RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN - Rapport om tillämpningen av beslut nr 1336/97/EG om en serie riktlinjer för transeuropeiska telenät

(framlagt av kommissionen)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning

1.1. Referensstudier

2. Ten-telekom-programmets mål

3. Stöd

4. Programmets genomförande

5. resultat som uppnåtts genom gemenskapsstöd

5.1. Stödets inriktning i ansökningsomgångarna

5.2. Bedömning av förslag

5.2.1. Utvärderarnas yttranden

5.3. Programdeltagarnas profil

5.4. Projektsammansättningen

5.5. Projektresultat

5.5.1. Stödåtgärder

6. Utvärdering av programmet

7. utvärdering av social och samhällelig påverkan

8. Rekommendationer

8.1. Programmets framtida utveckling

8.2. Slutord

BILAGA I

1. Inledning

Genom gemenskapsprogrammet TEN-Telekom främjas transeuropeiska telekommunikations nät och teletjänster. Det utarbetades 1993 på grundval av artiklarna 154-156 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Där krävs att man utvecklar transeuropeiska nät på tre områden, nämligen transport, telekommunikation och energi. För de program som tagits fram på dessa områden gäller gemensamma finansieringsregler [1] med villkor och förfaranden för beviljande av gemenskapsstöd. Bestämmelserna ändrades 1999 [2]. Genom ändringen infördes nya stödformer och anslogs budgetmedel på 4 600 miljoner euro för perioden 2000-2006.

[1] Rådets förordning (EG) nr 2236/95 av den 18 september 1995 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området för transeuropeiska nät.

[2] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1655/1999 av den 19 juli 1999 om ändring av förordning (EG) nr 2236/95 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området för transeuropeiska nät.

Utöver de gemensamma finansieringsreglerna finns det särskilda riktlinjer för varje program. Riktlinjerna för transeuropeiska telenät, med programmets mål och prioriteringar, antogs i juni 1997 [3]. De områden som stöds genom programmet ("projekt av gemensamt intresse") preciseras i bilaga I.

[3] Europaparlamentets och rådets beslut nr 1336/97/EG av den 17 juni 1997 om en serie riktlinjer för transeuropeiska telenät.

I denna rapport utvärderas programmets första tre år sedan de nya riktlinjerna antogs [4] 1997 fram till juni 2000. Enligt artikel 14 i riktlinjerna skall det vart tredje år framläggas en rapport med följande innehåll:

[4] Under tiden före de nya riktlinjerna, 1993-1998, var stödet inriktat på åtgärder för utveckling av Euro-ISDN till ett transeuropeiskt nät ("TEN-ISDN"). Under den perioden genomfördes studier och projekt inom ramen för Euro-ISDN-riktlinjerna (beslut nr 2717/95/EG), och gemenskapsstöd beviljades enligt TEN-budgetförordningen. Första förberedande och avgränsande studier (1993-1994) följdes av inledande studier med endast få tillämpningar (1995) och sedan av genomförbarhetsstudier och den inledande lanseringen av tillämpningar i full skala (1996-1997).

* En utvärdering av de resultat som uppnåtts genom gemenskapsstödet inom olika projektområden med hänsyn till de övergripande målen.

* En utvärdering av den sociala och samhälleliga påverkan som uppkommer genom införandet av tillämpningarna efter det att de har utvecklats.

Då man för denna rapport gjorde en oberoende undersökning, hade 58 projekt valts ut för finansieringen genom ansökningsomgångar 1998 och 1999. Nio av dessa projekt var fullständigt genomförda. Den bedömning som görs i rapporten gäller därför både förväntade och faktiska projektresultat.

Tillsammans med utvärderingsrapporten för programmet skall kommissionen enligt artikel 14 i riktlinjerna "på grundval av den tekniska utvecklingen och den erfarenhet som gjorts lägga fram lämpliga förslag för omarbetning av bilaga I". Ett förslag till omarbetning av bilaga I överlämnas tillsammans med denna rapport, eftersom det delvis bygger på den bedömning som görs i rapporten.

1.1. Referensstudier

Denna rapport bygger främst på följande två källor:

* En preliminär utvärdering av TEN-Telekom-programmet [5], som mellan maj och november 2000 gjordes av en oberoende, utomstående konsult. Denna utvärdering kallas nedan "den externa utvärderingen".

[5] Preliminär utvärdering av TEN-Telekom-programmet, slutrapport, PLS RAMBØLL Management A/S, http://europa.eu.int/information_society/programmes/evaluation/index_en.htm

tentelecom.

* Revisionsrättens särskilda rapport nr 9/2000 [6] om transeuropeiska nät (TEN) - telekommunikation.

[6] Revisionsrättens särskilda rapport nr 9/2000 om transeuropeiska nät (TEN) - telekommunikation, samt kommissionens svar, http://www.eca.eu.int/EN/reports_opinions.htm.

Dessutom beaktas i rapporten följande:

* Initiativet eEurope där man fastställer mål och prioriteringar för EU-stöd till informationssamhället.

* Andra gemenskapsprogram, exempelvis femte ramprogrammet och kommissionens förslag till sjätte ramprogrammet (2002-2006), eContent, IDA, och andra TEN.

