Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om förbud mot vissa former av tekniskt bistånd till Liberia i syfte att förmå regeringen i Liberia att fullgöra sina skyldigheter inom fredsprocessen i Sierra Leone

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

(1) Den 7 mars 2001 antog Förenta nationernas säkerhetsråd resolution 1343(2001), som gällde Liberias delaktighet i konflikten i Sierra Leone och i vilken det föreslogs att ett antal sanktioner skulle införas mot Liberia, om landet fortsatte att stödja RUF (Revolutionary United Front) i Sierra Leone och andra beväpnade rebellgrupper i regionen. Säkerhetsrådet beslutade i synnerhet att alla stater skulle vidta nödvändiga åtgärder för att bl.a. hindra tillhandahållandet av teknisk rådgivning och av utbildning med anknytning till militär verksamhet. Det krävs en åtgärd på gemenskapsnivå för att EU skall kunna genomföra förbudet att tillhandahålla tjänster med avseende på vapen och annan militär utrustning samt militär verksamhet. Detta är bakgrunden till detta förslag till gemenskapsförordning. EG antog genom förordning (EG) nr 467/2001 liknande bestämmelser för att efterleva säkerhetsrådets resolution 1333(2000) beträffande Afghanistan och talibanerna.

(2) Den 7 maj 2001 ntog rådet en gemensam ståndpunkt inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) för att genomföra resolution 1343(2001).

(3) Detta förslag gäller enbart förbudet mot vissa former av bistånd till Liberia. I resolution 1343(2001) uppmanas staterna dessutom att vidta åtgärder i fråga om handeln med oslipade diamanter. Den 4 man slog FN:s säkerhetsråd fast att Liberia inte hade uppfyllt villkoren i resolution 1343(2001) och att sanktionerna rörande diamanter skulle träda i kraft den 7 maj. Kommissionen och medlemsstaterna bedriver ett nära samarbete med kommittén för sanktioner mot Liberia för att diskutera hur man mest effektivt kan genomföra dessa åtgärder. Efter dessa diskussioner kan kommissionen komma att lägga fram ytterligare ett förslag för rådet.

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om förbud mot vissa former av tekniskt bistånd till Liberia i syfte att förmå regeringen i Liberia att fullgöra sina skyldigheter inom fredsprocessen i Sierra Leone

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 301 i detta,

med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt 2001/.../GUSP av den ... maj 2001 ... [1],

[1] EGT L ..., ....5.2001, s. ...

med beaktande av kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1) Den 7 mars 2001 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1343(2001), nedan kallad UNSCR 1343(2001), i vilken allvarlig oro uttrycks över den roll som de liberiska myndigheterna spelar i fråga om konflikten i Sierra Leone.

(2) Säkerhetsrådet beslutade bl.a. att alla stater skall vidta nödvändiga åtgärder för att hindra att Liberia tillhandahålls teknisk rådgivning och utbildning i militär verksamhet.

(3) Vissa av dessa åtgärder ligger inom fördragets tillämpningsområde, och därför krävs det gemenskapslagstiftning för att genomföra de relevanta besluten av säkerhetsrådet såvitt gäller gemenskapens territorium, särskilt i syfte att undvika snedvridning av konkurrensen. Detta territorium anses i denna förordning omfatta de av medlemsstaternas territorier på vilka fördraget är tillämpligt, på de villkor som anges i fördraget.

(4) Den femte AVS-EG-konventionen, som undertecknades i Cotonou den 23 juni 2000 och i vilken gemenskapen och Liberia är parter, utgör inget hinder för tillämpning av de åtgärder som säkerhetsrådet beslutat om.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Utan att det påverkar medlemsstaternas befogenheter vid utövandet av den offentliga makten skall det vara förbjudet att tillhandahålla Liberia teknisk utbildning eller rådgivning med avseende på tillhandahållande, tillverkning, underhåll och användning av krigsmateriel och allt annat tillhörande materiel, inklusive vapen och ammunition, militärfordon och militär utrustning, paramilitär utrustning samt reservdelar.

2. Förbudet enligt punkt 1 skall inte gälla i de fall där den kommitté som inrättas genom punkt 14 i UNSCR 1343(2001) på förhand har beviljat undantag. Sådana undantag skall utverkas genom de behöriga myndigheter i medlemsstaterna som förtecknas i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Utan att det påverkar medlemsstaternas rättigheter och skyldigheter enligt Förenta nationernas stadga skall kommissionen upprätthålla alla de förbindelser med den nämnda kommittén inom säkerhetsrådet som behövs för att denna förordning skall kunna genomföras effektivt.

Artikel 3

Kommissionen och medlemsstaterna skall omedelbart informera varandra om de åtgärder som vidtas enligt denna förordning och lämna varandra relevanta upplysningar som de förfogar över med anknytning till denna förordning, särskilt upplysningar om överträdelser, genomförandeproblem och domar som avkunnats av nationella domstolar.

Artikel 4

Denna förordning skall tillämpas utan hinder av rättigheter eller skyldigheter som följer av internationella överenskommelser som undertecknats eller avtal som ingåtts eller licenser eller tillstånd som beviljats före ikraftträdandet av denna förordning.

Artikel 5

1. Varje medlemsstat skall avgöra vilka påföljder som skall tillämpas vid överträdelse av bestämmelserna i denna förordning. Dessa påföljder skall vara effektiva, proportionerliga och avskräckande.

I avvaktan på att sådan lagstiftning vid behov antas skall, vid överträdelse av bestämmelserna i denna förordning, de påföljder tillämpas som medlemsstaterna fastställt för att genomföra artikel 13 i förordning (EG) nr 467/2001 [2].

[2] EGT L 67, 9.3.2001, s. 1.

2. Varje medlemsstat skall inleda ett förfarande mot en fysisk eller juridisk person, en enhet eller ett organ under dess jurisdiktion när det finns prima facie-bevis på att denna person, denna enhet eller detta organ överträtt ett förbud enligt denna förordning.

Artikel 6

Denna förordning skall tillämpas

- inom gemenskapens territorium, inbegripet dess luftrum,

- ombord på varje flygplan och varje fartyg under en medlemsstats jurisdiktion,

- på annan plats på varje person som är medborgare i en medlemsstat, och

- på varje juridisk person, enhet eller organ som har inrättats eller bildats i enlighet med en medlemsstats lagstiftning.

Artikel 7

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning upphör att gälla den 8 maj 2002.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande