Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING över gemenskapsstatistik på inkomst- och levnadsvillkor (EU-SILC)

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

1. Bakgrunden till förslaget

Det har framförts en begäran på hög politisk nivå om statistik över inkomst- och levnadsvillkor, och närmare bestämt om indikatorer på fattigdom och social utslagning. Enligt artiklarna 136, 137 och 285 i EG-fördraget skall statistik över inkomst- och levnadsvillkor samt social utslagning samlas in inom ramen för EU-SILC. Vidare uttalade Europeiska rådet i sina slutsatser från mötet i Lissabon (23-24 mars 2000) och i Nice (7-9 december 2000) starkt stöd för arbetet med att utrota fattigdomen och uppmanade rådet och kommissionen att främja förståelsen av faktorerna bakom social utslagning genom fortsatt dialog och utbyte av information och bästa praxis utifrån gemensamma indikatorer som gör det möjligt att mäta framstegen.

Det är mot denna bakgrund som kommissionen utvecklat det program för gemenskapsåtgärder som skall uppmuntra medlemsstaterna att samarbeta för att motverka social utslagning, vilket framlades för Europaparlamentet och rådet under år 2000 med syfte att främja "insamling och spridning av jämförbara statistiska uppgifter i medlemsstaterna och på gemenskapsnivå". Europeiska kommissionens meddelande KOM(2000) 594 om strukturella indikatorer går i samma riktning, och tar t.ex. upp indikatorer på ojämlikheter i inkomstfördelningen, andelen av befolkningen som lever under fattigdomsgränsen före och efter sociala transfereringar och på hur bestående fattigdomen är. För att det skall vara möjligt att koncentrera undersökningen på framstegen bland EU-länderna inom detta område är det nödvändigt att dessa indikatorer har en hög grad av jämförbarhet.

Mellan 1994 och 2001 var det ECHP:s (Europeiska gemenskapens hushållspanel) undersökning som fyllde behovet av uppgifter på detta område. Mot bakgrund av behovet av att uppdatera innehållet enligt en ny politisk agenda och önskemålen om förbättrad funktion, i synnerhet vad gäller punktligheten rörande insändandet av de framtagna uppgifterna, fattades dock vid det årsmöte som avdelningscheferna för social statistik höll den 13-14 juni 1999 beslut om att ECHP-undersökningen inte skulle utgöra underlag för statistiken efter 2002. En utredningsgrupp tillsattes för att noggrant gå igenom alla alternativ vad gäller innehåll och struktur för EU-SILC. Utredningsgruppens slutsatser lades fram vid mötet mellan avdelningscheferna för social statistik den 13-14 juni 2000. Avdelningscheferna stödde de grundläggande principerna som detta nya instrument skall tillgodose, ämnesförteckningen, utredningsgruppens och arbetsgruppens vidare arbete, liksom införandet av en lagreglering av EU-SILC (Doc. Eurostat/E0/00/DSS/2/9/EN). Ett preliminärt förslag till tillhörande ramförordning lades fram och ändrades i enlighet med de beslut som fattades under den statistiska programkommitténs möten den 30 maj 2001 och mötet mellan avdelningscheferna för social statistik den 11-12 juni 2001.

2. innehållet i förslaget till förordning

Målet med förordningen är att upprätta en gemensam ram för att systematiskt ta fram gemenskapsstatistik över inkomst- och levnadsvillkor (EU-SILC: Statistics on Income and Living Conditions ). EU-SILC skall i framtiden fungera som referens för jämförande statistik vad gäller inkomstfördelning och social utslagning på EU-nivå.

Det krävs både tvärsnittsdata, som kan hänföras till en särskild tidpunkt under en angiven tidsperiod, och longitudinella data, dvs. förändringar över tiden på individnivå som registreras periodiskt under en viss tidsperiod. Högst prioritet skall dock ges sammanställningen av punktligt insända och jämförbara tvärsnittsdata. Kraven på longitudinella data kommer att vara mindre omfattande både vad gäller ämnesomfattning och urval.

För att man skall kunna genomföra flerdimensionella analyser på hushålls- och individnivå, och i synnerhet för att man skall kunna undersöka nya samhällsfrågor som kräver särskild forskning, är det av avgörande betydelse att alla tvärsnittsdata (liksom longitudinella data) går att koppla samman på hushålls- resp. individnivå.

