Ändrat förslag till rådets beslut om fastställande av de fleråriga tekniska riktlinjerna för forskningsprogrammet inom Kol- och stålforskningsfonden(1)

(2001/C 180 E/04)

(Text av betydelse för EES)

KOM(2001) 121 slutlig - 2000/0364(CNS)

(Framlagt av kommissionen den 8 mars 2001 enligt artikel 250.2 i EG-fördraget)

>Ursprunglig ordalydelse>

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

>ändrad ordalydelse>

Oförändrat

>Ursprunglig ordalydelse>

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

>Ursprunglig ordalydelse>

med beaktande av beslut [.../.../EKSG] av företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet den ..., om finansiella följderna av att Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen upphör att gälla, särskilt artikel 5.3 i detta, EKSG-fördraget upphör att gälla och om Kol- och stålforskningsfonden,

>ändrad ordalydelse>

med beaktande av protokollet till Nicefördraget om de ekonomiska följderna av att EKSG-fördraget upphör att gälla och om Kol- och stålforskningsfonden,

>ändrad ordalydelse>

med beaktande av rådets beslut [.../...], särskilt artikel 3.4 i detta,

>Ursprunglig ordalydelse>

med beaktande av kommissionens förslag,

>ändrad ordalydelse>

Oförändrat

>Ursprunglig ordalydelse>

med beaktande av Europaparlamentets yttrande, och

>Ursprunglig ordalydelse>

av följande skäl:

>Ursprunglig ordalydelse>

(1) Nettointäkterna från förvaltningen av tillgångarna i "EKSG under avveckling", överförs till Kol- och stålforskningsfonden för att finansiera forskningsprojekt utanför ramprogrammet för kol- och stålsektorn.

>ändrad ordalydelse>

(1) Nettointäkterna från förvaltningen av tillgångarna i "EKSG under avveckling", och, efter slutförd avveckling, "Kol- och stålforskningsfondens tillgångar" överförs till Kol- och stålforskningsfonden för att finansiera endast forskningsprojekt utanför ramprogrammet för sektorer med anknytning till kol- och stålindustrin.

>Ursprunglig ordalydelse>

(2) Kol- och stålforskningsfonden bör förvaltas av kommissionen enligt principer motsvarande dem som gäller för EKSG:s befintliga tekniska forskningsprogram för kol och stål och på grundval av fleråriga tekniska riktlinjer som bör utgöra en god fortsättning på dessa EKSG-program, genom att forskningsverksamheten starkt koncentreras och genom att gemenskapens ramprogram för forskning och teknisk utveckling kompletteras av denna forskningsverksamhet.

>ändrad ordalydelse>

Oförändrat

>ändrad ordalydelse>

(3) Detta beslut följer de grundläggande rättigheter och tar hänsyn till de principer som bejakas som gemenskapsrättens allmänna principer särskilt i stadgan om grundläggande rättigheter i Europeiska unionen.

>Ursprunglig ordalydelse>

BESLUT.

>ändrad ordalydelse>

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

>Ursprunglig ordalydelse>

Artikel 1

De fleråriga tekniska riktlinjerna för forskningsprogrammet inom Kol- och stålforskningsfonden, nedan kallade de tekniska riktlinjerna, fastställs i bilagan till detta beslut.

>ändrad ordalydelse>

Oförändrat

>Ursprunglig ordalydelse>

Artikel 2

De tekniska riktlinjerna skall vid behov ses över eller kompletteras vart femte år, för första gången den 1 januari 2008. För detta syfte skall kommissionen senast under första halvåret det sista året av varje femårsperiod utvärdera hur de tekniska riktlinjerna har fungerat och om de varit effektiva samt föreslå lämpliga ändringar.

Om kommissionen anser det lämpligt får den göra en sådan utvärdering och föreslå lämpliga ändringar innan denna femårsperiod har löpt ut.

>Ursprunglig ordalydelse>

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft den 24 juli 2002.

>Ursprunglig ordalydelse>

BILAGA

>ändrad ordalydelse>

Oförändrat

>Ursprunglig ordalydelse>

1. Inledning

>Ursprunglig ordalydelse>

De i rådet församlade medlemsstaterna i Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) har till Europeiska gemenskapen överfört tillgångarna i EKSG, som kommer att avvecklas när fördraget löper ut den 23 juli 2002. De har åt Europeiska kommissionen anförtrott uppgiften att använda dessa tillgångar för att fullgöra Europeiska kol- och stålgemenskapens rättsliga skyldigheter och har enats om att tillgångarna skall förvaltas i enlighet med deras instruktioner på ett sådant sätt att man fullföljer denna uppgift och skapar resurser för att finansiera en fortsatt forskning inom branscher med anknytning till kol- och stålsektorerna.

