Yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén om "Förslag till rådets förordning och export och import av farliga kemikalier"

(KOM(2001) 803 slutlig - 2002/0026 ACC)

(2002/C 241/09)

Den 19 juni 2002 beslutade rådet att i enlighet med artikel 175(1) i EG-fördraget rådfråga Ekonomiska och sociala kommittén om ovannämnda förslag.

Sektionen för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 20 juni 2002. Föredragande var Geórgios Sklavoúnos.

Vid sin 392:a plenarsession den 17-18 juli 2002 (sammanträdet den 17 juli 2002) antog Ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 121 röster för och 4 nedlagda röster.

1. Inledning

1.1. Förslaget till rådets förordning om export och import av farligt avfall(1) innebär att bestämmelserna i Rotterdamkonventionen om förfarandet med förhandsgodkännande (PIC) kommer att genomföras, så att EU kan ratificera denna konvention(2).

1.2. EESK stöder strategierna för en hållbar utveckling och anser att kemikaliehanteringen bör kännetecknas av försiktighet, i syfte att förhindra skador på hälsa och miljö. Genom att förbättra tillgången till information och verka för att utvecklingsländerna deltar i beslutsfattandet kommer Rotterdamkonventionen att innebära att människan och miljön i lägre grad utsätts för vissa farliga kemikalier. EESK välkomnar den ledande roll som gemenskapen spelat när det gäller att utarbeta en konvention med kraftfulla bestämmelser och dess strävan att verka för att de exporterande länderna erkänner att de har ett ansvar gentemot utvecklingsländerna, trots det motstånd som funnits i industrivärlden mot många av de förslag som syftar till att detta mål skall uppnås. Förordningen ligger i linje med medlemsstaternas uppfattning att man bör gå längre än bestämmelserna i konventionen, för att man på alla sätt skall hjälpa utvecklingsländerna med att hålla sig välinformerade om farliga kemikalier som exporteras från Europa, att öka insynen i beslutsfattandet och att förbättra det politiska styret. EESK stöder dessa satsningar, som inte bara kommer att bidra till en hållbar utveckling, utan också minska den totala riskexponeringen. Genom denna förordning visar gemenskapen på nytt att vi vill ge tekniskt bistånd till utvecklingsländerna för att stärka deras lagstiftningskapacitet. EESK stöder detta mål.

1.3. PIC-konventionen måste ratificeras av 50 parter för att vara rättsligt bindande. Eftersom EU deltar som "organisation för regional och ekonomisk integration" är det viktigt att förordningen antas snabbt, så att gemenskapen kan ratificera konventionen. För närvarande har 73 parter, inbegripet EU och alla medlemsstater förutom Irland, undertecknat konventionen. Den har dock inte trätt i kraft, eftersom den endast ratificerats av 21 parter. EESK efterlyser en snabb ratificering på global nivå och beklagar att kommissionen inte agerat mer skyndsamt.

1.4. Den nya förordningen(3) kommer att ersätta den nu gällande förordning nr 2455/92(4) om export och import av vissa farliga kemikalier. Den nya förordningen är striktare än den förra, har en större spännvidd än konventionen och syftar till att bistå utvecklingsländerna med att anta bättre underbyggda lagar.

2. Bakgrund

2.1. En snabb genomgång av PIC-konventionens historia kan vara på sin plats. PIC-förfarandet ingår i FN-organet FAO:s internationella uppförandekod om distribution och användning av kemikalier och i de riktlinjer för informationsutbyte om kemikalier i internationell handel som antagits av FN:s utvecklingsprogram UNEP. Förvarandet var frivilligt från och med 1991 och uppstod ursprungligen med anledning av den oro som fanns att kemikalier som är förbjudna eller underkastas restriktioner i industrivärlden skulle exporteras och användas i utvecklingsländerna. Vissa regeringar och intresseorganisationer föreslog ett förbud mot export av förbjudna kemikalier. PIC-förfarandet utvecklades dock på grund av följande:

a) Många utvecklingsländer ville inte begränsa möjligheterna till import och användning av kemikalier på grund av åtgärder som vidtas av industriländerna.

b) Om efterfrågan på sådana kemikalier kvarstod, skulle produktionen flyttas till andra länder och handeln med utvecklingsländerna skulle fortsätta.

c) Åtgärden kan endast tillämpas för kemikalier som förbjudit eller dragits tillbaka, och inte för kemikalier som underkastats stränga restriktioner.

d) Många bekämpningsmedel som vållar hälso- och miljöproblem i utvecklingsländerna har inte förbjudits eller underkastats stränga restriktioner i industrivärlden.

e) En hög standard avseende utvecklingsländernas kemikaliehantering kommer att gynna konsumenterna i dessa länder och i de länder som konsumerar deras jordbruksexport, även EU, som ett resultat av en lägre halt av rester från bekämpningsmedel.