EU-SILC måste vara flexibel när det gäller datakällor. Eurostat ser mycket gärna att redan existerande källor används, oavsett om det handlar om undersökningar eller register. Eurostat ser gärna att inhemska källor används, men rekommenderar en samordnad utformning av EU-SILC för de länder som planerar ta fram nytt statistiskt underlag. Målsättningen med den nya utformningen är att den skall vara så kostnadseffektiv som möjligt, både vad gäller tvärsnittsdata och longitudinella data.

EU-SILC kommer börja användas under 2003. Mikrodata av såväl tvärsnittstyp som longitudinell typ kommer att uppdateras årligen. Från och med 2004 kommer ytterligare moduler att läggas till EU-SILC:s tvärsnittsdelstudie.

3. Slutsats

Det krävs statistik med jämförbara och punktligt inlämnade uppgifter för att man skall kunna övervaka kampen mot fattigdom och social utslagning inom EU, ett område som prioriteras av såväl rådet som kommissionen. För att gemenskapens önskemål på denna punkt skall kunna tillgodoses anses det nödvändigt att detta förslag till förordning antas.

2001/0293 (COD)

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING över gemenskapsstatistik på inkomst- och levnadsvillkor (EU-SILC)

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

Med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 285.1 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag [1],

[1] EGT C [...], [...], s. [...].

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande [2],

[2] EGT C [...], [...], s. [...].

i enlighet med det förfarande som avses i artikel 251 i fördraget:

av följande skäl [3]:

[3] EGT C [...], [...], s. [...].

(1) För att kunna fullfölja sina åtaganden, i synnerhet efter Europeiska rådets möten i Lissabon och Nice i mars respektive december 2000, bör kommissionen hållas informerad om inkomstfördelningen i medlemsländerna, liksom om graden av fattigdom och social utslagning och om hur dessa företeelser är fördelade i befolkningen.

(2) I och med EU:s utveckling och den gemensamma marknaden ökar behovet av jämförbara och punktligt inlämnade data av tvärsnittskaraktär och longitudinell karaktär över såväl inkomstfördelningen i medlemsländerna som graden av fattigdom och social utslagning och de berörda gruppernas sammansättning, så att tillförlitliga och relevanta jämförelser mellan medlemsländerna kan genomföras. Dessa kommer främst att användas inom ramen för programmet för gemenskapsåtgärder som skall uppmuntra medlemsstaterna att samarbeta för att motverka social utslagning [4] och utgöra en indatapost i kommissionens strukturella indikatorer.

[4] EGT C [...], [...], s. [...].

(3) Genom åtgärd 1.2 under programdel 1, "Analys av social utslagning" i Europaparlementets och rådets beslut om att inrätta ett program för gemenskapsåtgärder som skall uppmuntra medlemsstaterna att samarbeta för att motverka social utslagning [5], har de nödvändiga förutsättningarna vad gäller finansiering av insamlingsarbetet och spridningen av jämförbara statistiska uppgifter, och i synnerhet stöd till förbättringar av undersökningar av fattigdom och social utslagning tillgodosetts.

[5] EGT C [...], [...], s. [...].

(4) Den bästa metoden för att bedöma situationen vad gäller inkomst, fattigdom och social utslagning är att sammanställa gemenskapsstatistik med hjälp av harmoniserade metoder och definitioner.

(5) För att spegla förändringar i inkomstfördelningen och i graden av social utslagning samt de berörda gruppernas sammansättning, måste statistiken uppdateras varje år.

(6) För att kunna undersoka nya samhällsfrågor som kräver särskild forskning, behöver kommissionen tvärsnittsdata och longitudinella data på både hushålls- och individnivå.

(7) Sammanställning av punktligt inlämnade och jämförbara tvärsnittsdata varje år avseende inkomst och social utslagning skall prioriteras.

(8) Flexibilitet med avseende på datakällor, i synnerhet användningen av redan existerande nationellt källmaterial, oavsett om det hämtas från undersökningar eller register, och med avseende på utformningen av nationella urvalsplaner bör uppmuntras och inlemmandet av nya aspekter i redan etablerade statistiska system i länderna bör stimuleras.

(9) I kommissionens förordning (EG) nr.../... av den ... om tillämpning av rådets förordning (EG) nr 322/97 av den 17 februari 1997 om gemenskapsstatistik [6] anges under vilka villkor förtroliga uppgifter som lämnats till gemenskapens myndigheter får lämnas ut, så att statistiska slutsatser kan dras i vetenskapligt syfte.

[6] EGT C [...], [...], s. [...].

(10) Framställningen av särskild gemskapsstatistik regleras i rådets förordning nr 322/97 av den 17 februari 1997 om gemenskapsstatistik [7].