>ändrad ordalydelse>

Medlemsstaterna i Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) har till Europeiska gemenskapen överfört tillgångarna i EKSG, som kommer att avvecklas när fördraget löper ut den 23 juli 2002. Europeiska kommissionen åtar sig uppgiften att använda dessa tillgångar för att fullgöra Europeiska kol- och stålgemenskapens rättsliga skyldigheter och tillgångarna skall förvaltas med målsättningen att man fullföljer denna uppgift och skapar resurser för att finansiera en fortsatt forskning inom branscher med anknytning till kol- och stålsektorerna.

>Ursprunglig ordalydelse>

2. Programmet

>ändrad ordalydelse>

Oförändrat

>Ursprunglig ordalydelse>

2.1 Mål

Ett europeiskt program för forskning och teknisk utveckling (FoTU) avseende kol och stål (hädanefter kallat programmet) upprättas, inom ramen för en hållbar utveckling, som en fortsättning på EKSG:s FoTU-program för kol och stål. Syftet med programmet är att främja konkurrenskraften för gemenskapens kol- och stålindustri. Programmet skall vara förenligt med Europeiska unionens vetenskapliga, tekniska och politiska mål och komplettera den verksamhet som bedrivs i medlemsstaterna och inom ramen för de befintliga gemenskapsprogrammen, till exempel ramprogrammet. Ambitionen är att samordna dessa program och se till att de kompletterar och stärker varandra samt att främja informationsutbyte mellan projekt som finansieras genom programmet och liknande projekt som finansieras genom ramprogrammet.

>Ursprunglig ordalydelse>

2.2 Grundläggande principer

Inom ramen för programmet beviljas ekonomiska medel till forsknings-, pilot- och demonstrationsprojekt och stöds samarbete mellan olika projekt, forskningscentrum och universitet. Dessutom ges bidrag till stödåtgärder samt till stödjande och förberedande verksamhet.

Programmet omfattar produktionsprocesser, produkthantering och produkters egenskaper (inklusive bruksegenskaper), miljöförbättringar och arbetarskydd inom kol- och stålindustrin.

Definitioner av "kol" och "stål" återfinns i tillägg A. De anknyter till definitionerna i EKSG-fördraget men har omarbetats för att tillgodose behovet av att bevara konkurrenskraften inom gemenskapens kol- och stålindustri och vidgats till att omfatta produkter som kan förbättra konkurrenskraften. Dessa definitioner kan ändras i fall detta kan förväntas förbättra konkurrenskraften ytterligare.

>Ursprunglig ordalydelse>

2.3 Omfattning

I riktlinjerna anges programmets struktur och hur det skall förvaltas, dess vetenskapliga och tekniska innehåll och prioriteringar som komplement till andra program samt villkoren för deltagande.

I riktlinjerna återfinns under punkt 4.1 en ansökningsomgång för programmet samt i tillägg B och C programmets vetenskaplig-tekniska och socioekonomiska prioriteringar. Alla förändringar av tilläggen B och C måste följa det förfarande som anges i punkt 3.1.

>Ursprunglig ordalydelse>

2.4 Deltagande

>Ursprunglig ordalydelse>

Alla företag, forskningsinstitut och fysiska personer kan delta i programmet och ansöka om ekonomiskt bidrag, förutsatt dels att de avser att utföra en FoTU-verksamhet eller att ge ett betydande bidrag till denna, dels att de är etablerade inom en EKSG-medlemsstats territorium när EKSG-fördraget löper ut, eller inom en ny EG-medlemsstats territorium på de villkor som anges i artikel 8 i beslutet av företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om de finansiella följderna av att EKSG-fördraget upphör att gälla.

>ändrad ordalydelse>

Alla företag, forskningsinstitut och fysiska personer kan delta i programmet och ansöka om ekonomiskt bidrag, förutsatt dels att de avser att utföra en FoTU-verksamhet eller att ge ett betydande bidrag till denna, dels att de är etablerade inom en EKSG-medlemsstats territorium när EKSG-fördraget löper ut, eller inom en ny EG-medlemsstats territorium på de villkor som anges i artikel 7 i rådets beslut [.../...] om nödvändiga bestämmelser för genomförandet av protokollet till Nicefördraget om de ekonomiska följderna av att EKSG-fördraget upphör att gälla och om Kol- och stålforskningsfonden.

>Ursprunglig ordalydelse>

2.4.1 Deltagare från kandidatländerna

Alla företag, forskningsinstitut och fysiska personer från kandidatländerna har rätt att delta utan att få något ekonomiskt bidrag från programmet. Dessa villkor håller på att omarbetas för att få dem att överensstämma med villkoren i de relevanta Europaavtalen och de tillhörande tilläggsprotokollen samt i besluten av respektive associeringsråd.

>ändrad ordalydelse>

Oförändrat

>Ursprunglig ordalydelse>

2.4.2 Deltagare från tredje land

Alla företag, forskningsinstitut och fysiska personer från tredje land har rätt att delta på projektbasis utan att få något ekonomiskt bidrag från programmet, om det är i Europeiska gemenskapens intresse.

>Ursprunglig ordalydelse>

2.5 Tillåtna projekt, stödåtgärder och annan verksamhet

Forsknings-, pilot- och demonstrationsprojekt, stödåtgärder samt stödjande och förberedande verksamhet kan finansieras genom programmet.

Ett forskningsprojekt skall innefatta undersökande eller experimentell verksamhet som leder till ny kunskap i syfte att lättare nå specifika praktiska mål, till exempel utveckling av nya produkter, produktionsprocesser eller tjänster.

Ett pilotprojekt kännetecknas av uppbyggnad, drift och utveckling av en anläggning eller en betydande del av en anläggning i lämplig skala med användning av komponenter i passande storlek i syfte att verifiera tillämpbarheten av teoretiska och experimentella resultat och/eller höja tillförlitligheten i de tekniska och ekonomiska uppgifter som behövs för att gå vidare till en demonstrationsfas eller i vissa fall till den industriella och/eller kommersiella fasen.

Ett demonstrationsprojekt kännetecknas av uppbyggnad och/eller drift av en anläggning i industriell skala, eller en betydande del av en sådan anläggning, som möjliggör insamling av de tekniska och ekonomiska uppgifter som behövs för att gå vidare till industriellt och/eller kommersiellt teknikutnyttjande med minsta möjliga risk.

Stödåtgärder kan handla om att främja användning av ny kunskap, samordna projekt, sprida resultat, eller främja utbildning och rörlighet hos forskare i samband med projekt som finansieras av programmet.

Stödjande och förberedande verksamhet är sådan verksamhet som bidrar till en sund och effektiv förvaltning av programmet, till exempel den återkommande övervakning och utvärdering som beskrivs i punkt 5, eller aktiviteter som syftar till att studera och bygga nätverk med liknande projekt som finansieras genom programmet eller ramprogrammet.

>Ursprunglig ordalydelse>

3. Programmets förvaltning

Programmet förvaltas av kommissionen. En expertgrupp och två rådgivande grupper inrättas för att bistå kommissionen:

a) Kol- och stålexpertgruppen beskrivs i punkt 3.1.

b) Den rådgivande gruppen för kol och den rådgivande gruppen för stål beskrivs i punkt 3.2.

3.1 Kol- och stålexpertgruppen

Kommissionen bistås av en expertgrupp, kallad kol- och stålexpertgruppen, sammansatt av företrädare för medlemsstaternas förvaltningar och med kommissionens företrädare som ordförande.

Expertgruppen ger kommissionen råd när det gäller

a) fördelningen av ekonomiska medel,

b) planeringen av den övervakning och utvärdering av programmet som beskrivs i punkt 5,

c) aktualisering av tilläggen B och C till riktlinjerna,

d) andra frågor som rör programmet.

Kommissionen förser expertgruppen med övergripande information om programmet och om hur de finansierade FoTU-projekten fortskrider samt om deras uppmätta eller uppskattade effekt.

3.2 Grupperna för teknisk rådgivning

Den rådgivande gruppen för kol (hädanefter kallad kolgruppen) och den rådgivande gruppen för stål (hädanefter kallad stålgruppen) är grupper för teknisk rådgivning som är oberoende av varandra och inrättade för att bistå kommissionen. För FoTU-verksamhet med anknytning till kol och stål skall respektive grupp

a) ge råd när det gäller programmets övergripande utveckling, inbegripet informationspaket och utarbetande av kommande riktlinjer,

b) bidra till att upprätthålla en konsekvent hållning och undvika överlappning med andra FoTU-program på gemenskapsnivå och nationell nivå,

c) medverka vid utarbetandet av riktlinjer för övervakning av FoTU-projekt,

d) ge råd när det gäller det arbete som utförs i enskilda projekt,

e) ge råd när det gäller att slå fast prioriteringar för programmet,

f) ge råd när det gäller utarbetande av en handbok för utvärdering och urval av FoTU-projekt,

g) ge råd när det gäller utvärderingen av förslag till FoTU-projekt,

h) ge råd när det gäller andra åtgärder om detta begärs av kommissionen.

