MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET - HALVÅRSUPPDATERING AV RESULTATTAVLAN FÖR FRAMSTEGEN I SKAPANDET AV ETT OMRÅDE MED FRIHET, SÄKERHET OCH RÄTTVISA I EUROPEISKA UNIONEN (FÖRSTA HALVÅRET 2002)

FÖRORD

En resultattavla för framstegen i skapandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i Europeiska unionen utarbetas regelbundet av kommissionen. I tavlan kan man följa genomförandet av de åtgärder som behövs för att uppnå de mål som fastställts i Amsterdamfördraget och av Europeiska rådet vid mötet i Tammerfors den 15 och 16 oktober 1999.

Den här utgåvan av resultattavlan visar som tidigare utgåvor målsättningar och tidsramar som angavs i Tammerfors, de instrument som krävs för att förverkliga dem, vem som är ansvarig för att ta initiativ till, driva framåt och fullborda arbetet. För att underlätta läsningen skiljer vi i tabeller på förslag och initiativ som har lagts fram, hur långt ärendet kommit i rådet, och i förekommande fall i Europaparlamentet, och vilket arbete som planeras. Delen "införlivande" över antagna rättsakter visar också hur antagna beslut och åtgärder har trätt i kraft och antagits.

Liksom i förra utgåvan ges också en översikt över de viktigaste framstegen sedan Tammerfors, så att läsaren lättare kan tolka tabellerna.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Sammanfattning

2. En gemensam asyl- och migrationspolitik för eu

2.1. Partnerskap med ursprungsländerna

2.2. Ett gemensamt europeiskt asylsystem

2.3. Rättvis behandling av medborgare i tredje land

2.4. Hantering av migrationsströmmar

3. Ett europeiskt område med verklig rättvisa

3.1. Bättre tillgång till rättvisa i Europa

3.2. Ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden

3.3. Bättre överensstämmelse mellan lagstiftningarna på det civilrättsliga området

4. Kamp mot brottsligheten i hela unionen

4.1. Att förebygga brott på unionsnivå

4.2. Utökat samarbete när det gäller brottsbekämpning

4.3. Bekämpning av vissa former av brottslighet

4.4. Särskilda åtgärder mot penningtvätt

5. Inre och yttre gränser, visering, genomförande av artikel 62 i EG-fördraget samt införlivande av Schengenregelverket

6. Unionsmedborgarskap

7. Samarbete i kampen mot narkotika

8. Kraftfullare externa åtgärder

9. Andra pågående initiativ

1. Sammanfattning

Denna del innehåller en sammanfattning av de viktigaste framstegen i genomförandet av slutsatserna från Europeiska rådets möte i Tammerfors, efter den senaste utgåvan av resultattavlan som lades fram av kommissionen den 30 oktober 2001 inför Europeiska rådets möte i Laeken. Dessa framsteg framgår av tabellerna nedan.

Den utgåvan av resultattavlan innehöll en utvärdering efter halva tiden som kommissionen gjort av vad som uppnåtts av det program som upprättades i Tammerfors. Som angavs i den känner vi nu till de åtgärder som skall vidtas och huvuddelen av åtgärderna är redan under förhandling. Emellertid var kommissionens bedömning mildare inom områden som innebär att en gemensam politik skall definieras och lagstiftningsinitiativ skall tas fram och underströk att vissa förslag som diskuteras är ett prov på medlemsstaternas vilja att gå framåt i enlighet med sina åtaganden.

De framsteg som har skett det senaste halvåret, bland annat de beslut som har fattats om den europeiska arresteringsordern och rambeslutet om terrorism, som skulle kunna antas formellt inom kort, visar på unionens förmåga att konkretisera målen från Amsterdamfördraget när nödvändigheten att agera kombineras med viljan att uppnå resultat.

Men dessa verkliga framsteg skall också bedömas dels utifrån en tidsplan som fastställdes i Tammerfors och från vad som återstår för att genomföra Tammerforsprogrammet inom tidsramarna, dels utifrån hur de genomförs i praktiken i medlemsstaterna.

I detta sammanhang vill vi påminna om att vid Europeiska rådets möte i Laeken bekräftades å ena sidan rådets åtagande i fråga om de riktlinjer och mål som fastställdes i Tammerfors samt konstateras att det, även om det går att notera vissa framåtskridanden, "behövs nya uppslag och riktlinjer för att inhämta eftersläpningarna på vissa områden". Dessutom betonas vikten av att de beslut som unionen fattar snabbt införlivas eller genomförs av medlemsstaterna [1] och att de konventioner som ingåtts efter Maastrichtfördragets ikraftträdande ratificeras utan dröjsmål. [2]

[1] Det bör noteras att rådet den 28 februari 2002 antog sin första rapport om genomförandet av rådets rambeslut om förstärkning av skyddet mot förfalskning i samband med införandet av euron genom straffrättsliga och andra påföljder. Denna rapport är första delen av utvärderingen av ett instrument som antagits i enlighet med Avdelning VI i Fördraget om Europeiska unionen.