2.2. Ett förbud mot export av vissa kemikalier bör dock vara möjligt under vissa omständigheter, om utvecklingsländerna får hjälp med att hitta alternativ. En andra internationell konvention, Stockholmkonventionen om långlivade organiska föroreningar, syftar till att helt stoppa produktionen och användningen av vissa kemikalier, till att börja med 12 kemikalier varav 9 bekämpningsmedel(5). Stockholm- och Rotterdamkonventionerna kommer tillsammans att förbättra den globala säkerheten och hanteringen av farliga kemikalier.

2.3. PIC-förfarandets styrka ligger i informationsutbytet och biståndet till utvecklingsländerna för att förbättra lagstiftningsarbetet på kemikalieområdet - ett viktigt bidrag för en hållbar utveckling. Vid världstoppmötet 1992 enades regeringarna om att PIC-förfarandet skulle omvandlas till en rättsligt bindande konvention före år 2000. Industriländerna har den kapacitet som krävs för att bedöma risker och vidta åtgärder för att förbjuda eller införa stränga restriktioner, om vissa kemikalier visar sig ha farliga egenskaper, i syfte att skydda människors hälsa och miljön. Många utvecklingsländer saknar en dylik lagstiftning. De saknar också vetenskapliga och tekniska resurser för riskbedömning, laboratorier för analyser och andra viktiga resurser. PIC-konventionen innebär att utvecklingsländerna får tillgång till viktig information om lagar som införts mot farliga kemikalier och kan därmed hjälpa dem att förhindra oönskad import av sådana kemikalier. Regeringarna kom överens om att tillämpa konventionen på frivillig basis från den dag då konventionen undertecknades, den 11 september 1998. Konventionen gör det möjligt för länder att vidta strängare åtgärder än de bestämmelser som utarbetats i linje med konventionens mål.

3. Rotterdamkonventionens grundprinciper och de kemikalier som omfattas av den nya förordningen

3.1. Genom att anta denna förordning kommer EU att kunna ratificera Rotterdamkonventionen, vars grundprinciper är följande:

- Regeringarna skall utse en nationell myndighet för konventionens administrativa funktioner.

- Regeringarna skall informera PIC-sekretariatet(6) om förbud eller stränga restriktioner inom 90 dagar efter det att en slutgiltig lag införts mot en kemikalie.

- Regeringar som förbjudit eller infört stränga restriktioner avseende en kemikalie skall överlämna en exportanmälan till de importerande länderna åtminstone fram till dess att kemikalien tas upp på PIC-förteckningen och de importerande länderna meddelat om de tillåter eller förbjuder import.

- En kemikalie skall tas upp på PIC-förteckningen när två länder i två av världens regioner förbjudit den eller infört stränga restriktioner (i enlighet med definitionerna i konventionen).

- Mycket farliga beredningar av bekämpningsmedel som orsakar akuta hälso- och miljöproblem i utvecklingsländer eller länder med övergångsekonomi kan dessutom tas upp på PIC-förteckningen av dessa länder, på grundval av särskilda omständigheter. Dessa länder kan förbjuda sådana kemikalier eller införa stränga restriktioner när de har en lagstiftning som möjliggör dylika åtgärder, men detta är inget åliggande.

- En undersökningskommitté för kemikalier bestående av sakkunniga som utnämns av konventionens parter skall granska sekretariatets kontrollåtgärder. Om dessa åtgärder står i överensstämmelse med konventionens definitioner skall undersökningskommittén för kemikalier utarbeta riktlinjer för beslut.

- Partskonferensen beslutar om huruvida kemikalier skall tas upp på PIC-förteckningen. När en kemikalie tagits upp på förteckningen, erhåller regeringarna riktlinjer för beslut och uppmanas att meddela om de kommer att tillåta eller förbjuda import av kemikalien i fråga.

