Rapport från Kommissionen - GFC årsrapport 2000 /* KOM/2001/0239 slutlig */
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN GFC ÅRSRAPPORT 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD INLEDNING SYNPUNKTER FRÅN STYRELSEN GEMENSAMMA FORSKNINGSCENTRET 2000 ARBETSPROGRAMMET 2000 TILL STÖD FÖR EU:S POLITIK Institutionella forskningsaktiviteter Kluster - ett tvärvetenskapligt arbetssätt Kärnforskningsaktiviteter (utanför femte ramprogrammet) Samordning av rymdverksamheten Ett år präglat av utvärderingar och rekommendationer för framtiden GFC OCH DET EUROPEISKA OMRÅDET FÖR FORSKNINGSVERKSAMHET GFC SOM PARTNER I NÄTVERK DELTAGANDE FRÅN KANDIDATLÄNDERNAS SIDA INTERNATIONELLA RELATIONER Kärnforskningsområdet Livsmedelssäkerhet och konsumentskydd Miljöskydd Allmän säkerhet KONKURRENSFÖRKNIPPADE AKTIVITETER TEKNIKÖVERFÖRING Europeiska initiativet för tekniköverföring (ETTI) Expertis för att starta innovativa företag (EXSIF) Skydd och utnyttjande av GFC:s forskningsresultat Innovationstävling KOMMUNIKATIONSSTRATEGI Evenemang Besök på GFC Mediarelationer Publikationer GFC:s webbplatsaktiviteter Tillhandahållande av information till allmänheten PRIS TILL UNGA FORSKARE 2000 GFC I SIFFROR VETENSKAP OCH FÖRVALTNING KVINNOR OCH VETENSKAP TOTAL KVALITETSSTYRNING INSTITUTENS VETENSKAPLIGA AKTIVITETER UNDER 2000 Institutet för referensmaterial och -mätningar (IRMM) - Geel Institutet för transuraner (ITU) - Karlsruhe Institutet för avancerade material (IAM) - Petten Institutet för systemteknik, informationsteknik och säkerhet (ISIS) - Ispra Miljöinstitutet (EI) - Ispra Institutet för rymdtillämpningar (SAI) - Ispra Institutet för hälsa och konsumentskydd (IHCP) - Ispra Institutet för framtidsstudier (IPTS) - Sevilla ORDLISTA GFC:S STYRELSE DIAGRAM ÖVER ORGANISATIONEN FÖRORD Gemensamma forskningscentret (GFC) är ett av Europeiska kommissionens generaldirektorat och består av åtta enskilda institut. De utför grundforskning och tillämpad forskning och tillhandahåller teknisk know-how till stöd för Europeiska Unionens (EU:s) politik. GFC deltar också i nätverk med institut i medlemsstaterna och spelar en viktig roll i harmonisering av data, testning och validering av nya vetenskapliga metoder och tekniker. Dess ställning som en av kommissionens enheter garanterar att det är oberoende av privata och nationella intressen, vilket är av avgörande betydelse för att det skall kunna uppfylla sin roll. GFC genomför sitt uppdrag genom särskilda forskningsprogram, som beslutas av rådet efter att Europaparlamentet hörts. Dessa program ingår i Europeiska unionens ramprogram för forskning och teknisk utveckling (FoTU). Arbetet finansieras med medel från Europeiska unionens budget samt ytterligare medel från associerade länder. GFC:s arbete inbegriper kundorienterade vetenskapliga och tekniska tjänster för särskilda politikområden i gemenskapen, exempelvis miljö, livsmedel och hälsa, informationssamhället, jordbruk och kärnsäkerhet. Dessutom deltar centret i konkurrensförknippade aktiviteter för att validera sitt expertkunnande och öka sin know-how på sina centrala kompetensområden. Centrets mandat är att "skapa mervärde" på lämpliga områden, inte att direkt konkurrera med institutioner i medlemsstaterna. Åtta institut utspridda över hela Europa GFC:s åtta institut är fördelade över fem olika platser i Europa. Vart och ett av dessa institut har sin egen specialinriktning. De är följande: - Institutet för referensmaterial och referensmätningar (IRMM) i Geel (BE). - Institutet för transuraner (ITU) i Karlsruhe (DE). - Institutet för avancerade material (IAM) i Petten (NL). - Institutet för systemteknik, informationsteknik och säkerhet (ISIS) i Ispra (IT). - Miljöinstitutet (EI) i Ispra (IT). - Institutet för rymdtillämpningar (SAI) i Ispra (IT). - Institutet för hälsa och konsumentskydd (IHCP) i Ispra (IT). - Institutet för framtidsstudier (IPTS) i Sevilla (ES). Organisationsledning GFC:s huvudkontor finns i Bryssel och inbegriper programdirektoratet, som står för kontakterna mellan instituten och de politiska beslutsfattarna. Direktoratet samordnar den forskning som bedrivs vid de åtta instituten och bidrar till att säkerställa dess kvalitet genom samverkan med det internationella vetenskapliga samfundet och näringslivet. En viktig uppgift för direktoratet är att främja tekniköverföring från GFC:s egna forskningsresultat, både för att skapa industriellt mervärde och för att stödja gemenskapens politik för innovation. GFC sysselsätter omkring 2 100 anställda i olika program. Det har en årsbudget på omkring 290 miljoner euro, som härrör från forskningsbudgeten inom ramen för Europeiska unionens budget och från inkomster från konkurrensutsatt verksamhet. Vart och ett av de åtta instituten utarbetar en egen årsrapport, där läsaren kan finna mer ingående information. GFC publicerar även ett stort antal tekniska rapporter, bidrar till artiklar i vetenskapliga tidskrifter, håller ofta föredrag vid konferenser och organiserar workshops, seminarier och konferenser för att sprida sina vetenskapliga resultat. Ytterligare information kan fås på GFC:s webbplats: http://www.jrc.cec.eu.int/. INLEDNING År 2000 har för GFC:s del präglats av utvärderingar, och många initiativ har inletts för att bedöma hur man bäst skall kunna utveckla sitt uppdrag som forskningscentrum till stöd för EU:s olika politikområden. En oberoende extern vetenskaplig granskning av dess resurser och vetenskapliga kompetens slutfördes, en utvärdering av dess verksamhet under femårsperioden gjordes, en högnivåpanel ledd av Etienne Davignon lade fram en rapport om genomförandet av GFC:s uppdrag, och en särskild arbetsgrupp inom kommissionen, som tillsatts inom ramen för kommissionsreformen, gav anvisningar om prioritering av aktiviteter. Den stora mängd rekommendationer som insamlats under detta arbete kommer att bestämma GFC:s framtida inriktning. GFC:s framtid skisseras i kommissionens initiativ "Towards a European Research Area", som lades fram i syftet att bidra till att skapa bättre övergripande förhållanden för forskning i Europa. I detta sammanhang kommer GFC att, där så är lämpligt, bidra till att utveckla ett gemensamt vetenskapligt och tekniskt referenssystem för det politiska beslutsfattandet. I detta syfte kommer GFC att sammanföra expertis från forskningsorganisationer både inom och utom Europa för att kunna tillhandahålla den bästa möjliga samlade kompetensen för sådant stöd. Under året har GFC fortsatt att utveckla ett mer strategiskt arbetssätt i sin roll som partner i nätverk. Centret har också satt in särskilda aktiviteter för att integrera den central- och östeuropeiska dimensionen i sitt arbete, genom ett detaljerat arbetsprogram. Stora insatser gjordes under året för att förbättra kontakterna med de politiska beslutsfattarna i Europa. En workshop arrangerades för GFC:s kunder, dvs. kommissionens enheter, för att fastställa prioriteter i enlighet med kundernas behov, förbättringsgrupper för total kvalitetsstyrning tillsattes, och en debatt inleddes om vetenskap och förvaltning. GFC främjar tekniköverföring av sina egna resultat och stöder därmed gemenskapens innovationspolitik. Nya aktiviteter som tillkom under året var bland annat inrättandet av en extern startkapitalfond och en kuvösfunktion i Ispra för GFC:s spin-off-projekt. GFC lägger stor vikt vid sina internationella relationer och gav sina aktiviteter ny fokus på centrala områden. Samarbetet med Japan och USA för kontrollen av kärnmaterial har utökats till att omfatta kärnteknologi, och en avsiktsförklaring om teknologier avsedda för minröjning tecknades mellan Europeiska kommissionen (företrädd av GFC), USA, Kanada och fem medlemsstater. Flera internationella avtal inleddes på områdena livsmedelssäkerhet och miljöskydd. Arbetsprogrammet 2000 GFC:s arbetsprogram för år 2000 var upplagt enligt följande fyra kompetensområden: Livsmedels- och kemikaliesäkerhet. Miljön. Tillförlitligheten hos informationstekniska system och tjänster. Kärnsäkerhet och säkerhetskontroll. Dessutom framhålls två övergripande egenskaper hos GFC:s expertis, nämligen följande: (1) Framåtblickande insikt i aktuella tekniska utvecklingstendenser (däribland biovetenskap och informationssamhället) och socioekonomiska frågor (såsom sysselsättning, hållbar utveckling, utvidgningen av EU och partnerskapet i Medelhavsområdet). (2) Inrättande av nätverk med andra FoTU-aktörer i Europa för att ta fram vetenskapliga och tekniska referenser (metoder, data, material och mätningar) och därmed garantera öppenhet på den inre marknaden och i internationell handel. Centralt för denna aktivitet är GFC:s deltagande i utvecklandet av EU-standarder i nära samarbete med Europeiska standardiseringsorganisationen (CEN), som GFC tecknade ett samarbetsavtal med under 1999. Syftet med den nya strukturen är att klart ange GFC:s centrala kompetensområden, som grundval för ytterligare koncentration av ansträngningarna och framtida strategisk planering. Möte med kund-GD För att stärka kommunikationen med sina kunder organiserade GFC en enhetsövergripande workshop med de generaldirektorat som är kunder till GFC, och presenterade utvalda områden där arbete pågår. Programmet var uppbyggt runt GFC:s fyra centrala kompetensområden. Huvudsyftet med workshopen i oktober 2000 var att diskutera EU:s politiska prioriteringar som styr GFC:s arbetsprogram 2001, koncentreringen av GFC och framtida aktiviteter för att genomföra initiativet för det europeiska området för forskningsverksamhet (ERA). En sista session ägnades åt IPTS framtida aktiviteter och åt GFC:s roll i relation till ERA. I workshopen deltog 232 personer från kommissionens enheter, varav 151 från andra GD och 81 från GFC. Bidragen från kommissionens enheter har använts som underlag för ändringar planerade för GFC:s arbetsprogram nästa år. Årets höjdpunkter Samtliga institut har deltagit i aktiviteter för att göra GFC synligare för forskarvärlden och allmänheten. Bland höjdpunkterna var följande: - Invigning av anläggningslaboratorium Ett nytt anläggningslaboratorium invigdes den 6 juni 2000 vid upparbetningsanläggningen La Hague i Frankrike. På begäran av Euratoms säkerhetskontor ritades, installerades och idriftsattes laboratoriet av personal från ITU. Tidigare hade radioaktiva prov från upparbetningsanläggningen behövt transporteras långa sträckor för att analyseras av ett godkänt laboratorium. Tack vare detta anläggningslaboratorium behöver materialet inte längre transporteras, eftersom analytiker från ITU i Karlsruhe nu reser varje vecka till anläggningen i La Hague för att utföra det nödvändiga arbetet. - Demonstration av pyrokemisk upparbetning av kärnbränsle genom elektrisk raffinering I ett samarbete mellan ITU och CRIEPI studeras vattenfri upparbetning (smält salt) av bestrålat utbränt kärnbränsle. Processen betraktas som en viktig del av separerings- och omvandlingsstrategin för hantering av kärnavfall. Målet är att demonstrera att det är möjligt att utvinna transuraner ur bestrålat bränsle och högnivåavfall, t.ex. avfall från PUREX-processen (extraktion av plutonium och uran). En aktivcellsinrättning för upp till 1 kg smälta har konstruerats och prestanda framgångsrikt utprovats. Installationen arbetar i en ytterst ren argon-atmosfär, och inledande demonstrationer av den elektriska raffineringsprocessen har gett avlagringar på upp till 10 g metalliskt uran. - Ett anmälningssystem för GMO Programvaran SNIF (Summary Notification Information Format) för användning i ett elektroniskt anmälningssystem har utarbetats som hjälp för GD Miljö vid genomförandet av rådets direktiv 90/219/EEG av den 23 april 1990 om innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer och av rådets direktiv 90/220/EEG av den 23 april 1990 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön. - Antibiotika i livsmedel En viktig aktuell fråga för EU är att upptäcka och kontrollera förekomsten och koncentrationen av antibiotika i animaliska livsmedel. IRMM har åtagit sig uppgiften att utveckla analytiska metoder för att upptäcka missbruk av olika större klasser av antibiotika. - Genetiskt modifierade organismer I samarbete med GD Hälsa och konsumentskydd, och som stöd för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 258/97 av den 27 januari 1997 om nya livsmedel och nya livsmedelsingredienser, har IRMM fortsatt att ge vetenskapligt stöd för verkställandet av EU:s märkningskrav, genom att tillhandahålla referensmaterial och metoder som det finns ett akut behov av för detektion av genetiskt modifierade organismer (GMO) i livsmedel. Under 2000 framställdes en andra generation certifierade referensmaterial för RR-soja (Roundup-ready), liksom BT-prov för GMO i förädlade livsmedel. Blandnings- och karaktäriseringstester och tester för genetiskt uttryck (zygositet) har utförts på tredje generationens certifierade MON810-skörd, och studien om DNA-kvalitet i RR-soja har fullbordats. Därmed kan materialet släppas ut på marknaden. - Referensmaterial för PCB och dioxin Framställningen av standardlösningar för dioxin, flygaska och avloppsslam slutfördes i samarbete med GD Miljö. Dessutom avslutades under 2000 framställningen av kandidatmaterial för förnyelse av polyklorerade bifenyler (PCB) i avloppsslam, i samarbete med GD Forskning. - Tredimensionella rekonstruktioner Som ett led i ansträngningarna att förbättra effektiviteten i övervakningen, dokumentationen och utbildningen av inspektionspersonal har ISIS tagit fram programvara för tredimensionell rekonstruktion. Avståndsmätningar och digitalkameror används för att skapa en fotorealistisk datamodell av ett faktiskt föremål eller en byggnad, t.ex. den tredimensionella rekonstruktionen av nationalförsamlingsbyggnaden i Paris. Modellerna kodas i dataspråket VRML (Virtual Reality Modelling Language), vilket gör dem Internet-kompatibla. - Prestandatestning med ELSA ISIS ingår i ett internationellt partnerskap som undersöker användning av system för kontroll av vibrationer i strukturer. ISIS laboratorium ELSA (Europeiska laboratoriet för strukturell utvärdering) har använts för prestandatestning av system i stora kabelbroar, och studier pågår för en tillämpning på järnvägar. - Biogena utsläpp i ozon och partikelämnen En årslång kampanj på GFC:s anläggning i Ispra har gett en unik uppsättning data för studium av kopplingen mellan ozon och bildning av partikelämnen. En säsongvariation kunde konstateras både i total aerosolmassa och i aerosolens kemiska sammansättning. Under vintermånaderna var partikelämnesnivån tre gånger så hög som under sommarmånaderna. Detta trots att högre biogena utsläpp och högre fotokemisk aktivitet (vilket orsakar hög ozonnivå) noterades. De högre koncentrationerna partikelämnen under vintern beror troligen på bostadsuppvärmningen. Kemisk analysis av fin aerosol gav vid handen att organiska föreningar och elementkol bidrar relativt sett mer till aerosolmassan under vintern än under sommaren, vilket troligen gör dem mer skadliga för hälsan under vintern. - Europeiskt nätverk för observation Europeiska nätverket för observation inledde sitt arbete under 2000. Det inrättades för att bedöma inverkan av EU:s politik och lagstiftning på mark- och vattenresursernas kvalitet i avrinnings- och kustområden. Nätverksnoder har upprättats i Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Spanien, Förenade kungariket och Östeuropa, i samarbete med GD Miljö och med regionala och nationella institutioner. - Global övervakning av miljö och säkerhet (GMES) SAI har bidragit på alla nivåer till vidareutvecklingen av GMES, i nära samarbete med europeiska rymd- och kundorganisationer. GMES använder den senaste rymdtekniken för att ge exakt information om en rad globala miljöparametrar, från meteorologi till bedömningar av resurser på land och i haven. I maj 2000 framhöll kommissionsledamot Philippe Busquin att GMES kunde bli nästa tema för samarbete över Europa. En GMES-konferens hölls i oktober i Lille, där SAI höll ett öppningsanförande. En uppföljningskonferens förbereds. GMES har blivit representant för jordobservationer i den rymdstrategi som Europeiska rymdbyrån ESA och EU framlagt gemensamt. - Validering av in vitro-metoder Riktlinjer för tre in vitro-tester - en för fototoxicitet och två för hudirritation - har godkänts av medlemsstaternas myndigheter. De kommer att ingå i bilaga 5 till ämnesdirektivet (rådets direktiv 67/548/EEG av den 27 juni 1967 om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen). Den vetenskapliga rådgivande kommittén för ECVAM (Europeiska centret för validering av alternativa provmetoder), som drivs av GFC, godkände två tester som inte involverar djurförsök - ett lokalt lymfnodsprov för hudkänslighet och EpiDerm-provet för hudirritation - som validerade metoder. En ECVAM-undersökning visade att tre in vitro-tester för embryotoxicitet uppfyllde undersökningens valideringskriterier. - Vetenskap och förvaltning En workshop på hög nivå om förhållandet mellan vetenskap och förvaltning hölls den 29 och 30 mars 2000 för att söka nå insikt i hur man skall kunna ta fram ett gemensamt vetenskapligt och tekniskt referenssystem för genomförande av politiken. Denna workshop på hög nivå följdes den 16 och 17 oktober av en konferens med titeln "Science and Governance in a knowledge society: the challenge for Europe" som anordnades gemensamt av GFC och GD Forskning. Man diskuterade även den roll som det europeiska området för forskningsverksamhet skulle kunna ha i utvecklandet av ett nytt europeiskt medborgarskap. SYNPUNKTER FRÅN STYRELSEN Styrelsen välkomnar GFC-ledningens strävanden att utröna hur centret bäst kan utföra sitt uppdrag, möta det nya århundradets utmaningar och utnyttja sina resurser på ett bättre sätt. Konsolideringen av GFC:s nya uppdrag att ge kundorienterat vetenskapligt och tekniskt stöd till utformningen, utvecklingen, genomförandet och övervakandet av Europeiska unionens politik, har varit drivkraften för alla aktiviteter inom GFC under 2000. Styrelsen stöder GFC-ledningens ansträngningar att utvärdera GFC, både på det vetenskapliga och strategiska planet och på det administrativa planet, och emotser analysen av resultaten. I fråga om de externa utvärderingsinsatserna noterar styrelsen att den vetenskapliga granskningen av s.k. besöksgrupper för att bedöma styrkor och svagheter i GFC-institutens resurser har bidragit till den bedömning av GFC:s aktiviteter under femårsperioden som utfördes under året. Styrelsen uppskattar rapporten från högnivåpanelen under Etienne Davignons ordförandeskap om hur GFC har utfört sitt uppdrag och även granskningen från kommissionens särskilda arbetsgrupp. Båda rapporterna kommer att vara till god hjälp vid definitionen av vilken inriktning GFC bör ta i framtiden. Styrelsen bekräftar de förslag som gjorts, särskilt beträffande GFC:s föreslagna roll inom det europeiska området för forskningsverksamhet. Denna roll kommer att utvecklas under det nya ramprogrammet, som är under förberedelse. Det är fullt riktigt att GFC bör koncentrera sina aktiviteter och bidra ytterligare till utvecklingen av ett gemensamt europeiskt referenssystem som stöd för EU:s politiska beslutsfattande. För detta krävs mer flexibilitet i ledningen, för att GFC:s resurser skall kunna anpassas bättre till utförandet av dess uppdrag. Styrelsen uppskattar ansträngningarna att inbegripa användarna i GFC:s beslutsprocess, i en strävan att få prioriteringen inom GFC att styras av kundernas behov och av EU-politikens prioriteringar. I det sammanhanget välkomnas skapandet av en enhetsövergripande grupp, som kan utgöra en permanent systematisk kontaktyta med europeiska politiska beslutsfattare. En annan välkommen utveckling är samarbetet med nationella forskningsorganisationer på specifika områden för att öka kunnandet inom GFC och höja värdet på kompetenserna på centret för att bättre kunna utveckla dess roll som partner i nätverk. Här bidrog konferensen Science and Governance till att öka GFC:s insikt inför uppgiften att utveckla ett gemensamt system för vetenskaplig och teknisk referens, som är avsett att ge oberoende och högkvalitativt stöd för genomförandet av politiken. Styrelsen noterar att den interna granskningen har fortsatt sitt arbete med att förbättra GFC:s effektivitet. Införandet av en process för total kvalitetsstyrning (TQM), som startats för hela GFC och tillämpar ett systematiskt arbetssätt och långt perspektiv, har avslutat sin första cykel i år med rapporter från de olika förbättringsteamen. Styrelsen följer med intresse genomförandet av GFC:s arbetsprogram och ansträngningarna att införliva partnerländerna i Central- och Östeuropa i GFC:s arbete. Den uppskattar institutets framgångsrika roll som vetenskaplig referens och dess bidrag till att lösa europeiska problem såsom dioxinkrisen och BSE. Den välkomnar GFC:s prestation med konkurrensförknippade aktiviteter. Styrelsen noterar främjandet av teknologiöverföring från GFC som stöd för gemenskapens innovationspolitik och inrättandet av en extern startkapitalsfond och en kuvösfunktion vid GFC:s anläggning i Ispra för spin-off-projekt från GFC. Vidare uppmuntrar styrelsen ledningens insatser för att förbättra sin externa kommunikation och höja GFC:s profil bland allmänheten. Styrelsen stöder utvecklingen av internationellt samarbete utanför Europa på nyckelområden, främst kontroll av kärnmaterial, livsmedelssäkerhet och miljöskydd. På området nukleära aktiviteter utanför ramprogrammet välkomnar styrelsen GFC:s nedläggningsprogram för avfallshantering och överflödiga anläggningar, som startades under året. Styrelsen prisar den normala driften inom det fyraåriga tilläggsprogrammet för högflödesreaktorn vid GFC:s anläggning i Petten, samtidigt som den noterar inrättandet av en användarstrategi som syftar till att ytterligare inkorporera högflödesreaktorn i det europeiska området för forskningsverksamhet. Styrelsen uppskattar arbetet vi GFC för samarbete av rymdaktiviteterna och för inrättandet av en rymdstrategi gemensam för ESA och kommissionen, som utvecklas av en arbetsgrupp. Styrelsen noterar rapporten om hur GFC uppfyller målen i rådets resolution av den 20 maj 1999 om "Kvinnor och vetenskap" och i Europaparlamentets resolution av den 9 mars 1999 om integrering av lika möjligheter i gemenskapens politik. Styrelsen ger erkännande åt bidraget från före generaldirektören Herbert J. Allgeier, som gick i pension den 31 oktober 2000. Slutligen vill styrelsen uttrycka sitt erkännande till kommissionsledamot Philippe Busquin för hans insatser för att skapa en miljö som syftar till att optimera det efektiva utnyttjandet av europeiska forskningsresultat inom ramen för det europeiska området för forskningsverksamhet. GEMENSAMMA FORSKNINGSCENTRET 2000 ARBETSPROGRAMMET 2000 TILL STÖD FÖR EU:S POLITIK Uppdrag GFC har till uppgift att tillhandahålla avnämarinriktat vetenskapligt och tekniskt stöd till utformningen, utvecklingen, genomförandet och övervakningen av gemenskapens politik. GFC är en del av kommissionen och fungerar som gemenskapens referenscentrum för vetenskap och teknik. Centrumets verksamhet är nära förknippad med politikutformningen och tjänar medlemsstaternas gemensamma intressen, utan att ha några kommersiella och nationella intressen. GFC stöder politikutformarna i deras arbete med frågor som är angelägna för den enskilde medborgaren, som förbättar samspelet mellan människan och miljön och främjar en hållbar utveckling genom forskning på hög nivå i nära samverkan med näringslivet och andra organ. I linje med GFC:s uppdrag inriktar sig GFC:s arbetsprogram 2000 på forskningsämnen som är relevanta för EU:s viktiga politikområden. GFC-medel anslogs till 97 projekt, som fördelade sig på följande fyra områden: - Livsmedels- och kemikaliesäkerhet och hälsorelaterade frågor inriktar sig på att öka kunskaperna om faror, exponering och risker i samband med föroreningar i livsmedel, läkemedel, kemikalier (t.ex. vaccin och läkemedel) liksom på hälso- och biomedicinska frågor i syfte att utveckla preventiva strategier för att skydda konsumenternas hälsa. Merparten av aktiviteterna koncentrerar sig på att utveckla och validera avancerade metoder och certifierade referensmaterial, att förbättra mätningskvaliteten och att studera viktiga processer där livsmedel och kemikalier ingår. Dessutom tillhandahåller det andra tjänster såsom informationssystem, databanker, rådgivning och utbildning som stöd för relevant EU-politik. Framtidsanalyser och socioekonomiska analyser är viktiga inslag i detta arbete. GFC bevakar noga de vetenskapliga utvecklingarna inom biovetenskap och fortskridandet av lagstiftningsprogrammet på området livsmedel, kemikaliers säkerhet och hälsa. - Miljö, som inriktar sig på politiskt relevanta frågor inom miljö- och resursförvaltning. Målet är att utveckla kunskap och tillhandahålla referensinformation om en rad olika processer och förhållanden på miljöområdet. För att uppnå detta kommer GFC att fostra utvecklingen av metoder för att mäta och bevaka miljöförändringar, bedöma och validera verkningarna av dessa och harmonisera vetenskapliga arbetssätt på gemenskapsnivå. Aktiviteterna avser att bidra till en hållbar utveckling av den europeiska och globala miljön. - Tillförlitligheten hos informationstekniska system och tjänster med målsättningen att stödja EU:s politik för konsumentskydd i det framväxande informationssamhället, och att förse kommissionen med ett eget expertiscenter inom tillförlitlig informations- och kommunikationsteknologi för att stödja EU:s allmänna politik. - Kärnsäkerhet och kärnsäkerhetskontroller, som stöder kommissionens enheter med ansvar för de uppgifter som anges i Euratom-avtalet på områdena säkerhetskontroll, strålningsskydd och hantering av radioaktivt avfall, och inriktar sig på politikfrågor såsom harmonisering inom reaktorsäkerhet och bränslecykelns säkerhet. Målsättningen är att utveckla och sammanföra kunskap genom samarbetsprojekt för att skapa bred samsyn i en rad frågor som är relevanta för kärnsäkerheten och tryggheten på europeisk nivå och ofta världsnivå. Euratoms säkerhetskontor och IAEA behöver FoU-stöd och direkt bistånd i sitt arbete med säkerhetskontroller. Inför utvidgningen av unionen kommer särskild uppmärksamhet att ägnas samarbete med EU:s framtida medlemsstater. Även två grupper med övergripande aktiviteter har funnits under året. Den ena omfattade moderna tekniska utvecklingstendenser, såsom biovetenskap och informationssamhället, och socioekonomiska frågor - där sysselsättning, utvidgningen av EU och samarbete i Medelhavsområdet ingick. Den andra gruppen var relaterad till inrättande av nätverk med andra FoTU-aktörer i Europa för att framställa standardreferenser och garantera öppenhet på den inre marknaden och i internationell handel. En betydande del av arbetsprogrammet 2000 var ägnat åt direkta tjänster för att stödja EU:s regelverk, exempelvis aktiviteter i Europeiska referenslaboratoriet för luftföroreningar (ERLAP), Byrån för samordnat förebyggande och förhindrande av föroreningar (IPPCB) och Europeiska kemikaliebyrån (ECB). Följande tabell visar de institutionella forskningsaktiviteter som bedrivits vid GFC:s åtta institut inom ramen för arbetsprogrammet. Institutionella forskningsaktiviteter >Plats för tabell> >Plats för tabell> >Plats för tabell> Kluster - ett tvärvetenskapligt arbetssätt Att tänka tvärvetenskapligt GFC har inrättat en rad programkluster för att gruppera projekt som bidrar till en väldefinierad vetenskaplig, teknisk eller social fråga. Syftet är att främja ett tvärvetenskapligt arbetssätt genom att sammanföra forskargrupper från GFC:s olika institut, att höja GFC:s profil och att stärka kontakterna med dess kunder. Kluster kan fungera som referenspunkter för de frågor som behandlas. Hittills har klustren inte haft några budgetkonsekvenser. Följande kluster, som inrättades av GFC under 1999, fortsatte under 2000, och ett nytt kluster lades till, ägnat åt frågor med relation till vatten: - Elektronisk handel: fokus på tillförlitlighet och konsumentaspekter i elektronisk handel (IHCP, ISIS och IPTS). - Utsläpp och därmed sammanhängande effekter på människor och miljö: fokus på utsläppsprocesser, ren teknik för transporter och avfallsförbränning, karaktäristik av utsläpp med avseende på hälsoeffekter (EI, IAM, IHCP och IPTS). - Global förändring: modellering av kolsänkor och övervakning av kol i atmosfären och biosfären, ren teknik och konsekvenserna för energipolitiken (SAI, IPTS, EI och IAM). - Livsmedel: fokus på livsmedelssäkerhet, åtgärder för bedrägeribekämpning, stöd till direktiv om biologisk mångfald och utveckling av standarder för att öka den industriella konkurrenskraften (IHCP, IRMM och IPTS). - Miljöåtgärder inom jordbruket:: geospatial information, samordnade bedömningar och verifiering av miljöåtgärder inom jordbruket (SAI, EI, ISIS och IPTS). - MAREL: Samordnar GFC-projekt med relation till säker drift av befintliga reaktorer: bränslesäkerhet och prestanda, fissionskretsens integritet, olycksanalys, riskbedömning (IAM, ITU och ISIS). - Vatten: Fokus på tvärvetenskaplig analys av vattenfrågor, däribland kvalitet, fleranvändning, och den socioekonomiska dimensionen (EI, SAI, IAM, IRMM och IPTS). Kärnforskningsaktiviteter (utanför femte ramprogrammet) Högflödesreaktorn (HFR) Genomförande av ett Euratomavtal Kommissionen driver högflödesreaktorn (HFR) i Petten (NL) enligt avtalet mellan Euratom och Nederländerna från 1961. Nederländerna, Tyskland och Frankrike reglerar tillsammans högflödesreaktorn, och varje part garanterar en viss andel av de finansiella medel som behövs. GFC bedriver forskning vid HFR för Euratoms räkning på basis av fyraåriga tilläggsprogram. HFR-programmet är fortfarande i kraft beträffande säkerhet i befintliga reaktorer och även utveckling av säkrare reaktorer och nya bränslen. Det aktuella fyraårsprogrammet utgör fortfarande grunden för driften av HFR fram till 2003, men en expertgrupp arbetar på en strategi för att få till stånd att HFR används i en mer europeisk användarkrets och i FoU-projekt inom ramen för det europeiska området för forskningsverksamhet. Stöd för medicinska aktiviteter HFR används för utveckling av produkter och teknologier som stöd för medicinska aktiviteter enligt följande: - HFR framställer isotoper för mer än 60 % av de tio miljoner diagnoser som årligen ställs i Europa. HFR:s driftskvalitet och tillförlitlighet gör den oumbärlig för de europeiska läkemedelsföretagen på området. Reaktorns läge gör det möjligt att snabbt slussa de medicinska produkterna till olika europeiska medicinska centra, vilket är nödvändigt med tanke på den korta livstiden för de flesta isotoper som används i dag. - En sammanslutning av europeiska forskningscentra som arbetar med en ny behandlingsform för hjärntumörer baserad på borneutroninfångningsterapi (BNCT) använder sig också av HFR. - Annan forskning med medicinsk anknytning är exempelvis framställning av nya isotoper, utveckling av andra BNCT-tillämpningar och nya alfaimmunterapeutiska produkter samt studier av material för proteser. Säkerställande av bränsletillgången För att säkra tillgången på bränsle för rektorn i framtiden har GFC beslutat att bygga om reaktorn från användning av höganrikat uran till låganrikat sådant. Fyra överföringar av utbränt bränsle från reaktorbassängsektorn till det nederländska nationella upplaget skedde under 2000. Nedläggning av kärnkraftverk Hantering av överflödiga anläggningar Inom ramen för Euratom-avtalet undertecknades under perioden 1960-1962 avtal om inrättningar på kärnkraftsanläggningar mellan gemenskapen, Belgien, Tyskland, Italien och Nederländerna. I de två senare fallen överfördes nationella kärnkraftverk till gemenskapen och en infrastruktur för utveckling av kärnkraftstekniken inrättades. Installationerna i Karlsruhe och Petten är fortfarande i full drift idag, och vissa kärnaktiviteter finns kvar i Geel och Ispra. Andra har tagits ur drift, i vissa fall redan för 20 år sedan, och har till största delen blivit överflödiga. GFC har ställt upp en långsiktig handlingsplan för nedläggning av sina överflödiga kärnkraftsanläggningar. Planen består av tre delar: (1) Hantering av avfall från GFC:s verksamhet sedan 1960. I denna fas ingick även säkert bevarande av överflödiga installationer och förbättring av anläggningar för skötsel, sanering, bearbetning och lagring av flytande avfall. (2) Nedmontering av stängda anläggningar, såsom reaktorer och laboratorier. Detta förfarande ger upphov till nytt avfall som också måste behandlas. Utvärdering av vilka resurser som krävs för en framtida nedmontering av kärnanläggningar som fortfarande är i drift, t.ex. cyklotronen i Ispra (IT), de högaktiva cellerna vid ITU i Karlsruhe (DE) och högflödesreaktorn i Petten. Viss nedmontering krävs vid dessa anläggningar, men stängning av dem ingår inte i den aktuella handlingsplanen.En grupp oberoende experter inrättades för att råda GFC vilka strategier som skall följas. Arbetet fortskrider enligt förväntningarna i Ispra, Karlsruhe och Geel (BE). Omfattande testning av arbetet skedde vid IRMM i syfte att nedgradera Geels licens och därmed minska kostnaderna för övervakning. Samordning av rymdverksamheten En utmaning för EU är att hitta sätt att ge europeiskt stöd till rymdverksamheten, som till största delen drivs nationellt. Kommissionen bidrar till att definiera Europas ambitioner och tar därvid hänsyn till den allt större vikten som rymden har för målsättningar av socioekonomisk natur inom informations- och kommunikationstjänster, liksom för vetenskap, teknik, tillgång till rymden och säkerheten. Europeisk strategi för rymden Genom kommissionens rymdsamordningsgrupp, som leds av GFC:s generaldirektör i egen person, har kommissionen och Europeiska rymdbyrån (ESA) i samråd med medlemsstaterna och industrin utarbetat en gemensam strategi för rymden och rekommendationer för åtgärder. Det slutliga meddelandet [1], som avfattades tillsammans med ESA, antogs av kommissionen den 27 september 2000. Där föreslås att ESA och kommissionen inrättar en gemensam arbetsgrupp för att genomföra och utveckla den europeiska strategin för rymden. [1] Europe and Space: Turning to a new chapter, KOM(2000) 597. Global övervakning av miljö och säkerhet (GMES) Efter diskussioner i Rymdsamordningsgruppen (SAG) i juli 1999 har begreppet global övervakning för miljö och säkerhet vidareutvecklats av kommissionen under GFC:s ledning. En studie [2] utfördes för att utveckla de politiska argumenten och stärka länkarna med kommissionens enheter. Studien kom fram till att den vidare frågan om miljön och säkerheten antar en allt större politisk betydelse, och att global övervakning kan ge effektivt stöd för informationsinsamlingen. [2] The use of global monitoring in support of environment and security, slutlig rapport, augusti 2000. På den tekniska nivån fortsatte SAI att tillhandahålla stöd i samarbete med de europeiska rymdorganisationerna. Ett GMES-kontor inrättades och ett partnerskap inleddes med dessa organisationer, EUMETSAT (den europeiska organisationen för utnyttjande av vädersatelliter) och industrin. En avsiktsförklaring undertecknades med den tyska rymdorganisationen DLR, liknande den som ingicks 1999 med den franska organisationen CNES, och stöd gavs till arrangemangen för ett kollokvium om GMES som det franska ordförandeskapet höll i Lille i oktober 2000. Vid ett seminarium som hölls vid en kongress ordnad av Internationella astronautiska federationen (IAF) i oktober 2000 om GMES, dryftades samarbetsaspekter med en internationell panel från EU, Brasilien, Ryssland och USA. Partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och Ryssland Diskussioner har fortsatt med Ryska federationen om rymden och GMES i synnerhet. I september besökte kommissionsledamoten med ansvar för forskning, Philippe Busquin, Moskva, vilket ledde till ett avtal att inrätta en arbetsgrupp mellan EU och Ryssland, där experter från båda sidorna kan utveckla och främja samarbetsprojekt inom rymdobservation, särskilt på området GMES. Ett år präglat av utvärderingar och rekommendationer för framtiden Fyra formella externa utvärderingar av GFC utfördes inom en kort tidsperiod. Dessa var 1999 års vetenskapliga granskning, utvärderingen av femårsperioden 1995-1999, rapporten från högnivåpanelen och den särskilda arbetsgruppens granskning. De hade alla olika uppdrag och inriktade sig på olika målsättningar. De har gett upphov till en hel mängd rekommendationer för att hjälpa styra GFC:s framtid och utforma dess strategier. 