[2] Ratificieringsläget enligt resultattavlan bygger på medlemsstaternas anmälningar till rådets generalsekretariat.

Läsaren kan när han läser tabellerna bättre se hur arbetet framskridit och också kommissionens prioriteringar för kommande halvår inom nyckelområdena för genomförandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa som utgörs av asyl, invandring, rättvisa, kampen mot brottslighet, yttre gränser, medborgarskap och en förstärkning av de externa åtgärderna.

En gemensam asyl- och migrationspolitik för EU

Målen från Tammerfors bekräftades igen vid Europeiska rådets möte i Laeken den 14 och 15 december 2001. En gemensam asyl- och migrationspolitik skall antas "snarast".

Vad gäller asylfrågorna fortsätter rådet sitt arbete utifrån de förslag det har mottagit och som är nödvändiga för att genomföra första etappen av införandet av den gemensamma politik som beslutades i Tammerfors. Rådet godkände vid sitt möte i april 2002 förslaget om direktiv om definition av gemensamma minimivillkor för mottagande av asylsökande.

Parallellt, och i enlighet med slutsatserna från Laeken, kommer kommissionen inom kort att lägga fram ett ändrat förslag om antagande av gemensamma miniminormer om beviljande eller tillbakadragande av flyktingstatus. Vad gäller förslaget om Dublinförordningen II, och efter samråd, har kommissionen och rådet beslutat att fortsätta arbetet utifrån kommissionens förslag.

Eurodac-systemet som bland annat tillåter en jämförelse av fingeravtryck hos asylsökande och som har stor betydelse för en äkta gemensam asyl- och invandringspolitik - vilket också upprepades vid Europeiska rådets möte i Laeken - håller på att utformas. I februari 2002 antog rådet en förordning om vissa tillämpningsföreskrifter för förordningen om inrättande av Eurodac från december 2000.

När det gäller invandring lade kommissionen i maj 2002 fram ett ändrat förslag om familjeåterförening i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets möte i Laeken.

I Tammerfors angavs att tillnärmningen av villkoren för villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse bland annat skall ha som mål att få fram en integrationspolitik som grundas bland annat på kampen mot varje form av diskriminering. Kommissionen, som är angelägen att komplettera den befintliga lagstiftningen lade i november 2001 fram ett förslag till rambeslut om rasism och främlingsfientlighet. Vid rådets möte (rättsliga och inrikes frågor) i april 2002 antogs slutsatser om kampen mot rasism, antisemitism och främlingsfientlighet.

Kampen mot den olagliga invandringen har också varit en prioritering under de senaste månaderna. Kommissionen lade fram ett meddelande om detta i november 2001 och har även tagit med frågan i det meddelande som nyligen lades fram om kontrollen av de yttre gränserna (se nedan). För att förstärka möjligheterna att bekämpa dessa fenomen lade kommissionen i februari 2002 fram ett förslag till direktiv om rätt till vistelse för kortare tid för offer för människohandel och olaglig handel med migranter som samarbetar i kampen mot människohandlare och -smugglare.

I enlighet med slutsatserna från Laeken antog rådet å sin sida i februari 2002 en handlingsplan mot olaglig invandring och människohandel inom unionen.

När det gäller hjälp till ursprungs- och transitländer har kommissionen för avsikt att före årets slut lägga fram ett förslag till rättslig grund för genomförandet av det nya budgetinstrumentet om samarbete med dessa länder som inleddes efter Europaparlamentets resolution från mars 2000. Rörande återtagande, och i linje med slutsatserna från Laeken, har rådet och kommissionen fastställt en ny prioriteringslista för förhandling om och slutande av europeiska avtal om återtagande. Ett avtal har slutits med Hongkong och förhandlingarna fortsätter med Ryssland, Pakistan, Sri Lanka, Marocko och Macao. Kommissionen har också lagt fram ett förhandlingsmandat för ett avtal med Ukraina för rådet.

När det gäller återsändande lade kommissionen i april 2002 fram en grönbok om en gemenskapspolitik för återvändande av personer som vistas olagligt.

