Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av speglar och kompletterande system för indirekt sikt och av fordon försedda med sådana anordningar och om ändring av 70/156/EEG

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

1. Förslagets mål

Förslagets mål är att öka trafikanternas säkerhet genom ändrade konstruktionskrav för vissa komponenter och ny teknik för ökat indirekt siktfält för förare av motorfordon i kategorierna M (passagerarfordon) och N (godsfordon), så att den "döda vinkeln" i omedelbar anslutning till fordonen minskas.

2. Rättslig grund

De föreslagna åtgärderna bygger på artikel 95 i EG-fördraget. Åtgärderna ingår i systemet för EG-typgodkännande och kommer att bli obligatoriska för nya godkännanden från nationella myndigheter efter en angiven övergångsperiod.

Förslaget har betydelse för EES.

3. Bakgrund

Ett antal olyckor orsakas av förare som inte är medvetna om att andra trafikanter är mycket nära eller bredvid deras eget fordon. Olyckorna sker ofta i samband med riktningsändringar i olika slags korsningar när förarna inte märker andra trafikanter i någon av de döda vinklar som ligger i omedelbar anslutning till deras fordon. När större fordon, t.ex. lastbilar och bussar, är inblandade, leder olyckorna ofta till allvarliga skador eller dödsfall hos oskyddade trafikanter, t.ex. fotgängare, cyklister och motorcyklister.

4. Samråd med de berörda parterna

Kommissionen har med medlemsstaterna, industrin och andra berörda parter diskuterat hur riskerna kan minskas genom krav på montering av backspeglar eller alternativa system med särskilda anordningar för att minska de döda vinklarna runt fordon.

Sedan allmän enighet uppnåtts i arbetsgruppen för motorfordon inrättade kommissionen en särskild expertgrupp för att förbättra de rättsliga bestämmelserna om backspeglar. Under tre möten i maj, juli och september 2001 utarbetade gruppen förslag på långtgående ändringar i de befintliga bestämmelserna, mot bakgrund av den tekniska utvecklingen sedan den senaste ändringen av direktiv 71/127/EEG om backspeglar. En majoritet av experterna stöder förslaget.

5. Förslagets grund och innehåll

Strukturen i det ursprungliga direktivet 71/127/EEG har visserligen bevarats så långt möjligt, men direktivets innehåll har ändrats avsevärt. Därför föreslås att direktiv 71/127/EEG och dess ändringsdirektiv upphävs och ersätts med ett nytt direktiv. Detta överensstämmer med det interinstitutionella avtalet om gemensamma riktlinjer för gemenskaps lagstiftningens redaktionella kvalitet, enligt vilket föråldrade rättsakter och bestämmelser bör upphävas.

Ändringarna i direktiv 71/127/EEG är väsentligen följande:

- Direktivet blir obligatoriskt för alla fordonskategorier i stället för att vara frivilligt inom ramen för typgodkännandesystemet för lätta och tunga nyttofordon. Meningen med detta är att harmonisera kraven inom gemenskapen och undvika divergerande nationella lösningar.

- Ytterligare speglar skall monteras på vissa fordon (frontspeglar på lastbilar, yttre backspeglar på passagerarsidan på personbilar, asfäriska speglar på fordon i kategorierna M1 och N1) så att det indirekta sikfältet ökar.

- Vissa av speglarnas egenskaper (t.ex. att ytans krökning skall vara 1 200 mm i stället för 1 800 mm för huvudbackspeglar) ändras mot bakgrund av teknikens utveckling, så att det indirekta sikfältet ökar.

- Vissa speglar får ersättas med andra system för indirekt sikt, t.ex. kamera-bildskärmssystem.

- Bestämmelserna om förfaranden för typgodkännande och säkerställande av produktionsöverensstämmelse, som ursprungligen omfattades av direktiv 71/127/EEG, omfattas nu av direktiv 70/156/EEG i sin ändrade ordalydelse och ingår därför inte längre i förstnämnda direktiv.

6. Sammanfattning

I och med detta förslag till Europaparlamentets och rådets införs obligatoriska, harmoniserade krav för typgodkännande av speglar och system för indirekt sikt för motorfordon i kategorierna M (passagerarfordon) och N (godsfordon) inom EU.

2001/0317 (COD)

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av speglar och kompletterande system för indirekt sikt och av fordon försedda med sådana anordningar och om ändring av 70/156/EEG

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag [1],

[1] EGT...

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande [2],

[2] EGT...

i överensstämmelse med det förfarande som fastställs i artikel 251 i fördraget, och

av följande skäl [3]:

[3] EGT...

(1) Rådets direktiv 71/127/EEG av den 1 mars 1971 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om backspeglar för motorfordon [4] antogs som ett av särdirektiven om förfarandet för EG-typgodkännande som fastställdes genom rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon [5]. Bestämmelserna i direktiv 70/156/EEG om fordonssystem, komponenter och separata tekniska enheter gäller därför direktiv71/127/EEG.

[4] EGT L 68, 22.3.1971, s. 1. Direktiv senast ändrat av kommissionens direktiv 88/321/EEG (EGT L 147, 14.6.1988, s. 77).

[5] EGT L 42, 23.2.1970, s. 1. Direktiv senast ändrat av kommissionens direktiv 2001/92/EG (EGT L 291, 8.11.2001, s. 24).

(2) De befintliga bestämmelserna, särskilt för kategorierna N2 och N3, har visat sig otillräckliga beträffande det yttre laterala siktfältet bredvid och bakom fordonet. För att råda bot på detta förhållande måste siktfältet utvidgas.

(3) Avseende kategorierna N2 och N3 har de befintliga bestämmelserna visat sig otillräckliga även i fråga om siktfältet framför fordonet. Därför har det befunnits nödvändigt att kräva montering av anordningar som möjliggör observation av området framför fordonet.

(4) Mot bakgrund av gjorda erfarenheter och teknikens nuvarande ståndpunkt kan nu vissa krav i direktiv 71/127/EEG skärpas i syfte att öka trafiksäkerheten och att tillåta annan teknik vid sidan av speglar.

(5) Med hänsyn till arten och antalet nödvändiga förändringar av nuvarande föreskrifter bör direktiv 71/127/EEG ersättas med det här direktivet. Eftersom typgodkännandet och säkerställande av produktionsöverensstämmelse nu föreskrivs i direktiv 70/156/EEG, är det inte nödvändigt att upprepa dem i det här direktivet.

(6) Bilagorna till rådets direktiv 70/156/EEG bör ändras i enlighet härmed.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I detta direktiv avses med "fordon" ett motorfordon såsom det definieras i avsnitt A i bilaga II till direktiv 70/156/EEG.

Artikel 2

1. Från och med den [18 månader efter antagandet] får medlemsstaterna inte, av skäl som hänför sig till speglar och kompletterande system för indirekt sikt,

- vare sig vägra att bevilja EG-typgodkännande eller nationellt typgodkännande för ett fordon, en spegel eller ett kompletterande system för indirekt sikt,

- eller förbjuda registrering, försäljning eller ibruktagande av fordon, speglar och kompletterande system för indirekt sikt,

om fordon, speglar eller kompletterande system för indirekt sikt överensstämmer med bestämmelserna i detta direktiv.

2. Från och med den [6 månader senare] skall medlemsstaterna vägra att bevilja EG-typgodkännande eller nationellt typgodkännande för alla nya typer av fordon, speglar eller kompletterande system för indirekt sikt av skäl som hänför sig till speglar och kompletterande system för indirekt sikt om kraven i detta direktiv inte är uppfyllda.

3. Från och med den [12 månader senare] skall medlemsstaterna av skäl som hänför sig till speglar och kompletterande system för indirekt sikt förbjuda försäljning, registrering eller ibruktagande av fordon, speglar och kompletterande system för indirekt sikt, om fordonen, speglarna eller de kompletterande systemen för indirekt sikt inte överensstämmer med bestämmelserna i detta direktiv.

4. Trots punkterna 2 och 3 får medlemsstaterna, med avseende på reservdelar, fortsätta att bevilja EG-typgodkännande samt att tillåta att komponenter eller separata tekniska enheter saluförs och tas i bruk, om dessa är avsedda för fordonstyper som har godkänts före den (24 månader efter antagandet) i enlighet med direktiv 71/127/EEG och, i tillämpliga fall, senare förlängningar av sådana godkännanden.

Artikel 3

Inom 4 år efter den dag som anges i artikel 2.3 skall kommissionen genomföra en utförlig undersökning för att ta reda på om de ändringar som införts genom det här direktivet har haft en positiv inverkan på trafiksäkerheten, särskilt i fråga om fotgängare, cyklister och andra oskyddade trafikanter. Med ledning av undersökningens resultat skall kommissionen om behov föreligger föreslå ytterligare lagstiftning för att införa ytterligare förbättringar i fråga om indirekt sikt.

Artikel 4

Direktiv 70/156/EEG skall ändras enligt följande:

(1) I bilaga I skall följande punkter läggas till:

9.9.8. System för indirekt sikt

9.9.8.1. Typ och egenskaper (såsom fullständig beskrivning av systemet, detektionsvinkel (°), detektionsavstånd (mm), kontrast, luminansomfång, korrektion för bländning, visningsegenskaper (svartvitt/färg), bildrepetitionsfrekvens, bildskärmens luminansomfång).

9.9.8.2. Tillräckligt utförliga ritningar så att det kompletta systemet kan identifieras, inbegripet installationsanvisningar. EG-typgodkännande märkets position skall anges på ritningarna.

(2) I bilaga III skall följande punkter läggas till:

9.9.8. System för indirekt sikt

9.9.8.1. Typ och egenskaper (såsom fullständig beskrivning av systemet, detektionsvinkel (°), detektionsavstånd (mm), kontrast, luminansomfång, korrektion för bländning, visningsegenskaper (svartvitt/färg), bildrepetitionsfrekvens, bildskärmens luminansomfång).

9.9.8.2. Tillräckligt utförliga ritningar så att det kompletta systemet kan identifieras, inbegripet installationsanvisningar. EG-typgodkännande märkets position skall anges på ritningarna.

(3) I bilaga IV, del I, punkt 8, skall "backspeglar" ersättas med "speglar och kompletterande system för indirekt sikt".