1999 år vetenskapliga granskning Den första utvärderingen var en vetenskaplig granskning av GFC:s institut under senare hälften av 1999. GFC:s generaldirektör satte igång denna ej obligatoriska granskning omedelbart efter det att GFC:s arbetsprogram 1998-2002 hade godkänts. Syftet var att i god tid ge GFC:s ledning information om institutens vetenskapliga status och att bedöma deras vetenskapliga starka och svaga sidor beträffande personal och andra resurser. En viktig målsättning vara att säkerställa att kraven i kommissionens femte ramprogram kunde uppfyllas med den vetenskapliga kvalitet som krävdes. Granskningen utfördes av "besöksgrupper" sammansatta av externa experter. Samtliga rapporter fullbordades och gavs ut i början av 2000, så att institutens ledning kunde ta del av de specifika synpunkterna och även dra slutsatser som gällde GFC som helhet. Omkring 40 rekommendationer i rapporterna diskuterades ingående med direktörerna för de olika instituten och en expertpanel. Rekommendationerna införlivades i institutens planer på medellång och lång sikt. Personalen meddelades om resultaten, och i de flesta fall agerade man genast på alla genomförbara förslag. Bevakningen av rekommendationernas genomförande kombinerades senare med uppföljningen av utvärderingen av femårsperioden. De allmänna slutsatserna från granskningen bekräftar att GFC:s vetenskapliga strategier är sunda: - Den nya formuleringen av GFC:s uppdrag stöds av ledningen och personalen och har mottagits väl av forskarvärlden i EU. Samarbete i nätverk med laboratorier i medlemsstaterna, något som utgör ett viktigt inslag i uppdraget, rekommenderas starkt. - Den vetenskapliga basen för GFC:s uppdrag är av avgörande betydelse och måste upprätthållas. Balansen mellan tjänster och forskning måste uppmärksammas. - GFC:s insatser för att stödja kärntekniken erkänns och uppmuntras. Dess hållbarhet är dock beroende av att den nuvarande finansieringsnivån kan upprätthållas. Utvärdering av femårsperioden Utvärderingen av femårsperioden måste enligt bestämmelserna göras innan kommissionen kan lägga fram förslag för sjätte ramprogrammet. Den omfattar både verkningarna av fjärde ramprogrammet och framstegen i femte ramprogrammet. Det som GFC främst inriktade sig på var ledningsaspekterna, inverkan av centrets stöd för EU:s politik och i hur grad resultaten motsvarade de antagna programmens målsättningar. GFC:s bidrag var en rapport över aktiviteterna över femårsperioden med individuella utvärderingar av åtta institut, stödd av en övergripande rapport från en högkvalificerad FoU-person. I juni 2000, efter fyra månader av möten, besök på institut och diskussioner i en panel med tolv oberoende experter med hög vetenskaplig profil, framlade professor S. Barabaschi en rapport som innehöll många konstruktiva rekommendationer över ett brett spektrum. Det dominerande budskapet är att den nya formuleringen av GFC:s uppdrag måste upprätthållas och genomförandet av det säkerställas i alla dess aspekter och följder. För att främja denna process bör GFC göra följande: - Anslå mer resurser till hanteringen av kontakterna med institutionella kunder, ägna mer uppmärksamhet åt deras behov och uttrycka resultaten på ett användarvänligt språk. - Inte begränsa insatserna till enbart FoU-delen vid planering av stödet till politiken, utan engagera sig i projektets hela livscykel, även stöd efter leveransen. - Öka ledningens insikter om möjligheter utanför institutionen och om potential till samarbete samt identifiera interna kunskapsbrister och lösa dessa genom att ta in kompetens utifrån. - Höja medvetandet om behovet av nätverk, både interna och externa. GFC-forskare måste fås att betrakta nätverk som det naturliga arbetssättet. De värdefulla rekommendationer som samlats i dessa två bedömningar har slagits ihop till en handlingsplan. Merparten av rekommendationerna har accepterats och överenskommits av GFC:s ledning, och ett schema har satts upp för verifikation var sjätte månad av vad som har uppnåtts. Högnivåpanelen I januari 2000 inrättade kommissionsledamoten med ansvar för forskning Philippe Busquin en högnivåpanel under ledning av Etienne Davignon, för att granska och komma med rekommendationer om arbetet i GFC . En rapport där panelens enhälliga hållning presenterades gavs ut i juli 2000. Den innehöll ett antal rekommendationer som svar på följande frågor: - På vilka områden bör GFC koncentrera sin verksamhet, med tanke på de områden där GFC är framstående och på kommissionens politiska prioriteringar- - Vilka är de driftsmässiga följderna av uppdraget beträffande GFC:s relation med Europaparlamentet och EU:s olika vetenskapliga kommittéer och organisationer- - Vad behövs för att inrätta partnerskapsnätverk med nationella centra i medlemsstaterna och på internationell nivå, och hur kan det uppnås på bästa sätt- - Hur kan GFC anpassas efter de föränderliga relationerna med nationella centra och EU:s institutioner, samtidigt som GFC:s status som ett av kommissionens generaldirektorat respekteras- - Hur bör GFC:s verksamhet finansieras- Panelen stöder det uppdrag som GFC tilldelats i femte ramprogrammet och anser att GFC har en klar långsiktig roll. Den föreslår att GFC öppnas upp till andra institutioner i gemenskapen och lägger fram ett antal förslag rörande organisationen. Den rekommenderar att GFC inte splittrar sina insatser utan fokuserar sin verksamhet och befrämjar intensivt nätverksarbete med andra europeiska framgångsrika centra. Slutligen lägger panelen särskild vikt på den nukleära verksamheten. Efter att ha framlagt rapportens slutsatser inför kommissionen erbjöd sig kommissionsledamot Busquin att följa upp rapporten med ett meddelande om GFC:s roll i det europeiska området för forskningsverksamhet och med ett beslut om att förbättra GFC:s lednings- och rådgivningsstruktur. Kommissionens särskilda arbetsgrupps granskning Den 26 juli 2000 offentliggjorde kommissionen meddelandet Matching the Commission activities with its human resources - the means to achieve our objectives, som avgivits inom ramen för initiativet för reform av kommissionen. En särskild arbetsgrupp bestående av fem kommissionsmedlemmar hade tidigare på året tillsatts för att göra en politisk översikt över institutionernas verksamhet och anpassa dem efter de tillgängliga mänskliga resurserna. Den särskilda arbetsgruppen kom fram till att sammanlagt 298 forskartjänster kunde avvecklas. 200 av dessa kunde uppnås genom att dra ned på GFC:s personal, antingen genom att lägga ned IAM-anläggningen i Petten eller genom att minska verksamheten överlag. En studie av en eventuell nedläggning av Petten gav vid handen att detta inte var genomförbart, och GFC är därför i färd med att identifiera områden över hela strukturen där verksamheten kan minskas. Uppgiften planeras vara avslutad i början av 2001. GFC OCH DET EUROPEISKA OMRÅDET FÖR FORSKNINGSVERKSAMHET Den 18 januari 2000 antog Europeiska kommissionen meddelandet Mot ett europeiskt område för forskningsverksamhet [3], som kommissionsledamot Busquin lade fram som ett bidrag till att skapa bättre ramförhållanden för forskning i Europa. [3] KOM(2000) 6, 18 januari 2000. Dokumentet diskuterades under det informella mötet för forskningsministrar i Lissabon och godkändes av toppmötet i Lissabon i slutet av mars 2000. Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och regionsrådet deltog i debatten, tillsammans med forskarvärlden och industrin. En viktigt aspekt av det europeiska området för forskningsverksamhet är behovet att stärka och utveckla sambandet mellan vetenskap och politiskt beslutsfattande. Här ingår exempelvis att stödja den vetenskapliga infrastrukturen, att välja ut och utvärdera av forskningsprogram och att utveckla av politik som bygger på framstående vetenskap på områden som t.ex. folkhälsan eller fordonssäkerhet. Det krävs ett europeiskt vetenskapligt och tekniskt referenssystem för att kunna analysera motstridande åsikter, fullständigt bedöma konsekvenserna av olika alternativ och ge objektiv information som underlag för demokratisk debatt och beslutsfattande. Ett sådant referenssystem måste kunna reagera snabbt i nödsituationer. FGC kan spela en viktig roll i utvecklandet av det vetenskapliga och tekniska referenssystemet genom att stödja politiska beslutsfattare på alla nivåer beträffande de vetenskapliga och tekniska dimensionerna av deras beslut. Centrala aktiviteter för GFC kan i det sammanhanget omfatta exempelvis följande: - Att utvärdera testmetoder och standarder för att hjälpa till att undanröja hinder för internationell handel. - Att tillhandahålla oberoende verifiering av metodologier för att främja EU-omfattande samsyn i vetenskapliga frågor där meningarna går isär. - Att förutse förändringar i samhällets behov under kommande decennier. GFC är redan engagerat i dessa aktiviteter genom olika projekt, däribland i systemet för referensmaterial, som är väsentligt för att kunna uppnå jämförbara och spårbara mätningar, i Europeiska referenslaboratoriet för luftföroreningar (ERLAP), i arbetet i Europeiska kemikaliebyrån (ECB) som administreras av GFC, i Europeiska byrån för samordnat förebyggande och kontroll av miljöföroreningar (EIPPC) och i GFC:s funktion som en världsomfattande referens för kärnsäkerhetskontroller. GFC SOM PARTNER I NÄTVERK GFC har länge insett att det är helt nödvändigt att arbeta i nätverk med forskningsorganisationer och industrin, om centret skall kunna utföra sitt uppdrag att tillhandahålla bästa vetenskapliga och tekniska stöd för EU:s politik. Centret har samarbetat med partners på forskningscentra, universitet, tillsynsorgan, lokala myndigheter och företag i hela EU och även utanför unionen. Inom ramen för initiativet för ett europeiskt område för forskningsverksamhet förde GFC under hela 2000 en aktuell diskussion om möjligheten att inrätta ett vetenskapligt referenssystem som kunde tillhandahålla oberoende högkvalitativt stöd till kommissionen och medlemsstaterna. En första internationell workshop om vetenskap och förvaltning organiserades av GFC i mars 2000. Den sammanförde politiska beslutsfattare, vetenskapsmän och akademiker från Europa, USA, Kanada och Japan. Deltagare därifrån bildade en arbetsgrupp med namnet CERCLE (Chief Executives of Research Centres and Laboratories in Europe) för att i detalj dryfta möjligheten att inrätta ett europeiskt vetenskapligt referenssystem. Gruppen diskuterade ett sådant systems praktiska aspekter och funktioner - hur det skulle drivas, vilka typer av resultat det skulle prestera och hur det skulle stödja sina kunder, det vill säga Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och medlemsstaterna. Efter denna workshop höll GFC och GD Forskning i oktober 2000 en tvådagarskonferens om vetenskap och förvaltning, i gemensam regi med omkring 450 deltagare. Där framkom att det fanns starkt stöd för att skapa ett vetenskapligt referenssystem som skulle göra det möjligt för experter och organisationer att samarbeta i ett nätverk för att ge sunda vetenskapliga råd. GFC fortsatte sin politik att samarbeta med strategiska partners för detta ändamål och undertecknade en avsiktsförklaring med det spanska forskningscentret CSIC. De områden där man kommit överens att samarbeta är forskning för att identifiera, styra och införa gemensamma standarder för GMO, livsmedelsteknologi och kvalitetskontroll, biomaterial samt miljöbevakning . På det socioekonomiska planet kommer CSIC och GFC att samarbeta i frågor som rör kandidatländerna i Medelhavsområdet och Europeiska vetenskaps- och teknikobservatoriet (ESTO). Samarbetet kommer främst att ske genom gemensamma projekt, resursdelning och personalutbyten. Detta är som komplement till avtal som slutits med andra ledande forskningsorganisationer. DELTAGANDE FRÅN KANDIDATLÄNDERNAS SIDA Sedan mitten av 1999 har elva kandidatländer kommit med i femte ramprogrammet som associerade medlemmar och har rätt att delta i EU:s samtliga forskningsprogram (sju länder har även blivit medlemmar i kärnsektionen). Rapporten från panelen av oberoende experter ledd av Etienne Davignon (juli 2000) sporrade GFC till att utarbeta en integrerad strategi för frågor som rör vetenskap och teknik för att främja utvidgningsprocessen. Panelen underströk särskild den allt viktigare roll som GFC har i att hjälpa länderna i Central- och Östeuropa att förbättra sina kärninstallationers funktion och säkerhetsstandarder. Under 2000 startade GFC en särskild åtgärd för att stödja utvidgningsprocessen. Denna kommer att stärka samarbetet med forskningsorganisationer i kandidatländerna genom olika åtgärder, bland annat följande: Progressiv öppning av GFC:s arbetsprogram Inom GFC:s arbetsprogram i femte ramprogrammet har 18 projekt givits högre prioritet för att tackla särskilda behov att göra med förberedelserna för anslutningen på områdena miljö, kärnsäkerhet och kärnsäkerhetskontroller, harmonisering av mätningar, jordbruk, livsmedel och kemiska produkter, framtidsanalys och framtidsmodeller. Uppmuntran till inlämnande av gemensamma förslag till femte ramprogrammet Genom sina centrala kompetensområden spelar GFC en viktig roll i att få med forskningsorganisationer från kandidatländerna i de europeiska projektnätverken. 1999, utvaldes 43 projekt med kostnadsdelning. I dessa deltog GFC tillsammans med 60 forskningsorganisationer från dessa partnerländer. Anordnande av gemensamma evenemang Under 2000 anordnades informationsdagar för högre företrädare för forskarvärlden i de större kandidatländerna (Bulgarien, Ungern och Polen), för att höja medvetandet om de möjligheter som erbjuds genom samarbete med GFC. Dessutom har ett antal gemensamma workshops och konferenser hållits eller planeras. INTERNATIONELLA RELATIONER Mot bakgrund av det nya uppdraget meddelande GFC våren 1999 kommissionens gemensamma forskningsgrupp för kärnfrågor att det avsåg att vidta en drastisk revidering av sina internationella förbindelser för att kunna inrikta sig på målen i sitt uppdrag. Under det gångna året har verkningarna av denna omställning och en ändrad inriktning av GFC:s internationella aktiviteter gjort sig märkbara, både på GFC:s eget område och i dess samverkan med USA och Japan, som är viktiga partners till EU. Här krävs givetvis ytterligare förbättringar, och inom vissa verksamhetsfält har insatserna från GFC:s sida varit alltför splittrade. Men allt som allt har betydande framsteg uppnåtts. En enstaka partner: Japan Länkar mellan GFC och japanska forskningsinstitut är den främsta samarbetsaktiviteten på gemenskapsnivå mellan EU och Japan. Förklaringen till detta ligger främst i forskningsstrukturen i Japan. Samarbetet omfattar aspekter av vetenskap och teknologi som är av gemensamt intresse. Alla fyra av GFC:s verksamhetsområden har vunnit på denna förändring, men verkningarna har gjort sig mest märkbara inom kärnsäkerhet och livsmedelssäkerhet. Kärnforskningsområdet Med USA Bill Richardson, USA:s energisekreterare, erbjöd GFC:s generaldirektör att associera sig med idéer och initiativ som Richardson startat. Efter ett möte i Washington i slutet av oktober 1999 mellan generaldirektören och statssekreteraren i USA:s energiministerium, beslutade man att vidga samarbetsfältet, som för närvarande är begränsat till kontroll av kärnmaterial. Ett förslag till avtal om kärnteknologi mellan Euratom och USA:s energiministerium är just nu under granskning. Dessutom bidrog dessa möten enligt det existerande avtalet till att understryka de båda parternas önskan att fortsätta samarbetet, särskilt med bistånd till Ryssland och de nya oberoende staterna inom området kontroll av kärnmaterial (kärnsäkerhetskontroller). Med Japan Våren 1999 besökte GFC:s generaldirektör Japan, där liknande resultat uppnåddes. Samarbete med Japans forskningsinstitut för atomenergi (JAERI) har utökats till att omfatta kärnteknologi, i likhet med vad som hänt i USA-samarbetet. Dessutom förväntas att FoU-avtalet om kärnmaterial inom kort kommer att förnyas. I en genomgående omstrukturering i Japan, som troligen är klar 2001, kommer vetenskaps- och teknologibyrån STA att försvinna, och då kommer kontrollen av kärnmaterial att anförtros centret för kärnmaterialskontroll NMCC. NMCC har redan meddelat att de skulle välkomna GFC:s stöd och erfarenhet, både för utbildning av sina inspektörer och för utveckling av lämpligaste tekniker. Ett förslag till avtal, eventuellt med kontraktsklausuler som gör det möjligt för Japan att betala för GFC:s tjänster, är under granskning. Med Brasilien/Argentina Det argentinsk-brasilianska kärnenergiorganet ABACC är den enda regionala organisationen - vid sidan av Euratom - som är ansvarigt för kontroll av kärnmaterial. Organets regler för driften skiljer sig från Euratoms, men de har liknande målsättningar och teknologiska behov. Det var därför naturligt att ett samarbetsavtal skulle slutas mellan de båda organen. Avtalet, som tog som modell avtalet mellan Euratom och USA:s energiministerium, undertecknades den 10 februari 1999. Med Ryssland Samarbetet med Ryssland inom Tacis fortsätter, och samarbetet med kandidatländerna intensifieras. Livsmedelssäkerhet och konsumentskydd Med USA Diskussioner om livsmedelssäkerhet och konsumentskydd har hållits, främst med USA. Vid mötet 'New Vistas' i Stuttgart den 15 juni 1999 hade man kommit överens om att frågan om livsmedelssäkerhet (däribland GMO) skulle göras föremål för genuint samarbete. Man kom i Washington i februari 2000 överens om att det bästa vore att underteckna en avsiktsförklaring mellan GFC och forskningscentret JIFSAN (Joint Institute for Food Safety and Applied Nutrition) vid universitetet i Maryland. Med Australien Under en internationell konferens om GMO i Sydney våren 1999, knöts nära kontakter med Australien. Med Kanada Formellt samarbete har upprättats med målsättningarna att skaffa fram vetenskapliga data om säkerheten och livsmedelskvaliteten och upprätta samarbete på de mer specifika områdena kemiska föroreningar och förhindrande av bedrägeri med särskilt avseende på GMO. Med Världshälsoorganisationen I slutet av 2000 kontaktade Världshälsoorganisationen GFC för att undersöka möjligheten av att GFC kunde leda projekt avsedda att förbättra livsmedelssäkerhets- och miljösäkerhetsaspekterna på hälsoskyddsområdet. Sådana projekt kommer att falla inom det bredare avtal mellan kommissionen (GD Hälsa och konsumentskydd) och Världshälsoorganisationen som just nu diskuteras. Miljöskydd Med kandidatländerna Många åtgärder pågår på miljöskyddsområdet, särskilt med kandidatländerna. EI deltar i bevakning av Donaubäckenet och i kampen mot föroreningar där. Länderna i fråga bad om hjälp efter ett oavsiktligt utsläpp av ytterst giftiga produkter. Med Japan EI samarbetar med Japan på tre prioriterade områden av intresse för båda partnerna, nämligen föroreningar i städer och utsläppsfrågan, allmän klimatförändring och genomförandet av Kyotoprotokollet, samt solenergi. På det sistnämnda området önskar CRIEPI (elkraftsindustrins centrala forskningsinstitut i Japan) och den japanska kvalitetssammanslutningen utveckla ett gemensamt projekt med EI. Med USA EI har samarbetat med miljökemiska avdelningen på Brookhaven National Laboratory, som lyder under USA:s energiministerium, för att fastställa vilken roll som aerosoler i atmosfären (t.ex. partikelämnen från förbränning av bränsle) spelar i jordens strålningsbudget. De två grupperna samarbetar för närvarande för att integrera tio års internationell forskning på området, på begäran från Internationella geosfär-biosfär-programmet (IGBP). Tillsammans med GD Miljö inledde EI samarbete med USA:s miljöskyddsbyrå US-EPA för att utveckla och införa tillnärmade globala standarder för utsläpp från ej väggående maskiner. På området miljö och människors hälsa har slutligen en gemensam ram inrättats mellan EU och USA för att främja samarbete mellan de båda världsdelarna i forskning om kemikalier som stör endokrina organ. Bland preliminära kontakter märks USA:s EPA och andra amerikanska institutioner (National Academy of Sciences, universitet m.m.) samt privata företag. Med Kanada Samarbete med Kanada pågår på tre områden, nämligen följande: (1) Bevakning av radioaktivitet i miljön med Meteorological Centre of Canada och University of British Columbia. (2) Användning av fjärranalys för övervakning av jordar med COLUTEQ (ett konsortium av teledetektionslaboratorier i Quebec). (3) Hållbar utveckling, med Kanadas industri- och miljöministrar. IPTS delar ordförandeskapet med Kanadas industriministerium och japanska MITI, (Japans ministerium för internationell handel och industri) för OECD:s arbetsgrupp om bioteknik för en hållbar industriell utveckling. Med Ryssland SAI och internationella skogsinstitutet (IFI) i Moskva har inlett samarbete för bevakning av skogar och bränder över hela Sibirien. Enligt Kyotoprotokollet SAI TREES-projektet, som stöder GD Miljö och utveckling, omfattar de länder i tropiska Afrika, Sydostasien och Latinamerika som har avskogningsproblem. Arbetet utförs i samarbete med rymdorganisationerna i Japan (NASDA) och USA (NASA). I avtal som utarbetats med dessa båda organ och med ESA ingår ett bidrag till definition av nya instrument för markobservation och användning av dem. Projektet SAI World Fire Web ger systematisk bevakning av skogsbränder på världsnivå, i samarbete med nationella institutioner i 15 länder, däribland Kanada, USA, Brasilien, Australien och Ryssland. Allmän säkerhet På områden som har mer allmänt att göra med säkerheten i dess vidare betydelse kan följande nämnas: - Tecknande av ett avtal mellan GFC och USA:s nationella vetenskapsstiftelse NSF på området seismisk teknik. Detta avtal, som liknar det som existerar mellan GFC och japanska byggministeriets byggforskningsråd (BRI), avser samarbete mellan tre amerikanska universitetslaboratorier som finansieras av NSF. - Tecknande av en avsiktsförklaring den 17 juli 2000 om teknologier avsedda för minröjning i humanitära syften. Internationella test- och utvärderingsprogrammet (ITEP) för humanitär minröjning föreslår en ram för samarbete mellan Europeiska kommissionen (företrädd av GFC i enlighet med dess arbetsprogram), USA, Kanada och de fem medlemsstater som driver ett FoU-program på området (Belgien, Tyskland, Nederländerna, Sverige och Förenade kungariket). KONKURRENSFÖRKNIPPADE AKTIVITETER Merparten av GFC:s budget avser arbetsprogrammen inom den centrala verksamheten, men ca 15 % finansieras från andra källor. Konkurrensförknippade aktiviteter är en paraplyterm som omfattar alla andra inkomster, exempelvis från deltagande i femte ramprogrammets samarbetsprojekt, ytterligare betalt arbete för att stödja kommissionens enheter och arbete för tredje part, normalt regionala myndigheter eller industrin. Deltagande i sådana aktiviteter medför flera fördelar. Förutom att det ger centret tillfälle att jämföra sig med andra forskningscentra, skaffar det sig också ny expertis och kan dela med sig av sin egen kompetens och sina egna inrättningar. Enligt GFC:s stadgar måste projekten knyta an till GFC:s uppdrag och måste respektera subsidiaritetsprincipen. Under 2000 godkändes cirka 40 % av GFC:s alla ansökningar för projekt med kostnadsdelning, vilket resulterade i att ytterligare 90 nya projekt antogs. De flesta av dessa kom från GD Forsknings program "Energi, miljö och hållbar utveckling" och "Konkurrens kraftig och hållbar tillväxt", men GFC var också representerat i andra program. TEKNIKÖVERFÖRING Europeiska initiativet för tekniköverföring (ETTI) GFC frambringar ofta resultat med potentiell industriell tillämpning, som en biprodukt av den centrala verksamheten. Vid sidan av fortlöpande aktiviteter för att skydda och utnyttja forskningsresultat med kommersiell tillämpning utvecklar GFC ett antal specifika projekt för att främja tekniköverföring genom att skapa spin-off-effekter. Dessa aktiviteter är samlade under Europeiska initiativet för tekniköverföring (ETTI). ETTI, som godkändes av kommissionen 1998, syftar till att ge tillgång till och maximera utnyttjandet av GFC:s forskningsresultat till förmån för industrin i Europa. Initiativet tar sig följande tre uttryck: 1. Kurser i entreprenörskap Efter den lyckade försöksverksamheten med en kurs i entreprenörskap 1999, hölls ett andra utbildningsprogram i entreprenörskap för GFC-forskare - särskilt sådana med tidsbegränsade anställningsavtal - mellan mars och september 2000 på GFC:s anläggning i Ispra. Kandidaterna, som utvalts till utbildningsprogrammet på grundval av affärsförslag, deltog i workshops över 18 veckoslut. Under dessa workshops gavs sammanlagt ca 150 timmars undervisning med fackmän från medlemsstaterna som lärare. Kursen omfattade alla faser i företagsplanering - från genomförbarhetsstudier och finansiering till praktiska åtgärder för att starta ett företag - vilket gav den en stark praktisk inriktning. 2. Tekniköverföringsfonden Tanken bakom tekniköverföringsfonden var att stimulera inrättandet av en startkapitalfond, som var avsedd att vara både transeuropeisk och tvärteknologisk. Efter en inbjudan till intresseanmälan som gick ut under 1999 och påföljande förhandlingar tecknades i juni 2000 ett avtal mellan GFC och det tyska riskkapitalsföretaget Industrie Management Holding (IMH) GmbH för att få ihop medel till fonden. En fond på 20 miljoner euro anskaffades på marknaden, utan några ekonomiska eller rättsliga förpliktelser från GFC:s sida. Hälften av medlen är avsedda för GFC-projekt, men fonden kommer också att investera i andra spin-off-projekt i medlemsstaterna och associerade stater. Under andra delen av 2000 framlades ett urval resultat med kommersiell potential för fondförvaltarna, som hade förhandsrätt till förslagen. Fyra av projekten valdes ut som bas för en detaljerad företagsplan med möjlighet till investering i projekten. 