[7] EGT L 52, 22.2.1997, s. 61

(11) Eftersom de åtgärder som krävs för att denna förordning skall kunna tillämpas utgörs av förvaltningsåtgärder i enlighet med artikel 2 i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om förfaranden att tillämpa vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter [8], skall de antas enligt det förvaltningsförfarande som föreskrivs i artikel 4 i nämnda beslut.

[8] EGT L 184, 17.2.1999, s. 23.

(12) I enlighet med artikel 3 i beslut 89/382/EEG, Euratom [9] har den statistiska kommittén hörts.

[9] EGT L 181, 28.6.1989, s. 47

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Mål

Målsättningen med denna förordning är att upprätta en gemensam ram för systematisk framställning av gemenskapsstatistik över inkomst- och levnadsvillkor, hädanefter kallad EU-SILC, med jämförbara och punktligt inlämnade data av tvärsnitts- och longitudinell karaktär över inkomst och graden av fattigdom och social utslagning, och över hur dessa företeelser är fördelade i befolkningen på nationell och europeisk nivå.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

a) Gemenskapsstatistik: används med den betydelse som anges i artikel 2 i förordning (EG) 322/97.

b) Framställning av statistik: används med den betydelse som anges i artikel 2 i förordning (EG) 322/97.

c) Undersökningsår: det år då uppgifterna, eller större delen av uppgifterna, samlades in.

d) Fältarbetesperiod: den tidsrymd under vilken undersökningsmaterialet samlas in.

e) Referensperiod: den tid en särskild uppgift kan hänföras till.

f) Privathushåll: individer som bor ensamma eller en grupp människor som bor tillsammans i samma privatbostad och delar på utgifterna, inklusive kostnaderna för de grundläggande behoven.

Så länge de endast har en marginell effekt på jämförbarheten, tolereras mindre avvikelser från denna gemensamma definition för medlemsstater med en gemensam definition på hushåll i sina nationella statistiska system.

Den effekt som eventuella avvikelser från den gemensamma definitionen kan ha på jämförbarheten skall anges i en kvalitetsrapport, enligt artikel 16.

g) Tvärsnittsdata: data som kan hänföras till en särskild tidpunkt eller en särskild period. Tvärsnittsdata kan hämtas antingen från en tvärsnittsundersökning med eller utan roterande urval eller från en ren panelundersökning, under förutsättning att tvärsnittskaraktären kan garanteras. Dessa data kan kombineras med registerdata, dvs. data över individer, hushåll eller bostäder som hämtas från ett administrativt eller statistiskt register på objektnivå.

h) Longitudinella data: data som kan hänföras till förändringar över tiden på individnivå, och som observerats med jämna mellanrum under en viss tid. Longitudinella data kan antingen härröra från en tvärsnittsundersökning med rotativt urval där de individer som ingår följs upp, eller från en ren panelundersökning; de kan kombineras med registerdata.

i) Urvalspersoner: de individer som ingår i det första urvalet i en longitudinell panelundersökning. De kan utgöras av alla personer som ingår i ett första urval av hushåll, eller av ett representativt urval av individer i en individundersökning.

j) Primära målområden: de ämnesområden varifrån data samlas in årligen.

k) Sekundära målområden: de ämnesområden varifrån data samlas in vart fjärde år eller mer sällan.

l) Bruttoinkomst: ett hushålls totala inkomst under en angiven referensperiod för inkomst, före avdrag för inkomstskatt, förmögenhetsrelaterade skatter, obligatoriska socialförsäkringsavgifter arbetstagaren står för och arbetsgivarens sociala avgifter, men inklusive transfereringar, mellan hushåll.

m) Disponibel inkomst: ett hushålls bruttoinkomst minus inkomstskatt, förmögenhetsrelaterade skatter, obligatoriska socialförsäkringsavgifter arbetstagaren står för och arbetsgivarens sociala avgifter.

Artikel 3

Tillämpningsområde

EU-SILC skall täcka jämförbara och punktligt inlämnade tvärsnittsdata vad gäller inkomst, fattigdom, social utslagning och andra levnadsförhållanden, liksom longitudinella data över inkomst, arbete och ett begränsat antal icke-monetära faktorer när det gäller social utslagning.

Artikel 4

Tidsramar

1. Varje år från och med 2003 skall tvärsnittsdata skall samlas in eller, när det gäller register, sammanställas. Tidpunkten för detta arbete skall så långt det är möjligt vara densamma från ett år till ett annat för de enskilda medlemsländerna.