Slutligen bör det rörande genomförandet av åtgärder som föreslås i handlingsplanen mot terrorism påpekas att kommissionen i ett arbetsdokument som lagts fram för rådet och Europaparlamentet utvärderade alla sina förslag vad gäller sambandet mellan att garantera den interna säkerheten och att uppfylla internationella skyldigheter och instrument avseende skydd. [3]

[3] KOM(2001) 743, 5.12.2001.

Inre och yttre gränser, visering, genomförande av artikel 62 i EG-fördraget samt införlivande av Schengenregelverket

Förutom antagandet av tekniska beslut i rådet, när det gäller bestämmelserna i den gemensamma konsulära instruktionen eller enhetlig utformning av visumhandlingar, studerar man införandet av ett gemensamt identifieringssystem för viseringar (kommissionen kommer inom kort att inleda en genomförbarhetsstudie om frågan) och (på begäran från Laeken) möjligheten att inrätta gemensamma konsulat.

När det gäller de yttre gränserna uppmanade Europeiska rådet i Laeken rådet och kommissionen att fastställa mekanismer för samarbete mellan de myndigheter som har i uppgift att kontrollera de yttre gränserna i syfte att utreda förutsättningarna för att inrätta en mekanism eller gemensamma myndigheter för kontroll av de yttre gränserna. I maj 2002 lade kommissionen fram ett meddelande om kontrollen av de yttre gränserna i vilket den bland annat behandlar hur samarbetet mellan de nationella myndigheterna kan förstärkas liksom förutsättningarna för att skapa en gemensam mekanism eller till och med en gemensam tjänst för gränskontroll.

Vidare lade kommissionen i december 2001 fram ett meddelande om utformningen av informationssystemet Schengen II som år 2006 skall avlösa det nuvarande systemet, och göra det möjligt för nya medlemsstater att ingå, med användande av ny teknik och nya funktioner som för närvarande diskuteras i rådet. Parallellt har rådet antagit den rättsliga grund som gör det möjligt för kommissionen att ta ansvar för projektet för den tekniska utvecklingen från och med januari 2002 med hjälp av en kommitté som består av experter från medlemsstaterna.

Ett europeiskt område med verklig rättvisa

Inom de två prioriterade områden för vilka Europeiska rådet i Tammerfors begärde att konkreta åtgärder skulle vidtas, nämligen en förbättrad tillgång till rättvisa inom unionen och ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden har arbetet gått framåt under det senaste halvåret.

Rörande tillgången till rättvisa lade kommissionen i november 2001 fram ett förslag till rådets förordning om ett övergripande ramverk för gemenskapens insatser för att underlätta genomförandet av ett europeiskt civilrättsligt område som antogs av rådet i april 2002. Gällande en annan viktig del i tillgången till rättvisa lade kommissionen i januari 2002 fram ett förslag till direktiv om rättshjälp och ekonomiska frågor i samband med rättsliga förfaranden.

Kommissionen fortsatte sitt arbete med resolutionen om alternativa tvistlösningsmetoder efter det att nätverket för reglering av konsumenttvister utanför domstol (EEJ-net) hade inlett sitt arbete i oktober 2001 och lade i april 2002 fram en grönbok i syfte att utarbeta miniminormer för alternativa metoder för tvistlösning utanför domstol.

Kommissionen lade i april 2002 fram ett förslag till inrättandet av en europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar som tillåter ett upphävande av alla mellanliggande åtgärder för utförandet. Kommissionen planerar att lägga fram en grönbok inför en större tillnärmning av bestämmelser om förfarandet i samband med obestridda fordringar och mindre värden.

Kommissionen och medlemsstaterna har börjat förberedelserna för det europeiska civilrättsliga nätverket som inrättades i mars 2001 och skall börja arbeta i december 2002.

När det gäller ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden, vilket enligt vad som sades i Laeken, skall göra det möjligt "att övervinna svårigheterna i fråga om skillnaderna mellan de olika rättssystemen" har arbetet både inom det civilrättsliga och det straffrättsliga området gått framåt.

Programmet för ömsesidigt erkännande som antogs av rådet i november 2000 är ramen inom vilken principen om ömsesidigt erkännande gradvis etableras.

När det gäller familjefrågor lade kommissionen i maj 2002 fram ett förslag som syftade till att slå samman dess förslag till förordning om föräldraansvar som lades fram i september 2001 och det franska initiativet om barns umgängesrätt samt förordning (EG) nr 1347/2000 ("Bryssel II-förordningen").

Skapandet av en europeisk exekutionstitel, som nämns ovan, är ett viktigt steg i genomförandet av principen om ömsesidigt erkännande inom det civilrättsliga området.

