Förslag till RÅDETS DIREKTIV om ändring av rådets direktiv 1999/29/EG om främmande ämnen och produkter i djurfoder

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

Detta förslag till direktiv utgör en del av en allmän strategi för att reducera förekomsten av dioxiner, furaner och PCB i miljön, livsmedel och foder. Syftet är att fastställa gränsvärden för dioxiner och furaner i flera foderråvaror och foder.

Kontamineringen av foder och livsmedel med dioxiner, furaner och polyklorerade bifenyler (PCB) utgör en risk för folkhälsan. Det krävs därför åtgärder för att reducera kontamineringshalten. Redan i vitboken om livsmedelssäkerhet (KOM(1999)719, 12.1.2000) konstaterade kommissionen att det finns ett behov av att fastställa gränsvärden för dioxiner genom hela livsmedelskedjan från foder till livsmedel. Vid sitt möte i Feira i juni 2000 bad Europeiska rådet kommissionen att lägga fram ett förslag till harmoniserade regler för främmande ämnen, främst dioxiner. Europaparlamentet uppmanade vid sitt plenarsammanträde den 4 oktober 2000 kommissionen att fastställa gränsvärden för dioxiner och PCB i alla fodermedel.

Den vetenskapliga grunden för att bestämma dessa gränsvärden har haft högsta prioritet. Vetenskapliga livsmedelskommittén och Vetenskapliga foderkommittén fick av kommissionen i uppdrag att bedöma vilka risker för folkhälsan som uppstår genom förekomsten av dioxiner och PCB i livsmedel och foder. Detta omfattade även en bedömning av intaget av dioxiner och PCB via kosten inom EU och en kartläggning av huvudkällorna. Vetenskapliga livsmedelskommittén avgav sitt yttrande den 22 november 2000 och Vetenskapliga foderkommittén sitt den 6 november 2000. Vetenskapliga livsmedelskommittén aktualiserade sitt yttrande den 30 maj 2001 på grundval av nya vetenskapliga data som framkommit efter det att det ursprungliga yttrandet antagits.

Vetenskapliga livsmedelskommittén har fastställt ett tolerabelt veckointag på 14 pikogram per kg kroppsvikt per vecka. Denna siffra ligger helt i linje med det provisoriska tolerabla månadsintag på 70 pg/kg kroppsvikt/månad som FAO/WHO:s gemensamma expertkommitté för livsmedelstillsatser (JECFA) fastställde vid sitt möte i början av juni 2001. Vetenskapliga livsmedelskommittén uppskattade det genomsnittliga intaget av dioxiner och dioxinlika PCB hos befolkningen i Europa till 1,2-3,0 pg/kg kroppsvikt/dag. Detta betyder att en betydande del av Europeiska gemenskapens befolkning fortfarande får i sig mer än vad som anses vara toxikologiskt tolerabelt. Vetenskapliga livsmedelskommittén konstaterar att detta inte nödvändigtvis betyder att det finns en avsevärd risk för individers hälsa eftersom det tolerabla veckointaget inkluderar en säkerhetsfaktor. Överstiger man detta intag leder det emellertid till att det skydd som är inbyggt i säkerhetsfaktorn försvagas.

Förekomsten av dioxiner, furaner och dioxinlika PCB i naturen ger upphov till en bakgrundskontaminering som påverkar alla landväxter som betas eller används som foderråvaror i foder, liksom även den akvatiska foderkedjan. Det samma gäller jord som kan kontaminera foderråvaror eller intas direkt av djur. Utöver denna bakgrundskontaminering kan oavsiktlig direkt kontaminering av foderråvaror ske genom begränsade dioxinutsläpp från industrier, genom att foderråvaror kontamineras vid produktion, beredning eller transport samt genom olagligheter eller brister i ledningen under fodertillverkningen.

