52001DC0301

Kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om genomförande av EU:s handlingsplan för narkotikabekämpning (2000-2004) /* KOM/2001/0301 slutlig */


KOMMISSIONENS MEDDELANDE TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET om genomförande av EU:s handlingsplan för narkotikabekämpning (2000-2004)

1. Inledning

Eftersom narkotikamissbruket och den olagliga narkotikahandeln fortfarande är omfattande och mot bakgrund av de negativa samhällseffekterna av narkotikarelaterad brottslighet, hälsoproblem och social utslagning, har narkotikabekämpningen hög prioritet inom Europeiska unionen. Medborgarna i EU anser också att narkotikabekämpningen bör prioriteras högt i unionen.

Det har nyligen gjorts stora framsteg i och med att EU:s narkotikastrategi för 2000-2004 antogs på Europeiska rådets möte i Helsingfors. Vid Europeiska rådets möte i Feira omformades EU:s narkotikastrategi till en detaljerad handlingsplan för narkotikabekämpning i EU (2000-2004). I denna plan fastställs vilka åtgärder som EU-institutionerna och medlemsstaterna skall vidta under de närmaste fem åren, både för att minska både utbud och efterfrågan. Dessutom framhålls behovet av internationellt samarbete liksom av effektiv information, utvärdering och samordning på alla nivåer. Strategin och handlingsplanen syftar till följande:

- Att tillhandahålla riktlinjer för alla aktörer inom EU när de fastställer sina prioriteringar på narkotikaområdet under de närmaste fem åren.

- Att säkerställa att det från hög nivå ges tillräckligt med stöd för narkotikabekämpningen, trots att frågan är komplicerad och sammansatt.

- Att tillhandahålla en solid grund för utvärderingar, som skall genomföras dels efter halva tiden (2002), dels då kommissionen slutfört EU:s narkotikabekämpningsverksamhet för denna femårsperiod.

I strategin fastställs elva allmänna syften och sex huvudmål för EU under denna period [1], och dessutom behandlas vissa av de aktuella frågorna. I handlingsplanen omvandlas strategins syften och mål till ungefär 100 konkreta åtgärder som bör vidtas under den aktuella period då strategin genomförs.

[1] Strategins elva allmänna syften är följande: a) Att se till att narkotikafrågan fortsätter att vara ett prioriterat område för EU, b) att se till att insatser utvärderas, c) att behålla EU:s väl avvägda narkotikastrategi, d) att ge större prioritet åt såväl förebyggande åtgärder och minskning av efterfrågan som minskning av de negativa följderna av narkotikamissbruk, e) att förstärka kampen mot olaglig narkotikahandel och intensifiera polissamarbetet mellan medlemsstaterna, f) att främja samarbete mellan flera organ och deltagande från det civila samhällets sida, g) att fullt ut utnyttja de nya möjligheter som erbjuds genom Amsterdamfördraget, särskilt artikel 31 e om minimiregler på området olaglig narkotikahandel, h) att säkerställa insamling och spridning av tillförlitliga och jämförbara uppgifter om förekomsten av narkotika i EU, i) att gradvis integrera kandidatländerna och intensifiera det internationella samarbetet, j) att främja internationellt samarbete på grundval av de riktlinjer som antogs vid UNGASS och k) att betona att det behövs tillräckliga resurser för att framgångsrikt genomföra strategin.

Syftet med meddelandet, som grundas på bidrag från kommissionen, Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN) och Europol, är att se till att Europeiska unionen inom de fastställda tidsramarna kan fullgöra de omfattande uppgifter som anges i handlingsplanen för narkotikabekämpning. I meddelandet

(i) föreslås en uppföljningstabell för övervakning av framsteg vid genomförandet av handlingsplanen,

(ii) beskrivs i stora drag den metod som kommissionen tänker tillämpa vid utvärderingar av narkotikastrategin och handlingsplanen,

(iii) anges hur kommissionen tänker se till att kandidatländerna på ett så effektivt sätt som möjligt tar itu med narkotikaproblemet och föreslås att kommissionen upprättar en databas över all EU-verksamhet som kommissionen eller medlemsstaterna finansierar i kandidatländerna,

(iv) föreslås att EU undersöker hur man på bästa sätt kan förbättra utbytet av information om projekt i länder som inte ansökt om EU-medlemskap. Denna information bör utgöra grunden för de årliga diskussionerna om internationellt samarbete i narkotikafrågor,

(v) undersöks hur samordningen kan förbättras på EU-nivå.