3. Europeiska centret för innovation och spin-off (ECIS) Det nya centret är avsett att erbjuda en "kuvösfunktion" för valda spin-off-projekt från GFC. ECIS kommer exempelvis att bidra med bedömning av frågor som rör den immateriella ägandesätten, marknadsstudier, konsultverksamhet och affärsplansutveckling inför en bolagsbildning. Man räknar med två till tre sådana spin-off-projekt per år. En andra målsättning är att underlätta teknologiöverföring från GFC till innovativa små och medelstora företag i mindre gynnade områden i medlemsstaterna. ECIS ledningsteam för kuvösfunktionen kommer troligen att identifiera och kontakta sådana företag, med hjälp av ett nätverk av konsulter. Även här räknar man med två till tre projekt per år. ECIS kommer att vara baserat på GFC:s anläggning i Ispra, men samtliga GFC-forskare kommer att få tillgång till centret. Centret beräknas kunna tas i drift under 2001. Expertis för att starta innovativa företag (EXSIF) Den ovanstående verksamheten kompletteras av GFC:s deltagande i samarbetsprojektet EXSIF, som finansieras av GD Företagspolitik. Ett konsortium av europeiska FoU-organisationer - däribland CEA (FR), CERN (CH), CNRS (FR), CSIC-CNM (ES), DERA (UK) - med sammanlagt ca 40 000 forskare, samlar resurser för att främja sidoeffekter inom högteknologi. Man hoppas att kunna bilda en expertpool och också att samla exempel på bästa praxis, validerade av fallstudier, och sammanställda dem i ett paket färdigt att sändas ut över hela EU. Skydd och utnyttjande av GFC:s forskningsresultat De framtagna resultaten på GFC är Europeiska gemenskapens egendom. GFC:s forskare rekommenderas att skydda forskningsresultaten på bästa lämpliga sätt (t.ex. med patent eller copyright) före publikation eller annat offentliggörande. GFC:s tekniköverföringsenheter står i nära samarbete med GD Företagspolitik och ett nätverk teknikmäklare, som ser till att GFC:s resultat skyddas och utnyttjas. Fjorton patentansökningar och fyra begärda programvaruregistreringar inkom under 2000. Det vanligaste sättet att uppnå att en teknik utnyttjas är att överlåta licens för den till en lämplig industripartner. Genom sitt samarbete har GFC mer än 800 partners inom industrin och den akademiska världen, och välkomnar nya kontakter. Innovationstävling En intern tävling anordnades för att uppmuntra innovation inom GFC:s institut. Det kom in drygt 30 förslag, som avspeglade det breda spektrum som resultaten från forskning inom GFC:s centrala verksamhet sträcker sig över. Fyra projekt valdes ut för full finansiering och ytterligare tre för delfinansiering. Dessutom beställdes marknadsundersökningar för att bedöma två projekts kommersiella potential. Bland de stödda projekten märks en ny typ av bränslecell och kommersialisering av en screening kit för biotekniska cellundersökningar. KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GFC:s kommunikationsstrategi, som definierades 2000, innehöll ett antal målsättningar avsedda att göra GFC synligare för allmänheten. En viktig målsättning var att lyfta fram GFC:s image inför dess intressenter, däribland europeiska politiska beslutsfattare (Europaparlamentet, kommissionens generaldirektorat och enheter, medlemsstaterna), forskarvärlden, massmedia - och i förlängningen allmänheten. Relationer till massmedia och popularisering av vetenskaplig information gavs hög prioritet. Massmedia betraktas som en värdefull partner för GFC. Pressen, radio och teve är inte bara medel för överföring av information, utan också en målgrupp. För att uppnå dessa mål anordnades under 2000 ett stort antal viktiga evenemang som riktade sig till europeiska beslutsfattare både i Europaparlamentet och medlemsstaterna, och till massmedia - vilket gav ökad mediatäckning och synlighet för GFC:s verksamhet. En annan målsättning var att strömlinjeforma kommunikationsaktiviteterna för att främja sammanhållningen i GFC. För att uppnå detta utarbetade man gemensamma riktlinjer och en gemensam stil för publikationer och sökte anpassa viktiga mediabudskap till de relevanta målgrupperna. Stora ansträngningar sattes in på att utvidga och stärka GFC:s nätverk. Här kan nämnas ett evenemang för lansering av GFC:s alumninätverk för forskare som varit associerade med GFC. Under 2000 blev man även tvungen att anpassa arbetet med att integrera kommunikations verksamheten i GFC:s huvudpolitik till verksamhetens nya inriktning och ta hänsyn till nya prioriteter. Evenemang Bland större evenemang som GFC anordnade under året var konferenser, utställningar, seminarier och workshops. Många av dessa hade att göra med relationer till massmedia. Bland dem märktes följande: - JRC@EP var en stor utställning som hölls den 31 januari - 4 februari 2000 i Bryssel i syftet att göra GFC:s aktiviteter mer synliga för medlemmar av Europaparlamentet, i egenskap av europeiska politiska beslutsfattare och intressenter i GFC. Kommissionsledamoten med ansvar för forskning Philippe Busquin öppnade utställningen och gav en pressmottagning inför ca 20 journalister. Resultaten var mycket positiva. Evenemanget genererade stort intresse och bidrog till att höja GFC:s erkännande och lyfta fram centrets roll och dess potential att stödja Europaparlamentet. Det gav också möjlighet att knyta nya kontakter mellan parlamentsledamöter och FCS. - En informationsdag om GFC anordnades i Lissabon den 4 maj 2000 för att markera Portugals ordförandeskap av EU och introducera GFC för forskarvärlden i Portugal. Under dagen presenterades projekt, forskningscentra kunde besökas och en middag för pressen gavs. Goda kontakter kunde knytas med portugisiska forskningsorganisationer, och väg banades för framtida samarbete. Dagen fick också stor uppmärksamhet i media. - En större konferens med titeln 'Science and Governance in a Knowledge Society: the Challenge for Europe' anordnade den 16 och 17 oktober 2000 i Bryssel. Den fungerade som en uppföljning av en workshop som hölls i mars på samma tema, där samverkan mellan vetenskap och samhället diskuterades. Konferensen i oktober hade drygt 500 deltagare från industrin, forskningsorganisationer, europeiska och nationella beslutsfattare, universitet i hela Europa och även andra världsdelar, liksom många journalister. Omkring 40 talare deltog i de många sessionerna, och avslutningstalet, som hölls av kommissionsledamot Busquin, sändes live över Internet. - En internationell workshop på hög nivå om fordonsutsläpp och invigningen av ERLIVE-laboratoriet ägde rum den 1 och 12 juli 2000 i Ispra. Vid evenemanget närvarade kommissionsledamoten med ansvar för forskning Philippe Busquin, Italiens forskningsminister Ortensio Zecchino, industripartners samt företrädare för Europaparlamentet och andra av kommissionens enheter. En grupp journalister deltog också i en presskonferens om globalisering av utsläppsstandarder och GFC:s bidrag i kampanjen för dessa. Flera avsiktsförklaringar tecknades, vilket gav ytterligare tillfälle att höja medvetandet om GFC:s verksamhet: - En avsiktsförklaring med EUCAR (bilindustrins forsknings- och utvecklingsråd) och CONCAWE (oljeföretagens europeiska organisation för miljö, hälsa och säkerhet) tecknades den 12 maj 2000. - En avsiktsförklaring om humanitär minröjning med ITEP, det internationella test- och utvärderingsprogrammet, tecknades den 17 juli 2000. Kommissionsledamot Busquin närvarade vid det sistnämnda tillfället. Båda tillfällena fick stor uppmärksamhet i pressen. Kommissionsledamoten deltog också i ett antal externa GFC-evenemang, såsom GMES rymdsymposium i Lille (FR) den 16 och 17 oktober 2000, och utställningen om ny teknik, SITEF 2000, i Toulouse (FR) den 18 - 21 oktober 2000. Besök på GFC Även detta år fick GFC motta många besökare, däribland så ledande medlemmar av Europeiska kommissionen som ordföranden Romano Prodi, vice ordföranden Neil Kinnock, kommissionsledamoten med ansvar för miljö Margot Wallström och kommissionsledamoten med ansvar för hälsa och konsumentskydd David Byrne. Kommissionsledamoten med ansvar för GFC, Philippe Busquin, besökte GFC-anläggningar vid flera tillfällen under året, invigde ett antal projekt och höll möten med personal och med företrädare för dem. Många parlamentsledamöter välkomnades till Ispra, däribland den 25 februari 2000 Europaparlaments vice ordförande Alejo Vidal-Quadras, den 5 maj 2000 STOA (Europaparlamentets enhet för bedömning av vetenskapliga och teknologiska möjligheter), som kombinerade sitt besök med ett möte, och den 25 maj 2000 en arbetsgrupp inom ITRE (Europaparlamentets kommitté om industri, extern handel, forskning och energi). Även nationella politiska beslutsfattare besökte Ispra, däribland den 12 september 2000 Italiens president Carlo Azeglio Ciampi, den 11 juli 2000 Italiens forskningsminister Ortensio Zecchino, den 30 och 31 maj Sveriges statssekreterare för forskning Agneta Bladh och den 5 juni 2000 Portugals statssekreterare Luis Parreirao. Listan kan ytterligare utökas med företrädare för forskarvärlden, journalister och allmänheten. I mitten av december hade sammanlagt 10 986 personer besökt Ispra-anläggningen - varav 1623 för besök på institutsanläggningar och laboratorier - vid sammanlagd 209 evenemang såsom möten, konferenser, workshops och seminarier. Dessutom höll Ispra för första gången öppen dag för allmänheten den 13 maj 2000 för att fira Robert Schuman-dagen. Mediarelationer Ett stort antal specifika presskonferenser anordnades under 2000. För dessa distribuerade GFC 23 pressreleases, och även informationspaket och annat material. Resultatet var mycket positivt, att döma av uppmärksamheten i media, särskilt i medlemsstaternas press och pressbyråer. Omkring 450 artiklar och intervjuer i pressen som specifikt handlade om GFC:s verksamhet har noterats, tillsammans med drygt 30 TV-klipp. Publikationer Strategin för GFC:s nyhetsbulletiner - både de interna (JRC in (månad)), som är gemensam för samtliga GFC-institut, och de externa (Letter from the JRC) - konsoliderades under 2000. De båda bulletinerna kommer nu ut varje månad och täcker ett bredare spektrum av ämnen. Cirkulationen för Letter from the JRC har ökats till 10 000. Den går främst till europeiska politiska beslutsfattare. Innehållet är mer tematiskt och projektinriktat, med bidrag från de olika instituten. Trycksaker såsom årsberättelsen och temabroschyren Serving the Citizen gavs ut och spreds, och arbete påbörjades på en ny serie om fyra allmänna broschyrer för publikation 2001. Vid sidan av specialiserade vetenskapliga publikationer framställdes sammanlagt 45 projektbroschyrer och drygt 250 affischer, som illustrerade GFC-projekt av särskilt intresse för medborgaren för användning på utställningar, konferenser och workshops. En historik med titeln JRC - 40 years of service for Europe delades ut för första gången vid alumnievenemanget i juni 2000. En videofilm med en presentation av GFC framställdes under 2000, och 3000 exemplar delades ut. Även ett s.k. view-card (en CD-ROM i litet format) introducerades. GFC:s webbplatsaktiviteter En ny webbplats för GFC, som lanserades i samband med JRC@EP i januari 2000, gav upphov till mycket positiva reaktioner. Webbplatsens innehåll uppdateras regelbundet - och flera förbättringar infördes med början i december 2000, bland annat en sökmotor. Genom webbplatsen har man fått ett stort antal förfrågningar, och omdömena i specialpressen har varit positiva. En undersökning som utfördes av Politik-Digital (http://www.politik-digital.de/), en större tysk webbportal för politik, har rankat den på fjärde plats - tillsammans med Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer - bland webbplatser för kommissionens generaldirektorat. Under det sista kvartalet 2000 registrerades omkring 800 000 träffar, 50 000 besök och 150 000 lyckade förfrågningar per månad. I allmänhet motsvarar ett besök ett antal träffar och kan resultera i nedladdning av flera filer. Tillhandahållande av information till allmänheten GFC fick ta emot många förfrågningar om information och trycksaker från olika sektorer av allmänheten - journalister, forskare, studenter, institutioner etc. Under 2000 hanterade enheten för information och PR omkring 1713 förfrågningar - varav 936 beställningar av årsberättelsen. PRIS TILL UNGA FORSKARE 2000 GFC:s pris till unga forskare utdelades för första gången under 2000, som erkännande för resultat av arbete till stöd för EU:s politik. Priset utannonserades våren 2000, och förslag eller ansökningar inbjöds. Priset går till forskare under 36 år gamla som arbetar eller har arbetat på GFC. Upp till tre priser kunde utdelas. Det kom in sammanlagt 54 ansökningar/förslag som rörde arbete från GFC:s samtliga institut och täckte ett brett spektrum av vetenskapliga aktiviteter. Initiativet till priserna hade kommit från kommissionsledamoten med ansvar för forskning Philippe Busquin. Avsikten var att ge erkännande för 'ett betydande bidrag till GFC:s vetenskapliga liv med särskild tonvikt på en vetenskaplig prestation som bidragit till att GFC kunnat utföra sitt uppdrag'. Ytterligare ett krav var att den vetenskapliga prestationen skall ha stärkt länkarna mellan GFC och andra partners i forskarvärlden i Europa. Vid alumnievenemanget 'JRC in the 21st Century - Science and Governance' som hölls i Varese och Ispra (IT) den 29 och 30 juni 2000, tilldelade GFC:s generaldirektör GFC:s pris till unga forskare till följande personer: - Dr Julia H. Fentem på Unilever, tidigare på GFC:s ECVAM (Europeiska centret för alternativa metoder) vid EI (nu vid IHCP) i Ispra (IT) för sitt arbete på alternativa tester (dvs. som inte inbegriper djur) av hudirritation. - Dr Ioannis Papadakis på IRMM i Geel (BE) för sitt arbete på samordning av och forskning om referensvärden för spårämnen. - Dr. Gabriele Tamborini på ITU i Karlsruhe (DE), tidigare vid EI, för sitt arbete med metoder för spektrometri av sekundär jonmassa för analys av radioaktiva mikropartiklar. Alla pristagare fick diplom, medalj och inbjudan att representera GFC vid ett vetenskapligt seminarium eller en kongress av eget val. De tre vinnarna presenterade också sitt arbete vid alumnisammankomsten. GFC I SIFFROR Personal FC:s personal består av följande kategorier (M = män, K = kvinnor): >Plats för tabell> Av ovanstående kan ungefär 1500 anses vara vetenskaplig personal, av vilka cirka 250 är anställda på korttidskontrakt (1-3 år). Under året föll det sammanlagda antalet anställda (med undantag för hjälppersonalen) med omkring 50, genom att antalet personer som lämnade sin anställning översteg antalet nyrekryterade. Genomförandet av den nya kommissionens personalpolitik för personal som finansieras via forskningsbudgeten fortsatte. Målsättningen för denna personalpolitik är att 40 % av den sammanlagda personalen skall vara fast anställda, med ett flexibelt tillskott av tillfälligt anställda (35 % av de anställda på femårskontrakt,, 25 % på treårskontrakt). Under 2000 utgjorde de fast anställda 36 % av hela personalen. Om man räknar med den korttidsanställda personalen (treårskontrakt och hjälppersonal) och personal som inte anställs av centret och som befinner sig där för kortare perioder (nationella experter, gästforskare, stipendiater och praktikanter) kan man säga att ungefär 30 % av GFC:s personal är där på icke-förlängbara kontrakt på högst tre år. Jämlika möjligheter In 2000 fortsatte GFC att genomföra kommissionens politik i fråga om jämlika möjligheter med målet att uppmuntra rekryteringen och öka andelen av kvinnor. Mot bakgrund av kommissionens meddelande om kvinnor och vetenskap inrättades i februari GFC:s nätverk för kvinnor i vetenskapen, där GFC:s olika institut och direktorat är företrädda. >Plats för tabell> Fast anställda och tillfälligt anställda. Gästforskare, utlånade nationella experter, lärlingar, stipendiater >Plats för tabell> Budget (Budget och utgifter - institutionella aktiviteter) De tillgängliga anslagen för GFC fördelar sig på personalutgifter, verkställighetsmedel (underhåll av byggnader och utrustning, elektricitet, försäkringar, förbrukningsvaror m.m.) och driftsanslag (vetenskapliga förvärv). Anslagen kommer från den institutionella budgeten, som ställs till förfogande direkt för GFC från EU:s budget, associerade länder och konkurrensförknippade aktiviteter. I den institutionella budgeten beviljades följande belopp: >Plats för tabell> 5,7 miljoner euro användes för nedläggning. Konkurrensförknippade aktiviteter I siffran på 13,3 miljoner euro för aktiviteter med kostnadsdelning ingår tecknandet under 2000 av 116 nya kontrakt. Konkurrensförknippade aktiviteter utanför ramprogrammet definierades genom tecknandet av 16 nya kontrakt på sammanlagt 9,5 miljoner euro. EGF åtog sig arbete för tredje part till ett värde av 8,9 miljoner euro för 68 olika större kunder. // Bokfört i 2000 års redovisning Åtgärder med kostnadsdelning // 13.3 Konkurrensförknippade aktiviteter utanför ramprogrammen // 9.5 Arbete för tredje part // 8.9 TOTALT // 31.7 Publikationer >Plats för tabell> I rubriken Konferenser infår även muntliga presentationer och affischer. Här ingår även konferensdokument som offentliggjorts i tidskrifter. VETENSKAP OCH FÖRVALTNING Mot bakgrund av de allt snabbare förändringarna på det tekniska området, den allt större roll som vetenskaplig information spelar i politikbesluten och den snabba takt som EU:s institutioner utvecklar sig, anordnade GFC den 29 och 30 mars 2000 en workshop på hög nivå om samspelet mellan vetenskap och förvaltning. I den välbesökta workshopen deltog chefer för forskningsanstalter, statstjänstemän med ansvar för forskningspolitik, ledamöter av Europaparlamentet, industrialister, frivilligorganisationer samt akademiker med intresse för förhållandet mellan vetenskap och politik. Workshopen var ett första steg mot en insikt i hur man kan utveckla ett allmänt vetenskapligt och tekniskt referenssystem för genomförande av politik. Detta är en viktig del i kommissionens initiativ till ett europeiskt område för forskningsverksamhet. De politiska beslutsfattarna och medborgarna bör kunna förlita sig på information som är vederhäftig, så fullständig som möjligt, vetenskapligt aktuell och kontinuerligt validerad. Dessa frågor dryftades ytterligare under en konferens med titeln 'Science and Governance in a knowledge society: the challenge for Europe', som GFC och GD Forskning höll i gemensam regi den 16 och 17 oktober 2000 i Bryssel. Den roll som GFC kunde spela på området berördes även under diskussionerna. Tre sessioner hölls första dagen - en om vetenskap, medborgarna och beslutprocessen, en om riskstyrning och förebyggande forskning och en om utvecklingen av ett vetenskapligt och tekniskt europeiskt referenssystem. I den avslutande sessionen diskuterades den roll det europeiska området för forskningsverksamhet skulle kunna ha i utvecklandet av ett nytt europeiskt medborgarskap. De allmänna slutsatserna från oktoberkonferensen var följande: - På strukturområdet bör EU:s vetenskapliga och tekniska referenssystem lanseras, baserat på nätverk av särskilt framstående centra, för att ge en gemensam kunskapsbas för vetenskaplig och teknisk referens och för att underlätta dialogen mellan intressenter, forskare och politiska beslutsfattare. Jämförelsestudier (riktmärkning) kan hjälpa till att identifiera olika praxis i olika länder. Kommissionens initiativ för ett europeiskt område för forskningsverksamhet kommer att möjliggöra första steget i denna process, nämligen att skapa nätverk. - Samspelet mellan vetenskap och förvaltning kan bidra med en ny dimension till initiativet från kommissionens ordförande om allmän förvaltning och till den vitbok i ämnet som väntas komma 2001. KVINNOR OCH VETENSKAP Kommissionen har intresserat sig för könsperspektiv i forskningen, vilket kan ses i dess meddelande om kvinnor och vetenskap [4] och i meddelandet nyligen om det europeiska området för forskningsverksamhet. GFC, som är kommissionens eget forskningscenter, har svarat med att bilda en arbetsgrupp, "Kvinnor och vetenskap", som är sammansatt av företrädare för dess forskningsinstitut och direktorat. [4] Meddelande från kommissionen - "Kvinnor och vetenskap" - Berika den europeiska forskningen genom ökat deltagande från kvinnor, KOM(1999) 76 slutlig. En första rapport [5] sammanställdes och togs fram våren 2000 om könsfördelningen i GFC, och ger en ögonblicksbild över organisationen. [5] Gender Perspective in the Joint Research Centre. Rapporten anger personalens sammanställning uppdelat på kön och lönegrad för hela GFC och för varje institut för sig. För hela GFC är förhållandet 65 % män mot 35 % kvinnor. Män utgör 87 % av hela den vetenskapliga personalen och 96 % av alla projektledare. På ledningsnivå (dvs. enhetschef, rådgivare, direktörer), innehas 90 % av alla anställningar av män. Siffrorna för vetenskapliga kommittéer avspeglar siffrorna för GFC:s vetenskapliga personal, med i medeltal 14 % kvinnor. Uppgifter om fördelningen i de enskilda instituten kan hämtas i rapporten. Skillnaderna mellan instituten är avsevärda. På IAM utgör kvinnor 6 % av den vetenskapliga personalen, medan IHCP har 27 % kvinnlig personal. Situationen bottnar delvis i tidigare förhållanden på GFC, men har också sin grund i de vetenskapsområden det rör sig om. GFC agerar också värdar för stipendiater (doktorander och forskare med doktorsexamen), etablerade kvalificerade vetenskapsmän (gästforskare) och utlånade nationella experter. För tillfället är samtliga gästforskare på GFC män, medan kvinnor utgör 36 % av de yngre stipendiaterna. Detta är jämförbart med situationen på de flesta europeiska universitet och forskningsanstalter. TOTAL KVALITETSSTYRNING En självbedömning av kvalitetsstyrningen slutfördes under 2000 inom initiativet Totalkvalitet, som startades 1999. Aktiviteter och resultat granskades på alla nivåer av GFC för att identifiera starka sidor och områden som kunde förbättras. För detta använde man sig av modellen från Europeiska stiftelsen för kvalitetsstyrning (EFQM), som grundar sig på bästa praxis, stöder hållbar tillväxt och tillämpar flera olika kriterier - ledarskap, människor, politik och strategi, partnerskap och resurser, processer och resultat med avseende på människor, kunder, samhälle och nyckelresultat. Resultatet av självbedömningen presenterades för personalen på GFC:s institut och på huvudkontoret. Som följd bildades förbättringsteam för att föreslå förbättringsinsatser. Områden där förbättringar kunde göras identifierades för de olika instituten och för huvudkontoret. Förbättringsteamen sammanträder regelbundet, och några inledande överenskomna åtgärder har redan vidtagits. INSTITUTENS VETENSKAPLIGA AKTIVITETER UNDER 2000 Institutet för referensmaterial och -mätningar (IRMM) - Geel Institutets direktör // Manfred Grasserbauer 1. Ledningsstöd // Michael-Francis Fahy 2. Referensmaterial // Jean Pauwels 3. Analytisk kemi // Adela Rodriguez Fernandez 4. Isotopmätningar // Philip Taylor 5. Neutronfysik // Hermann Weigmann [6] [6] Fram till den 30 september 2000. Franco Corvi [7] [7] Tillförordnad. 6. Metrologi för radionuklider // Dietmar F.G. Reher 7. Informationsteknik och elektronik // Richard Ross [8] [8] Fram till den 31 oktober 2000. 8. Kommersiellt utnyttjande av material och referensmetoder samt vetenskapliga kontakter // Doris Florian Uppdrag IRMM har till uppgift att främja ett gemensamt europeiskt mätningssystem som stöd för EU:s politik, särskilt standarder för den inre marknaden, miljö, hälsa och konsumentskydd. Dess främsta mål är att utveckla och genomföra särskilda referensmätningar, framställa certifierade referensmaterial, organisera internationella program för utvärdering av mätningar, inrätta gränsöverskridande databaser och bedriva standardförberedande forskning Institutet för referensmaterial och -mätningar utgör en väsentlig del av GFC:s uppdrag att inrätta ett gemensamt system för vetenskapliga och tekniska referenser för EU, och fungerar idag som mätinstitut för Europeiska kommissionen, på samma sätt som medlemsstaternas har sina nationella mätinstitut. På grund av att IRMM är så nära förbundet med utvecklingen av EU:s politik och att det är oberoende av nationella och privata särintressen, präglas forskningsprofilen av EU:s politiska agenda. IRMM stöder medlemsstaterna genom att tillhandahålla referensmaterial och -mätningar enligt senaste tekniska standard. IRMM:s vetenskapliga verksamhet klassificeras enligt GFC:s tre vetenskapliga intressesfärer, nämligen: Livsmedels- och kemikaliesäkerhet. Miljö. Kärnsäkerhet och säkerhetskontroll. På följande sidor presenteras utvalda vetenskapliga höjdpunkter, och en kort överblick ges över IRMM:s övergripande verksamhet. LIVSMEDELS- OCH KEMIKALIESÄKERHET Referensmaterial IRMM har fortsatt att förnya, underhålla, framställa, distribuera och förvalta över 450 olika referensmaterial som certifierats av gemenskapens byrå för referensmaterial BCR och IRMM. 70 % av dessa material stöder livsmedels- och kemikaliesäkerheten. Genetiskt modifierade organismer I samarbete med GD Hälsa och konsumentskydd, och som stöd för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 258/97 av den 27 januari 1997 om nya livsmedel och nya livsmedelsingredienser, har IRMM fortsatt att ge vetenskapligt stöd för verkställandet av EU:s märkningskrav, genom att tillhandahålla referensmaterial och metoder som det finns ett akut behov av för att upptäcka genetiskt modifierade organismer (GMO) i livsmedel. Sedan 1997 har IRMM framställt så många som 15 nya referensmaterial för sojabönor och majs, och även tagit fram och tillhandahållit en rad effektprovningstester för metodvalideringar som utförs av Institutet för hälsa och konsumentskydd. Under 2000 framställdes en andra generation av certifierade referensmaterial för Roundup-ready (RR) sojabönor (dvs. sex nya certifierade referensmaterial för GMO), tillsammans med PT-prover för GMO i förädlade livsmedel. Blandnings-, karaktäristiks- och zygositetstester har utförts på tredje generationens certifierade material för PMON810. Även en studie av DNA-kvaliteten hos RR-soja slutfördes, och materialet kan därför nu släppas ut på marknaden som IRMM-410R. Begränsande av dioxin/PCB-krisen När Belgien drabbades av dioxinkrisen 1999 behövde de belgiska myndigheterna plötsligt ett stort antal kalibreringslösningar för polyklorerade bifenyler (PCB) och dioxiner för att kunna införa pålitliga kontrollmätningar och därmed undvika att ytterligare mängder av dessa ytterst giftiga kemikalier kom in i näringskedjan. IRMM reagerade genast på Belgiens begäran, och inom veckor hade 1765 ampuller med kalibreringslösningar för 1-ml PCB framställts och levererats. Dessutom identifierades svinkött som i behov av kontroll. IRMM tog därför fram blankprover och prover för PCB i svinfett och satte igång en effektprovningskampanj med totalt 60 analyser för belgiska laboratorier. Resultatet av dessa jämförande studier var att 7 % av laboratorierna förklarades olämpliga för att fortsätta med att utföra sådana analyser. Näringsmedel och mineraler i foder till svin och mjölkkor I samarbete med GD Hälsa och konsumentskydd och för att uppfylla kraven i kommissionens direktiv 93/28/EEG av den 4 juni 1993 (om ändring av bilaga 1 till kommissionens tredje direktiv 72/199/EEG om gemenskapsmetoder för analys vid den officiella foderkontrollen), behövs referensmaterial för att kontrollera att foder till svin och mjölkkor uppfyller minimikraven för näringsämnen och mineraler (bland annat koppar). För att efterkomma detta krav tillverkade och paketerade IRMM under mars 2000 3 422 enheter BCR-708 (svinfoder) och 3 725 enheter BCR-709 (foder till mjölkkor). Materialen undergår för närvarande certifiering. Inrättande av referenssystem för diagnostikmätningar in vitro I Europaparlamentets och rådets direktiv 98/79/EG av den 27 oktober 1998 om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik (IVD) anges som direktivets syften att avskaffa handelshinder inom Europa och att få till stånd förbättrade mätningar för beslutsfattandet inom hälsovården genom att skapa en enda godkännandeväg för alla IVD-produkter inom unionen. För det krävs att tillverkare av produkter för in vitro-diagnostik som vill sälja sina produkter i EU kan demonstrera att de kan spåras till referenssystem (dvs. referensmaterial och/eller referensmetoder) av högre ordning. Denna bestämmelse har skapat ett enormt behov av certifierade referensmaterial. För närvarande saknas emellertid både certifierade referensmaterial och referensmetoder för ett avsevärt antal analyter som mäts i kliniska laboratorier. IRMM har därför samarbetat med Internationella federationen för klinisk kemi (IFCC) för att certifiera fyra referensmaterial med IRMM/IFCC-certifikat för enzymaktivitet vid 37oC - liksom en IRMM/IFCC-referenspanel på 34 serum för cortisol. CRM // Beskrivning IRMM/IFCC-451 // Cortisol-referenspanel för färska frysta mänskliga serum IRMM/IFCC-452: gamma-glutamyltransforas delvis renat, från svinnjure IRMM/IFCC-452 // gamma-glutamyltransferas delvis renat, från svinnjure IRMM/IFCC-453 // Mänskligt laktatdehydrogenasisoenzym 1 IRMM/IFCC-454 // Alaninaminotransferas delvis renat, från svinhjärta IRMM/IFCC-455 // Kreatinkinas CK-MB från mänskligt hjärta Referensmetoder och mätningar IRMM har utvecklat och utfört referensmätningar till stöd för livsmedels- och kemikaliesäkerheten. Antibiotika i livsmedel En viktig aktuell uppgift för EU är att upptäcka och styra närvaron och koncentrationen av antibiotika i animaliska livsmedel. IRMM har åtagit sig uppgiften att utveckla kombinerade analytiska metoder för att upptäcka missbruk av olika större klasser av antibiotika. I enlighet med rådets direktiv 70/524/EEG av den 23 november 1970 om fodertillsatser och med rådets förordning (EG) nr 2821/98 av den 17 december 1998 (om ändring, vad avser återkallande av tillstånd för vissa antibiotika, av direktiv 70/524/EEG om fodertillsatser), utvecklar institutionen för närvarande en ny referensmetod för mätning av olika antibiotika i livsmedel för vilka uppställda maximivärden för antibiotikarester finns. Under året utvecklades ett förfarande för mätning av flera olika antibiotikarester, som tillämpades på 400 njurprover från svin och kor. Tillämpning av IMEP på livsmedel och kemikalier Internationella programmet för utvärdering av mätningar (IMEP) står under beskydd av IUPAC (internationell förening för teoretisk och tillämpad kemi), EURACHEM (europeiskt forum för analytisk kemi), EUROMET (europeisk regional metrologiorganisation) och CITAC (internationellt samarbete kring spårbarhet och mätosäkerhetsproblematik i analytisk kemi), vilket ger en god bild av hur världsomspännande arbetet med kemiska mätningar är. Följande IMEP-omgångar genomfördes under året till stöd för livsmedels- och kemikaliesäkerheten: - IMEP-8 (C/O förhållanden i CO2 - för autenticering av livsmedel, bevakning av utsläpp och globala förändringar) med deltagande av 27 laboratorier i 14 olika länder slutfördes. - Även IMEP-9 (metall i vatten - för bevakning av vattenkvaliteten) med 201 deltagare i 35 olika länder slutfördes. Proven för denna omgång valdes för en BIPM-nyckeljämförelse och för ett EUROMET-projekt av pilotkaraktär. - Två nya EMP-omgångar har startats för kadmium i ris och bly i vin (130 laboratorier i 30 länder). En stor procent av de deltagande laboratorierna ligger i kandidatländerna. - På uppdrag av GD Jordbruk samordnade IRMM en jämförelse av olika metoder bland expertlaboratorier för att fastställa vattenhalten i socker- och mejeriprodukter. Med resultaten av dessa jämförelser kan GD Jordbruk och Internationella mejerifederationen (IDF) utvärdera referensmetoder och välja den lämpligaste för att fastställa vattenhalten i dessa livsmedel. Tillhandahållande av vetenskapligt stöd för att bekämpa BSE Under 1999 organiserade IRMM med framgång ett samordnat projekt för utvärdering av post mortem-tester för BSE - framtagning och distribution av prover, övervakning av laboratorier och utvärdering av resultat - på 14 000 BSE-infekterade och ej infekterade prover. Med hjälp av dessa resultat kan forskarna nu med hundraprocentig säkerhet skilja mellan djur som är klinisk infekterade av BSE och friska djur. Detta kommer att leda till en europaomfattande screening av 65 000 djur. Idag är IRMM engagerat i fyra nya BSE-projekt, även denna gång i samarbete med GD Hälsa och konsumentskydd. Dessa är: - Utvärdering av nyutvecklade post mortem-tester. - Effektiviteten hos BSE-tester i förkliniska fall. - Framtagande av en internationell standard för att testa av BSE:s smittsamhet (med primater). - Bedömning av förhållandet mellan smittsam titer och prionkoncentrationen. Ovanstående projekt är redan under gång. Följande områden diskuteras som möjliga föremål för forskning i framtiden: - Tillhandahållande av vävnadsprov från friska får och från får med scrapie/BSE. - En effektprovningskampanj som omfattar europeiska kontrollaboratorier som tillämpar post mortem-tester för BSE. - Verkan av andra neurologiska sjukdomar på post mortem-tester under aktuell tillämpning - Distribution av PrPres i bovina hjärnstammar. Oxidativa föreningar i hårfärgningsmedel Det finns många olika kosmetikapreparat på marknaden för färgning av människohår. Därför är det viktigt att införa metoder för att kontrollera att dessa preparat uppfyller kraven i EU:s kosmetikadirektiv. Som stöd för rådets direktiv 76/768/EEG av den 27 juli 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kosmetiska produkter, och i samarbete med GD Företagspolitik, har IRMM tagit fram en ny referensmetod för analys av oxidativa föreningar i hårfärgningsmedel. Under 2000 kom de första resultaten för verkliga kommersiella prov. Resultaten har lagts fram inför arbetsgruppen för metoder för kemisk analys av kosmetiska produkter. En internationell jämförelsekampanj kommer att följa, för att validera denna analytiska metod. Ytterligare aktiviteter - IRMM är i färd med att ta fram en referensmetod för specifikation av selen i foder/livsmedel (direktiv 70/524/EEG om fodertillsatser och direktiv 89/398/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om specialdestinerade livsmedel, samt i samarbete med GD Jordbruk). I år har ett nytt förfarande med enzymextraktion med framgång används på jästmaterial, där man kunde extrahera 80 %. - En avancerad mätmetod för socker i industriell sirap har utarbetats med GD Jordbruk för användning i rutinlaboratorier (speciallaboratorier). Testresultat för metoden har sänts till GD Jordbruk. - Ett förberedande projekt för karaktäristik och analys av metallbindande protein har startats. En metod för autenticering av mjölk, som föreskrivs i direktiv 83/417/EEG samt i direktiv 91/32/EEG, är under utveckling i samarbete med GD Jordbruk. De viktigare mjölkproteinerna har separerats med framgång, och metoden har använts på tio typer av kommersiell mjölk. - Slutligen har en referensmetod utvecklats baserat på reverse phase-vätskekromatografi-masspektrometri/masspektrometri för upptäckt av 11-polära pesticider i apelsiner. Framtiden Prioriterade områden för framtiden är BSE-forskning, metoder för att upptäcka och kvantifiera GMO och kontroll av xenobiotika (dioxiner och PCB) och naturliga föroreningar såsom mykotoxiner i livsmedel. IRMM kommer att slutföra arbetet med att framställa referensmaterial för kvantifiering av enzymer och framställa nytt referensmaterial för markörer av hjärtsjukdomar och sköldkörtelbesvär. Institutet kommer också att utarbeta analytiska metoder för diagnos av proteiner. IMEP-programmet kommer att inrikta sig mer på hälsofrågor och frågor som rör livsmedels- och kemikaliesäkerheten - såsom bly i vin och kadmium i ris - och kommer efter hand att utvidgas till att omfatta organiska föreningar i viktiga matriser - t.ex. PCB i livsmedel. Uppmätning av ultralåga radioaktivitetsnivåer i det underjordiska laboratoriet HADES i Geel (BE) kommer att tillämpas på radionuklider i livsmedelsmatriser såsom mjölk och på mätningar av bly-210 för bedömning av verkan av radongas på benvävnad. Referensmetoder för specifikation av selen och oxidativa hårfärgningsmedel kommer att utvecklas ytterligare och valideras. MILJÖ Även detta år har IRMM förnyat, underhållit, framställt och distribuerat certifierade referensmaterial och utfört, utvecklat och validerat referensmätningar som krävs för bevakning och skydd av miljön. Bland resultaten under 2000 märks: Referensmaterial för PCB och dioxin Framtagningen av standardlösningar för dioxin (BCR-614), flygaska (BCR-615) och avloppsslam (BCR-667) slutfördes i enlighet med EG-förordningen 26/94 (CEN-TC 264W61) och i samarbete med GD Miljö. Dessutom framställdes under 2000 kandidatmaterial för förnyelsen av BCR-392S (PCB i avloppsslam) med GD Forskning. Referensmaterial