Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om datorbehandling av uppgifter om förflyttningar och kontroller av punktskattepliktiga varor.

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

1. Bakgrund

1.1 Enligt rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor [1] skall alla punktskattepliktiga varor som flyttas mellan medlemsstater under skatteuppskov åtföljas av ett dokument som upprättas av avsändaren. Genom kommissionens förordning (EEG) nr 2719/92 av den 11 september 1992 om ledsagardokument för flyttning av varor med punktskatteuppskov [2] inrättades det administrativa dokument som föreskrivs i direktivet.

[1] EGT L 76, 25.2.1992, s. 1. Direktivet senast ändrat genom rådets direktiv 96/99/EG av den 30 december 1996 (EGT L 8, 11.1.1997, s. 12).

[2] EGT L 276, 19.9.1992, s. 1.

1.2 Eftersom omfattande bedrägerier har konstateras i samband med förflyttningar inom gemenskapen av punktskattepliktiga alkohol- och tobaksvaror beslöt generaldirektörerna för medlemsstaternas myndigheter för tull och indirekt beskattning den 26 mars 1997 att inrätta en grupp på hög nivå med uppdrag att utreda problemen och föreslå lösningar.

1.3 Gruppen avgav sin rapport i april 1998. Rapporten godkändes av generaldirektörerna för medlemsstaternas myndigheter för tull och indirekt beskattning vid deras möte den 24 april 1998. I rapportens slutsatser sades bland annat att "gruppen rekommenderar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta och genomföra ett datoriserat system för förflyttningar inom gemenskapen" (punkt 3.4.4).

1.4 Kommissionen sammanställde därefter ett meddelande till rådet om insatser för att förebygga bedrägeri på området punktskatter (O/98/131). I meddelandet förklarade kommissionen att den inlett "en genomförbarhetsstudie för att förbättra kontrollerna av varurörelser genom användande av informationsteknik [vilken] kommer att finansieras inom ramen för Fiscalis-programmet".

1.5 På grundval av kommissionens meddelande beslöt rådet (ekonomi och finansiella frågor) den 19 maj 1998 att ansluta sig till högnivågruppens rapport. I sina slutsatser betonade rådet betydelsen av att, med förbehåll för resultaten av kommissionens genomförbarhetsstudie, som långsiktig målsättning eftersträva att upprätta ett datoriserat kontrollsystem.

1.6 Rapporten överlämnades till Europaparlamentet den 21 september 1998.

2. Punktskatteintäkternas andel av medlemsstaternas sammanlagda skatteintäkter

2.1 De uppgifter som för närvarande finns tillgängliga hos Eurostat avser 1996. För samtliga medlemsstater utgör intäkterna från punktskatter 234 miljarder euro av skatteintäkter på sammanlagt 2 881 miljarder euro, dvs. 8,1 % av de totala skatteintäkterna.

2.2 För samma år har bedrägerierna avseende punktskatter på tobak och alkohol (mineraloljor icke medräknade) uppskattats till 4,8 miljarder euro för samtliga medlemsstater. Detta belopp, som anges i högnivågruppens rapport om bedrägerier rörande tobak och alkohol, bygger på medlemsstaternas uppskattningar.

3. Genomförbarhetsstudien om datorisering på punktskatteområdet

3.1 Efter en anbudsinfordran som tillkännagavs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning, S-serien, den 11 augusti 1998 (XXI/98/CB-5003) och det sedvanliga urvalsförfarandet anförtroddes företaget ALCATEL TITN ANSWARE uppdraget att verkställa genomförbarhetsstudien. Ett avtal på 14 månader undertecknades den 29 december 1998.

3.2 Genomförbarhetsstudien, vars slutrapport godkändes av kommissionen den 17 mars 2000, visar att det är tekniskt möjligt att datorisera behandlingen av uppgifterna om förflyttningar och kontroller av alla punktskattepliktiga varor. Det är fullt möjligt att ersätta ledsagardokumentet (ett papper som i dag åtföljer punktskattepliktiga varor som förflyttas mellan olika medlemsstater under skatteuppskov) med ett datormeddelande mellan de olika näringsidkarna via de berörda nationella förvaltningarna. Med ett sådant system skulle medlemsstaterna kunna informeras i realtid om pågående förflyttningar och genomföra de kontroller på förhand, under förflyttning eller i efterhand som de bedömer nödvändiga. Dessutom har de näringsidkare som tillfrågats visat ett stort intresse för detta system. De flesta näringsidkare anser att ett sådant system skulle förenkla dokumenthanteringen genom att avskaffa pappersdokumenten, och samtidigt bidra till att göra handeln säkrare och påskynda frisläppandet av garantierna. Avsändaren skulle omedelbart kunna erhålla ett meddelande från mottagaren om att varorna anlänt, och detta meddelande skulle få samma verkan som det nuvarande exemplar 3 av ledsagardokumentet, dvs. att garantin kan frisläppas och avsändaren befrias från ansvar. I bilagan till detta förslag till beslut av rådet återges de tekniska uppgifter om systemet som framgått av genomförbarhetsstudien.

3.3 Genomförbarhetsstudien har emellertid också visat att systemet skulle bli mycket invecklat. Det skulle bli fråga om att förbinda 80 000 näringsidkare med 15 nationella förvaltningar, vilka i sin tur skall vara förbundna med varandra. Systemet måste fungera dygnet runt hela året, med endast mycket korta avbrott i händelse av fel eller underhåll. Systemet skulle avvika från systemet för datorisering av transiteringar (NCTS/NSTI [3]), som endast förbinder tullkontor med varandra [4], vad gäller meddelandenas innehåll, även om vissa funktioner skulle kunna vara gemensamma (till exempel förteckningen över behöriga kontor i medlemsstaterna).

[3] NCTS står för New Common Transit system. NSTI står för Nouveau Système de Transit Informatisé.

[4] Vid förenklade förfaranden kan också vissa näringsidkare införlivas i systemet.

3.4 Dessutom måste kandidatländerna delta i full utsträckning i genomförandet av systemet eftersom de i och med sin anslutning måste införlivas i systemet när det blir operationellt. De måste också bära de kostnader och andra skyldigheter som systemet innebär. Detta innebär att systemet blir ännu mer invecklat och svårhanterligt.

3.5 Enligt genomförbarhetsstudien torde det ta fem år att upprätta systemet, räknat från den dag då det egentliga utvecklingsarbetet inleds. Detta är en förhållandevis lång tid, som dock inte kan göras kortare. För att ett datoriserat system för förflyttning av punktskattepliktiga varor skall kunna fungera måste nämligen vissa åtgärder vidtas först (rörande hanteringen av kodförteckningarna, förteckningarna över punktskattekontoren, termlistor, harmonisering av punktskattekoderna mm.).

3.6 Genomförbarhetsstudien har slutligen visat att kostnaderna för att utveckla och installera systemet och de årliga finans- och förvaltningskostnaderna kan bli höga såväl för de nationella förvaltningarna som för kommissionen (se nedan punkt 4).