Varje rådgivande grupp består av högst 30 ledamöter som utnämns av kommissionen till personlig tjänstgöring under den tid dessa riktlinjer gäller. Utnämningar kan återkallas. Kommissionen överväger förslag till utnämningar som mottagits på ett (eller flera) av följande sätt: på förslag från medlemsstaterna, på förslag från de organisationer som nämns i punkt 3.2.1 och 3.2.2, eller i en ansökan om att föras upp på förteckningen över tänkbara ledamöter.

Ledamöterna bör vara verksamma inom det berörda området och förstå betydelsen av industriella prioriteringar. Inom varje rådgivande grupp bör man se till att få en väl avvägd och ändamålsenlig sakkunskap och största möjliga geografiska representation. Målsättningen är att varje berört land skall företrädas av minst en ledamot.

Vid de rådgivande gruppernas möten innehas ordförandeskapet av kommissionen, som också står för sekretariatet. Vid behov kan ordföranden begära omröstning bland ledamöterna, varvid varje ledamot har en röst. När så är lämpligt kan ordföranden bjuda in ytterligare experter att delta i möten.

De båda rådgivande grupperna kan vid behov hålla gemensamma möten, till exempel för att ge råd i frågor som berör båda sektorerna.

3.2.1 Den rådgivande gruppen för kol

För den period som omfattas av dessa riktlinjer är kolgruppen sammansatt på följande sätt:

>Plats för tabell>

Ledamöterna bör ha en bred kompetens och personlig sakkunskap inom ett eller flera av följande områden: kolbrytning och kolanvändning, miljö och samhällsfrågor.

3.2.2 Den rådgivande gruppen för stål

För den period som omfattas av dessa riktlinjer är stålgruppen sammansatt på följande sätt:

>Plats för tabell>

Ledamöterna bör ha en bred kompetens och personlig sakkunskap inom ett eller flera av följande områden: råmaterial, järnframställning, stålframställning, kontinuerlig gjutning, varm- och kallvalsning, slutbearbetning och ytbehandling av stål, utveckling av stålsorter och -produkter, tillämpningar och egenskaper för stål, miljö- och samhällsfrågor.

>Ursprunglig ordalydelse>

4. Programmets genomförande

4.1 Ansökningsomgång

Under perioden 2002-2007 är den 15 september sista dagen för inlämnande av anbud för utvärdering under det aktuella året.

Kommissionen utarbetar och offentliggör ett informationspaket som ger sökande och berörda parter information om hur programmet fungerar och som innehåller villkor för deltagande och för administration av förslag och projekt, ansökningsblanketter, regler för inlämnande av förslag, standardkontrakt, tillåtna kostnader, högsta möjliga bidragsbelopp samt betalningsvillkor.

Ansökningar måste lämnas till kommissionen i enlighet med reglerna i informationspaketet, som på begäran kan erhållas från kommissionen.

De projekt som föreslås måste röra framställning eller bearbetning av kol, järn eller stål, eller kol- eller stålprodukters egenskaper, tillverkning eller användning. De vetenskaplig-tekniska och socioekonomiska prioriteringarna för FoTU avseende kol respektive stål, under den period som omfattas av dessa riktlinjer, återfinns i tillägg B respektive C.

4.2 Förslagens innehåll

Varje förslag måste innehålla en ingående beskrivning av det föreslagna projektet och ge fullständig information om projektets mål, partnerskap med angivande av varje partners roll, ledningsstruktur, förväntade resultat och utsikter för deras praktiska tillämpning samt uppskattning av förväntade industriella, ekonomiska, sociala och miljömässiga vinster.

Den föreslagna totalkostnaden och delkostnaderna bör vara realistiska och motsvara de verkliga kostnaderna, och projektet bör förväntas ge hög nytta i förhållande till de insatta medlen.

4.3 Utvärdering och urval av förslag

Kommissionen ansvarar för att förslagen utvärderas på ett konfidentiellt, rättvist och opartiskt sätt.