- Länderna skall garantera att deras exportörer följer importbesluten.

3.1.1. Genom den nya förordningen läggs grunden till en struktur för att länderna skall kunna delta i konventionens verksamhet, t.ex. utnämna de nationella kontrollmyndigheterna samt delta i partskonferensen och undersökningskommittén för kemikalier. Det skapas också en mekanism för att medlemsstaterna skall kunna förbereda den tekniska dokumentationen. Förordningen innebär att EU kommer att fatta beslut såsom importör av kemikalier och respektera sina åtaganden såsom exportör av kemikalier.

3.2. Förordningen omfattar kemikalier som förbjudits (dragits tillbaka) eller underkastats stränga restriktioner inom EU av hälso- eller miljöskäl. Förordningen gäller de bekämpningsmedel som inom EU klassas som "växtskyddsmedel" och "biocider". I fråga om industriella kemikalier omfattas kemikalier för yrkesbruk och industriella kemikalier för användning av allmänheten. I bilaga I till förordningen anges de kemikalier som omfattas av förordningen enligt följande:

- Del 1: Kemikalier som är förbjudna eller underkastade stränga restriktioner i gemenskapen och för vilka exportanmälan skall göras (förteckningen omfattar kemikalier som redan omfattas av PIC-förfarandet för vilka kravet på exportanmälan kan ha upphört).

- Del 2: Kemikalier för vilka PIC-anmälan skall göras på grund av kontrollåtgärder inom gemenskapen i syfte att förbjuda dem eller införa stränga restriktioner (de kemikalier som redan omfattas av PIC-förfarandet anges ej).

- Del 3: Kemikalier som redan omfattas av PIC-förfarandet.

3.2.1. Förordningen har en större spännvidd är konventionen i och med kravet på exportanmälan för vissa artiklar eller produkter som innehåller (rena) former av en kemikalie som ännu inte reagerat, men som förbjudits eller underkastats stränga restriktioner. Kemikalier och artiklar som anges i bilaga V till förordningen, som inte får användas inom gemenskapen, får inte heller exporteras.

3.2.1.1. Fler kemikalier kommer att läggas till bilaga I när slutgiltiga lagar införs inom gemenskapen eller när kemikalier läggs till konventionen till följd av anmälan av annan part.

4. EESK:s kommentarer om åtgärder som föreslås i förordningen

4.1. Förslaget till förordning innehåller ett antal viktiga åtgärder, eftersom förordningen antas i syfte att genomföra PIC-konventionen och för att främja "ett delat ansvar och samarbete mellan parter i den internationella handeln med farliga kemikalier, för att skydda människors hälsa och miljön från potentiell skada". EESK vill uppmärksamma nyttan av följande åtgärder och samtidigt föreslå åtgärder i syfte att bredda målsättningen:

Exportanmälan

4.1.1. Exportanmälan avseende kemikalier som förbjudits eller underkastats stränga restriktioner i EU kommer att krävas fram till dess att kemikalien omfattas av PIC-förfarandet. Exportanmälan kan även krävas därefter, om de importerande länderna begär detta. Kemikalier som anges i del 2 och 3 i bilaga I kan inte exporteras utan det importerande landets uttryckliga medgivande. Konventionen kan stärkas genom att man ändrar kravet på "status quo" om en part inte ger sitt uttryckliga medgivande för import. EESK anser att det nuvarande förfarandet med exportanmälan är viktigt och kräver att alla möjligheter övervägs, för att man skall kunna garantera att de berörda parterna i utvecklingsländerna, inklusive olika intressegrupper, informeras om att importen fortsätter.

Tillgång till information om export

4.1.2. Artikel 9 syftar till att värna om rätten till information genom att kräva att en exportör skall meddela den nationella myndigheten i den medlemsstat där exportören bedriver sin verksamhet om hur stora kvantiteter av den förbjudna kemikalien eller kemikalien som underkastats stränga restriktioner inom EU som exporterats. En sammanfattning av icke-konfidentiell information skall också vara offentlig för allmänheten. EESK välkomnar kommissionens och kemiindustrins initiativ att införa ett frivilligt förfarande för årlig information om den kemikalieexport som omfattas av förordning (EG) nr 2455/92, innan gemenskapen ratificerar konventionen och den blir rättsligt bindande. Kemiindustrins deltagande innebär en goodwill som måste uppskattas till fullo, eftersom dess konkurrenter i övriga världen inte åläggs dylika bestämmelser. EESK uppskattar också kommissionens initiativ att årligen tillhandahålla samlad exportinformation. Kommissionen är fast övertygad om att se till att de importerande länderna kommer att få full och regelbunden tillgång till all information som kommissionen samlar in. ESK vill dock