2. Ten-telekom-programmets mål

De viktigaste målen för TEN-Telekom fastställs i artikel 2 i riktlinjerna till programmet.

Gemenskapen skall stödja telenätens samtrafikförmåga avseende infrastruktur för telekommunikation, upprättandet och utvecklingen av driftskompatibla tjänster och tillämpningar samt tillgången till dessa, med följande mål:

* Att underlätta övergången till informationssamhället för alla (t.ex. genom att tillgodose behoven hos äldre och personer med funktionsnedsättningar och främja integrationen i samhället).

* Att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen, med hänsyn till behovet av att förbinda öar, isolerade områden och randområden med gemenskapens centrala områden.

* Att främja ny verksamhet som skapar arbetstillfällen.

* Att öka de europeiska företagens konkurrenskraft, särskilt i fråga om små och medelstora företag, och att befästa den inre marknaden.

Genom målen understryks att syftet med programmet är att främja ett informations samhälle som omfattar alla, och följdriktigt ges ekonomiskt stöd till en rad strategiska områden på tre allmänna nivåer: tillämpningar, allmänna tjänster och basnät. Områdena preciseras i bilaga I till programmets riktlinjer och beskrivs mer ingående i TEN-Telekom-arbetsprogrammen.

3. Stöd

Genom TEN-Telekom-programmet stöds verksamhet avseende ett projekts tekniska och kommersiella genomförbarhet, validering och lansering. Syftet med programmet är således att stödja införandet av nyskapande tjänster grundade på beprövad teknik. Genom programmet stöds tjänster av allmänt intresse som inte konkurrerar med kommersiella tjänster.

Verksamhet som rör den tekniska och kommersiella genomförbarheten och validering kan finansieras med upp till 50 % av verksamhetskostnaderna. När det gäller lansering kan upp till 10 % av de sammanlagda investeringskostnaderna finansieras. Finansieringen kan ske i form av kostnadsdelning, räntebidrag, bidrag till avgifter och lånegarantier samt direkta investeringsbidrag.

Kommissionens bidrag till ett och samma projekt är begränsat till 10 % av projektets sammanlagda investeringskostnader inklusive genomförbarhetsstudier.

Dessutom är det möjligt att inom ramen för TEN-Telekom finansiera samordning och stödåtgärder som syftar till att skapa en lämplig miljö för utvecklingen av ett informationssamhälle för alla (bilaga II till programmets riktlinjer). Tänkbara åtgärder är utvecklingen av ett gynnsamt klimat på nationell eller regional nivå och samordningen av åtgärderna med relevanta program på gemenskapsnivå och nationell nivå.

4. Programmets genomförande

TEN-Telekoms budget för perioden 1998-2000 var 92,8 miljoner euro. Utgifterna under samma period redovisas nedan.

Samlade finansiella uppgifter om TEN-Telekom-programmet (i miljoner euro)

>Plats för tabell>

*Inklusive överföring på 1,6 miljoner euro från TEN-Energis budgetpost.

Vid tidpunkten för den externa utvärderingen var nio projekt fullständigt genomförda, 46 var under genomförande och tre avslutade. Det fördes förhandlingar om ytterligare 35 projekt från den första ansökningsomgången år 2000 (2000/1).

För att påskynda betalningarna skickar programförvaltningen som förebyggande åtgärd i god tid ut varningar om utestående rapporter och fordringar, och påminner deltagarna om att de enligt kontraktet måste lägga fram verifikationer innan de lämnar in sina fordringar. På så sätt minskar man antalet försenade fordringar och betalningar, och förbättrar utbetalningsläget.

5. resultat som uppnåtts genom gemenskapsstöd

5.1. Stödets inriktning i ansökningsomgångarna

Inom ramen för TEN-Telekom väljs projekt ut för stöd genom ansökningsomgångar där de föreslagna projekten konkurrerar med varandra. Varje ansökningsomgång gäller ett särskilt område. I följande avsnitt ges en överblick över ansökningsomgångarna för perioden 1998-2000.