Kommissionen kommer att utarbeta och offentliggöra en handbok för utvärdering och urval av förslag avseende FoTU-projekt (enligt punkt 3.2 f.).

Utvärderingen kommer att utföras under kommissionens ansvar och samordning på följande sätt:

1. Efter det att förslagen har tagits emot, registrerats och varit föremål för en behörighetskontroll, utvärderar kommissionen dem med hjälp av den berörda gruppen för teknisk rådgivning och oberoende experter för att sedan rangordna dem.

2. Kommissionen upprättar en förteckning över godkända förslag.

3. Kommissionen rådfrågar den berörda rådgivande gruppen och expertgruppen enligt punkt 3.1.

4. Kommissionen beslutar om urvalet av projekt och tilldelningen av medel.

Kommissionen inrättar tekniska grupper som bistår kommissionen vid övervakningen av forskningsprojekt och -verksamheter.

4.4 Kontrakt

Kontrakt skall upprättas för projekt som valts ut enligt kriterierna i punkt 4.3. Kontrakten bygger på de standardkontrakt som utarbetats av kommissionen och anpassas vid behov till de olika aktuella verksamheterna.

I kontrakten fastställs det ekonomiska bidraget från programmet på grundval av de tillåtna kostnaderna samt villkoren för kostnadsredovisning, bokslut och revision.

4.5 Ekonomiskt bidrag till projekt

Programmet baseras på FoTU-kontrakt med kostnadsdelning. Det sammanlagda ekonomiska bidraget inklusive annan offentlig tilläggsfinansiering skall vara förenligt med tillämpliga regler för statligt stöd i gällande föreskrifter.

Det sammanlagda ekonomiska bidraget, uttryckt som en procentandel av de tillåtna kostnaderna enligt punkt 4.6, får inte överstiga följande värden:

a) För forskningsprojekt: upp till 60 %

b) För pilot- och demonstrationsprojekt: upp till 40 %

c) För stödåtgärder, stödjande och förberedande verksamhet: upp till 100 %.

4.6 Tillåtna kostnader

Tillåtna kostnader omfattar endast faktiska kostnader som uppstår i samband med arbete som utförts i enlighet med kontraktet. Huvudparten, associerade parter och underentreprenörer kan inte kräva ersättning för budgeterade eller kommersiella kostnader. De tillåtna kostnaderna delas in i fyra kostnadskategorier enligt vad som anges nedan.

4.6.1 Utrustning

Inköpt eller hyrd utrustning, som kan relateras direkt till projektet, får tas upp som en direkt kostnad. De tillåtna kostnaderna för hyrd utrustning får inte överskrida de tillåtna kostnaderna för inköp av utrustningen.

4.6.2 Personal

På projektet får endast debiteras kostnader för arbetstimmar som faktiskt lagts ned av vetenskaplig personal, personal under forskarutbildning och teknisk personal samt arbetare som är direkt anställda av huvudparten. För alla övriga personalkostnader, exempelvis stipendier, krävs ett skriftligt förhandsgodkännande av kommissionen. All debiterad arbetstid måste redovisas och bestyrkas.

4.6.3 Driftskostnader

Driftskostnaderna omfattar medverkan från tredje part, kostnader för resor och uppehälle för tillåten personal som arbetar i projektet samt övriga driftskostnader, vilka endast omfattar kostnader för

a) råmaterial,

b) mindre förbrukningsartiklar,

c) förbrukningsmaterial,

d) energi (direkt förbrukad för projektet),

e) underhåll och reparation av utrustning som endast används i projektet,

f) transport av utrustning och produkter som används i projektet,

g) modifiering och ombyggnad av befintlig utrustning i den mån det behövs för att genomföra projektet på ett riktigt sätt,

h) datortjänster,

i) hyra av utrustning som används inom projektet,

j) diverse analyser,

k) speciella undersökningar och prov.

4.6.4 Indirekta kostnader

Alla övriga utgifter (allmänna omkostnader) som kan uppstå i samband med projektet och som inte har specificerats i ovanstående kategorier täcks av en klumpsumma på 30 % av de tillåtna personalkostnaderna.

4.7 Teknisk rapportering

Huvudparten är rapporteringsskyldig för varje kontrakt som ingås med kommissionen.

För FoTU-projekt skall tekniska rapporter lämnas en gång per halvår. I dessa rapporter skall de tekniska framstegen dokumenteras. Efter arbetets slut skall en slutrapport lämnas in, med en utvärdering av resultatens utnyttjande och av effekterna. Kommissionen kommer att offentliggöra denna rapport i sin helhet eller i sammanfattning beroende på FoTU-projektets strategiska betydelse. Beslutet tas av kommissionen, vid behov efter samråd med den berörda rådgivande gruppen. Slutrapporter om stödåtgärder kan komma att offentliggöras, i de fall detta anses lämpligt.

5. Årliga granskningar, övervakning och utvärdering av programmet

Kommissionen genomför en årlig granskning av programmets aktiviteter och av hur FoTU-verksamheten fortskrider. Den rapport som innehåller den årliga granskningen överlämnas till expertgruppen.

En övervakning av programmet genomförs och kommer att innefatta en bedömning av de förväntade vinsterna. En rapport om övervakningen skall vara klar i slutet av 2006 och kommer att överlämnas till de rådgivande grupperna, expertgruppen och rådet.

En utvärdering av programmet genomförs vid slutförandet av de projekt som finansieras inom den period som omfattas av dessa riktlinjer. Dessutom görs en utvärdering av FoTU-projektens nytta för samhället och för den berörda sektorn. Utvärderingsrapporten kommer att publiceras.

Kommissionen fastställer ramarna för den årliga granskningen, övervakningen och utvärderingen. När det gäller de två senare bistås kommissionen av den expertgrupp som avses i punkt 3.1. Både övervakning och utvärdering utförs av en panel med högt kvalificerade experter som utnämns av kommissionen.

6. Övergångsbestämmelser

Kommissionen sörjer för en smidig övergång från EKSG:s FoTU-program till det nya programmet. EKSG-kontrakt som fortfarande gäller efter EKSG-fördragets upphörande förvaltas av kommissionen i enlighet med bestämmelserna i respektive kontrakt i syfte att harmonisera förvaltningen av EKSG-kontrakt och programmets kontrakt.

>Ursprunglig ordalydelse>

Tillägg A

>ändrad ordalydelse>

Oförändrat

>Ursprunglig ordalydelse>

Definition av begreppen "kol" och "stål"

>Ursprunglig ordalydelse>

1. Kol

a) Stenkol

b) Stenkolsbriketter

c) Koks och halvkoks framställt ur stenkol

d) Brunkol

e) Brunkolsbriketter

f) Koks och halvkoks framställt ur brunkol

>Ursprunglig ordalydelse>

Termen "stenkol" omfattar de högvärdiga kolsorterna och de lågvärdiga kolsorterna i kategori "A" (eller subbituminösa kol) i det internationella kodifieringssystem för kol som utarbetats av FN:s ekonomiska kommission för Europa(2). Termen "brunkol" omfattar de lågvärdiga kolsorterna i kategori "C" (ortoligniter) och i kategori "B" (metaligniter) enligt samma system. När det gäller brunkol skall programmet inte tillämpas för tillverkning av briketter och halvkoks, utan endast för utnyttjande av brunkol för elproduktion eller kombinerad produktion av värme och elektricitet.

>ändrad ordalydelse>

Termen "stenkol" omfattar de högvärdiga kolsorterna och de lågvärdiga kolsorterna i kategori "A" (eller subbituminösa kol) i det internationella kodifieringssystem för kol som utarbetats av FN:s ekonomiska kommission för Europa. Termen "brunkol" omfattar de lågvärdiga kolsorterna i kategori "C" (ortoligniter) och i kategori "B" (metaligniter) enligt samma system. När det gäller brunkol skall programmet inte tillämpas för tillverkning av briketter och halvkoks, utan endast för utnyttjande av brunkol för elproduktion eller kombinerad produktion av värme och elektricitet.

>Ursprunglig ordalydelse>

2. Järn och stål

a) Råmaterial för järn- och ståltillverkning, till exempel järnmalm, järnsvamp och järnskrot.

b) Tackjärn (inklusive het metall) och ferrolegeringar.

c) Obearbetade produkter och halvfabrikat av järn, handelsstål eller specialstål (inklusive produkter som skall återvinnas eller omvalsas), till exempel flytande stål som gjuts genom kontinuerlig gjutning eller på annat sätt, och halvfabrikat, till exempel blooms, billets, slabs, stänger och band.

d) Varmbearbetade produkter av järn, handelsstål eller specialstål (produkter med eller utan beläggning, exklusive gjutgods, smidesgods och pulverprodukter av stål), till exempel räls, järnspont, profiler, stänger, valstråd, plåt och universalplåt, band och formatplåt och runda eller fyrkantiga rör.

e) Färdiga produkter av järn, handelsstål eller specialstål (med eller utan beläggning), till exempel kallvalsad plåt och band och elektroplåt.

f) Delvis bearbetade produkter som kan ge en förbättrad konkurrenskraft för ovannämnda stålprodukter, till exempel rörformiga produkter, dragna produkter, högglansprodukter, kallvalsade och kallbearbetade produkter.