2. Undantag till paragraf 1 i artikel 4 gäller för Tyskland, Frankrike, Italien, Nederländerna och Förenade kungariket, vilka får påbörja den årliga insamlingen av tvärsnittsdata och longitudinella data år 2004, under förutsättning att de under övergångsperioden kan tillhandahålla jämförbara data för de indikatorer som kommissionen begär inom områdena för vilka rådet har överenskommit om en öppen samordningsmetod.

3. Referensperorioden för inkomst skall vara tolv månader. Den kan utgöras av en bestämd tolvmånadersperiod, som det tidigare kalenderåret eller beskattningsåret, eller en rörlig tolvmånadersperiod, t.ex. de senaste tolv månaderna före intervjun.

Så länge effekten vad gäller jämförbarhet är begränsad, tolereras smärre avvikelser från denna definition för de medlemsstater som har en annan tradition i sin inhemska statistik.

Den effekt som eventuella avvikelser från den gemensamma definitionen kan ha på jämförbarheten skall anges i den kvalitetsrapport som avses i artikel 16.

4. Om en bestämd tolvmånadersperiod används, skall fältarbetet utföras under begränsad tid, i så nära anslutning till beskattningsåret eller referensperioden för inkomst som möjligt, detta för att begränsa tidsförskjutningen mellan inkomst och de aktuella variablerna.

Artikel 5

Datamaterialets egenskaper

1. För att det skall vara möjligt att genomföra flerdimensionella analyser på hushålls- och individnivå, och i synnerhet för att kunna undersöka nya samhällsfrågor som kräver särskild forskning, skall alla hushålls- och individdata kunna kopplas samman i tvärsnittsdelstudien.

På samma sätt bör skall alla uppgifter för hushåll och individer kunna kopplas samman i den longitudinella delstudien.

Mikrodata av longitudinell typ behöver inte kunna kopplas samman med mikrodata av tvärsnittstyp.

Den longitudinella delstudien skall spänna över åtminstone fyra år.

2. För att svarsbördan skall minskas, imputering av inkomst underlättas och datamaterialets kvalitet kunna testas skall nationella myndigheter ges tillgång till relevanta administrativa datakällor i enlighet med förordning (EG) nr 322/97.

Artikel 6

Föreskrivna uppgifter

1. De primära målområden och motsvarande referensperioder som skall täckas in av tvärsnittsdelstudien och den longitudinella studien finns angivna i bilaga 1.

2. Sekundära målområden skall från och med 2004 undersökas varje år, men endast ingå i tvärsnittsdelstudien. De skall definieras i enlighet med förfarandet i artikel 14. Ett sekundärområde skall täckas varje år.

Artikel 7

Undersökningsobjekt

1. EU-SILC:s målpopulation skall utgöras av alla privathushåll och de personer som ingår i dem och som vid tidpunkten för undersökningen bor inom medlemslandets gränser.

2. De uppgifter som samlas in gäller huvudsakligen

a) privathushåll, inklusive data om hushållets storlek, sammansättning och de grundläggande variablerna för de aktuella hushållsmedlemmarna,

b) personer från sexton åt och uppåt.

3. Studieenheter och tillvägagångssätt för insamlingen av uppgifter gällande hushåll och individer finns angivna i bilaga 1.

Artikel 8

Regler för urval och spårning

1. Tvärsnittsdata och longitudinella data skall baseras på nationella, representativa sannolikhetsurval.

2. I den longitudinella delstudien skall de individer som ingår i det ursprungliga urvalet, dvs. urvalspersonerna, följas upp under hela panelens existens. Alla urvalspersoner som flyttat till ett privathushåll inom medlemslandets gränser skall följas upp på den nya bostadsorten enligt de regler för spårning och förfaranden som skall preciseras enligt förfarandet i artikel 14.

Artikel 9

Urvalens storlek

1. Mot bakgrund av diverse statistiska och praktiska hänsynstaganden, samt med hänsyn till precisionskraven för de mest kritiska variablerna, skall de minsta effektiva urvalen överensstämma med angivelserna i bilaga 2.

2. Urvalens storlek i longitudinella delstudier definieras som antalet hushåll som två år i rad genomgått fullständiga intervjuer, dvs. samtliga eller åtminstone flertalet av hushållsmedlemmarna över 16 år har intervjuats.

3. Vissa medlemsländer som hämtar uppgifter från inkomstregister och andra register kan använda ett individurval istället för fullständiga hushåll för intervjuerna. Minsta effektiva urval vad gäller antalet djupintervjuer för tvärsnittsdelstudier och longitudinella delstudier skall motsvara 75 % av vad som anges i kolumn 3 och 4 i tabellen i bilaga 2.