(4) I bilaga IV, del II, punkt 8, skall "backspeglar" ersättas med "speglar och kompletterande system för indirekt sikt".

(5) I bilaga XI, punkt 8 i tilläggen 1 och 2, skall "backspeglar" ersättas med "speglar och kompletterande system för indirekt sikt".

Artikel 5

1. Medlemsstaterna skall senast den [9 månader efter antagandet] anta och offentliggöra sådana bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

2. När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

3. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 6

Direktiv 71/127/EEG skall upphöra att gälla från den [2 år efter antagandet].

Hänvisningar till det upphävda direktivet skall tolkas som hänvisningar till detta direktiv och skall läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga IV.

Artikel 7

Detta direktiv träder i kraft den tredje dagen efter det att det offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 8

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den ...

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGOR

BILAGA I DEFINITIONER

1. Med system för indirekt sikt avses anordningar för observation av trafikområdet i närheten av fordonet vilket inte kan observeras med direkt sikt. Detta kan omfatta konventionella speglar eller kompletterande system som kan förse föraren med information om det indirekta siktfältet.

2. Med typ av system för indirekt sikt avses anordningar som inte skiljer sig åt i fråga om följande väsentliga egenskaper:

- systemets konstruktion, form eller material, inbegripet fastsättning i karosseri,

- beträffande speglar, dimensioner och krökningsradie för spegelns reflekterande yta,

- beträffande kompletterande system, detektionsavstånd och siktomfång.

3. Med system för indirekt sikt av spegeltyp avses ett system enligt definitionen i punkt 1 där siktfältet erhålles med hjälp av en spegel enligt definitionen i punkt 6.

4. Med system för indirekt sikt av kamera-bildskärmstyp avses ett system enligt definitionen i punkt 1 där siktfältet erhålles med hjälp av en kamera-bildskärmskombination enligt definitionen i punkterna 23 och 24.

5. Med alternativt system för indirekt sikt avses ett system enligt definitionen i punkt 1 där siktfältet inte erhålls med hjälp av ett system för indirekt sikt av spegeltyp eller ett system för indirekt sikt av kamera-bildskärmstyp.

6. Med spegel avses en anordning, utom sammansatta optiska system såsom periskop, som är avsett att ge tydlig sikt bakåt och längs fordonets sidor inom det siktfält som definieras i punkt 5 i bilaga III.

7. Med inre spegel avses en anordning enligt definitionen i punkt 1 som kan monteras i fordonets passagerarutrymme.

8. Med yttre spegel avses en anordning enligt definitionen i punkt 1 som kan monteras på en utvändig del av fordonet.

9. Med övervakningssystem avses en annan slags spegel än sådana anordningar som definieras i punkt 6 och som kan monteras inuti fordonet eller på dess utsida i syfte att ge andra siktfält än de som anges i punkt 5 i bilaga III.

10. Med klass av speglar avses alla anordningar som har en eller flera gemensamma egenskaper eller funktioner. De klassificeras enligt följande:

- Klass I: "Inre backspegel", som ger det siktfält som definieras i punkt 5.1 i bilaga III.

- Klasserna II och III: "Yttre huvudbackspegel", som ger de siktfält som definieras i punkterna 5.2 och 5.3 i bilaga III.

- Klass IV: "Yttre vidvinkelspegel", som ger det siktfält som definieras i punkt 5.4 i bilaga III.

- Klass V: "Yttre närzonsspegel", som ger det siktfält som definieras i punkt 5.5 i bilaga III.

- Klass VI: "Frontspegel", som ger det siktfält som definieras i punkt 5.6 i bilaga III.

11. Med r avses krökningsradiens medelvärde mätt över den reflekterande ytan enligt den metod som beskrivs i punkt 2 i tillägg 1 till denna bilaga.

12. Med huvudkrökningsradien för en punkt på den reflekterande ytan (ri) avses de värden som erhålls med apparatur som definieras i tillägg 1, mätt på den båge av den reflekterande ytan som passerar genom denna ytas mittpunkt och parallellt med segment b, enligt definitionen i punkt 2.2.1 i bilaga II och på den båge som är vinkelrät mot detta segment.

13. Med krökningsradie i en punkt på den reflekterande ytan (rp) avses det aritmetiska medelvärdet av huvudkrökningsradierna ri och r'i, dvs.

>Hänvisning till>

14. Med sfärisk yta avses en yta som har konstant och lika radie i alla riktningar.

15. Med asfärisk yta avses en yta som har konstant radie endast i ett plan.

16. Med asfärisk spegel avses en spegel bestående av en sfärisk och en asfärisk del, i vilken den reflekterande ytans övergång mellan den sfäriska och den asfäriska delen måste markeras. Krökningsradien för spegelns storaxel definieras i det x-y-koordinatsystem som bestäms av radien av den sfäriska primära kalotten med

>Hänvisning till>

R: nominell radie för den sfäriska delen

k: konstant för krökningsändringen

a: konstant för den sfäriska storleken för den sfäriska primära kalotten

17. Med den reflekterande ytans mittpunkt avses centroiden för den reflekterande ytans synliga del.

18. Med krökningsradien för spegelns beståndsdelar avses radien "c" för den cirkelbåge som närmast sammanfaller med den ifrågavarande delens kurvatur.

19. Med förarens okulärpunkter avses två punkter på ett inbördes avstånd av 65 mm och på en höjd av 635 mm över förarsätets R-punkt som definieras i tillägg 2 till denna bilaga. Den räta linje som förbinder dessa punkter är vinkelrät mot fordonets vertikala symmetriplan i längsled. Mittpunkten på segmentet mellan de två okulärpunkterna ligger i ett vertikalt, längsgående plan som måste passera genom förarsätets avsedda mittpunkt enligt tillverkarens uppgifter.

20. Med ambinokulär syn avses hela siktfältet som erhålls genom överlagring av de monokulära siktfälten för vänster och höger öga (se figur 1 nedan).

>Hänvisning till>

21. Med typ av fordon vad avser speglar avses motorfordon som är identiska med avseende på följande grundläggande egenskaper:

21.1 Egenskaper hos karosseriet som begränsar siktfältet.

21.2 R-punktens koordinater.

21.3 Föreskrivna lägen och typer av obligatorisk och (om monterad) tillåten spegel.

22. Med fordon i kategorierna M1, M2, M3, N1, N2, N3 avses de som definieras i del A i bilaga II till direktiv 70/156/EEG.

23. Med kamera avses en anordning som via en lins återger en bild av omgivningen på en ljuskänslig elektronisk detektor som sedan omvandlar bilden till en standardiserad videosignal.

24. Med bildskärm avses en anordning som omvandlar en standardiserad videosignal till bilder som återges i det synliga spektrumet.

25. Med detektion avses förmågan att särskilja ett föremål från dess bakgrund eller omgivningar på ett visst avstånd.

26. Med kontrast avses en skillnad i ljusstyrka mellan ett föremål och dess omedelbara bakgrund eller omgivning som gör det möjligt att särskilja föremålet från bakgrunden eller omgivningen.

27. Med upplösning avses den minsta detalj som kan urskiljas med ett perceptionssystem, dvs. förnimmas som åtskilt från helheten. Det mänskliga ögats upplösning betecknas som "synskärpa".

28. Med kritiskt objekt avses ett cirkulärt objekt med diametern D0 = 0,8 m [6].

[6] Ett system för indirekt sikt är avsett att detektera relevanta trafikanter. Trafikantens relevans är en funktion av hans/hennes läge och (potentiella) hastighet. Fotgängares, cyklisters och mopedisters dimensioner tenderar att öka i proportion till deras hastighet. För detektionsändamål kan en mopedförare (D=0,8) på 40 m avstånd sägas motsvara en fotgängare (D=0,5) på 25 m avstånd. Under hänsynstagande till hastigheterna bör mopedföraren användas som kriterium på detektionsstorlek, varför ett objekt med storleken 0,8 m skall användas för att bestämma detektionsprestanda.

29. Med kritisk perception avses den perceptionsnivå som det mänskliga ögat vanligen kan uppnå under olika förhållanden. I trafikförhållanden är gränsvärdet för kritisk perception 8 bågminuter av siktvinkeln.

30. Med siktfält avses den del av det tredimensionella rummet som i vilket ett kritiskt objekt kan observeras och återges av ett system för indirekt sikt. Det bygger på den bild av marknivån som systemet erbjuder och kan eventuellt vara begränsat av systemets tillämpliga maximala detektionsavstånd.

31. Med detektionsavstånd avses avståndet, mätt i markplanet, mellan projektionen av siktreferenspunkten och den mest avlägsna punkten vid vilken ett kritiskt objekt nätt och jämnt kan urskiljas (gränsvärdet för kritisk perception är nätt och jämnt uppnått).

32. Med kritiskt siktfält avses området i vilket ett kritiskt objekt måste befinna sig för att kunna detekteras med hjälp av ett system för indirekt sikt och som avgränsas av en vinkel och ett eller flera detektionsavstånd.

33. Med siktreferenspunkt avses en punkt knuten till fordonet till vilken det föreskrivna siktfältet hänför sig. Denna punkt ligger i markplanet och definieras av projektionen av en linje genom förarens okulärpunkter och en linje parallell med ett längsgående vertikalt mittplan 20 cm utanför fordonet på passagerarsidan.

34. Med synligt spektrum avses ljus med en våglängd som kan uppfattas av människoögon: 380-780 nm.

35. Med icke bearbetande återgivning avses återgivning av en bild i det synliga spektrumet av siktfältet (dvs. en avbildning), utan att slutsatser dras från bilden av ett bearbetningssystem.

--------------------

Tillägg 1 till bilaga I FÖRFARANDE FÖR ATT BESTÄMMA KRÖKNINGSRADIEN "r" FÖR EN SPEGELS REFLEKTERANDE YTA

1. MÄTNINGAR

1.1. Utrustning

En s.k. sfärometer som beskrivs i figur 2 används. Sfärometern skall ha angivna avstånd mellan avkänningsanordningen och stångens fasta skänklar.

1.2. Mätpunkter

1.2.1. Huvudkrökningsradien skall mätas i tre punkter belägna så nära som möjligt en tredjedel, hälften och två tredjedelar av avståndet längs den reflekterande ytans båge som går genom denna ytas mittpunkt och parallellt med segment b, eller av den båge som går genom mittpunkten av den reflekterande yta som är vinkelrät mot denna om denna båge är längre.

