MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN - Strukturella indikatorer

SAMMANFATTNING

>Plats för tabell>

Strukturella indikatorer

I. Bakgrund

1. Vid Europeiska rådets extra möte i mars 2000 lade unionen fast "ett nytt strategiskt mål för nästa decennium, nämligen att bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning."(punkt 5 i ordförandeskapets slutsatser). Vid Europeiska rådets möte i Lissabon konstaterades behovet av att regelbundet diskutera och utvärdera de framsteg som har gjorts med att uppnå detta mål på grundval av gemensamt fastlagda strukturella indikatorer. I detta syfte uppmanade Europeiska rådet (punkt 36) "... kommissionen att utarbeta en årlig sammanfattande rapport om de framsteg som gjorts på grundval av de strukturella indikatorer som man skall enas om i fråga om sysselsättning, innovation, ekonomisk reform och social sammanhållning."

2. Som svar på denna begäran antog kommissionen den 27 september 2000 en uppsättning om 35 strukturella indikatorer, vilka låg till grund för en överenskommelse med rådet. De strukturella indikatorerna användes i kommissionens sammanfattande rapport som lades fram vid toppmötet i Stockholm. Indikatorerna visade sig vara användbara för att visa områden där det krävs fler åtgärder och för att mäta de framsteg som gjorts för att nå målen fastlagda i Lissabon.

3. Vid Europeiska rådets möte i Stockholm i mars 2001 diskuterades på grundval av kommissionens sammanfattande rapport och de strukturella indikatorerna "hur den europeiska modellen skall moderniseras och hur unionens strategiska mål för det kommande decenniet skall uppnås i enlighet med beslutet i Lissabon" (punkt 2). På grundval av denna diskussion fastställdes i Stockholm ett flertal nya prioriteringar för de strukturella indikatorerna. Europeiska rådet i Stockholm uppmanade rådet att förbättra övervakningen av åtgärder för att främja social delaktighet och krävde att institutionerna skulle komma överens om indikatorer för bekämpande av socialt utanförskap före slutet av 2001. Europeiska rådet i Stockholm uppmanade även rådet och kommissionen att utveckla indikatorer på tillgången till barnomsorg och om arbetskvalitet samt att säkerställa att det inte föreligger några diskriminerande löneskillnader mellan män och kvinnor.

4. Europeiska rådet enades vid sitt möte i Göteborg i juni 2001 om "en strategi för hållbar utveckling som kompletterar unionens politiska åtagande om ekonomisk och social förnyelse, lägger till en tredje miljödimension till Lissabonstrategin " (punkt 20). I slutsatserna från Göteborg betonas fyra huvudområden inom hållbar utveckling: att bekämpa klimatförändringen, att säkerställa miljomässigt hållbara transporter, att tackla hoten mot folkhälsan och att tillvarata naturtillgångarna på ett mer ansvarsfullt sätt. Som ett resultat av att hållbar utveckling integreras med Lissabonprocessen enades man om att kommissionen skulle "utvärdera genomförandet av strategin för hållbar utveckling i sin årliga sammanfattande rapport på grundval av ett antal huvudindikatorer som skall godkännas av rådet i tid för Europeiska rådets möte våren 2002" (punkt 25).

II. Pågående arbete

5. Kommissionens arbete med strukturella indikatorer sedan Europeiska rådets möte i Stockholm har haft följande tre huvudinriktningar:

(i) Att ytterligare förbättra kvaliteten på de indikatorer som användes i sammanfattningsrapporten 2001.

(ii) Att utarbeta exakta definitioner och uppgifter för de indikatorer som man har kommit överens om att utveckla.

(iii) Att bedöma om urvalet av indikator behöver ses över med hänsyn till det arbete som gjorts med de indikatorer som är under utveckling och till de politiska prioriteringar som lades fast av Europeiska rådet i Stockholm och Göteborg.

6. Att förbättra kvaliteten på indikatorerna innebär att alla slutsatser som dras på grundval av uppgifterna i sammanfattningsrapporten blir mer tillförlitliga säkrare. Eurostat har arbetat tillsammans med andra tjänstegrenar vid kommissionen och med medlemsstaternas statistikkontor för att förbättra indikatorernas kvalitet. Eurostat har genomfört kvalitetsgranskningar för var och en av indikatorerna varvid många olika kvalitetsaspekter har bedömts, exempelvis aktualitet, relevans, jämförbarhet, antal länder som täcks och längden av tidsserierna. Sedan februari 2000 har förbättringar redan genomförts för ungefär två tredjedelar av de strukturella indikatorerna. Beträffande spridningen av uppgifter har Eurostat byggt en webbplats för allmänheten som innehåller alla tillgängliga uppgifter från 1991 till 2000 om de strukturella indikatorer som användes i 2001 års sammanfattningsrapport.