Information om inkomst och andra data ska också samlas in för varje urvalspersons hushåll samt för alla ingående hushållsmedlemmar.

Artikel 10

Överföring av uppgifter

1. Medlemsstaterna skall överföra tvärsnittsdata och longitudinella data i form av mikrodatafiler till kommissionen (Eurostat), och uppgifterna skall vara viktade, kontrollerade, rättade och imputerade med avseende på inkomst.

Medlemsländerna skall överföra materialet i elektronisk form, i det format som kommissionen föreslår.

2. Angående tvärsnittsdelstudien skall medlemsländerna överföra mikrodatafilerna för undersökningsåret N till kommissionen (Eurostat), helst inom tio månader efter att arbetet med att samla in uppgifterna avslutats. Sista datum för att överföra mikrodata till Eurostat är, för medlemsstater där uppgifterna samlas in vid slutet av år N, genom kontinuerlig undersökning eller genom register, den 31 oktober (N+1) och för övriga medlemsstater den 1 september (N+1).

Filer med tvärsnittsmikrodata för 2003 utgör dock ett undantag och kan överföras till kommissionen (Eurostat) fram till den 31 december 2004.

Samtidigt med mikrodatafilerna skall medlemsländerna överföra indikatorerna för social sammanhållning, baserade på tvärsnittsurvalet för år N som sedan kommer att ingå i den årliga vårrapporten år (N+2) till Europarådet.

3. Angående den longitudinella delstudien skall medlemsstaterna överföra mikrodatafilerna fram till undersökningsåret N till kommissionen (Eurostat), helst inom femton månader efter att arbetet med att samla in uppgifterna avslutats. Från och med EU-SILC:s andra år skall mikrodata överföras årligen till Eurostat före mars utgång. Första gången data skall överföras är i slutet av mars 2006, då longitudinella kopplade data för undersökningsåren 2003 och 2004 skall rapporteras. Nästa överföringstillfälle gäller de tre första undersökningsåren 2003-2005, varefter longitudinella data för de fyra föregående undersökningsåren, om så behövs med reviderade uppgifter, skall överföras årligen.

Artikel 11

Offentliggörande

Vad gäller tvärsnittsdelstudien skall kommissionen (Eurostat) publicera en årlig tvärsnittsrapport på gemenskapsnivå före utgången av juni år N+2, på grundval av data som samlats in under år N.

Det första EU-SILC-året, med uppgifter som samlas in under 2003, utgör dock ett undantag i och med att tvärsnittsrapporten på gemenskapsnivå för detta år inte skall tas fram av Eurostat förrän i september 2005.

Artikel 12

Tillgång till konfidentiella (förtroliga) uppgifter i EU-SILC-materialet för vetenskapligt syfte

1. Gemenskapsmyndigheten (Eurostat) kan bevilja tillgång till mikrodata från EU-SILC för vetenskapligt syfte i enlighet med förordning (EG) nr.../... [av den ... om tillämpning av rådets förordning (EC nr 322/97 av den 17 februari 1997 om gemenskapsstatistik, angående tillgång till förtroliga uppgifter för vetenskapligt syfte].

2. Vad gäller tvärsnittsdelstudien skall de mikrodatafiler på gemenskapsnivå med uppgifter som samlats under år N göras tillgängliga för vetenskapliga syften i och med utgången av februari år N+2.

Mikrodatafiler med tvärsnittsuppgifter för 2003 utgör dock ett undantag och skall göras tillgängliga för vetenskapliga syften i och med utgången av april 2005.

3. Vad gäller den longitudinella delstudien skall de mikrodatafiler på gemenskapsnivå med uppgifter som samlats in fram till år N göras tillgängliga för vetenskapliga syften i och med utgången av juli år N+2.

Den första omgången longitudinella mikrodatafiler på gemenskapsnivå skall täcka 2003 och 2004, och skall släppas i och med utgången av juli 2006. Den andra omgången släpps i juli 2007 och skall täcka åren 2003-2005. Därefter kommer longitudinella data för de fyra senaste tillgängliga åren att släppas i juli varje år.

Artikel 13

Finansiering

1. Under de fyra första åren som de uppgifter som föreskrivs i denna förordning samlas in, skall medlemsländerna få ekonomiskt stöd från gemenskapen för den kostnad arbetet innebär.

2. De årliga anslagens storlek vad gäller det ekonomiska stöd som nämns under punkt 1 skall fastställas varje år som en del i budgetarbetet.

