkerställer kontinuerlig förnyelse av en personalstyrka som är à jour med den tekniska utvecklingen, samtidigt som man garanterar att erfarenheter tillvaratas. c) Budget Byrån behöver ett budgetanslag som är tillräckligt stort för att den skall kunna anställa sin personal enligt ovan, sköta sina arbetsuppgifter och få verksamheten att fungera ordentligt. För det första året kan budgeten uppskattas till cirka 5 miljoner euro, och när byråns verksamhet är i full gång kan den öka till cirka 14,5 miljoner euro. Byråns budget kommer att finansieras främst genom ett bidrag från gemenskapen. Byrån får ta ut avgifter för sina publikationer, för sin utbildningsverksamhet och för andra tjänster. Storleken på dessa avgifter skall dock vara obetydlig i förhållande till byråns samlade budget. Gemenskapen avsätter cirka 2 600 miljoner euro per år för att finansiera järnvägsprojekt (TEN, Sammanhållningsfonden, Strukturfonderna, ISPA, forskningsprogram m.m.). Byråns årliga budget utgör mindre än 0,6 % av detta belopp och möjliggör ett mycket mer effektivt utnyttjande av de gemenskapsmedel som är avdelade för utveckling av järnvägssektorn. I förhållande till de medel som medlemsstaterna avsatt till järnvägssektorn (cirka 35 miljarder euro per år) utgör byråns budget mindre än 0,04 %. d) Säte Byrån bör placeras på en plats där den kan upprätta arbetsrelationer med berörda gemenskapsinstitutioner och där den lätt kan kalla samman experter från medlemsstaterna till möten. Kommissionen kommer att beakta dessa krav och utvärdera inkomna ansökningar, och kommer därefter att lägga fram ett eller flera förslag för behöriga myndigheter om var byrån kan förläggas. De behöriga myndigheterna skall inom sex månader efter det att förordningen antagits fastställa var byrån skall förläggas på grundval av detta förslag. e) Öppenhet Byrån skall stifta egna regler om insyn och tillgång till handlingar i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut och med beaktande av artikel 255 i EG-fördraget. 3. Val av rättslig grund Rättslig grund för den föreslagna förordningen är artikel 71.1, vilket är förenligt med förslagets syfte och med all den lagstiftning som hittills antagits eller föreslagits på järnvägsområdet, särskilt när det gäller säkerhet, med undantag för direktiven om driftskompatibilitet, som antagits på grundval av artikel 156. 4. Motivering av den föreslagna åtgärden Vilka är syftena med den planerade åtgärden mot bakgrund av gemenskapens åtaganden, och vilken gemenskapsdimension har problemet (t.ex. hur många medlemsstater berörs, och vilka lösningar har hittills använts)* Enligt fördraget skall en gemensam transportpolitik fastställas. De planerade åtgärderna för att genomföra denna politik inbegriper bestämmelser som syftar till att fastställa gemensamma regler för internationella transporter och bestämmelser som gör det möjligt att förbättra säkerheten vid transporter (se artikel 71.1). Inrättandet av byrån kommer att göra det möjligt att bidra till att man uppnår målen för den gemensamma transportpolitiken genom att man underlättar skapandet av ett järnvägsområde utan tekniska hinder, samtidigt som man garanterar en hög säkerhetsnivå. Vidtas den planerade åtgärden på ett område där gemenskapen ensam har behörighet eller där behörigheten delas med medlemsstaterna* Byrån kommer att arbeta med frågor som hör till gemenskapens behörighetsområde eftersom den kommer att bidra till genomförandet av gemenskapslagstiftning. Byrån kommer också att möjliggöra uppbyggnad av ett permanent nätverk av nationella myndigheter som har ansvar för säkerheten och driftskompatibiliteten inom järnvägsområdet, och kommer att bygga på deras erfarenheter för att utföra sina uppgifter. Vilken är den mest effektiva lösningen med beaktande av gemenskapens och medlemsstaternas resurser* Fastställandet av gemensamma regler för driftskompatibilitet och säkerhet inom järnvägssektorn kan endast ske på gemenskapsnivå. Eftersom det rör sig om en teknisk uppgift som kräver hög precision inom ett område under ständig teknisk utveckling, är det mest ändamålsenligt att inrätta en specialiserad byrå, och inte en institution med generell kompetens (som kommissionen). Vilka konkreta mervärden kommer den planerade åtgärden att innebära, och vilka kostnader skulle det medföra att inte vidta åtgärden* Tillbakagången inom järnvägssektorn, och sektorns oförmåga att återta marknadsandelar, hör till största delen samman med att det finns en mångfald av sinsemellan oförenliga nationella regler. Skapandet av byrån är ett sätt att bidra till inrättandet av ett integrerat och konkurrenskraftigt järnvägsområde. Utan ett snabbt och beslutsamt agerande inom detta område kan man inte stoppa tillbakagången inom järnvägssektorn, i synnerhet för godstransporter. Dessutom är en utveckling av detta transportsätt en förutsättning för hållbar rörlighet. Vilka handlingsalternativ har gemenskapen (rekommendation, ekonomiskt stöd, förordning, ömsesidigt erkännande)* Åtgärdens syfte kan bara uppnås genom en förordning. En förordning är den form av rättsakt som vanligen används när en gemenskapsbyrå skall inrättas. Krävs det en enhetlig lagstiftning eller räcker det med ett direktiv som anger de allmänna målen och låter medlemsstaterna välja metod för genomförande* Typen av rättsakt bestäms av åtgärdens syfte (se även föregående punkt). 5. Kommentarer till artiklarna Kapitel 1: Principer Artikel 1 Genom denna artikel inrättas byrån, och här definieras dess mål: att bistå kommissionen och medlemsstaterna i tekniska frågor för att öka driftskompatibiliteten och säkerheten i det europeiska järnvägssystemet. Under arbetet med att genomföra alla byråns uppgifter, skall hänsyn tas till utvidgningsprocessen och till järnvägsförbindelser med länder utanför unionen. Artikel 2 I denna artikel anges vilken typ av rättsakter byrån får utfärda, närmare bestämt rekommendationer och yttranden. Det betyder att byrån saknar självständig beslutsbefogenhet och att dess befogenheter är begränsade till genomförandet av tekniska arbetsuppgifter för kommissionens och medlemsstaternas räkning. Artikel 3 I denna artikel fastställs principen om deltagande av sakkunniga från järnvägssektorn i det arbete som genomförs av byrån. Här fastställs också formerna för detta deltagande. Artikel 4 I denna artikel fastställs principen om samråd med arbetsmarknadens parter, inom ramen för kommittén för social dialog, om de arbetsuppgifter som genomförs av byrån och som berör dessa parter direkt. Artikel 5 I denna artikel fastställs principen om samråd med användare och godskunder för de arbetsuppgifter som genomförs av byrån och som berör dessa direkt. Kapitel 2: Säkerhet Artikel 6 Enligt artikel 5 i direktivet om säkerhet på gemenskapens järnvägar skall man fastställa gemensamma säkerhetsmål och gemensamma säkerhetsmetoder. Byrån kommer att ha ansvar för den tekniska sakkunskapen i samband med utarbetandet av dessa texter. Artikel 7 Enligt artikel 14 i direktivet om säkerhet på gemenskapens järnvägar skall man utarbeta en mall för säkerhetsintyg. Byrån har ansvaret för att utarbeta en mall för säkerhetsintyg och för ansökningarna om säkerhetsintyg. Artikel 8 Denna artikel hänger samman med artikel 8 i förslaget till direktiv om säkerhet på gemenskapens järnvägar, som handlar om utredning av nya nationella säkerhetsåtgärder. Här klargörs byråns roll som sakkunnig i samband med denna utredning. På begäran av kommissionen skall byrån utreda åtgärderna i fråga och avge ett yttrande till kommissionen. Artikel 9 Denna artikel hänger samman med artikel 6 i förslaget till direktiv om säkerhet på gemenskapens järnvägar. Här fastställs byråns roll när det gäller kontroll av arbetet för ökad säkerhet på järnvägarna. Byrån skall ha ansvaret för att fastställa gemensamma indikatorer och för att samla in och bearbeta tillgängliga data. För att säkerställa största möjliga öppenhet skall byrån vartannat år lägga fram en rapport om säkerheten inom järnvägssektorn. För att genomföra dessa arbetsuppgifter skall byrån samarbeta med Eurostat. Artikel 10 Rätten att använda infrastruktur för internationell frakt samt operatörernas rätt att bedriva verksamhet utanför den medlemsstat där de är etablerade skall garanteras av de organ för marknadsreglering som inrättas genom direktiv 2001/14/EG. Enligt detta direktiv, samt direktiv 2001/12/EG, skall man inrätta en kommitté som skall underrättas om alla eventuella problem avseende tillträde till infrastrukturen. Dessa organ för reglering av marknaden är varken utformade eller utrustade för att själva kunna ta ställning till säkerhetsrelaterade tekniska frågor. Säkerhetsaspekter kan dock förekomma i de fall som organen skall undersöka. Det är därför väsentligt att de nationella organen för marknadsreglering, samt de kommittéer som nämns ovan, har möjlighet att begära ett oberoende tekniskt yttrande. Byrån skall tillhandahålla sådana tekniska yttranden inom två månader. För att säkerställa öppenhet skall byråns yttrande offentliggöras i en version som inte innehåller några uppgifter som berör affärshemligheter. Artikel 11 På öppna marknader är det viktigt att dokument som tillstånd, som är giltiga inom hela unionens territorium, och säkerhetsintyg, är direkt tillgängliga för alla berörda parter, på ett okomplicerat och öppet sätt, samtidigt som man bevarar affärshemligheter och respekterar immateriella rättigheter. Detta är särskilt viktigt för de nationella myndigheter som vid behov måste kunna verifiera att de operatörer som bedriver verksamhet på deras territorium följer reglerna. Därför har byrån ansvaret för att samla in alla berörda dokument, och att göra dem tillgängliga för allmänheten via en webbplats. Den skall för detta ändamål inrätta ett nätverk med de organ som har ansvaret för att utfärda dokumenten i fråga och med berörda myndigheter i medlemsstaterna. Kapitel 3: Driftskompatibilitet Artikel 12 Byrån är det huvudsakliga genomförandeinstrumentet för direktiven 96/48/EG och 2001/16/EG om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet. För detta