7. Detta meddelande speglar de viktigaste resultaten av kommissionens arbete med strukturella indikatorer under det senaste året. I avsnitt III redovisas de viktigaste principerna för den nya sammansättningen av indikatorer. I avsnitt IV presenteras den nya uppsättningen av strukturella indikatorer tillsammans med förklaringar om varför nya indikatorer har tagits in i årets urval och varför vissa indikatorer har behövt uteslutas. I avsnitt V redogörs slutligen för det arbete som kommissionen har gjort för att utveckla nya indikatorer sedan förra året. Ytterligare detaljer samt den nya förteckningen över de indikatorer som är under utveckling redovisas i bilaga 3.

III. Principer för den nya sammansättningen av indikatorer

8. Detta är det andra året i rad som kommissionen har valt en uppsättning strukturella indikatorer. Det finns en hög grad av stabilitet i sammansättningen av indikatorer så att det skall vara möjligt att följa upp utvecklingen över tiden enligt rådets krav. Denna stabilitet är lämplig ocksåeftersom de flesta strukturella problem vanligtvis visar sig vara relativt ihållande. Samtidigt blir det möjligt att undan för undan förbättra indikatorernas tillförlitlighet och kvalitet. Om man ändrade indikatorerna från år till år skulle den uppgiften bli mycket svårare för såväl Eurostat som de nationella statistikkontoren.

9. Det har även funnits flexibilitet i sammansättningen av indikatorer eftersom nya prioriteringar har fastställts och bättre indikatorer har blivit tillgängliga. Detta har dock balanserats av behovet av en tillräcklig grad av kontinuitet för att se till att en konsekvent och välgrundad bedömning av framstegen mot de mål som lades fast i Lissabon och Göteborg kan göras i sammanfattningsrapporten varje år.

10. Den mest genomgripande förändringen med årets uppsättning av strukturella indikatorer är att ett femte område har tillkommit, nämligen miljö. Indikatorerna inom detta område täcker de fyra aspekter av hållbar utveckling som behandlades på Europeiska rådets möte i Göteborg (nämligen att motverka klimatförändringar, att se till att det finns miljömässigt hållbara transporter, att avvärja hot mot folkhälsan och att förvalta naturresurserna på ett mer ansvarsfullt sätt).

11. Antalet indikatorer bör även i fortsättningen begränsas, i syfte att kunna uttrycka tydliga, enkla och fokuserade budskap om vilka åtgärder som bör vidtas, men indikatorerna måste också vara balanserade för att återspegla den lika stora betydelse som både i Lissabon och Göteborg lades vid områdena sysselsättning, innovation och forskning, ekonomiska reformer, social sammanhållning och miljö. I detta syfte redovisas i detta meddelande 36 indikatorer, ett antal som är nästan oförändrat jämfört med förra året trots att ett nytt område om miljö har integrerats med de andra. Det finns sex indikatorer för varje område för att alla politikområden ska kunna behandlas lika ingående.

12. Varje ny indikator skall hämtas från den uppsättning indikatorer som kommissionen har arbetat med sedan toppmötet i Stockholm. Dessa nya indikatorer bör dessutom hämtas från de olika jämförelseprocesser mellan indikatorer som pågår på sektornivå. Det är viktigt att se till att dessa sektoriella förfaranden stämmer överens med de övergripande strukturella indikatorerna.

13. Alla nya indikatorer skall även uppfylla de kriterier som användes för det ursprungliga valet av indikatorer. Indikatorerna skall vara 1) enkla att läsa och att förstå, 2) politiskt relevanta, 3) konsistenta sinsemellan, 4) tillgängliga i rätt tid, 5) jämförbara mellan medlemsstater och i möjligaste mån med andra länder, 6) hämtade från tillförlitliga källor och 7) skall inte utgöra en alltför stor börda för medlemsstater och uppgiftslämnare.