Vetenskapliga foderkommittén konstaterade att fiskmjöl och fiskolja är de mest kontaminerade foderråvarorna och att produkter av europeiskt ursprung är de mest kontaminerade. Animaliskt fett konstaterades vara den näst mest kontaminerade produkten. Alla övriga animaliska eller vegetabiliska foderråvaror uppvisade relativt låga dioxinhalter. Grovfoder uppvisade mycket olika dioxinhalter beroende på lokalisering, jordens kontamineringshalt och exponering för luftföroreningar. Vetenskapliga foderkommittén rekommenderade att åtgärder borde vidtas för att minska förekomsten och utsläppen av dioxin i miljön så att miljöföroreningarnas effekter på kontamineringen av foderråvaror kan begränsas. Vetenskapliga foderkommittén rekommenderade vidare bland annat att man skulle koncentrera sig på att minska de mest kontaminerade foderråvarornas påverkan på den sammanlagda kostkontamineringen.

Exponeringen hos människor härrör huvudsakligen från födan (> 90 %). Vad gäller de genomsnittliga kostvanorna står livsmedlen av animaliskt ursprung för omkring 90 % av intaget via födan (dvs. omkring 80 % av den sammanlagda dioxinexponeringen hos människor). Dioxiner i livsmedel av animaliskt ursprung härrör från foder. Kontamineringen av foder och livsmedel kan vara resultatet av kontaminering av miljön. Därför krävs det en omfattande strategi för att reducera förekomsten av dioxiner i miljön, foder och livsmedel.

För att den sammanlagda dioxinkontamineringen skall kunna reduceras är det av största betydelse att dioxinutsläppen i miljön begränsas eller elimineras genom åtgärder som riktar sig mot källan. Dessa åtgärder kommer att tas upp i ett meddelande om en gemenskapsstrategi för dioxiner, furaner och PCB från kommissionen till rådet, Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén. Kommissionen räknar med att lägga fram meddelandet under hösten 2001.

Strategin kommer att rikta in sig på två aspekter:

* I fråga om miljön på nuvarande och kommande åtgärder för att reducera dioxinutsläppen i miljön;

* I fråga om säkra foder och livsmedel huvudsakligen på hur förekomsten av dioxiner i foder och därigenom även i livsmedel skall kunna minskas, för att uppnå målvärdena, varigenom dioxinexponeringen hos människor blir lägre än det tolerabla veckointag som Vetenskapliga livsmedelskommittén har fastställt.

Det krävs dock redan nu åtgärder inom foder- och livsmedelskedjan för att begränsa förekomsten av dioxiner i livsmedel och foder.

De åtgärder som föreslås i fråga om foder grundar sig på tre pelare:

- Gränsvärden fastställs på en strikt men genomförbar nivå med beaktande av bakgrundskontamineringen.

- Åtgärdsgränser fastställs som ett redskap for "tidig varning" som utlöser ett aktivt angreppssätt från de behöriga myndigheternas och aktörernas sida för att identifiera föroreningskällorna och föroreningsvägarna och vidta åtgärder för att eliminera dem.

- Målvärden fastställs som anger de nivåer som skall uppnås för att för en majoritet av gemenskapens befolkning få ner exponeringen under det tolerabla veckointag som Vetenskapliga livsmedelskommittén fastställt.

Vad gäller den första pelaren föreslår kommissionen att gränsvärden i foder fastställs med beaktande av bakgrundskontamineringen. Harmoniserade gränsvärden är ett nödvändigt redskap för förvaltningen och för att garantera en enhetlig tillämpning i EU.

För att se till att alla aktörer i livsmedels- och foderkedjan fortsätter att göra vad de kan och vad som krävs för att reducera förekomsten av dioxiner i foder och livsmedel har en klausul om översyn tagits med för att lägre gränsvärden skall kunna fastställas senast 2006.

I toxikologiskt hänseende bör gränsvärdena gälla både dioxiner och dioxinlika PCB. Eftersom det fortfarande finns så få uppgifter om förekomsten av dioxinlika PCB, kan detta tillvägagångssätt leda till orealistiska gränsvärden, då andelen dioxinlika PCB av den totala kontamineringshalten varierar enligt de få uppgifter som finns tillgängliga. Men trots att man inte agerar omedelbart i fråga om dioxinlika PCB bör det inte hindra att åtgärder omedelbart vidtas i fråga om dioxiner och furaner. Därför föreslås åtgärder i fråga om dioxiner och furaner i väntan på utförligare uppgifter om dioxinlika PCB, i kombination med ett aktivt tillvägagångssätt för att samla in dessa uppgifter.