2. Övervakning av framsteg vid genomförandet av EU:s handlingsplan för narkotikabekämpning

I EU:s handlingsplan för narkotikabekämpning betonas att det behövs en global, sektorsövergripande och integrerad strategi med åtgärder på följande fyra områden: (i) minskad efterfrågan, (ii) minskad tillgång och bekämpning av olaglig narkotikahandel, (iii) internationellt samarbete, och (iv) samordning på nationell nivå och på EU-nivå.

Kommissionen har utarbetat en uppföljningstabell (se bilaga 1) för att kunna kontrollera att den verksamhet som fastställs i handlingsplanen genomförs inom tidsramarna och för att kunna övervaka framstegen. Både ECNN och Europol har hjälpt till att utarbeta denna tabell. För varje verksamhetsområde i handlingsplanen som kräver att kommissionen, ECNN eller Europol vidtar åtgärder, registreras i tabellen den aktuella situationen, tidsramar för åtgärden och prioriteringar.

Kommissionen anser att alla berörda aktörer gemensamt bör använda uppföljningstabellen för att man skall kunna övervaka alla de åtgärder som fastställs i handlingsplanen. Kommissionen uppmuntrar därför övriga aktörer som deltar i genomförandet av handlingsplanen, framför allt medlemsstaterna, att bedriva liknande verksamhet. När uppföljningstabeller väl har utarbetats kommer kommissionen att ta ställning till hur de på bästa sätt kan jämkas samman. Kommissionen anser att det bör utarbetas en enda uppföljningstabell där medlemsstaternas bidrag samlas. Denna tabell kommer att

- utgöra ett flexibelt instrument för registrering och utvärdering av framsteg när det gäller genomförandet av EU:s handlingsplan,

- bidra till en bättre fördelning av mänskliga och ekonomiska resurser för ett effektivt genomförande av handlingsplanen,

- hjälpa alla aktörer att genomföra en utvärdering efter halva tiden och en slutlig utvärdering.

3. Utvärdering av EU:s narkotikastrategi

Enligt narkotikastrategin och handlingsplanen skall kommissionen utvärdera den allmänna narkotikastrategin och dess konsekvenser. I EU:s handlingsplan för narkotikabekämpning fastställs tre utvärderingssteg:

- Steg 1: Utvärdering av i vilken utsträckning den verksamhet som anges i handlingsplanen genomförts.

- Steg 2: Utvärdering av i vilken utsträckning handlingsplanen bidragit till uppnåendet av narkotikastrategins mål.

- Steg 3: Utvärdering av vilka konsekvenser handlingsplanens och strategins åtgärder haft för narkotikasituationen, framför allt sett till strategins sex huvudmål.

I det första steget kommer kommissionen att kunna bedöma vilka framsteg som gjorts när det gäller de åtgärder som fastställs i handlingsplanen, om gemensamma utvärderingsmetoder och uppföljningstabeller används. ECNN håller på att utarbeta gemensamma metodologiska hjälpmedel för att kontrollera narkotikabekämpningen. Det skulle vara mycket bra om alla berörda aktörer använde dessa då de utvärderar sin verksamhet för narkotikabekämpning och då de fyller i sina uppföljningstabeller. På så vis kommer man att kunna jämföra de olika aktörernas resultat inom EU. Uppföljningstabellerna bör uppdateras med jämna mellanrum, framför allt efter halva tiden och då handlingsplanen slutförts.

I det andra steget skall kommissionen jämföra handlingsplanens åtgärder med narkotika strategins mål. På så vis kan man bedöma i vilken utsträckning narkotikastrategins mål har uppnåtts.

