Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om förlängning av finansieringen av de planer för förbättrad kvalitet och saluföring med avseende på vissa nötter och johannesbröd som godkänts enligt avdelning IIa i förordning (EEG) nr 1035/72 och om särskilt stöd för hasselnötter

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

1. Bakgrund

A. Produktion

1. Världsproduktion av nötter [1] uppgår till omkring 4 miljoner ton per år. De största producenterna är USA när det gäller mandlar (82 % av världsproduktionen av nötkärnor) och Turkiet när det gäller hasselnötter (70 % av världsproduktionen av hasselnötter med skal).

[1] Fem produkter (mandlar, hasselnötter, valnötter, pistaschmandlar och johannesbröd).

2. Gemenskapen har en lång tradition när det gäller att producera nötter. Med över 1 miljon hektar för extensiv och intensiv produktion står EU för 34 % av världens skördade arealer [2]. Av denna areal är uppskattningsvis 800 000 hektar ekonomiskt produktiva i gemenskapen.

[2] EU:s extensiva areal: 1 064 - 1 085 000 hektar (världsarealen: 3 148 000 hektar). Källa: FAO, 2000

3. Gemenskapen producerar emellertid endast 20 % av världens samlade produktion [3]. Spanien och Italien är de största producentländerna. Gemenskapen är den störste konsumenten och nettoimportör av nötter.

[3] EU:s produktion (med skal): 803 000 ton (världsproduktionen: 4 042 000 ton). Källa: FAO, 2000

4. EU:s nötproduktion är betydande vad gäller arealen men lider av dålig konkurrenskraft och små marginaler. Ungefär 70 % av gemenskapens nötproduktion kan betecknas som "extensiv" (mindre gynnade områden, dåliga/marginella växtbetingelser ofta i avlägsna och bergiga områden utan konstbevattning) och 30 % som "normal" (bättre sorter och växtförhållanden, vissa områden med konstbevattning).

B. Särskilda åtgärder för nötsektorn

1. År 1989 infördes med hänsyn till svårigheterna inom nötsektorn särskilda åtgärder genom förordning (EEG) nr 1035/72 (avdelning IIa) inom sektorn för att kompensera bristande möjligheter vad gäller produktion och saluföring. Åtgärderna omfattar fem produkter: mandlar, hasselnötter, valnötter, pistaschmandlar och johannesbröd. Kastanjer har aldrig omfattats av dessa åtgärder [4].

[4] EU:s produktion av kastanjenötter: sammanlagd skördad areal: 63 000 hektar, med en produktion på 135 000 ton/år Källa: FAO, 2000

2. Den viktigaste åtgärden är att finansiera planer för förbättrad kvalitet och saluföring [5] som läggs fram och genomförs av producentorganisationerna. Åtgärden var tänkt att bli tillfällig, och förbättringsplanerna att vara högst 10 år.

[5] Åtgärderna omfattar också ett schablonstöd för bildande av producentorganisationer, och stöd till upprättande av en rörelsekapitalsfond.

3. Förbättringsplanerna finansieras till 55 % genom offentligt stöd och till 45 % av producentorganisationerna. Det offentliga stödet är begränsat till 241 euro för normala åtgärder och 574 euro per hektar och år för strukturåtgärder [6]. Gemenskapen står för 82 % av det offentliga stödet och medlemsstaterna för 18 %.

[6] Strukturåtgärderna (röjning och sortomställning) är begränsade till fem år.

4. De särskild åtgärderna upphävdes genom förordning (EG) nr 2200/96. Existerande planer kan fortsätta att tillämpas till slutet av den för dem fastställda 10-årsperioden: de sista planerna upphör att gälla 2006/07. De planer som 2000 hade tillämpats den fastställda 10-årsperioden var stödberättigande för en ytterligare period på upp till ett år fram till den 15 juni 2001 [7].

[7] Rådets förordning (EG) nr 558/2001.

C. Läget för förbättringsplanerna

1. Av gemenskapens 800 000 hektar produktiva nötodlingsareal ingår ungefär 600 000 hektar (75 %) i förbättringsplaner (det totala teoretiska antalet hektar i planerna är 644 000 hektar [8]). Den verkliga arealen (för vilken stöd begärs och som är stödberättigande) är mindre och varierar från år till år.

[8] 600 000 hektar är en uppskattning av den största andel areal som för närvarande eventuellt är stödberättigande (644 000 hektar minus upphörande av verksamhet, nedläggning av fruktträdgårdar etc.)

Organisationsgraden varierar i gemenskapen. I slutet av 2000 var 78 producentorganisationer verksamma i fem medlemsstater [9].