Ansökningsomgångar

1998/1: Telenät

3.2.1 Satellitbaserade nät - utveckling och driftskompatibilitet

3.2.2 Mobila nät - utveckling och driftskompatibilitet

3.2.3 Globala nät - utveckling och driftskompatibilitet

1998/2: Bastjänster och tillämpningar

1. Transeuropeiska basteletjänster

1.1 Internetbaserade bastjänster

1.2 Stödtjänster för elektronisk handel

1.3 Extranät-/intranätplattformar för små och medelstora företag

2. Transeuropeiska telekomtillämpningar

2.1 Allmän och yrkesinriktad utbildning

2.2 Tillgång till Europas kulturarv

2.3 Tillämpningar och tjänster för små och medelstora företag

2.4 Transporter och rörlighet

2.5 Miljökontroll och räddningstjänst

2.6 Hälsovård

2.7 Informationsnät för städer och regioner

Rullande ansökningsomgång 1998/3: åtgärder för stöd och samordning

Marknads- och teknikbevakning

Förberedande sektorsmöten för TEN-Telekoms tillämpnings områden

Samordning och stöd

Information till allmänheten och spridning av resultat

1999/1: Bastjänster och tillämpningar

1. Transeuropeiska basteletjänster

1.1 Internetbaserade bastjänster

1.2 Stödtjänster för elektronisk handel

1.3 Stödtjänster för multimedia

1.4 Främjande av rörlighet 2. Transeuropeiska telekomtillämpningar

(Samma som 1998/2) // 2000/1: Bastjänster och tillämpningar

1. Transeuropeiska basteletjänster

1.1 Bastjänster för information

1.2 Tjänster för industri och handel

1.3 Nya accessmetoder, rörlighet och konvergens

2. Transeuropeiska telekomtillämpningar

2.1 Allmän och yrkesinriktad utbildning

2.2 Tillgång till Europas kulturarv

2.3 Tillämpningar och tjänster för små och medelstora företag

2.4 Transporter och rörlighet

2.5 Miljökontroll och räddningstjänst

2.6 Hälsovård

2.7 Informationsnät för städer och regioner

2000/2: Bastjänster och tillämpningar

1. Transeuropeiska basteletjänster

1.1 Bastjänster för information

1.2 Tjänster för industri och handel

1.3 Nya accessmetoder, rörlighet och konvergens

2. Transeuropeiska telekomtillämpningar

2.1 Allmän och yrkesinriktad utbildning

2.2 Tillgång till Europas kulturarv

2.3 Tillämpningar och tjänster för små och medelstora företag

2.4 Transporter och rörlighet

2.5 Miljökontroll och räddningstjänst

2.6 Hälsovård

2.7 Informationsnät för städer och regioner

2.8 Nya arbetsmetoder och tjänster för arbetsmarknaden

(Källa: extern utvärdering)

Ovanstående tabell visar att projekt för basnätsskiktet inte började efterlysas förrän i den första ansökningsomgången efter införandet av de nya riktlinjerna, på grundval av förvaltningskommitténs yttranden. Alla efterföljande ansökningsomgångar har gällt bastjänster och tillämpningar, med undantag för en kompletterande rullande ansökningsomgång för stöd- och samordningsåtgärder, som utlystes 1998.

I följande tabell visas antalet inlämnade förslag.

Inlämnade förslag per ansökningsomgång 1998-2000

Ansöknings omgång // Antal förslag

1998/1 // 18

1998/2 // 132

1998/3 // 11

1999/1 // 53

2000/1 // 92

2000/2 // 123

5.2. Bedömning av förslag

För att bedöma vilka förslag som kommer i fråga för stöd får TEN-Telekom-personalen hjälp av utomstående utvärderingskonsulter. Utvärderarna utgår från bedömningskriterier som bygger på bilaga II till programmets riktlinjer. De tar i första hand hänsyn till projektens samhälls- och företagsekonomiska lönsamhet, socioekonomiska effekter och transeuropeiska dimension.

Förslagen tilldelas grupper på tre utvärderare med relevant expertis. De utarbetar var sitt yttrande och betyg för varje förslag och samlas sedan för att enas om ett poängtal. Sedan hålls två plenarsammanträden: ett för att sortera bort förslagen i den lägsta kategorin, dvs. C-kategorin, och ett för att gå igenom betygssättningen av de återstående förslagen. Efter det andra sammanträdet rangordnas förslagen i prioritetsordning för stöd.

5.2.1. Utvärderarnas yttranden

I ansökningsomgång 2000/1 och den rullande ansökningsomgången 1998/3 deltog nitton utvärderare, som uppmanades yttra sig om utvärderingsförfarandet. Att utse paneler för särskilda områden uppfattades som ett av förfarandets starka sidor. Panelerna ansågs ge utrymme för ett gott personligt utbyte mellan experterna och på så sätt främja väl underbyggda samförståndsbeslut och en rättvis betygssättning. Vissa förbehåll gjordes i fråga om den korta tid man hade för att bekanta sig med enskilda förslag, vagheten av vissa bedömningskriterier och risken för att förslag i gränsområdet mellan olika områden skulle missgynnas.

Utvärderingsförfarandet ses för närvarande över för att man generellt skall kunna förbättra processen och skärpa utvärderingskriterierna. Bland annat kommer man att klargöra TEN-Telekom-programmets definition av den sammanlagt tillåtna investeringskostnaden för ett projekt.

5.3. Programdeltagarnas profil

I samband med den externa utvärderingen gjordes en undersökning enligt vilken över 50 % av deltagarna kom från privata företag, 5 % från offentliga företag, 10 % från offentliga myndigheter och 18 % från forskningsinstitutioner. Bland de deltagande privata företagen fanns både många av de stora telekommunikations- och IT-företagen, men även mindre företag. De flesta deltagarna (66 %) kom från organ etablerade i en enda medlemsstat. Endast 9 % av organen var etablerade i alla 15 medlemsstater. 57 % av deltagarna tillhörde organ i kategorin små och medelstora företag. 23 % av de deltagande organen hade en omsättning på mer än 150 miljoner euro.

Nästan hälften av de 58 granskade projekten hade i tidigare projektskeden fått stöd från andra källor. De vanligaste finansieringskällorna var Esprit-programmet (8), programmet för telematiktillämpningar (6) och ACTS-programmet (5). Merparten av de deltagare som tillfrågades i den externa utvärderingen uppgav att de inte hade inlett sitt projekt om de inte finansierats av TEN-Telekom.

