RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN (Kontoret för humanitärt bistånd - ECHO)[1] - Årsrapport 2001

[1] I enlighet med artikel 19 i rådets förordning (EG) nr 1257/96 av den 20 juni 1996 om humanitärt bistånd.

SAMMANFATTNING

Katastrofsituationern a runt om i världen fortsätter att ställa det humanitära samfundet inför stora utmaningar. När det gäller naturkatastrofer fortsätter den globala trenden mot allt fler katastrofer med allt större skadeverkningar. Detta förvärrar ytterligare andra faktorer såsom demografiska förändringar, miljöförstöring och ändringar i markutnyttjande, särskilt i de minst utvecklade och konfliktdrabbade staterna. De viktigaste händelserna 2001 med humanitära implikationer var jordbävningarna i El Salvador och Indien, översvämningarna i Indien och den torka som drabbade Centralasien.

Situationen beträffande katastrofer orsakade av människor medför fortfarande stora utmaningar. Antalet krig och våldsamma krissituationer hade i slutet av 2001 stigit till 38. I en del regioner förvärras situationen av effekterna av naturkatastrofer och ogynnsamma klimatfenomen. Medan den allmänna stabiliseringen på Balkan gjorde det möjligt för ECHO att trappa ned sitt engagemang där, trots de plötsligt uppblossande spänningarna i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, tillhörde norra Kaukasus och Afghanistan de områden som gav anledning till störst oro. Afrika hemsöks fortfarande av omfattande och långvariga humanitära katastrofer, och ett brett bälte av krishärdar sträcker sig över kontinenten från Sudan i nordost över Demokratiska republiken Kongo och de stora sjöarna till Angola i sydväst.

ECHO reagerade på de humanitära kriserna under 2001 genom att anslå totalt 543,7 miljoner euro till humanitära projekt i mer än 60 länder. När det gäller den regionala fördelningen av stödet var AVS-staterna de största mottagarna av humanitärt bistånd från Europeiska gemenskaperna med ett totalt belopp på 173,32 miljoner euro (33 %). I Afrika låg det största krisområdet fortfarande kring de stora sjöarna, och 35 miljoner euro anslogs till Demokratiska republiken Kongo, 32 miljoner euro till burundiska flyktingar i Tanzania och 20 miljoner euro till Burundi. Biståndet till västra Balkan minskade jämfört med förra året (med 16%) eftersom situationen i denna region stabiliserades. På grund av i första hand det stora antalet flyktingar och internt fördrivna personer fortsatte Serbien emellertid att vara föremål för ECHO:s största insats i regionen. Biståndet till Asien ökade något och uppgick till 20 % (16% år 2000). Sedan början av 2001 har ECHO givit nära 54,7 miljoner euro i humanitärt bistånd till Afghanistan och dess grannländer. Av detta stöd anslogs 23,4 miljoner euro före den 11 september.

När det gäller typen av samarbetspartner var de tre viktigaste partnergrupperna icke-statliga organisationer inom EG (62,5 % av ECHO:s stöd kanaliserades genom dessa organisationer), Förenta nationerna (26,5 %) och andra internationella organisationer (7,9 %). Med UNHCR (8,6 %) och WFP (7,25 %) som ECHO:s viktigaste samarbetspartner ökade andelen stöd till FN betydligt under 2001, från 19 % till 26,5 %.

Under 2001 fortsatte ECHO att som ett led i det övergripande reformarbetet genomföra rekommendationerna i den s.k. artikel 20-utvärderingen. Betydande framsteg har gjorts inom flera områden. Man har bl.a. förtydligat ECHO:s mandat, särskilt dess roll i arbetet för att knyta samman katastrof-, återanpassnings- och utvecklingsbistånd, förbättrat ECHO:s förbindelser med FN och genomfört den administrativa reformen. Det nya förfarandet för akut katastrofhjälp trädde kraft i juni 2001 och gör det möjligt för ECHO att med hjälp av sina samarbetspartner skicka katastrofhjälp bara ett antal timmar efter det att en kris har uppstått.

1. POLITISK RAM

Under 2001 fortsatte ECHO att som ett led i det övergripande reformarbetet genomföra rekommendationerna i den s.k. artikel 20-utvärderingen [2]. Betydande framsteg har gjorts inom flera områden. Man har bl.a. förtydligat ECHO:s mandat, särskilt dess roll i arbetet för att knyta samman katastrof-, återanpassnings- och utvecklingsbistånd, förbättrat ECHO:s förbindelser med FN och genomfört den administrativa reformen.

[2] Meddelande KOM(1999) 468 slutlig av den 26 oktober 1999 om "Utvärdering av och framtid för gemenskapens humanitära verksamheter" (artikel 20 i förordning (EG) 1257/96).

ECHO:s mandat och roll i förhållande till andra gemenskapsinstrument som rör yttre förbindelser har förtydligats ytterligare, särskilt dess roll i arbetet för att överbrygga klyftan mellan katastrof-, återanpassnings- och utvecklingsbistånd. Som framgår av kommissionens meddelande om att knyta samman katastrof-, återanpassnings- och utvecklingsbistånd, som offentliggjordes i april 2001 [3] kommer ECHO att inrikta sig mer på sin huvudsakliga uppgift, dvs. snabba insatser för att rädda människoliv i nödsituationer, medan utvecklingssamarbetet måste intensifiera ansträngningarna att överbrygga klyftan från andra hållet. För att skapa ökad öppenhet och förutsägbarhet utarbetade ECHO i december 2001 ett arbetsdokument om allmänna kriterier för avveckling och överlämnande. I arbetsdokumentet presenterades dessa kriterier i två steg: för det första fastställs vid vilken punkt det skall ske en övergång från humanitärt bistånd till återuppbyggnads- och utvecklingsbistånd, och för det andra granskas det övergripande sammanhang som är av betydelse för hur avvecklingen skall ske.

[3] Kommissionens meddelande om "Att knyta samman katastrof-, återanpassnings- och utvecklingsbistånd - En utvärdering" (KOM 2001 (153) slutlig av den 23 april 2001).

Under 2001 utvecklade ECHO också en metod för att bättre definiera glömda kriser som ett komplement till de kvalitativa bedömningar som görs av de landansvariga enheterna för att identifiera sådana kriser. Detta omfattar också instabila situationer efter kriser där andra biståndsgivare kan vara ovilliga att delta i kortsiktiga återuppbyggnadsinsatser eftersom det medför stora risker och kan få destabiliserande effekter om biståndsgivarna inte uppfattas som opartiska. Identifieringen av "glömda kriser" grundas främst på en analys av medierapporteringen och vilka behov som tillgodoses via andra biståndsgivare. De kriser som identifierades på detta sätt under 2001 var Angola, Västsahara och norra Kaukasus (Tjetjenien). I enlighet med sin strategi avsatte ECHO betydande finansiellt stöd för de människor som drabbats av dessa "glömda kriser".

För att öka möjligheterna att rikta in insatserna på de områden där behoven är som störst vidareutvecklade ECHO under 2001 sin metod för behovsbedömning. Denna analys är ett kompletterande hjälpmedel och grundas på den samlade informationen om relevanta indikatorer (sårbarhet, flyktingar, internt fördrivna personer, dödstal etc.). Det är ett planeringsverktyg som gör det möjligt att jämföra länder för att komplettera de ingående analyser som görs av ECHO:s landansvariga enheter och experter, samarbetspartner ute på fältet och andra biståndsgivare (t.ex. FN:s gemensamma appeller (CAP)). Det omfattar insamling av grundläggande statistiska uppgifter om kritiska indikatorer för de humanitära behoven i ca 130 länder, vilka indelas i grupper med stora, medelstora och små behov. Med hjälp av denna metod har ECHO kunnat påvisa att de allra flesta av dess insatser verkligen är inriktade på de områden där behoven är som störst.

ECHO fortsatte att som ett led i det allmänna reformarbetet genomföra rekommendationerna i den s.k. artikel 20-utvärderingen. Rekommendationerna handlade främst om att omstrukturera ECHO:s interna organisation och arbetsmetoder, förbättra resultaten av ECHO:s insatser och utveckla hjälpmedel för att mäta effekter och resultat. ECHO har också inlett en översyn av sina interna förfaranden, i syfte att förenkla och påskynda beslutsprocessen och samtidigt behålla en tillräcklig kontroll.

Det åtgärdspaket som kommissionen antog i november 2000 för att förenkla förfarandena gjorde det möjligt för ECHO att införa ett snabbförfarande för beslutsfattande. Tack vare detta kan ECHO ge stöd till projekt inom 24-72 timmar efter det att en plötslig katastrof har inträffat. Det nya förfarandet infördes formellt i juni 2001 och har visat sig fungera väl i samband med jordbävningen i Peru, översvämningen i Algeriet, cyklonen Iris härjningar i Belize och den senaste krisen i Afghanistan.

I detta sammanhang är lämplig information av avgörande betydelse för att ge tidiga varningssignaler och möjliggöra en snabb reaktion. ECHO utvecklade därför ett Internetbaserat krisinformationssystem som ger dagsaktuell information om både naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor. Tillsammans med Gemensamma forskningscentret, som lyder under kommissionen, har ECHO också lanserat projektet Digital Map Archive (DMA), som ger ECHO tillgång till kartografiskt material och GIS-baserade verktyg som kan bidra till beslutsunderlaget. Båda dessa hjälpmedel utformades för att underlätta både den dagliga verksamheten och planeringsprocessen.