14. Slutligen bör nämnas att de strukturella indikatorerna för 2002 års sammanfattningsrapport inte kommer att omfatta kandidatländerna. Eurostat arbetar dock redan tillsammans med kandidatländernas statistikkontor på att förbättra tillgången och kvaliteten på dessa länders strukturella indikatorer. Genom detta arbete skall kandidatländerna kunna integreras i de strukturella indikatorerna från och med 2003 enligt kraven från Europeiska rådets möte i Göteborg.

IV. Den nya uppsättningen indikatorer

15. Den nya uppsättningen indikatorer har utformats i enlighet med de principer som redovisats ovan. Sammanlagt nio indikatorer har tillkommit och åtta indikatorer har strukits. De flesta förändringarna är ett resultat av att politikområdet miljö har lagts till. På detta sätt återspeglas de tre dimensionerna av hållbar utveckling (social, ekonomisk, miljömässig) i hela uppsättningen av indikatorer.

16. Urvalet innehåller även nya indikatorer för vilka man har kommit tillräckligt långt med att utveckla datauppgifter, som "marknadsstruktur i nätverksbranscher" samt inom områden där nya politiska prioriteringar har uppstått, som "löneskillnad mellan kvinnor och män" och "arbetskvalitet". Alla nya indikatorer som har tillkommit har underkastats de kvalitetskriterier som anges i avsnitt III ovan.

17. När nya indikatorer har tagits in i urvalet har det varit nödvändigt att avlägsna några från förra årets urval. Detta har varit en svår process eftersom även förra årets indikatorer hade valts på grundval av strikta kvalitetskriterier. Indikatorer avlägsnades dock när de hade blivit politiskt mindre relevanta jämfört med den nya indikatorn som tillkommit, när de i någon mån överlappade en annan indikator i urvalet eller i fallet då tvivel hade uppstått gällande uppgifternas kvalitet.

Allmän ekonomisk bakgrund

18. Indikatorerna för den allmänna ekonomiska bakgrunden belyser det allmänna ekonomiska läget i den miljö där strukturreformerna äger rum. I det nya urvalet har indikatorn för den offentliga sektorns skuld tagits bort för att den i viss mån överlappar indikatorn konjunkturrensat saldo i de offentliga finanserna, vilken också är ett mått på utvecklingen av den offentliga sektorns finanser. Indikatorn på ekonomins energiintensitet har flyttats till det nya området miljö eftersom det är en mer passande ingruppering för den. Indikatorn arbetslöshet har flyttats från området sysselsättning till de allmänna ekonomiska bakgrundsindikatorerna (se punkt 23 nedan).

Sysselsättning

19. Indikatorerna för sysselsättning tar upp flera av de viktigaste målen från Europeiska rådets möte i Lissabon, nämligen att öka sysselsättningen i unionen, betydelsen av lika möjligheter för män och kvinnor samt betydelsen av en aktiv sysselsättningspolitik, t. ex. att fokusera på livslångt lärande.

20. I det nya urvalet har indikatorn löneskillnad mellan kvinnor och män lagts till, eftersom det vid Europeiska rådets möte i Stockholm ställdes krav på att "säkerställa att det inte föreligger några diskriminerande löneskillnader mellan kvinnor och män." För att få ytterligare information i analysen av löneskillnaderna mellan kvinnor och män skall ytterligare arbete utföras gällande kommer uppgifter om kvinnors och mäns löner anpassade efter faktorer som ålder, utbildning/kompetensnivå, yrke, erfarenhet och sektor.

21. I det nya urvalet har en indikator på arbetskvalitet tillkommit, eftersom stor vikt lades vid denna fråga vid Europeiska rådets möte i Stockholm. Den särskilda indikatorn för olyckor på arbetsplatsen har valts eftersom hälsa och säkerhet i arbetet är en grundläggande aspekt av kvalitet i arbetet, som framhålls i kommissionens meddelande "Sysselsättningspolitik och socialpolitik - En ram för investeringar i kvalitet" [1]. Andra indikatorer på arbetskvalitet, som "livslångt lärande", fanns dock redan med i urvalet av strukturella indikatorer.

[1] (KOM(2001) 313 slutlig)

22. Sysselsättningsgraden för kvinnor har slagits ihop med den allmänna sysselsättningsgraden eftersom det har beslutats att alla sysselsättnings- och arbetslöshetssiffror skall delas upp mellan kvinnor och män i sammanfattningsrapporten. På det sättet undviks överlappning mellan två indikatorer. Uppdelning av uppgifterna för kvinnor och män skulle även kunna tänkas för andra strukturella indikatorer, exempelvis indikatorerna på social sammanhållning, förutsatt att tillförlitliga uppgifter finns tillgängliga. Detta är en fråga som måste utredas vidare.