certifierat av EUROSOIL Den 20 mars 2000 inleddes ett projekt med referensmaterial certifierat av EUROSOIL, för att uppfylla kraven i rådets direktiv 79/831/EEG av den 18 september 1979 (om ändring för sjätte gången av direktiv 67/548/EEG om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen). Det nya projektet (som tagits över från GFC:s miljöinstitut i Ispra) kommer att leda till framställning och certifiering av sex olika marktyper efter adsorptionskoefficient, pH, kol, kväve och partikelstorlek. Neutrondatamätningar för miljöskydd, reaktorsäkerhet och omvandling av avfall Stora framsteg har gjorts med de neutrondatamätningar som begärts av OECD, Joint European Fusion File (JEFF) och kärnindustrin. Tvärsnittsmätningar utfördes för 99Tc (n,p) och (n,(), liksom mätningar av aktiveringstvärsnitt för långlivade produkter. Dessutom utfördes tvärsnittsmätningar för Al(n,n'), 52Cr(n,n') och 58Ni(n,n'), till stöd för reaktorsäkerheten. Internationella omgångar för mätningsvärdering IRMM:s IMEP-program gjorde ett viktigt bidrag till miljöpolitiken genom slutförandet av IMEP-9 (metaller i vatten), där 201 laboratorier i 35 olika länder deltog, och av IMEP-11 (metaller i utsläppskatalysatorer för bilar), med 36 deltagare i 16 olika länder. Pågående IMEP-omgångar för tungmetaller i vatten (IMEP-12) och i sediment (IMEP-14) gjorde betydande framsteg. Tillsammans är 300 laboratorier engagerade. Miljömätningar under jorden IRRM använde sig av det underjordiska laboratoriet HADES (223 m under marknivå) för att utföra radioaktiva mätningar på miljöprov som tagits i närheten av kärnanläggningar av Euratoms inspektorat i Luxemburg. I samarbete med det nationella standard- och teknikinstitutet NUST deltar IRMM i radioaktivitetskaraktäristik av material från skaldjur från världshaven för att använda som ny miljöreferens. Prov hämtades nedströms från en tysk urangruva för att få information om sedimenteringshastigheten. Även belastningen på miljön mättes och utvärderades. Slutligen mätte IRMM prov för att bedöma neutronflödet i byggnader nära GFC-anläggningen i Tokai-mura, Japan, där en okontrollerad kärnreaktion inträffade den 30 september 1999. Ytterligare aktiviteter I en nyckeljämförelse för BIPM-CCQM skulle homogeniteten i sediment kontrolleras och bly- och kadmiumnivåerna uppmätas. De båda metallernas koncentration fastställdes, och kontrollundersökningarna för homogenitet utfördes, utvärderades och finaliserades. Nya referensmaterial för heptan och iso-oktan certifierades och togs ut på marknaden som IRMM-441 respektive IRMM-442. För att mäta metallföroreningar i form av partikelämnen i den omgivande luften (aerosoler), enligt rådets direktiv 96/62/EG av den 27 september 1996 om utvärdering och säkerställande av luftkvaliteten och i samarbete med GD Miljö och CEN-TC 264 WG14, utfördes arbete för att fastställa närvaron av arsenik, kadmium, koppar, bly, mangan, molybdenum, nickel, uran och zink på fulla aerosolfilter. För att mäta metallföroreningar på luftfilter utfördes valideringsarbete för barium, koppar, bly, mangan, molybdenum, kalium, titan, uran och zink. IRMM har tagit fram världens första primära isotopgasstandarder (PIGS) för att mäta kol-, syre- och svavelisotopförhållanden, vilket är värdefullt för miljöbevakningstekniker nu och i framtiden. Detta års resultat omfattade svavel (via svavelrexafluorid6) och kol (via koltetrafluorid4). I slutet av 2000 kommer IRMM att ha avslutat mätningarna för homogenitetskontroll och certifiering för att kunna ersätta ett certifierat referensmaterial för tungmetaller i flygaska (BCR CRM-176R). Framtiden Prioriterade områden för framtiden är tungmetaller och PCB i sediment och avloppsslam. Referensmaterial och metoder för tungmetaller i aerosol - rådets direktiv 96/62/EG av den 27 september 1996 om utvärdering och säkerställande av luftkvaliteten samt förslag till rådets direktiv om gränsvärden för svaveldioxid, kväveoxider, partiklar och bly i luften, KOM(97) 500 - kommer att utvecklas, liksom referensmaterial för spårmetaller i dricksvatten och avloppsvatten. Det snabbt växande IMEP-programmet kommer att fortsätta att inrikta sig på viktiga miljöfrågor (t.ex. svavel i bränsle och metaller i vatten) med särskild fokus på kandidatländerna. KÄRNSÄKERHET OCH KÄRNSÄKERHETSKONTROLLER Kärnsäkerhetskontroller IRRM arbetar för att underhålla och expandera en oberoende europeisk metrologisk förmåga inom kärnanalys, och inriktar sig härvid särskilt på metrologi och kvalitetssäkring för kärnsäkerhetskontroller. Arbetet sker i samarbete med Euratoms direktorat för säkerhetskontroll, Internationella atomenergiorganet (IAEA), USA:s officiella laboratorium för kärnsäkerhetskontroller i New Brunswick (NBL) och det nationella laboratoriet i Los Alamos (LANL). Isotopreferensmaterial för kärnsäkerhetskontroller Under 2000 har IRMM fortsatt att framställa och distribuera certifierade ämnen och isotopreferensmaterial på begäran från kunder, främst från British Nuclear Fuels Ltd (BNFL), Compagnie Générale des Materiaux Nucléaires (COGEMA), laboratorier vid kärn krafts anläggningar (Sellafield och La Hague) samt Japan. Framställningen av en höganrikad plutonium/gadolinium/neodymium-legering har slutförts, och förberedelser har gjorts för produktion av både isotopreferensmaterial för uran och glödtrådsreferensmaterial. Dessa referensmaterial kommer att användas för kalibrering av högteknologiska masspektrometrar. Ytterligare aktiviteter Mätningar på uranreferensmaterial för miljöbevakning har gjorts i närheten av kärnkraftsinstallationer, och certifiering av uran i glas med urantillsatser (certifierade testprov för användning vid miljöbevakning) har slutförts. Stora framsteg har gjorts i arbetet med en anrikad utspädd lösning för kalibrering av masspektrometrar (IRMM-073), och anordnandet av en andra IMEP-runda för kärnsignaturer inom IMPEC (NUSIMEP-2) inleddes under 2000. Slutligen har isotopförekomst för plutonium mätts i upplösta MOX-prov (kärnbränsle bestående av en blandning av plutoniumoxid och uranoxid) - och för projektet Pu-2000 utfördes provmätningar av fyra laboratorier. Framtiden Prioriterade områden för framtiden är framställning och certifiering av anrikat uran-233, anordnande av fem internationella program för utvärdering av mätningar, två REIMEP-omgångar (Regular European Interlaboratory Measurement Evaluation Programme) och tre NUSIMEP-omgångar, och framställning av partikelreferensmaterial för miljökontroller. Uppmätning av ultralåga radioaktivitetsnivåer i det underjordiska laboratoriet HADES kommer att utföras på prover, och miljömätningar av neutronflöden kommer att utföras. Med tanke på IRMM:s monopolställning inom framställning av anrikade metaller (till upparbetningsanläggningar) kommer ytterligare forskning att utföras, som i förlängningen kommer att leda till ett världsomfattande jämförelsesystem för dessa material. Kärnsäkerhet Tvärsnittsmätningar för neutrondata som begärts av OECD, JEFF och kärnindustrin har utförts. Dessa kommer att användas som stöd för reaktorers säkerhet och effektivitet, minimering/omvandling av avfall och miljöskydd. Studier av dopplerbreddning för att undersöka temperaturens betydelse för reaktiviteten Under 2000 gjordes betydande framsteg med studier av dopplerbreddning vid låg temperatur för hafnium, och mätningar slutfördes på ett 1-mm-prov vid 20K respektive 300K. Mätningar på plutoniumdioxid förbereds för närvarande. För studierna av dopplerbreddning vid hög temperatur är man i färd med att flytta en grafitugn från Laue Langevin-institutet (ILL) i Grenoble (FR) till IRMM. Aktiveringstvärsnitt för kortlivade produkter Detta arbete fortsätter, och nya bestrålningar och fastställanden av aktivitet har slutförts med flera isotoper av koppar, molybdenum, strontium, zink och zirkonium. Referensmätningar på transuraner Dessa mätningar ger viktiga data för genomförbarhetsstudier av toriumbränslecykeln. Infångningstvärsnitt för torium-232 har mätts med högenergiupplösning. Arbetet fortsätter med energivärden på upp till 100 keV. Fissionstvärsnitt för protactinium-233 är under förberedelse i samarbete med Uppsala universitet och Studsvik-laboratoriet. 234U(n,f) tvärsnitt har mätts vid den linjära acceleratorn på 150MeV, kompletterat av mätningar av termiska neutroner på ILL. Tvärsnitt av neutronabsorberande material Infångningstvärsnitt har mätts med högenergiupplösning upp till 100 keV på 82,84,86Kr. Mätningar av totala tvärsnitt för krypton-84 har slutförts. Neutrondata för omvandling av avfall Överföringsdata för technetium-99 från 3 eV till 150 keV har just slutförts. Medelinfångningstvärsnittet för technetium-99 har analyserats upp till 100 keV. Neutronresonansparametrarna för neptunium-237 har fastställt upp till 500 eV. Neutrondata för acceleratorbaserade system (ADS) Aktiveringstvärsnitt för reaktionerna 99Tc(n,p), 99Tc(n,a) och 94Mo(n,p) har mätts upp till 20 MeV. Neutrondatastandarder Referensmätningar för neutrondatastandarder har framskridit med analys av 239Pu(n,f), och experimentella arbeten med ILL är på gång. Europeiska kommissionen förnyade ISTC-samarbetet (internationellt centrum för vetenskap och teknik i Ryssland) med ryska institut, och experimentellt förberedande arbete utfördes. Cirka 5 MB data från mätningar av 237Np(n,f) har sänts till OECD:s kärnenergibyrå NEA, och ett särskilt initiativ har tagits för att integrera kandidatländerna i GFC:s neutrondatamätnings- och utvärderingsaktiviteter. Framtiden Prioriteringar i framtiden kommer att vara att ta fram data som behövs för studier av reaktorers temperaturberoende för reaktiviteten, för beräkning av strålningsskador och för utförbarhetsstudier av toriumbränslecykeln. Studier av långlivade fissionsprodukter för omvandling av avfall kommer att fortsätta, liksom undersökningar av byggnadsmaterial och bränslekylmedel för acceleratorbaserade system och framtagning av data som behövs för att förbättra referensstandarderna för neutrondata. Slutligen kommer IRMM att fortsätta att tillhandahålla de grundläggande data som krävs för reaktorberäkningar. ÖVERGRIPANDE VERKSAMHET IRMM:s anseende och breda erfarenhet inom metrologi (massmetrologi och radionuklidmetrologi) utgör en väsentlig del av dess vetenskapliga profil och stöder därmed GFC:s tre vetenskapliga intressesfärer. Massmetrologi IRMM är Europeiska kommissionens gränsöverskridande mätinstitut och arbetar som sådant mot utvecklingen av ett strukturerat mätsystem inom kemi genom följande aktiviteter: Teoretiska bidrag till internationella forum såsom BIPM (Internationella institutet för vikter och mätningar) EUROMET (Europeiska metrologiorganisationen) EURACHEM (Europeiskt forum för analytisk kemi i Europa), CITAC (Samarbete om internationell spårbarhet i analytisk kemi) och EA (Europeisk ackreditering av laboratorier). Referensmaterialprogrammet. Riktad utveckling av kemiska referensmetoder. Internationella programmet för utvärdering av mätningar. IRMM har skapat nätverket JEPPIM, ett gemensamt europeiskt program för primära isotopmätningar, med deltagande från Europas ledande institut på området, och ett central- och östeuropeiskt nätverk som syftar till att säkerställa överföring av expertis till kandidatländerna. IRMM:s pionjärarbete med att framställa världens första gasisotopstandarder (PIGS), med Avogadro-projektet och med att få Becquerel accepterat som världens primära standard för mätning av radioaktivitet kompletterar ytterligare institutet roll i arbetet med detta system. Arbetet har stor relevans för GFC:s alla tre ovannämnda arbetsområden och kommer att fortsätta att växa, särskilt som IRMM nu företräder Europeiska kommissionen på EUROMET, EURACHEM, CIPM/CCRI och CIPM/CCQM, och har givits en roll som rådgivare till GD Handel. IRMM samarbetar också med amerikanska och japanska metrologiorganisationer för att harmonisera mätningar av Charpy-slagtålighet, ett mått som är av stor vikt för tillverkare och exportörer av stål. Ett referensmaterial för metallers dragbrottshållfasthet har också tagits fram för verifikation av maskiner för dragbrottshållfasthetsprov. Metrologi för radionuklider Metrologiarbetet på radionuklider på IRMM riktar sig direkt till primär standardisering av radionuklidlösningar på högsta noggrannhetsnivå och med direkt spårbarhet till SI. Detta arbete stöder också de internationella metrologiorganisationerna - EUROMET, CIPM/CCRI, (ICRM) - exempelvis med att samordna listan över europeiska kalibrerings- och mätningsinrättningar i Europa för bilaga C till Meterkonventionens avtal för gemensamt erkännande. Unikt stöd för industri- och forskningssektorerna En mängd referensmaterial har framställts och certifierats under 2000 av så skilda slag som certifiering av isotopkalibranter tillverkade av Merck GmbH och nya certifierade referensmaterial för heptan och isooktan, som nu finns på marknaden som IRMM-441 respektive IRMM-442. För referensprov för tunna skikt erhölls certifieringsdata för en referens gemensam för IRMM och BAM (Bundesanstalt für Materialprufung) (IRMM-302) för "antimonhalt i kisel" med teknikerna RBS (Rutherford Back Scattering) och neutronaktiveringsanalys. Utmärkt överensstämmelse (< 1 %) erhölls mellan BAM:s och IRMM:s värden. Materialet kompletterar de mycket få referensprov för tunna skikt som kan spåras till SI-enheter för vikt och substansmängd av ämnen. De används för analys av både yt- och gränsskiktsanalyser i avancerade industri- och forskningssektorer. För referensmaterial med mikrostruktur har ett innovativt material utvecklats av IRMM för att höja kvaliteten på mikrostrålanalys. Det består av ett mönster av olika breda remsor av permalloy (81 % nickel, 19 % järn) på ett kiselsubstrat. Materialet har certifierats (11 representativa längder på en kiselbricka) och finns nu på marknaden som IRMM-301. Slutligen slutfördes och utvärderades mätningar för orenheter i anrikade material, för certifiering av högkvalitetszinkmaterial (322-325R). En certifieringsrapport är under utarbetning, och denna serie certifierade referensmaterial kommer att finnas på marknaden i början av 2001. Institutet för transuraner (ITU) - Karlsruhe Institutets direktör // Roland Schenkel 1. Ledningsstöd // Jean-Pierre Michel 2. Teknik för högaktiva celler // Jean-Paul Glatz 3. Materialforskning // Hans-Joachim Matzke 4. Kärnbränslen // Didier Haas 5. Kärnkemi // Lothar Koch 6. Transuranforskning // Gerard Lander 7. Kärnsäkerhet och infrastruktur // Werner Wagner Uppdrag ITU:s uppgift är att skydda de europeiska medborgarna mot risker i samband med hantering och lagring av höggradigt radioaktiva ämnen. Institutets främsta mål är att tjäna som ett referenscenter för grundforskning om transuraner, att bidra till ett effektivt säkerhets- och kontrollsystem för kärnbränslecykeln och att studera tekniska och medicinska tillämpningar av transuraner. Under 2000 anordnades en utvärdering av femårsperioden och ett möte i den rådgivande gruppen. Syftet var i båda fallen att utvärdera vad ITU hade uppnått hittills och bidra till att definiera en strategi för framtiden. Vissa av den rådgivande gruppens förslag har redan integrerats i det aktuella arbetsprogrammet. ITU:s ISO 9001-certifiering utsträcktes i maj 2000 till att omfatta institutionella aktiviteter. Projektledningspraxis utvecklades vidare och genomgick en intern GFC-bedömning i juni 2000. ITU strävar efter kontinuerlig förbättring och skapade under 2000 fyra förbättringsteam inom ramen för programmet för total kvalitetsstyrning. Bland ITU:s kunder under 2000 återfanns följande: - Belgonucleaire. - Argentinsk-brasilianska kärnenergiorganet. - British Nuclear Fuels Ltd (BNFL). - CEA (franska atomenergikommissionen). - COGEMA. - ENEA (Ente per le nuove tecnologie, l'energia e l'ambiente, Roma). - ENRESA (Empresa Nacional de residuos radioactivos, S.A.). - Europeiska byrån för kärnsäkerhetskontroller. - Framatome. - Tyska cancerforskningscentret. - IAEA (Internationella atomenergiorganet). - Elkraftsindustrins centrala forskningsinstitut i Japan (CRIEPI). - Koreanska institutet för atomenergiforskning (KAERI). - Los Alamos National Laboratory (LANL). - NRG (privat företag), Petten (NL). - Siemens. - SKB (Svensk Kärnbränslehantering AB). - US Electric Power Research Institute (EPRI). Bland kunderna återfanns även ett antal östeuropeiska forskningscentra och myndigheter som har att göra med säkerhet och trygghet på kärnområdet. Alfaimmunterapi Som sidoeffekt av sin erfarenhet från radiokemi och separering av radionuklider utvecklar institutet nu säkra och pålitliga kvalitetsstyrda framställnings- och separationstekniker för alfa- och beta-strålande radionuklider för tillämpning inom strålmedicin (modernuklider actinium-225 och strontium-90 och deras dotterprodukter bismuth-213 respektive yttrium-90). Det stora intresset för dessa isotopers cancerdödande förmåga när de används med specifika bärare har lett till att ITU utarbetat dedikerade framställningsprocesser och inriktat sig på utveckling av högpresterande radionuklidgeneratorer, och på effektiv kelatering av deras föreningar. Validering av framställning av betydande mängder alfa-strålande isotoper för användning i strålmedicin Bestrålning av 30mCi radium-226 i FZK-cyclotronen, vilket gav ca 15 mCi actinium-225, var ett stort genombrott för storskalig isotopframställning. Detta var möjligt tack vare en serie av teknologiska framsteg, däribland följande: - Hantering av stora mängder radium-226 i de högaktiva cellerna på ITU. - Automatiserad läckagetät svetsning av Ag-kapseln, med hjälp av specialtillverkad svetsutrustning. - Idriftsättning av flexibel inneslutning av FZK-cyclotronen (med onlinemätning av eventuellt frigjort radon i kylkretsen). Förkliniska tester av dessa isotoper fortsätter i samarbete med ett nät av europeiska sjukhus. I april 2000 behandlades den första patienten i Europa. I Kantonspital Basel administrerades sammanlagt 10 mCi Bi-213 till en patient med glioblastom i fyra doser efter varandra. På grund av testets typ och typen av cancer kan ingen prognos ställas rörande läkningen, men neurokirurgen ansåg att administrationen av Bi-213 kopplad till en peptid gav anledning till optimism. Detta fall rapporterades under ett internationellt symposium om alfaimmunterapi, organiserat av ITU i Karlsruhe den 15 och 16 juni 2000. Drygt 50 specialister inom strålningsmedicin och onkologi från olika länder (däribland USA, Kanada och Australien) deltog i symposiet. De underströk sitt behov och intresse av att se ITU fortsätta att spela en ledande roll i att ge stöd åt de kommande kliniska testerna. Grundläggande transuranforskning En förutsättning för studiet av kärnfrågor på ITU är att det finns tillgång till grundläggande fysiska, kemiska och materialvetenskapliga referensdata om transuraner och produkter som innehåller transuraner såsom kärnbränsle och kärnavfall. Målet för forskarna på ITU är att förstå transuraners och transuranföreningars egenskaper, däribland deras elektronstruktur. Aktiviteterna inbegriper allt från framställning och rening av elementen till undersökningar av enkristaller och tunnfilmer med hjälp av sofistikerade tekniska metoder, av vilka en del använder intensiv synkrotron-, neutron- eller myonstrålning. Teoretisk forskning om transuraners elektroniska egenskaper stöder experimenten och visar på nya riktningar för undersökningarna. Pågående diskussioner om nya bränslen för avancerade reaktorer gör att det finns ett trängande behov av materialvetenskapliga data. En viktig uppgift för grundläggande transuranforskning är att tillhandahålla uppgifter, såsom fasdiagram, termiska egenskaper samt hur materialen beter sig under tryck och bestrålning. Resultaten kan också hjälpa till att besvara frågor som uppstår i samband med hanteringen av högaktivt avfall. Yt- och tunnfilmsforskning 5f-elektronerna i plutonium gränsar mellan att vara lokaliserade och delokaliserade, och är därför lätt påverkade av yttre faktorer. Genom att använda en ny metod för framställning av tunna transuranfilmer med hjälp av sputtring av mikroprover, har ITU:s forskare lyckats tillverka en monoatomlagerfilm av plutonium. Fotoelektronspektroskopimätningar av de lokaliserade 5f-tillstånden vid 1,7 eV under fermienergin visar att endast de fördelaktigt orienterade orbitalerna deltar i bindningen, på grund av avsaknad av närgränsade atomlager. Studier av dessa effekter bidrar till en mer fullständig förståelse av gränsskiktsfenomen. Tillämpningen för detta finns bl.a. inom undersökningar av bränsle/hölje-växelverkan och urlakningsprocesser av utbränt kärnbränsle. Säkerheten hos kärnbränslen Utökad användning av kärnbränsle i existerande reaktorer (t.ex. hög utbränning) spelar en viktig roll för kärnenergiproduktionens hållbarhet. Det bidrar till optimal användning av energiresurserna, minimering av ingrepp och de risker som det medför, sänkning av exponeringsdosen för personalen och totalminskning av produktionen av kärnavfall. Vad beträffar säkerheten hos kärnbränslet vid högre utbränning, särskilt under transienta förhållanden, koncentrerar sig ITU på mekanisk och kemisk växelverkan mellan bränslet och höljet och på ökade utsläpp av fissionsgaser och relaterade modifikationer av bränslets mikrostruktur. Modellering spelar en viktig roll i dessa säkerhetsstudier. Bränslemodelleringskoden Transuranus, används alltmer, både av säkerhetsmyndigheter och andra forskningsanstalter. ITU samarbetar intensivt med andra användare av koden i Europa, och har inlett tre nya projekt i samarbete med Ungern, Bulgarien och Slovakien. Fokus ligger på valideringen av existerande data, vilket ger de framtida medlemmarna av unionen tillfälle till ytterligare utbildning och tillgång till expertis. Framgångsrik start för nytt samarbete i europeiska nätverk Under 2000 startades ett antal nya projekt med europeiska partners inom ramen för GD Forsknings åtgärder med kostnadsdelning. De kommer att löpa över de närmaste tre-fyra åren och omfattar fabricering av MOX med en ny mikrostruktur, framställning av belagda partiklar för högtemperaturreaktorn, utvärdering av toriumbränsle för plutoniumförbränning och en studie av nitridbränsle i inert matrisform. I dessa projekt täcker ITU både tillverkningen av nya typer av kärnbränsle (med användning av innovativa metoder såsom sol-gel) och analysen av sådana bränslen efter bestrålning (genom användning av utrustning i de högaktiva cellerna på ITU). Med hjälp av insamlade data kan forskarna förstå och optimera bränslets beteende och analysera exempelvis säkerheten under transienta förhållanden i en kärnkraftsreaktor. Två program inom EU:s fjärde ramprogram slutfördes med framgång. Det ena rörde samspelet mellan smältan och strukturmaterial vid en allvarlig kärnolycka, det andra fissionsprodukternas beteende när de kommer ut i primärsystemet och reaktorbyggnaden. De ledde under 2000 till nya projekt som studerade beteendet hos kärnmaterial vid förlust av härdkylning i en kärnkraftsreaktor. Baserat på sin erfarenhet på området kan ITU stå till tjänst med hjälp till andra generaldirektorat, exempelvis med utvärdering av möjligheter/strategier för bränning av upplagrat plutonium. ITU deltar även i ISTC:s projekt (International Science and Technical Centre) och bidrar därmed med teknologiöverföring och kunskapsdelning med Östeuropa och Ryssland. Karaktäristik av utbränt bränsle för långtidslagring Beteendet hos bestrålat bränsle under förhållanden vid direkt långtidslagring kräver ytterligare forskning för att studera de grundläggande processerna. Säkerhetsrelevanta uppgifter om avfallets korrosionsbeteende och lösningsförmåga under realistiska förhållanden är av yttersta vikt för att man skall kunna avgöra den strålningstoxiska potentialen och bedöma konsekvenserna av lagringen över en längre tidsperiod. Efter omkring 500 års lagring kommer bränslets radioaktivitet i stort sett att vara borta på grund av alfasönderfallet. Alfaradiolysen spelar sedan en viktigt roll genom att bränslets struktur skadas och lösningsförmågan påverkas. För att undersöka effekterna av radiolys på det utbrända bränslets lösningsförmåga tillverkar och studerar ITU prover av urandioxid som innehåller olika halter av kortlivade transuraner (t.ex. prover med uran-233). Undersökningarna utvidgades under 2000 till högre områden av bränslet som exponeras för vatten. De egenskapsförändringar som orsakas av ackumulering av skador i bränslets struktur på grund av alfasönderfall undersöktes. Man har även undersökt påverkan av agglomerat med höga halter av plutoniumoxid på lösningsmekanismerna hos blandade oxidbränslen. Alfa-radiolysstudier för karaktäristik av utbränt bränsle för långtidslagring Lakningsexperiment på alfa-dopad uranoxid under anaeroba förhållanden med kontinuerlig mätning av pH och redoxpotential har möjliggjort direkta mätningar av verkningarna av alfa-radiolys av vattnet. Med ökad lakningstid stiger redoxpotentialen gradvis, dvs. förhållandena blir mer oxiderande, i lösningar för de alfa-dopade proven, på grund av radiolytisk produktion av oxiderande ämnen. På motsvarande sätt löstes högre uranfraktioner av alfa-dopad uranoxid än av ej behandlad oxid. Att processen är beroende av materialens alfa-aktivitet kunde tydligt påvisas genom att man valde relativt låga värden för S/V-förhållandet (surface/volume, dvs. provets yta/lösningens volym). Relativt låg alfa-aktivitet resulterade emellertid i dramatiskt ökade lakningshastigheter under experimentförhållanden med högt S/V-förhållande, som kan förväntas råda i vissa verkliga upplagsscenarier. Separering och omvandling När man sänker avfallets radiotoxicitet genom att minska mängden transuraner och andra långlivade radioaktiva element i bränslecykeln minskar man samtidigt de långsiktiga risker som är kopplade till växande upplag av utbränt bränsle och separerat plutonium från civil och militär verksamhet. Att separera långlivade nuklider från avfallet och omvandla dem i reaktorer - eller att transmutera dem genom neutroninfångning eller fission - betraktas därmed som viktiga möjligheter i avfallshanteringen. I sitt separerings- och omvandlingsprogram kommer ITU, i nära samarbete med sina europeiska partners, att testa och utvärdera processer för effektiv separering av de radiotoxiska elementen i utbränt bränsle med ett minimum av förlust. Avancerade vattenbaserade och torra omvandlingstekniker kommer att ges särskild uppmärksamhet. Demonstration av pyrokemisk upparbetning av kärnbränsle genom elektrisk raffinering I ett samarbete mellan ITU och CRIEPI studeras vattenfri upparbetning (smält salt) av bestrålat utbränt kärnbränsle. Processen betraktas som en viktig del av separerings- och omvandlingsstrategin för hantering av kärnavfall. Målet är att demonstrera att det är möjligt att utvinna transuraner ur bestrålat bränsle och högnivåavfall, t.ex. avfall från PUREX-processen (extraktion av plutonium och uran). På ITU:s laboratorier har en inrättning med en aktiv cell för upp till 1 kg smälta konstruerats och prestanda framgångsrikt utprovats. Installationen sker i en ytterst ren argon-atmosfär (<10ppm O2 och <10ppm H2O). Inledande demonstrationer av den elektriska raffineringsprocessen har gett avlagringar på upp till 10 g metalliskt uran. ITU studerar lämpliga tekniker för att fabricera bestrålningsmål från upparbetat material. Syftet är att optimera bränslefabriceringstekniken för nya bränslen som innehåller mindre transuraner för omvandling eller "förbränning" av dessa långlivade transuraner och fissionsprodukter. Man testar därför existerande och nya fabriceringstekniker för bränsle och mål för användning i bestrålningsexperiment. ITU är medlem i nätverket för högtemperaturreaktorteknik och leder arbetsgruppen om bränslekonstruktion för teamet för acceleratorbaserade system . Som del av arbetet med passiva matrismaterial tillverkades under 2000 för första gången zirkonkorn infiltrerade med plutonium. Framställningen av alfa-dopat material både för experiment inom anläggningen och för externa kunder, tilldrar sig alltmer intresse. Karaktäristiken av existerande prover av inerta matriser dopade med americium och mätningar av deras egenskaper har fortsatt, liksom studiet av strålningsskada med fissionsprodukter. Byggandet av laboratoriet för studie av mindre transuraner har fortskridit med installationen av vattenväggar, och leveranser av viktig utrustning avslutad. Ett arbetslag har utslutande sysslat med konstruktionen av den första serien handskboxar. Arbetet kommer att fortsätta under de kommande åren, eftersom en stor arbetsbörda är planerad för laboratoriet från 2002. Radioaktivitet i miljön Målen i artikel 15 i Sintra-deklarationen (ministermöte i Sintra, Portugal) kommer till uttryck genom formuleringen att vi åtar oss att förhindra förorening av havsområdet från jonstrålning genom progressiva och substaniella minskningar av utsläpp, avfall och förlust av radioaktiva ämnen.... Denna deklaration tillkännagavs den 23 juli 1998 av ministermötet inom OSPAR-konventionen för skydd av den marina miljön i nordöstra Atlanten. Som svar har ITU satt till sin spåranalysexpertis att arbeta med verifiering av radioaktivt avfall och utsläpp från kärninstallationer och med karaktäristik av material från radioaktivt skrot och källor för detta. Stora förbättringar uppnåddes under 2000 beträffande framställning av partiklar för spåranalys (i synergisamarbete med institutionella program för säkerhetskontroller) och beträffande automatiserad utvärdering av SIMS-resultaten. Kontrollpartiklar av uranoxid (1µm storlek) har framställts med utgångspunkt från referensmaterial med certifierad uranisotopisk halt. Ett förfarande för framställning av partiklar av U/Th-oxid har också tagits fram. Dessa partiklar kommer att användas för att införa metoder för lokalisering av radioaktiva partiklar i miljöprov och för säkerhetskontroller. I samarbete med GD Miljö stödde ITU MARINA-projektet och miljöåterställningen av Karachay-sjön och bidrog till mötet "Protection of the Environment from the Effects of Ionising Radiation: International Perspectives", som organiserats av IAEA. Kärnsäkerhetskontroller Att förhindra spridning av kärnmaterial är en världsomfattande uppgift som delas av kommissionens Euratom och IAEA-inspektoraten. De är ansvariga för att införa åtgärder för säkerhetskontroller för att styra användningen av kärnmaterial inom EU och i världen för övrigt. ITU har länge deltagit i arbetet och fortsätter att bistå med expertis om inrättningar för plutoniumhantering såsom upparbetningsanläggningar eller anläggningar för fabricering av MOX-bränsle. I egenskap av kommissionens analysreferenslaboratorium utvecklar och förfinar ITU nya analytiska verktyg för analys och karaktäristik av olika kärnmaterial för att möjliggöra rättsteknisk analys och identifikation av beslagtaget illegalt material. Under 2000 uppfyllde ITU sitt åtagande att konstruera och installera laboratorier på plats för säkerhetskontrollsmätningar. Dessutom startades driften av laboratoriet på plats vid BNFL:s upparbetningsanläggning vid Sellafield i Förenade kungariket och vid COGEMA:s La Hague-anläggning i Frankrike. Invigning av laboratoriet på plats i La Hague Ett nytt laboratorium på plats (LSS - Laboratoire Sur Site), invigdes den 6 juni 2000 vid upparbetningsanläggningen La Hague. På begäran av Euratoms säkerhetskontor ritades, installerades och idriftsattes detta andra laboratorium av personal från ITU. Det är nu i rutindrift och övervakar regelbundet COGEMA-anläggningen. Den planerade analystakten är 1 600 prover per år från hela processen från inmatning till produktprovning. Ett team av fyra analytiker reser varje vecka från Karlsruhe till La Hague och driver tre laboratorier med fyra analysavdelningar, varav en med aktiva celler. De analytiska teknikerna utarbetades för att minska operatörernas arbetsbörda och driftkostnaderna. En hög grad av automatisering infördes, vilket ledde till inbesparingar som till exempel att avfallet i de aktiva cellerna kunde minskas med en tredjedel. I och med installationen av laboratoriet på plats vid Sellafield har nu ITU unik erfarenhet inom konstruktion, införande och drift av analytiska laboratorier på plats för säkerhetskontroller. ITU är livligt engagerat i de internationella ansträngningarna att upptäcka förtäckta aktiviteter och att bekämpa olaglig handel i kärnmaterial. Institutets aktiviteter på området samordnas genom deltagande i P8-gruppens internationella tekniska arbetsgrupp. (P8-gruppen är en sammanslutning av de sju främsta industrinationerna (G7) och Ryssland.) Tillsammans med IAEA gjorde ITU under 2000 ett avsevärt bidrag till utvecklingen och införandet av en modell till en handelsplan för beslagtagning av undansmugglat kärnmaterial i de blivande medlemsstaterna i unionen och i f.d. Sovjetunionen. ITU:s materialdatabank utökas hela tiden genom att data som kommer in från industrin i medlemsstaterna integreras i den. Den analytiska kompetensen i rättsteknisk kärnvetenskap stärktes ytterligare under 2000, exempelvis