I samband med de internationella förhandlingarna om konkurrens och ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden inom privaträtten antog rådet i maj 2002 på förslag av kommissionen nya förhandlingsdirektiv för förhandlingar om en internationell konvention i Haag. I mars 2002 lade kommissionen fram ett förslag om rekommendationer till förhandlingsdirektiv inför ett avtal mellan gemenskapen och Lugano-staterna.

Inom det straffrättsliga området kommer det formella antagandet, som väntas efter rådets principöverenskommelse i Laeken om förslaget till rådets rambeslut om skapandet av en europeisk arresteringsorder och om överlämnande mellan medlemsstaterna att göra det möjligt att ta ett stort steg framåt eftersom det kommer att ersätta de befintliga utlämningsförfarandena. Det är också ett konkret exempel på tillämpningen av det ömsesidiga erkännandet i brottmål.

Angående tillämpningen av det ömsesidigt erkännandet under det att dom avkunnas nådde rådet en principöverenskommelse i februari 2002 om ett rambeslut om verkställandet i unionen av beslut om frysning av tillgångar och bevis som väntas antas formellt. I linje med sitt meddelande från juli 2000 om ömsesidigt erkännande av slutgiltiga avgöranden i brottmål förbereder kommissionen ett meddelande om fastställandet av behörighetskriterier i straffrättsliga frågor som kommer att läggas fram under andra halvåret. Som komplement till programmet om ömsesidigt erkännande har kommissionen även för avsikt att inom kort lägga fram ett meddelande med minimivillkor för vissa aspekter av det straffrättsliga förfarandet. Den har också inlett en analys av normerna för skydd av de individuella rättigheterna inom de straffrättsliga förfarandena för att styrka det ömsesidiga förtroendet, som är grundläggande för tillämpningen av principen om ömsesidigt erkännande.

En bättre överensstämmelse mellan rättssystemen bör komplettera de framsteg som skett inom det ömsesidiga erkännandet. Kopplat till debatten om harmonisering av påföljder i samband med vilken rådet i april 2002 antog slutsatser om tillvägagångssättet för harmonisering av straff som bör underlätta diskussionen om pågående eller kommande förslag och initiativ (se följande avsnitt) satte kommissionen under våren 2002 igång en förberedande studie om kontrollen av frihetsberövande åtgärder i medlemsstaterna.

Kamp mot brottsligheten i hela unionen, även terrorismen

Kampen mot brottsligheten, även terrorismen, är en av unionens prioriteringar, som också har gått framåt både vad gäller det operativa samarbetet som lagstiftningsarbetet på unionsnivå för att främja och underlättandet av detta samarbete.

I kampen mot terrorismen vidtar unionen många olika åtgärder som också finns med i genomförandet av handlingsplanen som antogs vid Europeiska rådets möte den 21 september 2001. Rapport om detta finns i rådets ordförandeskaps månatliga färdplan. [4]

[4] Då åtgärder vidtas utifrån slutsatserna från Tammerfors och också förekommer i handlingsplanen mot terrorism hänvisas det i en fotnot till handlingsplanen av den 21 september 2001.

Eurojust, som består av nationella åklagare, förundersökningsdomare eller polismän med motsvarande behörighet, har funnits provisoriskt sedan mars 2001 och inrättades i sin definitiva utformning efter rådets beslut den 28 februari 2002. Denna enhet, vars inrättande skall ske senast i september 2003, kommer att ha stor betydelse för att få fram en god samordning mellan de nationella myndigheter som ansvarar för rättsliga åtgärder och underlätta undersökningar i samband med organiserad brottslighet och terrorism.

Efter ett initiativ från flera medlemsstater, och efter yttrande från Europaparlamentet, nådde rådet i december 2001 en principöverenskommelse om inrättande av gemensamma utredningsgrupper, vilket föreskrivs i konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål som antogs i maj 2000. Detta nya rambeslut, vars formella antagande väntas, skall göra det möjligt att flytta fram ikraftträdandet av konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål från 2000 som idag endast har ratificerats av Portugal.

Europols roll förstärktes också efter det att rådet i december 2001 beslutade att utvidga Europols behörighet till att omfatta all slags internationell brottslighet så som den förtecknas i Europolkonventionen. Dessutom nådde rådet i april 2002 en principöverenskommelse om ändringen av Europolkonventionen så att Europol dels kan delta i de gemensamma utredningsgrupperna och dels kan begära att de nationella myndigheterna skall leda eller samordna utredningarna, i enlighet med bestämmelserna i Amsterdamfördraget (artikel 30.2).