ECHO började dessutom utveckla ett nytt system för lokal information, det s.k. HOLIS-projektet (Humanitarian Office Local Information System). Systemet kommer att sammanföra befintliga informationssystem, t.ex. ECHO:s kontraktsdatabas HOPE, med sofistikerade ledningssystem som håller på att utvecklas.

2. ÖVERSIKT ÖVER INSATSERNA

ECHO:s insatser när det gäller humanitära kriser anpassades noggrant till den globala humanitära situationen 2001. När det gäller naturkatastrofer fortsätter den globala trenden mot allt fler katastrofer med allt större skadeverkningar. Demografiska förändringar, miljöförstöring, ändringar i markutnyttjande och andra faktorer förvärrar de negativa effekterna av dessa naturfenomen över hela världen, särskilt i de minst utvecklade och konfliktdrabbade staterna. De viktigaste händelserna 2001 med humanitära implikationer var jordbävningarna i El Salvador och Indien, översvämningarna i Indien och den torka som drabbade Centralasien.

Situationen beträffande katastrofer orsakade av människor medför fortfarande stora utmaningar. Enligt forskningsinstitutioners beräkningar har 2,2 miljoner människor dödats i konflikter sedan 1991. Antalet krig och våldsamma krissituationer steg från 27 år 1997 till 31 år 1998 och 38 i slutet av 2001 [4]. År 2001 var det totala antalet flyktingar fortfarande omkring 11,7 miljoner. Global IDP Project beräknar att antalet internt fördrivna personer i slutet av 2001 uppgick till 25 miljoner [5]. I en del regioner förvärras situationen av effekterna av naturkatastrofer och ogynnsamma klimatfenomen. Medan den allmänna stabiliseringen på Balkan gjorde det möjligt för ECHO att trappa ned sitt engagemang där, tillhörde norra Kaukasus och Afghanistan de områden som gav anledning till störst oro. Afrika hemsöks fortfarande av omfattande och långvariga humanitära katastrofer, och ett brett bälte av krishärdar sträcker sig över kontinenten från Sudan i nordost över Demokratiska republiken Kongo och de stora sjöarna till Angola i sydväst.

[4] Heidelberg Institute for International Conflict Research (HIIK), Annual Conflict Barometer: http://www.conflicts.com/hiik/frame_en.html. För mer information hänvisas till CRED (http://www.cred.be) och SIPRI (http://www.sipri.se).

[5] Källor: UNHCR Basic Facts, http://www.unhcr.ch/cgi-bin/texis/vtx/home-page=basics. UNHCR: Global Refugee Trends January - June 2001 (14 september 2001). IFRC World Disasters Report 2001. U.S. Committee. for Refugees: World Refugee Survey 2001: http://www.refugees.org/world/statistics/wrs01_table5.htm. Global Overview of the Global IDP project: http://www.idpproject.org/global_overview.htm.

ECHO: insatser när det gäller humanitära kriser under 2001 uppgick till ett totalt värde av 543,7 miljoner euro. För att finansiera humanitära projekt i mer än 60 länder undertecknades 1031 kontrakt (inklusive kontrakt om genomförande av beslut som fattats 2000). När det gäller den regionala fördelningen av stödet var AVS-staterna de största mottagarna av humanitärt bistånd från Europeiska gemenskapen med ett totalt belopp på 173,320 miljoner euro (33 %). Biståndet till västra Balkan minskade jämfört med 2000 eftersom situationen i regionen stabiliserades, medan biståndet till Asien ökade något.

ECHO:s viktigaste partnergrupp är fortfarande icke-statliga organisationer inom EG (62,5 % av ECHO:s finansiella stöd kanaliserades via dessa organisationer). Med UNHCR (8,6 %) och WFP (7,25 %) som ECHO:s viktigaste samarbetspartner ökade stödet till FN under 2001 till 26,5 % (2000:19,2 %). Övriga internationella organisationer, bl.a. Internationella rödakorskommittén och Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen, fick 7,9 %.

2.1. AFRIKA, VÄSTINDIEN OCH STILLAHAVSOMRÅDET

Under 2001 var AVS-regionen den största mottagaren av humanitärt bistånd från ECHO med ett totalt belopp på 173,32 miljoner euro. I Afrika låg det största krisområdet fortfarande kring de stora sjöarna, och 35 miljoner euro anslogs till Demokratiska republiken Kongo, 32 miljoner euro till burundiska flyktingar i Tanzania och 20 miljoner euro till Burundi. Hundratusentals flyktingar, internt fördrivna personer och lokala utsatta befolkningsgrupper över hela kontinenten fick dessutom livsnödvändigt katastrofbistånd som levererades genom ECHO:s samarbetspartner under mycket svåra omständigheter.

Även om det med hänsyn till den politiska utvecklingen i många av mottagarländerna är mycket tveksamt om det kommer att ske en varaktig förbättring av den humanitära situationen inom den närmaste tiden finns samtidigt en del positiva tecken (t.ex. stabiliseringen i västra Afrika).

ECHO lyckades förbättra biståndsleveranserna till mottagarländerna i AVS-regionen genom att se till att merparten av stödet var tillgängligt redan i början av 2001. Därmed kunde snabba insatser göras och strategin finjusteras under årets lopp.

2.1.1. Afrikas horn och Östafrika

I Sudan har ett inbördeskrig mellan den sudanesiska regeringen och beväpnade oppositionsfraktioner som kontrollerar flera av landets södra delar pågått sedan 1983. De tyngsta konsekvenserna av den utdragna konflikten är att människor dör, fördrivs och hamnar i en utsatt situation, samt att grundläggande samhällstjänster som sjukvård, utbildning och infrastruktur drabbas av ständiga avbrott eller saknas helt. Utöver detta förvärras den allvarliga situationen av återkommande perioder med torka och översvämningar som påverkar livsmedelsförsörjningen och av den fortsatta utbredningen av flera sjukdomar. Fredssamtalen har dessvärre ännu inte lett fram till några konkreta resultat. ECHO bidrog under 2001 med en övergripande plan för Sudan inom vilken 15 miljoner euro gavs i stöd till projekt inom en rad olika områden, t.ex. hälso- och sjukvård, nutrition, livsmedelsförsörjning, vatten och renhållning, katastrofbistånd och katastrofberedskap, samt främjande av transporter och samordning och humanitära hjälparbetares säkerhet. Dessutom frigjordes 2 miljoner euro under 2001 för att bekämpa den allvarliga torka som drabbade stora delar i norr och enstaka områden i söder. De största svårigheterna vid genomförandet av projekt i Sudan förra året var det mycket osäkra läget och det begränsade tillträdet till följd av militär verksamhet, samt säsongmässiga klimatinfluenser och en undermålig infrastruktur.

Efter den förödande torka som drabbade stora delar av sydöstra Etiopien stannade ECHO kvar i landet. Den övergripande planen 2001 hade en finansiell volym om 6,7 miljoner euro och var inriktad på tre humanitära insatsområden, där stödet till återhämtning efter torkan i landsbygdsregionerna var den viktigaste komponenten. Genom att kombinera boskapsprogram och återställande av brunnar gjorde ECHO det lättare för landsbygdsbefolkningen att åter säkra sin försörjning efter flera års torka och ökade deras beredskap för plötsliga kriser i framtiden. Insatser som fick stöd genom några av dessa program har valts ut för ytterligare stöd från andra kommissionsinstrument. Inom ramen för sin övergripande plan stödde ECHO dessutom UNHCR i arbetet med återvändande flyktingar från Etiopien till Somalia och finansierade grundläggande återanpassning i Tigray av människor som fördrivits till följd av kriget. Förutom de insatser som stöds genom den övergripande planen anslog ECHO också 2,5 miljoner euro i en nödsituation som orsakades av ett omfattande utbrott av hjärnhinneinflammation.

I Eritrea fortsatte ECHO att ge humanitärt bistånd till insatser för sårbara befolkningsgrupper som drabbats av det senaste gränskriget. Medan ett stort antal människor som fördrivits till följd av kriget befann sig i läger gav ECHO stöd för att förse dem med rent vatten, logi, sjukvård och andra förnödenheter än livsmedel. När den tillfälliga säkerhetszonen i maj 2001 etablerades längs gränsen mot Etiopien återvände de flesta av de omkring 300 000 internt fördrivna personerna till sina byar. ECHO bidrog till att underlätta de fördrivna personernas återvändande genom att ge stöd till återuppbyggnad av vattenledningar och vårdcentraler, samt tillhandahålla andra förnödenheter än livsmedel. För att hjälpa den återvändande befolkningen att hantera riskerna med kvarlämnade minor i deras hemområden finansierade ECHO program för avgränsning av minfält och upplysning om minor. ECHO invigde dessutom ett system för nutritionsövervakning i stora delar av landet, bl.a. i de områden som drabbats av torkan. ECHO gav också stöd till UNHCR för att underlätta den repatriering av eritreanska flyktingar från Sudan som inleddes i maj 2001. Totalt 7 miljoner euro ställdes till förfogande år 2001.

Somalia - särskilt de centrala och södra regionerna - hemsöks fortfarande av interna strider och extrem osäkerhet, vilket har gjort det mycket svårt för internationella biståndsorgan att driva humanitära biståndsprojekt.