4. Kommissionens, medlemsstaternas och näringsidkarnas åtaganden

4.1 Kommissionen

Vad gäller finansieringen av systemet avsågs ursprungligen, i enlighet med artikel 4.2 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 888/98/EG av den 30 mars 1998 (Fiscalis-programmet) [5], att kommissionen skulle finansiera gemenskapsdelarna i de system som skall upprättas. Systemet för förflyttning och kontroll av punktskattepliktiga varor är ett av dessa system enligt artikel 1.1 i kommissionens beslut 98/532/EG av den 8 juli 1998 [6]. Den totala budgeten för Fiscalis-programmet är 40 miljoner euro, vilket skall täcka hela programtiden och samtliga åtgärder.

[5] EGT L 126, 28.4.1998, s. 1.

[6] EGT L 247. 5.9.1998, s. 9.

Kostnaden för kommissionen för tillämpningsprogrammet och för utvecklingen av datorsystemet för punktskatter uppskattas dock till 35 miljoner euro för utveckling och installering under 2002-2006.

Budgeten för Fiscalis-programmet räcker alltså inte för att finansiera gemenskapsdelarna av systemet med hänsyn till de andra åtgärder som skall genomföras inom programmets ram. Det krävs under dessa förhållanden en särskild budget för datorbehandlingen av uppgifterna om förflyttningarna och kontrollerna av punktskattepliktiga varor (se artikel 10 i beslutsförslaget).

Sedan systemet väl förverkligats och installerats kommer dess förvaltning att innebära driftskostnader på 4 miljoner euro per år.

Vad gäller uppföljningen och förvaltningen av systemet är det nödvändigt att en särskild kommitté får ansvaret för att följa upp datoriseringen och användningen av budgeten. Som en följd av kommissionens beslut av den 8 maj 2001 har sex tjänster för utsända nationella experter avsatts för projektets genomförande. GD Skatter och tullar erinrar emellertid om att personalbehovet uppskattas till nio fasta tjänster (3 av tjänstekategori A, 5 av kategori B och 1 av kategori C).

4.2 Medlemsstaterna

Endast de aspekter som rör projektets finansiering bör beaktas. Vissa medlemsstater har beräknat de kostnader som skall bäras av medlemsstaterna. Dessa kostnader har beräknats till mellan 5 och 12 miljoner euro per medlemsstat för genomförandet, beroende på den enskilda medlemsstatens utvecklingsnivå och antalet berörda näringsidkare. Driftskostnaderna har uppskattats till cirka 300 000 euro per år och medlemsstat.

Det har inte varit möjligt att i genomförbarhetsstudien exakt ange de kostnader som medlemsstaterna kommer att bära eftersom det finns stora skillnader mellan de olika ländernas förvaltningar, bland annat vad gäller utbildning, informationsverksamhet, stödtjänster och utvecklingsverksamhet. Varje medlemsstat måste därför göra en egen bedömning med utgångspunkt från de tekniska uppgifterna i genomförbarhetsstudien. Medlemsstaterna bör bland annat bedöma om de har tillräckliga personalresurser för genomförandet eller om de kommer att behöva anlita externa företag. Denna fråga är avgörande vid beräkningen av den slutliga kostnaden. Medlemsstaterna bör också beräkna den årliga driftskostnaden med utgångspunkt från de förutsättningar som anges i genomförbarhetsstudien. De uppgifter som medlemsstaterna skall utföra är desamma som de som avses i beslut 98/532/EG (se artikel 5 i beslutsförslaget).

4.3 Det bör påpekas att, såväl för kommissionen som för medlemsstaterna, nära 50 % av investeringarna kommer att gå till förvaltning, samordning, utbildning, information och tekniska stödåtgärder.

4.4 Behörighetsfördelningen mellan gemenskapen och medlemsstaterna

I detta sammanhang vore det lämpligt att till viss del använda den uppdelning mellan systemets gemenskapsdelar och andra delar som föreskrivs i beslut nr 888/98/EG (se artikel 3 i beslutsförslaget). De skyldigheter som skall åligga gemenskapen, och i första hand kommissionen, är i stort sett desamma som de som avses i beslut 98/532/EG (se artikel 4 i beslutsförslaget).

4.5 Näringsidkarna

Kostnaden för varje ansluten näringsidkare (alla berörda näringsidkare måste ansluta sig till systemet) kommer enligt uppskattningarna att uppgå till högst 140 000 euro per berört företag för genomförandet, och 15 000 euro per år och berört företag för driften. Denna uppskattning gäller endast stora företag som beslutar att själva utveckla en komplett tillämpning med ett integrerat gränssnitt mot det planerade datasystemet och som följaktligen måste skaffa sig nödvändig utrustning och mjukvara. Detta alternativ är tänkbart för, i synnerhet, cigarettillverkare och oljeföretag. Kostnaden för mindre näringsidkare, till exempel för en oberoende vinodlare, torde bli betydligt lägre eftersom de endast kommer att behöva en dator och en nätanslutning. Medlemsstaterna borde utveckla en standardapplikation och kostnadsfritt erbjuda denna till intresserade näringsidkare.

4.6 Uppgifter för jämförelse

Intäkter: Uppgifterna från vissa medlemsstater har jämförts med de årliga punktskatteintäkterna per medlemsstat under 1997. Av detta har framgått att dessa investeringar motsvarar endast mellan 0,02 och 0,2 % av intäkterna.

Bedrägerier: Om man dessutom tar hänsyn till de belopp som bedrägerierna motsvarar varje år skulle investeringarna och driftskostnaderna snart kunna visa sig lönsamma för alla inblandade. Systemet skulle göra det möjligt att förebygga en del av dessa bedrägerier genom att de nationella myndigheterna skulle kunna utföra kontroller on-line. Med utgångspunkt från att grundinvesteringen motsvarar endast 0,2 % av de totala nationella årsintäkterna från punktskatter skulle budgetbelastningen för kommissionen och medlemsstaterna motsvara endast 5 % av de intäkter som undanhålls ett visst år.

5. Viljan till genomförande

Datoriseringen av punktskattesystemet är dessutom önskad och förordad av förvaltningarna i alla medlemsstater liksom av näringsidkarna eftersom den skulle bidra till att förenkla dokumenthanteringen och göra det möjligt att avsluta förfarandena snabbare. Den planerade datoriseringen vore ett led i en allmän utveckling av förfarandena, i vilken tendensen är att avskaffa pappersdokument och ersätta dessa med automatisk dataöverföring.

En politisk vilja att utveckla datoriseringen av punktskattesystemet har kommit till uttryck till följd av rådets (ekonomiska och finansiella frågor) beslut den 19 maj 1998. Det är dock med hänsyn till projektets omfattning, komplexitet och totala kostnad mycket viktigt att medlemsstaterna och kommissionen gör rättsligt bindande åtaganden, såväl vad gäller det rättsliga ansvaret som budgetanslagen (se artikel 2 i beslutsförslaget). Det är skälet till att kommissionen lägger fram detta förslag för Europaparlamentet och rådet.

2001/0185 (COD)

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om datorbehandling av uppgifter om förflyttningar och kontroller av punktskattepliktiga varor

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag [7],

[7] EGT C

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande [8],

[8] EGT C

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget [9], och

[9] Europaparlamentets yttrande av den .... (EGT C ....), rådets gemensamma ståndpunkt av den .... (EGT C ....) och Europaparlamentets beslut av den .... (EGT C ....). Rådets beslut av den .....

av följande skäl:

(1) Enligt rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor [10] skall alla punktskattepliktiga varor som flyttas mellan medlemsstaternas territorier under skatteuppskov åtföljas av ett dokument som upprättats av avsändaren.