Rådet beslutade också i april 2002 om en provisorisk lösning för att förlägga sekretariatet för Europeiska polisakademin till Köpenhamn.

I detta sammanhang var också frågan om den demokratiska kontrollen av Europol föremål för ett meddelande från kommissionen som lades fram i februari 2002.

Dessutom antog rådet i februari 2002 en ändring av rådets Akt av den 12 mars 1999 om antagande av regler om överföring av personuppgifter från Europol till tredje land och utomstående organ för att förstärka det rättsliga och polisiära samarbetet, särskilt med parter utanför unionen.

För att förenkla överföringarna samtidigt som man garanterar en hög skyddsnivå för personuppgifterna har kommissionen för avsikt att inom kort lägga fram ett förslag om garantier vid överföring av personuppgifter inom ramen för rättsligt och polisiärt samarbete inom brottmål.

När det gäller kampen mot terrorismen nådde rådet i december 2001 en principöverenskommelse om förslaget till rambeslut som kommissionen hade lagt fram i september 2001. Antagandet av detta förslag, som förväntas efter att de sista parlamentariska reservationerna har upphävts, kommer att vara ett viktigt steg i utformningen av ett mer integrerat straffrättsligt tillvägagångssätt inom unionen inför brottsliga fenomen av gränsöverskridande och särskilt allvarlig art. Det bör vara en impuls för andra prioriterade områden i kampen mot den allvarliga eller organiserade brottslighet som nu undersöks, som narkotikahandel och sexuell exploatering av barn för vilka förslag för tillfället behandlas av rådet.

I kampen mot attackerna mot informationssamhället lade kommissionen i april 2002 fram ett förslag till rambeslut efter sitt meddelande om datorrelaterad brottslighet från januari 2001.

Tillsammans med kampen mot kriminella nätverk som ägnar sig åt människohandel och olaglig invandring (se ovan) står kampen mot penningtvätt och avancerad ekonomisk brottslighet högt på EU-institutionernas agenda. I december 2001 antog rådet och Europaparlamentet kommissionens förslag om ändring av direktivet om penningtvätt, och rådet nådde i februari 2002 en principöverenskommelse om ett initiativ från Frankrike, Belgien och Sverige om frysning av tillgångar och bevis (se Ömsesidigt erkännande). Det formella antagandet väntas efter det att de sista parlamentariska reservationerna har upphävts.

Rörande det straffrättsliga skyddet av gemenskapens ekonomiska intressen antog kommissionen i december 2001 en grönbok om straffrättsligt skydd av Europeiska gemenskapens ekonomiska intressen och om inrättande av en europeisk åklagare, som framförallt bör ses tillsammans med initiativen som togs i Tammerfors vad gäller till exempel ömsesidigt erkännande, den europeiska arresteringsordern och samarbetet med Eurojust och Europol. Vid Europeiska rådets möte i Laeken uppmanades medlemsstaterna att granska grönboken snabbt. Det bör dessutom noteras att det förslag till direktiv som kommissionen lade fram våren 2001 för att förstärka det straffrättsliga skyddet av gemenskapens ekonomiska intressen i november 2001 var föremål för ett positivt yttrande från Europaparlamentet och revisionsrätten.

Unionen fortsätter också sitt arbete för internationellt samarbete mot den organiserade brottsligheten inom internationella organisationer. I april 2002 lade kommissionen lagt fram en rekommendation till rådet om förhandlingsdirektiv för utkastet till Förenta nationernas konvention om kampen mot korruption som för närvarande förhandlas. Vad gäller Förenta nationernas konvention mot organiserad brottslighet med tre tilläggsprotokoll är gemenskapen numera signatär till alla dessa instrument efter att protokollet om eldvapen har undertecknats, och kommissionen avser nu att lägga fram ett förslag som gör det möjligt för gemenskapen att träffa avtal om dessa instrument för sina behörighetsområden.

För Europeiska unionen är Europol också ett instrument för internationellt samarbete som gör det möjligt att bidra till och förstärka det internationella samfundets ansträngningar i kampen mot brottsligheten. I december 2001 antog rådet ett beslut om bemyndigande för Europols direktör att inleda förhandlingar om avtal med tredje land och organ utan anknytning till EU och ändrade rådets Akt av den 12 mars 1999 om antagande av regler om överföring av personuppgifter från Europol till tredje land och utomstående organ.