Den andra pelaren innebär att åtgärdsgränser fastställs som är tänkta att utlösa ett aktivt angreppssätt från de behöriga myndigheternas och aktörernas sida för att identifiera föroreningskällorna och föroreningsvägarna och vidta åtgärder för att eliminera dem. Det är sannerligen nödvändigt med permanent kontroll av förekomsten av dioxiner och PCB i foder och livsmedel i EU. I händelse av onormal ökning av halterna av dioxiner och dioxinlika PCB skall föroreningskällorna och/eller föroreningsvägarna kartläggas. När detta har skett bör åtgärder för att förhindra eller reducera framtida kontaminering från dessa källor fastställas och tillämpas.

Den tredje pelaren rör fastställandet av målvärden i framtiden. Målvärdena skulle ange de nivåer som skall uppnås i syfte att för en majoritet av gemenskapens befolkning få ner exponeringen under det tolerabla veckointag som Vetenskapliga livsmedelskommittén rekommenderat. Målvärdena kommer att utgöra den drivande kraften för åtgärder som krävs för att ytterligare reducera utsläppen i miljön. Med de minskande utsläppen kommer kontamineringshalterna i de olika foderråvarorna att sjunka och närma sig målvärdena. För närvarande är det dock svårt att exakt förutsäga vilka effekter miljöskyddsåtgärderna har på halterna i de olika foderråvarorna. Därför är det ännu inte möjligt att med rimlig vetenskaplig säkerhet fastställa numeriska målvärden.

Samtidigt med detta direktiv kommer kommissionen att anta en rekommendation om åtgärdsgränser och målvärden i livsmedel och foder som riktar sig till medlemsstaterna.

Kommissionen kommer inom kort att lägga fram ett förslag till bestämmelser för fastställande av kriterier för analysmetoder.

I enlighet med förfarandet i artikel 13 i rådets direktiv 1999/29/EG av den 22 april 1999 om främmande ämnen och produkter i djurfoder [1] överlämnades detta förslag från kommissionen till Ständiga foderkommittén för yttrande den 20 juli 2001.

[1] EGT L 115, 4.5.1999, s. 32.

Eftersom kommissionen inte har fått något positivt yttrande om de föreslagna bestämmelserna, skall den enligt ovan nämnda direktiv utan dröjsmål lägga fram ett förslag för rådet.

Detta förslag har inga konsekvenser för Europeiska gemenskapernas budget.

Förslag till RÅDETS DIREKTIV om ändring av rådets direktiv 1999/29/EG om främmande ämnen och produkter i djurfoder

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 1999/29/EG av den 22 april 1999 om främmande ämnen och produkter i djurfoder [2], särskilt artikel 10 a i detta,

[2] EGT L 115, 4.5.1999, s. 32.

med beaktande av kommissionens förslag [3], och

[3] EGT C ...

av följande skäl:

(1) I direktiv 1999/29/EG föreskrivs att foder får omsättas i gemenskapen bara om de är sunda, genuina och av säljbar kvalitet.

(2) Termen "dioxiner" täcker en grupp av 75 polyklorerade dibenso-p-dioxiner (PCDD) och 135 polyklorerade dibensofuraner (PCDF), av vilka 17 kongener utgör ett problem ur toxikologiskt hänseende. Den mest toxiska av dessa kongener är 2,3,7,8-tetraklordibenzo-p-dioxin (TCDD), som av IARC (International Agency for Research on Cancer) och andra välkända internationella organisationer har klassificerats som cancerogen för människor. Vetenskapliga livsmedelskommittén har precis som Världshälsoorganisationen (WHO) kommit fram till att dioxiner inte har någon cancerogen effekt under ett visst gränsvärde. Andra negativa effekter, som endometrios, neurologiska beteendeeffekter eller immunsuppressiva effekter, uppstår vid mycket lägre halter och är därför relevanta för bestämningen av ett tolerabelt intag.