5.4. Projektsammansättningen

Inom ramen för 1998 och 1999 års ansökningsomgångar gavs stöd till 58 projekt, av vilka ett avsåg lansering, 55 genomförbarhet och validering och två stödåtgärder [7]. Samma fördelning gäller för de projekt som i varje fas föreslagits för finansiering, vilket visar att de flesta förslagen gäller teknisk och kommersiell genomförbarhet samt validering.

[7] I ansökningsomgången 2001-1 valdes 36 projekt ut. Fyra av dessa var lanseringsprojekt. Urvalet av förslag från ansökningsomgången 2000-2 håller på att avslutas.

Detta kan delvis bero på de relativa stödnivåerna för varje kategori: 50 % för genomförbarhet och validering, jämfört med 10 % för lansering (stödåtgärder finansieras till 100 %).

5.5. Projektresultat

Av de 58 projekt som valdes ut under 1998 och 1999 var bara nio projekt fullständigt genomförda vid tidpunkten för den externa utvärderingen. De projektresultat som i första hand beaktades var därför affärsplaner på grundval av marknadsanalyser, tekniska studier och pilottillämpningar.

Av de uppgifter som framkom av årliga projektöversyner framgår att projektens tekniska kvalitet generellt är tillfredsställande, medan affärsplanerna på vissa områden uppfattades som relativt svaga.

(För att ge stöd på detta område har man därför inom ramen för TEN-Telekom finansierat ett stödprojekt för företagsplaner som inleddes i januari 2000. Konsortier hänvisas dessutom till LIFT-programmet [8] för ytterligare råd.)

[8] LIFT (Linking Innovation Finance and Technology) är en kostnadsfri tjänst som tillhandahålls med stöd av Europeiska kommissionens program "Innovation och små och medelstora företag". LIFT hjälper små företag att utarbeta affärsplaner och locka till sig investeringskapital.

Av de nio fullständigt genomförda projekten ställde sex konsortier upp i den externa utvärderingen, se nedanstående tabell. Tre av projekten har nyligen lanserats eller förväntas bli lanserade inom kort, vilket framgår av tabellen.

Lansering av fullständigt genomförda projekt

Projekt // Status (oktober 2000)

ENINFO

Fullständigt genomfört:

April 2000 // Inom ramen för projektet utvecklades en pilottjänst (Internetbaserad miljöinformation för kemibranschen), men den potentiella marknaden bedömdes vara för liten för att vara lönsam.

HERMES

Fullständigt genomfört:

Augusti 2000 // Genomförbarhetsstudien visade att marknaden för blandade posttjänster ännu är omogen men har potential på längre sikt. Projektet kommer inte att lanseras inom förutsebar framtid.

HORTONET

Fullständigt genomfört:

Februari 2000 // Projektet visade positiva resultat. En pilottillämpning har lanserats. En ekonomiskt hållbar verksamhet (nät för multimedia-trädgårdsbesök, 150 trädgårdar i 15 länder) förväntas fungera om två till tre år. IST-stöd har beviljats för ytterligare utveckling av affärsidé/-innehåll för att förbättra utbildnings- och kulturaspekter.

TESSYN

Fullständigt genomfört:

Mars 2000 // Genomförbarhetsstudie och marknadsundersökning har genomförts, och lanseringspotentialen har utvärderats. Själva lanseringen kan inte ske före 2008 eller 2010, eftersom Galileo först måste ha avslutats och Tessyn-systemet vidareutvecklats. Undersökningsresultaten används dock i ytterligare, konkretare studier för planering av projektlanseringen.

THEN

Fullständigt genomfört:

Mars 2000 // Genomförbarhetsstudien visade att den transeuropeiska teleläkemedels marknaden ännu inte var mogen. Konsortiet började emellertid lansera tjänsterna på den nationella marknaden (Italien). Ett kontaktnät i Medelhavsregionen (Tunis) håller på att upprättas, och andra tjänster (distansundervisning för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården) förväntas ingå i affärsinitiativet.

TTT-NET

Fullständigt genomfört:

1:a kvartalet 2000 // Inom ramen för projektet förbereds lanseringen av den nya generationen IP-telefonsystem. Man beslöt att påbörja projektet i två steg och att börja med TTT-NET för att sörja för en grundläggande driftskompatibilitet. Projektet lyckades, och steg två, TTT-Services, genomfördes omedelbart efter det att TTT-NET hade avslutats. TTT-Services har strategisk betydelse för det europeiska näringslivet och projektet förväntas kunna lanseras inom kort.

(Källa: extern utvärdering)

Efter 1997 års gemensamma initiativ från GD Informationssamhället och GD Regionalpolitik samfinansierades femton projekt med TEN-Telekom-budgeten. Syftet var att förbättra kvaliteten på lokal turistinformation och information om små och medelstora företag genom att samla en kritisk massa av samstämmiga och tillförlitliga uppgifter. I april 2000 gjordes en teknisk utvärdering av projekten med bistånd från utomstående konsulter. Utvärderingen visade att projekten märkbart bidrog till den verksamhet som banar väg för det digitala Europa (eEurope) genom att förankra lokala åtgärder på europeisk nivå, samtidigt som subsidiaritetsprincipen respekterades.