23. Arbetslösheten har flyttats till området allmän ekonomisk bakgrund, eftersom det är en indikator som allmänt används som mått på det ekonomiska läget. Det ansågs därför lämpligare att granska arbetslösheten tillsammans med andra allmänna ekonomiska bakgrundsindikatorer som BNP-tillväxt och inflation, för att belysa det allmänna ekonomiska läget i den miljö där strukturreformerna äger rum.

24. Definitionen av skattesatser för låglönearbetare har ändrats till familjetypen: "en ensamstående person som tjänar 67 % av en genomsnittlig industriarbetares lön" [2]. Den familjetypen är lämpligare för att bedöma vilka nackdelar eller fördelar med att anställa arbetskraft som skapas för en arbetsgivare genom skattesystemet eftersom arbetsgivare anställer individer utan hänsyn till deras familjesituation och eftersom det inte finns några stora variationer i skatter och sociala avgifter mellan olika typer av familjer. Dessutom speglar tröskelvärdet 67 % av vad en genomsnittlig industriarbetare tjänar bättre denna indikators inriktning på enskilda låglönearbetare än en familjetyp definierad som ett gift par där den ena parten arbetar och tjänar 100 % av vad en genomsnittlig industriarbetare tjänar.

[2] Den tidigare definitionen var den skattesats som tillämpades på ett gift par (med bara en arbetande partner som tjänar 100 % av vad en genomsnittlig industriarbetare tjänar) med två barn (båda mellan 5 och 12 år gamla).

Innovation och forskning

25. Indikatorerna på forskning och innovation speglar den betoning som vid toppmötet i Lissabon lades vid övergången till en kunskapsbaserad ekonomi genom en bättre politik för FoU, utbildning och informationssamhället.

26. I det nya urvalet har en indikator lagts till för att mäta antalet doktorer i naturvetenskapliga och tekniska ämnen. I den kunskapsbaserade ekonomin är tillgången på välutbildad arbetskraft avgörande för utveckling och spridning av kunskap. Nya doktorer i naturvetenskapliga och tekniska ämnen vid universiteten utgör ett mått på den framtida kapaciteten i fråga om resurser för att skapa, sprida, förstå och använda ny kunskap.

27. Indikatorn på utgifter för informations- och kommunikationsteknik har utelämnats från förra årets urval, eftersom det har dykt upp tvivel om uppgifternas kvalitet och om de resultat indikatorn visar på. t sedan det förra meddelandet. Indikatorn är exempelvis alltför brett definierad för att kunna utgöra en bra indikator på investeringar i informations- och kommunikationsteknik eftersom den blandar utgifter för investeringar och utgifter för konsumentprodukter. Detta kan göra jämförelsen mellan länder i viss mån vilseledande, eftersom investeringar i informations- och kommunikationsteknik onekligen har större betydelse för den framtida utvecklingen av den kunskapsbaserade ekonomin. Särskilt vissa medlemsstater med relativt stor privat konsumtion skulle se ut att klara sig bättre i jämförelsen med andra medlemsstater där utgifterna är på en liknande nivå, men mer investeringsinriktade. Eftersom investeringar i informations- och kommunikationsteknik är en viktig indikator, har den dock tagits med i den nya förteckningen över indikatorer att vidareutveckla (se bilaga 3).

28. Indikatorn på export av högteknologiska produkter har också tagits bort från urvalet. Denna indikator ger visserligen ett användbart mått på ett lands komparativa fördel inom innovativa industrigrenar, men man kan invända att valet av vilka produkter som skall räknas som högteknologiska måste bli tämligen subjektivt och att i teorin inte alla länder önskar specialisera sig på export av högteknologi om deras komparativa fördel är en helt annan.

29. Inom området innovation och forskning har arbetet redan påbörjats med att utveckla sammansatta indikatorer i syfte att mäta EU:s övergång till en kunskapsbaserad ekonomi. Man arbetar särskilt på två sammansatta indikatorer, nämligen "investeringar i den kunskapsbaserade ekonomin" och "resultat i övergången till den kunskapsbaserade ekonomin".

Ekonomiska reformer

30. Indikatorerna inom området ekonomiska reformer är ett uttryck för att Europeiska rådet vid sitt möte i Lissabon betonade reformer av produkt- och kapitalmarknaderna. Med hjälp av dessa indikatorer analyseras marknadsintegration, hur långt länderna har kommit med liberaliseringsprocessen inom nätverksbranscherna och möjliga störningar i produktmarknadernas funktion som kan uppstå genom offentlig intervention.

31. En indikator på nätverkbranschernas marknadsstruktur har tillkommit i det nya urvalet, för att mäta i hur hög grad liberalisering har ökat konkurrensen i nätverksbranscherna. Den indikator som valts ger ett mått på hur stor marknadsandel de tidigare monopolföretagen från tiden före liberaliseringen har förlorat till följd av att nya konkurrenter har kommit in på marknaden. Denna indikator kompletterar indikatorn på priser inom nätverksbranscherna genom att den ger en viss förklaring till prisutvecklingen. Kvaliteten på denna indikator behöver ökas ytterligare, vilket kommer att kräva ett nära samarbete mellan Eurostat och de nationella statistikkontoren för att förbättra uppgifternas täckning och jämförbarhet. [3]

[3] Huruvida denna indikator kommer att ingå i urvalet är villkorat med att medlemsstaterna tillhandahåller uppgifter.

32. Indikatorn på handelsintegration har avlägsnats ur det nya urvalet eftersom den visserligen ger ett användbart mått på marknadsintegration men samtidigt i viss mån överlappar den information som finns inom indikatorn "relativa prisnivåer". Företagsinvesteringar har uteslutits från det nya urvalet eftersom det inte utgör ett direkt mått på framsteg i ekonomiska reformer och därför är mindre politiskt relevant.

Social sammanhållning

33. Indikatorerna inom området social sammanhållning ger ett mått på nivån och varaktigheten av fattigdom och ojämn inkomstfördelning samt den med detta sammanhängande risken för socialt utanförskap, i enlighet med den höga prioritet vid social sammanhållning som lades vid toppmötet i Lissabon. Även i Stockholm krävde Europeiska rådet förbättringar i övervakningen av åtgärder som vidtas för att främja social delaktighet.

34. Indikatorn på arbetslösa hushåll har uteslutits från det nya urvalet eftersom den ger ett mått på hur utsatta hela hushåll är att hamna under fattigdomsgränsen och att drabbas av socialt utanförskap på grund av arbetslöshet och därigenom i viss mån överlappar den information som kan utläsas ur indikatorerna "andel under fattigdomsgränsen" och "varaktig fattigdom".

Miljö

35. En samling av sex nya indikatorer för miljöskydd har inkluderats i det nya urvalet till följd av slutsatserna från Europeiska rådets möte i Göteborg. Två indikatorer om kampen mot klimatförändringar har lagts till. Utsläpp av växthusgaser har valts eftersom det finns vetenskapliga bevis på att ökningar av koncentrationen av växthusgaser i atmosfären (främst beroende på mänsklig verksamhet) leder till klimatförändringar. Uppvärmning, tjänster, industri och transport medför höga krav på energiproduktion och raffinerad olja och konsumerar merparten av jordens fossila bränslen med motsvarande utsläpp av växthusgaser som följd. Ekonomins energiintensitet har tagits med eftersom en effektivare energianvändning är avgörande för klimatförändringspolitiken

36. Två indikatorer har lagts till om hållbara transporter. Transportvolymen i förhållande till BNP övervakar att sambandet bryts mellan real BNP-tillväxt och transporttillväxt, vilket är ett mål i strategin för hållbar utveckling. Två tidsserier redovisas, en för godstransport och en för passagerartransport. Arbete pågår med att förbättra dessa indikatorer så att de ger mer exakt information om fordonstrafiken vilket ger ett bättre mått på effekten för hållbar utveckling. Transportströmmarnas fördelning analyserar övergången från väg- och flygtransporter till järnvägs- och sjötransporter samt kollektivtrafik, vilket är ett mål som anges i slutsatserna från Europeiska rådets möte i Göteborg om strategin för hållbar utveckling.

37. Luftkvalitet i tätorter har valts som en indikator på ett av miljöhoten mot folkhälsan. Ren luft i städerna, där nästan 80 % av Europas befolkning bor, är en viktig utslagsgivande faktor för folkhälsa. Indikatorn är baserad på det genomsnittliga antal dagar som vissa utvalda miljöfarliga ämnen i luften överskrider fastlagda gränsvärden i tätortsområden.

38. En indikator om en effektivare förvaltning av naturresurser har lagts till. Indikatorn på insamlat, nedgrävt och bränt kommunalt avfall speglar samhällets produktions- och konsumtionsmönster. Målet att förvalta naturresurserna på ett mer ansvarsfullt sätt bör speglas i en minskning av avfallsmängden och en maximering av återvinning och återanvändning. För närvarande är tillgången på uppgifter om återvinning och återanvändning bristfällig, men täckningen kommer att bli bättre i framtiden.

V. Indikatorer under utveckling

39. I förra årets meddelande från kommissionen om strukturella indikatorer redovisades 13 indikatorer under utveckling. Sedan meddelandet offentliggjordes i september 2000 och särskilt sedan Europeiska rådets möte i Stockholm i mars 2001, har kommissionen gjort stora framsteg i arbetet med att utveckla dessa indikatorer.

40. För att se till att kommissionens resurser inte splittras för mycket blev det beslutat att uppmärksamheten skulle koncentreras på att utveckla indikatorer inom följande områden: Potentiell produktionsvolym, arbetskvalitet, effektiv marginalskattesats och genomsnittlig skattesats, företagsdemografi, kunskapsekonomin, e-samhället (särskilt e-förvaltning), företagsregistrering, marknadsstruktur inom nätverksbranscher, social sammanhållning och miljöskydd. Dessa områden valdes på grundval av de prioriteringar som definierades i kommissionens meddelande från förra året och de som betonades av ministerrådet. Indikatorer utvecklas särskilt i enlighet med de prioriteringar som angavs vid Europeiska rådets möten i Stockholm och Göteborg inom sådana områden som arbetskvalitet, barnomsorg, diskriminerande löneskillnader mellan kvinnor och män och i synnerhet hållbar utveckling. Ett sammandrag av de framsteg som gjorts inom vart och ett av dessa områden ges i bilaga 3.

41. Kommissionen överväger också en metod som bygger på sammansatta indikatorer. Sådana indikatorer används redan i några av de mer detaljerade sektoriella förfarandena, som resultattavlan över innovationer. Sammansatta indikatorer beräknas genom att man viktar ihop ett antal noga utvalda indikatorer för att få fram en översikt över varje medlemsstats framsteg inom ett visst politikområde. Sammansatta indikatorer skulle ha fördelen att ge en bredare informationstäckning än vad som ryms i den nuvarande uppsättningen strukturella indikatorer och de skulle även göra det möjligt att minska antalet indikatorer som redovisas. Sammansatta indikatorer uppmuntrar emellertid till mycket långtgående ekonomisk-politiska tolkningar och de behöver därför vara tillförlitliga och baserade på en säker metodik. Mer arbete krävs därför för att utveckla sådana indikatorer, för att undersöka hur de skulle kunna integreras med övriga strukturella indikatorer och för att bedöma konsekvenserna av de tolkningar de ger upphov till.

BILAGA 1 - INDIKATORER FÖR SAMMANFATTNINGSRAPPORTEN 2002

>Plats för tabell>

Nya indikatorer är markerade med fetstil

BILAGA 2 - SAMMANFATTNING AV FÖRÄNDRINGAR I LISTAN ÖVER STRUKTURELLA INDIKATORER

>Plats för tabell>

Märk: "Arbetslöshet" har flyttats från sysselsättning till allmän ekonomisk bakgrund. "Ekonomins energiintensitet" har flyttats från allmän ekonomisk bakgrund till miljö.

BILAGA 3 - INDIKATORER UNDER UTVECKLING

1. Sedan förra årets meddelande om strukturella indikatorer offentliggjordes i september 2000 och särskilt sedan Europeiska rådets möte i Stockholm i mars 2001 har kommissionen kommit långt i sitt arbete med att utveckla indikatorer.

2. I denna bilaga redogörs för de framsteg som gjorts inom de underområden som kommissionens arbete har fokuserats på, nämligen potentiell produktionsvolym, arbetskvalitet, effektiv marginalskattesats, företagsdemografi, e-samhället, företagsregistrering, marknadsstruktur i nätverksbranscher, social sammanhållning och hållbar utveckling. I denna bilaga redovisas även den nya listan över indikatorer att utveckla.