Unionsmedborgarskap

Kommissionens förslag till direktiv som syftar till att se till att öppenheten ökar och att vissa aspekter av den nuvarande ordningen om rörlighet och vistelse mjukas upp har mottagits positivt i Regionkommittén och Ekonomiska och sociala kommittén. Förslaget diskuteras för närvarande i rådet och Europaparlamentet förbereder sitt första yttrande inom ramen för medbeslutandeförfarandet.

Kommissionen kommer inom kort att lägga fram ett förslag till förordning om enhetlig utformning av uppehållstillstånd för EU-medborgare och deras familjemedlemmar.

Samarbete mot narkotika

Inom ramen för genomförandet av EU:s handlingsplan för narkotikabekämpning (2000-2004) kommer kommissionen att utvärdera vad som uppnåtts inom unionen och på nationell nivå.

När det gäller kampen mot syntetiska droger och handeln med kemiska prekursorer utvärderar kommissionen lagstiftningen inom gemenskapen när det gäller kontrollen av kemiska prekursorer och kontrollen inom gemenskapen av dessa prekursorer. Dessutom utvärderar den hur rådets gemensamma åtgärd om kontrollen av nya syntetiska droger genomförs. Resultatet av dessa utvärderingar förväntas före utgången av 2002. Rådet antog i februari 2002, på förslag från kommissionen, ett beslut om kontrollåtgärder och straffbestämmelser avseende den nya syntetiska drogen PMMA och i april 2002 en rekommendation om behovet av att förstärka samarbetet och informationsutbytet mellan de olika specialiserade operativa enheterna i kampen mot den olagliga handeln med prekursorer i Europeiska unionens medlemsstater.

Avslutningsvis har förslaget till rambeslut om miniminormer för brottsrekvisit och påföljder för olaglig narkotikahandel prioriterats högt i rådet och Europaparlamentet, i linje med slutsatserna från Europeiska rådets möte i Laeken som begärde att detta förslag skulle antas före maj månads utgång 2002. Europaparlamentet antog sitt yttrande om kommissionens förslag i april 2002.

Kraftfullare externa åtgärder

En förstärkning av unionens externa åtgärder med dimensionen skapandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i Europeiska unionen, är en prioritering som bekräftades vid Europeiska rådets möte i Feira och som förstärks av den internationella händelseutvecklingen. Vid Europeiska rådets möte i Laeken upprepades dess betydelse.

Dessa åtgärder sker inom olika områden.

Först utvidgningen genom att integrationen av de rättsliga och inrikes frågorna fortsätter och genom att främja kandidatländernas ansträngningar vad gäller administrativ och rättslig kapacitet. Genomgången av kapitlet om rättsliga och inrikes frågor (kapitel 24) har redan avslutats med sju kandidatländer, nämligen Ungern, Tjeckien, Slovenien, Cypern, Malta, Estland och Litauen.

I samband med stabiliseringen av Balkanområdet genom utformningen av en regional strategi för olika länder inom Cards-programmet (gemenskapsstöd till återuppbyggnad, utveckling och stabilisering) och förberedandet av förhandlingarna om stabiliserings- och associeringsavtal med Albanien och Förbundsrepubliken Jugoslavien.

Inom Euromed-dialogen genom att de rättsliga och inrikes frågorna förstärks i Meda-programmet.

Samarbetet med tredje länder förstärks också, bland annat med Förenta staterna i enlighet med slutsatserna från rådets möte den 20 september 2001 (rådet godkände i april 2002 ett förhandlingsdirektiv för ett avtal mellan Europeiska unionen och USA inom det straffrättsliga samarbetet) och med Ryssland inom ramen för samarbets- och partnerskapsavtalet och den gemensamma handlingsplanen mot organiserad brottslighet samt med Ukraina inom ramen för den nya handlingsplanen för rättsliga och inrikes frågor.

2. En gemensam asyl- och migrationspolitik för eu

Tammerforsprioriteringar:

De skilda men närbesläktade frågorna om asyl och migration kräver att en gemensam EU-politik utformas.

Europeiska rådet i Laeken åtog sig därför att se till att en gemensam asyl- och migrationspolitik antas så snart som möjligt.

2.1. Partnerskap med ursprungsländerna

Europeiska unionen behöver en övergripande strategi för migrationsfrågor som också innefattar de politiska aspekterna, mänskliga rättigheter och utvecklingsfrågor i ursprungs- och transitländerna och ursprungs- och transitregionerna. Partnerskap med ursprungsländerna är en viktig faktor för att nå framgång med denna politik, och därmed främja en gemensam utveckling.