- anmoda kommissionen att publicera den information som finns tillgänglig från respektive exportör i medlemsstaterna, förutsatt att affärshemligheter inte lämnas ut,

- föreslå att kommissionen samlar in och publicerar information om var produktionen äger rum och hur stor den årliga produktionen är av samtliga kemikalier som omfattas av förordningen samt vilka andra åtgärder i vitboken "Strategi för den framtida kemikaliepolitiken"(7) som vidtas.

4.1.2.1. Kommissionen har en databas med information om export till importerande länder. All export anges dock som att den kommer från gemenskapen. Information om ursprunglig exporterande medlemsstat är dock viktig för allmänheten och EESK anser att sådan information bör offentliggöras regelbundet.

Tillgång till information och bistånd till importerande länder

4.1.3. Kommissionen och medlemsstaterna skall underlätta tillhandahållandet av vetenskaplig, teknisk, information och juridisk information (samtidigt som affärshemligheter skyddas) om kemikalier som omfattas av förordningen, inbegripet information om toxikologi, ekotoxikologi och säkerhet. Eftersom informationen till utvecklingsländerna kommer att öka avsevärt, anser EESK att kommissionen måste anslå ytterligare resurser till arbetet med att genomföra följande prioriteringar, som fastställs i förordningen:

4.1.3.1. Stöd till det informationsnätverk för kapacitetsuppbyggnad som inrättats av Mellanstatligt forum för kemikaliesäkerhet.

4.1.3.2. Tillhandahållande av ytterligare information om kemikalier samt lagar och författningar när importören begär detta.

4.1.3.3. Information och relevanta uppgifter om transitering av PIC-kemikalier genom länder på transiteringslandets språk.

Obligatorisk standard för kemikalieexport

4.1.4. EESK välkomnar förordningens krav på att den standard som gäller inom EU för klassificering, förpackning och märkning också skall gälla all export och på att säkerhetsuppgifter skall anges på ett eller flera av de viktigaste språken i destinationslandet. Problem kan dock uppstå under transporten och vissa företeelser kan ligga utanför exportörens kontroll. Transporter av kemikalier som är förbjudna eller underkastade stränga restriktioner kan passera genom ett antal länder och handhas av många personer som inte är medvetna om riskerna och skrupelfria transportföretag kan hemlighålla vad som verkligen transporteras. EESK anser att dessa problem snabbt måste uppmärksammas. Det kan bli nödvändigt att kräva att transportdokumenten som åtföljer farliga kemikalier skall vara utformade på de språk som talas i samtliga länder som godset passerar ända fram till slutdestinationen(8). Andra åtgärder kan också komma att krävas. Gemenskapens tekniska bistånd bör också omfatta fortbildning av tulltjänstemän, som spelar en viktig roll i arbetet med att tillämpa PIC-konventionen i praktiken.

4.1.4.1. En minimistandard för kemikalieexport syftar till att garantera såväl kvalitet som relevant information och ställer krav på att man iakttar gällande föreskrifter avseende renhet och lagringstider samt använder lämpliga förpackningsstorlekar för att undvika att det byggs upp lager av varor som inte kan användas eftersom de är för gamla.

4.1.5. EESK uppmanar kommissionen att verka för att utvecklingsländerna förbättrar kapaciteten att bedöma om det är lämpligt att importera kemikalier. Detta bör ske genom ett riktat utvecklingsbistånd som syftar till att förbättra utbildningen och laboratorieutrustningen i de berörda länderna. EESK inser att otjänliga lager av bekämpningsmedel utgör ett stort problem. Dessa lager har byggts upp på grund av överutbud, leveranser av olämpliga bekämpningsmedel och undermåliga lagringsförhållanden i de importerande länderna. Åtgärder måste vidtas för att förhindra att det byggs upp otjänliga varulager i framtiden. Det krävs också resurser för att man på ett säkert sätt skall kunna göra sig av med befintliga lager.