ECHO fortsatte att stödja projekt inom hälso- och sjukvård och nutrition, samt återställande av brunnar, med totalt 1,7 miljoner euro. Kommissionen beslutade dessutom att flygtjänsten "Echo Flight" på Afrikas horn, som betjänar ett stort antal humanitära projekt och utvecklingsprojekt i Somalia, skulle fortsätta. Kostnaden för denna tjänst för Somalia var detta år 8,4 miljoner euro.

I Kenya fortsatte ECHO insatserna för att mildra effekterna av torkan i landets norra del. Genom att ge stöd till boskapsprogram och återställande av brunnar hjälpte ECHO landsbygdsbefolkningen att återhämta sig från torkan. Under 2001 ställdes totalt 4,6 miljoner euro till förfogande för Kenyas räkning.

2.1.2. Södra Afrika

Trots att det allmänt förväntades att de sociala förhållandena i Angola efter några första positiva resultat 2000 skulle förbättras 2001, och att en trygg livsmedelsförsörjning skulle kunna uppnås för många biståndsberoende befolkningsgrupper, förvärrades de övergripande humanitära villkoren och inbördeskriget fortsatte. I 60 % av de områden som hyser internt fördrivna personer finns fortfarande inte någon humanitär organisation närvarande och FN:s beräkningar visar att minst 500 000 angolaner är i desperat behov av mat. Riskfyllda omständigheter gjorde att det fortfarande var svårt för humanitära organisationer att bedriva verksamhet. Den största svårigheten var att det inte gick att nå ut till biståndsbehövande befolkningsgrupper som befinner sig i riskzonen.

Under 2001 fortsatte ECHO sitt program för akut hjälp som främst var inriktat på kortsiktiga insatser i nödsituationer till förmån för de mest sårbara befolkningsgrupperna. Insatser till ett värde av 9 miljoner euro gjordes för att stödja akuta hjälpprojekt inom hälso- och sjukvård, nutrition, katastrofhjälp, skydd och lufttransporter för att leverera varor till humanitära insatser.

ECHO hade för avsikt att avveckla verksamheten i Moçambique i början av 2001 och processen för att överlämna ansvaret till andra kommissionsinstrument som stödjer mer långsiktiga återuppbyggnadsprojekt hade kommit igång i slutet av 2000. I februari 2001 inträffade emellertid stora översvämningar i de centrala delarna av Moçambique som påverkade provinserna Zambezia, Sofala, Tete och Manica. Över 320 000 människor beräknas ha drabbats, varav många fick evakueras till tillfälliga läger. Översvämningarna omfattade ett större område än de som inträffade 2000. De drabbade de fattigaste delarna av Moçambique och inträffade vid en tidpunkt då Moçambique ännu inte hade återhämtat sig från föregående års förödelser.

Kommissionen fattade två beslut mellan april och juli 2001 som innebar att 2,84 miljoner euro anslogs för humanitärt bistånd till offren för översvämningarna. Insatserna omfattade livsmedelsdistribution, läkemedel och andra förnödenheter än livsmedel (t.ex. logi och filtar), vatten- och renhållningsprojekt och distribution av utsäde och redskap.

2.1.3. Centralafrika

Även om det skedde vissa politiska framsteg efter mordet på Laurent-Désiré Kabila i januari var Demokratiska republiken Kongos territorium fortfarande uppdelat mellan grupper som får stöd från grannländer med konkurrerande strategiska och ekonomiska syften. Landets östra delar fortsatte dessutom att kraftigt destabiliseras av ett stort antal väpnade miliser. Katastrofala dödstal bekräftades i flera undersökningar. Den främsta orsaken är att livsmedelsproduktionen har brutit samman och att det saknas grundläggande hälso- och sjukvård. Efter decennier av vanskötsel under den tidigare regimen och två inbördeskrig efter varandra har befolkningen i stort det knappast bättre än de uppskattningsvis 3 miljonerna internt fördrivna personer som finns i landet. ECHO:s övergripande plan på 35 miljoner euro inriktades därför på primär sjukvård i en tredjedel av landet och ett samordnat program för nutrition och livsmedelsförsörjning inriktat på de mest behövande. En oberoende utvärdering i september slog fast att dessa mål i stort sett hade uppnåtts, men att de humanitära biståndsorganisationerna fortfarande hade stora problem med osäkerheten och tillträdet i allmänhet.

Sedan 1993 har ett inbördeskrig rasat i Burundi, vilket har försatt befolkningen i en ytterst utsatt situation. Konflikten, som främst är av politisk karaktär med starka etniska inslag, är mellan tutsier och hutuer som i vissa fall har bildat väpnade grupper. I augusti 2000 undertecknades ett fredsavtal av de viktigaste politiska krafterna i Burundi, utom två väpnade rebellgrupper. En övergångsregering tillträdde den 1 november 2001. Kriget fortsätter emellertid eftersom någon vapenvila ännu inte har utlysts och för närvarande är förhandlingsutsikterna dystra. Burundi påverkas också direkt av krisen i grannlandet Demokratiska republiken Kongo.

Krisen har tvingat fram omfattande interna folkförflyttningar och en halv miljon burundier har flytt till Tanzania. I Burundi tros en miljon människor fortfarande befinna sig i en mycket utsatt situation och vara beroende av humanitärt bistånd. En malariaepidemi av aldrig tidigare skådad omfattning härjade i landet i slutet av 2000 och början av 2001 och följdes av svår undernäring. ECHO och dess samarbetspartner har tillgodosett akuta humanitära behov under 2001 inom hälso- och sjukvård, nutrition och livsmedelsförsörjning med totalt 20 miljoner euro, men behoven är fortfarande stora eftersom säkerhetssituationen inte har förbättrats.

Tanzania hyser fortfarande en av de största flyktinggrupperna på kontinenten, med omkring 350 000 burundier, 120 000 kongoleser och 25 000 rwandier som lever i flyktingläger i de västra provinserna. ECHO gav över 32 miljoner euro till Tanzanias flyktingprogram under 2001 via FN och Röda korset och finansierade därmed en tredjedel av det totala humanitära bistånd som gick till flyktingar i detta land.

2.1.4. Västafrika

Situationen i Sierra Leone har stadigt förbättrats under 2001 allt eftersom fredsprocessen kommit igång på allvar. När avväpningen och demobiliseringen avslutades hade uppskattningsvis 45 000 f.d. soldater registrerats. UNAMSIL:s fredsbevarande styrkor har efter hand utplacerats i områden kontrollerade av RUF (Revolutionary United Front) som inte varit tillgängliga på nästan ett decennium. ECHO har gett stöd till akuta insatser i dessa nyligen tillgängliga områden till förmån för internt fördrivna, återvändande och bofasta personer. De prioriterade sektorerna var fortfarande hälso- och sjukvård, vatten och renhållning, distribution av andra förnödenheter än livsmedel och psykosocialt stöd till barn som kommit till skada på grund av de stridande styrkorna (barnskydd). ECHO:s totala bidrag till Sierra Leone under 2001 uppgick till 12,2 miljoner euro. Resultatet av det kommande presidentvalet i maj 2002 kommer att bli avgörande för landets möjligheter att skapa fred i framtiden.

I de flyktingdrabbade områdena i sydvästra Guinea pågick fram till mars 2001 tunga strider mellan guineansk militär och olika väpnade fraktioner som är baserade i Sierra Leone och Liberia. Det ledde till att upp emot 70 000 människor fördrevs och så småningom tvångsförflyttades till nya läger längre in i landet, medan 75 000 flyktingar återvände till Sierra Leone, i vissa fall genom farliga RUF-kontrollerade områden. ECHO gav 7,9 miljoner euro till flyktingar, internt fördrivna personer och lokala utsatta befolkningsgrupper i Guinea, med tonvikt på hälso- och sjukvård, vatten och renhållning, logi och livsmedelsförsörjning. Ett annat viktigt insatsområde var det särskilda stödet till barn som drabbats av kriget.

2.2. LÄNDER I CENTRAL- OCH ÖSTEUROPA OCH NYA OBEROENDE STATER

2.2.1. Västra Balkan

Västra Balkans återhämtning från Kosovokrisen 1999 fortsatte under 2001, även om konflikten i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (FYROM) kastade sin skugga över förbättringen av den totala humanitära situationen. Under 2001 fortsatte ECHO att vara närvarande i fem länder och enheter i regionen (Serbien, Montenegro, Kosovo, FYROM och Albanien) med en budget på 83,05 miljoner euro. Minskningen jämfört med de två föregående åren beror på att den humanitära situationen har förbättrats och att engagemanget via andra kommissionsinstrument har ökat.

ECHO:s ansträngningar i Västra Balkan gick ut på att uppnå tre mål: att tillgodose de humanitära behoven efter krisen i FYROM, att fortsätta att tillgodose de grundläggande humanitära behoven hos flyktingar, internt fördrivna personer och utsatta samhällsgrupper, samt att verka för åtgärder som knyter samman katastrof-, återanpassnings- och utvecklingsbistånd genom att stödja övergången till återuppbyggnad och mer långsiktig utveckling och främja biståndsmottagarnas möjligheter att klara sig själva.