Tretton projekt, som samfinansierats av TEN-Telekom tillsammans med arbetsgruppen för multimediebaserad utbildning, sågs över i oktober 1999. Vid översynen bedömdes de uppnådda tekniska framstegen och deras bidrag till TEN-Telekom-målen. De flesta av dessa projekt uppvisade positiva resultat i fråga om båda kriterierna.

5.5.1. Stödåtgärder

1998 offentliggjordes en rullande ansökningsomgång för stöd- och samordningsåtgärder (1998/3) som gällde följande uppgifter: marknad- och teknikbevakning; förberedande sektorsmöten för TEN-Telekoms tillämpningsområden; samordning och stöd; information till allmänheten och spridning av resultat. Inom ramen för ansökningsomgången valdes två projekt ut för stöd:

* Telekom 2000-projektet går ut på att organisera förberedande sektorsspecifika evenemang på programmets områden, främja samarbetet mellan programprojekten och informera om programmet med hjälp av seminarier och informationsdagar.

* Tusam-projektet gäller bevakning av den tekniska utvecklingen på telekommarknaden som grundval för programmets strategiska orientering. Inom ramen för projektet utarbetas varje halvår en marknadsundersökningsrapport. Rapporterna består av följande:

Del A - Överblick över marknadsutvecklingen i transeuropeiska nät.

Del B - Överblick över utvecklingen av transeuropeiska telekomtillämpningar på programmets viktigaste områden.

Halvårsrapporterna aktualiseras regelbundet med hjälp av korta sammanfattningar av den allmänna transeuropeiska utvecklingen och utvecklingen på särskilda TEN-Telekom-tillämpningsområden.

6. Utvärdering av programmet

Vid den externa utvärderingen framkom att många av de projekt som får stöd kan ge ett betydande bidrag till TEN-Telekom-programmets och gemenskapens mål när det gäller att påskynda utvecklingen av verksamheten på nya tillväxtområden, vilket i sin tur leder till ökad sysselsättning och konkurrenskraft för gemenskapens företag, särskilt små och medelstora företag. Bidragen får oftast omedelbar verkan, eftersom stödet i första hand var inriktat på skiktet tillämpningar.

Med undantag för den första ansökningsomgången har inget stöd beviljats projekt för basnätsskiktet. Detta är en följd av programmets begränsade budget och förvaltningskommitténs yttranden. När det gäller skiktet basnät har stöd tillhandahållits av strukturfonderna - till stödberättigade regioner - och av EIB. EIB kommer även fortsättningsvis att stödja utvecklingen av telenät med hjälp av investeringslån inom ramen för Innovation 2000-initiativet [9].

[9] Innovation 2000-initiativet: Att aktivt främja en europeisk ekonomi baserad på kunskap och innovation, http://www.eib.org/pub/divers/i2i_en.pdf.

Efterfrågan på TEN-Telekom-stöd har generellt överstigit årets budgetmedel. I den senaste ansökningsomgången ökade antalet förslag med närmare 25 %.

I följande tabell visas förhållandet mellan inlämnade och godkända förslag.

Förhållandet mellan inlämnade och godkända förslag

>Plats för tabell>

* Förslag som valdes ut vid utvärderingen.

7. utvärdering av social och samhällelig påverkan

På grund av det ringa antalet fullständigt genomförda projekt bygger utvärderingen av den sociala och samhälleliga påverkan till stor del på de förväntade resultat som redovisas i de årliga projektöversynerna.

I rapporterna från de årliga projektöversynerna från november 1999 och oktober 2000 redogörs för förväntade resultat på en rad områden [10]. Nedan beskrivs några av de förväntade resultaten från de projekt som granskats med hänsyn till programmålen.

[10] En bedömning av huruvida målen uppnåtts gjordes för totalt 39 av 56 löpande TEN-Telekom-projekt utom stödåtgärder.

Programmets överordnade mål är att underlätta övergången till informationssamhället för alla. I detta hänseende förväntas bastjänster förbättra tillgången till informationssamhället, särskilt tal över Internet-projekt såsom TTT-Services och VIP-TEN, som gäller lågkostnads tjänster på befintlig infrastruktur. Nätprojektet för städer och regioner, E-GAP, gäller skiktet tillämpningar och förväntas resultera i nya kommunikationsvägar mellan lokala och regionala myndigheter och allmänheten.

Till målet att öka de små och medelstora företagens konkurrenskraft kan satellittjänster bidra genom att minska inträdeshindren mot bredbandstjänster (Demon-projektet). Projekt avseende skiktet tillämpningar torde ge positiva resultat på specifika områden, exempelvis Clisme (förvaltningsverktyg för nätbaserade transportföretag) och Digital Market (nät för handelsverksamhet av små och medelstora företag och lokal offentlig förvaltning i stadskärnor).

Bidrag till den sociala integrationen förväntas komma från projekt som gäller interaktiva tjänster och kommunikationstjänster för allmänheten, t.ex. enklare kommunikation med lokala myndigheter (E-GAP) och efterfrågestyrd kollektivtrafik (SIPTS).