3. Kommissionen överväger även att utveckla sammansatta indikatorer. Framsteg har gjorts inom området innovation och forskning med två sammansatta indikatorer: "investeringar i kunskapsbaserad ekonomi" och "resultat under alt gällande * övergången till en kunskapsbaserad ekonomi" och arbetet bör vara avslutat inför sammanfattningsrapporten 2003. Det krävs ytterligare arbete för att bedöma hur tillförlitliga de sammansatta indikatorerna är, för att undersöka hur de kan integreras med övriga indikatorer och för att avgöra hur konsekventa de politiska tolkningarna är av dessa indikatorer.

Allmän ekonomisk bakgrund

4. I kommissionens arbete med att utarbeta en indikator på potentiell produktionsvolym föredras en metod som inbegriper en produktionsfunktion snarare än en statistisk metod. Men även om enighet i frågan om exakt metodik är på väg att uppnås kommer ingen indikator att finnas tillgänglig i tid för sammanfattningsrapporten 2002.

Sysselsättning

5. En omfattande mängd indikatorer på arbetskvalitet har utarbetats för Europeiska rådets möte i Laeken som en del av ett parallellt förfarande. En av dessa indikatorer, "livslångt lärande", fanns redan med i förra årets urval. Ytterligare fyra indikatorer har föreslagits för att ingå i de strukturella indikatorerna detta år och "arbetsolyckor - dödliga och allvarliga", och "löneskillnaden mellan kvinnor och män" har tagits med på listan. För att få ytterligare information för att analysera löneskillnaderna mellan kvinnor och män ,kommer mer arbete att utforas gällande uppgifter om kvinnors och mäns löner anpassade efter faktorer som ålder, utbildning/kompetensnivå, yrke, erfarenhet och sektor.

6. Indikatorer för den "effektiva marginalskattesatsen" och den effektiva genomsnittliga skattesatsen håller på att utarbetas med teknisk hjälp från OECD. Dessa indikatorer är främst inriktade på att identifiera fattigdoms- respektive arbetslöshetsfällor. Uppgifter från 1999 förväntas dock inte finnas tillgängliga i tid för sammanfattningsrapporten 2002.

Innovation och forskning

7. Tre indikatorer har utvecklats för e-samhället. För att komplettera den befintliga indikatorn på nivån intrenettillgång, offentliggjordes en första omgång uppgifter om "skolelevers tillgång till datorer med Internet-anslutning" i juni 2001. Eftersom över 90 % av skolorna i EU nu har Internet-anslutning kommer denna nya indikator att på ett mer rättvisande sätt kunna mäta den faktiska graden av tillgång till Internet hos skoleleverna. Den andra indikatorn "e-förvaltning" definieras som den genomsnittliga procentuella användningen av 20 grundläggande offentliga tjänster via Internet. Eftersom de slutgiltiga undersökningsresultaten för denna indikator inte kommer att finnas tillgängliga förrän i november 2001 har det inte varit möjligt att bedöma uppgifternas kvalitet eller att ta med indikatorn i årets sammanfattningsrapport. E-förvaltning har därför tagits med som en indikator att utveckla. Pilotuppgifter för indikatorn "andel av omsättningen som genererats via e-handel" (e-handel avseende såväl B2B som B2C) kommer att finnas tillgängliga i oktober 2001, och fullständiga uppgifter för år 2001 kommer att finnas i september 2002. Det handlar alltså åter om en indikator som inte har kunnat behandlas i årets sammanfattningsrapport, utan som i stället har definierats som en indikator att utveckla.

Ekonomiska reformer

8. Vad gäller marknadsstrukturen i nätverksbranscherna har uppgifter samlats in från kommissionen och, via Eurostat, från de nationella statistikkontoren. Uppgifternas kvalitet varierar från en bransch till en annan och beroende på vilken exakt definitionen som används för den valda indikatorn. Tillräckligt många uppgifter av tillräckligt bra kvalitet har dock samlats in beträffande "de tidigare monopolföretagens marknadsandel" för att denna faktor skall kunna tas med som indikator i årets urval. Ytterligare arbete för att förbättra kvaliteten på indikatorerna inom detta område, i nära samarbete med Eurostat och de nationella statistikkontoren, kommer att krävas i framtiden.

9. Beträffande företagsdemografi, harmoniserade uppgifter om nystartade företag och "överlevnadsandel hos nystartade företag", skall dessa finnas tillgängliga för de flesta medlemsstater i slutet av 2002 och för samtliga medlemsstater under 2003. På grund av tekniska problem kommer uppgifter om "företagsdöd" inte att finnas tillgängliga förrän till 2004 års sammanfattningsrapport.