Exportförbud

4.1.6. Det exportförbud som ministerrådet kan införa för vissa kemikalier och artiklar, som anges i bilaga V, är ett viktig nytt inslag. EESK anmodar kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna, så att alla artiklar som innehåller farliga kemikalier i en form som kan skada omgivningen omfattas av ett sådant förbud. EESK anser att man bör fundera över ytterligare möjligheten att införa exportförbud inom ramen för Världshandelsorganisationens bestämmelser.

Tekniskt bistånd

4.1.7. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att samarbeta när det gäller att främja tekniskt bistånd, inbegripet den utbildning och utveckling av infrastruktur, kapacitet och sakkunskap som krävs för att utvecklingsländerna ska kunna handha kemikalierna under hela livscykeln samt tillämpa konventionen. EESK anser att man bör ge bistånd till arbetstagarorganisationer och frivilligorganisationer som arbetar med folkhälsa, miljö och jordbruksmodeller som minskar beroendet av farliga bekämpningsmedel.

Kemikalieförteckningen i bilaga I

4.1.8. Användningen av växtskyddsmedel som saluförs i medlemsstaterna regleras av direktiv 91/414/EEG. En översyn genomförs för närvarande och ett stort antal bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) kommer att tas bort från marknaden under 2003, eftersom det inte finns tillräckliga uppgifter för att förnya deras tillstånd eller eftersom marknaden är för liten för att tillverkarna och distributörerna skall göra de investeringar som krävs för att tillhandahålla de uppgifter som krävs. I vissa fall tas dessa produkter bort från marknaden av rent kommersiella skäl. I andra fall finns en oro att kemikalien kan ha en negativ inverkan på människors hälsa eller miljön. Kommissionen anser det vara viktigt att man kan fastställa vilka produkter som inte omfattas av de relevanta delarna av bilagan till direktiv 91/414/EEG av folkhälso- eller miljöskäl, så att man kan kräva en exportanmälan enligt PIC-förfarandet. EESK ställer sig bakom detta viktiga initiativ som kan vara av stor nytta. Kommittén anser samtidigt det vara mycket viktigt att man skyndar på den översyn som sker med utgångspunkt i nya vetenskapliga och tekniska rön. Förbud och stränga restriktioner för industriella kemikalier av hänsyn till folkhälsan eller miljön regleras av direktiv 76/769/EEG. EESK ställer sig positiv till att sådana åtgärder också skall anmälas.

5. EESK:s kommentarer och rekommendationer avseende frågor som inte behandlas i förordningen

EESK vill ytterligare uppmärksamma följande punkter:

Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

5.1. EESK fäster stor vikt vid frågan om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Definitionen av "industriella kemikalier" i förordningen omfattar kemikalier för yrkesbruk och kemikalier för användning av allmänheten. EESK vill betona att "yrkesbruk" omfattar alla dem som använder kemikalierna i arbetslivet och anser det vara viktigt att förordningen täcker in alla dem som sannolikt kommer i kontakt med dessa kemikalier på arbetsplatsen, i hemmet eller i naturen.

Förbud i enskilda medlemsstater

5.2. Artikel 10.7 i förslaget till förordning stipulerar att medlemsstaterna inte skall anmäla slutgiltiga lagar eller författningar till sekretariatet. Detta innebär att endast kemikalier som är förbjudna eller underkastade stränga restriktioner (enligt direktiven 91/414/EEG, 98/8/EG, 79/117/EEG, 76/769/EEG och övrig relevant gemenskapslagstiftning) i alla medlemsstater skall anmälas. EESK anser att information om att en medlemsstat beslutat införa ett förbud eller stränga restriktioner måste kunna nå de importerande länderna. Kommissionen bör utarbeta ett förfarande för "anmälan av kontrollåtgärd" eller åtminstone se till att ett informationsutbyte kommer till stånd.

Stöd till innovationer inom den kemiska industrin

5.3. EESK anser att en innovativ och konkurrenskraftig kemisk industri i EU är av stor betydelse. Kommittén menar att industrins verksamhet måste ha fullt stöd i gällande policy för en hållbar utveckling. EESK uppmanar både näringslivet och kommissionen att främja forskning om alternativ till att tillverka och använda bekämpningsmedel, inbegripet biologiska kontroller och andra bekämpningsmetoder. Syftet med dessa åtgärder bör vara att stödja en ekologiskt hållbar konkurrenskraft och en miljömedveten produktivitet samt att lansera en EU-strategi till förmån för organisk odling och en ekologiskt hållbar landsbygdsutveckling. EESK anmodar kommissionen att bistå näringslivet i dess satsningar på att bidra till miljömässigt hållbara innovationer genom att skapa incitament för forskning och utveckling, fortbildning och vederbörliga stipendier.