3. Budgetmyndigheten bestämmer stödets storlek för varje år.

Artikel 14

Kommitté

1. Kommissionen skall biträdas av den statistiska programkommitté som inrättas genom artikel 89 i direktiv 382/675/EEG, och som består av företrädare för medlemsstaterna med en företrädare för kommissionen som ordförande.

2. När hänvisning görs till denna punkt, skall det förvaltningsförfarande som anges i artikel 4 i beslut 1999/468/EG tillämpas, i enlighet med artiklarna 7 och 8 i det beslutet.

3. Den tid som föreskrivs i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

Artikel 15

Tillämpningsbestämmelser

1. De åtgärder som är nödvändiga för tillämpningen av denna förordning, som åtgärder för att beakta ekonomiska och tekniska förändringar, skall läggas fast åtminstone nio månader före årsskiftet det år då undersökningen påbörjas, i enlighet med det förfarande som anges i artikel 14. Dessa åtgärder skall avse följande:

a) Definitionen av förteckningen över primära målvariabler som skall ingå i varje område i tvärsnittsdelstudien, samt förteckningen över målvariabler som skall ingå i den longitudinella delstudien, däribland angivelsen av variabelkoder och det format som skall användas vid överföringen till Eurostat.

b) En detaljerad redogörelse för innehållet i kvalitetsrapporten.

c) En uppdatering av definitionerna, i synnerhet opreationalisering av inkomst definitionerna som anges under punkterna l) och m) i artikel 2, inklusive tidsplanen för när de olika komponenterna skall inlemmas i arbetet.

d) Urvalsapekterna, inklusive spårningsreglerna.

e) Aspekter på fältarbetet.

f) Förteckningen över sekundära områden och variabler.

2. Undantag gäller för de uppgifter som samlas in under 2003, där de åtgärder som krävs för att denna förordning skall kunna tillämpas, däribland åtgärder för att beakta ekonomiska och tekniska förändringar, skall fastställas senast sex månader före undersökningsårets början, och endast gälla stycke a) till e) under punkt 1 ovan.

3. Den totala intervjutiden för primära och sekundära målvariabler i tvärsnittsdelstudien, däribland hushålls- och personintervjuer, skall inte i något land överstiga en timme i genomsnitt.

Artikel 16

Rapportering

I enlighet med anvisningarna i artikel 10.2 andra stycket skall medlemsländerna, vid slutet av år N+2, ta fram en kvalitetsrapport över både tvärsnittsdelstudien och den longitudinella delstudien för år N, med fokus på den egna tillförlitligheten. Rapporten 2003 utgör ett undantag och skall endast täcka tvärsnittsdelstudien.

Före den 30 juni N+3 skall kommissionen ta fram en jämförande rapport som täcker både tvärsnittsdelstudien och den longitudinella delstudien i förhållande till undersökningsåret N. Rapporten för 2003 utgör ett undantag och skall endast täcka tvärsnittsdelstudien.

Senast den 31 december 2007 skall kommissionen lämna in en rapport till Europaparlamentet och rådet om det arbete som utförts i enlighet med denna förordning.

Artikel 17

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdat i Bryssel den

För Europaparlamentet För rådet

Ordförande Ordförande

BILAGA I

primärområden som ingår i tvärsnittsDELstudien och områden som ingår i den LONGITUDINELLA DELstudien

1. Hushållsuppgifter

>Plats för tabell>

2. Individuppgifter

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

BILAGA II

Minsta effektiva urval

>Plats för tabell>

Anmärkning:

Detta gäller storleken på det effektiva urvalet, vilket är den storlek som krävs om undersökningen baseras på slumpmässigt urval (design-effekt=1,0). För att kompensera alla typer av bortfall måste det ursprungliga urvalet vara större och design-effekten överstiga 1,0 Vidare gäller urvalsstorleken antalet fullständiga hushåll, dvs. fall där samtliga eller nästan alla uppgifter finns för såväl hushållet som dess medlemmar.