>ändrad ordalydelse>

Oförändrat

>Ursprunglig ordalydelse>

Tillägg B

Forskning och teknisk utveckling är ett viktigt verktyg för att ge stöd åt gemenskapens energimål när det gäller tillgången på konkurrenskraftigt kol som används på ett miljövänligt sätt. Kolmarknadens allt större internationella omfattning och de globala problem den står inför innebär dessutom att Europeiska unionen måste ta en ledande roll för att lösa problem när det gäller modern teknik, säkerhet i gruvor och miljöskydd på ett globalt plan, och att åstadkomma den kunskapsöverföring som krävs för fortsatta tekniska framsteg, förbättrade arbetsförhållanden (hälsa och säkerhet) och miljöskydd. Prioriterade områden för kolforskning finns angivna nedan.

1. Förbättra konkurrenskraften för gemenskapens kol

Den huvudsakliga målsättningen är att sänka gruvornas totala produktionskostnader, höja produkternas kvalitet och sänka kostnaderna för kolanvändning. Forskningsprojekten omfattar hela produktionskedjan för kol:

a) Modern teknik för prospektering av koltillgångar.

b) Integrerad planering av gruvdrift.

c) Högeffektiva, högautomatiserade metoder för ortdrivning och utvinning som är anpassade till de europeiska stenkolsfyndigheternas speciella geologi.

d) Lämplig stödteknik.

e) Transportsystem.

f) Tjänster inom energiförsörjning, kommunikation och information, kraftöverföring, övervaknings- och processkontrollsystem.

g) Metoder för kolbearbetning, inriktade mot konsumtionsmarknadernas behov.

h) Kolomvandling.

i) Kolförbränning.

En annan målsättning med forskningsprojekten är att göra vetenskapliga och tekniska framsteg som leder till förbättrad kunskap om kolfyndigheternas egenskaper och hur de kan kontrolleras med avseende på tryck, gasutsläpp, explosionsrisk, ventilation och alla andra faktorer som påverkar gruvdriften. Forskningsprojekt med dessa syften måste ha utsikter att ge resultat som på kort eller medellång sikt kan tillämpas på en betydande del av gemenskapens produktion.

1.1 Prioriteringar

Projekt som prioriteras är sådana som syftar till

a) integrering av enskilda tekniska lösningar i system och metoder samt utveckling av integrerade utvinningsmetoder,

b) betydande minskningar av produktionskostnaden,

c) större gruvsäkerhet och ökade miljövinster.

2. Hälsa och säkerhet i gruvor

Den eftersträvade utveckling som beskrivits ovan måste kompletteras med lämpliga åtgärder inom gruvsäkerhet, gaskontroll, ventilation och luftkonditionering. De förhållanden som råder vid arbete under jord nödvändiggör också särskilda förbättringar när det gäller arbetarskydd.

3. Effektivt skydd av miljön och förbättring av kolets användning som en ren energikälla

Forskningsprojekt med detta mål försöker genom en integrerad strategi för utsläpp minimera påverkan från gemenskapens gruvdrift och kolanvändning på atmosfären, vattnet och marken. Med tanke på att gemenskapens kolindustri genomgår en ständig omstrukturering bör forskningen också inriktas på att minimera miljöpåverkan från gruvor som skall stängas.

3.1 Prioriteringar

Projekt som prioriteras är sådana som syftar till

a) minskade utsläpp av växthusgaser, i synnerhet metan, från kolfyndigheter,

b) återdeponering i gruvor av gruvavfall, flygaska och restprodukter från avsvavling, tillsammans med annat avfall där detta är lämpligt,

c) sanering av avfallshögar och industriell användning av restprodukter från kolproduktion och kolanvändning,

d) skydd av grundvatten och rening av dräneringsvatten från gruvor,

e) minskad miljöpåverkan från anläggningar som huvudsakligen använder stenkol och brunkol från gemenskapen,

f) skydd av anläggningar ovan jord mot kortsiktiga och långsiktiga effekter av sättningar i marken,

g) minskade utsläpp från kolanvändning.