[10] EGT L 76, 23.3.1992, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2000/47/EG (EGT L 197, 29.7.2000, s. 73).

(2) Genom kommissionens förordning (EEG) nr 2719/92 av den 11 september 1992 om ledsagardokument för flyttning av varor med punktskatteuppskov [11] infördes det administrativa dokument som föreskrivs i direktiv 92/12/EEG.

[11] EGT L 276, 19.9.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EEG) nr 2225/93 (EGT L 198, 7.8.1993, s. 5).

(3) Med anledning av konstateranden och rekommendationer som framförts i den rapport som lades fram den 24 april 1998 av en grupp på hög nivå om bedrägerier avseende tobak och alkohol visade det sig nödvändigt att ersätta hanteringen med pappersdokument med ett system för datorbehandling av uppgifter om förflyttningar av punktskattepliktiga varor som gör det möjligt för medlemsstaterna att i realtid följa dessa förflyttningar och att genomföra de kontroller som krävs, även kontroller under själva flyttningen i den mening som avses i artikel 15 i direktiv 92/12/EEG.

(4) Införandet av ett datoriserat system bör för övrigt göra det möjligt att förenkla flyttningen av varor under punktskatteuppskov inom gemenskapen.

(5) För att genomföra detta beslut bör kommissionen sörja för samordningen mellan medlemsstaterna för att se till att den inre marknaden fungerar bra. Vidare bör kommissionen ge stöd vid bearbetning av uppgifter i bedrägeribekämpningssyfte, särskilt genom att använda riskanalys på gemenskapsnivå.

(6) Med hänsyn till komplexiteten och omfattningen av ett sådant datoriserat system krävs mycket stora personalresurser och investeringar såväl på gemenskapsnivå som från medlemsstaternas sida. Det är därför viktigt att föreskriva att kommissionen och medlemsstaterna tillhandahåller alla de resurser som behövs för att utveckla och installera systemet.

(7) Det är också nödvändigt att ange vilka inslag i datorsystemet som är gemenskapsdelar respektive icke-gemenskapsdelar liksom att ange vilka uppgifter i samband med utveckling och installering av systemet som skall genomföras av kommissionen och av medlemsstaterna. Kommissionen bör i detta avseende ha en viktig roll när det gäller samordning, organisation och förvaltning.

(8) Det bör fastställas metoder för att utvärdera och genomföra systemet för datorbehandling av uppgifter om förflyttningar och kontroller av punktskattepliktiga varor.

(9) Finansieringen av systemet bör delas av gemenskapen och medlemsstaterna och gemenskapens bidrag bör som sådant tas upp i Europeiska unionens allmänna budget.

(10) I detta beslut fastställs, för hela den tid som det tar att utveckla och installera systemet, en finansieringsram som för budgetmyndigheten utgör den särskilda referensen i den mening som avses i punkt 33 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet [12].

[12] EGT C 172, 18.6.1999, s. 1.

(11) De åtgärder som behövs för genomförandet av detta beslut utgör förvaltningsåtgärder enligt artikel 2 i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter [13] och de bör antas enligt förvaltningsförfarandet i artikel 4 i nämnda beslut.

[13] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Det skall inrättas ett system för datorbehandling av uppgifter om förflyttningar och kontroller av sådana punktskattepliktiga varor som avses i artikel 3.1 i direktiv 92/12/EEG (nedan kallat "systemet för datorbehandling").

2. Systemet för datorbehandling är avsett att

a) möjliggöra elektronisk överföring av det ledsagardokument som avses i förordning (EEG) nr 2719/92 samt att förbättra kontrollerna,

b) bekämpa bedrägerier genom att medlemsstaterna ges möjlighet att i realtid övervaka förflyttningar av punktskattepliktiga varor och i förekommande fall genomföra de kontroller som behövs,

c) förenkla flyttning inom gemenskapen av varor med punktskatteuppskov, bland annat genom att göra det enklare att avsluta förflyttningarna.

Artikel 2

Medlemsstaterna skall inrätta systemet för datorbehandling inom fem år från ikraftträdandet av detta beslut.

Arbetet med att utveckla systemet för datorbehandling skall påbörjas inom nio månader från ikraftträdandet av detta beslut.

Kommissionen och medlemsstaterna skall tillhandahålla den personal samt de budgetära och tekniska resurser som behövs för att genomföra och driva systemet för datorbehandling.

Artikel 3

Systemet för datorbehandling skall bestå av gemenskapsdelar och icke-gemenskapsdelar.

Gemenskapsdelarna i systemet för datorbehandling skall vara de gemensamma specifikationerna, de tekniska varorna, tjänsterna inom det gemensamma kommunikationsnätet/systemgränssnittet (Common Communication Network/Common Systems Interface, CCN/CSI) och de samordningstjänster som är gemensamma för alla medlemsstater med uteslutande av variationer eller anpassningar av dessa som är avsedda att tillgodose enskilda medlemsstaters behov.

Icke-gemenskapsdelarna skall vara de nationella specifikationerna, de nationella databanker som ingår i systemet, sammankopplingarna i nätverket mellan gemenskapsdelarna och icke-gemenskapsdelarna samt den programvara och den materiel som varje medlemsstat anser lämplig för att till fullo kunna utnyttja systemet inom sin förvaltning.

Artikel 4

1. Kommissionen skall samordna de aspekter som rör installeringen och driften av gemenskapsdelarna och icke-gemenskapsdelarna i systemet för datorbehandling, särskilt när det gäller

a) infrastrukturen och de instrument som behövs för att säkerställa systemets allmänna samtrafikförmåga och driftskompatibilitet,

b) bearbetning av uppgifterna i bedrägeribekämpningssyfte, i synnerhet genom att använda riskanalys på gemenskapsnivå.

2. För det ändamål som avses i punkt 1 skall kommissionen ingå de avtal som krävs och i samarbete med medlemsstaterna utarbeta de förvaltningsplaner som är nödvändiga för att installera och driva systemet.

I förvaltningsplanerna skall anges de uppgifter som kommissionen och varje medlemsstat skall ansvara för i inledningsskedet och därefter löpande när systemet är i drift; i förvaltningsplanerna skall också anges inom vilken tid dessa uppgifter skall vara avslutade och vilka bevis som kan begäras för att uppgifterna faktiskt är lösta.

Artikel 5

1. Medlemsstaterna skall se till att utföra de uppgifter i inledningsskedet och de löpande uppgifter som tilldelats dem inom de frister som anges i de förvaltningsplaner som anges i artikel 4.2.

Medlemsstaterna skall till kommissionen rapportera om hur de fullgjort dessa uppgifter och lägga fram bevis för det datum vid vilket uppgifterna slutfördes.

2. Medlemsstaterna skall avhålla sig från alla åtgärder i samband med installeringen eller driften av systemet för datorbehandling som kan påverka systemets allmänna samtrafikförmåga eller driftskompatibilitet eller allmänna funktionssätt.

En medlemsstat som önskar vidta en åtgärd som skulle kunna påverka antingen den allmänna samtrafikförmågan och driftskompatibiliteten eller det allmänna funktionssättet hos systemet för datorbehandling skall först ha kommissionens samtycke till åtgärden.