I Kosovo avslutade ECHO större delen av vad som har varit en av dess största humanitära insatser genom att ändra inriktningen från rent akuta insatser till återuppbyggnad, vilket så småningom möjliggjorde en övergång till en mer strukturerad utvecklingsprocess. I juni 1999, när Kosovoflyktingarna började återvända, reagerade ECHO på de akuta humanitära behoven genom att ge livsmedel, läkarvård och logi till mer än 22 000 återvändande familjer. Under 2000 fortsatte ECHO att tillgodose de grundläggande behoven hos de mest sårbara grupperna och samtidigt stödja de första stegen i återhämtningsprocessen (inom utbildning och hälso- och sjukvård, återställande av vattenförsörjning, samt projekt som skall främja mottagarnas förmåga att klara sig själva). Under 2001 lyckades ECHO avsluta sina tidigare insatser och fortsatte att stödja UNHCR:s skydds- och biståndsarbete till förmån för minoriteter. ECHO gav också grundläggande stöd till flyktingar från FYROM (som när krisen var som värst uppgick till 72 000) och till deras värdfamiljer.

Serbien var fortfarande föremål för ECHO:s största insats. De politiska förändringarna i Serbien och den reformvänliga regeringen har lockat till sig långsiktigt strukturellt stöd från biståndsgivarna, bl.a. kommissionen, vilket framgick av den framgångsrika givarkonferensen om före detta Jugoslavien som hölls i Bryssel i juni 2001. De humanitära behoven är emellertid fortfarande betydande i Serbien, vilket främst beror på det stora antalet flyktingar och internt fördrivna personer (nästan 600 000). Även om utsikterna för att de internt fördrivna personerna skall kunna återvända fortfarande är dystra är en varaktig lösning på flyktingproblemet - främst integration, men även repatriering - inom räckhåll. ECHO:s program under 2001 var fortfarande inriktat på grundläggande behov samtidigt som mer varaktiga lösningar eftersträvades, t.ex. främjande av repatriering (juridisk information, möjligheter att göra besök) och stöd till inhysning av flyktingar hos privatpersoner som ett värdigare alternativ till att samla flyktingarna på ett ställe.

I Montenegro och Albanien har de humanitära behoven efter Kosovokrisen nästan helt tillgodosetts. I Montenegro gick ECHO in för att tillgodose behoven under vintern och minska mottagarnas beroende av humanitärt stöd genom att finansiera insatser som främjar självförsörjning. I Albanien, som är ett av de fattigaste länderna i Europa, fokuserade man på att befästa de tidigare insatserna inom hälso- och sjukvård och vatten och renhållning för att underlätta övergången till en utvecklingsprocess.

I f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (FYROM) uppstod under 2001 en öppen konflikt mellan etniska albanska väpnade grupper och den makedonska militären. Konflikten trappades upp i olika etapper under första halvåret, vilket ledde till flera omgångar av folkförflyttningar inom landet och utanför dess gränser, särskilt till Kosovo. Världssamfundet, främst Europeiska unionen, intog en aktiv hållning genom politisk medling, stöd till återuppbyggnad (via mekanismen för akuta insatser och CARDS 2001-programmet), samt humanitärt bistånd. ECHO har strikt följt sitt mandat och delat ut livsmedelsbistånd till alla internt fördrivna personer och sårbara återvändande personer, andra förnödenheter än livsmedel till värdfamiljer och internt fördrivna personer och finansierat akut upprustning av skolor och vårdcentraler som skadades under konflikten för att göra det lättare för internt fördrivna personer att återvända. Ända sedan konflikten bröt ut har en nära samordning mellan kommissionens avdelningar gjort det möjligt att skapa en arbetsfördelning mellan de olika kommissionsinstrumenten och därmed undvika båda dubbelarbete och luckor. ECHO inriktade sitt arbete på de omedelbara humanitära behoven, medan mekanismen för akuta insatser hanterade behov på medellång sikt, t.ex. återuppbyggnad av bostäder. På den politiska sidan var utvecklingen i slutet av 2001 fortfarande bräcklig, trots en del positiva framsteg efter ramavtalet mellan politiska ledare från båda de etniska grupperna och godkännandet i november av grundlagsändringar.

2.2.2. Nya oberoende stater

Under 2001 skedde ingen betydande förbättring av den allmänna humanitära situationen i de nya oberoende staterna. Även om ansträngningar har gjorts i många av de nya oberoende staterna för att genomföra ekonomiska reformer, vilket ledde till en viss förbättring av deras totala ekonomiska ställning (särskilt i Ryssland), har ännu inga konkreta resultat uppnåtts när det gäller levnadsvillkoren för befolkningen i stort. Tvärtom tenderade de offentliga utgifterna för hälso- och sjukvård och den sociala sektorn att minska. Sjukhusens utrustning är omodern och det blir allt svårare för befolkningen att få ordentlig vård. De samhällsgrupper som är mest utsatta är stora familjer, äldre och funktionshindrade människor. Dessa grupper drabbas allvarligt av konsekvenserna av den stadigt försämrade allmänna ekonomiska situationen (dvs. fortsatt inflation, en betydande minskning av den reala köpkraften och månadslånga förseningar i utbetalningen av löner, pensioner och statliga bidrag). Deras möjligheter att klara sig är praktiskt taget uttömda.

Det är tydligt att de problem som har lett till den svåra humanitära situationen för de mest sårbara grupperna är av strukturell karaktär, vilket gör det svårt att motivera ECHO:s inblandning, inte minst eftersom ECHO har omfokuserat sin verksamhet till sitt centrala mandat att ge akut katastrofhjälp. Med tanke på de ovannämnda omständigheterna och att andra kommissionsinstrument som är mer lämpliga för insatser inte utnyttjas i tillräcklig utsträckning fortsatte ECHO emellertid att, om än i begränsad omfattning, ge stöd under 2001. Det uttryckliga syftet har varit att lindra den otrygga situationen för de mest sårbara grupperna. De insatser som fick stöd hade därför tydligt fastställda mål för att nå noggrant identifierade grupper som befinner sig i riskzonen (t.ex. barn på institutioner, isolerade äldre personer, stora familjer).

I linje med ECHO:s omfokusering av verksamheten till sitt centrala mandat var den gradvisa avvecklingen nästan avklarad i Vitryssland, Moldavien och Ukraina, samt i Södra Kaukasus (Azerbajdzjan, Georgien, Armenien). En begränsad, specifik insats med anledning av torkan gjordes emellertid till förmån för utsatta grupper i både Georgien och Armenien. Inga insatser krävdes i de centralasiatiska länderna (Kirgizistan, Kazakstan, Turkmenistan och Uzbekistan), eftersom spridningseffekterna av Afghanistankrisen uteblev.

ECHO:s gradvisa avveckling fortsatte i Tadzjikistan med en ytterligare minskning (till 10 miljoner euro) av stödet inom ramen för den övergripande planen till livsmedel, hälso- och sjukvård och vattenprogram över hela landet. Ett ytterligare akut anslag på 2 miljoner euro för småskaliga program för livsmedelsförsörjning syftade till att lindra de omedelbara negativa effekterna av den allvarliga torka som drabbade landet för andra året i rad. Även om det bör minska i omfattning kommer ECHO:s engagemang på kort sikt förmodligen att behöva fortsätta fram till dess att den nuvarande post-konfliktsituationen har stabiliserats, torkan inte längre får några omfattande humanitära effekter och Europeiska kommissionens och medlemsstaternas biståndsinstrument för att främja en långsiktig utveckling har återupptagit eller ökat sin verksamhet. Den växande internationella uppmärksamhet som riktas mot Centralasien med anledning av Afghanistankrisen tycks i detta sammanhang åtminstone delvis fungera som en katalysator.

I Ryssland har den senaste väpnade konflikten i Tjetjenien, som utbröt i slutet av 1999, fortfarande inte lösts. Den har lett till omfattande förflyttningar av människor i norra Kaukasus och orsakat betydande humanitära behov. De internationella biståndsorganisationernas ansträngningar att tillgodose dessa behov har emellertid ofta omintetgjorts av de ytterst svåra arbetsförhållandena, särskilt i själva Tjetejenien. De internationella biståndsorganisationerna hade förväntat sig en mer samarbetsvillig inställning från de ryska myndigheternas sida, dvs. att de skulle att underlättat snarare än försvårat distributionen av bistånd till den tjetjenska befolkningen. Internationella biståndsorganisationer som vill arbeta i Tjetjenien har tvingats gå igenom ganska utdragna och nyckfulla procedurer för att få inrese- och arbetstillstånd och har inte fått tillräckliga säkerhetsgarantier, trots ryska löften om samarbete med EG-finansierade biståndsoperationer. ECHO:s stöd bidrog bl.a. till livsmedelsbistånd till 230 000 internt fördrivna personer och utsatta grupper i Tjetjenien (däribland 30 000 skolbarn), förbättring av vatten- och renhållningsförhållanden för omkring 100 000 internt fördrivna personer och bofasta i Tjetjenien, samt för 10 000 internt fördrivna personer som bor i tält och tillfälliga bosättningar i Ingusjien. 40 000 internt fördrivna personer som bor i läger i både Ingusjien och Tjetjenien fick tillgång till primärvård genom ECHO:s samarbetspartner. Vidare omfattades internt fördrivna, återvändande och bofasta personer i hela norra Kaukasus av ECHO-finansierade skyddsinsatser, särskilt juridisk rådgivning.

Mot bakgrund av att länderna i Östeuropa alltmer närmar sig EU och förbättrar sin nationella ekonomi, samt att andra och lämpligare kommissionsinstrument används för dessa länder, anslogs inget stöd från ECHO till verksamhet där under 2001.