I det tredje steget kommer det att göras en bedömning av vilka effekter åtgärderna haft på narkotikasituationen, framför allt när det gäller de huvudmål som fastställs i strategin. För att det skall kunna bedömas om dessa mål har uppnåtts måste kommissionen få information om efterfrågan på narkotika och trender när det gäller utbud. ECNN och Europol bör tillhandahålla denna information.

I bilaga 2 sammanfattas den information som ECNN och dess samarbetsparter kommer att koncentrera sitt arbete på under de närmaste tre åren, särskilt vad gäller de tre första målen. I överensstämmelse med punkt 2.2.2 i handlingsplanen har ECNN och Europol tillsammans upprättat två arbetsgrupper för konsekvensbedömningskriterier. Dessa arbetsgrupper skall, med stöd av medlemsstaternas expertkunnande, fastställa kriterier och metoder som kan utnyttjas vid den slutliga utvärderingen, och de skall se till att ECNN:s och Europols utvärderingsinsatser stämmer överens sinsemellan. Europol arbetar med statistik över narkotikarelaterade brott, och ECNN har koncentrerat sitt arbetsprogram för 2001-2003 på övervakning av förändringar när det gäller brottssituationen genom att fastställa en rad epidemiologiska indikatorer och centrala data. För att det skall bli lättare att göra jämförelser på EU-nivå har ECNN redan utarbetat riktlinjer för hur medlemsstaterna skall använda de fem centrala epidemiologiska indikatorerna [2], som dess styrelse kommer att anta i september 2001. För att de centrala indikatorerna skall kunna användas, vilket bör ske så snart som möjligt, krävs ett starkt engagemang från medlemsstaternas sida.

[2] De viktigaste indikatorerna är följande: - Omfattning och mönster när det gäller allmänhetens narkotikanvändning. - Narkotikamissbrukets utbredning. - Missbrukares efterfrågan på behandling. - Antal narkotikarelaterade dödsfall och dödlighet bland missbrukare. - Förekomst av narkotikarelaterade smittsamma sjukdomar (hiv, hepatit).

Kommissionen kommer i detta skede att försöka ta hänsyn till andra parters synpunkter, men kommer naturligtvis att ta på sig det slutgiltiga ansvaret för utvärderingens innehåll. Syftet kommer att vara att bedöma vilka effekter narkotikastrategin och handlingsplanen haft på narkotikasituationen. På grundval av denna bedömning kommer kommissionen att ta ställning till om det bör läggas fram några förslag för att i framtiden ändra narkotikapolitiken.

Slutligen skulle kommissionen vilja informera sina samarbetsparter om att endast det första steget kommer att ingå i den utvärdering som skall göras efter halva tiden (dvs. 2002). Detta beror på att det inte finns tillräckligt med tillförlitlig och jämförbar information om de epidemiologiska och kriminella aspekterna av narkotikaproblemet i EU. Europol och ECNN bör kunna lämna denna information i slutet av den period under vilken strategin och handlingsplanen skall genomföras, vilket innebär att alla de tre steg som anges ovan kommer att finnas med i utvärderingen 2004.

4. Utvidgningen

Kommissionen anser att man måste prioritera en intensivare narkotikabekämpning i kandidatländerna.

Inom ramen för föranslutningspakten om organiserad brottslighet, där man framhållit betydelsen av information och operationellt samarbete, har EU och kandidatländerna (pakten omfattar länderna i Central- och Östeuropa samt Cypern, men bör utvidgas till Malta och Turkiet) åtagit sig att varje år utarbeta en gemensam årlig strategi med hjälp av Europol för att ringa in de viktigaste hoten när det gäller organiserad brottslighet, bland annat på narkotikaområdet.

Stödet till kandidatländerna avser bland annat genomförandet av EG:s regelverk, utarbetandet av handlingsplaner och deltagandet i ECNN:s verksamhet. Samarbetet med Turkiet bör särskilt uppmärksammas.