3. Medlemsstaterna skall regelbundet underrätta kommissionen om varje åtgärd som de har vidtagit för att systemet för datorbehandling skall kunna utnyttjas till fullo i hela deras förvaltning.

Artikel 6

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta beslut skall beslutas av kommissionen enligt det förfarande som avses i artikel 7. Tillämpningsåtgärderna skall inte påverka gemenskapsbestämmelserna om uppbörd, kontroll, administrativt samarbete och ömsesidigt bistånd på den indirekta beskattningens område.

Artikel 7

1. Kommissionen skall biträdas av Ständiga kommittén för administrativt samarbete inom mervärdesskatteområdet som inrättats genom artikel 10 i rådets förordning (EEG) nr 218/92 [14].

[14] EGT L 24, 1.2.1992, s. 1.

2. När hänvisning sker till denna punkt skall förvaltningsförfarandet i artikel 4 i beslut 1999/468/EG tillämpas, varvid bestämmelserna i artiklarna 7 och 8 i det beslutet skall iakttas.

3. Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall fastställas till tre månader.

Artikel 8

1. Kommissionen skall vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att kontrollera att de åtgärder som finansieras via gemenskapsbudgeten genomförs på ett korrekt sätt och i enlighet med bestämmelserna i detta beslut.

Kommissionen skall regelbundet, i samarbete med medlemsstaterna, följa upp hur utvecklingen och installeringen av systemet för datorbehandling fortskrider i syfte att avgöra om de mål som eftersträvas i detta avseende uppnås och för att dra upp riktlinjer för att göra åtgärderna för detta systems genomförande mer effektiva.

2. Kommissionen skall för den kommitté som avses i artikel 7 lägga fram en delrapport om uppföljningsåtgärderna inom 30 månader efter ikraftträdandet av detta beslut. Om det finns anledning till detta skall i rapporten anges metoder och kriterier för senare utvärderingar av systemet för datorbehandling.

3. Efter utgången av den period på fem år som avses i artikel 2 första stycket skall kommissionen för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om genomförandet av systemet för datorbehandling. I denna rapport skall bland annat anges metoder och kriterier för senare utvärderingar av systemet för datorbehandling.

Artikel 9

Länder som är kandidater för anslutning till Europeiska unionen kan av kommissionen underrättas om hur utvecklingen och installeringen av systemet för datorbehandling fortskrider och de kan även delta i de försök som kommer att genomföras.

Artikel 10

1. De kostnader som är nödvändiga för att genomföra systemet för datorbehandling skall delas mellan gemenskapen och medlemsstaterna i enlighet med punkterna 2 och 3.

2. Gemenskapen skall stå för kostnaderna för utformning, inköp, installation och underhåll av gemenskapsdelarna i systemet för datorbehandling samt kostnaderna för den dagliga driften för de gemenskapsdelar som har installerats i kommissionens eller en anvisad underleverantörs lokaler.

3. Medlemsstaterna skall stå för kostnaderna för upprättande och drift av icke-gemenskapsdelarna i systemet för datorbehandling samt för kostnaderna för den dagliga driften av de gemenskapsdelar i detta system som installerats i medlemsstaternas eller en anvisad underleverantörs lokaler.

Artikel 11

1. Finansieringsramen för genomförande av systemet för datorbehandling under den tid som anges i artikel 2 första stycket skall fastställas till 35 miljoner euro för gemenskapsbudgeten.

De årliga anslagen, inbegripet anslag till systemets drift och funktion efter ovannämnda period för systemets genomförande, skall godkännas av budgetmyndigheten inom ramen för budgetplanen.

2. Medlemsstaterna skall bedöma och tillhandahålla de budgetmedel och den personal som behövs för att fullgöra de förpliktelser som anges i artikel 5.

Artikel 12

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 13

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA

Tekniska aspekter

Det datoriserade systemet skall bygga på en struktur i vilken medlemsstaterna har ansvaret för alla de telefoncentraler och elektroniska centraler i de enskilda staterna som används för att mottagning eller sändning av de uppgifter som lämnas av näringsidkarna eller medlemsstaterna, liksom för allt utbyte av uppgifter med andra medlemsstater. De får inte överlåta ansvaret för att fullgöra dessa skyldigheter på externa mellanhänder.

För att kommersiell verksamhet skall vara möjlig måste systemet innehålla höga säkerhets- och konfidentialitetsnormer. Systemet måste bland annat vara helt säkert och innebära ett fullständigt skydd för de överförda uppgifterna, vara tillgängligt dygnet runt hela året och mycket snabbt kunna återtas i drift i händelse av fel eller underhåll.

1. Uppbyggnad

På grundval av slutsatserna i genomförbarhetsstudien och den beslutade utformningen av informationskedjan bör det föreslagna systemet bygga på följande principer:

- Alla förtecknade näringsidkare (godkända lagerhavare och deras lager, registrerade näringsidkare och deras skatterepresentanter) skall vara anslutna till systemet.

- Varje överföring av uppgifter mellan näringsidkare som är anslutna till systemet skall gå via minst en medlemsstat.

- Vissa andra näringsidkare, bland annat icke registrerade näringsidkare (tillfälliga mottagare) kommer inte att ha direkt tillgång till systemet. I dessa fall kan vissa uppgifter överföras direkt mellan näringsidkarna.

- Om uppgifter överförs direkt mellan näringsidkare skall en av dessa, i allmänhet avsändaren, ha ansvaret för att föra in uppgifterna i systemet.

- De förtecknade näringsidkarna skall vara ansvariga för att tillhandahålla alla uppgifter rörande förflyttningarna av varorna, bland annat vad gäller att inge och eventuellt uppdatera uppgifter som rör förflyttningarna (elektroniskt ledsagardokument [15]) och att skicka tillbaka meddelanden om avslutande.

[15] Administrativt ledsagardokument.

- Alla administrativa uppgifter, med undantag för uppgifter som rör förflyttningarna, skall överföras direkt mellan medlemsstaterna. Uppgifterna skall aldrig gå via näringsidkarna.

- Offentliga uppgifter kan göras allmänt tillgängliga i ett informationscentrum.

- Inom ramen för systemet för datorbehandling av uppgifter om förflyttningar och kontroller av punktskattepliktiga varor skall en näringsidkare kommunicera direkt och uteslutande med den medlemsstat som är behörig med hänsyn till produkternas avsändnings- eller mottagningsort (beroende på vilket som är tillämpligt).

Möjligheten att använda det gemensamma kommunikationsnätet/systemgränssnittet (CCN/CSI) som för närvarande används för att sammankoppla medlemsstaterna är en fördel för det planerade systemet. Under en begränsad tid bör AFIS-systemet användas som ett stöd för kontrollerna av förflyttningarna och det ömsesidiga biståndet samt för ytterligare utbyte som kan vara lämpligt.

Detta skulle innebära följande tekniska struktur:

>Hänvisning till>

För behandling av uppgifter från medlemsstatens tjänstemän eller från näringsidkarna har varje medlemsstat en server för systemet för datorbehandling av uppgifter om förflyttningar och kontroller av punktskattepliktiga varor. Varje server är ansluten till CCN/CSI-nätet [16] genom en CCN-port. De nationella tjänstemännens arbetsstationer är anslutna till servern för datorsystemet genom medlemsstatens eget nät. Dessutom är de olika centralerna för hjälp och rådgivning anslutna till systemets server eller till CCN-porten (syns ej i teckningen).