[9] 95 ursprungligen registrerade planer: E (72), F (11), I (6); EL (3), P (3). Antalet planer som för närvarande tillämpas är lägre på grund av sammanslagningar/upphörande av verksamheter.

2. Omkring 41 % av den totala areal som registrerats i planer [10] avslutade 10-årsperioden 2000. Denna areal var stödberättigande under ett elfte stödår fram till den 15 juni 2001.

[10] 246 000 hektar av 600 000 hektar (den största andel areal som är stödberättigande). Alla 246 000 hektar är i Spanien.

3. Ytterligare 24 % (144 000 hektar) av den totalt registrerade arealen ingår i planer som upphör att gälla under 2001.

4. Återstående 35 % (210 000 hektar) ingår i planer som upphör att gälla fortlöpande fram till 2006/07.

D. Annat EU-stöd för nötproduktion

1. Ett driftsfondssystem enligt förordning (EG) nr 2200/96 (allmänt stöd för frukt och grönsaker till producentorganisationer).

2. Strukturåtgärder enligt förordning (EG) nr 1257/1999 (planer för landsbygdsutveckling).

3. En särskild stödordning för hasselnötter infördes 1997 för tre säsonger genom förordning (EG) nr 2200/96 för att hjälpa producenter under tillfälligt svåra ekonomiska förhållanden [11]. Ordningen tillämpades fram till 1999/2000.

[11] Förordning (EG) nr 1474/97: 15 euro/100 kg hasselnötter med skal.

4. Mandlar och hasselnötter omfattas av gemenskapens exportbidrag, importtullarna är emellertid relativt låga.

E. Budget [12]

[12] Särskilt stöd för hasselnötter inte inräknat.

Gemenskapens utgifter för dessa särskilda åtgärder uppgick under perioden 1990-2000 till 830 miljoner euro.

2. Anmärkningar beträffande dagens nötproduktion

1. Tack vare förbättringsplanerna har utbudet i Frankrike och Spanien omfördelats. Konkurrenskraftiga producentorganisationer i samtliga medlemsstater har gjort investeringar i produktionen, även när det gäller sortomställning, samt i infrastruktur för marknadsföring och utrustning.

2. Men trots 10 års stöd genom förbättringsplanerna har nötproduktionen inte lyckats bli konkurrenskraftig i ett globalt perspektiv [13]. Särskilt gemenskapens produktion påverkas negativt av importen av mandlar (USA) och hasselnötter (Turkiet).

[13] Jämförelse med USA:s mandelproduktion: den genomsnittliga avkastningen i USA är upp till 10 gånger högre än i EU:s extensiva områden. Vissa mer intensiva nötproduktionsordningar (valnötter i Frankrike och vissa hasselnötter i Italien) får dock ett avsevärt stöd från i synnerhet driftsfonder (förordning 2200/96, artikel 15).

3. Läget för mandelproduktionen har förvärrats av USA:s ökade produktion och marknadsföring. När det gäller produktionen av hasselnötter har priserna å andra sidan varit relativt stabila under de senaste fem åren fram till 2001.

4. Många mindre gynnade områden kan kategoriseras som "kroniskt icke konkurrenskraftiga". De nuvarande investeringsnivåerna kommer inte att göra dessa områden ekonomiskt konkurrenskraftiga.

5. Nötproducenterna är ofta beroende av de inkomster som grödan ger. Det finns inte många alternativa grödor: vin, oliver, spannmål eller skog är inte direkt bärkraftiga alternativ och har även de problem på marknaden.

6. Dessutom är nötproduktionen viktig av icke-ekonomiska skäl. Nötproduktionen är av stor betydelse för miljön. Den förhindrar erosion och bränder och är också viktig för turismen. Sektorn spelar därför en avgörande roll för bibehållandet av den sociala strukturen på landsbygden genom de arbetstillfällen som den skapar.

3. Förslaget

1. I kommissionens rapport till rådet från januari 2001 [14] ges en beskrivning av situationen inom nötsektorn när det gäller gemenskapsstöd. Mot bakgrund av rapporten och efterföljande diskussioner med rådet, Europaparlamentet och andra institutioner liksom sektorn, beslutade rådet den 23 juli 2001 att

[14] Rapport om genomförandet av förordning (EG) nr 2200/96 om den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker KOM(2001) 36 slutlig.

a) notera att kommissionen har inlett en djupstudie beträffande samtliga aspekter som hör samman med sektorn, särskilt de ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekterna,

b) att uppmana kommissionen att lägga fram sina slutsatser av analysen liksom lämpliga förslag inom bästa möjliga tidsram [15].

[15] Analysen pågår fram till början av 2002 och förväntas avslutas senast i slutet av maj 2002.

c) Fram till dess måste det skapas en lösning för de producentorganisationer vars förbättringsplaner upphör att gälla 2001 och som inte skulle ingå i budgeten för 2002.