(3) Polyklorerade bifenyler (PCB) är en grupp av 209 olika kongener som kan indelas i två grupper utifrån deras toxikologiska egenskaper: 12 kongener uppvisar toxikologiska egenskaper som liknar dioxiners, vilket gör att de ofta kallas "dioxinlika PCB". De andra PCB har en annan toxikologisk profil och uppvisar inte dioxinlik toxicitet.

(4) Varje kongen av dioxin eller dioxinlika PCB uppvisar olik grad av toxicitet. För att kunna sammanställa dessa olika kongeners toxicitet har begreppet toxisk ekvivalent (TEF) införts för att underlätta riskbedömning och kontrollreglering. Detta innebär att analysresultaten från samtliga 17 olika dioxinkongen och 12 dioxinlika PCB uttrycks i en kvantifierbar enhet: "total TCDD-ekvivalens" (TEQ).

(5) Dioxiner och PCB är extremt resistenta mot kemisk och biologisk nedbrytning och blir därför kvar i naturen och anrikas i foder- och livsmedelskedjan.

(6) Förekomsten av dioxiner, PCB och dioxinlika PCB i naturen ger upphov till en bakgrundskontaminering som påverkar alla landväxter som betas eller används som foderråvaror i foder, liksom även den akvatiska foderkedjan. Det samma gäller jord som kan kontaminera foderråvaror eller intas direkt av djur. Utöver denna bakgrundskontaminering kan oavsiktlig direkt kontaminering av foderråvaror ske genom begränsade dioxinutsläpp från industrier, genom att foderråvaror kontamineras vid produktion, beredning eller transport samt genom olagligheter eller brister i ledningen under fodertillverkningen.

(7) Över 90 % av människors exponering för dioxiner kommer från livsmedel. Livsmedel av animaliskt ursprung står vanligtvis för ca 80 % av den sammanlagda exponeringen. Dioxin i djur kommer huvudsakligen från fodret. Foder, och i vissa fall jord, kan därför vara potentiella källor till dioxinkontaminering.

(8) Vetenskapliga livsmedelskommittén avgav den 30 maj 2001 ett yttrande om riskbedömning av dioxiner och dioxinlika PCB i livsmedel. Detta yttrande är en aktualisering som grundar sig på nya vetenskapliga data som framkommit efter Vetenskapliga livsmedelskommitténs yttrande i denna fråga den 22 november 2000. Kommittén fastställde ett tolerabelt veckointag (TWI) för dioxiner och dioxinlika PCB på 14 pg WHO-TEQ/kg kroppsvikt. Exponeringsbedömningar visar att en betydande del av gemenskapens befolkning får i sig mer än det tolerabla intaget via kosten.

(9) För att skydda konsumenterna är det därför både viktigt och nödvändigt att minska människors exponering för dioxiner genom livsmedelsintag. Eftersom livsmedelskontaminering står i direkt relation till foderkontaminering krävs ett integrerat angreppssätt för att minska dioxinförekomsten i hela livsmedelskedjan, dvs. från foderråvaror via livsmedelsproducerande djur till människan. Att vidta åtgärder avseende foderråvaror och foder är därför ett nödvändigt steg för att kunna minska människors dioxinintag.

(10) Vetenskapliga foderkommittén har ombetts yttra sig om källorna till kontaminering av foder med dioxiner och PCB, inklusive dioxinlika PCB, om livsmedelsproducerande djurs exponering för dioxiner och PCB, om överföringen av dessa föreningar till livsmedel av animaliskt ursprung och om PCB- och dioxinförekomsten i foder har någon effekt på djurs hälsa. Vetenskapliga foderkommittén avgav ett yttrande den 6 november 2000. Där konstaterades att fiskmjöl och fiskolja är de mest kontaminerade foderråvarorna och att produkter av europeiskt ursprung är de mest kontaminerade. Animaliskt fett konstaterades vara den näst mest kontaminerade produkten. Alla övriga animaliska eller vegetabiliska foderråvaror uppvisade relativt låga dioxinhalter. Grovfoder uppvisade mycket olika dioxinhalter beroende på lokalisering, jordens kontamineringshalt och exponering för luftföroreningar.