i ämnet åldersbestämning av partiklar. Rättsteknisk åldersbestämning av kärnmaterial När olagligt kärnmaterial beslagtas, analyseras det för att fastställa dess ursprung och avsedda användning. I detta sammanhang är det av centralt intresse att exakt kunna avgöra kärnmaterialets ålder. En metodologi för åldersbestämning av bulkprover och partiklar har tagits fram baserat på radioaktivt sönderfall av flera plutoniumisotoper. Metoden validerades mot NBS:s referensmaterial och tillämpades på beslagtaget plutoniumhaltigt material som finns på ITU. Tillämpningar av tekniken på ett annat område än det rättstekniska kommer att undersökas, nämligen för verifikationsmätningar i samband med avtalet om stopp för produktion av klyvbart material. Med tanke på genomförandet av provstoppsavtalet och avtalet om stopp för produktion av klyvbart material (inklusive bredområdesbevakning) inriktar sig ITU på miljöbevakning av kärnmaterial och radioaktiva ämnen. Samma arbetssätt används på områdena olaglig handel med kärnmaterial, olaglig avfallsdumpning och inverkan på miljön från radioaktiva utsläpp. ITU fortsätter att tillämpa spår- och partikelmätningsteknik för att i möjligaste mån identifiera vem som gjort sig skyldig till utsläppen. Under 2000 lades tonvikten på att upptäcka partiklar i prover tagna t.ex. från anrikningsanläggningar. Studier har inletts av lokalisering av aktiva partiklar i jord med hjälp av alfa- och beta-autoradiografi. Institutet för avancerade material (IAM) - Petten Institutets direktör // Kari Törrönen 1. Ledningsstöd // Kari Törrönen (t.f.) 2. Energiproduktion och -omvandling // Johan Bressers 3. Säkerhet hos industriella komponenter // Roger Hurst 4. Ren teknik // Juha-Pekka Hirvonen 5. Högflödesreaktor // Joël Guidez 6. Vetenskapligt och tekniskt stöd // Edward Bullock Uppdrag IAM:s uppgift är att stödja hållbar utveckling och konkurrenskraft för den europeiska industrin genom forskning om strukturhållfasthet och beteende hos material i komponenter och processer på områden som är av intresse för allmänheten. De viktigaste tillämpningarna finns i sektorerna energi, transport och kemiska processer. Institutet driver högflödesreaktorn (HFR) till förmån för den europeiska kärnindustrin och stöder nukleära strålnings- och kärnmaterialbaserade tillämpningar inom medicinen. Institutet för avancerade material (IAM) inriktar sin forskning på säker och ren teknik på områdena energi och transport. Det har bidragit med expertis om teknik för att minska utsläppen från transporter och för att öka effektiviteten i energiproduktionen. Ytterligare arbete har gjorts på kärn- och strålningstillämpningar inom medicin med en inrättning för borneutroninfångningsterapi (BNCT) vid högflödesreaktorn (HFR). IAM konsoliderade sitt kompletterande HFR-program och ökade sitt stöd för programmen Tacis (tekniskt stöd för de oberoende staterna och Georgien) och Phare (återuppbyggnadshjälp till Polen och Ungern). IAM:s institutionella forskningsprogram utfördes i tio projekt, grupperade i följande tre huvudsakliga kluster: Säkerheten och integriteten hos nukleära och icke-nukleära industriella komponenter. Teknik för minskning av utsläpp och ökad effektivitet inom energi och transport. Nukleära strålnings- och kärnmaterialbaserade tillämpningar inom medicinen. Denna uppdelning på kluster är utformad för att styra utvecklingen av IAM:s kompetens i riktning mot frågor och områden av allmänt intresse där man har identifierat behov av stöd, både för det politiska beslutsfattandet i EU och för främjandet av den industriella konkurrenskraften. SÄKERHETEN OCH INTEGRITETEN HOS NUKLEÄRA OCH ICKE-NUKLEÄRA INDUSTRIELLA KOMPONENTER I alla projekt i klustret för strukturhållfasthet kombineras experimentell och teoretisk forskning med samordning, förvaltning och drift av europeiska nätverk. I dessa nätverk ingår inrättande och upprätthållande av europeiska referenslaboratorier. Nätverken inriktar sig i första hand på att tillhandahålla en internationell plattform för att uppnå samsyn i tekniska och säkerhetsrelaterade frågor och att utveckla ackrediterade testmetoder för att bedöma livslängden för komponenter som används i kritiska industriella tillämpningar. Höjdpunktsaktiviteter från projekten inom detta kluster är bl.a. följande: - Nätverket för utvärdering av stålkomponenter (NESC): Drygt 100 delegater deltog i seminariet Structural Integrity Assessment - How Safe Is It-, som hölls i Paris i slutet av mars. Där visades resultaten av NESC-1-projektets unika "spinnande cylinder-undersökning" för utvärdering av det integrerade arbetssättet för strukturhållfasthetsbedömningar av industrianläggningar där man misstänker defekter. Centrum för uppmärksamheten var ett storskaligt test som visade att upp till 74 mm djupa defekter i tryckkärlsmaterial i åldrande kärnanläggningar inte sprider sig och orsakar katastrofalt brott vid en allvarlig termisk tryckchock. Resultatet understryker fördelarna att arbeta i nätverk för att tackla tvärvetenskapliga problem. Det var helt i linje med analysprognoserna före testet, som baserade sig på information om defekternas storlek från inspektionsprov som gjordes blint, en omfattande materialdatauppsättning och en serie verktyg för strukturanalys. NESC-1:s resultat kan vara till fördel för såväl kärnindustrin som andra industrier genom att de ger jämförelsedata som är relevanta för ett bredd spektrum hållfasthetstillämpningar. - Europeiska nätverket för inspektionsvalidering (ENIQ) är särskilt engagerat i att stödja de internationellt erkända inspektionsförfarandena. Efter en första studie av pilotkaraktär med många rekommenderade metoder har en andra undersökning igångsatts för att undersöka möjligheten att använda tekniska motiveringar, och därmed minska behovet av dyra kvalifikationstestblock. I mars 2000 höll ENDEF, dvs. den del av nätverket som berör Östeuropa, ett möte med ukrainska experter för att diskutera frågor som rör utbildning, kvalificering och utrustningsunderhåll med relation till oförstörande provning i Ukraina. I juni 2000 anordnades ett gemensamt möte för EPLAF/ENDEF (Europeiska forumet för bedömning av anläggningars livstid/Europeiska forumet för oförstörande provning) i GFC Petten för att diskutera två nya Tacis/Phare-projekt som utarbetats av IAM som del av ett avtal om tekniskt bistånd med GD Yttre förbindelser. - AMES: Under 2000 fortsatte AMES med definitionen av nya arbetsgrupper och FoU-uppgifter, däribland: framgångsrik start av de fyra nya SCA-projekten om mekanismer för bestrålningsförsprödning, oförstörande provning för bevakning av åldrande av stål, validering av masterkurva och VVER-440 bevakningstemperatur. Studier av modellegeringar har slutförts med framgång, och intressanta resultat har erhållits för 32 Fe-baserade legeringar med olika kontrollerade halter av Ni, Cu och P. Legeringarna bestrålades i högflödesreaktorn och testades med Charpy-slagtålighetsprov och NDT-metoder. Resultatet utgör en grund för förståelse av hur P, Cu och Ni inverkar på neutronförsprödning och livslängdsförvaltning av tryckkärl. Utvecklingen av STEAM-tekniker (Seebeck and Thomson Effects on Aged Materials) för bevakning av åldrande fortsatte, parallellt med utvecklingen av instrument för mätning av elektrisk resistivitet, och lovande resultat har erhållits. Samarbete med partners utanför EU har utsträckts till Bulgarien, Slovakien och Turkiet. Samarbete med Ryssland och Ukraina har utvecklats ytterligare. IAM:s bestrålningsinrättningar för försprödningsstudier har uppdaterats för att förbättra laddnings- och driftskapaciteten. - Europeiska forskningsrådet för tryckutrustning (EPERC) har utfört en studie som syftade till att ställa upp riktlinjer för tillämpning av analyskonstruktion på typiska tryckkärlsstrukturer. Detta var en av ett antal åtgärder som stöd för Europaparlamentets och rådets direktiv 97/23/EG av den 29 maj 1997 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om tryckbärande anordningar. En handbok gavs ut och distribuerades till EPERC:s medlemmar i början av 2000. Spridningen av dessa viktiga resultat organiseras just nu över hela Europa. I januari 2000 fattades beslutet att skapa en ny teknisk arbetsgrupp (TTF7) om väteskador. Det viktigaste målet för TTG7 är att stödja säker och hållbar industriutveckling på de områden där väterelaterade processer ingår, eller där skador eller risker kan uppstå som följd av väterelaterade problem. Detta forskningstema är därför en viktig fråga för många olika industrisektorer, såsom energiproduktion, petroleumraffinering, kemisk och petrokemisk industri, transport, stålproduktion m.m. TTF7 startades den 26 och 27 oktober 2000 i Petten. Slutligen inledde IAM i maj 2000, efter närmanden från bil-, gas- och tanktillverkningsbranscherna, ett förfarande att identifiera centrala europeiska FoU-frågor relaterade till teknik för förvaringstankar för fordon drivna med alternativa bränslen (väte, naturgas). Denna nya verksamhet inom transportsektorn kommer att stödjas av två nya IAM-inrättningar, nämligen en för högtrycksgascykel och en för gaspermeation för fordonstankar i full skala för alternativa bränslen, som kommer att installeras på IAM:s referenslaboratorier i slutet av 2000/början av 2001. - EPG-Fossil: I en samlad insats för att förbättra fossilbränsledrivna ånganläggningar i Europa har IAM säkrat sig en central roll i två multinationella nätverksprojekt. 1. Den första av dessa är COST 522, som syftar till att öka ångtemperaturen i anläggningen med minst 50oC och därmed öka effektiviteten med omkring 5 %, vilket medför stora ekonomiska och miljömässiga fördelar. Här har IAM kunnat åta sig en samordnande och verkställande roll vid utförandet av verifikationstestning vid högt tryck av nyutvecklade storskaliga komponenter tillverkade genom svetsning av avancerade högtemperaturs legeringar. Dessa tester kommer att inledas före utgången av 2000, pågår i mellan ett och två år och förväntas skapa förtroende för det internationella nätverkets arbetssätt. 2. Ett ännu mer ambitiöst projekt, som till stor del sponsras av GD Energi och transport, håller i utsikt en höjning av ångtemperaturen med 150oC över dagens mest effektiva anläggningar. Det skulle medföra en effektivitetsökning på upp till 15 %, vilket kan leda till uppförandet av en pilotanläggning runt år 2015. Dessutom är IAM engagerat i testning av nyutvecklade austenitiska och nickelbaserade legeringar, som behövs för att klara de mycket höga temperaturer och tryck som skulle komma ifråga. - Nätverk för bedömning av anläggningars livslängd (PLAN): PLAN är ett nätverk som inbegriper tillämpningar inom och utanför kärnindustrin och har 70 medlemmar. Det lanserades under samordning av IAM med syftet att initiera, underhålla och bevaka en fruktbar samarbetsprocess mellan slutförda och pågående kommissionsstödda projekt som främjar industrins utnyttjande av FoU-resultat. Nätverket har givit många värdefulla resultat och även utvecklats ytterligare genom att skapa starka länkar med innovationsprocessen tack vare den övergripande marknadsinriktningen. Målet var att förse projektledare och kommissionen med hjälp med att marknadsföra projektresultaten. Aktiviteten har vuxit sig allt starkare genom undersökningar och presentationer, liksom med samverkan med EG:s LIFT-initiativ (som upprättar länkar mellan innovation och finansiering), och med GD Företagspolitik (som uppmuntrar innovation inom små och medelstora företag). Godkännande väntas för ett förslag från PLAN till ett större EU-stött innovationsprojekt för att utveckla den metodologi som behövs för att föra ut forskningsresultaten på marknaden i nära samarbete med små och medelstora företag. TEKNIK FÖR MINSKNING AV UTSLÄPP OCH ÖKAD EFFEKTIVITET INOM ENERGI OCH TRANSPORT Klustret för minskning av utsläpp omfattar två projekt relaterade till energiproduktion, två relaterade till transport och ett relaterat till avfallshantering. Höjdpunkter för klustret under 2000 var undertecknandet av en avsiktsförklaring mellan EUCAR (bilindustrins forsknings- och utvecklingsråd) CONCAWE (oljebolagens europeiska organisation för miljö, hälsa och säkerhet ) och GFC för att stödja inrättandet av ett nätverk för prestanda, tillförlitlighet och utsläppsminskning vid avfallsförbränning (PREWIN). - Teknik för minskande av utsläpp i transportsektorn och den ej vägbundna sektorn (TEMAT) Bestämmelserna för minskning och kontroll av fordonsutsläpp i syfte att skydda miljön och hälsan skärps alltmer. För att bättre kunna motsvara de utmaningar som dessa bestämmelser utgör för fordons- och oljeindustrierna har EUCAR och CONCAWE beslutat sig att ingå i ett förebyggande samarbete med GFC. Detta samarbete, som i förlängningen kommer att leda till minskade fordonsutsläpp, stöder därmed både industrins konkurrensförmåga och den europeiska lagstiftningen. Den 12 maj 2000 undertecknade H.J. Allgeier (GFC:s generaldirektör), F. de Charentenay (ordförande i EUCAR), och B. van Holk (ordförande i CONCAWE) en avsiktsförklaring, där de viktigaste inslagen i samarbetet läggs fram. IAM var den enhet inom GFC som var ansvarig för utarbetandet av avsiktsförklaringen. Samarbetet mellan GFC, EUCAR och CONCAWE koncentrerar sig på teknik för minskning av utsläpp. Det omfattar motorteknik, bränslens och smörjmedels typ och kvalitet och samverkan mellan dem. Parterna i samarbetet kommer att utveckla metoder för mätning av låga utsläpp för att kunna bevaka hur arbetet fortskrider och uppfylla framtida krav på fordon. Samlade tekniska insatser kommer att inriktas på utvärdering av alternativa bränslens prestanda och på avancerade framtida gas- och dieselbränslen i samband med framtida motorteknik (däribland bränsleceller). Alla dessa utvärderingar kommer att jämföras med befintliga fordons-/bränslesystem. Detta samarbete sammanför tre centrala aktörer på utsläppsområdet, nämligen: EUCAR och CONCAWE som forsknings- och teknikföreträdare för industrierna i fråga, samt GFC i egenskap av center för vetenskapliga och tekniska referenser för EU. Slutmålet är att skapa en gemensam kunskapsbas på området motorer och fordon. Det kommer att hjälpa både industrin i fråga och EU:s politiska beslutsfattare att hantera ett ämne som blir en allt större utmaning för samhället. Genom trepartsavtalet kommer expertis på andra europeiska laboratorier att kunna utnyttjas och även på laboratoriet för motor- och fordonstestning som kommer att inrättas i Petten under 2002. Anläggningen kommer att bli Europas referenslaboratorium för teknik för minskning av utsläpp. Den kommer att vara utrustad för att kunna använda tunnskiktsaktiveringsmetoder (TLA) i studiet av komponenters prestanda och dess inverkan på utsläppen. TLA-inrättningen kommer att tas i drift i slutet av år 2000. Tillsammans blir det en kombination som är unik i Europa. - Säkerheten och tillförlitligheten hos högtemperaturssystem (SAFTS) SAFTS-projektets viktigaste målsättning har varit att sammanföra industri- och forskningsorganisationer med intresse för avfallsförbränning, i syfte att tackla tekniska problem som förekommer i industrin. Målsättningen är inte att främja avfallsförbränning i sig, utan enbart att - där avfallsförbränning sker inom ett övergripande system för avfallshantering - se till att utsläppen minimeras (och i vilket fall hålls under uppställda maximivärden) samtidigt som anläggningarna kan fungera på ett pålitligt och effektivt sätt, och därmed säkerställa ren och effektiv funktion på förbränningsanläggningen. Efter två inledande möten 1999 startades det europeiska nätverket PREWIN i maj 2000 med fyra tekniska arbetsgrupper (för karaktäristik av anläggningar, karaktäristik av material, reparations- och underhållsmetoder samt minskning av utsläpp) och ca 35 organisationer som medlemmar. - Gasturbiner för effektiv energiproduktion och för flygplansframdrivning Energiproduktions- och transportsektorerna är stora källor till utsläpp av föroreningar och växthusgaser. Att minska dessa båda typer av utsläpp har identifierats som en prioritetsåtgärd för kommissionen. Energiproduktion baserad på fossilbränsle i EU står för nära 30 % av alla växthusgasutsläpp. Detta är en av anledningarna till den snabba omläggningen från högkolintensiva bränslen såsom kol till lågkolintensiv naturgas, och en åtföljande övergång till gasturbiner för energiproduktion. Utsläpp från gasturbiner inom flygtransport förväntas 2020 ha stigit till 15 % av de sammanlagda utsläppen från transport. IAM:s arbete med gasturbiner stöder de två huvudsakliga tankegångarna i EG:s miljöhandlingsprogram. Den första är att miljöpolitiken måste inrikta sig på grundorsakerna till miljöskador, och att det krävs fler tekniska insatser för bekämpande av utsläpp. Den andra är att större uppmärksamhet måste ägnas åt att införa mer energieffektiv och ren teknik. De båda projekten "Energiproduktion - Gas" och "Minskning av utsläpp i lufttransport" tillhandahåller den vetenskapliga och tekniska infrastrukturen och även referenslaboratorieresurser för specifika provningar och mätningar av avancerade system såsom värmebarriäranläggningar och keramiska matrisföreningar, som klarar högre temperaturer än de som för närvarande används i turbinmotorer. Tillämpning av dessa tekniker i stationär energiproduktion och lufttransport kommer att göra det möjligt att gradvis öka temperaturförmågan och minska utsläppen. Vid sidan av de experimentella insatserna stöds standardiseringsaktiviteter, lämpliga databaser inrättas, och livslängdsmodellering pågår baserat på information om skademekanismer. Gränsöverskridande nätverksarbete som länkar tillverkare, materialleverantörer, användare av gasturbiner, forskningsinstitut och universitet inom COST 522, och en bevaknings- och varningsfunktion om teknologisk utveckling kompletterar institutionens arbete. Den sistnämnda aktiviteten har utvidgats till ett observatorium för energiteknik (ETO), som fungerar som den främsta kontaktytan mot de politiska beslutsfattarna genom att tillhandahålla faktainformation på kontinuerlig bas till generaldirektorat beträffande såväl miljö- som industriaspekter av tekniska utvecklingar inom energi- och transportsektorerna. De båda projekten har deltagit i åtta relaterade åtgärder med kostnadsdelning, varav vissa leddes av IAM, vilket ger dem fast förankring i olika nätverk. Högflödesreaktorn - kompletterande program Kommissionen driver högflödesreaktorn (HFR) i Petten enligt avtalet mellan Euratom och Nederländerna av den 25 juli 1961. Rådet antog programmet för 2000-2003 för högflödesreaktorn i december 1999. Den stöds av tre länder, nämligen Nederländerna, Tyskland och Frankrike. Programmets första verksamhetsår gick ut utan driftsproblem, och anläggningen hade hög tillgänglighet (>280 dagar). Därmed kan framställningen av medicinska radioisotoper öka från år till år, särskilt för de kortlivade produkter som används i diagnos. Högflödesreaktorn är fortfarande den främsta producenten i Europa av dessa isotoper. Höjdpunkter under året var en serie glädjande händelser som rörde bränslecykeln: - I januari tecknades handlingar med amerikanska myndigheter som bekräftade åtagandet att inom fyra år konvertera reaktorn från höganrikat uran (HEU) till låganrikat uran (LEU). - I augusti erhöll man exportlicens för HEU-bränsle tillräckligt för fyra år. - I september kunde den första transporten av HEU från USA till en fransk anläggning för bränsleelement börja. - Det holländska nationella upplaget för kärnavfall HABOG började uppföra en byggnad för permanent lagring av 1400 element från högflödesreaktorn. Den planeras stå klar 2003. - Innan byggnaden står klar har tillfällig lagring med fyra MTR2-behållaren ordnats, och fyra transporter från Petten till anläggningen i Covra gjordes mellan september och november. - En extra budget på omkring tre miljoner euro har avsatts för transport till USA av 120 element 2001. Ett annat glädjande faktum var att de europeiska programmen runt högflödesreaktorn ökade. Två nya nätverk har bildats med nätverken kring AMES, BNCT (forskning om behandling av cancer med neutroner) och EEFTRA (omvandlingstester för kärnavfall) som modell. 1. I det ena, som rör sig kring högtemperatursreaktorer (HTR-TN) ingår 18 större företag. Det består av nio arbetsgrupper och höll sitt först möte i april 2000 i Petten. 2. Det andra, med strålningsmedicin (EMIR) som tema, kommer att täcka de främsta forsknings- och samordningsämnena på området, däribland forskning om radioisotoper, standardisering av transportlicenser, samordning av reaktorplanering och regler för driften. Det första mötet hölls i december i Bryssel. - IAM:s referenslaboratorium för utvärdering och studier av åldrande material (AMES) AMES har utvecklat en omfattande strategi för projekt, däribland åtgärder med kostnadsdelning. En nyckelåtgärdsstudie om den kemiska sammansättningens inflytande på bestrålningsförsprödningen genomfördes. En matris av 32 olika modellegeringar, med olika kontrollerade halter av koppar, nickel och fosfor, undersöktes före och efter bestrålning i högflödesreaktorn. Resultaten visar koppars, nickels och fosfors roll i försprödningen och kan användas som grundval för modifiering av den ryska handledningen för livstidsprognos för högnickelstål i kraftanläggningar. Dessutom korrelerades STEAM- och förstörande mätningar (Hardness, Charpy etc.), för att visa potentialen för bevakning av åldrandet. AMES-projektet anordnade en lyckad workshop i Madrid om livslängdsförvaltning och en i Petten, tillsammans med IAEA, om icke-förstörande metoder för bevakning av åldrande. STRÅLNINGS- OCH KÄRNMATERIALBASERADE TILLÄMPNINGAR INOM MEDICINEN BNCT är baserat på förmågan hos isotopen boron-10 att fånga in termiska neutroner och producera två ytterst energiladdade partiklar, - en He- ((-partikel) och en Li-jon - som, om de förekommer selektivt, kan gradvis förstöra den cell där händelsen inträffar. Det är därför en mycket lovande och effektiv möjlighet till cancerbehandling. För den andra gruppen som behandlades för glioblastom ändrades de förfaranden som tagits fram och använts för den första gruppen något, för att förbättra undersökningen. Förbättringen medförde att personalen kunde utföra sina uppgifter mer effektivt, och under en av behandlingsveckorna var det till och med möjligt att behandla två patienter per dag, vilket aldrig tidigare har varit möjligt någonstans i världen. Av de fem patienter som behandlades i den andra gruppen kom tre från Tyskland, en från Frankrike och en från Österrike. Inom programmet "Livskvalitet och förvaltning av livsresurserna" i femte ramprogrammet godkändes en ansökan att utföra två nya kliniska försök vid högflödesreaktorn som stöd för boronavbildning. De två försöken avser att studera borons toxicitet genom att öka boronkoncentrationen i blodet och därmed i tumören. Det andra försöket kommer att förbehandla hjärnmetastaser av malignt melanom med BNCT. Avsikten är att terapin skall utarbetas tillsammans med den europeiska organisationen för cancerforskning och cancerbehandling EORT, BNCT-gruppen och EORTC:s samarbetsgrupp för melanom. Försöksledare är även denna gång professor Wolfgang Sauerwein på Universitet i Essen. Deltagande sjukhus och institut är universiteten i Münster, Reims och Essen, tillsammans med VU Amsterdam, Nice, Graz och München. Stöd till Tacis- och Phare-programmen Inom ramen för administrativa avtal som existerat sedan 1997 förser IAM GD Yttre förbindelser och GD Gemensamma tjänsten för yttre förbindelser med teknisk och vetenskaplig rådgivning från GFC om genomförande av kärnsäkerhetsprogrammen inom Tacis och Phare. Dessa program avser att ge dramatiska förbättringar i säkerheten hos åldrande reaktorer i Central- och Östeuropa och Oberoende staters samvälde. Politiken med tekniskt och vetenskaplig stöd från GFC till generaldirektoraten Yttre förbindelser och Gemensamma tjänsten för yttre förbindelser förstärktes i kommissionens meddelande till parlamentet och rådet om bistånd med kärnsäkerhet till staterna i Central- och Östeuropa och Oberoende staters samvälde, som antogs den 6 september 2000. För uppfyllandet av GFC:s åtagande att tillhandahålla teknisk expertis för bistånd på platsen till Tacis-kärnkraftsanläggningar i Ryssland, Ukraina, Armenien och Kazachstan deltog experter från IAM i alla processer för upphandling av säkerhetsrelaterad utrustning. Flera kärnkraftanläggningar i Ryssland, Ukraina och Armenien besöktes också för att bedöma genomförandet av projekt under GD Gemensamma tjänsten för yttre förbindelser och bistå med hjälp med detta. Dessutom deltog IAM som företrädare för Europeiska kommissionen vid kommittén för utvärdering av Tjernobyls industrikomplex för hantering av radioaktivt avfall, som är det största projektet under GD Gemensamma tjänsten för yttre förbindelser med ett värde på 40 miljoner euro. Under 2000 tecknade IAM ett avtal med GD Gemensamma tjänsten för yttre förbindelser att genomföra ett projekt för spridning av resultaten från Tacis-projekten. Arbetet utfördes vid IAM och vid den ryska kärninstitutionen VNIIAES i Moskva. Slutligen utarbetade IAM, i nära samarbete med europeiska industriexperter och medlemmar i AMES-nätverket, projektbeskrivningsarken för ett stort nytt projekt om försprödning i tryckkärl vid VVER (den ryska högtrycksvattenreaktorn), som påbörjas under 2001. Dessa avtal gör det möjligt för GFC att bistå Europeiska kommissionens enheter under alla förberedelse- och genomförandefaser av Tacis- och Phare-programmen för kärnsäkerhet, och att bedöma de enskilda projektens resultat i mottagarländerna. Förvaltningsaspekter Efter framgången med certifiering enligt ISO 9001 under 1999 koncentrerades ansträngningarna på att genomföra modellen från Europeiska stiftelsen för kvalitetsstyrning (EFQM) på IAM. Institutet genomförde en intensiv självbedömning i april. Där identifierades sex större områden för förbättringar, som nu arbetas på av särskilt tillsatta team. Konkurrensförknippade aktiviteter De projekt som grupperats i de tre institutionella programklustren står för uppskattningsvis 85 % av IAM:s budget. 21 andra projekt med stöd av konkurrensförknippad finansiering föreslogs under året. Dessa konkurrensförknippade aktiviteter sker i form av direkt kontraktsbaserat arbete för tredje part, partnerskap i åtgärder med kostnadsdelning och andra konkurrensförknippade aktiviteter. Åtgärder med kostnadsdelning har fortsatt inom ramen för FP5-programmen Livskvalitet, Kärnklyvning, Tillväxt, Energi, Miljö och hållbar utveckling samt Copernicus. Andra konkurrensförknippade aktiviteter gäller främst arbete för generaldirektorat som svar på direkt förfrågan eller anbudsinfordringar utanför forskningsprogrammet. IAM åtar sig endast konkurrensförknippade aktiviteter som är av betydelse för institutionella projekt eller för institutets framtida utveckling. De flesta konkurrensförknippade aktiviteter kompletterar pågående institutionell forskning. Institutet för systemteknik, informationsteknik och säkerhet (ISIS) - Ispra Institutets direktör // David Wilkinson Enhetschef och vice direktör // Marc Cuypers 1. Kvalitets- och ledningsstöd // David Wilkinson t.f. 2. Pålitlig informationsteknik // Fernand Sorel 3. Riskhantering och beslutsstöd // Alfredo Lucia 4. Teknik för säkerhetskontroll och verifiering // Marc Cuypers 5. Kärnsäkerhet // Horst Weisshaüpl 6. Säkerhet i byggnadsmekanik // Michel Geradin 7. Metodik för informationsanalys // Martyn Dowell () Jean-Pierre AUBINEAU: Personlig rådgivare Uppdrag ISIS stöder EU:s politik med systemorienterad forskning på områden där säkerhet och trygghet är av betydelse för medborgaren, däribland: Säkerhetskontroller, skydd mot spridning av kärnmaterial och internationell säkerhet. Säkerhet på Internet, tillgång till och bedömning av kunskap, kampen mot bedrägeri. Naturliga och teknologiska risker och nödsituationer. Institutets främsta mål är att utveckla tekniker för riskbedömning i komplexa system och att tillämpa informations-, kommunikations- och ingenjörsteknik för att öka dessa systems tillförlitlighet, säkerhet och trygghet. Den livliga korsbefruktningen mellan aktiviteter på kärnområdet och på andra områden stärker expertisen institutet kan erbjuda, till fördel för kunder på båda områdena. SÄKERHETSKONTROLLER, SKYDD MOT SPRIDNING AV KÄRNMATERIAL OCH INTERNATIONELL SÄKERHET ISIS har en väletablerad roll som referenscentrum för teknik för skydd mot spridning av kärnmaterial. Det får också en allt större roll som europeiskt fokus för satsningar för att utarbeta effektivare sätt att minska hotet från personminor, och kan ge starkt stöd till EU:s arbete med att utveckla en effektiv gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. Kärnsäkerhetskontroller Enligt Euratom-avtalet från 1957 har Europeiska kommissionen ansvaret att försäkra sig om att fissila material i EU inte används för andra ändamål än de är avsedda för. Detta ansvar utökades när samarbetsavtal med IAEA undertecknades 1977, och uppgiften förväntas bli ännu större i framtiden med tillkomsten av säkerhetskontroller av material från överflödiga vapen och från utvidgningen av unionen. ISIS ger direkt stöd till både Euratom och IAEA och bedriver långsiktig forskning om teknik för att möta de framtida kraven. De viktigaste resultaten under 2000 var följande: Framtagning av en prototyp för att integrera och strukturera data från anläggningsanmälningar (både från traditionella redovisningsbaserade anmälningar och anmälningar under tilläggsprotokollet) och analysera dessa data mot data från öppna källor (däribland högupplösande satellitbilder och geografisk information); Samordning av ESARDA, (European Safeguards Research and Development Association), ett nätverk av laboratorier för säkerhetskontroller. Detta omfattar även att årligen anordna ett årligt symposium och två workshops; En analys av referensprovers gammaspektra, en genomförbarhetsstudie för passiva mätningar på och prestandatestning av mikrokalorimetrar för plutoniummätningar, allt på laboratoriet för oförstörande provning, PERLA. Ackreditering av kalibreringslaboratoriet för tester av spänningar i termisk, elektromagnetisk och fysikalisk utrustning (TEMPEST) enligt kvalitetsstandarderna EN 450001 och ISO 9002. Forskning och utveckling av tätningar och förseglingar, bland annat en undersökning av ultraljudstätning under vatten för MOX-bränslesammansättningar, en undersökning av radiofrekventa transpondrar och en studie av automatisk verifiering av förseglingar av E-metall med hjälp av färgkamera. Utveckling och tester i tankmätningslaboratoriet TAME för volymmätningar av en prototyp till en tryckinstrumentmodul och förbättrad diagnostikprogramvara för volymmätningar. Utveckling av en prototyp för tredimensionell modellering av medelstora och stora kärnanläggningar. Studie och utvärdering av avancerade fjärrstyrningstekniker i en modell av ett kärnmaterialupplag med hjälp av robotinrättningen RIALTO. Här ingick användning av fjärrbevakning i realtid med hjälp av datoriserade simuleringsverktyg. Autenticering och ackreditering av videobevakningssystem. Hotet från landminor Även detta år har ISIS varit ett europeiskt fokus i stödet av EU:s strävanden att undanröja hotet från landminor. För att främja en bättre informerad upphandlingsprocess inrättades det internationella test- och utvärderingsprojektet ITEP. Det är ett globalt nätverk av test- och utvärderingsresurser för att vetenskapligt mäta prestanda, utvärdera effektiviteten och bedöma lämpligheten av alla former av utrustning, system och metoder för civil minröjning under så realistiska förhållanden som möjligt. USA och Europeiska kommissionen var de första medlemmarna, följda av Kanada, Nederländerna, Belgien, Sverige, Förenade kungariket och Tyskland. Sekretariatet kommer att vara baserat i Ispra. Under tiden görs mer långsiktiga insatser för att få fram mer avancerad teknik. Detta arbete sker inom det framgångsrika nätverket ARIS (åtgärd för forskning och informationsstöd i civila minröjningsnätverk). Detta är ett forum för informationsutbyte mellan användare, forskare, utvecklare och tillverkare av apparater och system för detektion. Det samordnas av ISIS på uppdrag av 150 medlemmar över världen. För att göra EU:s program mot minor mer synligt, öppet och effektivt administrerar ISIS EU:s webbplats om minåtgärder med länkar till databaser över EU:s minåtgärder och geografiska informationssystem. En prototyp till beslutstödssystem har utvecklats som vägledning vid utvecklingen av funktionskrav på minröjningsteknik i sydöstra Europa. SÄKERHET PÅ INTERNET, TILLGÅNG TILL OCH BEDÖMNING AV KUNSKAP, KAMPEN MOT BEDRÄGERI Den explosionsartade tillväxten av informations- och kommunikationsteknik är onekligen till stor fördel för samhället. Det finns emellertid även negativa aspekter såsom bedrägeririsken, hotet mot sekretessen, möjligheten att ett samhälle som är alltmer beroende av globala kommunikationer kan utsättas för systematiska illvilliga angrepp mot dess infrastruktur och risken att medborgare som