RÄTTSLIG FINANSIERINGSÖVERSIKT

Politikområde: Statistik

Verksamhet: Socialstatistik

Åtgärdens beteckning: EU-SILC (gemenskapsstatistik över inkomst- och levnadsvillkor)

1. BERÖRDA BUDGETPOSTER (NUMMER OCH BETECKNING) B5-6000 (ESTAT) + B3-4105 (DG EMPL)

2002: 1,8 million euro på B5-6000 (ESTAT)

1,8 million euro på B3-4105 (DG EMPL)

2003: 3,3 millioner euro på B5-6000 (ESTAT)

3,3 millioner euro på B3-4105 (DG EMPL)

2004: 3,3 millioner euro på B5-6000 (ESTAT)

3,3 millioner euro på B3-4105 (DG EMPL)

2005: 3,3 millioner euro på B5-6000 (ESTAT)

3,3 millioner euro på B3-4105 (DG EMPL)

2006: 1,5 million euro på B5-6000 (ESTAT)

1,5 million euro på B3-4105 (DG EMPL)

2. ALLMÄNNA FINANSIELLA UPPGIFTER

2.1. Sammanlagda anslag för åtgärden (avsnitt B): 26,4 millioner euro för åtaganden

2.2. Tillämpningsperiod: 2002-2008

2.3. Flerårig total utgiftsberäkning:

a) Förfalloplan för åtagandebemyndiganden/betalningsbemyndiganden (finansiellt stöd) se 6.1.1)

millioner euro

>Plats för tabell>

b) Total budgetkonsekvens av personal och övriga driftskostnader

millioner euro

>Plats för tabell>

millioner euro

>Plats för tabell>

2.4. Förenlighet med den ekonomiska planeringen och budgetplanen

Förslaget är förenligt med den befintliga ekonomiska planeringen

2.5. Budgetkonsekvenser: inkomster [10]:

[10] Ytterligare information finns i den separata vägledningen

Inga budgetkonsekvenser (berör tekniska aspekter på genomförandet av en åtgärd)

3. BUDGETSPECIFIKATIONER

>Plats för tabell>

4. RÄTTSLIG GRUND

- Artiklarna 285, 136, 137 och 284 i Amsterdamfördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen

- Rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik

- Rådets beslut (1999/126/EG) av den 22 december 1998 om gemenskapens statistiska program 1998-2002

- (Europeiska rådets möten i Lissabon (23-24 mars 2000) och i Nice (7-9 december 2000)

5. BESKRIVNING OCH SKÄL FÖR ÅTGÄRDEN

5.1. Behovet av gemenskapsåtgärder [11]

[11] Ytterligare information finns i den separata vägledningen

5.1.1. Mål

Det främsta målet med EU-SILC är att ta fram och punktligen rapportera jämförbara data av tvärsnittskaraktär och longitudinell karaktär över inkomst samt graden av fattigdom och social utslagning, och hur dessa företeelser är fördelade i befolkningen på nationell och europeisk nivå.

För att man skall kunna övervaka kampen mot fattigdom och social utslagning inom EU, ett område som prioriteras av såväl rådet som kommissionen, krävs det jämförbara statistiska uppgifter som rapporteras in i tid.

5.1.2. Åtgärder som vidtagits i samband med förhandsutvärderingen

EU-SILC ersätter den undersökning som genomförts inom ramen för Europeiska gemenskapens hushållspanel (ECHP) mellan 1994 och 2001, och uppgifterna kommer att börja samlas in fr. o.m. 2003.

1999 beslöt de nationella statistikorganens avdelningschefer för social statistik att byta ut ECHP-projektet år 2003. Beslutet fattades mot bakgrund av behovet att uppdatera innehållet enligt en ny politisk agenda, och önskemål om förbättrad funktion, i synnerhet vad gäller tidpunkten när uppgifterna tas fram och lämnas in.

År 2000 fick förslaget att införa av en lagreglering av EU-SILC stöd av avdelningscheferna för social statistik. Ett förslag till tillhörande ramförordning lades fram och ändrades i enlighet med de beslut som fattades under den statistiska programkommitténs möte 30 maj 2001 och mötet mellan avdelningscheferna för social statistik den 11-12 juni 2001.

Den totala kostnaden för att sammanställa datamaterialet till EU-SILC kommer att uppgå till 10 millioner euro om året. Eftersom det rör sig om ett nytt projekt kommer kommissionen att stå för två tredjedelar av insamlingskostnaderna.

Kostnaden för att samla in uppgifterna inom ramen för ECHP-projektet var lika hög (10 millioner euro), men kommissionen finansierade endast hälften.

Utvärdering av EU-SILC

EU-SILC-programmet kommer enligt planeringen att utvärderas regelbundet enligt följande:

- Samtliga medlemsländer kommer att ta fram årliga kvalitetsrapporter med fokus på den egna tillförlitligheten, både vad gäller tvärsnittsdelstudien och den longitudinella delstudien i EU-SILC.

- Efter fem år skall dessutom kommissionen lämna in en rapport till Europaparlamentet och rådet om det arbete som utförts i enlighet med denna förordning.