2. Mot bakgrund av ovanstående föreslås i utkastet att

a) producentorganisationer vars förbättringsplaner gäller områden som upphör att omfattas 2001 (som ursprungligen påbörjades 1990 eller 1991) får begära fortsatt stöd till nötproduktionsområden under en ytterligare period på upp till ett år,

b) fortsatt stöd endast får begäras till och med den 15 juni 2002, så att det omfattas av budgeten för år 2002,

c) det offentliga stödet inte får omfatta mer än de arealer som erhåller stöd under planens sista år [16] och att det högst får uppgå till 241,50 euro per hektar. Gemenskapens bidrag skall utgöra högst 75 %.

[16] Det tionde året, eller det elfte året för de producentorganisationer som var berättigade till ett elfte år enligt förordning (EG) nr 558/2001.

d) särskilt stöd för hasselnötter får beviljas under ett regleringsår till de producentorganisationer som inte omfattas av punkt a.

3. Utkastet innebär en förenkling genom att det inte krävs att producentorganisationer skall inkomma med en ny, förlängd plan och att föreskrifterna i tillämpningsförordning (EEG) nr 2159/89 skall gälla i tillämpliga delar.

2001/0275 (CNS)

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om förlängning av finansieringen av de planer för förbättrad kvalitet och saluföring med avseende på vissa nötter och johannesbröd som godkänts enligt avdelning IIa i förordning (EEG) nr 1035/72 och om särskilt stöd för hasselnötter

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 37 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag [17],

[17] EGT C..., ..., s. ...

med beaktande av Europaparlamentets yttrande [18],

[18] EGT C..., ..., s. ...

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande [19], och

[19] EGT C..., ..., s. ...

av följande skäl:

(1) I avdelning IIa i rådets förordning (EEG) nr 1035/72 av den 18 maj 1972, om den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker [20] föreskrivs olika konkreta åtgärder för att inom nötsektorn uppväga bristande möjligheter vid produktion och saluföring av vissa nötter samt johannesbröd. Stöd ges till särskilt erkända producentorganisationer som har lagt fram en plan, godkänd av behörig myndighet, för att förbättra sin produktions kvalitet och saluföringsmöjligheter.

[20] EGT L 118, 20.5.1972, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1363/95 (EGT L 132, 16.6.1995, s. 1).

(2) Det särskilda stöd som ges för att utforma och genomföra en plan för förbättrad kvalitet och saluföring enligt artikel 14d.2 i förordning (EEG) nr 1035/72 är begränsat till 10 år för att möjliggöra att det ekonomiska ansvaret övergår till producenterna.

(3) Förordning (EEG) nr 1035/72 upphävdes genom rådets förordning (EG) nr 2200/96 av den 28 oktober 1996 om den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker [21]. Enligt artikel 53 i förordning (EG) nr 2200/96 skall dock rättigheter som producentorganisationer fått enligt avdelning IIa i förordning (EEG) nr 1035/72 vara oförändrade tills de upphör att gälla.

[21] EGT L 297, 21.11.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 911/2001 (EGT L 129, 11.5.2001, s. 3).

(4) Ett antal planer upphörde att gälla år 2000, sedan deras tionde år löpt ut. Dessa planer blev stödberättigande under ett elfte år genom rådets förordning (EG) nr 558/2001 om förlängning med upp till ett år av finansieringen av vissa enligt avdelning IIa i förordning (EG) nr 1035/72 [22] godkända planer för förbättring av kvaliteten och saluföringsmöjligheterna.

[22] EGT L 84, 23.3.2001, s. 1.

(5) Ett ytterligare antal planer upphörde att gälla år 2001, sedan det tionde löpt ut.

(6) I enlighet med förordning (EG) nr 2200/96 överlämnade kommissionen en rapport till rådet om genomförandet av förordning (EG) nr 2200/96 om den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker [23]. Rapporten innehåller också en utvärdering av de särskilda åtgärderna för nötter och johannesbröd som genomförts enligt avdelning IIa i förordning (EEG) nr 1035/72.

[23] KOM(2001) 36 slutlig.

(7) Med hänsyn till nötsektorns viktiga miljömässiga och sociala roll bör de producentorganisationer vars förbättringsplaner upphör att gälla år 2001, och som fortfarande uppfyller godkännandekriterierna, beviljas fortsatt stöd för sina planer inom ramen för 2002 års budget. Detta bör omfatta de producentorganisationer vars ursprungliga förbättringsplaner upphörde att gälla 2000 och som förlängdes enligt förordning (EG) nr 558/2001.