10. Indikatorer för företagsregistrering utvecklas inom ramen för BEST-förfarandet inom det fleråriga programmet för företag och företagsamhet. Uppgifter från denna övning om "den tid det tar att registrera ett privat aktiebolag", "kostnaden för att registrera ett privat aktiebolag" "det sammanlagda antalet förfaranden som krävs för att registrera ett privat aktiebolag" och "minimikraven på kapital för att få registrera ett privat aktiebolag" skall finnas tillgängliga i mars 2002.

Social sammanhållning

11. Kommittén för socialt skydd har betonat den mångdimensionella aspekten av socialt utanförskap. Arbete pågår för att utveckla lämpliga indikatorer på exempelvis hälsa och socio-ekonomisk situation, bostad och levnadsvillkor. Framsteg har även gjorts när det gäller att samla in mer aktuella uppgifter från Europeiska gemenskapens hushållsundersökning (ECHP). För sammanfattningsrapporten 2002 kommer uppgifter för 1998 att vara de senaste tillgängliga, vilket förkortar eftersläpningen med ett år jämfört med förra året. I framtiden kommer sådana indikatorer att baseras på den nya "Statistik över inkomst och levnadsvillkor" (EU-SILC), som förväntas kunna tillhandahålla uppgifter som bara är två år gamla. Indikatorer på barnomsorg är också under utarbetande genom att man exempelvis ser över det frågeformulär som används för EU:s arbetskraftsundersökning, men uppgifterna kommer inte att finnas tillgängliga i tid för sammanfattningsrapporten 2002.

Ny uppsättning indikatorer att utveckla

12. I det tidigare avsnittet beskrevs de områden där betydande framsteg har gjorts under det senaste året. I detta avsnitt redovisas den aktuella uppsättning med indikatorer som ska utvecklas enligt nedan. Denna nya uppsättning består av indikatorer som har bibehållits från förra året eftersom de inte var klara i tid för att kunna komma i fråga för detta årets urval, trots att arbetet med att utveckla dem har fortskridit väl. Detta gäller potentiell produktionsvolym, effektiv marginalskattesats, företagsdemografi, e-handel och företagsregistrering. Några av de övriga indikatorerna har bibehållits från förra året eftersom kommissionen har koncentrerat sig på att utveckla ett hanterbart antal indikatorer och därför inte har ägnat mycket arbete åt dem.

13. En ny indikator att utveckla har lagts till inom området möjligheter till barnomsorg, på begäran av toppmötet i Stockholm, där utveckling av indikatorer inom detta område efterlystes. En indikator på e-förvaltning har lagts till för att spegla den politiska prioritering som har gjorts av denna indikator av rådet (inre marknaden) och stora framsteg med att utveckla den har redan gjorts. Indikatorn investeringar i informations- och kommunikationsteknik har tagits med på listan över indikatorer att utveckla, eftersom den på grund av tekniska problem fick tas bort från urvalet. Finansiell integration har tagits med, vilket motiveras av behovet av en bättre indikator på integration av finansmarknader än "kapital som anskaffas på aktiemarknaden", en faktor som påverkas starkt av konjunkturläget. Sex indikatorer att utveckla har föreslagits för det nya området miljö. Detta kan hänföras till att detta område nyligen har lagts till de strukturella indikatorerna och att indikatorer inom detta område fortfarande är relativt underutvecklade jämfört med de andra områdena. Inom detta område motiveras indikatorn på förväntad återstående livslängd utan funktionshinder av att en god hälsa är av största betydelse för ett produktivt, tillfredsställande och oberoende liv.

>Plats för tabell>

Indikatorer där framsteg har gjorts är markerade med kursiv stil.

BILAGA 4 - Definition, källa, tillgänglighet och politiskt mål bakom urvalet av indikatorer

Allmän ekonomisk bakgrund

>Plats för tabell>

* Med "tidsserier" avses de år för vilka det finns tillgängliga uppgifter i de flesta medlemsstater.

(I) Sysselsättning

>Plats för tabell>

(II) Innovation och forskning

>Plats för tabell>

(III) Ekonomiska reformer

>Plats för tabell>

(IV) Social sammanhållning

>Plats för tabell>

(V) Miljö

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>