5.2. Planerad verksamhet och villkor för finansieringen via budgeten

- Målgrupp: gemensam politik, nationella regeringar, företag, universitet, forskningsorganisationer och allmänheten.

- Konkreta åtgärder för att genomföra verksamheten: påbörja undersökningar av hushåll och individer i samtliga medlemsländer, i vissa länder i kombination med registeruppgifter.

- Medlemsländerna skall stå för en tredjedel av kostnaderna.

- Resultat för varje enskild åtgärd: årlig framställning av undersökningsdata, i kombination med registerdata.

- Förväntat resultat som svarar mot behov eller problem: årlig framställning och punktlig rapportering av jämförbara data över inkomst- och levnadsförhållanden, graden av fattigdom och social utslagning samt de berörda gruppernas sammansättning för EU som helhet och för varje enskilt medlemsland

5.3. Genomförandemetoder

Metod för att genomföra de planerade åtgärderna: direktförvaltning via kommissionen med hjälp av antingen fast eller inhyrd personal.

6. BUDGETKONSEKVENSER

6.1. Totala budgetkonsekvenser för avsnitt B (för hela programperioden)

6.1.1. Ekonomiskt stöd

Åtaganden i millioner euro (avrundat till tredje decimalen)

>Plats för tabell>

6.2. Kostnadsberäkning per åtgärd för avsnitt B (för hela programtiden) [12]

[12] Ytterligare information finns i den separata vägledningen

Åtaganden i miljoner euro

>Plats för tabell>

1 I flertalet länder kommer tvärsnittsdelstudien och den longitudinella delstudien att bygga på samma uppgifter. I några få länder kommer dock arbetet med att samla in uppgifterna till de båda delstudierna att ske var för sig. För att den longitudinella delstudien skall kunna genomföras krävs då ca 20 000 hushåll.

2 13,6 millioner euro skall medlemsländerna stå för (3,4 millioner euro per år).

7. EFFEKTER PÅ PERSONALEN OCH ADMINISTRATIVA UTGIFTER

7.1. Effekter på antalet tjänster

>Plats för tabell>

7.2. Total budgetkonsekvens av ytterligare personal

>Plats för tabell>

Beloppen är de totala utgifterna för tolv månader.

7.3. Ökning av andra administrativa utgifter till följd av åtgärden

>Plats för tabell>

Beloppen är de totala utgifterna för tolv månader.

I. Årlig totalkostnad (7.2 + 7.3)

II. Åtgärdens varaktighet

III. Åtgärdens totala kostnad (I x II) // 1 080 000 euro

4 år

4 320 000 euro

8. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

8.1. Uppföljningsmetod

Hur EU-SILC-programmet skall genomföras kommer att bestämmas genom kommittéförfarandet. Grunden till kommissionens förordningar kommer att vara den förteckning över målvariabler som skall ingå i EU-SILC, de uppdaterade definitionerna, urvals- och fältarbetsaspekterna, samt de kvalitetsrapporter medlemsstaterna skall avlägga till Eurostat.

8.2. De planerade utvärderingarnas form och frekvens

EU-SILC utvärderas främst genom de årliga kvalitetsrapporterna och rapporterna till Europaparlamentet och rådet. Kvalitetsrapporten skall täcka både tvärsnittsdelstudien och den longitudinella delstudien i EU-SILC, och skall inriktas på det enskilda medlemslandets tillförlitlighet. Rapporten till Europaparlamentet och rådet skall efter fem år redovisa det arbete som kommissionen fram till dess utfört i enlighet med förordningen.

Dessutom kommer EU-SILC att utvärderas genom löpande granskning.

Programmets starka och svaga punkter kommer att belysas genom användarundersökningar. Utvärderingarna sker inom ramen för Eurostats verksamhetsplan.

9. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

Efter kommissions reforminitiativ om ekonomisk förvaltning infördes ett reviderat system för intern styrning och kontroll. Detta system har bl.a. ökade resurser för intern revision.

Med hjälp av kommissionens normer för internkontroll övervakas arbetet varje år, vadvid det kontrolleras att det finns fungerande förfaranden för att förhindra och upptäcka bedrägerier och oegentligheter.

Nya regler och förfaranden har antagits när det gäller de viktigaste budgetförfarandena: upphandling, anslag, åtaganden, kontrakt och betalningar. Alla som har att göra med finansiella frågor har tillgång till särskilda handböcker. Syftet med dessa handböcker är att klargöra ansvarsfördelningen, förenkla arbetsflödet och visa på viktiga punkter som bör kontrolleras. Det ges också utbildning i hur dessa skall användas. Handböckerna granskas och uppdateras regelbundet.