är dåligt utbildade, har ett handikapp eller har bristfälliga språkkunskaper inte kan ta del av fördelarna. ISIS stöder EU:s politik i dessa frågor och har också tillämpat den nya tekniken som ett vapen i kampen mot bedrägeri. Säkerheten på Internet ISIS fortsätter att ge tekniskt stöd till GD Informationssamhällets pågående strävanden att förbättra förtroendet för elektronisk handel. Undersökningar och workshops i frågor av stor betydelse för allmänheten har hållits för att integrera och bedöma det vetenskapliga kunnandet på området. Det första området som behandlades var ett förlikningssystem vid dispyter som rör elektronisk handel, för att ge insikt i hur man kan utveckla effektiva gottgörelsemekanismer över gränser och on-line. En andra uppgift var att granska vad som krävs på det tekniska området för att stödja och genomföra skydd för personuppgifter mot bakgrund av EU:s dataskyddslag. Ett forum om förtroende för elektroniska medier inrättades on-line för att stimulera till diskussion bland alla intressenter, dvs. kommissionens enheter, industrin och konsumenterna. Ett antal projekt sysslar med att utveckla infrastruktur och metodologi för jämförelsevärden och tester - för kompatibla tillämpningar, för medicinsk avbildningsteknik, för smarta kort och för webbfiltertekniker. Säker överföring av medicinska bilder över ISDN-baserade telefonlinjer har testats med framgång, och en början har gjorts med att utveckla den kunskapsbas som behövs för att definiera effektiva åtgärder för bekämpning av Internet-brottslighet. Information från öppna källor om missbruk av Internet samlas in och klassificeras, och stora komplexa obundna systems sårbarhet undersöks. Tillgång till och bedömning av kunskap ISIS tillhandahåller teknik för att främja EU:s utbildningspolitik. Ett exempel är utvecklandet av programmet Gateway to the European Learning Area och on-line-verktyg för PROMETEUS - ett EU-initiativ för att uppmuntra samarbete och standarder mellan 400 företag och organisationer i utvecklandet av multimedia för undervisning. Strävandena att förbättra den europeiska statistikens kvalitet och aktualitet inriktar sig alltmer på finansiella och ekonomiska frågor. ISIS främsta bidrag är att tillhandahålla känslighetsanalyser och tidsserieanalyser. ISIS ledde insatserna för att utveckla en strategi för kunskapsförvaltning på GFC och bidrog till GFC:s initiativ om vetenskap och förvaltning. Kamp mot bedrägerier ISIS stöder strävandena att höja efterlevandet av EU:s bestämmelser och minska bedrägeri både beträffande inkomster och utgifter på uppdrag från GD Jordbruk, Europeiska unionens bedrägeribekämpande organ OLAF och GD Fiske. Tekniker som används är till exempel "data fusion" och "data mining", fjärranalys per satellit, artificiell språkbehandling, avancerad statistik och bedrägerisäkra elektroniska förseglingar. Genomförbarheten av kontroll av boskapsförflyttningar med hjälp av bedrägerisäkra elektroniska identifieringsanordningar studeras i ett treårsprojekt med namnet IDEA (Identification électronique des Animaux), som omfattar en miljon djur. Under 2000 utfärdade ISIS testlaboratorium TEMPEST 80 certifikat och uppdaterade drygt 240. IDEA-projektets centrala databas och de tillhörande datainsamlings- och datasändningsystemen togs i bruk och underhölls. I medeltal 20 000 dataposter per dag insamlades från tio deltagande organisationer i sex länder. En första utvärdering av resultaten mellan 1998 och 2000 har visat att mindre än 1 % av bolusmärkning och elektroniska öronmärken för nötkreatur hade förlorats, vilket är en betydande förbättring jämfört med de traditionella öronmärkena av plast. ISIS har även i år använt sig av avancerade statistiska metoder för att förbättra effektiviteten hos de förfaranden som används när räkenskaperna för jordbruksstöd och kontrollörens rapport sänds från medlemsstaterna till GD Jordbruk för clearing. Analyser har påbörjats för att förbereda tillämpning av bayesiska metoder för att införliva tidigare erfarenhet i ett relativt objektivt ramverk för bedömning av totala överbetalningar. Arbetet för att stödja Europeiska unionens bedrägeribekämpande organ OLAF har som allmän målsättning att förbättra organets verksamhet och effektivitet genom att göra det möjligt att visualisera, sortera och analysera stora mängder tillgänglig information för att upptäcka och identifiera trender och avvikelser. Arbetet inriktar sig på fyra områden, nämligen stöd i form av informationssystem, dataanalys och riskanalys, datakommunikation och säkerhet samt utbildning. Man använder sig alltmer av Internet- och www-teknik. Så har exempelvis nätbaserade gränssnitt inrättats mot ett geografiskt informationssystem för förvarningar, nätsökningsagenter har fått i uppgift att söka genom tidningsartiklar på nätet och tekniker har utvecklats för automatisk nedladdning av data från kommersiella webbplatser för att främja förståelsen av containerrörelser i det förflutna. Arbete har fortsatt på utreda hur en rymdburen syntetisk radarbildframställning kan komplettera existerande system för lägesbestämning av fiskebåtar. Ny programvara har tagits fram för detektion och identifikation av fartyg. Metoden tillämpades i nordvästra Atlanten, Nordsjön och Azorerna. Det visade sig att man med en relativt grov avbildning kunde upptäcka mer än 95 % av fartyg, och att resultaten var tillgängliga två och en halv timme efter satellitens passage över fartyget. NATURLIGA OCH TEKNOLOGISKA RISKER OCH NÖDSITUATIONER ISIS har samlat åtskillig expertis i hantering av naturliga och teknologiska risker, och är på ett antal viktiga områden huvudsaklig rådgivare till de av kommissionens enheter som är ansvariga för hanteringen av dessa risker. ISIS arbete kan indelas i följande tre huvudsakliga områden: Harmoniserade europeiska rapportsystem. Kärreaktorers säkerhet. Tillämpning av byggmekanik för att förbättra säkerheten. Harmoniserade europeiska rapportsystem Byrån för allvarliga olycksrisker (MAHB) stödjer genomförande och övervakning av gemenskapens politik för kontroll av allvarliga risker och förhindrande och lindrande av allvarliga olyckor - särskilt det s.k. Seveso II-direktivet (rådets direktiv 96/82/EG av den 9 december 1996 om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår). Byrån förvaltar och upprätthåller det distribuerade verktyg för informationsutbyte och analys som medlemsstaterna använder för att rapportera uppgifter om allvarliga olyckor - Systemet för rapportering av större arbetsskador (MARS) - och även Gemenskapens dokumentationscenter för arbetsskaderisker (CDCIR). Under 2000 togs en ny integrerad version fram av olycksrapporteringssystemet MARS, som nu även omfattar SPIRS (Seveso Plant Information Retrieval System) och ämnesdatabasen DSDMS. En uppdaterad lokal version distribueras till de olika nationella tillsynsmyndigheterna var sjätte månad. Systemet för utbyte av information om natur- och miljökatastrofer (NEDIES) är under uppbyggnad för att stödja medlemsstaterna på området natur- och miljökatastrofer. Den nya versionen innehåller även en interaktiv del för katastrofrapportering och utfrågning av katastrofdatabasen, som är begränsad till auktoriserade användare. Rapporter har tagits fram om vad man lärt sig från nyligen inträffade europeiska laviner, tågolyckor, översvämningar och jordbävningar. ISIS fortsätter att utveckla ett europeiskt samordningscenter för rapporteringssystem för luftfartsincidenter (ECCAIRS). Detta håller tillgängligt standardprogramvara för rapporteringssystem för alla luftfartsmyndigheter i EU och integrerar data därifrån i ett gemensamt informationssystem, som alla medlemsstater har tillgång till. De nordiska länderna, Tyskland, Italien, Frankrike och Nederländerna, och även Eurocontrol (Europeiska organisationen för säkrare flygtrafiktjänst), kommer i framtiden att basera sina system på ECCAIRS. Ett system under konstruktion på uppdrag av Italiens miljöministerium kommer att kunna integrera miljöbevakning och hantering av risker och nödsituationer i industriområden. Arbete på utveckling av programvara som gör det möjligt för allmänheten att delta mer i riskbedömning har börjat breddas från att omfatta enbart frågor som rör miljömässig uthållighet till ett mer allmänt tillämpningsområde. Kärnreaktorers säkerhet På området kärnsäkerhet har tonvikten legat mer på att integrera den europeiska forskningen för att se till att kunskapen sprids, och på frågor som rör utvidgningen. För att uppfylla dessa målsättningar har ett Internet-baserat informationssystem inrättats för lagring och hämtning av experimentella data som erhållits i ISIS experimentella program Fuel Melting and Release Oven och anläggningen för småskaliga ångexplosioner - Italien (FARO/KROTOS) och (LOBI). Detta utvidgas för närvarande till att omfatta termisk/hydrauliska databaser som sammanställts på andra europeiska testanläggningar för integrala system. Arbete med att sprida och tillföra mervärde till resultaten av jämförelsen av tekniker för expertomdömen vid probabilistiska studier av säkerhetsbedömning på nivå 2 har fortsatt. En ny internationell jämförelse av tillförlitlighetsbedömningar av säkerhetskritisk programvara är under arbete. ISIS arbete rörande allvarliga olyckor koncentrerades på stöd till tester i den franska testreaktorn (Cadarache, FR) (Phebus-FP) och på förbättringar av dataverktyget för väteförbränning REACFLOW. Höjdpunkten under 2000 var det framgångsrika slutförandet av Phebus FPT-2-testet. Byggnadsmekanik för lindrande av teknologiska risker Europeiska laboratoriet för strukturell utvärdering (ELSA) och dess reaktionsväggsinrättning är ett referenscentrum för europeisk jordbävningsmekanik. Det har blivit den främsta länken i ett nätverk av laboratorier för jordbävningsteknik som arbetar mot gemensamt överenskomna mål. Vid sidan av det standardförberedande arbetet som stöd för europeiska konstruktionsspecifikationer för nya byggnader har viss tonvikt lagts vid att utveckla och utvärdera nya tekniker för att förbättra jordbävningssäkerheten hos existerande byggnader, särskilt sådana av kulturell, historisk eller arkitektonisk betydelse. Två byggnader i full skala efterjusterades med kompositmaterial av kolfibrer och testades på ELSA under 2000. Experimentell forskning om gamla murväggar pågår, efter avslutad analytisk utförbarhetsstudie. En samlad insats med datormodellering och tester vid den stora anläggningen för dynamiska tester har startats för att nå insikt i hur konstruktionskomponenter i fordon och kollisionsbarriärer beter sig vid en olycka. En studie för att förbättra säkerheten för fotgängare har utförts och förväntas utgöra grunden för framtida arbete på området. Miljöinstitutet (EI) - Ispra Institutets direktör // Jean-Marie Martin 1. Ledningsstöd // Emanuela Rossi 2. Miljöeffekter // Peter Pärt 3. Luftkvalitet // Dimitrios Kotzias 4. Atmosfäriska processer i den globala klimatförändringen // Frank Raes 5. Mark och avfall // Giovanni Bidoglio 6. Vattenforskning och -övervakning // Peter Pärt t.f. 7. Förnybara energikällor // Heinz Ossenbrink Uppdrag EI:s uppgift är att bedriva forskning till stöd för gemenskapens politik för att skydda miljön och medborgarna. Institutets främsta mål är att undersöka nivån och utvecklingen av föroreningar i luft, vatten och mark, att bedöma effekterna av dessa föroreningar på miljön och enskilda människor samt att främja en hållbar energiförsörjning. Under 2000 har Miljöinstitutet fokuserat på luftkvalitet, atmosfäriska processer i den globala klimatförändringen, mark och avfall, vattenforskning och -övervakning, förnybar energi och forskning om miljöeffekter med tonvikt på övervakning av radioaktivitet i miljön samt miljön och människors hälsa. Luftkvalitet Enheten för luftkvalitet arbetar med följande två större projekt: Samordnad bedömning av luftkvalitet (IAQA) IAQA omfattar alla de metoder som krävs för exponeringsbaserad bedömning av urban luftkvalitet - från identifikation av källor och bevakning av mikromiljön och personmiljön till framtagning av modelleringsverktyg för analys av data, bedömning av bekämpningsplaner och utveckling av åtgärder. De centrala inslagen i detta begrepp är bedömning av total human exponering (inomhus och utomhus) för en mängd prioriterade föroreningar, identifiering av källor för dessa och bedömning av en viss källas roll i förorenandet. IAQA inbegriper Europeiska referenslaboratorier för luftföroreningar (ERLAP), och även en rad effektbedömningar av den urbana luftkvaliteten (AUTO-OIL). Projektet länkar luftkvalitetsanalys på regional, urban och mikroskala, för att utveckla strategier och modeller för bedömning av den totala humana exponeringen för föroreningar inomhus och utomhus. Med tanke på genomförandet av ramdirektivet för luftkvalitet anordnade ERLAP under 1999/2000 en serie på tre jämförande undersökningar av svaveldioxid, kväveoxider, ozon och kolmonoxid. Syftet var att harmonisera kalibreringsmetoderna i medlemsstaterna och att kontrollera de nationella referensstandardernas exakthet. Ny övervakningsteknik såsom diffusionsprovtagning har utvecklats och validerats, och används i mätkampanjer i fyra större europeiska städer för att jämföra resultaten från AUTO-OIL:s resultat med experimentella data. Projektet AUTO-OIL II finaliserades 2000. Elva europeiska stadsområden av olika karaktär utgjorde kärnan i databasen för AUTO-OIL II, nämligen Aten, Berlin, Köln, Dublin, Helsingfors, London, Lyon, Madrid, Milano, Reggio nell'Emilia och Utrecht. Dessa stadsområden motsvarar 47 % av stadsbefolkningen i de 15 medlemsstaterna. De aktuella målsättningarna för luftkvalitetsstandarder och utsläppsminskning för dessa europeiska städer granskades, och det funktionella förhållandet mellan utsläpp och luftkvalitet fastställdes för samtliga föroreningsämnen av intresse. Även verktygen för prognos av regionala och urbana utsläpp fram till 2010 identifierades. Europeiska referenslaboratoriet för avfallsförbränning och fordonsutsläpp (ERLIVE) ERLIVE tillhandahåller referensstudier som stöd för arbetet med att ta fram, genomföra och utvärdera nya EU-direktiv och standarder om utsläpp från både stationära källor (industri) och rörliga (vägtransport). ERLIVE består av en försöksincinerator som är utrustad med alla nödvändiga instrument för kontroll av gas- och partikelutsläpp i skorstenen och av ett fullskaligt fordonslaboratorium för simulering av körförhållanden i stadstrafik och annan trafik. Philippe Busquin, kommissionsledamoten med ansvar för forskning, och Ortensio Zecchino, Italiens forskningsminister, invigde fordonslaboratoriet i juli 2000. Forskningsprogrammet under 2000 inriktade sig på följande vetenskapliga problem: - Kemisk-fysisk analys av föroreningar i form av reglerade och oreglerade partikelämnen som avges av nya bränslen och avancerad motorteknik. - Harmonisering/standardisering av mätmetoder. - Bedömning av avancerade mätnings- och rengöringstekniker under avfallsförbränningen. AIRPECO-projektet Ett annat projekt för luftkvalitetsenheten berör länderna i Central- och Östeuropa. AIRPECO-projektet syftar till att harmonisera metoderna och teknikerna för bedömning av den omgivande luftkvaliteten i länderna i Central- och Östeuropa. Genom workshops, mätningskampanjer i central- och östeuropeiska städer och deltagande från laboratoriers sida i de europeiska kvalitetssäkringsprogrammen kommer länderna i Central- och Östeuropa att förbättra sina kunskaper inför genomförandet av de existerande EU-direktiven om luftkvalitet. Under en vecka i oktober 2000 utfördes den första jämförelsen av mätningar av de prioriterade föroreningarna svaveldioxid, kväveoxider, ozon och kolmonoxid av ERLAP i Ispra med deltagande från laboratorier i Estland, Slovenien, Ungern, Polen och Tjeckien. Atmosfäriska processer i den globala klimatförändringen I enheten "Atmosfäriska processer i den globala klimatförändringen" har undersökningarna inriktats på studier av de fysiska, kemiska och biologiska processer som styr halterna reaktiva gaser (t.ex. ozon) i troposfären och stabila växthusgaser samt aerosoler. Syftet är att vinna kunskap om växelverkan mellan dessa tre processer för att kunna ge en samordnad vetenskaplig grund för gemenskapens lagstiftningsåtgärder på miljöområdet, inbegripet bedömningen av resultaten av Kyotoprotokollet. EI bedriver egen forskning, samordnar europeiska projekt och befrämjar internationella nätverk för forskning och systematiska observationer. Dessa aktiviteter är av betydelse för GD Miljö, de kompletterar GD Forsknings program med åtgärder med kostnadsdelning rörande miljö och klimat, och de bidrar till internationella miljöprogram, t.ex. det internationella geosfär-biosfär-programmet (IGBP). Flera aktiviteter har utförts inom PHAMA (en undersökning av sambanden mellan fotooxidanter, aerosoler och specifika meteorologiska mönster genom experimentella och modellbaserade studier i Medelhavsområdet): - En ingående laboratoriestudie av atmosfärisk fotooxidering av utsläpp från vegetation visar att dessa föreningar utgör en viktig källa för partikelämnen och karbonylföreningar i troposfären. - Medlemmar i projektet skrev mycket uppmärksammade artiklar i ett avsnitt om aerosoler i 'Integration and synthesis of 10 years of international global atmospheric chemistry (IGAC/IGBP) research' och en s.k. "millennieartikel" om aerosoler för tidskriften Atmospheric Environment. Dessutom publicerades 20 artiklar i internationella tidskrifter under 2000. Studier av kopplingen mellan ozon och partikelämnen En årslång kampanj på GFC:s anläggning i Ispra har gett en unik uppsättning data för studium av sambandet mellan ozon och bildning av partikelämnen och den roll som biogena utsläpp spelar i bildandet av ozon och partikelämnen. Preliminära resultat visar en klar koppling mellan aerosolers hygroskopitet och ozonnivån. Enheten Atmosfäriska processer i den globala klimatförändringen har tagit allt större del i stödet för det politiska beslutsfattandet i EU. Som exempel kan nämnas inrättandet av ett enda GFC-system för modellering av luftföroreningar på urban till regional/global skala. System är redan klart att tillämpas i GD Miljös program CAFÉ (Clean Air For Europe). Mark och avfall Europeiska nätverket för observation av avrinnings- och kustområden Europeiska nätverket för observation av avrinnings- och kustområden, som inrättats för att bedöma effekterna av EU:s politik och lagstiftning på mark- och vattenresursernas kvalitet och upprätta en korrelation mellan mål och åtgärder, är nu i drift. Nätverksnoder har upprättats i Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Spanien, Förenade kungariket och Östeuropa, i samarbete med GD Miljö och med regionala och nationella institutioner. Under 2000 låg tyngdpunkten på fortsatt utveckling av projektet Effekter av avfallsutsläpp i jord (IWES). Målet för IWES är att bedriva forskning till stöd för EU:s politik på området för skydd av jord genom att fastställa kopplingen mellan markföroreningar och trycket från industri, stadsmiljöer och avfallsproducerande aktiviteter i jordbruket. Enheten har utökat sin verksamhet betydligt inom miljömodellering, för att bättre kunna bedöma de risker som är förbundna med problem med kemikalier i marken och grundvattnet. Särskilt inriktar sig enheten på användning av gödningsmedel, bekämpningsmedel och avloppsslam på jordbruksland. En del av aktiviteten har startats för att stödja GD Miljö i den kommande revisionen av direktivet om avloppsslam. Modelleringsaktiviteter vid observationsnätverket av studerade avrinningsområden var bland annat validering av HARP-riktlinjerna (harmoniserade kvantifierings- och rapporteringsförfaranden för näringsämnen) på väl bevakade avrinningsområden i Finland och Frankrike. HARP-riktlinjerna ger underlag för bedömning av normaliserade värden av kväve- och fosforförluster från såväl punktkällor som diffusa källor och bidrar till bedömningen av effektiviteten hos en strategi för minskning av föroreningarna. En annan aktivitet startades för att bedöma den regionala komponenten i utsläpp av växthusgas från europeiska jordar med en GIS-baserad modell. Detta projekt kommer att bygga på experimentellt arbete som utförts inom enheten och kommer att basera sig på många olika jordobservationer och data hämtade från fjärranalys. Enheten ger också stöd till GD Hälsa och konsumentskydd genom att stödja validering och förbättring av riskbedömningsmodeller för bekämpningsmedel i grundvattnet (FOCUS). En forskningsåtgärd om miljöeffekterna från avfall från gruvdrift utvecklades i samarbete med GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) och även med deltagande från kandidatländerna. Syftet är att jämföra kriterier för säker disponering av avfall från gruvdrift i kandidatländerna med EU:s existerande regelverk på avfallsområdet och att bidra till bedömningen av konsekvenserna av gruvolyckor (t. ex. Baia Mare, Aznalcóllar) på ekosystemet. I detta sammanhang organiserades en andra fältkampanj med SAI, GFC:s institut för rymdtillämpningar, längs floden Guadiamar River, efter utsläpp av giftigt slam från gruvan Aznalcóllar i södra Spanien. Laboratoriet för högupplösande gaskromatografi/masspektrometri (HRMS) för mätning av polyklorerade dibenzo-p-dioxiner och dibenzofuraner (PCDD/F) och andra beständiga organiska föroreningar har tagits i drift. Anläggningen har givit stöd till ERLIVE-projektet liksom till GFC:s institut för hälsa och konsumentskydd (IHCP) om PCDD/F i fisk och med utarbetning av standardreferensmaterial för PCDD/F i djurvävnad. En aktivitet startades för att utveckla metoder för karaktäristik av avfall för att bedöma farliga ämnens rörelse i utvalda avfallsflöden. En aspekt av studien kommer att vara en undersökning av vilken roll avfallsåtervinning har i kontamineringen av djurfoder med dioxiner och andra beständiga organiska föroreningar. Vattenforskning och -övervakning Under 2000 beslutade tillsynsgruppen för byggnadsprodukter i kontakt med dricksvatten (CPDW) att forskning på tre områden måste utvecklas innan det europeiska acceptansprogrammet EAS kan godtas, nämligen harmoniserade tester för potentialen att främja mikrobtillväxt, cytotoxicitet och högupplösningsgaskromatografi-masspektrometri för föreningar utanför målgruppen och potentialen att bilda biprodukter. Det europeiska testlaboratoriet för CPDW åtog sig det vetenskapliga samordnandet av denna forskning. Dessutom gjordes bidrag till workshops om den skyddsnivå som EAS ger konsumenten, om EAS för papper och om EAS för metallprodukter. Eftersom metaller kan förekomma i olika oxideringsformer och giftiga verkningar är relaterade till utsöndringen, pågår arbete på metallutsöndring med kombinerade tekniker såsom med högtrycksvätskekromatografi-induktivt kopplad plasma-masspektrometri (HPLC-ICP-MS). En anläggning har satts upp för analys av polära föreningar i vatten. En jämförelse gjordes av de kriterier som används för att identifiera eutrofierade och hotade sötvatten i de olika medlemsstaterna, och en möjligt strategi föreslogs för att utveckla kriterier för näringsämnen i stagnant och rinnande vatten. Studien gjordes inom ramen för direktivet om rening av avloppsvatten från tätorter och nitratdirektivet, där medlemsstaterna ges rätt att välja sina egna kriterier. På området hållbar avloppsvattenhantering studerade laboratoriet för mikrokalorimetri och respirometri fysiologin hos aktiverat slam. Utvecklingen av valda organiska mikroföroreningar såsom ftalater och kommersiella tvättmedel studerades i vasslager under ytan i vattenflöden. Hittills har två förorenade platser i Italien karaktäriserats. På området datakvalitet har man utarbetat en serie laboratorieundersökningar på samarbetsbas. Matriserna och de tillhörande determinanterna var tobak, kompost, incineratoraska, vägdammspulver och avloppsslampulver för metallanalys, anläggnings- och avloppsslampulver för analys av beständiga organiska klorföreningar och polycykliska kolväten. För Europeiska nätverket för vetenskaplig observation av kustområden har man främst inriktat sig på att inrätta det föreslagna nätverket. Ett antal tänkbara testplatser har identifierats och kontakter har tagits med lokala myndigheter och institutioner för att diskutera samarbete. En lista över relevanta bevakningsparametrar har tagits fram. Förnybara energikällor SOLAREC-projektet har som syfte att stödja produktion av el från solceller genom att tillhandahålla teknologireferenser för kvalitetssäkring i forskning, tillverkning, införande och tjänster som rör förnybar energi, särskilt på följande områden: - Referensmätningar. - Materialleveranser och kostnadsminskningar. - Systemintegration i uppbyggda områden och elektrifiering på landsbygden. - Synergier mellan program för förnybar energi och energibesparing. Som ett led i upprätthållandet av direkt spårbarhet av solstrålning för sina båda kavitetsmätare för absolut strålning till den internationella strålningsmätningsreferensen WRR, deltog EI i en jämförelse som hålls vart femte år vid Physikalisch-Meteorologisches Observatorium Davos (PMOD), i Schweiz. Denna jämförelse säkerställer samstämmighet mellan solmätningar världen över. Som stöd för europeisk forskning och utveckling om förbättrad cellteknik erbjuder nu den europeiska soltestinstallationen ESTI noggrann cellkalibrering till universitet och forskargrupper. För att efterkomma den allt större efterfrågan på solgenererad elektricitet, som inte kan tillfredsställas av enbart kristallint kisel, har ett antal tekniker för tunnfilmer kommit fram från forskningsprogram och finns nu på marknaden. För att skapa tilltro bland konsumenterna för denna nya teknik har olika experimentella metoder tagits fram för karaktäristik av de resulterande strukturerna, både i fråga om deras energiprestanda och deras förväntade livslängd. Om solgenererad elektricitet skall användas på större skala i uppbyggda områden måste kvalitetskoder utvecklas och införas för solcellsprodukter. Dessa koder bör vara en kombination av existerande standarder för solcellsprodukter och europeiska bestämmelser inom byggindustrin. För ändamålet har en testanläggningen uppförts. Elproduktion från förnybara källor är ett sätt att minska människans belastning på miljön. Hand i hand med dessa strävanden går effektiv användning av elektricitet. Gruppen har karaktäriserat elektriska apparater och elmotorsystem efter deras effektivitet och tagit fram databasen EuroDEEM för att främja energisnål användning. Likaledes pågår forskning, demonstration och spridning av avancerad belysnings/dagsljusteknik (däribland teknisk uppföljning av EU:s program Greenlight). Inom projektet Avancerad lagring av elektricitet (ADELS) har en batteritestningsinrättning satts upp för renovering och analys av batterier. På inrättningen utförs noggranna mätningar av batterispänning, ström och temperatur under kontrollerade laddnings- och urladdningsförhållanden. Den använd också för att utföra och ta fram testförfaranden för att förutsäga hur batterierna presterar på längre sikt. Inomhus- och utomhustester har utförts på sex "solar home-system" som ett led i internationella strävanden att öka kvaliteten på solar home-system genom ett förslag till en internationell prestandastandard. Denna aktivitet bidrar alltså till att upprätta standardiserings- och certifieringsförfaranden som motsvarar dem som redan finns för solcellsprodukter. Därmed höjs konsumenternas förtroende vid användningen av decentraliserade solcellsystem. Kolnanorör i ett skikt (SWNT) och i flera skikt (MWNT) har framställts med hjälp av urfällning ur gasfas (CVD) och modifierade CVD-metoder. Karaktäristik av material framställda med flera metoder har givit tekniska data om provens kvaliteten (särskilt framställningens avkastning och diameterdistributionen). Fokus har varit på att förbättra produktionen och reningen av materialet i en strävan att förbättra vätelagringskapaciteten. Ny IEC-standard för fristående solcellsystem Efter två år har man kommit överens om ett förfarande för konstruktions- och typgodkännande för små solcellsystem för framställning av likström för hushåll, de s.k. solar home-systemen, i samarbete med laboratorier i Europa och USA (GENEC, TÜV-Rheinland och NREL). Förfarandet har godkänts av den relevanta arbetsgruppen inom IEC TC82 (Fristående fotocellsystem - konstruktions- och typgodkännande IEC 62124 82/243/CD). Det betyder att lokala ackrediterade institutioner i utvecklingsländerna kommer att kunna bedöma de huvudsakliga egenskaperna hos ett solar home-system genom att utföra testet under utomhusförhållanden, notera batteriladdning och ström, solstrålning och omgivande temperatur med ett enkelt datainsamlingssystem. Miljöeffekter Övervakning av radioaktivitet i miljön Som stöd för EU:s miljöpolitik inriktar sig projektet Övervakning av radioaktivitet i miljön (REM) på att upprätta ett automatiskt informationssystem för insamling, utvärdering och utbyte av information (mätdata och modellbaserade förutsägelser) om radioaktivitetsnivåer under normala förhållanden (REMdb, EURDEP) och i nödsituationer (EURDEP, ECURIE, MESOCOM och ENSEMBLE). - Databank för övervakning av radioaktivitet i miljön (REMdb) Programvaran Easy-Proteo (datainmatningsprocessor) förbättrades ytterligare, och den nya utgåvan har kunnat anskaffas av samtliga medlemsstater. Även handboken för Easy-Proteo uppdaterades och kommer att ges ut inom kort. - Europeiska gemenskapens utbyte av brådskande radiologisk information (ECURIE) Tre arbetsgrupper organiserades tillsammans med GD Miljö och en utvald grupp MS-experter för att utröna hur ECURIE och EURDEP kan integreras. Det gav upphov till ett antal åtgärder, varav de viktigaste var ett nytt format för utbyte av EURDEP-data och en studie av hur ett konsekvent europeiskt radiologiskt övervakningsnätverk kan upprättas. Programvaran CoDecS (coding decoding software) installerades och dess funktion förklarades för IAEA. - Europeiska unionens plattform för utbyte av radiologiska data (EURDEP) För närvarande sänder 22 länder i Europa dagliga gammadosratmätningar med hjälp av detta system. En första version av EURDEP:s webbplats skapades för grafisk åtkomst och presentation av informationen. - MESOCOM MESOCOM, som slutfördes 2000, syftade till att förstå orsakerna för och kvantifiera skillnaderna i mesoskalig modellering under enkla och kontrollerade förhållanden. ENSEMBLEENSEMBLE lanserades under 2000 och avser att stödja beslutsfattare under kärnolyckor genom att på ett omfattande sätt och i realtid tillhandahålla resultaten från olika modeller av spridning i atmosfären över stora avstånd. För närvarande deltar 15 realtidsmodellerare i Europa och USA.Miljön och människors hälsa Toxiciteten hos grupper av miljöföroreningar har bedömts in vivo och in vitro på känsliga målgruppsarter. Forskningen om kemikalier som stör endokrina organ (EDC) har framskridit. Prioriteringsscreening av EDC från valda kemikalier genom in vitro E-screenprov i MCF-7-celler och in vivo uterotrofiska prov från omogna råttor har utförts. Forskningsaktiviteten har också bidragit till EDAEP-projektet om miljöföroreningars förmåga att störa endokrina organ, vars slutrapport har framlagts inför GD Forskning. Dessutom har EI manipulerat mammaliska celler med nya DNA-konstruktioner (SF-1 som "promoter" och GFP som "reporter gene") för detektion av EDC. Resurser för akvatisk toxikologi har samlats och forskning om biomarkörer (t.ex. vitellogenin) för kemikalier som stör endokrina organ i fiskarter har också inletts. Slutligen har toxikologisk bedömning av miljöblandningar (dricksvatten och fordonsutsläpp) utförts i samarbete med andra EU-enheter. Institutet spelar en ledande roll i GFC:s kluster om hormoner och EDC, och en webbplats för endokrina frågor har satts upp (http://endocrine.ei.jrc.it). EI utvidgar alltså sin verksamhet genom att söka fruktbart samarbete med GFC:s andra enheter och externa forskningsorgan. EI har en aktiv roll i flera europeiska och världsomfattande samarbetsaktiviteter, särskilt på EDC-området. I synnerhet har EI (tillsammans med GD Forskning) arbetat på vetenskapliga och tekniska EDC-områden där EU och USA bedriver vetenskapligt och tekniskt samarbete, medverkat till ett strategidokument om EDC och bidragit till genomförandet av kommissionens strategi på området (främst genom GD Miljö). Dessutom har institutet tagit fram dokument om EDC för kommissionens räkning och för en utfrågning i Europaparlamentet om EDC (18 april 2000), och en presentation av EDC om läkemedel och mikrobiologisk förorening i vatten inför Europarlamentets STOA-panel (en enhet för bedömning av vetenskapliga och tekniska alternativ). EI har också varit särskilt aktivt i den enhetsövergripande gruppen om EDC som samordnas av GD Miljö. Deltagande i WHO:s program för säkerhet i samband med kemikalier På området nya grepp i riskbedömning deltar EI i WHO-IPCS-gruppen (Världshälso organisationens internationella program för säkerhet i samband med kemikalier) i dess arbete med integrerad