4. Hantering av beroendet av extern energiförsörjning

Forskningsprojekt med detta mål rör utsikterna till långsiktig energiförsörjning och handlar om att höja värdet, när det gäller ekonomi, energi och miljöaspekter, av koltillgångar som inte kan utvinnas ekonomiskt med konventionella gruvdriftsmetoder. Projekten omfattar studier, utarbetande av strategier, grundforskning och tillämpad forskning samt utprovning av innovativa metoder som ger möjlighet till uppvärdering av gemenskapens koltillgångar. Företräde ges åt projekt som integrerar komplementära metoder, till exempel adsorption av metan och koldioxid, metanutvinning i kolbädd och förgasning av kol under jord.

>ändrad ordalydelse>

Oförändrat

>Ursprunglig ordalydelse>

Tillägg C

Mot bakgrund av det övergripande målet att öka konkurrenskraften och bidra till en hållbar utveckling är FoTU främst inriktad på att åstadkomma en lönsam, ren och säker framställning av stål och stålprodukter som kännetecknas av allt bättre egenskaper, ökad ändamålsenlighet, ökad uppskattning bland konsumenter, längre livstid och enkel återvinning eller återanvändning.

1. Nya och förbättrade metoder för framställning och bearbetning av stål

FoTU bör syfta till att förbättra processerna för stålframställning för att ge produkterna en högre kvalitet och öka produktiviteten. Minskning av utsläpp, energiförbrukning och miljöpåverkan och mer effektivt råvaruutnyttjande och resursbevarande bör ingå som en väsentlig del av utvecklingen. Följande områden bör uppmärksammas:

a) Processer för reduktion av järnmalm.

b) Processer för järnframställning.

c) Ljusbågsugnsprocesser.

d) Processer för stålframställning.

e) Sekundära metallurgiska metoder.

f) Kontinuerlig gjutning och metoder för "near net shape"-gjutning med eller utan direktvalsning.

g) Metoder för valsning, ytbehandling och beläggning.

h) Varm- och kallvalsningsmetoder, betnings- och ytbehandlingsprocesser.

i) Processinstrumentering, -kontroll och -automatisering.

j) Produktionslinjers underhåll och tillförlitlighet.

2. Utveckling och användning av stål

När det gäller stålanvändning är FoTU nödvändig för att kunna tillmötesgå krav från framtida stålanvändare och skapa nya marknadsmöjligheter. Följande områden bör uppmärksammas:

a) Nya stålsorter för krävande tillämpningar.

b) Stålsorter med goda mekaniska egenskaper vid låga och höga temperaturer, exempelvis när det gäller hållfasthet och seghet, utmattning, slitage, plastisk deformation, korrosion och motståndskraft mot sprickbildning.

c) Förlängd livstid, i synnerhet genom förbättrad motståndskraft mot hetta och korrosion hos stål och stålstrukturer.

d) Stål innehållande kompositmaterial och sandwichkonstruktioner.

e) Simuleringsmodeller som kan användas för prognoser om mikrostrukturer och mekaniska egenskaper.

f) Konstruktionssäkerhet och formgivningsmetoder, i synnerhet när det gäller bränder och jordbävningar.

g) Metoder för formning, svetsning och förening av stål och andra material.

h) Standardiserade metoder för testning och utvärdering.

3. Resursbevarande och förbättring av arbetsförhållanden

Både inom stålframställning och stålanvändning bör resursbevarande, miljöskydd och säkerhetsfrågor ingå som väsentliga delar av FoTU-verksamheten. Följande områden bör uppmärksammas:

a) Metoder för återvinning av gammalt stål från olika källor samt klassificering av stålskrot.

b) Stålsorter och formgivning av sammansatta konstruktioner som underlättar återvinning av stålskrot och omvandling till användbart stål.

c) Kontroll och skydd av miljön på och runt arbetsplatsen.

d) Återställande av platser för stålverk.

e) Förbättrade arbetsförhållanden och höjd livskvalitet på arbetsplatsen.

f) Ergonomiska metoder.

g) Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

h) Minskad exponering för utsläpp under arbetet.

>ändrad ordalydelse>

Oförändrat

(1) EGT C 29 E, 30.1.2001, s. 254.

(2) International Codification System for Medium and High Rank Coals (1988), International Classification of In Seam Coals (1998) and International Codification System for Low Rank Coals Utilisation (1999).