Under 2001 beviljade ECHO ett begränsat anslag med anledning av den hårda vinter som drabbade en stor del av landsbygdsbefolkningen i Mongoliet. Verksamhet finansierades för att hjälpa 40 000 av de mest utsatta människorna med baslivsmedel och produktionsmedel till jordbruket.

2.3. ASIEN, MELLANÖSTERN, NORDAFRIKA OCH LATINAMERIKA

2.3.1. Asien

Sedan början av 2001 har ECHO gett nästan 54,7 miljoner euro i humanitärt bistånd till Afghanistan och dess grannländer. Av detta stöd anslogs 23,4 miljoner euro före den 11 september för att hjälpa fördrivna människor (läkarvårds- och nutritionsprojekt, logi samt vatten och renhållning i lägren) och ge livsmedelsbistånd till den bofasta befolkningen i landsbygdsområden med anledning av den nuvarande torkan.

Sedan den 11 september och enligt en progressiv strategi har ytterligare 31,3 miljoner euro kanaliserats via flera icke-statliga och internationella organisationer för att fortsätta livsmedelsleveranserna till de befolkningsgrupper som har drabbats av torkan och ge ett första stöd till internt fördrivna personer. Detta stöd har också använts för att: hjälpa krigsoffer och personer som har fått minskador till följd av de ökande folkförflyttningarna; ge stöd till människor som återvänder till sina hemområden (jordbruksredskap, utsäde och byggmaterial); utföra minröjningsoperationer och minutbildning med anledning av den nya ammunition som har placerats ut av koalitionen; att finansiera logistik, t.ex. Världslivsmedelsprogrammets (WFP) lastbilar och telekommunikation, lufttransporter för icke-statliga organisationers personal och humanitära varor; att bidra till att ECHO:s kontor i Kabul åter öppnas; att förbättra samordningen mellan de humanitära aktörerna och förbättra systemet för humanitär information.

Innan talibanernas reträtt i slutet av november 2001 kunde projekten fortsätta tack vare den lokala personalens hängivenhet och kompetens, medan den utländska personalen tvingades organisera sina baser runt Afghanistan för att hålla kanalerna för det humanitära biståndet öppna.

I Indien genomförde ECHO insatser efter två stora naturkatastrofer under 2001. Stöd gavs till offren för jordbävningen i Gujarat i januari, främst i form av tillfälliga bostäder som tält och ett mobilt fältsjukhus. I juli gav ECHO akut livsmedelsbistånd och andra förnödenheter till dem som drabbats av översvämningarna i Orissa. ECHO:s stöd till Indien uppgick totalt till 14,602 miljoner euro.

Ett projekt som drivs av Internationella rödakorskommittén i Sri Lanka fick stöd. Projektet går ut på att tillhandahålla transporter för de 900 000 människor i Jaffna som är avskurna till följd av det pågående inbördeskriget. Nästa år är förhoppningen att fler insatser skall kunna göras i denna konflikt, som verkligen förtjänar beteckningen "glömd kris".

Ett anslag på 2 miljoner euro tilldelades Värdslivsmedelsprogrammet för att ge mat till de 150 000 bhutanesiska flyktingar som drevs ut ur Nepal för tio år sedan och sedan dess inte har varit välkomna i vare sig Nepal eller Bhutan. Utan denna hjälp skulle de ha drabbats av allvarlig livsmedelsbrist.

ECHO har fortsatt sitt omfattande engagemang i Östtimor (11,274 miljoner euro), främst inom projekt för att förbättra vatten och renhållning och hälso- och sjukvård. Idag när landet har uppnått en viss stabilitet och tonvikten börjar ligga på återuppbyggnad och utveckling istället för katastrofinsatser kommer ECHO att börja avveckla sin verksamhet där under 2002.

Under 2001 ökade ECHO sitt bistånd till Myanmar/Burma (2,0 miljoner euro) i form av renhållnings- och hälsoprogram riktade till internt fördrivna personer, samt ett skyddsprogram för tvångsförflyttade fångar.

ECHO:s verksamhet i Thailand (4,5 miljoner euro) var inriktad på att förbättra levnadsvillkoren i lägren för burmesiska flyktingar och tog även hänsyn till nyanlända flyktingar, samt de "dolda" flyktingarna runt lägren.

I Indonesien har ECHO:s verksamhet under 2001 (2,2 miljoner euro) präglats av stödet till de befolkningsgrupper som drabbats av lokala etniska och religiösa konflikter, t.ex. i Moluckerna i Västtimor.

I Filippinerna har ECHO reagerat på den pågående interna konflikten i Mindanao genom projekt som garanterar en lägsta levnadsstandard för de fördrivna och återvändande personer som är offer för våldet. I slutet av året gavs akut katastrofhjälp till offren för den tropiska stormen "Lingling" på ön Negros (totalt stöd: 1,46 miljoner euro).

Även om Kambodja fortfarande är ett av de fattigaste länderna i Sydostasien har framstegen i flera provinser när det gäller hälso- och sjukvård samt vatten och renhållning varit tillräckliga för en övergång från akut bistånd till en mer långsiktig strategi inriktad på utveckling. ECHO koncentrerade därför sina ansträngningar (4,052 miljoner euro) till stödinsatser i de mest avlägsna områdena som i flera fall först nyligen har öppnats för hjälparbetare. Hjälpen var inriktad på förbättring av vatten och renhållning, grundläggande hälso- och sjukvård, vilket omfattar småskalig akut upprustning av vårdcentraler, och stöd till återanpassningen av flyktingar i det kambodjanska samhället.

Småskaliga humanitära minröjningsinsatser integrerades i denna verksamhet för att skapa säkerhet för hjälparbetare och den lokala befolkningen i tidigare konfliktområden. Inget akut bistånd bedömdes vara nödvändigt efter översvämningarna i september. Parallellt med översvämningarna drabbades Kambodja dock av torka, vilket krävde akuta insatser för att säkerställa livsmedelsförsörjningen som ECHO stödde med 0,848 miljoner euro.

I Vietnam beviljades akut bistånd på 0,53 miljoner euro efter de översvämningar som drabbade landet under hösten. ECHO:s bidrag var inriktat på insatser som skulle skapa en bättre livsmedelsförsörjning och därmed minska beroendet av den vanliga massdistributionen av livsmedel och förnödenheter.

Två beslut fattades rörande Kina under 2001 (2,15 miljoner euro) i samband med två naturkatastrofer. Först kom tyfonerna i juli och översvämningar i Guangxi i södra Kina, där ECHO riktade in stödet på särskilt utsatta grupper, t.ex. leprasjuka och isolerade byar. Senare under året inträffade häftiga snöstormar i inre Mongoliet omedelbart efter en långvarig torka, vilket orsakade betydande svårigheter för nomadiserande herdar. Här syftade ECHO:s hjälp till att täcka grundläggande livsmedelsbehov.

Den strukturella humanitära krisen i Nordkorea förvärrades av översvämningar i oktober. ECHO fortsatte att ge humanitärt stöd genom de europeiska icke-statliga organisationer som är närvarande i landet och Rödakorsorganisationen (3,365 miljoner euro). Projekten var inriktade på hälso- och sjukvård och vinterkläder till barn. Särskild uppmärksamhet ägnades försök att förbättra respekten för humanitära principer i Nordkorea (möjligheterna att direkt nå ut till stödmottagarna, oinskränkt övervakning, fokus på de mest sårbara grupperna) och detaljerade genomförandestudier för projekt inom vatten och renhållning.

De humanitära villkoren i Irak fortsatte att försämras under 2001 efter tio år av isolering från världssamfundet. ECHO:s stöd inom ramen för en övergripande plan som antogs i april 2001 (13 miljoner euro) gick ut på att komplettera FN-resolution 986 om "olja i utbyte mot livsmedel" och lindra det irakiska folkets lidande.

Den övergripande planen, som genomförs via de europeiska icke-statliga organisationer som är verksamma i Irak och FN-organen, var inriktad på upprustning av sjukhus, vårdcentraler och vattenreningsverk.

2.3.2. Mellanöstern och Nordafrika

ECHO:s stöd till Mellanöstern uppgick totalt till 29,96 miljoner euro, och de palestinska territorierna fortsatte att vara ett av de viktigaste områdena för ECHO:s insatser (totalt 26 miljoner euro). Under första halvåret 2001 gavs ECHO:s stöd i form av akut bistånd och humanitära biståndsprojekt som syftade till att åter säkra en tillfredsställande vattenförsörjning och fungerande vårdcentraler i områden som är särskilt drabbade av stridigheter. Vidare distribuerades livsmedel och andra grundläggande förnödenheter till de mest utsatta palestinska familjerna. Under 2001 kanaliserade ECHO sitt stöd främst genom UNRWA (United Nations Relief and Work Agency for Palestine Refugees in near East), som i egenskap av viktig samarbetspartner fick 4,84 % av ECHO:s totala budget.

ECHO stödde dessutom tre projekt för att återuppbygga och upprusta bostäderna i flyktingläger i Libanon, Syrien och Jordanien.

Den försämrade situationen efter den 11 september ledde till att ECHO finansierade projekt för akut livsmedelsbistånd, förbättring av mödra- och barnhälsovården och psykosocial verksamhet för unga människor som traumatiserats av våldet och akutläkarteam som lider av stressrelaterade symptom. ECHO stödde vidare projekt för upprustning och återuppbyggnad av bostäder för utsatta flyktingfamiljer, samt ett projekt för skydd av civila och övervakning av att den fjärde Genèvekonventionen följs.