[16] CCN står för Common Communication Network. CSI står för Common Systems Interface.

Näringsidkarna (här kallade ECOP) är anslutna till den behöriga medlemsstaten genom dubbla kommunikationskanaler (COM). Detta innebär att systemet kan förbli tillgängligt även om en av kommunikationskanalerna skulle upphöra att fungera. Näringsidkarna använder oftast bara en arbetsstation eller en autonom persondator, men de största näringsidkarna kommer att ha egna servrar och egna nät.

Kommissionens avdelningar, dvs. generaldirektoratet för skatter och tullar (TAXUD) och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) är direkt anslutna genom en CCN-port. AFIS-servern [17] är anslutna till samma port.

[17] AFIS står för Anit-Fraud Information System.

Systemcentralen (CA) är ansluten genom en egen CCN-port.

Varje medlemsstat är ansvarig för alla funktioner inom sitt eget nät.

2. Funktioner

För att systemet skall kunna utvecklas och installeras stegvis bör systemet delas upp i tre funktionsgrupper:

- Grupp I: Funktioner som är förutsättningar för hanteringen av det elektroniska ledsagardokumentet, bestående av en referensmodul. Det rör sig främst om grundläggande uppgifter som särskilt specificeras i direktivet och om ömsesidiga åtaganden om informationsutbyte. Tillgång till systemet för utbyte av information om mervärdesskatt (VIES [18]) kan hänföras till denna grupp.

[18] VIES står för VAT Information Exchange System.

- Grupp II: Hanteringen av själva ledsagardokumentet, inbegripet alla uppgifter som krävs för att utfärda denna handling.

- Grupp III: De kompletterande moduler för vilka det elektroniska ledsagardokumentet (grupp II) är en förutsättning, men som inte i sig påverkar hanteringen av det elektroniska ledsagardokumentet.

De olika funktionsmoduler som ingår i grupperna beskrivs nedan i den ordning som de är beroende av varandra. De heldragna pilarna innebär att den modul som pilen anger inte kan fungera om inte den modul som pilen utgår från är i drift. De streckade pilarna betyder att systemet tillfälligt kan klara sig utan den modul som pilen utgår från, även om det vore önskvärt att utveckla den. De grå modulerna har av medlemsstaterna och näringsidkare förklarats vara prioriterade.

Av överskådlighetsskäl har vissa mellansteg utelämnats nedan:

>Hänvisning till>

Nedan anges kortfattat de delsystem som tillsammans utgör de olika grupperna:

Grupp I: Grundläggande funktioner (utvecklingstid: två och ett halvt år, räknat från projektets början)

I denna grupp ingår alla de funktioner som behövs för att driva systemet:

- Upprättande av referenslistor (kodlistor, listor över de punktskattekontor som skall ingå i systemet, typer av punktskattepliktiga varor, termlistor).

- Hantering och lagring av uppgifter om de förtecknade näringsidkarna.

- Hantering av och tillgång till uppgifter om garantier.

- Hantering och lagring av uppgifter om punktskattesatserna.

- Lagring av uppgifter rörande mervärdesskatt.

- Rapporter med anknytning till det ovanstående.

Det bör påpekas att vissa referenslistor, nämligen förteckningen över koder och förteckningen över medlemsstaternas kontor, i så stor utsträckning som möjligt kommer vara desamma som i det nya datoriserade transiteringssystemet (NCTS).

Grupp II: Kedjan för hantering av det elektroniska ledsagardokumentet (utvecklingstid: fyra år, varvid arbetet inleds ett år efter projektets början)

I denna grupp ingår stödfunktionerna för förvaltningen av det elektroniska ledsagardokumentet:

- Förvaltning av garanticertifikaten.

- Inlämnande och registrering av ledsagardokument.

- Uppdatering och delning av ledsagardokumentet under transporten.

- Mottagning och avvisning av ledsagardokumentet.

- Samband med tullordningarna för export av varor.

- Reklamationer på grund av förluster.

- Lagring och hämtning av uppgifterna om förflyttningar.

- Automatiska påminnelser.

- Rapporter med anknytning till det ovanstående.

Grupp III: Funktioner i senare led i kedjan (utvecklingstid; två år, varvid verksamheten inleds tre år efter projektets början)

Denna grupp innehåller funktioner i senare led i kedjan:

- Registrering av rapporter från kontroller under förflyttning.

- Riskbedömning.

- Hantering av varningar.

- Automatiska påminnelser.

- Statistik.

- Kontroll av förflyttningar och ömsesidigt bistånd.

- Utbyte av meddelanden i fritt format.

Användningsområden

Utöver de funktioner som anges ovan bör systemet kompletteras med följande funktioner:

- Tilldelning av användarnamn.

- Byte av lösenord.

- Kontroll av anknytningarna.

- Bearbetning av statistiken.

- Möjliggörande för stödpersonal att få tillgång till uppgifter.

- Möjliggörande för stödpersonal att göra ändringar och koppla in utrustning.

3. Uppgifter

Arbetsprogrammet kommer att delas upp mellan Europeiska kommissionen och medlemsstaterna enligt följande:

- Europeiska kommissionen samordnar arbetet för alla parter samt det gemensamma programmet. Kommissionen kontrollerar de allmänna specifikationerna för systemet och utvecklingen av gemensamma funktioner, och ställer också till parternas förfogande ett tillämpningscentrum för kontroll av verksamheten och utvärdering av de olika delarna i systemet.

- Varje medlemsstat skall inrätta ett eget terminalnät, utveckla ett eget system och göra detta tillgängligt för näringsidkarna. Medlemsstaten deltar också i den del av det gemensamma programmet som den berörs av.

3.1 Europeiska kommissionen

Med hänvisning till relevant metod på EU-nivå bör datorbehandlingen av uppgifter om förflyttningar och kontroller av punktskattepliktiga varor utvecklas i tre faser i enlighet med den klassiska "V-formade" utvecklingscykeln. De viktigaste åtgärderna under Europeiska kommissionens ansvar är följande:

Ett centralt projektkontor som, förutom samordning av stödprogrammet och övervakning av installeringen av systemet, skall sörja för följande:

- De gemensamma specifikationerna.

- De tekniska produkterna.

- Underhåll av CCN/CSI-nätet.

- De samordningstjänster som är gemensamma för alla medlemsstater.

I dessa gemenskapsdelar får inte förekomma några variationer eller anpassningar avsedda att tillgodose enskilda medlemsstaters behov.

Det bör noteras att medlemsstaternas erfarenheter kommer att behövas vid utformningen av specifikationerna för systemet. Europeiska kommissionen kommer därför att anhålla om att medlemsstaterna deltar vid utarbetandet av specifikationerna för systemet.

Dessutom kommer kommissionen, i samarbete med medlemsstaterna, att regelbundet utvärdera de olika faserna i systemets utveckling.

3.2 Medlemsstaterna

Medlemsstaterna måste utveckla och genomföra sina egna tillämpningar av systemet med iakttagande av de funktionella och tekniska specifikationerna från Europeiska kommissionen.