ändamål kommer den att stå för den tekniska ledningen vid utarbetandet av de tekniska specifikationerna för driftskompatibilitet. I denna uppgift skall den försäkra sig om att hänsyn tas till teknikens utveckling och till överensstämmelse med andra europeiska standarder. Enligt direktiven om driftskompatibilitet (96/48/EG och 2001/16/EG) skall medlemsstaterna utse organ som skall ha ansvar för att genomföra bedömningen av komponenternas överensstämmelse eller lämplighet och för att kontrollera delsystem i syfte att utfärda en EG-försäkran. Det är väsentligt att dessa organ använder gemensamma tillvägagångssätt och metoder och att de utbyter erfarenheter. Det är också viktigt att dessa organ håller sig à jour med utvecklingen när det gäller driftskompatibilitet och att de, omvänt, kan offentliggöra eventuella svårigheter som hör samman med tillämpningen av vissa specifikationer. Byrån kommer därför att ha ansvaret för att organisera samarbetet mellan de anmälda organen. Artikel 13 I vissa fall kan det vara önskvärt att göra en neutral utvärdering av kvaliteten på det arbete som utförs av de anmälda organen. Det är i första hand den medlemsstat som godkänt dessa organ som har befogenhet att genomföra kontrollen och som har ansvaret för kontrollen. Byrån kan dock, beroende på det enskilda fallet, utföra kompletterande direktinspektioner av anmälda organ. I sådana fall har den inga beslutsbefogenheter gentemot det inspekterade organet, utan skall rapportera till kommissionen, som då kan hänvisa ärendet till den kommitté med företrädare för medlemsstaterna som inrättades genom direktiven om driftskompatibilitet. Artikel 14 En permanent övervakning av hur arbetet med att åstadkomma driftskompatibilitet fortskrider är absolut nödvändig. Byrån skall utföra denna övervakning och lägga fram en rapport vartannat år. Artikel 15 För att säkerställa förenlighet i den transportpolitik som bedrivs inom unionen är det viktigt att försäkra sig om att de infrastrukturprojekt som får gemenskapsbidrag i tekniskt hänseende uppfyller reglerna och målen avseende driftskompatibilitet. På begäran av kommissionen kommer byrån att agera som teknisk granskare av sådana projekt. Artikel 16 Denna artikel handlar om utarbetandet av ett certifieringssystem för järnvägsverkstäder. För att begränsa tomtransporterna och minska underhållskostnaderna är det absolut nödvändigt att ägarna och användarna av rullande materiel kan utföra underhåll på den plats där denna materiel finns, dvs. ibland utanför den medlemsstat där denna rullande materiell är registrerad. För detta ändamål måste de vara säkra på att underhållet genomförs på korrekt sätt med avseende på både kvalitet och säkerhet. Det är således nödvändigt att inrätta ett europeiskt system för certifiering av järnvägsverkstäder. Byrån kommer att ha ansvaret för att utföra det förberedande tekniska arbetet och för att formulera rekommendationer. Artikel 17 Yrkeskraven för tågförare är idag helt olika mellan medlemsstaterna och är i hög grad beroende av företagen själva. För att man skall göra framsteg i arbetet med att åstadkomma driftskompatibilitet, men också för att man skall möjliggöra fri rörlighet för arbetstagare inom denna sektor, är det absolut nödvändigt att successivt definiera gemensamma och erkända element i utbildningssystemen. Detta viktiga arbete med utvärdering, analys och tillnärmning av utbildningssystem och utbildningsbevis kommer att genomföras av byrån i samråd med arbetsmarknadens parter. Byrån skall tillsammans med berörda parter utarbeta ett system för godkännande av utbildningsanstalter och förarbevis i syfte att säkerställa erkännande av dessa inom hela gemenskapen. Den skall utforma rekommendationer i denna fråga. Byrån skall dessutom, i enlighet med det krav som uttryckts av Europaparlamentet [9], ha ansvaret för att främja personalutbyte, i synnerhet för tågförare, mellan medlemsstater. [9] Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg (KOM(1999) 617 - C5-0301/1999 - 1999/0252(COD)). Artikel 18 Om flera operatörer skall kunna bedriva trafik över nationella gränser i ett öppet nät krävs det ett gemensamt system för registrering av materiel. Detta system skall göra det möjligt för nationella myndigheter och för banhållare att försäkra sig om att materielen följer reglerna och att inhämta information om denna materiel (ägare, uppgift om när och av vem den tagits i drift, tekniska data, underhållsstatus m.m.). Detta system behöver inte nödvändigtvis vara centraliserat, men ett gemensamt format och en sammanlänkning av databaserna måste möjliggöra enkel identifiering av materielen samt framtagning av information om denna materiel. Byrån har ansvaret för att utarbeta en gemensam mall för registrering av rullande materiel. Den skall lämna en rekommendation till kommissionen som skall fatta ett beslut i enlighet med artikel 14 i direktiv 96/48/EG och artikel 14 i direktiv 2001/16/EG. Artikel 19 På öppna marknader är det viktigt att de dokument där materielens överensstämmelse med reglerna intygas är direkt tillgängliga för alla berörda parter, på ett okomplicerat och öppet sätt, samtidigt som man bevarar affärshemligheter och respekterar immateriella rättigheter. Detta är särskilt viktigt för de nationella myndigheter som vid behov måste kunna verifiera att den rullande materiel som används i trafik på deras territorier uppfyller kraven. Därför har byrån ansvar för att förvalta en offentlig lista över alla berörda dokument. Byrån skall för detta ändamål inrätta ett nätverk med de organ som har ansvaret för att utfärda dokumenten i fråga och med berörda myndigheter i medlemsstaterna. Kapitel 4: Utredningar; stöd till innovationsverksamhet Artikel 20 I denna artikel klargörs att byrån får låta göra utredningar om det är nödvändigt för dess arbete. Artikel 21 Denna artikel gör det möjligt för byrån att främja innovation inom områdena säkerhet och driftskompatibilitet inom järnvägssektorn, i synnerhet när det gäller utnyttjande av nya tekniska lösningar. Kapitel 5: Byråns organisation och interna verksamhet Artikel 22 I denna artikel klargörs att byrån är ett gemenskapsorgan och att den i varje medlemsstat skall åtnjuta den mest omfattande rättsliga kapacitet som tillkommer juridiska personer. Behöriga myndigheter skall, efter förslag från kommissionen, fatta beslut om var byrån skall placeras senast sex månader efter det att förordningen antagits. Byrån skall företrädas av den verkställande direktören. Artikel 23 I denna bestämmelse fastställs att byrån, i likhet med gemenskapen, skall omfattas av protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier. Artikel 24 Tjänsteföreskrifterna för gemenskapens institutioner gäller även för byråns personal. Bara en liten del av personalen är tänkt att komma från gemenskapens institutioner. Merparten av personalen kommer att vara tillfälligt anställda som rekryteras på grundval av erforderlig sakkunskap och erfarenhet. Det är viktigt att man säkerställer ett bra utbyte av sakkunskap mellan byrån, de nationella myndigheterna och järnvägssektorn, så att man får experter som är à jour med den senaste tekniska utvecklingen. Anställningskontrakten för byråns personal skall därför begränsas till högst fem år (med undantag för den verkställande direktören, se artikel 26). Artikel 25 I denna artikel fastställs arbetsuppgifterna och befogenheterna för den verkställande direktören, som inte får ta emot några som helst instruktioner från någon regering eller från någon annan organisation. Denne måste dock utföra varje instruktion från kommissionen och tillmötesgå varje begäran om bistånd från kommissionen. Den verkställande direktören skall också leda byrån, och har i denna egenskap ansvaret för att upprätta och genomföra budgeten och arbetsprogrammet. Den verkställande direktören har också ansvaret för alla personalfrågor. Artikel 26 I denna artikel definieras reglerna för tjänstetillsättningar inom byrån. Artikel 27 För att möjliggöra direkt demokratisk kontroll, och utöver de befogenheter som hänger samman med budgeten, får Europaparlamentet begära en utfrågning av byråns verkställande direktör i samband med presentationen av verksamhetsrapporten eller vid varje annan tidpunkt. Artikel 28 I artikel 27 fastställs styrelsens befogenheter. Den skall utse den verkställande direktören och har beslutsbefogenhet för antagandet av arbetsordningen, budgeten, arbetsprogrammet och verksamhetsrapporten. Dessutom skall den se till att byrån bedriver sin verksamhet med nödvändig öppenhet och opartiskhet. Artikel 29 I denna artikel fastställs att styrelsen skall vara sammansatt av sex företrädare för medlemsstaterna (utsedda av rådet), sex företrädare för kommissionen samt tre oberoende ledamöter som tillsätts av kommissionen på grundval av deras erkända sakkunskap inom sektorn. Styrelsens sammansättning avspeglar å ena sidan principen om åtskillnad mellan verkställande och lagstiftande organ. Europaparlamentet måste även i fortsättningen utgöra en oberoende demokratisk kontrollfunktion. Därför får det inte vara inblandat i styrelsebeslut för en byrå som utgör en del av ett verkställande organ som det skall kontrollera. Å andra sidan avspeglar styrelsens sammansättning principen om paritet mellan verkställande organ på gemenskapsnivå. För att styrelsen skall kunna utföra sina arbetsuppgifter effektivt och med fullt ansvarstagande, är det väsentligt att dess medlemsantal är begränsat. Artikel 30 I denna artikel föreskrivs att styrelsen skall utse en ordförande och en vice ordförande bland sina ledamöter och att dessa skall utses för en treårsperiod med möjlighet till förlängning en gång. Artikel 31 I denna artikel regleras frågor som rör styrelsesammanträden, både ordinarie och extraordinarie. Bland annat fastställs att den verkställande direktören skall närvara vid styrelsesammanträdena. Artikel 32 Styrelsen skall fatta sina beslut med två tredjedelars majoritet. Varje ledamot har en röst, med undantag för de tre experterna som inte har rösträtt. Artikel 33 I denna artikel fastställs de villkor på vilka byråns