5.3.1. EESK anser att den europeiska kemiindustrin är världsledande när man ser till företagens miljöansvar och arbetstagarnas rättigheter i utvecklingsländerna. Kommittén uppmanar den kemiska industrin att upprätthålla denna ledarställning(9).

5.3.2. EESK stöder införandet av en FAO-märkning av varor i den internationella handeln.

Direktiv 98/8/EG

5.4. I sitt tidigare yttrande om saluföring av biocidprodukter(10) betonade kommittén behovet av att garantera en hög folkhälso-, djur- och miljöskyddsnivå genom att medlemsstaterna försöker skapa en enhetlig handläggning av frågor som rör farliga ämnen. Kommittén beklagar att alla medlemsstater ännu inte genomfört direktivet i den nationella lagstiftningen.

5.4.1. Först nyligen anmälde kommissionen ett antal medlemsstater (F, L, D, E, P och IRL) till EG-domstolen, eftersom de inte genomfört bestämmelserna i direktiv 98/8/EG. EESK efterlyser ännu en gång att denna fråga behandlas ytterligare.

Utbildning och fortbildning i utvecklingsländerna

5.5. Redan 1991 utarbetade EESK ett yttrande om export och import av vissa farliga kemikalier(11), i vilket kommittén anmodade gemenskapen och övriga internationella organisationer att hjälpa de minst utvecklade länderna att skapa lämpliga strukturer som möjliggör ett snabbt agerande när ny information anmäls. Kommittén föreslog också att kommissionen skulle upprätta en handbok om de relevanta förfarandena, i syfte att hjälpa näringslivet inom gemenskapen att genomföra denna grundläggande förordning. EESK har också pekat på behovet av att utveckla utbildningen i miljöfrågor av detta slag. FN och FAO har också uttalat en sådan rekommendation och uppmuntrar industrivärlden att bistå utvecklingsländerna och länder med övergångsekonomi i arbetet med att genomföra konkreta projekt som syftar till att urskilja mycket farliga beredningar av bekämpningsmedel som vållar problem när de används i dessa länder. Denna aspekt bör ges stor uppmärksamhet inför EU:s utvidgning och projekt bör främjas via kommissionens Taiex-enheter.

5.6. Medlemsstaternas politik bör inriktas på följande: genomförandet av bestämmelserna, utbildningsprogram och program för att öka den nationella medvetenheten, kapacitetsuppbyggnad med avseende på riskreducering/riskhantering, åtgärder för att stärka institutionella strukturer och program, informationssystem, nätverk och Internetlänkar. Metoder för nationell samordning mellan olika ministerier bör också uppmuntras och införas.

En rådgivande funktion för arbetstagar- och frivilligorganisationer

5.7. I sitt yttrande om gemenskapens åtgärdsprogram för att främja icke-statliga organisationer inom miljöområdet(12) framhöll EESK att man måste "främja och finansiera miljöaktiviteter och miljörelaterade åtaganden inom icke-statliga organisationer som representerar EU-medborgarna i deras egenskap av arbetstagare, arbetsgivare, jordbrukare och konsumenter och som spelar en mycket viktig roll inom miljöpolitiken". En lång rad intressenter bör involveras i arbetet med att stärka lagstiftningen. EESK anser att det behövs rådgivande mekanismer som gör det möjligt för de berörda parterna att framföra sina synpunkter till kommissionen. Kommittén beklagar att man inte kommer att rådfrågas när bilagorna till den nya förordningen ändras. EESK menar dock att kommissionen bör bjuda in de berörda parterna till alla viktiga möten som gäller denna förordning. Kommissionen uppmanas också att remittera frågan till så många intressenter som möjligt, i syfte att värna om insynen och för att alla synpunkter skall komma fram. I detta sammanhang anser kommittén sig vara ett lämpligt forum, där de olika intressenterna kan få uttrycka sina ståndpunkter.