I EU:s narkotikastrategi för 2000-2004 framhålls kampen mot narkotikamissbruk och olaglig narkotikahandel i kandidatländerna. EU:s två viktigaste mål är att se till att kandidatländerna genomför gemenskapens narkotikalagstiftning, och att EU och kandidatländerna samarbetar mer intensivt på narkotikaområdet. Kommissionen håller helt och hållet med om detta.

EU:s och kandidatländernas gemensamma handlingsplan för narkotikabekämpning bör omfatta alla frågor om efterfrågan och utbud, och bör underlätta samarbetet med samtliga kandidatländer för övervakning och utvärdering av programmen för narkotikabekämpning. Kommissionen framhåller att handlingsplanen och anslutningsförhandlingarna måste komplettera varandra.

I mars 2001 antog kommissionen ett beslut om tillstånd för kommissionen att förhandla om kandidatländernas deltagande i ECNN:s Reitox-nätverk. Kommissionen anser att kandidatländernas deltagande i ECNN:s verksamhet är ett mycket viktigt steg för integreringen av EG:s narkotikalagstiftning. Förhandlingarna i denna fråga kommer att inledas i mitten av 2001.

Inom ramen för Phare har totalt sett 53 miljoner euro anslagits för narkotikabekämpning sedan 1992. I slutet av 1999 beslutade Europeiska kommissionen att låta de nationella Phare-programmen omfatta narkotikabekämpning. Inom denna ram har kommissionen beslutat att bevilja ett anslag på 1 miljon euro till varje kandidatland så att ett särskilt organ för narkotikabekämpning kan inrättas. De viktigaste frågor som behandlades inom Phares nationella narkotikabekämpningsprojekt under år 2000 var institutionaliseringen av nationella narkotikainformationscentra inför kandidatländernas framtida deltagande i ECNN:s verksamhet, förstärkningen av nationella narkotikastrategier och samordningen mellan ministerier. De flesta projekt bedrivs genom partnersamverkan.

2 miljoner euro har anslagits från det multinationella Phare-programmet för 1998 till ett projekt som bedrivs gemensamt av ECNN och de central- och östeuropeiska länderna, för att ECNN direkt skall kunna stödja kandidatländerna i deras förberedelser inför deltagandet i centrets uppgifter.

Kommissionen har beslutat att avsätta 10 miljoner euro för genomförandet av det multinationella Phare-programmet för år 2000, som syftar till att öka kapaciteten och effektiviteten i det regionala samarbetet mellan kandidatländerna och EU:s medlemsstater för att minska utbudet av narkotika. Åtgärderna avser framför allt kampen mot syntetiska droger, förstärkt samarbete när det gäller brottsbekämpning och penningtvätt. Kommissionen kommer också att söka finansiering för samarbete på narkotikabekämpningsområdet med kandidatländer som inte omfattas av Phare (Malta, Cypern och Turkiet). Kommissionen vill framför allt förbättra sitt samarbete med Turkiet och avser att snart inleda förhandlingar om ett avtal mellan EU och Turkiet som skall bidra till att förhindra avledning av kemiska prekursorer.

För att undvika dubbelarbete och luckor när det gäller det stöd som ges till kandidatländerna på narkotikaområdet, föreslår kommissionen att det skall upprättas en databas över alla stödprojekt som kommissionen eller medlemsstaterna finansierar i kandidatländerna. Underlaget skall utgöras den av information som medlemsstaterna regelbundet lämnar in.

5. Externa åtgärder

Kommissionen anser att det internationella samarbetet är centralt för narkotikabekämpningen. Kommissionen kommer att lägga särskild vikt vid de handelsvägar som är viktigast för EU:s narkotikaförsörjning.

Kommissionen driver i dagsläget projekt på narkotikaområdet i 100 länder som totalt sett uppgår till mer än 100 miljoner euro. Dessa projekt omfattar en lång rad aktiviteter, bland annat förebyggande verksamhet, behandling, social och yrkesmässig återintegrering av missbrukare, epidemiologi, alternativ utveckling, kontroll av kemiska prekursorer, tull- och polissamarbete, institutionellt stöd för utvecklingen av nationell politik, penningtvätt och ut arbetande av ny lagstiftning.