personal får genomföra besök i medlemsstaterna i syfte att fullgöra de uppgifter som byrån har ansvaret för. Artikel 34 Bestämmelserna om byråns avtalsrättsliga och utomobligatoriska ansvar är desamma som enligt artikel 288 i fördraget gäller för gemenskapen. Artikel 35 Byrån skall som arbetsspråk anta de språk som används mest inom järnvägssektorn. Det är samma arbetsspråk som för närvarande används i arbetet för att säkerställa driftskompatibilitet. Av effektivitetsskäl föreslås därför att man använder samma arbetsspråk för byråns interna arbete. Artikel 36 Byrån skall vara öppen för deltagande av europeiska länder som har ingått avtal med Europeiska gemenskapen som innebär att de antagit och tillämpar gemenskapens lagstiftning inom det område som omfattas av denna förordning. Artikel 37 I denna artikel föreskrivs att byrån skall tillämpa förordning (EG) 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar. Kapitel 6: Ekonomiska bestämmelser Artikel 38 Byråns budget kommer till största delen att finansieras genom ett bidrag från gemenskapen. Byrån kan ta betalt för sina tjänster (t.ex. publikationer och utbildning) i form av avgifter. En annan möjlighet är bidrag från tredje länder som deltar i byråns arbete i enlighet med artikel 36. Byrån behöver ett budgetanslag som är tillräckligt stort för att den skall kunna anställa den personal som anges ovan, sköta sina arbetsuppgifter och få verksamheten att fungera smidigt och effektivt. Den verkställande direktören skall utarbeta en preliminär budget som antas av styrelsen. Budgeten skickas därefter till kommissionen som behandlar ärendet enligt standardförfarandet för budgetarbetet. Artikel 39 Den verkställande direktören ansvarar för budgetens genomförande. Kommissionens styrekonom skall sköta den finansiella kontrollen. Revisionsrätten skall granska byråns räkenskaper och offentliggöra en årlig rapport. Europaparlamentet skall på styrelsens rekommendation bevilja byråns verkställande direktör ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten. Artikel 40 Styrelsen skall, efter att ha fått kommissionens godkännande och revisionsrättens yttrande, anta en budgetförordning som skall innehålla riktlinjer för upprättandet och genomförandet av byråns budget. Artikel 41 Alla gällande gemenskapsbestämmelser inom området bedrägeribekämpning skall gälla för byrån, dess personal och dess eventuella underleverantörer. Kapitel 7 : Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser Artikel 42 I denna artikel föreskrivs att byrån successivt skall utvidga sin verksamhet under en tvåårsperiod. Artikel 43 I denna artikel fastställs att kommissionen, inom fem år från det att byrån har inlett sin verksamhet, skall genomföra en oberoende utvärdering av tillämpningen av föreliggande förordning. Artikel 44 I artikeln anges när förordningen träder i kraft. 6. Slutliga överväganden En finansieringsöversikt bifogas förslaget. Någon konsekvensbedömning har inte gjorts, eftersom förslaget inte påverkar företagen. 2002/0024 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättandet av en europeisk järnvägsbyrå EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 71.1 i detta, med beaktande av kommissionens förslag [10], [10] EGT C, ..., s. ... . med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande [11], [11] EGT C, ..., s. ... . med beaktande av Regionkommitténs yttrande [12], [12] EGT C, ..., s. ... . i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget [13], och [13] EGT C, ..., s. ... . av följande skäl: (1) För att man successivt skall kunna bygga ihop järnvägsnäten i Europa till ett gemensamt trafikområde utan hindrande gränser måste man inom gemenskapen ta fram tekniska föreskrifter för järnvägstrafiken; det gäller såväl frågor om teknisk anpassning som säkerhetsfrågor, eftersom dessa områden alltid är knutna till varandra. (2) Enligt direktiv 1991/440/EEG om utvecklingen av gemenskapens järnvägar, i dess senast ändrade lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/12/EEG [14], skall järnvägsföretag med trafiktillstånd ges tillträdesrätt till järnvägsnäten för att bedriva internationell godstrafik. [14] EGT L 75, 15.3.2001, s. 1. (3) Enligt rådets direktiv 95/18/EG om tillstånd för järnvägsföretag [15], i dess senast ändrade lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/13/EG [16], skall varje järnvägsföretag inneha trafiktillstånd, och tillstånd utfärdade i en medlemsstat, vilken som helst, skall gälla inom hela gemenskapen. [15] EGT L 143, 27.6.1995, s.70. [16] EGT L 75, 15.3.2001, s. 26. (4) I Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/14/EG av den 26 februari 2001 om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg, fastställs en ny ramlagstiftning vars syfte är att Europas järnvägsnät successivt skall bilda ett gemensamt trafikområde utan hindrande gränser. (5) De tekniska och driftsmässiga skillnader som råder mellan de olika medlemsstaternas järnvägssystem har isolerat de nationella järnvägsmarknaderna från varandra och hindrat en dynamisk och Europaomfattande utveckling av järnvägarna. I rådets direktiv 96/48/EG av den 23 juli 1996 om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg [17], samt i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/16/EG av den 19 mars 2001 om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg [18], anges väsentliga krav och en ordning för hur obligatoriska TSD (tekniska specifikationer för driftskompatibilitet) skall fastställas. [17] EGT L 235, 17.9.1996, s. 6. [18] EGT L 110, 20.4.2001, s. 1. (6) För att man skall kunna uppfylla de två målen om säkerhet och driftskompatibilitet på en och samma gång krävs ett omfattande sakkunnigarbete, som måste ledas av ett särskilt organ. Det är skälet till varför man - inom ramen för gemenskapens befintliga institutioner och med bibehållande av maktbalansen inom gemenskapen - måste inrätta en europeisk järnvägsbyrå med uppgift att arbeta med frågor inom områdena säkerhet och driftskompatibilitet. Med en sådan byrå får man möjlighet att gemensamt och med god sakkunskap arbeta med målsättningarna inom områdena säkerhet och driftskompatibilitet för det europeiska järnvägsnätet och på så sätt bidra till att blåsa nytt liv i järnvägarna och ge stöd åt de allmänna målen i den gemensamma transportpolitiken. (7) Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv .../.../EG av den ... [om säkerhet på gemenskapens järnvägar] [19] skall man ta fram gemensamma indikatorer, mål och metoder inom säkerhetsområdet. För den uppgiften behövs oberoende sakkunskap. [19] EGT L, ... . (8) I syfte att förenkla förfarandena för utfärdandet av säkerhetsintyg åt järnvägsföretag, och med målsättningen att dessa intyg på sikt skall erkännas ömsesidigt av medlemsstaterna, måste man verka för att så många punkter som möjligt i intygen successivt blir ömsesidigt erkända av medlemsstaterna. (9) Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv .../.../EG av den ... [om säkerhet på gemenskapens järnvägar] [20] skall nationella säkerhetsåtgärder genomgå en granskning med avseende på deras betydelse för driftskompatibiliteten. För detta krävs ett yttrande grundat på oberoende och opartisk sakkunskap. [20] EGT L, ... . (10) När det gäller säkerheten är det viktigt att sörja för största möjliga öppenhet och en välfungerande informationsspridning. För analys av säkerhetsfaktorer saknas fortfarande en metod som är baserad på gemensamma indikatorer och som därigenom är möjlig att tillämpa på alla järnvägsaktörer, och en sådan analysmetod bör därför tas fram. I statistikfrågor måste man bedriva nära samarbete med Eurostat. (11) Nationella organ för säkerheten på järnvägarna, samt regleringsorgan och andra nationella myndigheter, bör ha rätt att inhämta oberoende sakkunnigutlåtanden från ett oberoende organ när de behöver utreda ärenden som rör flera medlemsstater. (12) Underhåll av rullande materiel är en viktig del i säkerhetsarbetet. Någon i verklig mening Europaomfattande marknad för underhåll av järnvägsmateriel finns inte, vilket beror på att det saknas ett system för certifiering av järnvägsverkstäder för underhåll. Det innebär extrakostnader och tomtransporter. Det är därför viktigt att successivt utforma ett europeiskt system för certifiering av järnvägsverkstäder. (13) Enligt direktiv 2001/16/EG skall en första uppsättning TSD (tekniska specifikationer för driftskompatibilitet) ligga klar senast den 20 april 2004. Kommissionen har uppdragit detta arbete åt AEIF (Association Européenne pour l'interopérabilité Ferroviaire - den europeiska organisationen för järnvägars driftskompatibilitet), som är en sammanslutning av tillverkare av järnvägsmateriel samt av trafikutövare och banhållare. Det är viktigt att tillvarata de erfarenheter som sakkunniga inom järnvägsområdet byggt upp genom sitt arbete i AEIF. För att kontinuiteten i arbetet skall kunna upprätthållas och TSD uppdateras fortlöpande krävs en permanent arbetsordning. (14) Driftskompatibiliteten hos de transeuropeiska näten måste öka, och de nya investeringsprojekt som tilldelas gemenskapsbidrag måste uppfylla målet för driftskompatibilitet i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut nr 1692/96/EG av den 23 juli 1996 om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet [21]. [21] EGT L 228, 9.9.1996, s. 1. Ändrat genom beslut nr 1346/2001/EG (EGT L 185, 6.7.2001, s. 1. (15) Yrkeskraven för tågförare är av betydelse för både säkerheten och driftskompatibiliteten i Europa. Yrkeskraven behövs också för att järnvägsanställda fritt skall kunna välja arbete inom olika medlemsstater. I frågan om yrkeskrav måste man följa den etablerade arbetsordningen för meningsutbyte mellan arbetsmarknadens parter (den s.k. sociala dialogen). Järnvägsbyrån måste bistå med den sakkunskap som behövs för att lösa frågan om Europaomfattande yrkeskrav. (16) Registrering tjänar först och främst som ett godkännande av att rullande materiel är lämplig för trafik under bestämda förhållanden. Registreringen bör utföras på ett sätt som medger öppenhet och insyn och som inte