(8) Även sådana områden som ingår i en plan som godkändes 1990 eller 1991 och som därefter har tagits upp i eller överförts till en annan plan genom fusion eller uppköp av producentorganisationer bör kunna vara stödberättigande.

(9) Endast de ansökningar om stöd som avser arbete som utförts till och med den 15 juni 2002 är stödberättigande (inom ramen för 2001 års budget). De planer vars tionde år löpte ut efter den 15 juni 2000 var endast berättigande till ett elfte år med gemenskapsstöd fram till den 15 juni 2001 enligt förordning (EG) nr 558/2001. Med hänsyn till kontinuiteten bör dessa planer vara berättigande till gemenskapsstöd för perioden 15 juni 2001-31 december 2001.

(10) För att förenkla förvaltningen bör stödet begränsas till de arealer för vilka en ansökan om stöd lämnats under planens sista år.

(11) Perioden på upp till ett år är inte tillräcklig för att avsluta röjning, följd av nyplantering och/eller sortomställning enligt artikel 2.1 i rådets förordning (EEG) nr 790/89 av den 20 mars 1989 om fastställande av nivån för det fasta tilläggsstödet för bildande av producentorganisationer och av maximibeloppet för stöd som är avsett att förbättra kvaliteten och avsättningsmöjligheterna inom sektorn för nötter och johannesbröd [24]. Det maximala stödet per hektar bör därför betalas för andra åtgärder, som närmare anges i artikel 2.2 i den förordningen, och gemenskapens maximala bidrag bör vara 75 %.

[24] EGT L 85, 30.3.1989, s. 6.

(12) Tillämpningsföreskrifterna i kommissionens förordning (EEG) nr 2159/89 av den 18 juli 1989 om tillämpningsföreskrifter för de särskilda åtgärder för nötter och johannesbröd som föreskrivs i avdelning 2a i förordning (EEG) nr 1035/72 [25] bör tillämpas under perioden med förlängt stöd.

[25] EGT L 207, 19.7.1989, s. 19. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1363/95 (EGT L 132, 16.6.1995, s. 8).

(13) Med hänsyn till den ekonomiska situationen i hasselnötssektorn bör de producentorganisationer som inte är berättigade till en förlängning av förbättringsplanerna enligt denna förordning beviljas ett schablonstöd för hasselnötter som skördats under regleringsåret 2001/02.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Erkända producentorganisationer som producerar och saluför nötter eller johannesbröd och som erhåller stöd i enlighet med avdelning IIa i förordning (EEG) nr 1035/72 och vars planer för förbättrad kvalitet och saluföring godkändes under 1990 eller 1991, eller omfattar områden som godkändes 1990 eller 1991, får i enlighet med föreskrifterna i artiklarna 2 och 3 i denna förordning begära fortsatt stöd för dessa områden i ytterligare ett år.

Under den perioden skall producentorganisationen fortsätta att genomföra planen i den form som den godkändes för det sista året.

I den här förordningen avses med planens sista år det tionde året för de områden som godkändes 1991, och det elfte året för de områden som godkändes 1990 och som beviljats en förlängning enligt förordning (EG) nr 558/2001.

Artikel 2

Stödet skall

a) betalas för och begränsas till de arealer för vilka en ansökan om stöd lämnats för planens sista år.

b) uppgå till högst 241,50 euro per hektar, varav gemenskapens bidrag skall utgöra 75 %.

c) gälla i högst ett år omedelbart efter det att planens sista år löpt ut, men inte längre än till den 15 juni 2002.

De planer som förlängts enligt förordning (EG) nr 558/2001 och vars sista år börjar efter den 15 juni 2000 skall kunna beviljas gemenskapsstöd för perioden mellan den 15 juni 2001 och slutet av det sista året.

Artikel 3

Förordning (EEG) nr 2159/89 skall tillämpas i tillämpliga delar på de planer som

erhåller stöd enligt artikel 1.

Vid behov skall ytterligare tillämpningsföreskrifter antas i enlighet med förfarandet i artikel 46 i förordning (EG) nr 2200/96.

Artikel 4

Artikel 55 i förordning (EG) nr 2200/96 skall ersättas med följande:

"För de hasselnötter som skördas under regleringsåret 2001/02 skall ett stöd på 15 euro/100 kg beviljas de producentorganisationer som erkänns enligt förordning (EEG) nr 1035/72 eller enligt denna förordning och som genomför en plan för förbättring av kvalitet enligt artikel 14d i förordning (EEG) nr 1035/72 eller ett verksamhetsprogram enligt artikel 15 och som inte erhåller stöd enligt artiklarna 1 och 2 i förordning..../2001."

Artikel 5

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

>Plats för tabell>