(11) Åtgärder bör vidtas för att minska förekomsten och utsläppen av dioxin i miljön så att miljöföroreningarnas effekter på kontamineringen av foderråvaror kan begränsas. Vetenskapliga foderkommittén rekommenderade bland annat att man skulle koncentrera sig på att minska de mest kontaminerade foderråvarornas påverkan på den sammanlagda kostkontamineringen.

(12) Gränsvärden för dioxiner och dioxinlika PCB borde vara ett lämpligt redskap för att förhindra att djur utsätts för en oacceptabelt hög exponering och för att förhindra distribution av foder med en oacceptabelt hög kontamineringshalt, t.ex. vid oavsiktlig förorening och exponering. Att fastställa gränsvärden är dessutom nödvändigt om man skall kunna införa ett kontrollsystem och garantera en enhetlig tillämpning.

(13) Åtgärder som endast fastställer gränsvärden för dioxiner och dioxinlika PCB i foder skulle inte tillräckligt effektivt minska människors exponering för dioxiner om inte gränsvärdena sattes så lågt att en stor del av allt foder skulle behöva förklaras otjänligt som foder. För att aktivt minska förekomsten av dioxiner i foder anses det allmänt att gränsvärden bör åtföljas av åtgärder som främjar ett aktivt angreppssätt, vilket innefattar att fastställa åtgärdsgränser och målvärden för foder, i kombination med åtgärder för att begränsa utsläppen. Målvärden anger de nivåer som skall uppnås i syfte att för en majoritet av befolkningen på sikt få ner exponeringen till det tolerabla veckointag (TWI) som Vetenskapliga livsmedelskommittén fastställt. Åtgärdsgränser är ett redskap som gör det möjligt för behöriga myndigheter och aktörer att lyfta fram de fall där det är lämpligt att identifiera en föroreningskälla och vidta åtgärder för att minska eller eliminera den, inte bara när bestämmelserna i detta direktiv inte följs, utan också när signifikanta dioxinhalter över normala bakgrundsnivåer påträffas. Detta kommer att leda till en successiv reduktion av dioxinhalten i foder och till att målvärdena på sikt kommer att uppnås. Kommissionen vänder sig därför till medlemsstaterna med en rekommendation i denna fråga.

(14) Trots att alla gränsvärden i toxikologiskt hänseende bör gälla både dioxiner, furaner och dioxinlika PCB har gränsvärden för närvarande bara satts för dioxiner och furaner, och alltså inte för dioxinlika PCB, beroende på att så få uppgifter finns tillgängliga om förekomsten av dioxinlika PCB. Kontrollen kommer dock att fortsätta, särskilt när det gäller förekomsten av dioxinlika PCB, med sikte på att inbegripa dessa ämnen i gränsvärdena.

(15) De oacceptabla dioxinhalterna i foder bör bedömas mot bakgrund av de aktuella halterna av bakgrundskontaminering, som varierar mellan olika foderråvaror. Gränsvärden bör fastställas med beaktande av bakgrundskontamineringen på en strikt men genomförbar nivå.

(16) För att se till att alla aktörerna i foder- och livsmedelskedjan fortsätter att göra vad de kan och vad som krävs för att begränsa förekomsten av dioxiner i foder och livsmedel, bör de tillämpliga gränsvärdena ses över inom en viss period för att lägre gränsvärden skall kunna fastställas. Människors exponering för dioxin bör ha minskat med sammantaget minst 25 % till 2006.

(17) Foderblandningar och vegetabiliska foderråvaror innehåller vanligtvis inte höga dioxinhalter. Eftersom många djurarters kost till allra största delen utgörs av vegetabiliska foderråvaror är det lämpligt att fastställa gränsvärden även för dessa foderråvaror. Ju känsligare analysmetoderna är, desto dyrare och mer tidskrävande är analyserna för kontroll av dioxinförekomsten. Eftersom det är viktigt att så många prover som möjligt tas och analyseras är de föreslagna gränsvärdena något högre än de naturliga bakgrundsnivåerna, i och med att de utgör övre gränsvärden.