diskriminerar någon, och den bör handhas av myndigheter. Järnvägsbyrån måste bistå med sakkunskap för införandet av ett registreringssystem för rullande materiel. (17) För att sörja för största möjliga öppenhet och insyn och se till att alla parter får lika tillgång till uppgifter som är av intresse, måste allmänheten ha rät att ta del av de dokument som måste utarbetas under arbetet med driftskompatibilitet. Samma sak gäller för trafiktillstånd och säkerhetsintyg. Järnvägsbyrån måste tillhandahålla välfungerande hjälpmedel för denna informationsspridning. (18) En viktig uppgift som byrån bör medverka i är att främja innovationsverksamhet inom säkerhet och driftskompatibilitet för järnvägarna, särskilt när det gäller utnyttjandet av ny teknik. (19) För att kunna fullgöra sina uppgifter måste byrån ha ställning som juridisk person och ha en egen budget, som till största delen finansieras av gemenskapen. För att byrån skall kunna agera självständigt i sin dagliga verksamhet och vid utarbetandet av sina yttranden och rekommendationer, bör verkställande direktören bära det fulla ansvaret och byråns personal ha en oberoende ställning. (20) Byråns styrelse bör ha en sammansättning som motsvarar balansen mellan de två grenarna av gemenskapens verkställande makt samt säkerställer principen om att den verkställande makten står till svars inför Europaparlamentet. Utgående från de föreslagna riktlinjerna i vitboken om styrelseformer i EU [22], vilken offentliggjordes den 25 juli 2001, måste å ena sidan kommissionen och å andra sidan medlemsstaterna, därför vara företrädda med lika antal ledamöter i en styrelse, som har erforderliga befogenheter att upprätta budget, granska hur den följs, anta erforderliga föreskrifter i ekonomiska frågor, införa beslutsförfaranden med bestämmelser om öppenhet och insyn, samt utse en verkställande direktör. För att garantera insyn i och öppen redovisning av styrelsens beslut bör företrädare för berörda industribranscher delta i överläggningarna, dock utan rösträtt, eftersom denna är förbehållen företrädarna för den offentliga makten som måste stå till svars inför de myndigheter som har till uppgift att utöva demokratisk kontroll. De sistnämnda ledamöterna bör utses av kommissionen efter deras meriter och erfarenheter inom järnvägsområdet och inte utifrån det faktum att de råkar företräda en viss yrkesorganisation. [22] KOM(2001) 0428. (21) Byråns verksamhet bör bedrivas på ett öppet sätt och i enlighet med alla bestämmelser om god förvaltningssed och bedrägeribekämpning. Europaparlamentet bör tillförsäkras en fungerande tillsynsrätt och för detta ändamål ha möjlighet till utfrågningar av byråns verkställande direktör. (22) Eftersom målet för den föreslagna åtgärden - att inrätta ett speciellt organ med uppgift att utarbeta gemensamma lösningar för säkerhet och driftskompatibilitet för järnvägarna - inte kan genomföras på ett tillfredsställande sätt av medlemsstaterna var för sig, och målet därför - med hänsyn till den transnationella karaktären hos verksamheten - kan uppnås bättre på gemenskapsplanet, äger gemenskapen rätt att vidta åtgärder utan att det strider mot subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. Bestämmelserna i förordningen går heller inte längre än vad som erfordras för att uppnå nämnda mål, och den är därför förenlig med proportionalitetsprincipen i nämnda artikel. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Kapitel 1 - principer Artikel 1 Byråns inrättande och uppgifter 1. Genom denna förordning inrättas en europeisk järnvägsbyrå, i fortsättningen benämnd "byrån". 2. Byrån skall bistå med sakkunskap i samband med införandet av en gemenskapsomfattande lagstiftning som syftar till ökad driftskompatibilitet mellan olika järnvägssystem samt att lägga fast en gemensam inriktning för arbetet med säkerheten på de europeiska järnvägarna - allt detta med övergripande målet att bidra till upprättandet av ett gemensamt europeiskt trafikområde utan hindrande gränser och att garantera en god säkerhet. 3. Under arbetet med att uppnå dessa mål skall byrån ta full hänsyn till den pågående utvidgningen av Europeiska unionen och till de särskilda problem som det innebär att förbättra järnvägsförbindelser med länder utanför unionen. Artikel 2 Byråns befogenheter vad gäller rättsakter och åtgärder Byrån har rätt att a) lämna rekommendationer till kommissionen om tillämpningen av artiklarna 6, 7, 12, 14, 16, 17 och 18, b) lämna yttranden till kommissionen eller berörda myndigheter i medlemsstaterna i enlighet med artiklarna 8, 10, 13 och 15. Artikel 3 Deltagande av sakkunniga från järnvägarna 1. För utarbetandet av de rekommendationer som avses i artiklarna 6, 7, 12, 14, 16, 17 och 18, skall byrån utgå från den sakkunskap som byggts upp av sakkunniga från järnvägarna, i synnerhet de samlade erfarenheterna hos AEIF. 2. För verksamheten i punkt 1 skall byrån, efter att det årliga arbetsprogrammet antagits, träffa överenskommelse med järnvägarnas arbetsgivarorganisationer om arbetsgruppernas sammansättning, och därvid skall arbetsgivarorganisationerna lämna förslag till byrån i frågan. Byrån skall sörja för att arbetsgrupperna är representativa och bedriver sitt arbete på ett öppet sätt. 3. Varje arbetsgrupp skall ha en företrädare för byrån som ordförande. Artikel 4 Samråd med arbetsmarknadens parter När de arbetsuppgifter som är uppräknade i artiklarna 6, 12 och 17 har en omedelbar effekt för den sociala miljön eller för de järnvägsanställdas arbetsförhållanden, skall byrån samråda med arbetsmarknadens parter inom ramen för den verksamhet som bedrivs av kommittén för social dialog. Samrådet skall hållas innan byrån lämnar sina rekommendationer till kommissionen. Byrån skall till kommissionen överlämna de yttranden som inkommit från kommittén för social dialog, varefter kommissionen i sin tur skall lämna dem vidare till den kommitté som nämns i artikel 21 i direktiv 2001/16/EG. Artikel 5 Samråd med användare När de arbetsuppgifter som skall utföras enligt artiklarna 6 och 12 innebär omedelbara effekter för kunderna, skall byrån samråda med de organisationer som företräder godskunder och tågresenärer. Förteckningen över de organisationer med vilka samråd skall hållas skall upprättas av den kommitté som anges i artikel 21 i direktiv 2001/16/EG. Samrådet skall hållas innan byrån lämnat sina förslag till kommissionen. Yttranden som lämnats av berörda organisationer skall överlämnas av byrån till kommissionen, som i sin tur skall lämna dem vidare till den kommitté som anges i artikel 21 i direktiv 2001/16/EG. Kapitel 2 - säkerhet Artikel 6 Sakkunnigstöd 1. Byrån skall lämna rekommendationer till kommissionen om de gemensamma mål och metoder för säkerhetsarbetet som anges i direktiv 200./.../EG artikel 5 [om säkerhet på gemenskapens järnvägar]. 2. Byrån skall - på anmodan av kommissionen eller av den kommitté som nämns i direktiv 200./.../EG [om säkerhet på gemenskapens järnvägar], eller på eget initiativ - lämna rekommendationer om säkerheten. 3. För övergångsperioden före antagandet av de gemensamma säkerhetsmålen, de gemensamma säkerhetsmetoderna och de tekniska specifikationerna för driftskompatibilitet (TSD), samt för materiel- och banfrågor som inte omfattas av TSD, har byrån rätt att lämna erforderliga rekommendationer till kommissionen. Byrån skall sörja för att rekommendationerna är förenliga med gällande TSD och sådana som är under utarbetande. 4. Byrån skall lägga fram en nyttokostnadsanalys till stöd för de rekommendationer den lämnar i enlighet med denna artikel. 5. Byrån skall organisera och främja samarbetet mellan de nationella säkerhetsmyndigheterna och de inspektionsorgan som anges i direktiv 200./.../EG om säkerhet på gemenskapens järnvägar. Artikel 7 Säkerhetsintyg I direktivet om säkerhet på gemenskapens järnvägar föreskrivs i artikel 14 att säkerhetsintygen skall harmoniseras, och byrån skall i enlighet därmed utarbeta och lämna rekommendation om en mall för intygsformulär, som skall finnas även i elektronisk form, och en mall för ansökningsblanketter för intyg, med en förteckning över de viktigaste uppgifter som skall anges. Artikel 8 Nationella säkerhetsåtgärder 1. På kommissionens anmodan skall byrån göra en sakkunnigutredning om nya nationella säkerhetsåtgärder, om vilka uppgifter överlämnats till kommissionen i enlighet med artikel 8 i direktiv 200./.../EG [om säkerhet på gemenskapens järnvägar]. 2. Byrån skall utreda om åtgärderna är förenliga med de gemensamma säkerhetsmålen och gemensamma säkerhetsmetoderna enligt direktiv 200./.../EG [om säkerhet på gemenskapens järnvägar] samt med gällande TSD. 3. Om byrån, efter att ha gått igenom den motivering som medlemsstaten lämnat, kommer fram till att någon av åtgärderna inte är förenlig med de regler som nämns i punkt 2, skall den lämna ett yttrande till kommissionen inom två månader efter det att kommissionen underrättat byrån om åtgärderna. Artikel 9 Kontroll av arbetet för ökad säkerhet 1. Byrån skall inrätta ett nätverk med de nationella myndigheter som ansvarar för säkerhetsfrågor och med de nationella myndigheter som ansvarar för de inspektioner som skall göras enligt direktiv ../../EG [om säkerhet på gemenskapens järnvägar], varvid nätverket skall ha till syfte att fastlägga vad som skall ingå i de gemensamma indikatorer som är förtecknade i bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets direktiv .../.../EG av den ... [om säkerhet på gemenskapens järnvägar] [23] och samla in alla tillgängliga uppgifter om järnvägssäkerheten. [23] EGT L ... . 2. På grundval av definitionerna av säkerhetsindikatorerna, de nationella rapporterna om säkerhet och olyckor samt egna uppgifter, skall byrån vartannat år lägga fram en offentlig rapport om de resultat som åstadkommits i arbetet för ökad säkerhet. Den första rapporten skall offentliggöras under byråns tredje verksamhetsår. 