ECHO fortsatte att be bistånd till Yemen (1,885 miljoner euro), där en invånare av fyra lever under fattigdomsgränsen och många dör av sjukdomar varje dag. En viktig fokusering för ECHO har varit upprustningen av järnvägen och att ge människor tillgång till dricksvatten, särskilt på ön Soqotra som drabbades av översvämningar. En del av de mest utsatta människorna har också fått nya bostäder. Tillgång till vatten, renhållning och primärvård har varit ECHO:s andra huvudsakliga mål.

En allvarlig livsmedelsbrist uppstod i de läger i Algeriet som hyser flyktingar från Västsahara. Det genomsnittliga födointaget bland de 160 000 människor som det rör sig om sjönk återigen farligt under de 2 100 kalorier som WHO rekommenderar som minimalt dagligt födointag. ECHO fattade ett akut beslut om att finansiera livsnödvändiga livsmedelsleveranser och skapa ett buffertlager med baslivsmedel för tre månader. Detta buffertlager verkar ha varit till stor nytta och har utnyttjats sju gånger under 2001 och därmed hjälpt flyktingarna att undvika en allvarligare livsmedelsbrist. Det akuta beslutet följdes upp med en övergripande plan som, även om den är inriktad på kompletterande livsmedelsprodukter, även omfattar betydande stöd till andra förnödenheter (främst tält och sjukvårdsinsatser). Det totala stödet uppgick till 15,57 miljoner euro.

ECHO håller för närvarande på att avveckla sin verksamhet i Algeriet, men fattade ett primärt akut beslut (om 758,800 euro) i november för att hjälpa offren för översvämningarna och uttrycka EU:s solidaritet med det algeriska folket.

2.3.3. Latinamerika

Colombia är föremål för ECHO:s största insats i Latinamerika (10 miljoner euro). Den interna väpnade konflikten fortsatte att förvärras, trots den colombianska regeringens ansträngningar att upprätta fredssamtal med de största gerillagrupperna. Antalet nya internt fördrivna personer översteg enligt oberoende bedömningar de 300 000 som registrerades 2000.

ECHO:s strategi bestod i att ge akut bistånd under och omedelbart efter det att människor fördrivits; bistånd i form av logi, sjukvård, renhållning och psykosocialt stöd i de största mottagningsområdena; och särskilt stöd till arbetet för att få människor att, om säkerhetsvillkoren möjliggör detta och om institutionellt stöd kan garanteras, återvända. Även om det är svårt att exakt fastställa antalet stödmottagare fick uppskattningsvis mellan 150 000 och 200 000 internt fördrivna personer hjälp inom ramen för 2001 års övergripande plan.

Humanitärt bistånd kanaliserades via internationella organisationer som UNHCR och europeiska icke-statliga organisationer.

En utomstående utvärdering gjordes under november och december 2001. Hänsyn kommer att tas till resultaten av utvärderingen när strategin för 2002 utformas.

Bolivia drabbades av exceptionellt häftiga skyfall mellan december 2000 och mars 2001. Enligt en rapport från det nationella civilförsvaret den 5 mars drabbades totalt 52 913 människor av översvämningarna, främst i länen La Paz, Cochabamba, Potosí och Beni. Enligt Internationella rödakorsfederationen hade många delar av Chaco-området som drabbades hårt av översvämningarna innan dess varit drabbade av torka.

ECHO gav humanitärt bistånd för att hjälpa offren för översvämningarna och torkan, stabilisera utkomstmöjligheterna för landsbygdssamhällen och avhjälpa konsekvenserna av torkan och översvämningarna.

En långvarig torka har påverkat Chaco-regionen i Paraguay sedan juni 1999. Detta har lett till att många husbehovsgrödor har gått förlorade, vilket har gjort levnadsvillkoren för många bondefamiljer mycket osäkra. ECHO bidrog till att hjälpa dessa familjer genom att distribuera livsmedel, produktionsmedel till jordbruket och bygga vattenuppsamlingssystem som har hjälpt ca 6 500 familjer.

En kraftig jordbävning som mätte 6,9 på Richterskalan inträffade i södra Peru den 23 juni 2001. De omedelbara konsekvenserna av katastrofen var 83 döda, 66 saknade, 2 812 skadade, 37 500 skadade hus och 22 220 förstörda hus.

ECHO reagerade mycket snabbt och ett primärt akut beslut om att ge humanitärt bistånd värt 1,15 miljoner euro fattades bara två dagar senare för att hjälpa till att täcka jordbävningsoffrens omedelbara behov. Det var första gången kommissionen utnyttjande det nya systemet för att kunna agera snabbt med anledning av plötsligt inträffande humanitära kriser.

Ytterligare 2 miljoner euro öronmärktes för att minska de fattigaste familjernas sårbarhet i landsbygdsområden som drabbades av jordbävningen, genom att hjälpa dem att återuppbygga sina hus enligt jordbävningsresistenta konstruktioner och rusta upp viktiga vatten- och bevattningssystem så att de lokala jordbrukarna kan återuppta produktionen av livsmedel.

I januari och februari drabbades El Salvador av två jordbävningar efter varandra som ödelade betydande delar av landet. 25 % av befolkningen drabbades. 270 000 hus skadades. ECHO fattade två beslut om totalt 10 miljoner euro. I ett första skede levererade dess samarbetspartner grundläggande livsmedelsbistånd och andra förnödenheter, samt stöd till sjukvård, vatten och renhållning. I ett andra skede var insatserna mer inriktade på akut återuppbyggnad och vatten och renhållning.

Tre år av uteblivna regn i Centralamerika och förluster av säsongsarbeten till följd av den dramatiska nedgången i de internationella kaffepriserna ledde i slutet av 2001 till den västa livsmedelsbristen någonsin i vissa regioner som fortfarande håller på att byggas upp igen efter orkanen Mitchs framfart. Vissa av familjerna på landsbygden var tvungna att äta sina lager av utsäde, vilket gjorde att de inte kunde plantera för en andra skörd. I de mest kritiska regionerna i Guatemala, Honduras och Nicaragua genomförde ECHO livsmedels- och nutritionsprogram för att försöka skapa alternativa hållbara livsmedelssystem. ECHO:s stöd i dessa tre länder uppgick till 2,3 miljoner euro.

I november drabbades regionen dessutom av orkanen Michelle, som ett par dagar senare nådde Kuba, vilket orsakade översvämningar i den nordöstra kustregionen i Honduras och Nicaragua och allvarliga skador på infrastrukturen och förstörda skördar i Kuba och Jamaica. ECHO valde att träda in genom att fatta ett akut beslut om 1,05 miljoner euro.

ECHO beslutade om insatser i de mest svåråtkomliga regionerna, nämligen Moskitia-regionen i Honduras och länet "la RAAN" i Nicaragua, med ett livsmedelsprogram för att hjälpa familjer som tvingats lämna sina hem och genom ett system för epidemiövervakning och smittskyddskontroll.

För Kuba avsattes 8 miljoner euro under 2001, dels för distribution av livsmedel, hygienprodukter, läkemedel och grundläggande förnödenheter, dels för kortsiktigt upprustningsarbete på samhällsinstitutioner för de mest sårbara grupperna, dvs. äldre och mentalt och fysiskt funktionshindrade personer. Det anses nu att utvecklingsbistånd är lämpligare för detta land än kortsiktiga hjälpaktioner och ECHO:s stöd kommer därför att avvecklas under 2002.

ECHO gav 1,8 miljoner euro i stöd till flera olika insatser som var inriktade på de ca 15 000 internt fördrivna och återvändande personer i Chiapas-provinsen i Mexico som hade drabbats av interna konflikter. De projekt som fick stöd var inriktade på bl.a. hälso- och sjukvård, livsmedelsbistånd och återuppbyggnad av bostäder.

2.4. KATASTROFBEREDSKAP - DIPECHO

Under 2001 har ECHO fortsatt att genomföra Dipecho-programmet, som syftar till att finansiera katastrofberedskap i ett regionalt sammanhang. Två handlingsplaner under Dipecho som godkändes 2000 höll på att genomföras under hela 2001: handlingsplanen för Sydostasien och handlingsplanen för Centralamerika.

Samtidigt har ECHO utvidgat Dipecho-programmet till att även omfatta Sydasien och en första handlingsplan värd 3,2 miljoner euro godkändes i juni 2001. Trots jordbävningen i Gujarat är handlingsplanen inriktad på de naturkatastrofer som i första hand brukar drabba regionen, dvs. översvämningar. Målet är att förbättra samhällenas kapacitet att agera i samband med översvämningar genom att öka deras beredskap och främja en förebyggande kultur. Utbildning är det bästa sättet att förbättra ländernas reaktionskapacitet. Den bör börja i byar och lokala förebyggande kommittéer, samt särskilt involvera kvinnor och unga. System för tidiga varningssignaler och småskaliga demonstrationsprojekt, t.ex. nyplantering av skog, kan med uppbackning av utbildning åstadkomma mycket goda resultat genom att öka medvetenheten i samhällena och bland myndigheter.