Medlemsstaterna får själva fritt välja de instrument, den tekniska omgivning, den materiel m.m. som motsvarar deras interna behov. De kan utveckla sina tillämpningar med utgångspunkt från en redan befintlig plattform. Resultatet måste dock helt överensstämma med de specifikationer som kommissionen och medlemsstaterna överenskommit. Det är särskilt viktigt att gränssnitten inom EU är helt kompatibla, såväl vad gäller form som språk, med de system som utvecklats av andra medlemsstater.

För att hjälpa medlemsstaterna att kontrollera att deras system är kompatibla och att förbereda sig för att få systemen godkända (ackrediterade) kommer kommissionen att tillhandahålla medlemsstaterna instrument för godkännande.

Medlemsstaterna ansvarar för följande åtgärder:

- Utveckling av nationella specifikationer.

- Deltagande i utvecklingen av gemensamma funktionsspecifikationer och av gränssnitt.

- Inrättande av ett nationellt projektkontor.

- Kvalitetsstyrningen.

- Säkerhets- och driftsreglerna.

- Utveckling av tillämpningarna i grupp I.

- Godkännande av applikationerna i grupp I.

- Utveckling av tillämpningarna i grupp II.

- Godkännande av tillämpningarna i grupp II.

- Utveckling av tillämpningarna i grupp III.

- Godkännnade av tillämpningarna i grupp III.

- Informationsprogrammet.

- Utbildningsprogrammet.

- Stödprogrammet.

- Installeringen.

Kommissionen kommer att uppmuntra gemensamma initiativ som syftar till att utveckla produkter av gemensamt intresse för vissa eller samtliga medlemsstater under ledning av en ansvarig nationell förvaltning.

FINANSIERINGSÖVERSIKT

1. ÅTGÄRDENS BETECKNING

Datorisering på punktskatteområdet - Genomförande av ett europeiskt system för datorhantering av uppgifter om förflyttningar och kontroller av punktskattepliktiga varor (System för datorbehandling av uppgifter om förflyttningar och kontroller av punktskattepliktiga varor).

2. BERÖRD BUDGETPOST [19]

[19] Anvisningen rör endast systemets genomförande. Det är på nuvarande stadium inte möjligt att ange den budgetpost under vilken systemet skall kunna drivas.

B5-306

3. RÄTTSLIG GRUND

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, artikel 95

4. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN

4.1 Allmänt mål

Målet är att bekämpa bedrägerier genom att förverkliga den viktigaste rekommendationen i den rapport från högnivågruppen om bedrägerier avseende tobak och alkohol som godkändes av generaldirektörerna för medlemsstaternas myndigheter för tull och indirekt beskattning den 24 april 1998 och av rådet (ekonomi och finansiella frågor) den 19 maj 1998.

Målet är också att sörja för att den inre marknaden fungerar väl genom att göra förflyttningarna inom gemenskapen av punktskattepliktiga varor under tulluppskov (enligt rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor) enklare och säkrare.

Det är i dessa syften lämpligt att ersätta de ledsagardokument i pappersform som i dag åtföljer punktskattepliktiga varor som förflyttas mellan medlemsstaterna under skatteuppskov med ett elektroniskt meddelande som skickas mellan näringsidkarna via de berörda förvaltningarna i medlemsstaterna.

Genom ett sådant system skulle medlemsstaterna kunna hålla sig underrättade i realtid om pågående förflyttningar och genomföra de kontroller som de anser nödvändiga, antingen i förväg, under förflyttning eller i efterhand.

Projektet har dessutom väckt stort intresses hos de tillfrågade näringsidkarna. De flesta näringsidkare anser att systemet skulle förenkla dokumenthanteringen genom att pappersdokumentet avskaffas och också innebära att handel blir säkrare och att garantierna kan frisläppas snabbare. Avsändaren skulle omedelbart kunna erhålla ett meddelande om att varorna anlänt till mottagaren, och detta meddelande skulle få samma verkan som exemplar 3 av ledsagardokumentet har i dag, dvs. att garantin kan frisläppas och avsändaren befrias från sitt ansvar.

En genomförbarhetsstudie utfördes 1999 av företaget Alcatel TITN Answare som kom fram till att det är tekniskt möjligt att genomföra systemet. I studien gavs alla uppgifter som krävs för att utveckla och installera systemet. Rapporten godkändes officiellt av kommissionen den 17 mars 2000.

4.2 Period som omfattas av åtgärden och bestämmelser om förnyelse eller förlängning

Åtgärd över flera år 2002-2006, dvs. fem hela år räknat från arbetets början.

5. KLASSIFICERING AV UTGIFTER OCH INKOMSTER

5.1 Obligatoriska/Icke-obligatoriska utgifter

Icke-obligatoriska utgifter

5.2 Differentierade anslag/icke-differentierade anslag

Differentierade anslag

5.3 Typ av inkomster som avses

Inga

6. TYP AV UTGIFTER

- Bidrag till samfinansiering med andra finansieringskällor inom den offentliga eller privata sektorn.

Gemenskapen kommer att finansiera den del av systemet som förbinder de nationella förvaltningarna med varandra. Medlemsstaterna kommer att finansiera den del av systemet som förbinder deras respektive nationella förvaltningar med näringsidkarna.

De driftskostnader som gemenskapen kommer att bära omfattar i huvudsak följande:

- Juridiska och förfarandetekniska åtgärder.

- Förvaltningsuppgifter (dvs. organisera, planera, inleda anbudsförfaranden, utse konsulter, följa upp kontrakten och handha de budgetära och administrativa aspekterna).

- Kvalitetskontroll av de produkter som utvecklas och installeras.

- Samordning (främst samordning med medlemsstaterna och näringslivs-organisationer, men också samordning av olika avtal om utveckling och installering av systemet; denna kostnadskategori omfattar de möten och tjänsteresor som projektet kommer att innebära).

- Den utrustning som omfattas av definitionen av systemets gemenskapsdelar enligt artikel 3.1 i förslaget till beslut.

- Systemets specifikationer i funktionellt och tekniskt hänseende (definitioner av systemets alla egenskaper vad gäller de olika funktionsmodulerna och de tekniska modulerna).

- En bestämd definition av gränssnittens utformning.

- Utveckling av det gemensamma centrala systemet.

- Installering, övervakning och underhåll av det gemensamma systemet.

- Upprättande av en gemensam informationspolicy.

- Upprättande av ett program för fortlöpande utbildning.

- Provning av det gemensamma systemet.

- Nödfallsplaner (säkerhetsplan för systemet).

- Kan hela eller delar av gemenskapens bidrag återbetalas om åtgärden visar sig vara en ekonomisk framgång- Nej.

- Innebär den åtgärd som föreslås någon ändring av inkomstnivån- Om så är fallet, vilken sorts ändring och typ av inkomst berörs- Nej.

7. BUDGETKONSEKVENSER

7.1 Metod för att beräkna åtgärdens totala kostnad (samband mellan de enskilda kostnaderna och den totala kostnaden)

Kostnaderna för möten och tjänsteresor i samband med samordningen beräknas på grundval av kostnaderna för resa och uppehälle.

Alla andra kostnader knutna till de åtgärder som anges i tabellen nedan har beräknats med ledning av uppskattningar som bygger erfarenheter från tidigare liknande projekt.

Sammanställningarna i punkterna 7.2 och 7.3 hänför sig till systemets utvecklings- och installationsfas enligt artikel 2 första stycket i förslaget till beslut.