Såsom anges i handlingsplanen kommer kommissionen att koncentrera sina insatser till produktions- och transitländerna, framför allt vid de två viktigaste vägarna för införsel av narkotika till EU, dvs. dels heroinvägen från Afghanistan till EU via Centralasien, Iran, Kaukasus, Turkiet, Östeuropa och Balkanländerna, dels kokainvägen från Latinamerika via Karibien. Såsom fastställs i reformen av det externa stödet kommer det inom ramen för de fleråriga programmen att anslås resurser till verksamhet för narkotikabekämpning. I programmen kommer det att tas hänsyn till att det krävs en global strategi för varje väg.

Genom att insatserna på detta sätt koncentreras på de två viktigaste vägarna kommer kommissionen att kunna följa en sammanhängande strategi och den kommer att kunna koncentrera sina ansträngningar för att minska utbudet på de viktigaste vägarna, via vilka mer än 80 % av den olagliga narkotikan förs in i Europa.

När det gäller kokainets väg har kommissionen redan inlett omfattande program: 20 miljoner euro till Barbadoshandlingsplanen och 60 miljoner euro till alternativa utvecklingsprojekt i Peru och Bolivia. Tyngdpunkten på alternativ utveckling, bl.a. ansträngningar att göra det lättare att hitta andra försörjningssätt än att producera och smuggla narkotika, särskiljer tydligt EU:s externa aktiviteter när det gäller narkotika från andra partner. I fråga om Colombia tänker kommissionen inta en nyckelroll när det gäller att stöda fredsprocessen och utfäster sig att inom ramen för ett omfattande EU-stödpaket bidra med 105 miljoner euro till detta ändamål. Av detta belopp kommer 30 miljoner euro att användas för stöd till alternativa utvecklingsprogram. Regionalt stöder kommissionen också flera initiativ i de andinska länderna på områdena penningtvätt, kontroll av prekursorer samt harmonisering av lagstiftningen. Under de senaste åren har nio latinamerikanska länder mottagit stöd på omkring 2 miljoner euro från kommissionen för förebyggande projekt. Det senaste gemenskapsinitiativet handlade om att bistå Venezuelas regering med att bilda ett nationellt narkotikaövervakningscenter (2 miljoner euro). Dessutom bör man komma ihåg att de andinska och de centralamerikanska länderna får särskild behandling inom ramen för det allmänna preferenssystemet (särskilda förmåner för bekämpning av narkotika). Tillsammans med klausulen om mest gynnad nation gör denna behandling att upp till 80 % av de andinska ländernas export tullfritt kan införas på EU-marknaden. EU, USA och FN:s narkotikakontrollprogram samarbetar nära vid genomförandet av Barbadoshandlingsplanen som tacklar narkotika problemet i Karibien.

När det gäller heroinets väg har ett antal åtgärder redan vidtagits i Centralasien, Kaukasus, Östeuropa och Turkiet syftande till att skapa ett "filtersystem" mellan Afghanistan och Västeuropa. Dessa åtgärder kommer att utvecklas genom ytterligare program som skall minska både utbud och efterfrågan. EU:s handlingsplan för narkotikabekämpning i Centralasien torde undertecknas inom den närmaste framtiden och kommer att utgöra en ram för hela EU:s narkotikabekämpning i denna region. EU är också medveten om de problem som Indien brottas med på grund av närheten till Afghanistan och Burma, de två största producenterna av olagligt heroin och om att ytterligare samarbete behövs. Vidare diskuteras narkotikafrågan inom partnerskapet och samarbetsdialogen med Ryssland, Ukraina och Moldova, bl.a. vad gäller utvecklingen av rättsliga och inrikes frågor. I de gemensamma strategierna avseende Ryska federationen och Ukraina liksom EU:s handlingsplan för gemensamma insatser med Ryska federationen för att bekämpa organiserad brottslighet betonas bl.a. det gemensamma intresset av att främja samarbetet i kampen mot narkotika smuggling. För närvarande överväger EU att utarbeta en handlingsplan för rättsliga och inrikes frågor som avser Ukraina. Nyligen har flera insatser arbetats fram för att stödja Vitryssland, Moldova och Ukraina att handskas med narkotikaproblemen och genomförandet av dessa insatser håller nu på att förberedas. I Iran utvecklas nu projekt i samarbete med FN:s narkotikakontrollprogram (UNDCP) som stöd för de viktiga iranska ansträngningarna för att bekämpa narkotikamissbruket och den olagliga handeln med narkotika. Samarbete med Turkiet kommer att ske inom ramen för utvidgningen. I Balkanländerna kommer man vid genom förandet av Cards-programmet avseende rättsliga och inrikes frågor att prioritera kampen mot narkotikan, och särskilt narkotikasmugglingen, för det första genom att stödja den samman lagda brottsbekämpningskapaciteten (lagstiftningsmässigt, utrednings mässigt, judiciellt i vart och ett av länderna samt regionalt samarbete) och för det andra genom att ge specialutbildning om narkotika inklusive stöd till ett narkotikarelaterat regionalt underrättelse system.