Mål: Bedömning av ursprungs- och transitländerna och ursprungs- och transitregionerna för att utforma integrerade strategier som är särskilt avpassade till varje land eller region

>Plats för tabell>

2.2. Ett gemensamt europeiskt asylsystem

Målet är att säkra en fullständig och allomfattande tillämpning av Genèvekonventionen och på så sätt garantera att ingen skickas tillbaka för att bli utsatt för förföljelse, dvs. att principen om "non-refoulement" upprätthålls.

På sikt måste ett gemensamt asylförfarande och en enhetlig asylstatus som gäller i hela unionen införas.

Asylsökandes rätt att förflytta sig mellan medlemsstaterna bör vara begränsad.

En överenskommelse kommer att eftersträvas för att skapa ett system för tillfälligt skydd för fördrivna personer på grundval av solidaritet mellan medlemsstaterna.

Mål: Fastställande av vilken stat som ansvarar för att pröva en asylansökan

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

2.3. Rättvis behandling av medborgare i tredje land

En tillnärmning av villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse mot bakgrund av en gemensam bedömning av den ekonomiska och befolkningsmässiga utvecklingen i unionen och situationen i ursprungsländerna kommer att ske.

Integrationspolitiken bör syfta till att ge tredjelandsmedborgare som är lagligt bosatta på medlemsstaternas territorium (särskilt långvarigt bosatta) rättigheter och skyldigheter som är jämförbara med EU-medborgarnas. Den bör också stärka ickediskriminering i det ekonomiska och sociala livet och i kulturlivet och ligga till grund för åtgärder mot rasism och främlingsfientlighet.

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

2.4. Hantering av migrationsströmmar

Hanteringen av migrationsströmmar bör förbättras på alla nivåer genom ett nära samarbete med ursprungs- och transitländerna. Vid Europeiska rådets möte i Laeken påmindes om vikten av att integrera åtgärderna i samband med migrationsströmmarna med EU:s externa politik. Kampen mot olaglig invandring bör stärkas genom att de berörda kriminella nätverken bekämpas samtidigt som offrens rättigheter säkerställs. Europeiska rådet begärde en handlingsplan som bygger på kommissionens meddelande om olaglig invandring och människohandel.

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

3. Ett europeiskt område med verklig rättvisa

Tammerforsprioriteringar:

Ambitionen är att ge medborgarna en gemensam känsla av rättvisa i hela unionen, dvs. att underlätta det dagliga livet och göra det möjligt att göra upp med dem som hotar individens och samhällets frihet och trygghet. Detta innebär både bättre tillgång till rättvisa och ett fullt utvecklat rättsligt samarbete mellan medlemsstaterna.

Vid toppmötet i Tammerfors begärdes att konkreta åtgärder skulle vidtas för att förbättra tillgången till rättvisa inom unionen och att skyddsmekanismer skulle inrättas för att skydda offrens rättigheter. Stats- och regeringscheferna i Tammerfors begärde också att att mekanismer för ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden skulle utvecklas.

3.1. Bättre tillgång till rättvisa i Europa

Ett område med verklig rättvisa innebär att enskilda och företag kan vända sig till domstolar och myndigheter i vilken medlemsstat som helst lika lätt som i sin egen stat. De skall inte hindras eller avskräckas från att utöva sina rättigheter på grund av att medlemsstaternas rättsliga och administrativa system är komplicerade.

>Plats för tabell>

3.2. Ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden

Ett område med verklig rättvisa måste trygga rättssäkerheten för människorna och de ekonomiska aktörerna. Därför måste domar och beslut efterlevas och kunna verkställas i hela unionen.

Förstärkningen av principen om ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden och domar och den nödvändiga tillnärmningen av de olika lagstiftningarna kommer att underlätta samarbetet mellan myndigheterna och det rättsliga skyddet av de enskildas rättigheter och kommer att göra det möjligt, såsom upprepades vid Europeiska rådets möte i Laeken, att övervinna de svårigheter som bottnar i skillnaden mellan olika rättssystem. För att säkra detta bör principen om ömsesidigt erkännande bli en hörnsten i det rättsliga samarbetet på både det civilrättsliga och straffrättsliga området inom unionen.

Det civilrättsliga området:

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

3.3. Bättre överensstämmelse mellan lagstiftningarna på det civilrättsliga området

För att underlätta det rättsliga samarbetet och stärka rätten för medborgarna att få sin sak prövad i domstol måste man åstadkomma större förenlighet och bättre överensstämmelse mellan rättssystemen.