Förslaget till beslut omfattar emellertid även kostnader för systemets funktion och drift efter systemets genomförande, vilka preliminärt har uppskattats till 4 miljoner euro.

7.2 Kostnadernas fördelning på åtgärdens olika delar under utvecklings- och installationsfasen (5 år)

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (löpande priser)

>Plats för tabell>

7.3 Preliminär sammanställning över åtaganden och betalningar under utvecklings-och installationsfasen

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (löpande priser)

>Plats för tabell>

8. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

Resekostnaderna för medlemsstaternas tjänstemän, andra länders tjänstemän (bland annat i samband med utvidgningen) eller för företrädare för utomstående organisationer, samt kostnaderna för att organisera informations- och samrådsseminarier på gemenskapsnivå kommer att betalas direkt av kommissionen. Bestämmelser om bedrägeribekämpning kommer att tas in i alla avtal om dessa frågor.

Kommissionen kommer innan betalningarna verkställs att kontrollera bidragen och att tjänsterna och utredningarna verkligen mottagits, med beaktande av avtasförpliktelserna och av principerna om sparsamhet och god förvaltning (såväl finansiell som "allmän" förvaltning). Bestämmelser om bedrägeribekämpning (kontroller, rapportskyldigheter mm.) kommer att intas i alla överenskommelser och avtal mellan kommissionen och betalningsmottagare.

9. ANALYS AV KOSTNADSEFFEKTIVITET

9.1 Särskilda och kvantifierbara mål. Målgrupp.

- Särskilda mål

Det allmänna målet är att bekämpa bedrägerier och att förenkla förflyttningar inom gemenskapen av punktskattepliktiga varor under tulluppskov. För att uppnå detta huvudmål har följande särskilda mål uppsatts för datoriseringen av behandlingen av uppgifter om förflyttningar och kontroller av punktskattepliktiga varor:

Systemet syftar dels till upprättandet av en datorförbindelse mellan olika näringsidkare via medlemsstaternas förvaltningar. Denna förbindelse skall göra det möjligt att göra en förhandskontroll av uppgifterna om godkänd lagerhavare och mottagare redan innan de punktskattepliktiga varorna avsänds under tulluppskov. Förflyttningarna kommer också att avslutas genom användning av datornätet, med automatiskt registrering av förluster och brister rörande leveranserna. Uppgifterna i de olika medlemsstaternas databaser inom systemet för utbyte av punktskattedata, den s.k. SEED-databasen [20]3 (som innehåller uppgifter om registrering av godkända lagerhavare, registrerade näringsidkare och lager) kommer att lagras i datorsystemet och det informationsutbyte som i dag sker genom att disketter skickas mellan medlemsstaterna kommer inte längre att behövas.

[20] 3 SEED står för System of Exchange of Excise Data.

Dessutom kan ett kontrollsystem komma att upprättas som gör det möjligt för medlemsstaternas förvaltningar att utbyta uppgifter om förflyttningarna. Detta system skulle kunna användas i följande syften:

- För att i kontrollsyfte lagra alla uppgifter som rör en viss förflyttning.

- Som ett system för förvarning.

- För att möjliggöra kontroller i realtid, även under pågående förflyttning.

- För att utföra automatiska riskanalyser på grundval av riskindikatorer som fastställts på gemenskapsnivå eller på nationell nivå.

- För utbyte av uppgifter mellan medlemsstater.

- Målgrupp:

Tjänstemän vid behöriga förvaltningar i medlemsstaterna och i kandidatländerna, företag som är verksamma med punktskattepliktiga varor samt konsumenterna.

9.2 Skäl för åtgärden

- Behov av gemenskapsfinansierat stöd, särskilt med hänsyn till subsidiaritetsprincipen

Gemenskapsfinansieringen är nödvändig därför att det vore omöjligt för medlemsstaterna att själva upprätta ett datorsystem av detta slag, som måste fungera samtidigt i samtliga medlemsstater på helt likvärdigt och harmoniserat sätt. För att denna grundläggande förutsättning skall kunna uppfyllas måste därför gemenskapen åta sig och finansiera den del av projektet som rör upprättandet av en datorförbindelse mellan medlemsstaterna.

Detta system kan för övrigt dra nytta av det gemensamma kommunikationsnätet/systemgränssnittet (CCN/CSI) vars syfte är att upprätta en gemensam plattform för medlemsstaternas tull- och skatteförvaltningar och mellan medlemsstaterna och kommissionen. Denna plattform skall kunna användas för att på ett snabbt och billigt sätt överföra också stora mängder information med största möjliga säkerhetsgarantier. Detta projekt gör det möjligt att minska kostnaderna och väntetiderna när nya system skall tas i drift, till exempel systemet för datorbehandling av uppgifterna om förflyttningar och kontroller av punktskattepliktiga varor. Det bör noteras att plattformen för CNN/CSI finansieras genom programmen Tull 2000 och Fiscalis.

- Val av tillvägagångssätt

* Analys av eventuella liknande åtgärder på gemenskapsnivå eller nationell nivå

För närvarande genomförs en liknande åtgärd som rör datorisering av extern gemenskapstransitering (NCTS/NSTI [21]). Vad gäller denna åtgärd, som syftar till att datorisera överföringen av transiteringshandlingar mellan tullkontoren i gemenskapen, sörjer gemenskapen för finansieringen av förbindelsen mellan medlemsstaterna medan medlemsstaterna finansierar de nationella systemen. Det bör för övrigt noteras att vissa grundläggande instrument kommer att vara gemensamma för NCTS/NSTI och systemet för datorbehandling av uppgifter om förflyttningar och kontroll av punktskattepliktiga varor. Det kommer nämligen att vara möjligt att, med vissa anpassningar, återanvända bland annat förteckningen över tullkontor, termlistan och listan över koder.

[21] NCTS står för New Common Transit System. NSTI står för Nouveau Système de Transit Informatisé.

* Förväntade sidoeffekter och multiplikatoreffekter.

Systemet för datorbehandling av uppgifter om förflyttning och kontroll av punktskattepliktiga varor kommer att göra det möjligt att förhindra en mycket stor del av de bedrägerier som begås med utnyttjande av det nuvarande systemet som bygger på ett ledsagardokument i pappersformat. Tack vare systemet kommer man att kunna förhindra alla typer av bedrägerier som bygger på användning av falska stämplar eller på att leveranser avleds till en annan mottagare (ofta belägen i det land som leveransen utgick från) än den som anges i dokumentet .

Datorsystemet kommer dessutom att innebära en avsevärd förenkling av de formaliteter som näringsidkarna i dag måste följa och innebära att de på ett snabbt och säkert sätt kan få sina garantier frisläppta tack vare att bekräftelserna om att varorna anlänt till sin bestämmelseort kan skickas på elektronisk väg.

- Viktiga osäkerhetsfaktorer som kan påverka åtgärdens specifika resultat.

Osäkerhetsfaktorerna avser först och främst de personalresurser och ekonomiska resurser som medlemsstaterna måste kunna avsätta för att genomföra den del av systemets utveckling och installation som de är ansvariga för. Det förslag till rådsbeslut som denna finansieringsöversikt är avsedd att åtfölja har dock just till syfte att förmå medlemsstaterna att göra formella åtaganden i detta avseende.