När det gäller Medelhavsområdet bör man nämna cannabisens väg som i huvudsak sammankopplar Marocko, det största producent- och exportlandet, och EU där cannabis fortfarande är det mest åtkomliga och mest använda narkotikumet.

När det gäller penningtvätt ger kommissionen inom ramen för Barbadoshandlingsplanen och tillsammans med USA och Förenade kunga riket stöd till ett program i Karibien med en budget på 8 miljoner euro. Kommissionen har också nyligen startat ett program för Sydost asien. Man har även kommit långt när det gäller ett nytt program för Ukraina, Ryssland, Vitryssland, Moldova och Kazachstan.

Den politiska dialogen som EU upprätthåller med många regionala och subregionala grupper (däribland Latinamerika, Karibien, Medelhavsområdet och olika asiatiska partner) illustrerar EU:s fasta vilja att framföra sina åsikter om narkotika. Särskilt viktigt i detta hänseende är den specialiserade narkotikadialogen med de andinska länderna samt samordnings- och samarbetsrutinerna i narkotikafrågan mellan EU, Latinamerika och Karibien.

Kommissionen kommer att fortsätta att mobilisera EU:s expertkunnande för att förstärka det europeiska inslaget i EU:s externa åtgärder på narkotikaområdet och stödja utvecklingen av relationerna mellan EU och tredje land.

Kommissionen är en av UNDCP:s största bidragsgivare och kommer att fortsätta att samarbeta med alla behöriga FN-organ på narkotikaområdet, liksom med andra bidragsgivare. Ett nytt samarbetsområde med USA gäller syntetiska narkotika.

När det gäller övervakning av narkotikamissbruket kommer kommissionen särskilt att prioritera utarbetandet av lämpliga indikatorer och metoder för mindre utvecklade länder.

Genomförandet av handlingsplanen för narkotikabekämpning kan leda till en bättre sam ordning av kommissionens och medlemsstaternas externa verksamhet på narkotika området, på grundval av väldefinierade och avtalade mål samt en tydlig ansvarsfördelning mellan samtliga aktörer.

6. Förbättrad samordning

En förutsättning för att narkotikabekämpningen skall fungera är att det sker en bra samordning mellan EU-institutionerna och alla andra berörda parter, med tanke på att narkotikafrågan är komplicerad och sammansatt. Samordningen har därför varit en central fråga för EU sedan 1995, då EU:s andra handlingsplan för narkotikabekämpning antogs.

I punkt 1.1.7 i den senaste handlingsplanen uppmanas kommissionen att, med hjälp av ECNN, rapportera om den samordning som sker och om hur samordningen kan förbättras. I mars 2001 gav ECNN sitt bidrag till kommissionen när det gäller rapportering om medlemsstaternas samordning. Kommissionen planerar att lägga fram sin rapport inom kort. Denna kommer att bygga på ECNN:s arbete.