8. Rekommendationer

Mot bakgrund av programmets resultat efter en löptid på tre år beskrivs framtida strategier för programutvecklingen i följande rekommendationer. Programområdena preciseras i bilaga I till programmets riktlinjer. Ett förslag till omarbetning av den bilagan, inklusive motivering, överlämnas tillsammans med denna rapport.

8.1. Programmets framtida utveckling

Revisionsrättens särskilda rapport och den externa utvärderingen innehåller en rad rekommendationer av betydelse för TEN-Telekom-programmets framtida utveckling.

I revisionsrättens särskilda rapport granskas utvecklingen och genomförandet av EU:s policy i fråga om TEN-Telekom-programmet och de åtgärder som strukturfonderna och EIB/EIF genomfört under perioden 1993-1998. Rapporten gäller i huvudsak åtgärder vidtagna före antagandet av de nya TEN-Telekom-riktlinjerna (beslut nr 1336/97/EG). Rapporten innehåller följande rekommendationer:

* Det är nödvändigt att undvika överlappning mellan ramprogrammet för forskning och andra källor till gemenskapsfinansiering.

* Det krävs en skärpning av förfarandena för projektövervakning.

Den externa utvärderingen innehåller en genomgång av hur TEN-Telekom-riktlinjerna (beslut nr 1336/97EG) genomförts och omfattar ansökningsomgångarna mellan 1998 och 2000 samt anslagen från 1998 till 1999. Utvärderingen innehåller följande iakttaganden:

* Man bör intensifiera programmets marknadsföring.

* I utvärderingen påpekas det ringa antalet lanseringsprojekt som får TEN-Telekom-stöd.

På grundval av synpunkterna från dessa två källor, och utifrån den erfarenhet som vunnits inom ramen för programmet sedan de nya riktlinjerna antogs, föreslås följande åtgärder:

1) Fler lanseringsprojekt

I framtiden kommer man att försöka locka fler lanseringsprojekt till TEN-Telekom. För att göra programmet mer verkningsfullt och tydligare avgränsa det mot IST-programmet är det tänkt att öka antalet lanseringsprojekt med hjälp av en rad initiativ.

* En bedömning i två steg kommer att införas för lanseringsprojekt för att konsortier lättare, billigare och snabbare skall få sitt projekt granskat och veta om det kommer i fråga för stöd, genom sänkta inträdeskostnader för projektbedömningen. Det kommer att införas ett nytt, preliminärt bedömningssteg för vilket konsortiet bara behöver lämna ett kort men koncist förslag. Om de oberoende utvärderarna gör en positiv bedömning av förslaget, uppmanas konsortiet lämna ett fullständigt förslag. Denna ändring bygger på positiva erfarenheter av ett liknande förfarande inom fjärde ramprogrammets verksamhet rörande integrerade tillämpningar för digitala webbplatser (IADS). Det har visat sig att en bedömning i två steg inte behöver ta längre tid än det nuvarande förfarandet med bara ett steg.

* Det kommer att anordnas fler ansökningsomgångar för TEN-Telekom. Tidpunkterna för dessa kommer att fastläggas i god tid i förväg så att man lockar fler projekt som är klara för lansering. Antalet ansökningsomgångar per år beräknas till minst två. Tiden mellan ansökningsomgångens offentliggörande och avtalsskrivningen kommer att minskas till mindre än nio månader. Att förbereda ett lanseringsprojekt är mycket tidskrävande. För ett konsortium är det därför opraktiskt att under ytterligare en lång period behöva vänta på nästa ansökningsomgång. Om ett konsortium har fått stöd från annat håll, är det dessutom sannolikt att det finns krav på en snabb lansering.

* Det ringa antalet lanseringsprojekt visar att den nuvarande maximala stödnivån inte är ett tillräckligt stort incitament för transeuropeiska tjänster. Detta beror på de inneboende hinder som orsakas av skillnader i förvaltningssystem, språk och kultur och som måste övervinnas innan man kan anpassa en tjänst till olika medlemsstaters lokala villkor. Det föreslås att man för TEN-Telekom ändrar artikel 5.3 i budgetförordningen för TEN ((EG) nr 2236/95-1655/99) och ökar den högsta möjliga stödnivån från 10 % till 20 % i de fall där det förekommer stora hinder.

* I TEN-Telekom-riktlinjerna anges två slags verksamheter som kan få gemenskapsstöd: i) teknisk och kommersiell genomförbarhet/validering och ii) lansering. För närvarande behandlas varje verksamhetsslag för sig, dvs. ett konsortium deltar i en ansökningsomgång och söker stöd antingen för teknisk och kommersiell genomförbarhet/validering eller för lansering. Att skilja verksamheterna åt på detta sätt krockar med affärscykeln och hindrar tjänsternas lansering. Det föreslås att man inom TEN-Telekom testar ett avtal som omfattar båda verksamheter. Ett sådant avtal skulle innebära att ett konsortium validerar en tjänst och sedan, efter en positiv översyn, lanserar den utan att behöva ansöka om nytt stöd inom ramen för en ny ansökningsomgång. (Vid en negativ översyn stoppas gemenskapsstödet.)