(18) Vissa leror som är tillåtna som bindemedel, klumpförebyggande medel och koaguleringsmedel har visat sig innehålla dioxiner eller i vissa har kontaminering inte kunnat uteslutas. Spårelement som zinkoxid och kopparoxid har också visat sig innehålla dioxiner. Det är lämpligt att gränsvärden införs för dessa tillsatser i likhet med de gränsvärden som fastställts för mineralämnen. Eftersom gränsvärden för främmande ämnen i tillsatser inte omfattas av rådets direktiv 1999/29/EG, bör ett gränsvärde fastställas inom ramen för direktiv 70/524/EEG av den 23 november 1970 om fodertillsatser [4].

[4] EGT L 270, 14.12.1970, s. 1.

(19) Det är av yttersta vikt att minska de sammanlagda halterna av dioxinkontaminering i foder. Det är därför absolut nödvändigt att förbjuda blandning av foderråvaror och foder som följer gränsvärdena med foderråvaror och foder med halter som överstiger dessa gränsvärden.

(20) Direktiv 1999/29/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(21) Ständiga foderkommittén avgav inget positivt yttrande. Kommissionen har därför, enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 13 i rådets direktiv 1999/29/EG av den 22 april 1999, inte kunnat anta de bestämmelser som den planerade.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagorna I och II till direktiv 1999/29/EG skall ändras på det sätt som anges i bilagan till det här direktivet.

Dessa bestämmelser skall ses över en första gång senast den 31 december 2004 mot bakgrund av nya data om förekomsten av dioxiner och dioxinlika PCB, framför allt i syfte att ta med dioxinlika PCB bland de gränsvärden som skall fastställas.

Dessa bestämmelser skall sedan ses över på nytt senast den 31 december 2006 i syfte att signifikant minska gränsvärdena.

Artikel 2

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 1 januari 2002 och skall genast underrätta kommissionen om detta. Medlemsstaterna skall tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2002.

2. När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

3. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

BILAGA

Bilagorna I och II till direktiv 1999/29/EG ändras på följande sätt:

1) I punkt "B. Produkter" i bilaga I skall punkt 21 ersättas med följande:

>Plats för tabell>

(5) Övre koncentrationer: Övre koncentrationer beräknas mot antagandet att alla värden av de olika kongener som ligger under bestämningsgränsen är lika med bestämningsgränsen. (6) Dessa gränsvärden skall ses över i en första omgång före den 31 december 2004 mot bakgrund av nya rön om förekomsten av dioxiner och dioxinlika PCB, framför allt i syfte att ta med dioxinlika PCB bland de gränsvärden som skall fastställas. De skall sedan ses över på nytt före den 31 december 2006 i syfte att signifikant minska gränsvärdena. (7) Färsk fisk som levereras och används direkt utan någon mellanliggande bearbetning för framställning av foder för pälsdjur är undantagen från gränsvärdet. Produkterna, bearbetat animaliskt protein från dessa pälsdjur, får inte komma in i livsmedelskedjan och utfodring med dem är förbjuden inom animalieproduktionen till djur som hålls, göds eller föds upp för produktion av livsmedel."

2) I bilaga II skall punkt 4 i del A ersättas med följande:

>Plats för tabell>

(2) Övre koncentrationer: Övre koncentrationer beräknas mot antagandet att alla värden av de olika kongener som ligger under bestämningsgränsen är lika med bestämningsgränsen. (3) Dessa gränsvärden skall ses över i en första omgång senast den 31 december 2004 mot bakgrund av nya rön om förekomsten av dioxiner och dioxinlika PCB, framför allt i syfte att ta med dioxinlika PCB bland de gränsvärden som skall fastställas. De skall sedan ses över på nytt senast den 31 december 2006 i syfte att signifikant minska gränsvärdena. (4) Färsk fisk som levereras och används direkt utan någon mellanliggande bearbetning för framställning av foder för pälsdjur är undantagen från gränsvärdet. Produkterna, bearbetat animaliskt protein från dessa pälsdjur, får inte komma in i livsmedelskedjan och utfodring med dem är förbjuden inom animalieproduktionen till djur som hålls, göds eller föds upp för produktion av livsmedel."