>Plats för tabell>

4. Kamp mot brottsligheten i hela unionen

Tammerforsprioriteringar och EU-strategi mot den organiserade brottsligheten i början av det nya årtusendet:

Europeiska rådet i Tammerfors efterlyste väl avvägda åtgärder på unionsnivå mot alla former av brottslighet, inklusive grov organiserad och gränsöverskridande brottslighet, samtidigt som enskildas och ekonomiska aktörers frihet och rättigheter skyddas enligt lag. I detta sammanhang bör Europeiska unionens strategi för det nya årtusendet om förebyggande och kontroll av organiserad brottslighet uppmärksammas särskilt. Vissa ytterligare åtgärder, som är mer långtgående än slutsatserna från Tammerfors, har ansetts påkallade av rekommendationerna i denna strategi och har tagits med i detta kapitel.

4.1. Att förebygga brott på unionsnivå

En effektiv kamp mot alla former av brottslighet, organiserad eller icke, måste innefatta förebyggande åtgärder inom alla områden.

Brottsförebyggande aspekter bör integreras i åtgärderna och programmen mot brottslighet på unionsnivå och i medlemsstaterna.

Samarbetet mellan nationella brottsförebyggande organisationer skall uppmuntras, samtidigt som prioriterade områden skall fastställas.

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

4.2. Utökat samarbete när det gäller brottsbekämpning

I ett område där verklig rättvisa råder får brottslingar inte ges några möjligheter att utnyttja skillnader mellan medlemsstaternas rättssystem. Inom ramen för skyddet av Europeiska gemenskapens ekonomiska intressen noterade Europeiska rådet i Laeken kommissionens antagande av grönboken om en europeisk åklagare och uppmanade rådet att granska den skyndsamt.

En hög skyddsnivå för medborgarna kräver utökat samarbete mellan rättstillämpande myndigheter. Därför bör största möjliga nytta dras från samarbetet mellan medlemsstaternas myndigheter vid utredningar av gränsöverskridande brottslighet.

Genom Amsterdamfördraget gavs Europol utökade befogenheter, vilket innebär en bekräftelse av dess viktiga och centrala roll för att underlätta europeiskt samarbete för att förebygga och bekämpa organiserad brottslighet.

>Plats för tabell>

4.3. Bekämpning av vissa former av brottslighet

När det gäller nationell straffrätt bör insatserna för att enas om gemensamma definitioner, grunder för åtal och påföljder i ett första skede koncentreras till ett begränsat antal sektorer av särskild vikt. Överenskommelser om gemensamma definitioner av, grunder för åtal och påföljder för grov organiserad och gränsöverskridande brottslighet måste ingås för att skydda enskildas och ekonomiska aktörers frihet och juridiska rättigheter. Vid sitt möte den 27-28 september 2001 åtog sig rådet att genast ta sig an arbetet med att fastställa en allmän metod för harmoniseringen av straff. Den 25-26 april antog rådet slutsatser om tillvägagångssättet. Kommissionen planerar att lägga fram ett meddelande om tillnärmningen av påföljdssystemet.

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

4.4. Särskilda åtgärder mot penningtvätt

Penningtvätt är en central del i den organiserade brottsligheten. Därför måste man vidta åtgärder för att utrota penningtvätt varhelst sådan förekommer genom att se till att konkreta åtgärder vidtas för spårande, spärrande, beslag och förverkande av vinning av brott. Vid Europeiska rådets extra möte den 21 september 2001 betonades också vikten av kampen mot terrorismen och man begärde att en rapport om detta skulle utarbetas före juni 2002.

>Plats för tabell>

5. Inre och yttre gränser, visering, genomförande av artikel 62 i EG-fördraget samt införlivande av Schengenregelverket

>Plats för tabell>

6. Unionsmedborgarskap

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

7. Samarbete i kampen mot narkotika

Prioriteringar i Europeiska unionens strategi mot narkotika:

Narkotika utgör ett hot både mot samhället och enskilda individer. Därför måste narkotikaproblemet hanteras på ett övergripande, ämnesöverskridande och enhetligt vis. EU:s handlingsplan för 2000-2004 kommer att utvärderas efter halva tiden och i efterhand, med hjälp av Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk samt Europol.

>Plats för tabell>

8. Kraftfullare externa åtgärder

Prioriteringar från Europeiska rådet i Tammerfors och Feira:

Europeiska unionen betonar att alla befogenheter och alla instrument som står till unionens förfogande, i synnerhet i de yttre förbindelserna, måste utnyttjas på ett integrerat och konsekvent sätt för att skapa området med frihet, säkerhet och rättvisa. Rättsliga och inrikes frågor måste integreras i definitionen och genomförandet av unionens övriga politikområden och verksamheter.

>Plats för tabell>

9. Andra pågående initiativ

>Plats för tabell>