I december 2001 godkände kommissionen den andra Dipecho-planen för Andinska gemenskapen (1,8 miljoner euro), som tar hänsyn till rekommendationerna i utvärderingen av den första planen. Eftersom det inte förekommer något regionalt samarbete mellan de andinska länderna har ECHO beslutat att uteslutande fokusera på lokala projekt genom att förstärka lokala civilförsvarskommittéer och vårdcentraler, förbättra det civila samhällets kapacitet, öka medvetenheten i samhällena och utföra småskaligt lindrande arbete.

En tredje handlingsplan har också lanserats av kommissionen för Stillahavsområdet, inbegripet Kuba, med ett belopp på 3 miljoner euro. Även denna fas kommer att vara inriktad på översvämningarna i syfte att åstadkomma konkreta resultat genom mikroprojekt inom ramen för Dipecho-programmet. Särskild tonvikt kommer att ligga på regionala ansträngningar att öka samordningen och samarbetet i alla länderna i regionerna genom ett informationsnätverk och en databas över naturkatastroferna. För Kuba kommer hänsyn även att tas till en utvidgning (900 000 euro) till följd av seismiska aspekter.

3. ÖVERGRIPANDE FRÅGOR

3.1. FÖRBINDELSER MED PARTNER - RAMAVTAL OM PARTNERSKAP

Under 2001 undertecknade ECHO ramavtal om partnerskap med 27 nya partner, vilket innebär att det nu finns totalt 208 icke-statliga organisationer som är samarbetspartner. Dessutom avslutades prövningen av 300 ärenden rörande organisationer som har ansökt om partnerskap och 91 nya ansökningar godkändes för prövning.

Under 2001 genomförde ECHO omfattande samråd med de organisationer som har undertecknat ramavtal för att göra en ingående revidering av ramavtalen. Revideringen har i grunden handlat om hanteringen av "kvalitet i humanitärt bistånd". Särskild uppmärksamhet har ägnats en ändring av tonvikten genom att man övergår från kontroll av resurserna till planering av mål och resultat. Denna revidering är den andra etappen i arbetet för att anpassa ramavtalen till de mål som fastställdes av kommissionen i meddelandet "Utvärdering av och framtid för gemenskapens humanitära verksamheter" [6] och kommer att fortsätta under 2002.

[6] Meddelande KOM (1999)468 slutlig av den 26 oktober 1999 om "Utvärdering av och framtid för gemenskapens humanitära verksamheter" (artikel 20 i förordning (EG) 1257/96).

3.2. ANSLAGSFONDEN

ECHO inrättar regelbundet en anslagsfond för utbildning, studier och nätverksbildningar inom det humanitära området. Totalt anslog ECHO 1,6 miljoner euro. De projekt som valdes ut gällde bl.a. kurser i säkerhet och studier om kvalitet och tidiga varningssignaler beträffande kriser orsakade av människor.

Nätverket för humanitärt bistånd, som lanserades 1994, är en ettårig flerdisciplinär eftergymnasial utbildning på det humanitära området. Utbildningen ger en översikt över det humanitära biståndets miljö och kompletteras med praktik antingen i en humanitär organisation eller inom ECHO. Omkring 20 studenter deltar i utbildningen vid vart och ett av de åtta deltagande europeiska universiteten. ECHO:s finansiella bidrag till kostnaderna för samordning av nätverket uppgick under 2001 till 270 053 miljoner euro.

3.3. KOMMUNIKATION OCH INFORMATION

ECHO:s informations- och kommunikationsverksamhet under 2001 avspeglade den nya strategi som antogs föregående år och hade sin tonvikt på tydligare målgrupper, ökad användning av ny Internetbaserad teknik, mer strukturerade mål och närmare förbindelser mellan ECHO:s högkvarter och kontoren ute på fältet. Denna strategi resulterade i publiceringen av sex broschyrer om ECHO:s arbete i särskilda krisområden eller sektorer, som svarade på efterfrågan på mer specifik information, och i utformningen av lokala kommunikationsplaner som utgör ramen för samstämmiga och effektiva informationsinsatser ute på fältet. ECHO ändrade också utformningen av sin webbplats för att bättre synliggöra sina insatser och ge ytterligare informationsverktyg för sina operativa samarbetspartner.

Två viktiga dokument låg till grund för den långsiktiga planeringen när det gäller informations- och kommunikationsverksamheten. Det första var resultatet av den oberoende utvärdering av ett antal insatser som fick stöd från anslagsfonden, däribland upplysningsprojekt, som beställdes av ECHO. Utvärderaren kom fram till att anslagen var "mycket effektiva", men rekommenderade ändå att man skulle ta itu med vissa brister i systemet. Det handlade om bättre strategisk planering, bättre fokuserade prioriteringar och närmare samordning med operativ personal och fältarbetare. I det andra dokumentet redovisades resultaten av en EU-omfattande opinionsundersökning, utförd i början av 2001 av Eurobarometer, som omfattade en rad frågor som hade utformats av ECHO. Syftet var att mäta hur mycket allmänheten visste om ECHO och om humanitära frågor mer allmänt, och att få bättre kunskaper om de europeiska attityderna inom detta område. Undersökningen visade att det finns ett starkt stöd för principen att Europa skall ge humanitärt stöd, men ganska liten kännedom om att Europeiska kommissionen är en nyckelaktör på det humanitära området. Den visade också att de tillfrågade ville ha mer information om hur systemet fungerar och om de konkreta resultaten av ECHO:s insatser.

De närmare slutsatserna av både utvärderingen och Eurobarometerundersökningen beaktas i ECHO:s ständiga arbete för att maximera effekterna av sin informations- och kommunikationsverksamhet.

Under 2001 stödde ECHO en rad olika informations- och kommunikationsinsatser. Bland publikationerna fanns den årliga granskningen, det kvartalsvisa nyhetsbrevet "ECHO News" och broschyrer om Sierra Leone, Guinea, Centralamerika, Demokratiska republiken Kongo, Afghanistan (två versioner) och barn i krig. Skriften om barnsoldater togs även upp i oktober vid en konferens i Bryssel som organiserades tillsammans med VOICE (Voluntary Organisations in Cooperation in Emergencies) i samarbete med brittiska Rädda barnen.

3.4. BUDGET, REVISION OCH UTVÄRDERING

ECHO:s stöd med anledning av de humanitära kriserna under 2001 har styrts genom 107 finansieringsbeslut om sammanlagt 543,7 miljoner euro (ur EU:s budget och från EUF). Efter de många oförutsägbara nödsituationer som uppstod under året och efter händelserna den 11 september tvingades ECHO hämta 50 miljoner euro i åtagandebemyndiganden från reserven för katastrofbistånd. 1031 kontrakt för insatser undertecknades 2001 (häri ingår 143 kontrakt som rör beslut från år 2000). Budgetgenomförandet i fråga om åtagandebemyndiganden uppgick under 2001 till 100 %. Budgetgenomförandet i fråga om betalningsbemyndiganden uppgick under 2001 till 90,5 %.

Finansiella revisioner och kontroller görs både på huvudkontoren hos ECHO:s partnerorganisationer och på deras fältkontor i de mottagarländer där de humanitära insatserna äger rum. Under 2000 genomförde ECHO 11 revisioner. Under 2001 steg antalet till 27 revisioner. Av dessa 27 revisioner gjordes nio på partnerorganisationernas kontor i mottagarländerna. Under 2001 anlitade ECHO också för första gången en utomstående revisionsbyrå för fyra revisioner. En av revisionerna handlade om ECHO Flight-tjänsten och tre om icke-statliga organisationer som tidigare hade varit anknutna till inköpscentraler. Under 2003 skall antalet revisioner på huvudkontoren uppgå till minst 50, men antalet revisio0ner ute på fältet vara detsamma. Revisionerna på huvudkontoren hos 50 partnerorganisationer om året bör leda till en treårig revisionscykel för de största mottagarna av ECHO:s stöd. Resultaten av revisionerna har inte bara använts vid avveckling av kontrakt, utan också i samband med revideringen av ECHO:s viktigaste verktyg, dvs. ramavtalen om partnerskap.

Under 2001 genomförde ECHO ytterligare ett utvärderingsprogram, som normalt baseras på en kombination av efterhands- och förhandsmetoderna. En del undersökningar som inleddes 2000, t.ex. avseende Angola, avlutades och föranledde åtgärder, medan andra länderprogram rörande t.ex. Demokratiska republiken Kongo, Timor och flyktingarna från Västsahara genomfördes under året. Ytterligare utvärderingar, bl.a. av programmet i Colombia, pågick i slutet av året.

Dessutom gjordes en övergripande bedömning av de olika anslag och bidrag som beviljas av ECHO och i slutet av året hade en utvärdering av kontrakt med UNHCR inom vissa utvalda länder nästan avslutats. Den förstnämnda bedömningen har redan lett till en första revision av förfarandena i enlighet med dess rekommendationer, medan den sistnämnda utvärderingen, som genomfördes med UNHCR:s medverkan, syftar till att effektivisera samarbetet mellan ECHO och UNHCR.

I ett försök att öka kunskapspoolen om kända och erkända utvärderare av humanitärt bistånd publicerade ECHO också en anbudsinfordran på Internet och i Europeiska gemenskapernas officiella tidning för att få in intresseanmälningar från företag och enskilda. De sökande granskas av en kommitté innan de förs upp på listan över godkända utvärderare. Resultaten offentliggörs på Internet.