3. Byrån skall använda sig av de underlag som Eurostat samlar in; byrån skall vidare samarbeta med Eurostat så att man kan undvika dubbelarbete och sörja för att metodiken för järnvägarnas säkerhetsindikatorer överensstämmer med motsvarande metodik för andra transportsätt. Artikel 10 Sakkunnigutlåtanden 1. De nationella regleringsorgan som beskrivs i artikel 30 i direktiv 2001/14/EG har rätt att inhämta sakkunnigutlåtanden från byrån om säkerhetsaspekter i ärenden som de skall pröva. 2. De kommittéer som inrättas i enlighet med artikel 35 i direktiv 2001/14/EG respektive artikel 11.2 i direktiv 91/440/EEG, i dess senast ändrade lydelse, har rätt att inhämta sakkunnigutlåtanden från byrån om säkerhetsaspekter i ärenden som ligger inom deras respektive behörighetsområden. 3. Byrån skall lämna sitt utlåtande inom två månader. I den version av utlåtandet som byrån offentliggör skall alla uppgifter som rör affärs- eller industrihemligheter vara bortrensade. Artikel 11 Offentligt register över handlingar 1. Byrån skall ansvara för hållandet av ett offentligt register över följande dokument: (a) Tillstånd utfärdade i enlighet med direktiv 95/18/EG. (b) Säkerhetsintyg utfärdade i enlighet med direktiv 200./.../EG [om säkerhet på gemenskapens järnvägar]. (c) Inspektionsrapporter som lämnats in till byrån i enlighet med artikel 23 i direktiv 200./.../EG [om säkerhet på gemenskapens järnvägar]. (d) Nationella bestämmelser som kommissionen underrättats om i enlighet med artikel 8 i direktiv 200./.../EG [om säkerhet på gemenskapens järnvägar]. 2. Nationella myndigheter med ansvar för utfärdandet av dokument som är förtecknade i punkt 1 skall - inom en månad från det att beslutet fattades - meddela byrån varje enskilt beslut om utfärdande, vägran att utfärda eller upphävande av ett sådant dokument. Byrån får göra en anmodan om att få ta del av de dokument där beslutet i fråga motiveras. I detta fall skall de berörda myndigheterna överlämna handlingarna till byrån inom femton arbetsdagar. 3. Byrån får komplettera det offentliga registret med hänvisningar till eller uppgifter om sådana handlingar som har betydelse för ändamålet med förordningen. Kapitel 3 - driftskompatibilitet Artikel 12 Byråns sakkunnigstöd Byrån skall bistå i arbetet med att utarbeta och införa lösningar för att åstadkomma driftskompatibilitet mellan olika järnvägssystem i enlighet med principerna och definitionerna i direktiven 96/48/EG och 2001/16/EG. Det innebär närmare bestämt att byrån a) - på kommissionens uppdrag - skall utarbeta förslag till TSD och överlämna dem till kommissionen, b) skall sörja för att TSD anpassas till teknikens utveckling, förändringar på marknaden och samhällets krav samt lägga fram förslag till kommissionen om sådan anpassning av TSD som byrån bedömer vara nödvändig, c) skall sörja för samordningen av å ena sidan utvecklings- och uppdateringsarbetet inom TSD-området, och å andra sidan arbetet med att ta fram Europastandarder som visar sig vara nödvändiga för driftskompatibiliteten; byrån skall vidare upprätthålla kontakter med de europeiska standardiseringsorgan i frågor som har betydelse i sammanhanget, d) skall organisera och främja samarbetet mellan de organ medlemsstaterna utsett och anmält till kommissionen. Artikel 13 Inspektioner och kontroller utförda av anmälda organ Utan att det inskränker medlemsstaternas ansvar för de anmälda organ de utsett, har byrån rätt - på kommissionens anmodan eller på eget initiativ - undersöka kvaliteten på det arbete som de anmälda organen utför. I erforderliga fall skall byrån lämna ett yttrande till kommissionen. Artikel 14 Bevakning av åstadkommandet av driftskompatibilitet 1. Byrån skall, på kommissionens anmodan, lämna rekommendationer om de metoder som skall användas för att åstadkomma driftskompatibilitet och som syftar till att underlätta samordningen, dels mellan trafikutövare och dels mellan banhållare, särskilt när det gäller planering av övergångar från äldre system till modernare. 2. Byrån skall bevaka hur arbetet framskrider när det gäller att göra järnvägssystemen driftskompatibla. Byrån skall vartannat år lägga fram och offentliggöra en rapport om detta. Den första rapporten skall offentliggöras under loppet av byråns andra verksamhetsår. Artikel 15 Driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska nätet För banbyggnadsprojekt, för vilket ansökan om bidrag från gemenskapen gjorts, skall byrån på kommissionens anmodan granska projektet med avseende på driftskompatibiliteten. Byrån skall lämna sitt yttrande inom en månad. Artikel 16 Certifiering av järnvägsverkstäder Byrån skall utarbeta ett europeiskt system för certifiering av järnvägsverkstäder avsedda för underhåll av rullande materiel samt lämna rekommendationer om införandet av ett sådant system. Artikel 17 Yrkeskrav 1. Byrån skall ställa upp de grundläggande yrkeskraven för tågförare och göra upp en förteckning över utbildningarna. Byrån skall göra åtskillnad mellan å ena sidan de allmänna yrkeskrav som gäller huvudkategorier av rullande materiel och å andra sidan de särskilda yrkeskrav som gäller enskilda järnvägslinjer och enskild utrustning. 2. För att trygga säkerheten på järnvägarna skall byrån, när det gäller de allmänna yrkeskraven, för varje huvudkategori av utrustning ställa upp de minimikrav som skall vara uppfyllda och de utbildningar som skall ha genomgåtts av tågförare. 3. Byrån skall lämna rekommendationer för införande av ett system för godkännande av utbildningsanstalter och de utbildningsbevis de utfärdar. 4. Byrån skall främja och underlätta kunskaps- och erfarenhetsutbyte för tågförare och utbildningspersonal genom möjlighet till personalutbyte mellan järnvägsföretag i olika medlemsstater. Artikel 18 Registrering av rullande materiel Byrån skall för registrering av rullande materiel utarbeta en mall som överensstämmer med kraven i artikel 14 i direktiv 96/48/EG och artikel 14 i direktiv 2001/16/EG samt lämna en rekommendation till kommissionen om denna mall. Artikel 19 Register och databas över dokument om driftskompatibilitet Byrån skall hålla ett offentligt register över följande dokument som är angivna i direktiven 2001/16/EG och 96/48/CE: (a) Kontrollförklaringar för delsystem. (b) EG-kontrollförklaringar om komponenters överensstämmelse med EG :s krav. (c) Tillstånd för ibruktagande med tillhörande registreringsnummer. (d) Register över banor och rullande materiel. De berörda organen skall överlämna dessa dokument till byrån; rutinen för detta skall fastställas av byrån. Byrån skall lägga upp en databas över dokumenten. Allmänheten skall ha tillgång till databasen via en webbplats. Kapitel 4 - utredningar; stöd till innovationsverksamhet Artikel 20 Utredningar Byrån har rätt, när så krävs av de uppgifter som ålagts byrån genom förordningen, att låta göra utredningar som skall finansieras inom ramen för dess egen budget. Artikel 21 Stöd till innovationsverksamhet Kommissionen får ålägga byrån att stödja innovationsverksamhet som syftar till förbättringar av järnvägars driftskompatibilitet och säkerhet, särskilt i fråga om utnyttjande av ny IT-teknik och trackingsystem för vagn- och godslägesbestämning. Kapitel 5 - Byråns organisation och interna verksamhet Artikel 22 Juridisk ställning. Placering 1. Byrån skall vara ett organ inom gemenskapen. Den skall ha ställning som juridisk person. 2. Beslut om byråns placering skall, på förslag av kommissionen, fattas av de behöriga myndigheterna senast sex månader efter det att förordningen antagits. 3. I varje medlemsstat skall byrån åtnjuta den mest omfattande rättsliga kapacitet som tillkommer juridiska personer i enlighet med den aktuella nationella lagstiftningen. Särskilt gäller att byrån skall ha rätt att förvärva och avyttra lös och fast egendom samt att föra talan inför rätta. 4. Byrån skall företrädas av sin verkställande direktör. Artikel 23 Immunitet och privilegier Protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier skall omfatta även byrån och dess anställda. Artikel 24 Personal 1. Byråns anställda omfattas av de regler och föreskrifter som gäller alla tjänstemän och andra anställda i Europeiska gemenskaperna. Styrelsen skall, i samförstånd med kommissionen, besluta om erforderliga tillämpningsbestämmelser. 2. Utan att det påverkar artikel 26, skall de befogenheter som - i enlighet med tjänsteföreskrifterna för Europeiska gemenskapernas tjänstemän och anställningsvillkoren för Europeiska gemenskapernas övriga anställda - tilldelats tillsättningsmyndigheten och upphandlingsmyndigheten utövas av byrån egen personal. 3. Utan att det påverkar artikel 26.1 skall byråns personal vara sammansatt av tillfälligt anställda som byrån anställt för en tid på högst fem år. De tillfälligt anställda skall bestå av - personal rekryterad bland sakkunniga från järnvägarna på grundval av deras meriter och erfarenheter när det gäller järnvägars säkerhet och driftskompatibilitet, - tjänstemän som avdelats eller utstationerats av kommissionen för att utföra ledande och administrativa göromål, - annan personal som tillhör kategorin Europeiska gemenskapernas övriga anställda och som skall utföra handläggar- eller sekreterargöromål. 4. Experter, som deltar i de arbetsgrupper som inrättas av byrån, skall inte räknas till byråns personal. Deras kostnader för resor och uppehälle skall ersättas av byrån i enlighet med de regler och tariffer som styrelsen fastställt. Artikel 25 Verkställande direktörens uppgifter och befogenheter 1. Byrån skall ledas av en verkställande direktör. Han skall ansvara för byråns löpande verksamhet och verka helt självständigt. Han skall varken begära eller ta instruktioner av regeringar eller andra organ eller av företag. 2. Verkställande direktören skall a) utarbeta arbetsprogrammet och efter kommissionens godkännande lägga fram det för styrelsen, b) vidta erforderliga åtgärder för omsättandet av arbetsprogrammet i praktiken; han skall vidare tillmötesgå varje anmodan från kommissionen om bistånd, c) vidta erforderliga åtgärder, däribland fastställa interna förvaltningsbestämmelser och offentliggöra meddelanden, för att tillse att byråns verksamhet följer förordningen, d) inrätta ett välfungerande utvärderingssystem så att man skall kunna jämföra de resultat byrån åstadkommit med dess verksamhetsmål, samt utifrån detta jämförelseunderlag årligen utarbeta ett förslag till en allmän rapport och lägga fram den för styrelsen, e) med jämna mellanrum göra utvärderingar som uppfyller vedertagna normer inom fackområdet, f) i personalärenden utöva sina befogenheter enligt artikel 23.2, g) upprätta en budget över byråns intäkter och utgifter i enlighet med artikel 38 samt genomföra budgeten i enlighet med artikel 39. 