1.2.2. När det på grund av den reflekterande ytans storlek inte är möjligt att utföra mätningar i de riktningar som definieras i punkt 12 i denna bilaga kan den tekniska tjänst som svarar för provningarna utföra mätningar i nämnda punkt i två vinkelräta riktningar, som ligger så nära som möjligt de som beskrivs ovan.

2. BERÄKNING AV KRÖKNINGSRADIEN "r"

"r", uttryckt i mm, beräknas med följande formel:

>Hänvisning till>

där

rp1 = krökningsradien i den första mätpunkten.

rp2 = krökningsradien i den andra mätpunkten.

rp3 = krökningsradien i den tredje mätpunkten.

>Hänvisning till>

//

>Hänvisning till>

Figur 2: sfärometer

Tillägg 2 till bilaga I

FÖRFARANDE FÖR ATT BESTÄMMA H-PUNKTEN OCH KONTROLL AV R- OCH H-PUNKTERNAS RELATIVA LÄGEN

Hithörande delar av bilaga III till direktiv 77/649/EEG är tillämpliga.

BILAGA II KONSTRUKTIONSKRAV OCH PROV FÖR EG-KOMPONENTTYPGODKÄNNANDE AV SPEGLAR OCH KOMPLETTERANDE SYSTEM FÖR INDIREKT SIKT

A SPEGLAR

1. ALLMÄNNA SPECIFIKATIONER

1.1. Alla speglar måste vara inställbara.

1.2. Den reflekterande ytans kant måste vara inkapslad i ett skyddande hus (hållare e.d.), vilket på sin omkrets i alla punkter och i alla riktningar måste ha ett värde "c" som är större än eller lika med 2,5 mm. Om den reflekterande ytan skjuter ut utanför det skyddande huset får krökningsradien c på kanten av den skyddande delen inte understiga 2,5 mm och den reflekterande ytan måste tryckas in i det skyddande huset när en kraft på 50 N anbringas horisontellt och ungefär parallellt med fordonets längsgående symmetriplan i den punkt som skjuter längst ut i förhållande till det skyddande huset.

1.3. När spegeln är monterad på en plan yta skall samtliga delar, oberoende av spegelns inställning, inräknat de delar som sitter fast i hållaren efter den i punkt 4.2 beskrivna provningen och som i statiskt läge kan beröras med en sfär med en diameter på antingen 165 mm för inre speglar eller 100 mm för yttre speglar, ha en krökningsradie c på minst 2,5 mm.

1.3.1. Kanter på fastgöringshål eller försänkningar för vilka diametern eller den längsta diagonalen är mindre än 12 mm undantas från de i punkt 1.3 angivna radiekraven under förutsättning att de är avrundade.

1.4. Anordningen som används för att göra fast speglarna på fordonet måste vara så utformade att en cylinder med en radie på 70 mm, vilken som axel har den axel eller en av de vipp- eller rotationsaxlar som medger att spegeln kan vridas i anslagsriktningen, passerar genom åtminstone en del av den yta vid vilken anordningen är fastsatt.

1.5. De delar av yttre speglar som nämns i punkterna 1.2 och 1.3 och som består av ett material med en Shore A hårdhet som inte överstiger 60 undantas från tillämpliga bestämmelser.

1.6. För de delar av inre backspeglar som består av ett material med en Shore A hårdhet som är mindre än 50 och som är monterade på en fast hållare gäller de i punkterna 1.2 och 1.3 nämnda kraven endast själva hållaren.

2. DIMENSIONER

2.1. Inre backspeglar (klass I)

Den reflekterande ytans mått skall vara sådana att en rektangel kan inskrivas, vars ena sida är 40 mm och den andra är "a" mm lång, med

>Hänvisning till>

och r är krökningsradien.

2.2. Yttre huvudbackspegel (klass II och III)

2.2.1. Den reflekterande ytans mått skall vara sådana att följande kan inskrivas:

- en rektangel med höjden 40 mm och basen a cm,

- ett segment som är parallellt med rektangelns höjd och vars längd, uttryckt i centimeter, har värdet b.

2.2.2. De minsta värdena för a och b framgår av följande tabell:

>Plats för tabell>

2.3. Yttre vidvinkelspegel (klass IV)

Den reflekterande ytans ytterlinjer måste ha en enkel geometrisk form och dess dimensioner skall vara sådana att den eventuellt med hjälp av en yttre backspegel av klass II ger det siktfält som anges i punkt 5.4 i bilaga III.

2.4. Yttre närzonsspegel (klass V)

Den reflekterande ytans ytterlinjer måste ha en enkel geometrisk form och dess dimensioner skall vara sådana att den ger det siktfält som anges i punkt 5.5 i bilaga III.

2.5. Frontspeglar (klass VI)

Den reflekterande ytans ytterlinjer måste ha en enkel geometrisk form och dess dimensioner skall vara sådana att den ger det siktfält som anges i punkt 5.6 i bilaga III.

3. REFLEKTERANDE YTA OCH REFLEXIONSKOEFFICIENT

3.1 Den reflekterande ytan på en backspegel måste antingen vara plan eller sfäriskt konvex. Yttre huvudbackspeglar (klasserna II och III) på fordon i kategorierna M1 och N1 måste utrustas med en ytterligare asfärisk del. För alla andra fordonskategorier får en asfärisk del läggas till den yttre huvudbackspegeln.

3.2. Skillnader mellan krökningsradier

3.2.1. Skillnaden mellan ri eller r'i och rp för respektive referenspunkt får inte överstiga 0,15 r.

3.2.2. Skillnaden mellan någon av krökningsradierna (rp1, rp2 och rp3) och r får inte överstiga 0,15 r.

3.2.3. När r inte är mindre än 3 000 mm skall värdet av 0,15 r som anges i punkterna 3.2.1 och 3.2.2 ersättas med 0,25 r.

3.3. Krav på asfäriska spegeldelar

3.3.1. Asfäriska speglar skall vara så stora och så utformade att de ger föraren användbar information. Detta innebär normalt en minsta bredd på 30 mm i någon punkt. Den största bredden får inte överstiga 1/3 av den reflekterande ytans bredd.

3.3.2 För andra fordonskategorier än M1 och N1 är asfäriska delar tillåtna som komplement, förutsatt att den yttre huvudbackspegeln uppfyller kraven på indirekt siktfält.

3.3.3. Siktfältskraven måste uppfyllas utan ianspråkstagande av eventuella asfäriska reflekterande ytor.

3.3.4. Den asfäriska delens krökningsradie ri får inte understiga 150 mm.

3.3.5. Punkterna 3.2.1-3.2.3 och 3.4.1-3.4.3 gäller endast sfäriska spegeldelar.

3.4. Värdet av r får inte vara mindre än

3.4.1. 1 200 mm för inre backspeglar (klass I);

3.4.2. 1 200 mm för yttre huvudbackspeglar i klass II och III,

3.4.3. 300 mm för yttre backspeglar av vidvinkeltyp (klass IV) och yttre backspeglar av närzonstyp (klass V).

3.4.4 200 mm för frontspeglar (klass VI).

3.5. Värdet av den normala reflexionskoefficienten, som bestäms i enlighet med det förfarande som beskrivs i tillägg 1 till denna bilaga, får inte vara mindre än 40 %.

För reflekterande ytor med inställbar reflektionsgrad måste läget "dag" möjliggöra att färgerna i trafiksignaler igenkänns. Värdet av den normala reflexionskoefficienten i läget "natt" får inte vara lägre än 4 %.

3.6. Den reflekterande ytan måste bibehålla de egenskaper som anges i punkt 3.5 trots lång tids normal användning under svåra väderleksförhållanden.

4. PROV

4.1 Speglar skall provas i enlighet med punkt 4.2.

4.1.1 Den provning som beskrivs i punkt 4.2 krävs inte för de yttre speglar av vilka ingen del, oberoende av inställning, befinner sig mindre än 2 meter från marken när fordonet är lastat till sin högsta, tekniskt tillåtna totalvikt.

Detta undantag gäller även speglarnas monteringsbeslag (monteringsplattor, armar, vridleder, etc.) som befinner sig mindre än 2 meter från marken och som inte skjuter ut utanför fordonets totala bredd mätt i det tvärplan som passerar genom den spegelinfästningen eller någon annan del framför detta plan som ger större total bredd.

I sådana fall måste det medfölja en beskrivning som anger att spegeln måste monteras så att dess monteringsbeslag placeras på fordonet i överensstämmelse med det som nämns ovan.

När detta undantag utnyttjas skall armen på ett outplånligt sätt förses med symbolen

>Hänvisning till>

och typgodkännandeintyget skall förses med en anteckning om detta.

Provning enligt punkt 4.2 skall inte utföras för system som integrerats i fordonets överbyggnad och som har en främre avvisande yta med en vinkel av högst 45° mätt från fordonets längsgående centrala plan, eller system som inte sticker ut mer än 100 mm, mätt på sätt som sägs i direktiv 74/483/EEC, utanför fordonets omgivande överbyggnad.

4.2. Slagprovning

4.2.1. Beskrivning av provningsapparaturen

4.2.1.1. Provningsapparaturen består av en pendel som kan svänga runt två horisontella axlar som är inbördes vinkelräta, och varav den ena är vinkelrät mot det plan som innehåller banan för pendelns utsving.

I pendelns yttre ände finns en hammare som består av en styv sfär med en diameter på 165 ± 1 mm och som är klädd med ett 5 mm tjockt gummilager med en Shore A hårdhet på 50.

Vidare finns en anordning som medger bestämning av den största vinkel som armen uppnår i utsvingsplanet.

Ett fast monterat stöd på pendelns bärande del används för att göra fast provobjekt i enlighet med de anslagskrav som anges i punkt 4.2.2.6.