Ett enda avtal för båda verksamhetsslag stämmer bättre överens med den vanliga affärscykeln och uppmuntrar lanseringen av högkvalitativa tjänster utan fördröjningar eller hinder.

2) Fler projekt där offentliga myndigheter deltar

Programmets tonvikt kommer att läggas på målet att skapa ett informationssamhälle för alla genom att man ökar andelen projekt som gäller offentliga tjänster för allmänheten med särskild inriktning på de områden där Europa har en konkurrensfördel. I enlighet med programmets riktlinjer kommer man inom ramen för TEN-Telekom att uppmuntra fler projekt rörande offentlig förvaltning på lokal, regional, nationell och europeisk nivå att tillhandahålla tjänster av stort samhälleligt värde. Det kommer att ges stöd till innovativa system och tjänster som ökar den offentliga förvaltningens effektivitet på europeisk, nationell, regional och lokal nivå, inte minst genom ändrade förvaltningsförfaranden som till sist kommer att förbättra driftskompatibiliteten på europeisk nivå.

För att mobilisera aktörerna inom den offentliga sektorn, dvs. användare, tjänsteleverantörer och offentliga förvaltningar, kommer det att inrättas en informell rådgivande grupp för berörda parter (nedan kallad "rådgivande gruppen") bestående av användare, tjänsteleverantörer, statsanställda och tillverkare av maskin- och programvara. Vid behov kommer man också att inrätta rådgivande specialistgrupper för de särskilda programområden som preciseras i bilaga I till programmets riktlinjer (beslut nr 1336/97/EG).

3) Samtrafik och driftskompatibilitet mellan nät

Stöd kommer att ges till projekt som gäller den samtrafik och driftskompatibilitet mellan nät som krävs för tillhandahållandet av tjänster av allmänt intresse. Detta kommer att ersätta det mer allmänt hållna stödet till basnät i den nuvarande versionen av bilaga I.

4) Samordning med andra aktörer

För att sörja för en effektiv användning av offentliga medel kommer man att försöka samordna TEN-Telekom med IST-programmet, särskilt vad gäller stöd till lanserings- och pilotåtgärder, och få dem att komplettera varandra. Det är viktigt att markera skillnaderna mellan programmen i fråga om berörda åtgärdsslag och områden. I framtiden kommer TEN-Telekom-personal att medverka vid IST-bedömningarna för att sörja för största möjliga samverkan.

Man kommer inom ramen för TEN-Telekom att sträva efter samordning med hjälp av programövergripande grupper med andra relevanta beslutsfattare inom kommissionen, t.ex. från de övriga TEN-programmen, strukturfonderna, programmet för konkurrenskraftig och hållbar tillväxt, IDA-programmet och Sokratesprogrammet, för att öka samverkan och undvika onödig överlappning. Genom att uppmuntra fler lanseringsprojekt bidrar man till att minimera graden av överlappning.

TEN-Telekom kommer att utveckla ett mer aktivt förhållningssätt till EIB, bland annat med hjälp av samfinansieringsprojekt. För närvarande deltar EIB i TEN-Telekom-kommitténs sammanträden som observatör. Det föreslås att man inrättar en arbetsgrupp som granskar tänkbara scenarier och villkor för kompletterande finansiering inom ramen för Innovation 2000-initiativet. Arbetsgruppen skall om möjligt i första hand hänvisa till de exempel som anges i memorandumet för samarbete mellan ramprogrammet för forskning och EIB, vilket är tänkt att leda till ett särskilt memorandum för samarbete mellan TEN-Telekom och EIB.

På grundval av prioriteringarna i Innovation 2000-initiativet finns det områden där TEN-Telekom och EIB kan mötas, nämligen i fråga om nät för ny informations- och kommunikationsteknik samt innovationsspridning.

5) Programförvaltning och projektövervakning

Framöver kommer förfarandena för projektövervakning att skärpas, och klarare riktlinjer för tillåtna kostnader kommer bland annat att införas i följande avseenden:

* Fler tekniska granskningar och räkenskapsgranskningar kommer att genomföras på plats för att undvika oegentligheter av det slag som nämns i revisionsrättens särskilda rapport. Omsider kommer det i programmet att införas revisionsintyg motsvarande dem i IST-programmet.

* Klarare definitioner av ekonomiska termer kommer att införas, bland annat när det gäller ett projekts sammanlagda investeringskostnader. På så sätt kommer man lättare att kunna avgöra var gränsen mellan validerings- och lanseringskostnader går, vilka investeringskostnader som är stödberättigande och huruvida inkomster skall dras av från driftskostnaderna i inledningsskedet. I framtida ansökningsomgångar kommer man för projektens allmänna omkostnader att tillämpa en fast andel på 60 % i stället för att som nu ta hänsyn till de faktiska allmänna omkostnaderna, som för närvarande i genomsnitt ligger på 62 %. Omkostnaderna kommer alltså att beräknas som procentuell andel av lätt fastställbara kostnader och behöver inte härledas ur organisationens redovisning. De blir på så sätt både lättare att beräkna för deltagaren och lättare att kontrollera för kommissionen. Programmets förvaltningskommitté är införstådd med denna åtgärd.