riskbedömning. EI planerar en internationell workshop i ämnet, som kommer att hållas på GFC-anläggningen i Ispra våren 2001. Institutet för rymdtillämpningar (SAI) - Ispra Institutets direktör // Rudolf Winter Enhetschef och tillförordnad vice direktör // Jean Meyer-Roux 1. Ledningsstöd // Albert Jerabek 2. Teknik för detektering och positionsbestämning // Alois Sieber 3. Miljörelaterad geoinformation // Jean Meyer-Roux 4. Jordbruk och regionala informationssystem // Jean Meyer-Roux (t.f.) 5. Övervakning av växtligheten // Alan Belward 6. Marin miljö // Peter Schlittenhardt 7. Strategi och system för rymdtillämpningar // Peter Churchill Uppdrag SAI:s främsta uppgift är att utveckla och främja användningen av rymdbaserade data till stöd för gemenskapens politik, särskilt de som har anknytning till jordbruk, fiske, transporter och bedrägeribekämpning. SAI försöker även på bästa sätt utnyttja information från rymdbaserade system, för att maximera avkastningen på europeiska investeringar i rymden och för att hjälpa unionen att förstärka sin ställning inom internationella åtgärder för miljö och hållbar utveckling. Under redovisningsåret skedde en omfokusering av SAI:s projektportfölj, som följd av budget- och strategiförändringar inom GFC. Den viktigaste förändringen som påverkade SAI var att jordobservationsprojektet avbröts. Dessutom avbeställdes SIGMO-projektet (för provtagning för information om genetiskt modifierade organismer), och stödet till bevakning av luftkvaliteten med hjälp av rymdteknik integrerades i ett annat projekt för att minska ledningsomkostnader och därmed öka den total effektiviteten. Följande tre nya projekt har skapats, i syfte att göra pågående aktiviteter mer synliga respektive reagera på framväxande politikprioriteter inom GFC: - European Soil Bureau. - Befolkningsdynamik och säkerhet. - Tekniskt stöd för Galileo. Slutligen omdefinierades projektet Global övervakning av miljö och säkerhet (GMES) och döptes om till Globala miljöinformationssystem (GEIS) med uppgift att skapa informationssystem som var relaterade till genomförandet av fördrag såsom Kyotoprotokollet. SAI har bidragit i betydande grad till GMES snabba framsteg, i nära samarbete med europeiska rymd- och användarorganisationer. SAI:s bidrag koncentrerade sig visserligen på utvecklingen av tekniska aspekter, men institutet har även stött GMES politiska och organisatoriska utveckling. Regelbundna konsultationer med GMES-partners i medlemsländerna har konsoliderat GMES' produkter, som utgör den tekniska grunden för de framgångar som nåtts på det politiska planet. Även inom individuella projekt har viktiga milstolpar uppnåtts, däribland följande: - Metodologierna och produkterna för urban bevakning antogs av EEA och GD Regionalpolitik. - Ett internationellt avtal om civil minröjning mellan USA och EU undertecknades av kommissionsledamot Busquin. - Det europeiska föroperationella prognossystemet för skogsbrandsrisker som stöd för GD Miljö lanserades. Det hade nyligen fått erkännande i en resolution från parlamentet. - En europaomfattande databas över skogsproportionen med en upplösning på en km togs fram. - GD Miljö inbjöd institutet att bidra till att utarbeta riktlinjer för bevakning av Kyotoprotokollet. En karta för bedömning av riskerna för markerosion levererades till EEA och GD Miljö. - Tekniskt stöd baserat på tecknandet av en avsiktsförklaring mellan GFC och GD Miljö gavs till Galileo. - Det geografiska informationssystemet GIS levererades för prototyper av Natura 2000 till bl. a. GD Miljö. Bevakning av naturliga och artificiella risker Institutet har vidareutvecklat sina aktiviteter på området naturliga och artificiella risker med användning av rymd- och markbaserad teknik. Inriktningen är främst på civil minröjning, skogsbränder och översvämningar. Med anledning av nyligen inträffade händelser har GD Yttre förbindelser identifierat Sydösteuropa som ett prioriteringsområde för åtgärder avsedda att återupprätta stabilitet (stabilitetspakten) i minröjning. På begäran av GD Yttre förbindelser upprättade SAI kontakter med det regionala nätverket av organisationer ansvariga för minåtgärder (Slovenien, Kroatien, Bosnien-Hercegovina, Serbien, Makedonien, Albanien och Kosovo) för att få detaljerad insikt i behoven. Dessa närmanden bör inte ses som ett enstaka initiativ utan som en samordnat process som avser att stärka och utveckla regionalt samarbete under minåtgärdsprogrammens löptid. Målet är att tillhandahålla en grundläggande portfölj som kan användas för ytterligare utveckling och framtida finansiering för många olika sinsemellan länkade aktiviteter. En preliminär testmetodologi har definierats för specifikation och upphandling av minliknande föremål. Det rapporterades att Italiens försvarsministerium ämnar stödja aktiviteten genom att tillhandahålla aktiva minor för elektromagnetisk bedömning. En elektromagnetisk bedömning av verkliga minor gör det möjligt för SAI att jämföra egenskaperna hos modeller av minor med autentiska sådana, och därefter kan testförfarandena finaliseras. Den allmänna målsättningen för projektet Naturliga risker förblir oförändrat. Det har emellertid höjts röster om att civilskyddet på gemenskapsnivå är i överhängande behov av förbättring. Europaparlamentet har även antagit flera resolutioner där kommissionen anmodas att vidta sådana initiativ. Gemensamt för alla dessa yrkanden på förbättringar är att man efterlyser en starkare struktur för ingripanden och en mer effektiv samordning av de team för civilskydd som skall kunna rycka ut från medlemsstaterna om katastrofer inträffar inom eller utom unionen. Reaktionerna tar också i beaktande slutsatserna från Europeiska rådet i Santa Maria da Feira den 19 och 20 juni 2000, där det nämns att kommissionen inom kort planerar lägga fram en inventering över de åtgärder som redan vidtas av unionen, tillsammans med förslag på området civilskydd. Mot bakgrunden av GMES-intiativet har dessutom naturliga risker kommit att spela en allt större roll för medborgarna i Europa. Vid sidan av det tekniska arbete som redan är under utveckling kommer länkar att skapas med andra SAI-projekt för att söka vinna synergifördelar mellan pågående tillämpningar och telekommunikations- och navigationsstudier. Detta skulle kunna leda till ett nytt krisstödsinslag inom projektet Naturliga risker. Stöd för regional utveckling I början av redovisningsåret lanserade institutet ett nytt projekt om befolkningsdynamik och säkerheten med målsättningen att ta fram kvantitativ information om specifika fenomen med relation till mänsklig bosättning och befolkningsdynamik, mänsklig hälsa och luftkvalitet, utarmning av resurser samt krishantering och humanitärt bistånd. Arbetet inriktade sig på analys av miljödynamik, där så skilda frågor som utveckling av landutnyttjande och atmosfärisk förorening studerades, och i många skilda situationer såsom urban tillväxt, befolkningsmigrationer, samröre och tryck över gränserna, uppbyggande respektive degradering av infrastrukturer för transport och energi, regionala skillnader och nödsituationer. Projektet EURO-LANDSCAPE - som syftar till att utveckla kriterier och indikatorer för hållbar utveckling, miljöförhållande och biologisk mångfald - modifierades i och med tillkomsten av ett nytt underprojekt med namnet SCALE (Studying Complex Landscapes Structures). I det undersöks komplexa frågor som rör landutnyttjade såsom urban utveckling, skogsbruk och jordbruk. Algoritmer har utarbetats för att få fram spatial information från olika satellitbilder, däribland IRS-1C, IKONOS och Landsat-7, och för att förbättra förfarandena för klassificering med hjälp av såväl spektral som spatial information. Dessutom slutfördes en europaomfattande databas över proportionen skog, en bildmosaik med 200 meters upplösning för kartläggning av skog i Europa och en europaomfattande databas över avrinnings- och flodnätet. Arbetena resulterade i ett betydande antal vetenskapliga publikationer. European Soil Bureau, en tidigare SAI-aktivitet, lanserades igen som ett av institutets projekt under redovisningsåret. Målsättningarna identifierades återigen under det senaste mötet i European Soil Forum (Berlin, november 1999), där de generaldirektorat som är byråns kunder, EEA och medlemsstaterna diskuterade strategier för framtiden rörande jordar i Europa. I GFC:s och EEA:s gemensamma strategi för jordar uppställs som en av de främsta målsättningarna att upprätta effektiva kontaktytor mellan de politiska beslutsfattarna och forskarvärlden för insamling av europeisk jordinformation som är relevant för politiken. Det främsta verktyget för att uppnå detta är nätverket av jordrelaterade nationella institutioner som för närvarande samordnas av European Soil Bureau. Tre större handlingsområden har identifieras, nämligen jorderosion, organiskt kol och tungmetaller. European Soil Bureau inriktade sig därför på att ta fram en europaomfattande riskbedömning för jorderosion, för bedömning av halten organiskt kol i europeiska jordar och en bedömning av tungmetaller i europeiska jordar. En ändring har också skett i prioriteringarna genom att den geografiska utsträckningen för informationssystemet för europeiska jordar nu också omfattar de nya oberoende staterna och MEDA-länderna. Utveckling av miljöinformationssystem COAST-projektet för inventering av kustområden, som visar hur jordobservationsdata från satelliter kan tillämpas på ett heltäckande sätt i driftsammanhang, har fortsatt med sina aktiviteter. Arbete koncentrerar sig främst på nya eller modifierade krav som framkommit ur det nya ramdirektivet för vatten (en rekommendation från Europaparlamentet och rådet om införande av integrerad förvaltning av Europas kustområden) och på arbetsprogrammet för EEA:s Topic Centre "Water". För att undvika sammanblandning med GMES-initiativet fick projektet för global miljöövervakning och säkerhet byta namn och heter nu globala miljöinformationssystem. Den tidigare målsättningen är oförändrad, nämligen att förse kommissionens enheter med relevant, aktuell och korrekt information om ändringarna i utbredning och förhållanden för globala vegetationstyper och för primärproduktionen i haven. Särskilt inriktade man sig på de krav på information som uppstår i samband med genomförande och verifiering av miljöavtal och -konventioner om klimatförändring, biologisk mångfald och ökenspridning. Centrala åtgärder var följande: - Utveckling av metoder för att minska osäkerheter i inventering, kartläggning och bevakning av globala landtäcketyper, särskilt skogsresurser. - Utveckling och testning av metoder för att identifiera viktiga händelser som föregår landtäckeändringar såsom bränder och klimatvariationer över kortare tid och bestämning av deras effekt. - Utveckling och testning av metoder för att identifiera havssänkor och reservoarer av växthusgaser. - Deltagande i utvecklingen av en fungerande förmåga för jordobservationer i Europa, med särskilt avseende på kraven i Kyotoprotokollet. Det pågående projektet för geografisk information och geografiska informationssystem (GI &GIS) har visat att man blivit alltmer medveten om vikten av spatiala aspekter i den europeiska politiken (exempelvis i det europeiska perspektivet för spatial utveckling, gemensamma jordbrukspolitiken, integrerad förvaltning av kustområden) och det politiska beslutsfattandet, som inriktar sig på tekniska aspekter att göra med spatial information och spatiala informationssystem. Geografisk information är nu ett erkänt centralt inslag i informationssamhället. GI&GIS-projektet fortsatte att stödja de åtgärder som vidtagits för att skapa en europeisk infrastruktur för geografisk information (EGII), som GD Informationssamhället ser som en prioritet för 2001. På begäran från de GD som är de främsta kunderna (Eurostat, Informationssamhället, Miljö, Jordbruk) och kommittén för geografisk information COGI, togs hänsyn till vissa nya prioriteringar, utan att man därför ruckade på de allmänna målsättningarna. Projektet kan alltså fungera som ett referenscentrer för GI&GIS, genom att tackla problem såsom ett europeiskt spatialt referenssystem, en metadatastandard för geografisk information och europeiska geografiska projektionssystem, bl.a. med länkar med internationella standardorganisationer (t.ex. kontakter med ISO). En undersökning som finansierades av Eurostat utfördes för att avgöra om det finns tillräckligt med europaomfattande geografisk information för att motsvara Eurostats behov. Projektet stödde vidare det europeiska bidraget till globala initiativ såsom Klimatförändring, Global övervakning av miljön och säkerheten, GSDI, OGC, ISO och JTC. Det geografiska området utsträcktes till att omfatta de länder som påverkas av utvidgningen av unionen. Slutligen deltog GI&GIS-projektet i ledningen av de europeiska projekten I&CLC2000 (IMAGE2000 och Corine Land Cover (CLC2000)). Stöd för gemensamma jordbrukspolitiken Det välkända MARS-projekten för övervakning av jordbruk genom fjärranalys fortsatte att ge tekniskt stöd och expertis till GD Jordbruk för genomförande, förvaltning och uppföljning av gemensamma jordbrukspolitiken (CAP). Kunnande som utvecklats inom MARS sträcker sig över områdena användning av fjärranalys (satellit-flygdata), geografiska informationssystem (GIS), globalt lägesbestämningssystem (GPS) och mer allmänna geomatik- och karteringstekniker. De viktigaste tillämpningsområdena för MARS under redovisningsåret har varit kampen mot bedrägeri, exempelvis teknisk kontroll av jordbrukares uppgifter för arealbaserat stöd och framställning av europaomfattande statistik och informationssystem med relation till skördeprognoser (MARS bulletin). Under året vidtog MARS ett antal initiativ för att kartlägga och utveckla sin expertis på GMES-området. Projekt av pilotkaraktär utfördes över Kosovo, och det finns planer på att samla data, till en början från fyra områden världen över, för att utveckla prototyper. Samtidigt bildas nya partnerskap med organisationer såsom livsmedels- och jordbruksorganisationen FAO, och kontakter har upprättats med GD Yttre förbindelser och GD Utveckling. En annan viktig del av MARS aktiviteter har helt integrerats med bedrägeribekämpningskampanjen. Dessutom har möjligheter till synergier i framtiden identifierats i och med utvecklingen av ortofoto och digitala system för identifiering av jordområden. I den nya förordningen för gemensamma jordbrukspolitiken uttrycks förväntningen att dessa data på medellång sikt kommer att revolutionera tillgängligheten av storskaliga kartor och av landregistreringsdata för landsbygden som finns tillgängliga på Internet. På initiativ från GFC och med stöd från GD Jordbruk, har ett MARS-projekt för länderna i Central- och Östereuropa om bedrägeribekämpning lagts, fram, godkänts och justerats. Stöd av Europas rymdstrategi SAI har starkt stött den europeiska rymdstrategin, främst med tekniska bidrag på området GMES (jordobservation) och satellitnavigering (Galileo). Institutet har också fortsatt att främja synergiverkan mellan sådan rymdteknik och satellitkommunikation och navigationsprojektet ASTRON, som sysslar med synergier i telekommunikation, jordobservation och navigation. ASTRON lyfter fram innovativa tjänster och applikationer baserade på konvergens mellan satellitbaserad och markbaserade teknik. Presentationer som visar potentialen för synergiverkan vid användning av olika satellittekniker valdes ut på grundval av resultaten från en serie marknadsundersökningar som utförts under redovisningsåret. Den första demonstrationen var på området Info-mobility. En bevakningsstation för satellitnavigering installerades och drevs även inom ramen för projektet. Institutet gav tekniskt stöd till Galileo-programmet under dess definitionsfas genom ett nystartat projekt för ändamålet. Det stöd som gavs kan delas upp i tre huvudsakliga områden, nämligen tillämpnings- och försöksprojekt, definition och införande av system, utvärderingar av tjänstedefinitionen och marknadsrelaterade utvärderingar. Mer konkret omfattade detta följande: - Projektstyrning av uppgift 8 (försöksprojekt) av GALA-kontraktet (där den övergripande arkitekturen definieras). - Samarbete med pågående TEN (transeuropeiska nät) och andra aktiviteter inom femte ramprogrammet - Kontakter med Galileosat-projektet och fortsatt bistånd till den tekniska styrningen av GEMINUS-kontraktet (som definierar tjänsterna), däribland projektstyrning - affärsmodeller, tjänstedefinition, marknadsanalys. STÖRRE FRAMGÅNGAR UNDER 2000 Global övervakning av miljö och säkerhet (GMES) Den allra största framgången för SAI var det bidrag institutet gjorde till GMES snabba framsteg. SAI har bidragit till vidareutvecklingen av programmet på alla nivåer, i nära samarbete med europeiska rymd- och kundorganisationer. Vid SAI:s femte årliga seminarium för användare i Stresa (IT) i maj 2000 framhöll kommissionsledamot Busquin för första gången att GMES kunde bli nästa tema för samarbete över Europa. Sporrat av detta uttalande har GMES gjort stora framsteg på det politiska planet. En GMES-konferens hölls i oktober 2000 i Lille inom ramen för det franska ordförandeskapet. SAI inbjöds att hålla öppningsanförandet. En uppföljningskonferens på hög nivå under Sveriges ordförandeskap planeras i närvaro av kommissionsledamoten med ansvar för miljö, Margot Wallström. Dessutom har GMES blivit representant för jordobservationer i den gemensamma europeiska rymdstrategin mellan Europeiska rymdbyrån ESA och EU. Denna strategi befinner sig för närvarande i det slutliga förhandlingsstadiet innan det läggs fram inför ESA:s och EU:s råd för beslut. Europeiskt prognossystem för skogsbrandsrisker Brandrisksindex för arbetspaketet Skogsbränder inom projektet Naturliga risker levererades vid utsatt tid och finns tillgängliga för kunder på Internet. I juni 2000 startade leverans av dagliga brandrisksprognoser för Medelhavsländerna. Även Tyskland, Luxemburg, Finland och Österrike har begärt bli anslutna till systemet. Den övergripande aktiviteten samordnas av GD Miljö. Kartläggning av brända områden startade i slutet av förra året. Rapporter om större bränder som de i norra Spanien och södra Frankrike hade redan sänts till de nationella myndigheterna och till GD Jordbruk. Metodologi för kartläggning av bränder testades i Portugal för hela Medelhavsbäckenet. World Fire Web World Fire Web är ett system för global kartläggning av bränder i vegetationen. Det är under utveckling som svar på en efterlysning från vetenskapsmän och politiska beslutsfattare av konsekvent information om hur bränder fördelar sig och beter sig i miljön. Satellitbilder från NOAA AVHRR (National Oceanographic and Atmospheric Administration Advanced Very High Resolution Radiometer) hämtas ned av ett världsomfattande nät av mottagningsstationer. Varje station använder sig av en databehandlingskedja för detektion av bränder i satellitbilder. Dagliga globala brandkartor byggs upp vid varje station från regionala data genom automatisk delning av regionala brandkartor över Internet. Global brandinformation finns sedan tillgänglig från alla stationer i nära nog realtid. Ett försöksnätverk som täcker del av jorden är under upprättande. Nätverket ger nu en nära nog fullständig global täckning av växtlighetsbränder. Navigering i städer En simulator för handdatorskärmar har tagits fram inom ramen för ASTRON-projektet. Emulatorn täckte GFC:s anläggning i Ispra. Den baserade sig på ett utvecklingsarbete som gjorts över Stockholm. Syftet med emulatorn av GFC-anläggningen var att visa att idén kan användas på området stadsnavigering. Det visar potentialen för synergiverkan mellan rymdbaserad teknik (jordobservation, navigation och telekommunikation) och markbaserad teknik. Handdatorn kan användas för att ge information närhelst den behövs och kan vägleda användaren genom nya miljöer såsom en främmande stad. Den kan t.ex. ge uppgift om var närmaste tunnelbanestation ligger eller visa en fotvandrare vägen till närmaste campingplats på landsbygden. Prototypen finns tillgänglig på institutet för demonstration. Institutet för hälsa och konsumentskydd (IHCP) - Ispra Institutets direktör // Barry McSweeney, tillförordnad 1. Ledningsstöd // Giacinto Tartaglia 2. Livsmedelsprodukter och konsumentvaror // Elke Anklam 3. Validering av biomedicinska testmetoder // Michael Balls 4. Toxikologi och kemiska ämnen // Ernst Vollmer 5. Stöd till läkemedelstillsyn // Flavio Argentesi 6. Biomedicinska material och system // Hermann Stamm Uppdrag IHCP:s uppgift är att stödja gemenskapens politik för hälso- och konsumentskydd. IHCP arbetar på att öka kunskaperna om faror, exponering och risker i samband med föroreningar i livsmedel, läkemedel, kemikalier och produkter, tjänster och system av olika slag samt att utveckla, validera och tillämpa avancerade metoder och strategier av hög vetenskaplig kvalitet. 2000 var andra året i drift för Institutet för hälsa och konsumentskydd (IHCP), GFC:s nyaste institut. IHCP fortsatte arbetet med framgång i en naturlig utveckling av sina arbetsområden under inflytande av den snabba utvecklingen inom biovetenskapen, kommissionens lagstiftningsprogram och den kommande kemikaliepolitiken. Tillsättningen av Barry McSweeney den 1 mars 2000 som institutets förste direktör hade en främjande verkan genom att aktiviteterna fokuserades och prioriterades. Innan McSweeney tillsattes hade GFC:s generaldirektör Herbert J. Allgeier också fungerat som direktör för IHCP. Denna fokusering, i samverkan med andra faktorer, ledde till att GMO-aktiviteten (genetiskt modifierade organismer) utökades betydligt. Efterfrågan på aktiviteter som rör livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet var fortfarande stor, och åtgärderna på området utökades även i samband med kommissionens vitbok om livsmedelssäkerhet och förslaget att inrätta ett europeisk livsmedelsorgan. Ett nära samarbetsförhållande mellan GD Livsmedel och konsumentskydd och GFC (under ledning av IHCP) och det pågående planeringsarbetet för livsmedelsorganet kommer att säkerställa att inget onödigt dubbelarbete sker mellan det nya organet och relaterade aktiviteter inom GFC. IHCP har spelat en central roll i utvecklingen av GFC:s kompetens om livsmedel, kemiska produkter och hälsan, som är det mest relevanta tillväxtområdet i GFC:s strategier för framtiden. Det är ett gott exempel på hur institutet samarbetar tvärsöver GFC, särskilt med IRMM (institutet för referensmaterial och -mätningar) och IPTS (institutet för framtids studier). Europeiska centret för validering av alternativa provmetoder (ECVAM) och Europeiska kemikaliebyrån (ECB) fortsatte sitt arbete relaterat till kemikaliers och kemiska produkters säkerhet. ECVAM har fått tre av sina validerade metoder införlivade i den europeiska lagstiftningen - första gången det hänt för in vitro-metoder - medan ECB fortsatte sin centrala verksamhet inom det europeiska regelsystemet för kemikalier. Den kommande vitboken om kemikaliers säkerhet kommer att få viktigt inflytande på framtida utvecklingar inom dessa verksamheter. IHCP fortsatte sitt arbete med telematik i samband med reglering av läkemedel. Stödet till den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA stärktes, liksom utvecklingen av det europeiska nätverket för medicininformation (MINE). De biomedicinska forskningsaktiviteterna har givits en ny inriktning och är nu fokuserade på tillförlitligheten hos medicinska anordningar, bl.a. implantat. Spännande tvärvetenskapligt arbete pågår nu om stenter för höfter, knän och hjärtan. Den aktuella situationen och den framtida utvecklingen på området grundar sig på en åldrande europeisk befolkning och konsumenternas krav på bättre medicinska verktyg. En viktig övergripande aktivitet under 2000 var utvecklingen av IHCP:s nätverks- och utbildningsverksamhet. Som exempel kan nämnas inrättandet av det europeiska nätverket av GMO-laboratorier och sättet som den europeiska valideringen av metoder med relation till utsläpp av ftalater (mjukgörare) kom till stånd. Dessutom har IHCP ca 200 samarbetspartners i pågående forskning över hela Europa och även utanför Europa. Utbildningen är koncenterad till överföring av central kompetens till vetenskapsmän i kandidatländerna och utvecklingsländerna, och på utbildning i forskningsrörlighet för unga forskare. Det faktum att det finns en utmärkt infrastruktur för forskning och hög potential för tvärvetenskapliga aktiviteter och att institutet är engagerat i många "heta" frågor bör garantera aktiv utveckling av arbetet. Livsmedelsprodukter och konsumentvaror Analyser av livsmedelsprodukter och andra konsumentvaror syftar till att ge ett adekvat och oberoende svar på konsumenternas oro över livsmedlens säkerhet och kvalitet. Tekniskt stöd ges för genomförande av gemenskapens politik på området för livsmedel och tillhörande produkter - inbegripet foder - och även andra konsumentprodukter som barnavårdsartiklar och kosmetika. Harmonisering och validering av analytiska metoder på området livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet pågår genom nätverksarbete med laboratorier i medlemsstaterna. Naturliga toxiska ämnen En enkel miljövänlig metod baserad på tunnskiktskromatografi utvecklades och validerades för kvantifiering av aflatoxiner i livsmedel och djurfoder. Material i kontakt med livsmedel En studie av verkan från konservburkslack på migrationen av eters nedbrytningsprodukter - bisfenol-A-diglycidyleter - slutfördes, som del av bevakning av föroreningar från livsmedelsförpackningar (t.ex. burklack, nappflaskor, lock på barnmatsburkar etc.). En jämförelse av metoder för migration av bisfenol A i nappflaskor slutfördes också. I samband med spridningen av information och databasen inkom tio nya ämnen från leverantörer för referenssamlingen av monomoner och tillsatser. Webbplatsen uppdaterades för att införliva dessa nyheter (http://cpf.jrc.it/webpack/). Validering av mjukgörare och pesticider Validering av två metodologier för att testa migration av vissa mjukgörare i leksaker och barnavårdsartiklar utfördes. Två snabbscreeningsmetoder för bekämpningsmedel i livsmedel (lämpar sig även för djurfoder) togs fram och validerades. Andra aktiviteter har fortsatt med relation till livsmedelskvalitet, som är en källa till allt större oro bland allmänheten och av avgörande betydelse för en produkts mottagande, acceptans och attraktion. För kontroll av europeiska viner fortsatte Europeiska byrån för vin och alkohol (BEVABS), att utveckla databasen över autentiska europeiska viner, och programvaran uppdaterades. Arbetet på utveckling och validering av kol-13-mätningar fortsätter. Olika metoder undersöktes för kvantifiering av främmande oljor i olivolja. Dessutom har en metod utvecklats för att detektera kokossmörsersättning i kokossmör. Genetiskt modifierade organismer Bioteknik är en av de viktigaste sektorerna inom vetenskap, teknik- och industri (och även handel) i det europeiska samhället och av största vikt på den europeiska politikagendan. De främsta målsättningarna för GMO-projektet är följande: - Att möta utmatningarna relaterade till biotekniska reglerande åtgärder för miljöutveckling, konsumentskydd och teknisk/industriell utveckling. - Att bistå kommissionen, de relevanta tillsynsmyndigheterna och europeiska och nationella expertkommittéer i deras arbete med genomförandet av bioteknikdirektiven. - Att tillhandahålla aktiv livsmedelskontroll styrd av efterfrågan genom att harmonisera och validera analytiska metoder för detektion av GMO i livsmedelsprodukter genom arbete i nätverk med laboratorier i medlemsstaterna. - Att föreslå och validera provtagningsplaner. - Att anordna utbildningskurser för kontrollaboratorier så att lämpliga metoder för GMO-detektion används. - Att utarbeta tekniska genomförbarhetsstudier för att efterkomma bestämmelser i lagen. Detta område fick ett enormt lyft under 2000, genom påtryckningar från kommissionens lagstiftningsprogram. En rekryteringskampanj pågår och nya laboratorier är under uppförande. IHCP ökar sina aktiviteter på området certifierade referensmaterial och genom att inrätta ett molekylärt register, som är relevant vid identifikation av GMO. GFC kommer, via IHCP, att samordna det etablerade nätverket av GMO-laboratorier, som höll ett första möte på GFC-anläggningen i Ispra den 13 juni 2000. I mötet deltog sammanlagt 38 experter från nationella laboratorier med ansvar för genomdrivning och 18 företrädare för kommissionen. Anmälningssystemet SNIF Det elektroniska anmälningssystemet SNIF har tagits fram som ett specifikt vetenskapligt och tekniskt stöd för GD Miljö vid genomförandet av rådets direktiv 90/219/EEG av den 23 april 1990 om innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer och av rådets direktiv 90/220/EEG av den 23 april 1990 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön, med alla ändringar och anpassningar till teknikens framåtskridande. Hittills har 104 handlingar rörande avsiktliga fältförsök för forskning och utveckling mottagits, behandlats och kontrollerats med avseende på deras överensstämmelse med gemenskapens biotekniska direktiv. Webbplatsen (http://food.jrc.it/gmo/), som uppdateras varje vecka, innehåller nu en översikt över alla hittills inkomna anmälningar. Utvecklingen av ett extranet, som inleddes 1999 för att länka medlemsstaterna och EG i ett säkert nätverk, har fortsatt. En prototypversion föreligger nu i klart skick. Medlemsstaterna kan ha direkt åtkomst till sammandrag av handlingarna med rapporter över avsiktliga fältförsök, och också till de fullständiga handlingar som sänds in med begäran att få utnyttja en GMO kommersiellt. En kvalitativ screeningmetod utvärderades för detektion av GMO i olika matriser av förädlade livsmedel (tillagad majsgröt, mjölkersättning, syrat sojamjöl). Metoden har visat sig lämplig för screening av GMO även när provet utsatts för extrema temperaturer eller när multipla komponenter är närvarande. GMO-laboratoriet är nu i drift. Referensmaterial som innehåller GMO och framställts av IRMM analyserades ingående med polymeraskedjereaktion (PCR) kapslad PCR eller med användning av många olika PCR-primers. Därmed kan nya produktionsprotokoll tas fram och samarbete startas i framställning av nya typer av material. Sammanlagt tre utbildningskurser har anordnats i samarbete med Världshälsoorganisationen. Ansökningar för ytterligare tio kurser är under granskning. Toxikologi och bedömning av kemiska ämnen Europeiska kemikaliebyrån (ECB) tillhandahåller vetenskapligt och tekniskt stöd för planering, utveckling, genomförande och övervakning av gemenskapens politik på området för farliga kemikalier. ECB är samlingspunkten för insamling av information om nya och existerande kemikalier, och sköter bedömningen av risker för arbetstagare, konsumenter och miljön. Byrån stöder genomförandet och uppdateringen av direktiv och förordningar om farliga nya och existerande kemikalier, biocider, växtskyddsprodukter och andra skadliga inverkningar på miljön. Här ingår även aspekter såsom rättslig klassificering, märkning, anmälan av nya ämnen och utveckling och harmonisering av testmetoder. Under 2000 anordnade ECB och agerade värd för flera arbetsgruppsmöten på klassificerings- och märkningsområdet, hantering av hälsofrågor och miljöverkan. En stor framgång var när ECB införde elva nya eller reviderade testmetoder i bilaga V till rådets direktiv 67/548/EEG av den 27 juni 1967 om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen. IUCLID - global referensdatabas Den internationella enhetliga databasen över kemisk information IUCLID, som antogs redan 1999 av Internationella rådet för kemisammanslutningar (ICCA), har blivit den allmänt accepterade referensdatabasen för kemiindustrin världen över för insamling och distribution av kemiska data. Den har nu utökats med det slutgiltiga avsnittet över biocider. Den andra cd-skivan från IUCLID kom ut i augusti 2000. I det aktuella formatet innehåller den data om 2 604 kemikalier i volymproduktion, med all tillgänglig information om ämnenas toxikologiska och eco-toxikologiska verkningar - tillsammans med sammandrag av risk bedömningsrapporter, där sådana finns tillgängliga, och annan bakgrundsinformation. Dessutom har 100 existerande kemikalier och 150 nya klassificerats och betecknats som farliga. Drygt 40 riskbedömningsrapporter om existerande ämnen har finaliserats och 400 anmälningar om nya ämnen distribuerats. En samlad insats har gjorts för att sprida information, och konstruktion av en webbplats med information om förordningen om granskning av biocidämnen har slutförts. I samarbete med FN:s miljöprogram UNEP har över 20 hemsidor med nationella profiler skapats och publicerats på Internet. Validering av biomedicinska testmetoder ECVAM är i dag referenscentret på internationell nivå för utveckling och vetenskapligt och rättsligt godkännande av alternativa testmetoder - t.ex. in vitro-studier med användning av cellvävnadsodlingar, datorbaserade tester och användning av teknik som inte