3. Verkställande direktören får biträdas av en eller flera enhetschefer. Han får inte delegera de befogenheter som tilldelats honom. Artikel 26 Tjänstetillsättningar inom byrån 1. Byråns verkställande direktör skall tillsättas av styrelsen på förslag av kommissionen. Styrelsen har befogenhet att på kommissionens förslag entlediga verkställande direktören. Verkställande direktörens mandatperiod skall vara fem år. Perioden får förlängas en gång med högst två år. 2. Verkställande direktören skall tillsätta övriga tjänster på byrån i enlighet med principerna i artikel 23. Artikel 27 Europaparlamentets utfrågning av verkställande direktören Verkställande direktören skall årligen lägga fram byråns allmänna verksamhetsrapport för Europaparlamentet. Europaparlamentet har också rätt att när som helst anmoda verkställande direktören att ställa upp på en utfrågning om frågor som rör byråns verksamhet. Artikel 28 Styrelsens befogenheter 1. Byrån skall ha en styrelse. 2. Styrelsen skall a) tillsätta verkställande direktören i enlighet med artikel 26, b) före den 31 mars varje år anta byråns allmänna rapport för närmast föregående kalenderår och överlämna den till kommissionen, rådet och Europaparlamentet, c) före den 30 oktober varje år anta byråns arbetsprogram för det kommande kalenderåret och överlämna det till kommissionen, rådet och Europaparlamentet, d) anta byråns slutgiltiga budget före räkenskapsårets början samt i förekommande fall justera den för att bringa den i överensstämmelse med gemenskapens bidrag och byråns övriga intäkter, e) utöva sina funktioner avseende byråns budget i enlighet med bestämmelserna i kapitel 6, f) utöva disciplinär makt över verkställande direktören och se till att byråns verksamhet bedrivs med iakttagande av erforderlig öppenhet och opartiskhet. Artikel 29 Styrelsens sammansättning 1. Styrelsen skall vara sammansatt av - sex företrädare från rådet, - sex företrädare från kommissionen, - tre oberoende ledamöter utan rösträtt vilka tillsätts av kommissionen på grundval av deras erkända sakkunskap inom järnvägsområdet. 2. Rådet och kommissionen skall utse sina respektive företrädare samt, för var och en av dem, en suppleant, som vid ordinarie ledamots frånvaro får företräda den senare och därvid inneha rösträtt. Mandatperioden för ledamöterna i styrelse skall vara fem år. Perioden får förlängas en gång. Artikel 30 Styrelsens ordförandeskap 1. Styrelsen skall inom sig välja ordförande och vice ordförande. Vice ordföranden skall inträda i ordförandens ställe när den senare inte kan fullgöra sina plikter. 2. Ordförandens och vice ordförandens mandatperiod skall vara tre år; dock skall den alltid löpa ut när uppdraget som styrelseledamot upphör. Mandatperioden får förlängas en gång. Artikel 31 Sammanträden 1. Sammankallande till styrelsens sammanträden skall vara ordföranden. Byråns verkställande direktör skall delta i överläggningarna. 2. Styrelsen skall sammanträda minst två gånger per år. Den skall också sammanträda på initiativ av dess ordförande, på anmodan av kommissionen eller på anmodan av en majoritet av dess ledamöter. Artikel 32 Röstning Styrelsen skall fatta sina beslut med två tredjedelars majoritet av de röstberättigade ledamöterna. Varje ledamot skall ha en röst, med undantag av de tre oberoende ledamöterna och verkställande direktören, vilka skall sakna rösträtt. Artikel 33 Inspektioner i medlemsstater 1. För att kunna fullgöra de uppgifter som i enlighet med artiklarna 8, 9, 10, 13 och 15 åligger byrån, har den på kommissionens anmodan rätt att göra inspektioner i medlemsstaterna. Medlemsstaternas nationella myndigheter skall underlätta arbetet för byråns personal så att inspektionerna förlöper smidigt. Byråns tjänstemän skall ha a) befogenhet att granska akter, data, redogörelser och alla andra handlingar av betydelse för genomförandet av gemenskapens lagstiftning om järnvägars driftskompatibilitet och säkerhet, b) befogenhet att ta fotokopior av hela eller delar av nämnda akter, data, redogörelser och andra dokument, c) befogenhet att begära muntliga redogörelser på plats, d) tillträde till alla lokaler, utomhusområden och transportmedel. 2. Byrån skall underrätta den berörda medlemsstaten om sin planerade inspektion samt meddela namnen på de utsända tjänstemännen och datum då inspektionen enligt plan skall påbörjas. De tjänstemän från byrån som sänds ut för att genomföra inspektioner skall utöva sina befogenheter efter uppvisande av ett beslut av byråns verkställande direktör, i vilket omfattningen av och ändamålet med tjänstemännens uppdrag är angivna. 3. När en inspektion har slutförts och efter att ha hört ansvariga för de inspekterade inrättningarna, skall byrån avfatta en rapport och överlämna den till kommissionen och den berörda medlemsstaten. Artikel 34 Ansvar 1. Byråns avtalsrättsliga ansvar skall regleras av den lagstiftning som är tillämplig på avtalet i fråga. 2. Europeiska gemenskapernas domstol skall vara behörig att träffa avgöranden med stöd av skiljedomsklausuler i avtal som byrån ingått. 3. Vad beträffar utomobligatoriskt ansvar skall byrån ersätta skada, som orsakats av dess avdelningar eller av dess anställda under tjänsteutövning, i enlighet med de allmänna principer som är gemensamma för medlemsstaternas rättsordningar. 4. Europeiska gemenskapernas domstol skall vara behörig att avgöra tvister om sådant skadestånd som avses i punkt 3. 5. De anställdas personliga ansvar gentemot byrån skall regleras av bestämmelserna i de tjänsteföreskrifter eller anställningsvillkor som gäller för dem. Artikel 35 Språk 1. Arbetsspråken inom byrån skall vara engelska, franska och tyska. Medlemsstat har rätt att vända sig till byrån på något av gemenskapens språk, valfritt vilket. 2. De översättningar som krävs för byråns verksamhet skall utföras av Översättningscentrum för Europeiska gemenskapernas organ. Artikel 36 Deltagande av länder utanför EU 1. Byrån skall vara öppen för deltagande av europeiska länder som har ingått avtal med Europeiska gemenskapen som innebär att de antagit och tillämpar gemenskapens lagstiftning inom det område som omfattas av förordningen. 2. I enlighet med tillämpliga bestämmelser i ovannämnda avtal skall överenskommelser träffas, där sätten för de berörda ländernas deltagande i byråns verksamhet fastläggs, varvid särskild vikt skall läggas vid karaktären och omfattningen av deras deltagande. Överenskommelserna skall bland annat innehålla bestämmelser om ekonomiska bidrag och personalpolitik. Det får finnas bestämmelser om personalrepresentation i styrelsen, eventuella personalrepresentanter skall dock sakna rösträtt. Artikel 37 Öppenhet och insyn Förordning (EG) nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar skall omfatta de dokument byrån förfogar över. Styrelsen skall anta rutiner för tillämpningen av nämnda förordning. Kapitel 6 - ekonomiska bestämmelser Artikel 38 Budget 1. Byråns intäkter skall bestå av - bidrag från gemenskapen, - i förekommande fall bidrag från länder utanför EU som deltar i byråns verksamhet i enlighet med artikel 35, - influtna avgifter för publikationer, utbildning och andra tjänster som byrån tillhandahåller. 2. Byråns utgifter skall omfatta kostnader för personal, förvaltning, kontorsutrustning och drift. 3. Verkställande direktören skall göra en beräkning av byråns intäkter och utgifter för närmast följande räkenskapsår och överlämna den till styrelsen tillsammans med en tjänsteförteckning. 4. Intäkterna och utgifterna skall vara i balans 5. Styrelsen skall senast den 31 mars anta ett preliminärt budgetförslag för närmast följande räkenskapsår och överlämna det till kommissionen, som på grundval av förslaget skall införa motsvarande beräkningar i det preliminära förslag till Europeiska gemenskapernas allmänna budget som kommissionen skall lägga fram inför rådet i enlighet med artikel 272 i fördraget. 6. Styrelsen skall senast den 15 januari under det aktuella räkenskapsåret anta byråns budget och vid behov anpassa den till det bidrag från gemenskapen som budgetmyndigheten fattat beslut om. Artikel 39 Genomförande och budgetuppföljning 1. Verkställande direktören skall genomföra byråns budget. 2. Kommissionens styrekonom skall kontrollera byråns alla betalningsåtaganden och betalningar av utgifter samt fastställanden och inflöden av byråns intäkter. 3. Verkställande direktören skall senast den 31 mars varje år till kommissionen, styrelsen och Europeiska gemenskapernas revisionsrätt överlämna utförliga räkenskaper över närmast föregående räkenskapsårs intäkter och utgifter. Revisionsrätten skall granska räkenskaperna i enlighet med artikel 248 i fördraget. Den skall årligen offentliggöra en rapport om byråns verksamhet. 4. Europaparlamentet skall på rådets rekommendation bevilja byråns verkställande direktör ansvarsfrihet beträffande genomförandet av budgeten. Artikel 40 Budgetförordning Efter att ha mottagit kommissionens godkännande och revisionsrättens yttrande skall byrån anta sin budgetförordning, i vilken det särskilt skall anges vilket förfarande som skall användas vid utarbetandet och genomförandet av byråns budget i enlighet med artikel 142 i budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget. Artikel 41 Bedrägeribekämpning 1. Bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 [24] av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) skall tillämpas fullt ut i syfte att bekämpa bedrägeri, korruption och andra lagstridiga handlingar. [24] EGT L 136, 31.5.1999. 2. Byrån skall ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) [25], och skall utan dröjsmål anta erforderliga bestämmelser som skall vara tillämpliga på alla anställda vid byrån. [25] EGT L 136, 31.5.1999. 