Kommissionen har inte någon central budgetpost för att finansiera narkotikarelaterad verksamhet, utan hämtar medlen från ett stort antal olika budgetposter. Handlingsplanen medför i sig inte några nya ekonomiska förpliktelser. En översikt över budgetposterna och de tillgängliga beloppen i november 2000 återfinns i bilaga 3 och kommissionen avser att aktualisera denna information varje år. I punkt 1.4.1 i handlingsplanen uppmanas rådet och kommissionen att undersöka om det finns en metod för att upprätta en förteckning över alla offentliga utgifter som berör narkotika mot bakgrund av det pågående arbetet på detta område inom ECNN och Pompidou-gruppen. När ECNN och Pompidou-gruppen lägger fram sina rekommendationer om hur utgifterna skall klassificeras kommer kommissionen att försöka anpassa sin budgetinformation så att den återspeglar rekommendationerna. Kommissionen vill uppmuntra medlemsstaterna att undersöka denna fråga och att sprida all information som de kan snarast möjligt och under alla omständigheter i tid före halvtidsutvärderingen.

Kommissionen kommer att bidra till årliga debatten om alla narkotikaprojekt som får stöd från EU och fortsätta att lämna lämplig information om sina samarbetsprojekt för narkotikabekämpning med tredje land och kandidatländerna.

Medlemsstaterna och kommissionen måste dock bättre samordna sina externa åtgärder. Särskild uppmärksamhet bör ägnas samordningen av EU:s åtgärder vid de två viktigaste vägarna för införsel av narkotika till EU och kandidatländerna. Även samarbetet med multilaterala eller internationella organisationer bör förstärkas.

Även om kommissionen och medlemsstaterna måste informera varandra om alla projekt som drivs i tredje land har det inte fastställts hur detta skall ske, och därför fungerar inte informationsutbytet som det bör. Kommissionen kommer att lägga fram förslag till rådets arbetsgrupp för övergripande narkotikafrågor för att man skall kunna enas om de praktiska riktlinjerna.

7. Slutsats

Kommissionen

* uppmuntrar alla andra parter som deltar i EU:s narkotikastrategi och handlingsplan för narkotikabekämpning för perioden 2000-2004, framför allt medlemsstaterna, att utarbeta och med jämna mellanrum uppdatera uppföljningstabeller liknande dem som kommissionen, ECNN och Europol tagit fram,

* uppmanar Europaparlamentet och rådet att stödja principen med en enhetlig uppföljningstabell för all verksamhet som anges i handlingsplanen,

* uppmanar ivrigt Europaparlamentet och rådet att ta ställning till med vilken metod kommissionen bör utvärdera narkotikastrategin och handlingsplanen, och att kommentera detta,

* uppmanar övriga berörda aktörer, framför allt medlemsstaterna, att lämna så uttömmande och tillförlitlig information som möjligt om genomförandet av strategin och handlingsplanen, framför allt efter halva tiden och då arbetet slutförts, för att kommissionen skall kunna göra grundliga utvärderingar,

* rekommenderar att medlemsstaterna tillämpar de övervaknings- och utvärderingskriterier och -metoder som ECNN och dess nationella partner utarbetat då de utvärderar sin verksamhet, så att resultaten blir jämförbara,

* uppmanar parlamentet och rådet att följa och stödja dess strategi på narkotikaområdet och när det gäller EU:s utvidgning,

* begär att medlemsstaterna skall lämna information om alla sina stödprojekt i kandidatländerna så att kommissionen kan upprätta en tillförlitlig och uppdaterad matris med denna information,

* föreslår att parlamentet och rådet skall se över de samordningssystem som nu finns på EU-nivå och att alla EU-institutioner skall ta lämpliga initiativ för att förbättra den nuvarande samordningen mellan institutionerna.

ANNEX 1

IMPLEMENTATION OF THE EU ACTION PLAN ON DRUGS (2000-2004):

FOLLOW-UP TABLE FOR THE COMMISSION, THE EMCDDA AND EUROPOL

>Plats för tabell>

ANNEX 2

EMCDDA Indicators and core data and their links to the evaluation of the EU Drug Strategy (2000-2004)

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

ANNEX 3

November 2000

Overview of the programmes and actions in the fight against drugs and the budget lines which can be drawn upon

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>