Minskad användning av bekämpningsmedel

5.8. De direkta erfarenheterna av att använda bekämpningsmedel och behovet av en mer miljöinriktad jordbruksutveckling har varit två av de viktigaste faktorerna bakom arbetet med att minska riskerna vid användning av bekämpningsmedel. Detta arbete omfattar bl.a. produktregistrering, undanröjande av farliga bekämpningsmedel, regler för praxis, åtgärder för att minska arbetstagarnas risker (utbildning), främjande av miljöinriktade odlingsmetoder, utarbetande av gränsvärden, forskning kring alternativa bekämpningsmetoder, framtagande av resistenta grödor, integrerade bekämpningsmetoder och miljömärkning. En sund kemikaliehantering är beroende av sådan verksamhet. EU:s forskningsfinansiering bör ser över, så att man kan tillgodose behoven på detta område. Utvecklingsbiståndet bör ses över, så att det används för att främja ett miljövänligt jordbruk och sunda bekämpningsmetoder genom integrerade bekämpningsmetoder samt organisk och annan ekologisk odling.

Kontroll av att lagstiftningen följs

5.9. Frågan om konfliktlösning samt problemet med smuggling av farliga kemikalier kräver ytterligare uppmärksamhet och harmoniserade åtgärder, i linje med övriga relevanta konventioner.

5.9.1. Försiktighetsprincipen bör gälla vid all kemikaliekontroll i enlighet med Riodeklarationen. Principen om att förhindra föroreningar bör också lyftas fram. Båda faktorer bör betonas i kommissionens arbetsmetoder.

5.9.2. I fråga om bestämmelserna om påföljder (artiklarna 17 och 21) beklagar EESK att kommissionen fortfarande inte får eller kan kontrollera att gemenskapens bestämmelser inom detta området genomförs på korrekt sätt. Eftersom medlemsstaterna själva bestämmer om eventuella påföljder, kan snedvridningar i handeln uppstå.

Rättslig grund

5.10. Kommissionens förslag har framför allt utarbetas med hänsyn till miljön och inte den internationella handeln. EESK ställer sig tveksam till kommissionens val av rättslig grund (artikel 133). I sitt yttrande 2/00 om konventionen om biologisk mångfald och Cartagenaprotokollet (ett relevant kommissionsförslag med liknande inriktning) drog EG-domstolen slutsatsen att artikel 175.1 är den rättsliga grund som är korrekt för dylika frågor. EESK välkomnar och ställer sig till fullo bakom ministerrådets senaste beslut (av den 30 april 2002) att ändra den rättsliga grunden, för att möjliggöra dylika hänsynstaganden.

Bryssel den 17 juli 2002.

Ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Göke Frerichs

(1) KOM(2001) 803 slutlig.

(2) Se KOM(2001) 802 slutlig.

(3) KOM(2001) 803 slutlig.

(4) EGT L 251, 29.8.1992, s. 13.

(5) Yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén om "Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om gemenskapens miljöhandlingsprogram för perioden 2001-2010", EGT C 221, 7.8.2001, s. 80-85.

(6) Regeringarna utgör det beslutsfattande organet (via Internationella förhandlingskommittén) och när konventionen ratificerats också via partskonferensen. Sekretariatet utför de göromål som anges i konventionen och verkställer Internationella förhandlingskommittén och partskonferensens beslut.

(7) KOM(2001) 88 slutlig.

(8) För närvarande utfärdas dokumenten på sex språk, i linje med Förenta nationernas förfaranden.

(9) Se även Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande om "Mänskliga rättigheter på arbetsplatsen", EGT C 260, 17.9.2001, s. 79-85, Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande om "Grönbok - Främjande av en europeisk ram för företagens sociala ansvar", CES 355/2002 och Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande om "Vitbok - Strategi för den framtida kemikaliepolitiken", EGT C 36, 8.2.2002, s. 99-104.

(10) Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande om "Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om saluföring av biocidprodukter", EGT C 174, 17.6.1996, s. 32.

(11) Yttrande om "Förslag till rådets förordning (EEG) om export och import av vissa farliga kemikalier", EGT C 191, 22.7.1991, s. 17.

(12) Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande om "Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ett åtgärdsprogram för gemenskapen för att främja icke-statliga organisationer som är aktiva främst inom miljöområdet", EGT C 36, 8.2.2001, s. 108.