* Användarnas roll i lanseringsprojekten kommer att stärkas, exempelvis genom att användargrupper bedömer ett projekts effektivitet. Användarnas position kommer också att stärkas i fråga om affärsplanerna.

* Lanseringsprojekt kommer att ses över redan i ett tidigt skede, innan medel i någon större omfattning använts. Fullständigt genomförda projekts verkan kommer att bedömas i ett tidigt skede.

* För att man bättre skall kunna följa upp gemenskapsfinansieringens effekter kommer projektkonsortierna att vara skyldiga att rapportera sina resultat efter det att tiden för gemenskapsstöd har löpt ut.

När det gäller urvalet av projekt, föreslås att man förenklar förfarandet på samma sätt som för handlingsplanen för Internet, eContent-programmet och IST-programmet, dvs. kommissionen bemyndigar kommissionsledamoten med ansvar för informationssamhället att på kommissionens vägnar och ansvar besluta om projekturvalet.

6) Deltagande från kandidatländernas sida

Det kommer att undersökas om man inte kan få fler kandidatländer att delta i TEN-Telekom-programmet genom att tillhandahålla ekonomiskt stöd och på så sätt göra programmet till ett effektivt integrationsverktyg för dessa länder. I programmets riktlinjer (artikel 13 i rådets beslut nr 1336/97/EG) fastställs att tredje land får delta under förutsättning att detta inte medför ökat gemenskapsstöd. Det föreslås därför att denna artikel ändras för att man i TEN-Telekom-programmet skall kunna ge ekonomiskt stöd till kandidatländerna såsom redan är fallet i IST-programmet.

7) Tydligare profilering

De synpunkter som kommit in från medlemsstaternas ombud och näringslivet visar att omvärldens bild av TEN-Telekom-programmet är något oklar. Berörda parter och potentiella deltagare har svårt att få grepp om vad programmet syftar till och vilka tekniska områden som berörs. Denna brist på klarhet torde påverka programmets mottagande hos relevanta aktörer. För att öka klarheten och kunskapen om programmet kommer kommissionen att ge TEN-Telekom en tydligare profil. Bland annat kommer man att införa en mer riktad programakronym, "e-TEN", för att visa att tonvikten ligger på tillämpningar och tjänster och för att sörja för en bättre koppling till eEurope.

8) Information om programmet

Man kommer att öka informationen om programmet för att göra det mer känt och få fler och bättre genomförandeprojekt med stor socioekonomisk verkan. Man kommer inom TEN-Telekom-programmet att tillämpa en offensivare strategi och rådgöra med offentliga myndigheter, icke-statliga organisationer och berörda parter inom näringslivet som tillhandahåller tjänster av allmänt intresse. Denna uppgift kommer att omfattas av en stödåtgärd. Målgruppen är myndigheter och näringslivet. Vägledningen för sökande kommer att förenklas för att klargöra programmet för potentiella deltagare.

8.2. Slutord

Syftet med dessa rekommendationer är att bygga vidare på TEN-Telekoms starka sidor och samtidigt gå in på de programaspekter som kan förbättras, i enlighet med vad som påtalats av utomstående parter och blivit uppenbart inom ramen för programverksamheten.

Det kommer att läggas större tonvikt på offentliga tjänster för att uppmuntra sådana tillämpningar och tjänster som svarar mot informationssamhällets krav och är skräddarsydda för allmänhetens och de små och medelstora företagens behov. Denna inriktning kommer att kompletteras genom att man i större utsträckning uppmuntrar lanseringsprojekt och på så sätt stimulerar införandet av funktionella tjänster som ger omedelbara samhälleliga vinster.

I revisionsrättens rapport påpekas behovet av samordning mellan gemenskapens verksamheter på området för transeuropeiska telenät för att man skall undvika onödig överlappning. TEN-Telekom kommer att öka graden av samordning med andra verksamheter med hjälp av samråd och överenskommelser för att sörja för en lämplig samverkan och få programmen att komplettera varandra.

Programmet kommer att ges en tydligare profil genom att man minskar antalet programområden från arton till sju (se förslag till ändring av bilaga I) och inför en riktad informationsstrategi. Detta innebär bland annat att programmet byter namn till "e-TEN" så att man i högre grad tänker på tillämpningar och tjänster och mindre på infrastruktur för telekommunikation.

För att inrikta TEN-Telekom-programmet på offentliga tjänster kommer man med hjälp av en rådgivande grupp att sörja för ett effektivt samarbete med relevanta aktörer, såsom offentliga myndigheter, icke-statliga organisationer och näringslivet, som tillhandahåller tjänster av allmänt intresse. Denna uppgift kommer att prioriteras för att man inom ramen för programmet skall kunna ringa in och främja de tjänster som är av störst värde för samhället.

BILAGA I

Projekt som fått TEN-Telekom-stöd 1998 och 1999 [11]

[11] Uppgifter om högsta rekommenderade stöd saknas för tre projekt på områdena 1.1, 2.3 respektive 3.2.1. Total- och genomsnittsbelopp har beräknats för de projekt för vilka uppgifterna fanns tillgängliga.

>Plats för tabell>

(Källa: extern utvärdering)