I figur 3 nedan anges provningsapparaturens dimensioner och särskilda konstruktionskrav:

>Hänvisning till>

4.2.1.2. Pendelns anslagcentrum sammanfaller med mittpunkten av den sfär som utgör hammaren. Det befinner sig på avståndet "l" från den svängningsaxel som ligger i släppningsplanet, vilken är lika med 1 m ± 5 mm. Pendels reducerade massa är mo = 6,8 ± 0,05 kg (förhållandet mellan "mo" och pendelns totala massa "m" och avståndet "d" mellan pendels tyngdpunkt och dess rotationsaxel uttrycks med ekvationen:

>Hänvisning till>

4.2.2. Beskrivning av provningen

4.2.2.1. Monteringen av spegeln på hållaren skall ske på det sätt som rekommenderas av tillverkaren av anordningen eller, i tillämpliga fall, av fordonstillverkaren.

4.2.2.2. Inställning av spegeln för provningen

4.2.2.2.1. Speglarna skall placeras så på slagprovapparaturen att axlar som är horisontella och lodräta när spegeln är monterad på ett fordon i enlighet med sökandens monteringsanvisningar är i ungefär samma läge.

4.2.2.2.2. När en spegel är justerbar i förhållande till underlaget skall den ställas in för provning i det läge där varje vippanordning har minsta möjlighet att fungera, inom de justeringsgränser som fastställts av sökanden.

4.2.2.2.3. När spegeln har en avståndsinställning i förhållande till underlaget skall denna ställas in så att avståndet mellan huset och underlaget är så kort som möjligt.

4.2.2.2.4. När den reflekterande ytan är rörlig i huset skall denna ställas in så att det övre hörnet som befinner sig längst bort från fordonet är i sitt mest utskjutande läge i förhållande till huset.

4.2.2.3. Frånsett provning nummer 2 för inre speglar (se punkt 4.2.2.6.1) skall det horisontella och vertikala planet som passerar genom hammarens mittpunkt, när pendeln står i lodrät läge, gå genom den reflekterande ytans mittpunkt som definieras i punkt 17 i bilaga I. Pendelns längsgående svängningsriktning skall vara parallell med fordonets längsgående symmetriplan.

4.2.2.4. När under de inställningsförhållanden som fastställs i punkterna 4.2.2.1 och 4.2.2.2 delar av spegeln begränsar hammarens återgång måste anslagspunkten förskjutas i en riktning som är vinkelrät mot den ifrågavarande rotations- eller vippaxeln.

Förskjutningen får inte vara större än absolut nödvändigt för provningens utförande. Den måste vara begränsad på så sätt att

- antingen sfären som avgränsar hammaren förblir minst tangentiell mot cylindern enligt definitionen i punkt 1.4,

- eller kontaktpunkten med hammaren sker minst 10 mm från den reflekterande ytans omkrets.

4.2.2.5. Provningen består i att man låter hammaren falla från en höjd motsvarande en pendelvinkel på 60° från vertikalplanet så att hammaren träffar spegeln i det ögonblick då pendeln är i vertikalt läge.

4.2.2.6. Speglarna utsätts för anslag under följande olika villkor:

4.2.2.6.1. Inre speglar

- Provning 1: Anslagspunkterna skall vara som definieras i 4.2.2.3. Anslaget skall vara sådant att hammaren träffar spegeln på samma sida som den reflekterande ytan.

- Provning 2: Anslagspunkten på kanten av det skyddande huset på så sätt att anslaget bildar en vinkel på 45° med den reflekterande ytans plan och befinner sig i det horisontella plan som passerar genom ytans mittpunkt. Anslaget skall ske på samma sida som den reflekterande ytan.

4.2.2.6.2. Yttre speglar

- Provning 1: Anslagspunkten skall vara som definieras i punkt 4.2.2.3 eller 4.2.2.4. Anslaget skall vara sådant att hammaren träffar spegeln på samma sida som den reflekterande ytan.

- Provning 2: Anslagspunkten skall vara som definieras i punkt 4.2.2.3 eller 4.2.2.4. Anslaget skall vara sådant att hammaren träffar spegeln på den reflekterande ytans motsatta sida.

När backspeglar i klass II eller III är monterade på samma arm som backspeglar i klass IV skall ovannämnda provningar utföras på den nedre spegeln. Den tekniska tjänst som svarar för provningen kan dock upprepa det ena eller båda provningarna på den övre spegeln om denna befinner sig mindre än 2 meter över marken.

5. PROVNINGSRESULTAT

5.1. Vid de provningar som beskrivs i punkt 4.2 skall pendeln efter anslaget fortsätta att svänga på så sätt att projektionen på svängningsplanet av det läge som armen intar bildar en vinkel på 20° med vertikalplanet. Vinkel skall mätas med en noggrannhet på ±1°.

5.1.1. Detta krav är inte tillämpligt på sådana speglar som är fastsatta på vindrutan, för vilka kraven i punkt 5.2 skall tillämpas efter provningen.

5.1.2. Den föreskrivna vinkeln från lodlinjen skall minskas från 20° till 10° för alla speglar i klass II och klass IV samt för alla backspeglar i klass III som är fastsatta i samma hållare som klass IV-speglar.

5.2. Om spegelhållaren, vad avser speglar som är fastsatta på vindrutan, går av vid de provningar som beskrivs i punkt 4.2 får den kvarvarande delen inte skjuta ut mer än 10 mm över monteringsytan och den konfiguration som finns kvar efter provning måste uppfylla de villkor som anges i punkt 1.3.

5.3. Den reflekterande ytan får inte gå sönder vid de provningar som beskrivs i punkterna 4.2. Ett brott på den reflekterande ytan är dock tillåtet om ett av följande villkor är uppfyllt:

5.3.1. Glasfragmenten sitter fortfarande kvar på husets baksida eller på en yta som är fast förbunden med huset. Dock godtas att delar av glaset släpper från underlaget under förutsättning att detta inte sker på mer än 2,5 mm på vardera sidan om sprickan. Likaledes godtas att små glasbitar lossnar från glasytan i anslagspunkten.

5.3.2 Den reflekterande ytan består av säkerhetsglas.

B KOMPLETTERANDE SYSTEM FÖR INDIREKT SIKT

1. ALLMÄNNA KRAV

1.1 Om användaren måste ställa in systemet för indirekt sikt, skall detta vara möjligt utan hjälp av verktyg.

1.2 Om ett system för indirekt sikt endast kan återge det totala föreskrivna siktfältet genom att söka av siktfältet, skall hela processen med avsökning, återgivning och återgång till utgångsläget sammantaget inte ta mer än 2 sekunder.

2. KOMPLETTERANDE SYSTEM FÖR INDIREKT SIKT DÄR SPEGLAR INGÅR

Kraven i del A i denna bilaga är tillämpliga på kompletterande system där speglar ingår.

3. SYSTEM FÖR INDIREKT SIKT AV KAMERA-BILDSKÄRMSTYP

3.1 Allmänna krav

3.1.1 När systemet för indirekt sikt av kamera-bildskärmstyp har monterats på en plan yta skall alla delar, oavsett eventuella inställningar av systemets läge, ha statisk kontakt med en sfär som är antingen 165 mm i diameter för en bildskärm eller 100 mm i diameter för en kamera, och ha en krökningsradie "c" på minst 2,5 mm.

3.1.2 Kanter på fastgöringshål eller försänkningar för vilka diametern eller den längsta diagonalen är mindre än 12 mm undantas från de i punkt 3.1.1 angivna radiekraven under förutsättning att de är avrundade.

3.1.3 För de delar av inre backspeglar som består av ett material med en Shore A hårdhet som är mindre än 60 och som är monterade på en fast hållare gäller de i punkt 3.1.1 nämnda kraven endast själva hållaren.

3.2 Funktionskrav

3.2.1 Kameran skall ge en kontrast av > 0,33 under följande förhållanden:

- dagsljus (belysning > 10 lx) och

- lågt stående sol utanför den del av bilden där ljuskällan återges (förhållanden enligt definition i EN 12368; ljuskällan skall ha en intensitet på 40 000 lx och belysa den yta som skall observeras med en vinkel på 10°).

3.2.2 Bildskärmen skall återge en kontrast på > 0,33 när en intensiv ljuskälla skiner på själva skärmens yta.

3.2.3 Det skall vara möjligt att justera bildskärmens genomsnittliga luminans manuellt eller automatiskt till omgivningsförhållandena.

3.2.4 Kontrastmätning skall utföras i enlighet med tillägg 2 till denna bilaga.

4. ALTERNATIVA SYSTEM FÖR INDIREKT SIKT

Det måste styrkas att systemet uppfyller följande krav:

4.1 Systemet skall förnimma det synliga spektrumet och alltid återge bilden utan behov av bearbetning till det synliga spektrumet.

4.2 Funktionsdugligheten skall garanteras under de förhållanden som systemet kan tas i bruk för. Beroende på vilken teknik som används för att erhålla och visa bilder skall punkt 3.2 tillämpas helt eller delvis. I andra fall kan detta uppnås genom att man genom systemkänslighet analogt med punkt 3.2 fastställer och visar att funktionen föreligger till en grad som är jämförbar eller överlägsen vad som krävs för system för indirekt sikt av spegeltyp eller kamera-bildskärmstyp.

Tillägg 1 till bilaga II PROVNINGSFÖRFARANDE FÖR ATT BESTÄMMA REFLEKTIVITET

1. DEFINITIONER

1.1. CIE standardljus A: kolorimetrisk belysning, representerande en svartkroppsstrålare vid T68 = 2 855,6 K.

1.2. CIE standardljuskälla A: gasfylld volframglödlampa med korrelerad färgtemperatur på T68 = 2 855,6 K.

1.3. CIE 1931 standardobservatör för kolorimetrifärgat ljus [7]: strålningsmottagare vars kolorimetriska egenskaper motsvarar de spektrala tristimulusvärdena

>Hänvisning till>

[7] Definitionerna är hämtade från CIE:s publikation 50 (45), International Electronical Vocabulary, Group 45: Lighting.

(se tabell).

1.4. CIE spektrala tristimulusvärden: Tristimulusvärden hos de spektrala komposanterna i ett energiekvivalent CIE (XYZ) -system.

1.5. Fotopiskt seende: det normala ögats syn när det har anpassat sig till belysningsnivåer på minst flera candela per kvadratmeter.

2. UTRUSTNING

2.1. Allmänt

Apparaturen skall bestå av en ljuskälla, en hållare för provobjektet, en mottagarenhet med fotodetektor och ett indikatorinstrument (se figur 4), samt hjälpmedel att undanröja effekterna av ströljus.