3. I finansieringsbeslut och i avtal och styrmedel för genomförandet av sådana beslut skall uttryckligen föreskrivas att revisionsrätten och OLAF vid behov skall ha rätt att utföra kontroller på plats hos dem som fått bidrag från byrån. Artikel 42 Igångsättande av byråns verksamhet Byrån skall vara fullt verksam inom 24 månader efter det att förordningen har trätt i kraft. Artikel 43 Utvärdering Inom fem år efter det att byrån inlett sin verksamhet skall kommissionen göra en utvärdering om hur förordningen genomförts, om de resultat byrån åstadkommit och om dess arbetsmetoder. I utvärderingen skall man beakta åsikterna hos företrädare för järnvägsanställda, för arbetsmarknadens parter och för konsumentorganisationer. Resultaten från utvärderingen skall offentliggöras. Kommissionen skall vid behov lägga fram förslag om ändringar av förordningen. Artikel 44 Denna förordning träder på dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den ... På Europa På rådets vägnar Ordförande Ordförande FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT >Plats för tabell> 1. BERÖRDA BUDGETRUBRIKER (nummer och beteckning) En ny budgetrubrik, B2-703, kommer att skapas under rubriken B2-7 "Transport". Denna budgetrubrik kommer att omfatta medel som avdelats för driftskompatibilitet under budgetrubrikerna B2-704 och B5-700 (subventioner till AEIF). 2. ALLMÄNNA UPPGIFTER 2.1 Sammanlagda anslag för åtgärden (del B): miljoner euro i åtagandebemyndiganden: ej tillämpligt 2.2 Tillämpningsperiod: från och med 2004 2.3 Flerårig total utgiftsberäkning: a) Förfalloplan för åtagandebemyndiganden/betalningsbemyndiganden (finansiellt stöd) (se punkt 6.1.1 ) Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) >Plats för tabell> b) Tekniskt och administrativt stöd och stödutgifter (se punkt 6.1.2) >Plats för tabell> >Plats för tabell> Ej tillämpligt c) Total budgetkonsekvens i form av personalutgifter och övriga administrativa utgifter (se punkterna 7.2 och 7.3) >Plats för tabell> >Plats för tabell> 2.4 Förenlighet med den ekonomiska planeringen och budgetplanen |X| Förslaget är förenligt med gällande ekonomisk planering | | Förslaget kräver omfördelningar under den berörda rubriken i budgetplanen, | | i nödvändiga fall med stöd av bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet. 2.5 Påverkan på inkomsterna | | Inkomsterna påverkas inte (gäller tekniska aspekter på genomförandet av en åtgärd) ELLER |X| Inkomsterna påverkas enligt följande: Inkomster från tredje lands deltagande, eller från offentliggörande av dokument, är möjliga men inte kvantifierbara i detta skede. De kommer att vara av mindre betydelse i förhållande till byråns budget. Därför täcks de samlade nedan nämnda kostnaderna av ett bidrag från gemenskapen. - Obs.: den metod som använts för att beräkna påverkan på inkomsterna skall redovisas närmare på ett separat blad som bifogas denna finansieringsöversikt. Miljoner euro (avrundat till en decimal) >Plats för tabell> (Om flera budgetrubriker påverkas skall varje rubriks nummer anges i tabellen) 3. BUDGETTEKNISKA UPPGIFTER >Plats för tabell> 4. RÄTTSLIG GRUND EG-fördraget artikel 71.1. 5. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN OCH SKÄL FÖR ÅTGÄRDEN 5.1 Behovet av gemenskapsåtgärder [26] [26] Ytterligare upplysningar finns i den separata vägledningen. I vitboken "Den gemensamma transportpolitiken fram till 2010: Vägval inför framtiden" [27] tillkännagav kommissionen att den år 2001 skulle lägga fram ett förslag, inom ramen för ett nytt åtgärdspaket, om skapandet av en gemenskapsstruktur för säkerhet och driftskompatibilitet inom järnvägssektorn. [27] KOM(2001) 370 s 31. År 2001 beställde kommissionen en undersökning [28] om möjligheten att lämna ifrån sig vissa uppgifter som utförs av generaldirektoratet för energi och transport. Denna undersökning var i huvudsak inriktad på utarbetande av tekniska standarder inom järnvägssektorn. I undersökningen drar man drar slutsatsen att dessa uppgifter visserligen inte kan räknas till kommissionens kärnverksamhet, men att de dock hör till offentliga myndigheters ansvarsområde och att de skall anförtros en specialiserad byrå. [28] Undersökning 3CE Det viktigaste skälet till att inrätta byrån är nödvändigheten att vidta åtgärder på gemenskapsnivå när det gäller säkerheten på järnvägsområdet. Formerna för dessa åtgärder bygger på ett utkast till direktiv om säkerhet inom järnvägssektorn och på föreliggande förslag till byrå. I direktivet om säkerhet inom järnvägssektorn definieras principerna och ramen för ett närmande av säkerhetssystemen. I direktivet hänvisas också till byrån för analysarbetet och för det tekniska utarbetandet av gemenskapsåtgärderna. Gemenskapen skulle inte kunna vidta åtgärder på detta område utan stöd av ett oberoende tekniskt organ som kan tillhandahålla sakkunskap på hög nivå, samtidigt som man garanterar opartiskhet i förhållande till marknadsaktörerna och de nationella myndigheterna. Tidigare kunde järnvägssäkerhet hanteras uteslutande på det nationella planet eftersom de nationella marknaderna var stängda. I takt med att järnvägarna gradvis har öppnats så att andra länder kan få tillgång till dem har det dock, av två skäl, uppstått ett behov av att utveckla gemensamma metoder när det gäller säkerheten. Först och främst gäller det att garantera en hög säkerhetsnivå på en öppen marknad för allt fler operatörer. Därefter måste man skapa förhållanden som medger effektivt utnyttjande av rätten till tillträde till denna infrastruktur, utan att nationella, sinsemellan oförenliga säkerhetsregler skapar nya hinder för tillträde. Inrättandet av byrån är också motiverat av behovet att påskynda arbetet med att åstadkomma driftskompatibilitet genom att tillhandahålla stabila och tillräckliga medel för detta. Efter inledningsfasen, och med hänsyn till omfattningen av arbetet med att genomföra direktiv 2001/16/EG om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg, förefaller det vara absolut nödvändigt att ha en permanent teknisk struktur till sitt förfogande med tillräckliga resurser för att styra och samordna - tillsammans med branschen, operatörerna och banhållarna - utarbetandet av de tekniska specifikationerna för driftskompatibilitet, och sedan för att tillämpa dem. Idag bygger arbetet med att genomföra direktiven 96/48/EG och 2001/16/EG om driftskompatibilitet på enskilda mandat som getts åt AEIF (Association Européenne pour l'Interopérabilité Ferroviaire). Denna modell var lämplig för inledningen av processen men måste nu utvecklas i riktning mot en mer permanent lösning som inbegriper ett större antal aktörer. Principen om direkt deltagande av branschen och operatörerna i arbetet med att utarbeta de tekniska specifikationerna för driftskompatibilitet kommer att tillämpas även i fortsättningen, men med ökade resurser. Slutligen är det fullt motiverat att behandla driftskompatibilitet och järnvägssäkerhet tillsammans, eftersom det finns ett nära samband mellan dessa två områden. Säkerheten är en mycket viktig del i de tekniska specifikationerna för driftskompatibilitet, och den måste således tas i beaktande redan vid utarbetandet av dessa specifikationer. Omvänt gäller att sinsemellan oförenliga säkerhetsregler kan utgöra betydande hinder för utrustningars driftskompatibilitet. I båda fallen får för övrigt de formulerade kraven samma form, dvs. tekniska specifikationer och europeiska standarder. De åtgärder som föreslås berör alla europeiska medborgare eftersom de kommer att utgöra bidrag till den politik som går ut på att åstadkomma hållbar rörlighet. De berör i synnerhet järnvägsnäringens kunder. De kommer att göra detta transportsätt mer konkurrenskraftigt samtidigt som man garanterar en hög säkerhetsnivå. Slutligen har de en direkt betydelse för järnvägsföretag, banhållare och tillverkare av järnvägsmateriel. För de sistnämnda bör tillnärmningen av tekniska standarder och säkerhetsstandarder på lång sikt leda till minskade kostnader för järnvägsmateriel och för dess underhåll, samtidigt som de möjliggör ökad konkurrenskraft för den europeiska industrin. Den europeiska marknaden för järnvägsutrustning uppgår till 13 miljarder euro per år. Den inre marknaden för sådan utrustning har dock inte fullbordats på grund av tekniska skillnader mellan länderna. Genom att ge ett starkt incitament till arbetet med att åstadkomma driftskompatibilitet, kommer byrån att göra det möjligt att påskynda detta arbete och att minska kostnaderna för järnvägsmateriel. Yrkesutövarna inom sektorn (UNIFE) stödjer den planerade byrån, eftersom de anser att byrån är ett oumbärligt instrument för att förverkliga den inre marknaden för järnvägsutrustning. Dessutom kommer ökad standardisering av utrustning, tack vare de specifikationer som tas fram av byrån, att göra det möjligt att öka den europeiska industrins konkurrenskraft på världsmarknaden. De europeiska tillverkarna står för 60 % av världsproduktionen och sysselsätter cirka 130 000 personer. Det handlar alltså om en sektor som är mycket viktig för den europeiska industrin. Slutligen kommer byrån att göra det möjligt att se till att de offentliga medel som avsatts för järnvägarna (mer än 35 miljarder euro per år), inbegripet gemenskapskrediterna, investeras i projekt som är förenliga med målen för den gemensamma transportpolitiken, i synnerhet när det gäller säkerhet och driftskompatibilitet. Bättre användning av de gemenskapsmedel som är avsedda för järnvägssektorn Gemenskapen avsätter cirka 2 600 miljoner euro per år för att finansiera järnvägsprojekt (TEN, Sammanhållningsfonden, strukturfonderna, ISPA, forskningsprogram m.m.). Byråns årliga budget utgör mindre än 0,6 % av detta belopp och kommer att möjliggöra en mycket effektivare användning av gemenskapens resurser genom att man säkerställer driftskompatibilitet för de projekt som finansieras. 5.2 Planerad verksamhet och villkor för finansiering via budgeten Målet är att inrätta en gemenskapsbyrå med ansvar för arbeten som rör driftskompatibilitet och säkerhet inom järnvägssektorn. Denna byrå bör kunna tas i drift 2005, efter en ettårig igångsättnings- och inkörningsperiod (2004). 