4. UTSIKTER OCH FRAMTIDSPERSPEKTIV

Den nuvarande situationen beträffande katastrofer runt om i världen fortsätter att ställa det humanitära samfundet inför tre stora utmaningar: de fortsatta långvariga kriserna orsakade av människor; nya krishärdar i områden som tidigare har ansetts vara mer eller mindre stabila; samt allt värre effekter av naturkatastrofer. Den globala trenden mot allt fler katastrofer med allt större skadeverkningar fortsätter, och detta förvärrar i sin tur andra faktorer såsom demografiska förändringar, miljöförstöring, ändringar i markutnyttjande etc., särskilt i de minst utvecklade och konfliktdrabbade staterna.

Enligt forskningsinstitutioners beräkningar har 2,2 miljoner människor dödats i konflikter sedan 1991. Antalet krig och våldsamma krissituationer steg från 27 år 1997 till 31 år 1998 och 38 i slutet av 2001 [7]. Det är den civila befolkningen och särskilt sårbara grupper som barn, ungdomar, kvinnor, äldre eller funktionshindrade personer som lider svårast och som är det främsta målet för det humanitära samfundets insatser. Antalet flyktingar och internt fördrivna personer illustrerar den humanitära dimensionen av den globala geopolitiska situationen. År 2001 var det totala antalet flyktingar fortfarande 11,7 miljoner. Global IDP Project beräknar att antalet internt fördrivna personer i slutet av 2001 uppgick till 25 miljoner. Även om antalet är lägre än i mitten av 1990-talet är dessa siffror fortfarande oacceptabelt höga [8].

[7] Heidelberg Institute for International Conflict Research (HIIK), Annual Conflict Barometer: http://www.conflicts.com/hiik/frame_en.html. För mer information hänvisas till CRED (http://www.cred.be) och SIPRI (http://www.sipri.se).

[8] Källor: UNHCR Basic Facts, http://www.unhcr.ch/cgi-bin/texis/vtx/home-page=basics. UNHCR: Global Refugee Trends January - June 2001 (14 september 2001). IFRC World Disasters Report 2001. U.S. Committee. for Refugees: World Refugee Survey 2001: http://www.refugees.org/world/statistics/wrs01_table5.htm. Global Overview of the Global IDP project: http://www.idpproject.org/global_overview.htm.

Med tanke på dessa övergripande trender är det fortfarande en grundläggande uppgift för det humanitära samfundet att utveckla strategier och arbetsmetoder som kan säkerställa att de tillgängliga resurserna används effektivt för att tillgodose de viktigaste och mest akuta humanitära behoven. Den nuvarande reformprocessen inom Europeiska gemenskapens institutioner skapar därför unika möjligheter för ECHO att utveckla sin ställning i det institutionella sammanhang som är under utveckling. Under 2001 har ECHO gjort betydande framsteg när det gäller att utforma och vidta interna reformåtgärder och nya förfaranden, bl.a. förfarandet för beslut om akut katastrofhjälp. Många av dessa åtgärder kommer att testas och kompletteras under 2002 och senare.

5. STATISTIKBILAGOR

Bilaga 1: ECHO:s budget för 2001 var på 543 703 460 euro (bilaga 1A). Sammanlagt 1031 kontrakt undertecknades under 2001, varav 807 avsåg budgeten för 2001. Skillnaden har sin förklaring i att ett stort antal av de kontrakt som undertecknades under 2001 genomförde budgetbeslut från 2000. Som framgår av bilaga 1B var den främsta finansieringskällan budgetpost B7-210. 20 750 000 euro har hämtats från EUF:s (Europeiska utvecklingsfonden) budget. Beloppet i budgetpost B7-210A gäller administrativ förvaltning (t.ex. studier, utbildning och informationsverksamhet).

Bilaga 2: I bilaga 2 redovisas den geografiska fördelningen av biståndet mellan olika regioner. Beslut som rörde Dipecho eller flera länder samtidigt har, där så varit möjligt, förts in under respektive geografiska område. Bilaga 2A visar inte att det har skett några större förändringar mellan 2000 och 2001. En viss ökning av biståndet till Asien kan emellertid noteras, medan biståndet till Västra Balkan minskade. Bilaga 2B är inriktat på år 2001 och de olika geografiska delregionerna snarare än de enskilda länderna. Huvudpunkten i den "globala" stapeln inbegriper kostnaderna för nätverket av fältexperter.

Bilaga 3: Under 2001 hade det skett en betydande ökning av anslagen till FN:s organisationer (bilaga 3A). Mer än en fjärdedel av ECHO:s totala stöd gick till FN-organ, medan bidragen till FN under 2000 uppgick till mindre än 20 %. De viktigaste FN-organisationerna som fungerade som samarbetspartner under 2001 var UNHCR (8,6 %), WFP (7,25 %), UNRWA (4,84 %) och UNICEF (3,89 %). En del av dessa kontrakt genomförde beslut från tidigare år. Det är därför som siffran för 2001 är högre än den faktiska budgeten för 2001.

Bilaga 4: De flesta projekt som fick stöd genom anslagsfonden under 2001 beviljades anslag för utbildning av icke-statliga organisationer, inbegripet säkerhetsutbildning och bistånd till icke-statliga organisationers nätverk (1 125 578 euro). Beslut fattades om att 1,60 miljoner euro skulle avsättas till anslagsfonder för studier och utbildning, medan 1,55 miljoner euro avsattes för kontrakt under 2001.

Bilaga 1: Översikt över finansieringsbeslut 1995-2001

// Finansieringsbeslut om EG:s humanitära bistånd 1995-2001 (i euro)

1995 // 692 092 512

1996 // 656 655 500

1997 // 441 611 954

1998 // 517 657 060

1999 // 812 911 000

2000 // 491 715 000

2001 // 543 703 460

Bilaga 1A: ECHO-kontrakt 1998-2001

>Plats för tabell>

Bilaga 1B: Finansieringsbeslut om EG:s humanitära bistånd per finansieringskälla

>Plats för tabell>

Bilaga 2: Finansieringsbeslut under 2001 - geografisk fördelning

Finansieringsbeslut om EG:s humanitära bistånd per region i % Summa beslut under 2001: 543 703 000 euro

AVS-stater // 33 %

Asien // 20 %

F.d. Jugoslavien - Västra Balkan // 15 %

Latinamerika // 7 %

Mellanöstern, Nordafrika // 11 %

Nya oberoende stater // 11 %

Globalt // 3 %

Bilaga 2A: Finansieringsbeslutens geografiska fördelning 1999-2001

>Plats för tabell>

Bilaga 2B: Finansieringsbeslutens fördelning per land/(del-)region

Finansieringsbeslut om humanitärt bistånd per region under 2001

Land/delregion Beslut i 1 000 euro

AFRIKA, VÄSTINDIEN, STILLA HAVET 173 320

Angola 09 000

Burundi 20 000

Burkina Faso, Tchad 02 550

Centralafrikanska republiken 01 000

Demokratiska republiken Kongo 35 000

ECHO Flight 08 400

Etiopien 09 200

Eritrea 07 000

Kenya 04 600

Madagaskar 00 900

Moçambique 02 840

Västindien/Stilla havet 00 880

Sierra Leone, Guinea, Liberia 20 600

Somalia 01 700

Sudan 17 000

Tanzania 32 150

Zimbabwe 00 500

ÖSTEUROPA/NYA OBEROENDE STATER 141 480

Vitryssland, Moldavien, Ukraina 1 900

Mongoliet 1 030

Ryssland (Tjetjenien-krisen) 40 350

Armenien, Georgien 3 150

Tadzjikistan 12 000

Västra Balkan

(Serbien, Montenegro, Kosovo,

Albanien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Bosnien-Hercegovina) 83 050

MELLANÖSTERN/NORDAFRIKA 61 049

Algeriet 0 759

Irak 12 875

Mellanöstern 29 960

Västsahara (flyktingar) 15 570

Yemen 01 885 // Land/delregion Beslut i 1 000 euro

ASIEN 104 354

Afghanistan/Pakistan/Iran 54 680

Kambodja 04 900

Kina 02 150

Östtimor 11 274

Indien 14 602

Indonesien 02 200

Myanmar/Burma 01 990

Nepal 02 000

Nordkorea 03 365

Filippinerna 01 460

Sri Lanka 00 700

Thailand 04 500

Vietnam 00 533

LatinAMERIKA 38 250

Bolivia, Paraguay 01 950

Colombia 10 000

Kuba 08 000

El Salvador 10 000

Guatemala, Honduras, Nicaragua 03 350

Mexiko 01 800

Peru 03 150

DIPECHO 08 000

Andinska gemenskapen 01 800

Västindien 03 000

Sydasien 03 200

ÖVRIGA UTGIFTER 17 250

Bidrag till studier etc. 01 600

Utgifter för fältexperter 11 450

Utbildning 00 250

Revision 02 600

Information 00 350

Utvärdering 01 000

TOTALT 543 703

Bilaga 3: Kontraktens fördelning per genomförandepartner

EG:s humanitära bistånd under 2001 per partnergrupp (undertecknandeår)

Icke-statliga org. inom EG // 62,5 %

FN // 26,5 %

Övriga int. organisationer // 7,9 %

Icke-statliga org. utanför EG // 1,2 %

EG direkt // 0,9 %

Övriga // 1,0 %

Bilaga 3A: Finansieringens fördelning per partnergrupp 1999-2001

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>