Mottagaren kan innehålla en ljusintegrerande sfär som underlättar vid mätning av reflektansen hos icke-plana (konvexa) speglar (se figur 5).

2.2. Spektrala egenskaper hos ljuskälla och mottagare

Ljuskällan skall bestå av en CIE standardljuskälla A och tillhörande optik som ger ett nästan parallellt ljusknippe. En spänningsstabilisator rekommenderas för att upprätthålla en konstant lampspänning medan apparaturen används.

Mottagaren skall ha en fotodetektor vars spektrala känslighet är proportionell mot den fotopiska luminositetsfunktionen hos en CIE 1931 standardobservatör för kolorimetrifärgat ljus (se tabell). Varje annan kombination av belysning-filter-mottagare som ger samma CIE standardljus A och fotopiskt seende kan användas. När en integrerande sfär används i mottagaren skall sfärens insida vara belagd med en vit, matt (diffus) beläggning som är icke-selektiv ur spektral synvinkel.

2.3. Geometriska villkor

Den infallande strålens vinkel (è) bör helst vara 0,44 ± 0,09 rad (25 ± 5°) från normalen till provobjektets yta och får inte överskrida den övre toleransgränsen (dvs. 0,53 rad eller 30°). Mottagarens axel skall bilda en vinkel (è) med denna normal som är lika med den infallande strålens (se figur 4). Den infallande strålen skall när den träffar provytan ha en diameter som inte understiger 13 mm. Den reflekterade strålen får inte vara bredare än fotodetektorns känslighetsområde, den skall täcka minst 50 % av denna yta och så nära som möjligt täcka samma areadel som används medan instrumentet kalibreras.

När en integrerande sfär används i mottagardelen skall denna sfär ha en diameter som är minst 127 mm. Öppningarna i sfären för provobjekt och infallande stråle skall vara så stora att den infallande och den reflekterade strålen kan passera i sin helhet. Fotodetektorn skall vara belägen så att den inte tar emot direkt ljus från den infallande eller reflekterade strålen.

2.4. Elektriska egenskaper hos fotodetektor/indikator-enhet

Fotodetektorns utsignal som registreras på indikatorinstrumentet skall vara en linjär funktion av ljusintensiteten på det fotokänsliga området. Det skall finnas hjälpmedel (elektriska och/eller optiska) som underlättar nollställning och inställning vid kalibrering. Sådana hjälpmedel får inte påverka instrumentets linjaritet eller spektrala egenskaper. Noggrannheten hos mottagare/indikator-enhet skall ligga inom det som är minst av ±2 % av fullt skalutslag, eller ±10 % av avläst värde.

2.5. Hållare till provobjekt

Med denna mekanism skall det vara möjligt att placera provobjektet så att axlarna för ljuskällans arm och mottagaren skär varandra på den reflekterande ytan. Den reflekterande ytan kan ligga inom eller på endera sidan av spegeln som provas, beroende på om det gäller en spegel med första yta, andra yta eller en spegel av prismatisk "flip"-typ.

3. FÖRFARANDE

3.1. Direkt kalibreringsförfarande

Vid direkt kalibrering används luft som referensstandard. Denna metod är tillämplig på instrument som är så konstruerade att de möjliggör kalibrering vid 100 %-punkten genom att mottagaren skjuts till ett läge direkt på ljuskällans axel (se figur 4).

I vissa fall (t.ex. när ytor med låg reflektivitet mäts) kan det vara lämpligt att använda en mellanliggande kalibreringspunkt (mellan 0 och 100 % på skalan) med denna metod. I sådana fall skall ett filter med känd transmittans och neutral densitet införas i strålgången, och sedan skall kalibreringsreglaget justeras så att mätaren visar filtrets transmittans. Filtret skall avlägsnas innan reflektivitetsmätning utförs.

3.2. Indirekt kalibreringsförfarande

Indirekt kalibreringsförfarande kan användas för instrument som har källa och mottagare med fast geometri. En rätt kalibrerad och underhållen reflektansstandard är nödvändig. En sådan standard bör helst utgöras av en plan spegel med ett reflektansvärde som ligger så nära provexemplarens som möjligt.

3.3. Mätning på plan spegel

Reflektansen från en plan spegel kan mätas med instrument som användes med antingen direkt eller indirekt kalibreringsmetod. Reflektansvärdet avläses direkt från indikatorinstrumentet.

3.4. Mätning på icke-plan (konvex) spegel

Mätning av reflektansen för icke-plana (konvexa) speglar kräver användning av instrument som har en integrerande sfär i mottagarenheten (se figur 5). Om indikatorinstrumentet anger ne delningar med en standardspegel som har E % reflektans, kommer nx delningar för en spegel med okänd reflektans att motsvara reflektansen X % i enlighet med nedanstående formel:

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

Figur 4: Reflektometer som visar inställningar för de två kalibreringsmetoderna

>Hänvisning till>

Figur 5: Reflektometer med en integrerad sfär i mottagaren

Spektrala tristimulusvärden för kolorimetrisk normalbetraktare ( CIE 1931) [8] Denna tabell är hämtad från CIE-publikation 50 (45) (1970)

[8] Tabellen är förkortad. Värdena är avrundade till fyra decimaler.

>Hänvisning till>

Tillägg 2 till bilaga II fastställande av bildskärmens minimala och maximala luminans

1. Det minimala kontrastförhållande som återges av bildskärmen skall fastställas i enlighet med utkastet till ISO-standarden ISO/DIS 15008, där kontrasten skall fastställas under påverkan av en störningskälla med en vinkel som varierar mellan 0° och 90° i jämförelse med den normala för bildskärmen.

Luminansen L (lx) för den bild som skapas på en svart och vit yta skall mätas. Mätningen skall utföras med en luminansmeter med en noggrannhet på ± 5 %. Kontrasten skall bestämmas med hjälp av följande formel:

>Hänvisning till>

2. Kontrasten får inte vara mindre än 0,33, även under påverkan av en störningskälla med en luminans på 40 000 lx.

>Hänvisning till>

Figur 6: Mätarrangemang

3. För att fastställa hur bra bildskärmen fungerar skall kontrasten fastställas för var femtonde grad, dvs. för 0°, 15°, 30°, 45°, 60°, 75° och 90°. De erhållna resultaten skall föras in i ett diagram.

Tillägg 3 till bilaga II VILLKOR FÖR EG-TYPGODKÄNNANDE FÖR KOMPONENTER SAMT MÄRKNING AV SPEGLAR OCH KOMPLETTERANDE SYSTEM FÖR INDIREKT SIKT

1. ANSÖKAN OM EG-TYPGODKÄNNANDE FÖR KOMPONENTER

1.1. Ansökan om EG-typgodkännande för komponenter för en typ av spegel eller kompletterande system för indirekt sikt skall göras av tillverkaren.

1.2. Ansökan skall för varje typ av spegel åtföljas av följande:

1.2.1. En teknisk beskrivning som i detalj specificerar de(n) typ(er) av fordon för vilken spegeln eller det kompletterande systemet för indirekt sikt är avsett.

1.2.2. Tillräckligt detaljerade ritningar för identifiering av backspegeln, tillsammans med monteringsanvisningar. I ritningarna måste anges det föreslagna läget för typgodkännandenumret och tilläggssymbolen i förhållande till den rektangel som ingår som en del av EG-typgodkännandemärket för komponenter.

1.2.3. Fyra backspeglar: tre av dessa skall användas för provningarna och en skall behållas av laboratoriet för eventuella framtida kontroller. Laboratoriet kan även begära att få in ytterligare exemplar.

1.3. Ansökan skall för varje typ av kompletterande system för indirekt sikt åtföljas av följande:

1.3.1. En teknisk beskrivning av systemet, inklusive detektionsvinkel och detektionsavstånd.

1.3.2. Om ansökan avser en kamera-bildskärmstyp skall den innehålla även följande:

- kontrast, luminansomfång,

- korrektion för bländning,

- visningsegenskaper,

- bildrepetitionsfrekvens och

- bildskärmens luminansomfång.

1.3.3. Tillräckligt detaljerade ritningar för identifiering av systemet, tillsammans med monteringsanvisningar. I ritningarna måste anges det föreslagna läget för typgodkännandenumret för komponenter.

1.3.4. Fyra exemplar om det rör sig om ett kompletterande system för indirekt sikt, inklusive en eller flera speglar eller ett exemplar av samtliga delar om det rör sig om andra system. Laboratoriet kan även begära att få in ytterligare exemplar.

2. MÄRKNINGAR

Exemplar av en typ av spegel eller kompletterande system för indirekt sikt som lämnas in för EG-typgodkännande för komponenter måste vara försedda med den sökandes handelsbeteckning- eller namn. Det skall vara lätt läsbart och omöjligt att utplåna och det skall finnas utrymme för inskription av EG-typgodkännandemärket för komponenter. Det utrymmet måste anges i diagrammen som det hänvisas till i punkt 1.2.2 eller 1.3.3.

3. EG-TYPGODKÄNNANDEMÄRKE FÖR KOMPONENTER

3.1. För de speglar eller kompletterande system för indirekt sikt som lämnats in i enlighet med bestämmelserna i punkt 1 ovan, och som uppfyller kraven i bilaga II, skall ett EG-typgodkännande för komponenter beviljas och ett typgodkännandenummer för komponenter skall utfärdas.

3.2. Det numret skall inte beviljas för andra typer av speglar eller kompletterande system för indirekt sikt.

4. MÄRKNING

4.1. De backspeglar eller kompletterande system för indirekt sikt som överensstämmer med en typ för vilken det beviljats typgodkännande för komponenter i enlighet med detta direktiv skall vara försedda med ett EG-typgodkännandemärke för komponenter.

4.2. Det märket skall bestå av en rektangel som omger bokstaven "e" följd av det nummer eller de bokstäver som betecknar den medlemsstat som beviljat EG-typgodkännandet för komponenter enligt följande: 1 för Tyskland, 2 för Frankrike, 3 för Italien, 4 för Nederländerna, 5 för Sverige, 6 för Belgien, 9 för Spanien, 11 för Förenade kungariket, 12 för Österrike, 13 för Luxemburg, 16 för Norge, 18 för Danmark, 21 för Portugal, 23 för Grekland och 24 för Irland. I närheten av rektangeln skall EG-typgodkännandenumret för komponenter finnas. Numret skall bestå av det typgodkännandenummer för komponenter som finns angivet på intyget för den aktuella typen (se tillägg 3), och skall föregås av de två siffror som anger löpnumret för den senaste ändringen av detta direktiv det datum då detta EG-typgodkännande för komponenter beviljades. Löpnumret för ändringen och typgodkännandenumret för komponenteren på intyget måste åtskiljas med en asterisk.