Det finns en andra osäkerhetsfaktor av rent teknisk art. Om systemet skall ge de förväntade fördelarna måste det vara tillgängligt dygnet runt, hela året, med endast mycket korta avbrott i händelse av fel eller underhåll. Systemet skulle annars kunna hindra handeln. Medlemsstaterna måste alltså göra allt för att uppfylla detta krav, särskilt vad gäller den del som faller på deras lott. I genomförbarhetsstudien från 1999 anges lösningar som bör genomföras på det nationella planet.

9.3 Uppföljning och utvärdering av åtgärden

- Uppföljningsindikatorer

* Mätning av de aktiviteter som genomförts

a) Antalet kontrakt som sluts med dataföretag för att utveckla och installera systemet.

b) Antalet möten med medlemsstaterna och kandidatländerna.

c) Antalet informations- och samrådsseminarier, bland annat med de europeiska sammanslutningarna för de berörda näringsidkarna.

d) Antalet broschyrer, handböcker och andra instrument som skapas för genomförandet av informations- och utbildningsplanerna.

e) Antalet utförda dokumentöversättningar.

* Målen för utveckling och installation.

a) Aktiviteterna i grupp I: Grundförutsättningar.

- Upprättande av referenslistorna.

- Uppdatering och integrering av förteckningarna över näringsidkare.

- Fastställande av metoder för hantering av och tillgång till garantierna.

- Fastställande av metoder för förvaltning av och tillgång till uppgifter om punktskattesatserna.

b) Aktiviteterna i grupp II: Hantering av det elektroniska ledsagardokumentet.

- Specifikation av systemet i funktionellt hänseende: beskrivning av systemets funktioner i form av tekniska moduler och deras gränssnitt.

- Specifikation av systemet i tekniskt hänseende: beskrivning av systemets funktioner i form av tekniska moduler och deras gränssnitt.

- Utarbetande av modeller för godkännande av systemet: beskrivning av databasernas utformning, deras handhavande och förväntade resultat.

- Utarbetande av valideringsinstrument, dvs. program som gör det möjligt att validera alla gränssnitt som följer av de tekniska specifikationerna.

- Tekniskt godkännande av systemet : validering av godkännandet av de funktionella tillämpningarna i medlemsstaterna med användning av valideringsverktyg.

- Funktionellt godkännande av systemet: validering av resultaten av det tekniska godkännandet av systemet genom de tillämpningsmoduler som redan validerats, med användning av modellerna för godkännande.

- Antagande av ny lagstiftning med närmare uppgifter om datasystemet och om innehållet i de meddelanden som skall utbytas.

c) Aktiviteterna i grupp II: Funktioner i senare led i kedjan.

- Utarbetande av funktionen för kontroll under förflyttning.

- Utarbetande av en applikation för automatisk riskbedömning.

- Utarbetande av funktionen för hantering av varningar.

- Utarbetande av funktionen för automatiska påminnelser.

- Utarbetande av statistikfunktionen.

- Utarbetande av funktionen för kontroll av förflyttningar och ömsesidigt bistånd.

- Utarbetande av funktionen för meddelanden i fritt format.

- De planerade utvärderingarnas form och frekvens

Datoriseringsprojektet kommer att följas fortlöpande av punktskattekommittén, vad gäller de rättsliga aspekterna, av datorkommittén vad gäller de tekniska frågorna samt av den ständiga kommittén för administrativt samarbete (SCAC) vad gäller de ekonomiska frågorna.

En delrapport om uppföljningen av utvecklingen och installeringen av systemet kommer att sammanställas när man genomfört de åtgärder i grupp I som anges i bilagan till det beslutsförslag som denna finansieringsöversikt åtföljer och i föregående stycke, dvs. ungefär två och ett halvt år efter det att utvecklingsarbetet inletts. I möjligaste mån skall redan i denna delrapport ingå de uppgifter som behövs för att fastställa metoder och kriterier för att bedöma hur systemet fungerar.

En slutlig utvärderingsrapport skall läggas fram för Europaparlamentet och rådet när arbetet med systemets utveckling och installering är avslutat, i enlighet med artikel 8.2 i det förslag till beslut som denna finansieringsöversikt avser. I denna slutrapport skall metoden för bedömningen av hur systemet fungerar anges.

10. ADMINISTRATIVA UTGIFTER (DEL A I AVSNITT III I DEN ALLMÄNNA BUDGETEN)

10.1 Mänskliga resurser

Den faktiska avsättningen av nödvändiga administrativa medel kommer att baseras på kommissionens årliga beslut om fördelning av medel, med hänsyn till vilket antal tjänster och vilka ytterligare medel som beviljas av budgetmyndigheten.

10.2 Konsekvenser för antalet tjänster

a) Under den inledande fasen av arbetet: år 2002

>Plats för tabell>

b) Under arbetets driftsfas: åren 2003-2006

>Plats för tabell>

Beskrivning av tjänster som är nödvändiga under driftsfasen

Beteckning // Kompetensprofil

Projektchef // Tjänstekategori A. Ansvarig för att leda gruppens arbete och samordna insatserna, särskilt vad gäller organisationen, planeringen, kontrakt- och budgetaspekterna, den tekniska granskningen av applikationerna och stödtjänsterna.

För befattningen krävs goda insikter i kommissionens interna förfaranden, särskilt vad gäller upphandlingar och budgetfrågor. Befattningshavaren bör ha specialistkunskaper i datateknik.

Biträdande projektchef // Tjänstekategori A. Befattningshavaren skall biträda projektchefen i dennes uppgifter. Samma kompetensprofil.

Expert på punktskattefrågor // Tjänstekategori A. Befattningshavaren skall samordna alla frågor som rör punktskatter i samband med genomförandet och utvecklingen av systemet, särskilt vad gäller juridiska frågor som rör utvecklingen och diften av systemet. Befattningshavaren skall vara expert på punktskattefrågor.

Teknisk expert // Tjänstekategori B. Befattningshavaren skall delta i analysen av de olika funktionerna och biträda de nationella förvaltningarna vid det praktiska genomförandet.

Teknisk expert // Tjänstekategori B. Befattningshavaren skall delta i utformningen av gränssnitt och biträda de nationella förvaltningarna vid det praktiska genomförandet.

Teknisk expert // Tjänstekategori B. Befattningshavaren skall delta i utvecklingen av gemensamma tekniska produkter.

Teknisk expert // Tjänstekategori B. Befattningshavaren skall sköta samordningen med de nationella förvaltningarna.

Teknisk expert // Tjänstekategori B. Befattningshavaren skall sköta samordningen med de nationella förvaltningarna.

Sekreterare // Tjänstekategori C. Befattningshavaren skall organisera möten med de nationella förvaltningarna och förbereda de dokument som behövs.

10.3 Total budgetkonsekvens av ytterligare personal

a) Under den inledande fasen / år 2002

(i euro)

>Plats för tabell>

Beloppen avser de totala kostnaderna för ytterligare tjänster år 2002.

b) Under driftsfasen / åren 2003-2006

(i euro)

>Plats för tabell>

Beloppen avser de totala kostnaderna för ytterligare tjänster för perioden 2003-2006.

10.4 Ökning av andra administrativa utgifter till följd av åtgärden, särskilt kostnader för möten med kommittéer och expertgrupper

(i euro)

>Plats för tabell>

Beloppen avser de totala utgifterna för åtgärden för perioden 2002-2006.