5.3 Genomförandebestämmelser Ej tillämpligt. 6. BUDGETKONSEKVENSER 6.1 Totala budgetkonsekvenser för del B (för hela programperioden) (Den beräkning som ligger till grund för nedanstående tabell skall redovisas genom uppdelningen i tabell 6.2.) 6.1.1 Finansiellt stöd Åtagandebemyndiganden, miljoner euro (avrundat till tre decimaler) >Plats för tabell> Ej tillämpligt 6.2. Kostnadsberäkning per åtgärd för del B (för hela programtiden) [29] [29] Ytterligare upplysningar finns i den separata vägledningen. Byrån kommer att inrättas i tre etapper. De sex första månaderna (första halvåret 2004) kommer att reserveras för inrättande av byrån, hyra av lokaler, de första personalrekryteringarna, installation av nödvändig utrustning och upprättande av en IT-infrastruktur för handhavande av databaserna. Under den andra etappen (andra halvåret 2004) kommer byrån att ta ansvaret för pågående arbete med att utarbeta de tekniska specifikationerna för driftskompatibilitet. Byrån kommer då också att inrätta systemet för övervakning av järnvägssäkerheten och för bevakning av de framsteg som görs inom området driftskompatibilitet. Före utgången av 2005 kommer byrån att vara fullt verksam och kommer att åta sig alla de uppgifter som anges i förordningen. Utvärdering av kostnaderna när byrån är fullt verksam a) Personal Byråns personal skall bestå av fulltidsarbetande tjänstemän som omfattas av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna. Dessa tjänstemän skall rekryteras på grundval av tidsbestämda kontrakt, så att man får tillgång till experter som har dokumenterad erfarenhet inom sektorn och som är insatta i den senaste industriella och tekniska utvecklingen. Det föreslås också att man avdelar ett litet antal tjänstemän, som flyttas över från kommissionen till byrån, för att ge byrån nödvändig administrativ och juridisk erfarenhet och för att säkerställa ett effektivt samarbete. Byrån beräknas behöva en personal på 98 personer [30] (se tabellen nedan). Denna beräkning bygger på erfarenhet från de förberedande arbetena med driftskompatibilitet [31], samt på en jämförelse med andra organ (t.ex. den europeiska byrån för luftfartssäkerhet). [30] Som jämförelse kan nämnas att man räknar med 151 fast anställda personer för byrån för luftfartssäkerhet. [31] Kostnaden för den permanenta AEIF-organisationen för 2001 (15 personer) har beräknats till 2 359 200 euro. De totala årliga utgifterna för den heltidsanställda personalen, inbegripet dess inträde i tjänst, beräknas uppgå till 10,584 miljoner euro. Detta belopp är baserat på genomsnittskostnaden för kommissionsanställda, dvs. 0,108 miljoner euro per år, inbegripet kostnader för lokaler och administrativa kostnader (post, telefon, datorer m.m.). TABELL: Beräkning av antalet anställda - Fördelning på olika verksamheter och kategorier (när byrån är fullt verksam) >Plats för tabell> b) Kostnader för utrustning Kostnaderna för inköp av lös egendom och därmed sammanhängande kostnader kommer att vara betydande under de första åren. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt den datorutrustning som behövs för hanteringen av databaserna och av webbplatsen som gör det möjligt för allmänheten att få tillträde till databaserna. De årliga kostnaderna för utrustning, exklusive IT-utrustning, beräknas uppgå till 0,35 miljoner euro för det första året (installation, möbler m.m.), 0,3 miljoner euro för det andra året och 0,1 miljoner euro från och med det tredje året. För inköp och installation av central datorutrustning [32], uppbyggnad av databaser och utveckling av byråns webbplats planeras ett anslag på 0,7 miljoner euro för det första året och 0,3 miljoner euro för det andra året. Det handlar då om utvecklingsfasen. Förvaltningen av databaserna kommer därefter att tas över av byråns personal. [32] Här avses endast servrar och annan centralt placerad utrustning. Kostnaderna för personalens persondatorer hänförs till personalkostnaderna. c) Driftskostnader - Offentliggörande: Ett anslag på 0,2 miljoner euro planeras från och med det andra året för offentliggörandet av byråns rapporter (årlig rapport om byråns verksamhet, lägesrapporter om driftskompatibilitet och säkerhet). - Översättning: För att begränsa kostnaderna och tidsåtgången för översättning kommer byråns arbetsdokument och de dokument som skall skickas till kommissionen att vara tillgängliga enbart på ett av arbetsspråken. Man kommer dock att behöva översätta de dokument som skickas från och till medlemsstaterna. Kostnaden för dessa översättningar skall justeras mot bakgrund av de erfarenheter som görs. Ett anslag på 0,2 miljoner euro planeras från och med det andra året (0,1 för det första året). - Kommunikation, konferenser och tjänsteresor (webbsidan undantagen): I samband med inrättandet av byrån kommer alla inblandade parter att behöva en inlärningsperiod för att säkerställa ett nära och permanent samarbete mellan byrån och de nationella organ som har ansvar för säkerhets- och standardiseringsarbetet. Ett årligt anslag på 0,2 miljoner euro planeras för att täcka dessa utgifter (0,1 miljoner euro för det första året). - Underhåll av byråns webbplats: Anlitande av ett serviceföretag för underhåll av byråns webbplats kommer att kosta cirka 0,2 miljoner euro från och med det andra året. - Tjänsteresor: För vissa uppgifter som skall utföras av byrån kommer det att krävas besök i medlemsstaterna. För kostnader i samband med dessa tjänsteresor planeras ett anslag på 0,1 miljoner euro för det första året och 0,3 miljoner euro för efterföljande år. d) Finansiering av möten med experter Byrån kommer att behöva ha stöd av expertgrupper från medlemsstaterna och från järnvägssektorn för att utarbeta förslagen till de tekniska specifikationerna för driftskompatibilitet och de gemensamma säkerhetsåtgärderna. Därför måste byrån ha direkt kontroll över den erforderliga budgeten för dessa möten, och den måste kunna förfoga över dessa medel för att säkerställa ett öppet och effektivt utnyttjande av dessa krediter. Kostnaderna för resa och uppehälle för experter kommer att betalas av byrån, enligt de regler och tariffer som fastställts av styrelsen. För närvarande samfinansieras AEIF:s expertmöten för driftskompatibilitet av Europeiska unionen i form av bidrag till AEIF inom ramen för ett samarbetsavtal. Kostnaden för dessa möten beräknas uppgå till 19 600 euro per möte (12 experter under 2 dagar, inklusive kostnader för resa och uppehälle). Från och med det andra året kommer de årliga bidragen till AEIF att upphöra. De ersätts då av anslag till byråns budget med 1,1 miljoner euro. För de expertgrupper som deltar i säkerhetsarbetet planeras ett anslag på 0,6 miljoner euro från och med det andra året. För det första året förutses ett allmänt anslag för samtliga expertgrupper på 0,35 miljoner euro. e) Undersökningar För att tillgodose de undersökningsbehov som nämns i artikel 20 planeras en budget på 1 miljon euro från och med det andra året. Sammanställning av beräknade kostnader: a) Fördelat på verksamhetstyp (2006) Åtagandebemyndiganden, miljoner euro (nuvarande priser) >Plats för tabell> b) Fördelat på typ av utgifter Åtagandebemyndiganden, miljoner euro (nuvarande priser) >Plats för tabell> Denna finansieringsöversikt innehåller utförlig information för igångsättningsfasen fram till år n+3. Anpassningen av den aktuella och framtida finansieringen kommer, under år n+3, att utvärderas i syfte att säkerställa att finansieringen under åren n+4 och följande år är tillräcklig. 7. EFFEKTER PÅ PERSONALRESURSER OCH ADMINISTRATIVA UTGIFTER 7.1. Personalbehov för åtgärden >Plats för tabell> 7.2 Total budgetkonsekvens av ytterligare personalbehov >Plats för tabell> Beloppen avser totala utgifter för 12 månader. 7.3 Övriga administrativa utgifter till följd av åtgärden >Plats för tabell> Beloppen avser totala utgifter för 12 månader. (1) Ange vilken typ av kommitté samt vilken av de två kategorierna den tillhör. >Plats för tabell> 8. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING 8.1 Metod för uppföljning Övervakningen av byrån kommer att ske på grundval av byråns årliga rapport för det föregående året, som skall antas av styrelsen, och arbetsprogrammet för det kommande året, varav båda skall skickas till medlemsstaterna, kommissionen, rådet och Europaparlamentet. 8.2 Planerad form och tidsplan för utvärderingar Byråns resultat kommer regelbundet att utvärderas grundligt i enlighet med gemenskapens praxis och normer. En första utvärdering kommer att göras inom de fem första åren efter inrättandet av byrån. Utvärderingsförfarandet och de slutsatser som kan dras därav kommer att användas som underlag och rekommendationer för en översyn av både förordningen och byråns arbetsmetoder. Slutsatserna från utvärderingen kommer att göras tillgängliga för allmänheten. 9. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING Verkställande direktören skall varje år överlämna utförliga räkenskaper över samtliga inkomster och utgifter för föregående räkenskapsår till kommissionen, styrelsen och revisionsrätten. Kommissionens internrevisionstjänst kommer också att bistå byrån i arbetet med de finansiella transaktionerna. Tjänsten kommer att kontrollera risker, övervaka att bestämmelserna följs genom en oberoende bedömning av ledningskvaliteten och kontrollsystemen samt utfärda rekommendationer i syfte att förbättra verksamhetens effektivitet och se till att byråns resurser används på bästa sätt. Byrån skall, efter att ha fått kommissionens och revisionsrättens godkännande, anta sin budgetförordning. Byrån skall inrätta ett internt revisionssystem, motsvarande det system som kommissionen inrättade vid sin omstrukturering. Den personal som omfattas av kommissionens tjänsteföreskrifter skall samarbeta med OLAF för att bekämpa bedrägerier. Revisionsrätten skall granska räkenskaperna i enlighet med artikel 248 i fördraget, och årligen offentliggöra en rapport om byråns verksamhet.