4.3. EG-typgodkännandemärket för komponenter skall kompletteras med symbolen I, II, III, IV, V eller VI, som anger den klass typen av backspegel tillhör eller symbolen S om det rör sig om kompletterande system för indirekt sikt. Tilläggssymbolen skall placeras på lämplig plats i närheten av rektangeln som innehåller bokstaven "e".

4.4. EG-typgodkännandemärket och tilläggssymbolen skall skrivas in på en av de delar som ingår i backspegeln eller i det kompletterande systemet för indirekt sikt på så sätt att de är outplånliga och lätta att läsa även då backspegeln eller det kompletterande systemet för indirekt sikt har monterats på fordonet.

4.5. Nedan ges fem exempel på EG-typgodkännandemärken för komponenter, kompletterade med tilläggssymbolen.

Exempel på EG-typgodkännandemärke för komponenter och tilläggssymbolen

Exempel nr 1

>Hänvisning till>

Den spegel som är försedd med ovanstående EG-typgodkännandemärke för komponenter är en klass I-spegel (inre backspegel), som godkänts i Frankrike (e2) med nummer 00*35.

Exempel nr 2

>Hänvisning till>

Den spegel som är försedd med ovanstående EG-typgodkännandemärke för komponenter är en klass II-spegel (yttre backspegel), som godkänts i Nederländerna (e4) med nummer 00*187.

Exempel nr 3

>Hänvisning till>

Den spegel som är försedd med ovanstående EG-typgodkännandemärke för komponenter är en klass V-spegel (yttre närzonsspegel), som godkänts i Grekland (e23) med nummer 00*39.

Exempel nr 4

>Hänvisning till>

a>= 6 mm

Den spegel som är försedd med ovanstående EG-typgodkännandemärke för komponenter är en klass IV-spegel (vidvinkelspegel), som godkänts i Italien (e3) med nummer 00*1248.

Exempel nr 5

>Hänvisning till>

Förklaring

Det system för indirekt sikt som är försett med ovanstående EG-typgodkännandemärke för komponenter är ett kompletterande system för indirekt sikt (S), som godkänts i Nederländerna (e4) med nummer 00*30.

Tillägg 4 till bilaga II MODELL FÖR EG-TYPGODKÄNNANDEINTYG FÖR KOMPONENTER FÖR EN SPEGEL ELLER KOMPLETTERANDE SYSTEM FÖR INDIREKT SIKT

Meddelande om beviljande, vägran, återkallande eller utvidgande av EG-typgodkännande för komponenter för en typ av spegel eller kompletterande system för indirekt sikt // Myndighetens namn

EG-typgodkännandenummer för komponenter:

1. Handelsbeteckning eller -namn:

2. Klass (I, II, III IV, V, VI, S) [9]

[9] Stryk det som ej är tillämpligt.

3. Tillverkarens namn och adress:

4. I tillämpliga fall, namn och adress på tillverkarens representant:

5. Symbol

>Hänvisning till>

som definieras i punkt 4.1.1 i del A till bilaga II: ja/nej (1)

6. Inlämnad för typgodkännande hos:

7. Provlaboratorium:

8. Laboriatorierapportens datum och nummer:

9. Datum för beviljande/vägran/återkallande/utvidgande av EG-typgodkännandet (1):

10. Ort:

11. Datum:

12. Följande dokument, försedda med ovanstående typgodkännandenummer, är bifogade detta typgodkännandeintyg:

(Beskrivande förklaringar, ritningar, diagram och översikter)

Dessa dokument måste på begäran ställas till övriga medlemsstaters behöriga myndigheters förfogande

Eventuella anmärkningar, i synnerhet sådana som gäller begränsningar av användningen och/eller villkor för montering:

.

(underskrift)

BILAGA III KRAV RÖRANDE MONTERING PÅ FORDON AV SPEGLAR OCH KOMPLETTERANDE SYSTEM FÖR INDIREKT SIKT

ALLMÄNT

1.1. Speglar och kompletterande system för indirekt sikt måste monteras så att de inte rör sig i sådan grad att det uppmätta siktfältet påverkas i någon större utsträckning eller så att de inte vibrerar i så pass hög grad att föraren misstolkar spegelbilden.

1.2. Villkoren i punkt 1.1 måste uppfyllas när fordonet rör sig i hastigheter upp till 80 % av fordonets maximala konstruktionshastighet, dock högst 150 km/h.

1.3. De siktfält som definieras nedan gäller vid ambinokulär syn, varvid ögonen skall befinna sig vid "förarens okulärpunkter" enligt definitionen i punkt 19 i bilaga I ovan. Siktfälten skall bestämmas med fordonet i körklart skick enligt definitionen i punkt 2.5 i bilaga I till direktiv 97/27/EG. De skall fastställas genom rutor som har en total ljusgenomsläppningsfaktor på minst 70 %, mätt vinkelrät mot rutan.

SPEGLAR

2. Antal

2.1. Minsta antal obligatoriska speglar

2.1.1. De siktfält som föreskrivs i punkt 5 skall uppnås med hjälp av det

>Plats för tabell>

minimiantal obligatoriska speglar som anges i följande tabell:

2.1.2. Om det siktfält för en frontspegel som föreskrivs i punkt 5.6 kan uppnås genom ett kompletterande system för indirekt sikt som är godkänt enligt del B i bilaga II, och som är installerat i enlighet med denna bilaga, kan det systemet användas i stället för en frontspegel.

Om ett system av kamera-bildskärmstyp används får bildskärmen endast visa det siktfält som föreskrivs i punkt 5.6 när fordonet rör sig framåt med en hastighet av högst 30 km/t. Om fordonet rör sig med högre hastighet eller om det rör sig bakåt får bildskärmen användas för att visa siktfältet från andra kameror som är monterade på fordonet.

2.2 Bestämmelserna i detta direktiv gäller inte övervakningsspeglar som definierats i punkt 9 i bilaga I. Dessa speglar måste monteras minst 2 meter ovanför marken när fordonet är lastat till sin högsta, tekniskt tillåtna totalvikt.

3. Placering

3.1 Backspeglarna skall placeras så att föraren har klar sikt över körbanan bakom och vid sidorna av fordonet i normal körställning.

3.2. Yttre backspeglar skall vara synliga genom sidorutorna eller den del av vindrutan som omfattas av vindrutetorkarnas svepyta. Av konstruktionstekniska skäl gäller den bestämmelsen inte följande två grupper:

- Yttre backspeglar på passagerarsidan för befintliga fordonstyper i kategorierna M2 och M3.

- Speglar i klass VI monterade på fordon i kategorierna N2 och N3.

3.3. När det gäller fordon som består av chassi/hytt när siktfältet mäts, skall karossens minimi- och maximibredd anges av tillverkaren och, om det är nödvändigt, simuleras med hjälp av modeller. Samtliga fordons- och spegelkonfigurationer som provas skall anges på intyget för EG-typgodkännande för ett fordon i fråga om installation av speglar (se tillägg 2 till bilaga III).

3.4. Den föreskrivna yttre backspegeln på förarsidan måste vara placerad så att en vinkel på högst 55 ° bildas mellan fordonets vertikala längsgående symmetriplan och det vertikala plan som passerar genom backspegelns mitt och genom mitten på den raka 65 mm långa linje som förbinder förarens två okulärpunkter.

3.5. Speglar får inte skjuta ut utanför ytterkanterna på fordonets kaross mer än vad som är nödvändigt för att uppfylla kraven i punkt 5 fråga om siktfält.

3.6. När den undre kanten på en yttre backspegel befinner sig mindre än 2 meter ovanför marken när fordonet är lastat till sin högsta, tekniskt tillåtna totalvikt, får spegeln inte skjuta ut mer än 250 mm utanför fordonets totala bredd mätt utan backspeglar.

3.7. Speglar i klass V måste monteras på fordonet på ett sådant sätt att, oavsett läge efter justering, ingen del av speglarna eller deras hållare befinner sig mindre än 2 meter ovanför marken när fordonet är lastat till sin högsta, tekniskt tillåtna totalvikt.

Dessa speglar skall dock inte monteras på fordon som har en höjd på förarhytten som gör det omöjligt att uppfylla detta krav.

3.8. I enlighet med kraven i punkterna 3.5-3.7 får backspeglar skjuta ut utanför den största tillåtna fordonsbredden.

4. Justering

4.1 Den inre backspegeln måste kunna justeras av föraren från normal körställning.

4.2 Den yttre backspegeln på förarsidan måste kunna justeras inifrån fordonet med dörren stängd, men med öppet fönster. Spegeln får dock kunna ställas in i låsbart läge från utsidan.

4.3 Kraven i punkt 4.2 gäller dock inte yttre backspeglar som, om de bringats ur läge, kan ställas in i sitt tidigare läge utan att behöva justeras.

5. Siktfält

5.1. Inre backspeglar (klass I)

Siktfältet skall vara sådant att föraren minst kan se en plan och horisontell del av körbanan med 20 m bredd och centrerad omkring fordonets längsgående, vertikala symmetriplan. Det nämnda området skall sträcka sig 60 meter från förarens okulärpunkter (se figur 7).

>Hänvisning till>

Figur 7: Siktfält för speglar i klass I

5.2. Yttre huvudbackspegel klass II

5.2.1 Yttre backspegel på förarsidan

Siktfältet skall vara sådant att föraren minst kan se en plan och horisontell del av körbanan med 5 m bredd, som är avgränsat av ett område som är parallellt med fordonets längsgående, vertikala symmetriplan och som passerar genom fordonets yttersta punkt på förarsidan. Det nämnda området skall sträcka sig 30 meter från förarens okulärpunkter till horisonten.

Dessutom måste vägen vara synlig för föraren motsvarande en bredd på 1 meter, som avgränsas av ett område som är parallellt med fordonets längsgående, vertikala symmetriplan och som passerar genom fordonets yttersta punkt med början från en punkt 4 meter bakom det vertikala plan som passerar genom förarens okulärpunkter (se figur 8).

5.2.2. Yttre backspeglar på passagerarsidan

Siktfältet skall vara sådant att föraren minst kan se en plan och horisontell del av körbanan med 5 m bredd, som på passagerarsidan är avgränsat av ett område som är parallellt med fordonets längsgående, vertikala symmetriplan och som passerar genom fordonets yttersta punkt på passagerarsidan. Det nämnda området skall sträcka sig 30 meter från förarens okulärpunkter till horisonten.

Dessutom måste vägen vara synlig för föraren motsvarande en bredd på 1 meter, som avgränsas av ett område som är parallellt med fordonets längsgående, vertikala symmetriplan och som passerar genom fordonets yttersta punkt med början från en punkt 4 meter bakom det vertikala plan som passerar genom förarens okulärpunkter (se figur 8).

>Hänvisning till>

Figur 8: Siktfält för speglar i klass II

5.3. Yttre huvudbackspegel klass III

5.3.1 Yttre backspegel på förarsidan

Siktfältet skall vara sådant att föraren minst kan se en plan och horisontell del av körbanan med 4 m bredd, som avgränsas av ett område som är parallellt med fordonets längsgående, vertikala symmetriplan och som passerar genom fordonets yttersta punkt på förarsidan. Det nämnda området skall sträcka sig 20 meter från förarens okulärpunkter till horisonten (se figur 9).

Dessutom måste vägen vara synlig för föraren motsvarande en bredd på 1 meter, som avgränsas av ett område som är parallellt med fordonets längsgående, vertikala symmetriplan och som passerar genom fordonets yttersta punkt med början från en punkt 4 meter bakom det vertikala plan som passerar genom förarens okulärpunkter.

5.3.2. Yttre backspegel på passagerarsidan

Siktfältet skall vara sådant att föraren minst kan se en plan och horisontell del av körbanan med 4 m bredd, som avgränsas av ett område som är parallellt med fordonets längsgående, vertikala symmetriplan och som passerar genom fordonets yttersta punkt på passagerarsidan. Det nämnda området skall sträcka sig 20 meter från förarens okulärpunkter till horisonten (se figur 9).

Dessutom måste vägen vara synlig för föraren motsvarande en bredd på 1 meter, som avgränsas av ett område som är parallellt med fordonets längsgående, vertikala symmetriplan och som passerar genom fordonets yttersta punkt med början från en punkt 4 meter bakom det vertikala plan som passerar genom förarens okulärpunkter..

>Hänvisning till>

Figur 9: Siktfält för speglar i klass III

5.4. Yttre backspegel av vidvinkeltyp (klass IV)

5.4.1. Yttre backspegel av vidvinkeltyp på förarsidan

Siktfältet skall vara sådant att föraren minst kan se en plan och horisontell del av körbanan med 15 m bredd, som avgränsas av ett område som är parallellt med fordonets längsgående, vertikala symmetriplan och som passerar genom fordonets yttersta punkt på passagerarsidan. Det nämnda området skall sträcka sig minst 10 till 25 meter från förarens okulärpunkter till horisonten.

Dessutom måste vägen vara synlig för föraren motsvarande en bredd på 4,5 meter, som avgränsas av ett område som är parallellt med fordonets längsgående, vertikala symmetriplan och som passerar genom fordonets yttersta punkt med början från en punkt 1,5 meter bakom det vertikala plan som passerar genom förarens okulärpunkter (se figur 10).

5.4.2. Yttre vidvinkelbackspegel på passagerarsidan

Siktfältet skall vara sådant att föraren minst kan se en plan och horisontell del av körbanan som är 15 m bred och som på förarsidan avgränsas av ett plan som är parallellt med fordonets vertikala, längsgående symmetriplan och som passerar genom fordonets yttersta punkt på förarsidan. Det nämnda området skall sträcka sig minst 10 till 25 meter från förarens okulärpunkter.

Dessutom måste vägen vara synlig för föraren motsvarande en bredd på 4,5 meter, som avgränsas av ett område som är parallellt med fordonets längsgående, vertikala symmetriplan och som passerar genom fordonets yttersta punkt med början från en punkt 1,5 meter bakom det vertikala plan som passerar genom förarens okulärpunkter (se figur 10).

>Hänvisning till>

Figur 10: Siktfält för speglar i klass IV

5.5. "Yttre närzonsspegel" (klass V)

Siktfältet skall vara sådant att föraren kan se en plan och horisontell del av körbanan längs fordonets sida, avgränsad av följande vertikala plan (se figurerna 11a och 11b):

5.5.1. Det plan som är parallellt med fordonets längsgående, vertikala symmetriplan och som passerar genom hyttens yttersta punkt på passagerarsidan.

5.5.2. I motgående riktning, det parallella plan som passerar på ett avstånd av 2 meter framför det plan som nämns i punkt 5.5.1.

5.5.3. Bakåt, det plan som är parallellt med det vertikala planet som passerar genom förarens okulärpunkter och som är beläget 1,75 meter bakom det planet.

5.5.4. Framåt, det plan som är parallellt med det vertikala plan som passerar genom förarens okulärpunkter och som är beläget 1 meter framför det planet. Om det vertikala motgående planet som passerar genom stötfångarens framkant är mindre än 1 meter framför det vertikala plan som passerar genom förarens okulärpunkter, skall siktfältet begränsas till det planet.

5.5.5. Om det siktfält som beskrivs i figur 11 kan uppnås genom en kombination av siktfältet för en vidvinkelspegel i klass IV och för en frontspegel i klass VI är installation av en yttre närzonsspegel i klass V inte obligatorisk.

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

Figurerna 11a och 11b: Siktfält för yttre närzonsspegel i klass V

5.6 Frontspegel (klass VI)

5.6.1. Siktfältet skall vara sådant att föraren kan se en plan och horisontell del av körbanan avgränsad av följande:

- Ett motgående vertikalt plan genom den yttersta punkten i fronten på fordonshytten.

- Ett motgående vertikalt plan 2 000 mm framför fordonet.

- Ett längsgående vertikalt plan som är parallellt med fordonets längsgående, vertikala symmetriplan och som passerar genom fordonets yttersta punkt på förarsidan.

- Ett längsgående vertikalt plan som är parallellt med fordonets längsgående, vertikala symmetriplan 2 000 mm utanför fordonets yttersta punkt på passagerarsidan.

Fronten på detta siktfält på passagerarsidan får rundas av med en radie på 2 000 mm (se figur 12).

Bestämmelserna för frontspeglar är obligatoriska för frambyggda fordon i kategorierna N2 och N3 (i enlighet med definitionen i fotnot (Z) i bilaga I a till direktiv 70/156/EEG).

Om fordon i dessa kategorier med en annan utformning av motorhuven inte kan uppfylla kraven med hjälp av en frontspegel skall ett system med kamera-bildskärm användas. Om inget av dessa system ger det siktfält som krävs skall ett annat detektionssystem användas. Systemet måste kunna upptäcka ett föremål som är 50 cm högt med en diameter på 30 cm och som är placerat inom det område som anges i figur 12.

>Hänvisning till>

Figur 12: Siktfält för frontspegel i klass VI

5.6.2. En frontspegel i klass VI är inte obligatorisk om föraren, trots A-stolparna, kan se en rak linje 300 mm framför fordonet på en höjd av 1 200 mm ovanför vägytan och som är placerad mellan ett längsgående, vertikalt plan som är parallellt med det längsgående vertikala symmetriplanet som skär igenom fordonets yttersta punkt på förarsidan och ett längsgående vertikalt plan som är parallellt med det längsgående vertikala symmetriplanet 900 mm utanför fordonets yttersta punkt på passagerarsidan.

5.7. I fråga om speglar som består av flera reflekterande ytor som antingen har olika krökning eller som bildar en vinkel med varandra, måste åtminstone en av de reflekterande ytorna erbjuda det siktfält och ha de mått (se punkt 2.2.2 i bilaga II) som specificerats för den klass de tillhör.

5.8. Hinder

5.8.1. Inre backspeglar (klass I)

Siktfältet kan skymmas av nackskydd och andra föremål, i synnerhet solskydd, bakrutetorkare, värmeelement eller stopplampor i kategori S3 eller av delar av chassit som vindrutestolpar i delade bakdörrar, under förutsättning att dessa föremål tillsammans inte skymmer mer än 15 % av det föreskrivna siktfältet när de projiceras på ett vertikalt plan vinkelrät mot fordonets längsgående symmetriplan. Hur mycket föremålen skymmer sikten skall mätas med nackskydden i sitt nedersta läge och med solskydden uppfällda.

5.8.2. Yttre speglar (klasserna II, III, IV,V och VI)

I fråga om de siktfält som anges ovan skall skymmande av sikten beroende på chassit och vissa andra komponenter som speglar, dörrhandtag, positionsljus, blinkers och bakre stötfångare samt rengöringsanordningar för de reflekterande ytorna inte beaktas om de skymmer sikten med mindre än 10 % av det specificerade siktfältet.

5.9. Provningsförfarandet

Siktfältet skall bestämmas genom att man placerar en kraftfull ljuskälla vid okulärpunkterna och därefter kontrollerar det ljus som reflekteras på den vertikala kontrollskärmen. Även andra likvärdiga metoder får användas.

KOMPLETTERANDE SYSTEM FÖR INDIREKT SIKT

6. Ett system för indirekt sikt skall ha sådana egenskaper att det kritiska objektet kan observeras inom det beskrivna siktfältet, med beaktande av den kritiska perceptionen.

7. Systemet för indirekt sikt skall skymma förarens sikt i så liten utsträckning som möjligt.

8. Tillägg 1 till denna bilaga skall användas för att fastställa prestanda hos system för indirekt sikt av spegeltyp eller av kamera-bildskärmstyp.

9. Installationskrav på bildskärmen

Bildskärmens riktning skall vara ungefär samma som för huvudbackspegeln.

Tillägg 1 till bilaga III Beräkning av detektionsavståndet

1. SPEGELTYP

Det detektionsavstånd som kan uppnås med en spegel beror på storleken på det definierade kritiska objektet, ögats upplösningströskel under de förhållanden som råder (multiplicerad med en ökningsfaktor) samt den förstoring som kan uppnås med systemet.

1.1. Förstoring

1.1.1. Den genomsnittliga vertikala förstoringen Vbl hos ett spegelsystem för indirekt sikt kan bestämmas med följande formel:

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

där

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

där

R - radien i krökningsytan mätt över den reflekterande ytan (mm); skall bestämmas i enlighet med tillägg 1 till bilaga I

w - spegelbredden (mm); bredden på den rektangel med en höjd på 4 cm som precis passar in i spegelytan

(m - synvinkeln genom spegeln (o)

Vbl - förstoring vid långa avstånd (m/m)

( - synvinkel hos betraktarens ögon (o)

x - avstånd mellan betraktarens ögon och spegeln (mm); en ritning som visar den installationsposition som tillverkaren föreskrivit måste lämnas in till den tekniska tjänsten.

1.1.2. Förvrängning i spegelsystem för indirekt sikt

1.1.2.1 Vinkeln ( mellan den linje som förbinder mittpunkten av spegelytan med syncentrum och spegelns normala vektor med spegelns mittpunkt skall bestämmas med bifogade ritning.

1.1.2.2 Den faktiska förstoringen hos spegelns mittpunkt kan beskrivas på följande vis:

Vw = Vbl.cos(()

där

Vw faktisk förstoring på långt avstånd (m/m)

Vbl vertikal förstoring på långt avstånd (m/m)

( vinkel mellan synvinkeln och den normala i spegelns mittpunkt (°)

1.1.2.3 Spegelns minimiförstoring måste bestämmas genom att man adderar spegelns halva öppningsvinkel (sh med (.

>Hänvisning till>

där

(sh spegelns halva öppningsvinkel (°)

w spegelbredden (mm); bredden på den rektangel med en höjd på 4 cm som precis passar in i spegelytan

R krökningsradie för spegelns reflekterande yta (mm) skall bestämmas i enlighet med tillägg 1 till bilaga I

1.1.2.4 Spegelsystemets minimiförstoring skall bestämmas med följande formel:

Vw,min = Vbl.cos((+(sh)

där

Vw,min faktisk minimiförstoring (m/m)

Vbl vertikal förstoring på långt avstånd (m/m)

( vinkel mellan synvinkeln och den normala i spegelns mittpunkt (°)

1.2. Bestämning av detekteringsavståndet

Detekteringsavståndet av en bild på spegelns mittpunkt definieras med följande formel:

>Hänvisning till>

där

rdm detekteringsavståndet från spegelns mittpunkt (m)

Do storleken på det kritiska objektet: 0,8 (m)

Vw faktisk förstoring på långt avstånd (m/m)

(eye upplösningsförmåga hos betraktarögat (bågminuter).

Detta gäller den förstoring som skapas i spegelytans mittpunkt. I fråga om bildpunkter som befinner sig längre från föraren blir förstoringen mindre. Detekteringsavståndet - i fråga om konvexa speglar vid siktfältets främre kant - får man genom att ersätta Vw med Vw, min:

>Hänvisning till>

där

rd detekteringsavståndet (m)

Do storleken på det kritiska objektet: 0,8 (m)

Vw,min faktisk förstoring på långt avstånd (m/m)

(eye upplösningsförmåga hos betraktarögat (bågminuter)

2. KAMERA-BILDSKÄRMSTYP

2.1. Kamerans upplösningsförmåga

En kameras upplösningsförmåga bestäms genom följande formel:

>Hänvisning till>

där

(c - en kameras upplösningsförmåga (bågminut)

(c - kamerans synvinkel (°)

Nc - antalet videolinjer hos kameran (

)

Tillverkaren skall tillhandahålla värdena för (c och Nc

2.2. Bestämning av bildskärmens kritiska synavstånd

I fråga om en bildskärm med vissa mått och egenskaper, kan ett avstånd till skärmen beräknas inom vilket detektionsavståndet är beroende enbart av kamerans prestanda. Detta kritiska synavstånd,m,c, beräknas med följande formel:

>Hänvisning till>

där

rm,c - kritiskt synavstånd (m)

Hm - höjd på bildskärmens bild (m)

Nm - antalet videolinjer i bildskärmen (-)(eye upplösningsförmåga hos betraktarögat (bågminuter)

(eye - upplösningsförmåga hos betraktarögat (bågminuter)

Siffran 60 står för omvandling från bågminuter till grader.

Tillverkaren skall inkomma med värden för Hm, Nm och Dm.

(eye = 8

2.3. Bestämning av detektionsavståndet

2.3.1. Maximidetektionsavstånd inom det kritiska synavståndet. Om installationsbetingelserna gör att avståndet mellan ögat och bildskärmen är mindre än det kritiska synavståndet, skall det maximala möjliga detektionsavståndet beräknas med följande formel:

>Hänvisning till>

där

rd - detektionsavstånd [m]

Do - objektets diameter [m]

¢ - ökningsfaktor

(c , (c och Nc i enlighet med punkt 2.1 D0 = 0,8 m ¢ = 8

2.3.2. Detektionsavståndet är större än det kritiska synavståndet. Om installationsbetingelserna gör att avståndet mellan ögat och bildskärmen är större än det kritiska synavståndet, skall det maximala möjliga detektionsavståndet beräknas med följande formel:

>Hänvisning till>

där

rm - synavstånd till bildskärmen (m)

Dm - bildskärmens diagonalmått (tum)

Nm - antal videolinjer på bildskärmen (-)

(c och Nc i enlighet med punkt 2.1 Nm, och (eye i enlighet med punkt 2.2

3. SEKUNDÄRA FUNKTIONSKRAV

På basis av installationsvillkoren skall det fastställas om hela systemet fortfarande kan uppfylla funktionskraven i bilaga II, och då i synnerhet korrektion för bländning samt bildskärmens minimala och maximala luminans. Det skall också fastställas i vilken grad korrektion för bländning kommer att ske samt vid vilken vinkel solljuset kan träffa skärmen; resultaten skall sedan jämföras med motsvarande mätresultat från mätningar av systemet.

Dessa beräkningar kan göras med en CAD-modell, genom bestämning av ljusvinklarna för systemet när det är monterat på relevant fordon, eller genom relevanta mätningar på relevant fordon i enlighet med punkt 3.2 i del B i bilaga II.

Tillägg 2 till bilaga III bilaga till EG-typgodkännandeintyget för ett fordon med avseende på installation av speglar samt kompletterande system för indirekt sikt

Artiklarna 4.2 och 10 i rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon. // Myndighetens namn

EG-typgodkännandenummer:

utvidgning [10]

[10] Ange i tillämpliga fall om utvidgningen av det ursprungliga EG-typgodkännandet är den första, andra, etc.

1. Handelsnamn eller -beteckning på fordonet:

2. Typ av fordon:

3. Fordonskategori (M1, M2, M3, N1 <= 2 t, N1, N2, N3) [11]3.1. Typ av fordon i kategori N3: lastbil/släpvagn/påhängsvagn

[11] Stryk det som ej är tillämpligt.

4. Fordonstillverkarens namn och adress:

5. Om tillämpligt, namn och adress på tillverkarens representant:

6. Handelsnamn- eller beteckning på speglar eller kompletterande system för indirekt sikt samt typgodkännandenummer för komponenter:

7. Spegelklass(er) och klass(er) av system för indirekt sikt (I, II, III, IV, V, VI, S) (2)

8. Utvidgning av EG-typgodkännande av fordonet så att det omfattar följande spegeltyp och kompletterande system för indirekt sikt

9. Datum då förarsätets R-punkt identifierades

10. Maximi- och minimikarossbredder för vilka det beviljats typgodkännande för speglar och kompletterande system för indirekt sikt (gäller de chassin och hytter som anges i punkt 3.3 i bilaga III):

11. Fordonet lämnades in för EG-typgodkännande den:

12. Teknisk tjänst som kontrollerar överensstämmelsen med EG-typgodkännandet:

13. Datum för rapporten som utfärdats av den tjänsten:

14. Löpnumret för rapporten som utfärdats av den tjänsten:

15. EG-typgodkännande i fråga om installation av speglar och kompletterande system för indirekt sikt har beviljats/avslagits [12]

[12] Stryk det som ej är tillämpligt.

16. En utvidgning av EG-typgodkännandet för installation av speglar och kompletterande system för indirekt sikt har beviljats/avslagits (3)

17. Ort:

18. Datum:

19. Underskrift:

20. Följande dokument, försedda med ovanstående typgodkännandenummer, är bifogade detta meddelande:

- ritningar som visar monteringen av speglar och kompletterande system för indirekt sikt,

- ritningar och skisser som visar monteringslägen för och egenskaper hos den del av karossen där speglarna och de kompletterande systemen för indirekt sikt är monterade,

- allmän bild framifrån, bakifrån och från passagerarutrymmet som visar var speglarna och de kompletterande systemen för indirekt sikt är monterade.

Dessa dokument måste på begäran ställas till övriga medlemsstaters behöriga myndigheters förfogande.

BILAGA IV

JÄMFÖRELSETABELL SOM FASTSTÄLLS I ARTIKEL 6

Direktiv 71/127/EEG

i dess ändrade lydelse // Detta direktiv

-

-

Artikel 1

Artikel 2

Artikel 3

Artikel 4

Artikel 5

Artikel 6

Artikel 7

Artikel 8

-

Artikel 9

Artikel 10

-

-

Artikel 11

Bilaga I

Tillägg 1 till Bilaga I

Tillägg 2 till Bilaga I

Bilaga II

- // Artikel 1

Artikel 2

Artikel 3

-

Artikel 4

-

Artikel 5

Artikel 6

Artikel 7

Artikel 8

Bilaga I

Tillägg 1 till Bilaga I

Tillägg 2 till Bilaga I

Bilaga II, A

Bilaga II, B

Tillägg 1 till Bilaga II

-

Tillägg 2 till Bilaga II

Tillägg 3 till Bilaga II

Bilaga III

-

Tillägg till Bilaga III

- // Tillägg 1 till Bilaga II

Tillägg 2 till Bilaga II

Tillägg 3 till Bilaga II

Tillägg 4 till Bilaga II

Bilaga III

Tillägg 1 till Bilaga III

Tillägg 2 till Bilaga III

Bilaga IV