kräver ingrepp på frivilliga personer. Detta arbete syftar till att ersätta, minska eller förfina användningen av försöksdjur, och finner tillämpning på många områden inom biomedicinsk vetenskap. Det involverar följande olika åtgärder: - samordning på europeisk nivå av valideringsförberedelser och valideringar genom forskning och framtagning av nya tester. - Genomförande och upprätthållande av ECVAM-databasen SIS (vetenskaplig informations tjänst) - ett specialiserat informationsverktyg för att bedöma forskningsläget beträffande utvecklingen och valideringen av alternativa tester. - Anordnande av workshops och -arbetsgrupper inom ECVAM för att granska det aktuella läget med avseende på alternativa test på särskilda områden. - Rekommendationer om hur man bäst skall komma vidare för att främja införlivande av in vitro-tester och andra alternativa metoder i lagstiftningsprocessen. In vitro-metoder accepterade Tre vetenskapligt validerade in vitro-metoder (två för hudirritation och en för fototoxicitet) godkändes av EU:s medlemsstater som riktlinjer för tester av ämnen att upptas i bilaga 5 till ämnesdirektivet (rådets direktiv 67/548/EEG av den 27 juni 1967 om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen). Den vetenskapliga rådgivande kommittén för ECVAM (Europeiska centret för validering av alternativa provmetoder) godkände det lokala lymfnodsprovet för hudkänslighet och EpiDerm-provet för hudirritation som validerade metoder. En formell ECVAM-validering visade att tre in vitro-tester för embryotoxicitet uppfyllde undersökningens valideringskriterier. Andra höjdpunkter under året var följande: - Utvecklingen av en prototyp för ett innovativt HPLC/MS-system i medelstor skala för mätning av enzymaktivitet relaterat till metabolismen. - Ett pris för bäst artikel publicerad i ATLA (Alternatives to Laboratory Animals) tilldelades medlemmarna i gruppen för reprotoxicitet och cardiotoxicitet, som deltog i en lyckad validering av testet av embryonala stamceller. - Tecnomouse-systemet för in vitro-studier över längre tid överfördes framgångsrikt till ECVAM genom kontrakt, och ett multisystem för mätningar av transepitelialt motstånd har optimerats. HPLC och luminescensmetoder för nukleotida mätningar har utvecklats på institutet, och ett externt kontrakt har tilldelats för optimering av Caco-2 cellmetoder för att studera metoder för intestinal absorption in vitro. - Aktivt samarbete har upprättats om absorption av Caco-2-cellen och om metallers embryotoxicitet. - In vitro-prover för att fastställa bekämpningsmedels hemotoxicitet i mänskliga celler och djurceller har tillämpats med framgång. Tekniker för att etablera kulturer över längre tid av mänskliga benmärgsceller har förfinats. Standardiserade arbetsrutiner har ställts upp för användning av blodceller från mänsklig ryggmärg i klonogentester har också tagits fram. - Ett viktigt bidrag till studiet av struktur-aktivitetssambandet för förutsägelse av kemikaliers och läkemedels hornhinnepermeabilitet har publicerats. - Samarbete för att tillhandahålla standardiserade protokoll för säker och etisk användning av mätningar som inte kräver ingrepp på frivilliga personer har inletts, som bas för jämförelse av data från in vitro- och in vivo-tester på människor. - På informationssystemsområdet har framsteg gjorts med framställning av en ordbok över termer att användas i relation till alternativa metoder som inte använder sig av laboratoriedjur, och denna har inkorporerats i databasen. Stöd till läkemedelstillsyn Genom sitt stöd till SPR-enheten för läkemedelstillsyn tillhandahåller IHCP styrinformation/kommunikationssystem till tillsynsprocessen för läkemedel. Dessa aktiviteter är av mycket stor hjälp vid säkerhetsvalideringen av läkemedelsprodukter såsom läkemedel, vaccin, blodprodukter, strålningsläkemedel och homeopatisk medicin samt biotekniska produkter för att säkerställa skyddet av medborgarnas hälsa. De som sköter tillsynen av utbudet förses med alla de informationsverktyg de behöver för att övervaka utvärderingen av medicinska produkters vetenskaps-, effektivitets- och säkerhetsrelaterade aspekter och för att följa processerna för marknadsgodkännande av medicinska produkter i hela EU. Målet att utveckla ett enhetligt spårningssystem (UTS) som samordnar de olika förfarandena för marknadsgodkännande och de nuvarande telematiklösningarna - EudraTrack Mutual Recognition (EMR) och Application Tracking System (ATS). UTS är ett telematiksystem som möjliggör spårning av alla inlämnade anmälningar om utsläpp på marknaden av medicinska produkter i Europa, med möjlighet att övervaka felaktiga anmälningar. Vidare omfattar aktiviteterna på detta område konstruktion och genomförande av en centraliserad databastjänst (kallad MINE), som insamlar all vetenskaplig och effektivitets- och säkerhetsrelaterad information om medicinska produkter som godkänts i EU. En nyklassificering med fem nivåer av ansökningar för godkännande har införts (nya aktiva ämnen, första ansökan, fullständig dossier, örtläkemedel och receptbelagda läkemedel). Rubriken för förfarandet kan nu redigeras, så att innehållet i följande fält kan uppdateras: CMS, Innehavare av godkännande för försäljning, Produktnamn, Verksamma beståndsdelar, Läkemedelsform, ATC-kod och RMS-kontakt. EudraNet-nätverket (EudraNet II) är i färd med att uppgraderas. Det är sammansatt av VPN-moduler (virtuella privata nätverk), däribland infrastruktur för kryptering med öppen nyckel (PKI) och syftar till att öka användningen av det aktuella EudraNet I-nätets dedikerade nätverkstjänster. EudraSafe, som möjliggör säkra överföringar av konfidentiella handlingar mellan användare som inte är direkt anslutna till det privata EudraNet-nätverket, har förbättrats. Videokonferensmöjligheter är i färd med att införas i systemet för att öka interaktiviteten mellan användarna på VPN-nätverket. Ett europeiskt socioekonomiskt system för konsumenthälsta och konsumentskydd En ny webbaserad prototypversion av MINE1 har definierats. Den har relation till både humanmedicinska och veterinärmedicinska produkter och är utrustad med lämpliga verktyg för kontroll av åtkomsten. När MINE-systemet blir automatiskt länkat till UTS-databaserna och spårning omfattar alla medicinska produkter som är godkända på EU-marknaden, kommer MINE att bli det första europaomfattande socioekonomiska systemet speciellt inriktat på hälsa och konsumentskydd. Alla aktiviteter relaterade till elektronisk handel som utförs vid IHCP har överförts till GFC:s institut för systemteknik, informationsteknik och säkerhet (ISIS). Biomedicinska material och system BMS-enheten, som sysslar med biomedicinska material och system, samlar experter inom materialvetenskap, ytteknik, kärnteknik och optisk teknik med tillämpning på många olika hälsorelaterade frågor - särskilt på områdena biokompatibla implantat och medicinsk avbildningsteknik. Inriktningen svarar till behoven från en åldrande europeisk befolkning och konsumenternas krav på verktyg för tidig diagnos och bättre planering av behandlingar. Diagnostiska verktyg som leder till minimering av kirurgiska ingrepp behövs särskilt för att förbättra patientvården och kostnadseffektiviteten i den offentliga hälso- och sjukvården. Mer konkret styrs arbetet på området av följande huvudsakliga prioriteringar: - Funktionella material och system, vilket inbegriper utveckling och karaktäristik av bio kompatibla och bioaktiva ytor för att förbättra hemokompatibiliteten hos kardiovaskulära graft, stenter och katetrar och benvävsintegrering av proteser vid höft- och knäbyten. - Prestandatestning av biomedicinska anordningar som stöd för harmonisering av testmetodologier om ämnesfrisättning och prestanda hos ortopediska och dentala implantatmaterial under kliniskt relevanta förhållanden med hjälp av en kombination av avancerade tekniker som stöd för rådets direktiv 93/42/EEG av den 14 juni 1993 om medicintekniska produkter. - Medicinsk avbildning och behandling med radiospårämnen och strålmediciner. Detta inbegriper bland annat bidrag till utvecklingen av standarder för distribution av radiospårämnen (t.ex. FDG) på europeiskt plan och deltagande i europeiska nätverk. FDG-produktion påbörjad En inrättning för framställning av fluordeoxiglukos (FDG) har installerats på cyklotonanläggningen. Modulen, som består av mål, syntesmodul och kvalitetskontrollenhet, kan leverera ca 40 GBq i slutet av varje körningsomgång. Renrum (klass C och B) finns också för hantering av spårämnena och för uppfyllande av riktlinjerna för god tillverkningssed vid strålmedicinsk tillverkning. Det europeiska nätverket för optiska metoder för medicinsk diagnos och bevakning av sjukdomar (MEDPHOT) ingår i en åtgärd med kostnadsdelning. En dynamisk belastningsstation i två plan för en höftledssimulator har ritats och konstruerats. Testprogram med upp till tre miljoner simulerade gångcykler kan utföras. Tre olika typer av pärlemormaterial har plasmabesprutats på olika substrat samt på höftleder och tandimplantat. Osteoblastceller odlades på keramiken före och efter besprutningen, liksom på ark av titan och PE. Resultaten visar pärlemors tydliga osteoinduktiva egenskaper både före och efter besprutningen, och de klara fördelar som beläggningarna erbjuder jämfört med rent titan. Detta öppnar upp en ny utveckling för biokompatibla beläggningar. Standardförberedande forskning utfördes som stöd för det s.k. nickeldirektivet, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/27/EG av den 30 juni 1994 om ändring för tolfte gången av direktiv 76/769/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om begränsning av användning och utsläppande på marknaden av vissa farliga ämnen och preparat (beredningar). Utvalda testmetoder (EN 12472), som Europeiska standardiseringsorganisationen CEN är i färd med att anta, definierades och publicerades. Under året har man beslutat att gradvis upphöra med aktiviteterna runt ämnesfrisättning och koncentrera sig på biomaterial, som omnämnts ovan. Institutet för framtidsstudier (IPTS) - Sevilla Institutets direktör // Jean-Marie Cadiou 1. Ledningsstöd // Claude Tahir 2. Teknik för hållbar utveckling // Per Sørup 3. Teknik, konkurrenskraft, sysselsättning och samhälle // ............ 4. Teknik för biovetenskap, information och kommunikation // Bernard Clements Uppdrag IPTS har till uppgift att tillhandahålla teknisk-ekonomiska framtidsanalyser till stöd för politiskt beslutsfattande i unionen. IPTS övervakar och analyserar de vetenskapliga och tekniska utvecklingstendenserna, deras tvärvetenskapliga effekter och sambandet mellan teknik och samhälle samt innebörden för den framtida politiska utvecklingen. IPTS driver internationella nätverk, samlar expertkunnandet hos högtstående rådgivare och lägger fram aktuell och samordnad information. IPTS centrala verksamhet består i att identifiera utmaningar i det komplexa samspelet mellan teknologiska framsteg och samhällets behov, att tillhandahålla vederhäftig information som stöd åt analysen och att erbjuda innovativa metodologier för att hitta alternativa vägar som kan hjälpa de politiska beslutsfattarna att besvara dessa utmaningar. En av IPTS främsta tillgångar är att det kan samla expertkunnandet från många olika internationella källor, analysera det och omsätta det till information som är relevant för det politiska beslutsfattandet. IPTS kommer därför att behålla och utveckla sin interna kompetens, för att fullt ut kunna utöva denna roll som "kritiskt filter". IPTS driver även en rad andra nätverk, t.ex. Europeiska vetenskaps- och teknikobservatoriet (ESTO), som tillhandahåller information i realtid om den socioekonomiska innebörden av vetenskapliga och tekniska framsteg. Nätverket bygger på resurserna och kompetensen hos experter i 35 stora expertkommittéer ("think tanks") och andra institutioner i hela Europa och fungerar som en virtuell nätverksbaserad "europeisk byrå för teknikbedömning". Tack vare den breda kundbasen inom EU:s institutioner (bl.a. Europaparlamentet och GD Miljö, GD Företagspolitik, GD Informationssamhället, GD Jordbruk, GD Energi och transport, GD Forskning, GD Hälsa och konsumentskydd och GD Utbildning och kultur) har IPTS ett perspektiv som spänner över politikgränserna och står i konstant direktkontakt med de olika fronterna där beslutsfattandet sker inom unionen. IPTS intar alltså en viktig ställning, som man är mån om att bevara. Geografiskt inriktar sig IPTS särskilt på det område som spelar en avgörande geopolitisk och ekonomisk roll för EU, nämligen världsdelen Europa (med särskild uppmärksamhet på kandidatländerna) och medelhavsbäckenet. IPTS arbetsprogram Institutets arbetsprogram sker inom elva huvudsakliga projekt, nämligen: Projektet Futures Projektet Futures är IPTS flaggskepp. I detta projekt bedöms konsekvenserna av de viktigaste förändringsfaktorerna för Europas teknik, sysselsättning och konkurrenskraft under de kommande tio åren. Under 2000 fullbordades projektets första cykel med en större konferens med aktivt deltagande från kommissionsledamot Philippe Busquin, Portugals forskningsminister (och som sådan ordförande för forskningsrådet), vice ordföranden för Europaparlamentet och en Nobelpristagare. Omkring 650 personer deltog, och evenemanget uppmärksammades i drygt tio större artiklar i pressen. Den lyckade konferensen höjde medvetandet om IPTS rent allmänt och gav upphov till många beställningar av projektets 16 rapporter (12 000 häften har distribuerats), förfrågningar från framtidsforskare och begäran om stöd för politiken från EU:s institutioner. Publikationer som kom ut under 2000 var sammanfattningsrapporten för projektet Futures, konferenshandlingarna och sex granskade artiklar. Det nya Futures-projektet har främst varit upptaget med att hantera det stora intresset och direkt begäran om stöd för politiken inför sjätte ramprogrammet. Här följer några exempel: - En begäran från den rådgivande gruppen för informationssamhällets teknik ISTAG att projektet utvecklar scenarier om "ambient intelligence" för år 2010. Två workshops har hållits och slutrapporten kommer ut i början av 2001. - Stöd för GD Forskning på begäran från kommissionsledamot Busquin, i form av råd om prioritering av teman för det europeiska området för forskningsverksamhet (ERA). - Arbetet syftar till att identifiera forskningsteman och motiveringar av valet för ERA. Arbetet involverade både IPTS och ESTO, som utförde bakgrundsanalys av resultat på framsynthetsområdet, och expertpaneler. Det stod klart i slutet av 2000. - En workshop inom projektet FOREN (framsynthet i regional utveckling) om hur man kan förena framsynthet med politiskt beslutsfattande på regional nivå. IPTS är vetenskaplig samordnare för GD Forsknings STRATA-projekt, där 26 nätverksmedlemmar poolar sin expertis inom politiskt beslutsfattande om framtidsforskning och/eller regional utveckling. Arbetet med att ta fram en ny arbetscykel för Futures Two är slutfört. Det bestod av följande: - Ett seminarium om kvantitativ modellering av Europas sociala utgifter. Ett specialnummer av en akademisk tidskrift kommer att ägnas åt seminariet under 2001. - En workshop med titeln 'Mobile Europe'. Att bygga informationssamhället Projektets målsättningar är att bedöma de socioekonomiska konsekvenserna av tekniker relaterade till informationssamhället (särskilt på området ny mediateknik) och vilken verkan den framväxande informations- och kommunikationstekniken och dess tillämpningar kan få på innovation, forskning och annan EU-politik. Bland resultaten under 2000 märks följande: - Konferens- och slutstudierapport med titeln "Alliances for Sustainable Information Society". - Slutrapport och workshop om konvergens inom konsumentelektronik. - Workshop och rapport om sysselsättningens inverkan på ny mediateknik. Elektronisk handel Denna aktivitet inriktar sig på analys av konsekvenserna av e-handel på EU:s politik, närmare bestämt genom att mäta de ekonomiska konsekvenserna av e-handel på affärsvärlden liksom på sysselsättningen och den social sammanhållningen. Under 2000 hölls en serie workshops som sammanförde politiska beslutsfattare och forskare från Europa och USA för att diskutera regelverket för e-handel och skattefrågor. Tre större aktiviteter lanserades under året nämligen Observatoriet för elektronisk betalning, säkerheten/dataskydd vid e-handel (med koncentration på tekniska lösningar för att bekämpa brott över Internet och återverkningar på etiska och medborgarrättsfrågor) och bedömning av affärsverkningarna av e-handel på sektorsnivå. Miljö och samhälle Huvudmålsättningarna för detta projekt är följande: - Att stödja utvecklingen av en EU-strategi för hållbar utveckling och se till att miljöhänsyn tas i beaktande vid definitionen och genomförandet av gemenskapens politik och aktiviteter. - Att bevaka teknologiska utvecklingar och deras ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser, särskilt utvalda fall av "ren teknik". Under 2000 kom slutrapporter ut i följande ämnen: - Införande av processintegrerade biokatalysatorer på företag - verkan av dynamik i interna och externa nätverk. - Innovation och renare teknik som nyckel till hållbar utveckling: exempel från kemisk industri. - Verkan av miljöbestämmelser på innovation inom skrotbilsområdet, återvinningsindustrin, kemiska industrin och förordningen om en europeisk miljörevision. - Eco-design och integrerad produktpolitik, och strategier för spridning av Eco-design till små och medelstora företag. - För en europeisk lösning för hantering av avfall från elektrisk och elektronisk utrustning. - Vetenskap och försiktighet i hanteringen av teknisk risk. Biovetenskap och dess effekter på samhället Projektets målsättning är att tillhandahålla politiskt stöd och framtidsanalys till områden som särskilt berörs av framsteg på det biovetenskapliga området - främst bioteknik, jordbruk/livsmedel och hälsa - med beaktande av det vetenskapliga, sociala och ekonomiska sammanhanget. Aktiviteter har nyligen startats enligt följande linjer: - Analys av utvecklingen och användning av genetiskt modifierade organismer. - Utvärdering av tillämpning och användning av försiktighetsprincipen. - Tekniskt stöd i fallet EU/USA i Världshandelsorganisationen om hormoner i kött/ämnen som stör endokrina organ. - Analys av utvecklingen i jordbruks/livsmedelsindustrin. Under 2000 slutfördes en studie om vilka GMO-bestämmelser som gäller i medlemsstaterna och tredje länder. Där påpekades svårigheten att komma åt information, bristen på harmonisering mellan medlemsstaterna, frånvaron av någon standardmetodologi och skillnader i riskbedömningsprocesserna i EU och USA. Europeiska IPPC-byrån Det specifika målet för Europeiska IPPC-byrån är att stödja genomförandet av rådets direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar, genom att ta fram en serie referensdokument om bästa tillgängliga teknik för de aktiviteter som omfattas av bilaga I till direktivet ifråga. Under 2000 har slutliga utkast (eller slutliga referensdokument) avslutats inom sektorerna järn och stål, cement och kalk, pappersmassa och papper, kylsystem, förädling av järnhaltiga metaller, processer med icke-järnhaltig metall, glastillverkning och kloralkalier. Arbete har också gjorts på områdena textil, garverier, utsläppsbevakning, raffinaderier, smedjor och gjuterier, organiska kemikalier i stora volymer, oorganisk kemisk framställning, intensiv djuruppfödning, utsläpp från upplag, behandling/hantering av vanligt avloppsvatten och avloppsgas i kemisektorn, ekonomiska och tvärmediala aspekter, slakterier och djurkroppar, livsmedels- och mjölkförädling samt stora förbränningsanläggningar. Energi och klimatförändring Projektet utför en framtidsanalys om sambanden mellan energi och hållbarhet och analyserar verkan av bestämmelser om kolutsläpp på företag, energipolitiken och hållbar utveckling. Analysen koncentrerar sig på tendenser inom energianvändning, relaterade kolutsläpp och möjliga strategier att lindra verkningarna. Bland de scenariebyggande åtgärderna inriktade på EU:s politik var följande: - Baslinjeprojektioner för kolutsläpp som lagts fram inför UNFCCC. - Verkan på energiproducerande länder. - Implikationer av olika system för handel om kolutsläppskvoter. Hållbarhet i transport och rörlighet Detta projekt tacklar viktiga frågor som ställt sig genom behovet att minimera transportaktiviteternas inverkan på miljön och samtidigt säkerställa ett effektivt transportsystem. Aktiviteterna inriktar sig på analys av följande: - Ny transportteknik och relaterad teknik, innovationsprocesser och faktorer som styr marknadens mottagande av teknik. - Samspelet mellan transport och miljö, ekonomi och samhället. Under 2000 slutfördes en rapport från en jämförande studie som bedömde olika informationssystem för europaomfattande intermodal godstransport, en bedömning av tre olika fall av god praxis i urban rörlighet och två studier i transportekonomi. Kunskap och kompetens: perspektiv för Europa Målsättningen för denna aktivitet är att undersöka faktorerna och bevaka deras verkan i det europeiska ekonomiska systemet och att utröna behoven av kunskap och mänsklig kompetens. Det är EU:s främsta tillgång i arbetet att förbättra sin ställning inom innovation och konkurrenskraft. Ett viktigt inslag i projektet är den genomförbarhetsstudie som nu är på gång för projektet Gateway to the European Learning Area. Aktiviteten under 2000 omfattade studier av ny efterfrågan på kompetens och kunskaper som har uppstått ur organisatoriska omläggningar inom mervärdestjänster till industrin, metodologi för utvärdering av ny teknik (som nu har införlivats i programvaruverktyget IPTS-TIM©) och företagsavknoppningars verkan på konkurrenskraften och sysselsättningen i EU. Utvidgning: skapa länkar för framtidsstudier Detta projekt är en framtidsanalys av utvidgningen av EU och av vilken verkan denna kommer att få inom tre politikområden, nämligen forskning och utveckling, sysselsättning och konkurrenskraft. En serie workshops organiserades under 2000 med kandidatländerna för att utbyta bästa praxis inom framsynthet mellan medlemsstaterna och kandidatländerna. Ämnen som förhandlades var att höja medvetandet och stimulera den politiska debatten (Cypern), bästa praxis i nationell framsynthet ( (Warszawa) och framsynthet i regionala frågor: Östersjön (Tallin). I projektets arbetsprogram ingick följande ämnen: - Att utveckla ett större framsynthetsprojekt för kandidatländerna under de kommande två åren. - Att stimulera rörligheten för framsynthetsforskare och utbilda forskare från kandidatländerna i framsynthetsmetoder och framsynthetsarbete. - Att utsträcka IPTS aktiviteter inom kvantitativ analys till kandidatländerna. Medelhavsperspektiv och regionala perspektiv Målet för detta projekt är att avgöra vilka socioekonomiska, vetenskapliga och tekniska prioriteringsfrågor som är relevanta för regionen och analysera vad de innebär för politiken. Man försöker få med de flesta partnerländerna i Medelhavsområdet genom att bygga upp nätverk för samarbetsåtgärder med medlemsstaterna. Bland resultaten under 2000 märks följande: - Ett regionalt möte med medelhavsperspektiv, som fungerade som utgångspunkt för ett nytt framsynhetsinitiativ om Medelhavsområdet med tidshorisonten 2010. - Forskningsinitiativ från arbetsgrupper inom nätverket för teknisk-ekonomisk analys i Medelhavsområdet (TEAM) om hälsosektorn och diabetes mellitus i Medelhavsområdet och om livsmedelsteknik i Medelhavsområdet. - Samarbete med GD Företagspolitik om teknikinnovation i Medelhavet. - Samarbete med GD Forskning om informationssystem i det europeiska Medelhavsområdet. Vetenskap och förvaltning IPTS spelade en aktiv roll i förberedelserna inför den internationella konferensen 'Science and Governance in a Knowledge Society: The Challenge for Europe', som GFC och GD Forskning höll den 16 och 17 oktober 2000 i Bryssel i gemensam regi. Drygt 450 deltagare närvarade. Bland deltagarna befann sig politiska beslutsfattare (särskilt medlemmar i Europaparlamentet), statstjänstemän, FoUD-chefer, akademiker, industrialister och allmänheten - däribland deltagare på hög nivå från Ryssland, Kina, Japan och USA - vilket är ett bevis på debattens aktualitet. Kommissionsledamot Busquin närvarade den andra dagen och höll ett avslutningstal. Framför allt inriktade sig konferensen på konkreta försök att engagera intressenter - beslutsfattare, vetenskapsmän, medborgare, industrin och media - i en strukturerad dialog. Man formulerade också förslag till hur Europa bör organisera sig för att förutse och hantera kriser på ett bättre sätt, utveckla gemensamma vetenskapliga och tekniska referenser för det politiska beslutsfattandet och främja den demokratiska processen. ORDLISTA ABACC // Argentinsk-brasilianska kärnenergiorganet ADELS // Avancerad lagring av elektricitet AMES // Utvärdering och studier av åldrande material ARIS // Åtgärd för forskning och informationsstöd i civila minröjningsnätverk ASTRON // Tillämpningar av synergin mellan satellitbaserad telekommunikation, jordobservation och navigation BADGE // Bisfenol-A-diglycidyleter BCR // Gemenskapens byrå för referensmaterial BEVABS // Europeiska byrån för vin och alkohol BNCT // Borneutroninfångningsterapi BRI // Japanska byggforskningsinstitutet BSE // Bovin spongiform encefalopati ("galna ko-sjukan") CAFE // Clean Air For Europe (Ren luft för Europa) GJP // Gemensamma jordbrukspolitiken CCQM // Rådgivande kommittén för mängder av ämnen CCRI // Rådgivande kommittén för joniseringsstrålning CDCIR. // Gemenskapscentret för dokumentation av risker i industriell verksamhet CEA // Franska atomenergikommissionen CEN // Europeiska standardiseringsorganisationen CERCLE // Chefer för forskningscentra och laboratorier i Europa CERN // Europeiska atomforskningscentret GUSP // Gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken CIP // USA:s jordbruksministerium CIPM // Internationella kommittén för mått och vikt CITAC // Samarbete om internationell spårbarhet i analytisk kemi CNES // Frankrikes nationella centrum för rymdforskning CNRS // Frankrikes nationella centrum för vetenskaplig forskning COAST // Inventering av kustområden CoDecS // Krypteringsprogramvara COGI // Kommittén för geografisk information COLUTEQ // Konsortium av teledetektionslaboratorier i Quebec CONCAWE // Oljebolagens europeiska organisation för miljö, hälsa och säkerhet COST // Europeiskt samarbete på området vetenskaplig forskning och teknik CPDW // Byggnadsprodukter i kontakt med dricksvatten CRIEPI // Elkraftsindustrins centrala forskningsinstitut i Japan CSIC // Spaniens nationella forskningscentrum CSIC-CNM // Spaniens nationella center för mikroelektronik CVD // Urfällning ur gasfas (Chemical Vapour Deposition) DERA // Förenade kungarikets byrå för utvärdering och forskning på försvarsområdet GD // Generaldirektorat DLR // Tyskland rymdorganisation DoE // USA:s energiministerium EA // Europeisk auktorisering EAS // Europeiskt godkännandeprogram EG // Europeiska gemenskapen ECB // Europeiska kemikaliebyrån ECCAIRS // Europeiska samordningscentret för rapporteringssystem för luftfartsincidenter ECIS // Europeiska centret för innovation och spin off ECURIE // Europeiska gemenskapens utbyte av brådskande radiologisk information ECVAM // Europeiska centret för validering av alternativa provmetoder EDAEP // Miljöförorenande ämnens förmåga att störa endokrina organ EDC // Kemikalie som stör endokrina organ EEA // Europeiska miljöbyrån EFFTRA // Transmutationtester för kärnavfall EFQM // Europeiska stiftelsen för kvalitetsstyrning EG // Europeiska gemenskapen EGII // Europeisk geografisk informationsinfrastruktur EI // Miljöinstitutet EIPPC // Europeiska byrån för samordnat förebyggande och kontroll av miljöföroreningar ELSA // Europeiska laboratoriet för strukturell utvärdering EMIR // Europeiska nätverket för forskning om medicinska radioisotoper EMR // EudraTrack ömsesidigt erkännande ENDEF // Europeiska forumet för oförstörande provning ENEA // Ente per le nuove tecnologie, l'energia e l'ambiente ENIQ // Europeiska nätverket för inspektionsvalidering ENRESA // Empresa Nacional de Residuos Radioactivos S.A. ENSEMBLE // Metoder för att tillnärma motstridande nationella prognoser om atmosfärisk spridning över medellånga och långa avstånd EO // Jordobservationer EP // Europaparlamentet EPA // USA:s miljöskyddsbyrå EPERC // Europeiska forskningsrådet för tryckutrustning EPG-Fossil // Effektiv energiproduktion: Avancerade fossilbränsleanläggningar EPLAF // Europeiskt forum för bedömning av anläggningars livstid EPRI // USA:s forskningsinstitut för elenergi ERA // Det europeiska området för forskningsverksamhet ERLAP // Europeiska referenslaboratoriet för luftföroreningar ERLIVE // Europeiska referenslaboratoriet för avfallsförbränning och fordonsutsläpp ESA // Europeiska rymdorganisationen ESARDA // Europeisk sammanslutning för forskning om och utveckling av kärnsäkerhetskontroller ESTI // European Solar Test Installation ESTO // Europeiska observationsorganet för vetenskap och teknik ETO // Energiteknikobservatoriet ETTI // Europeiska initiativet för tekniköverföring EU // Europeiska unionen EUCAR // Europeiska rådet för forskning om och utveckling av fordon EUMETSAT // Europeiska bilindustrins forsknings- och utvecklingsråd EURACHEM // Europeisk analytisk kemi Euratom // Europeiska atomenergigemenskapen EURDEP // EU:s plattform för utbyte av radiologiska data Eurocontrol // Europeiska organisationen för luftfartssäkerhet EUROMET // Europeiska metrologiorganisationen EXSIF // Expertis för att starta innovativa företag FAO // FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FDA // USA:s livsmedels- och läkemedelsmyndighet FDG // Fluordeoxiglukos FOREN // Framsynthet i regional utveckling GEIS // Globala miljöinformationssystem GFC // Gemensamma forskningscentret GI&GIS // Geografisk information och geografiska informationssystem GIS // Geografiska informationssystem GMES // Global övervakning av miljö och säkerhet GMO // Genetiskt modifierade organismer GMP // God praxis inom tillverkning GPS // Globalt positionsbestämningssystem HARP // Harmoniserad kvantifiering och rapportförfaranden för näringsämnen HEU // Höganrikat uran HFR // Högflödesreaktor HPLC/MS // Högtrycksvätskekromatografi-masspektrometri HPLC-ICP-MS // Högtrycksvätskekromatografi-induktivt kopplad plasma-masspektrometer HRMS // Högupplösande gaskromatografi/masspektrometri HTR // Högtemperatursreaktor IAEA // Internationella atomenergiorganet (FN) IAF // Internationella astronautiska federationen IAM // Institutet för avancerade material IAQA // Samordnad bedömning av luftkvalitet ICCA // Internationella rådet för kemisammanslutningar ICRM // Internationell kommitté för radionuklidmetrologi ICT // Informations- och kommunikationsteknik IDEA // Elektronisk identifiering av djur IDF // Internationella mejerifederationen IFCC // Internationella federationen för klinisk kemi IFI // Internationella skogsbruksinstitutet IGBP // Internationella geosfär-biosfär-programmet IHCP // Institutet för hälsa och konsumentskydd IMEP // Internationella programmet för utvärdering av mätningar IPPCB // Europeiska byrån för samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar IPTS // Institutet för framtidsstudier IRMM // Institutet för referensmaterial och referensmätningar ISIS // Institutet för systemteknik, informationsteknik och säkerhet ISO // Internationella standardiseringsorganisationen ISTAG // Rådgivande grupp för programmet för informationssamhällets teknik. ISTC // Internationella vetenskapliga och tekniska centrumet ITEP // Internationellt provnings- och utvärderingsprogram INDU // Europaparlamentets utskott för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi ITU // Institutet för transuraner Iuclid // Internationell enhetlig informationsdatabas över kemikalier IUPAC // Internationell förening för teoretisk och tillämpad kemi IVD // In vitro-diagnostik IWES // Effekter av avfallsutsläpp i jord JAERI // Japanska forskningsinstitutet för atomenergi JEFF // Joint European Fusion File JEPPIM // Gemensamt europeiskt program för primära isotopmätningar JIFSAN // Gemensamt institut för livsmedelssäkerhet och tillämpad näringslära JRC // Joint Research Centre (Den engelska namnet för Gemensamma forskningscentret) JTC // Gemensamma tekniska kommittén LEU // Låganrikat uran LIFT // Initiativ för att länka innovation med finansiering MAHB // Byrån för allvarliga olycksrisker MAREL // Förvaltning av reaktorers livslängd MARINA // EG-projekt om radiologisk exponering av gemenskapens befolkning från radioaktivitet i nordeuropeiska marina vatten MARS // System för rapportering av större arbetsskador MARS // Övervakning av jordbruk genom fjärranalys Meda // Stöd- och utvecklingsprogram för Medelhavsländerna MEP // Ledamot av Europaparlamentet MITI // Japans ministerium för internationell handel och industri MOX // Kärnbränsle bestående av en blandning av plutoniumoxid och uranoxid MWNT // Flerväggat kolnanorör NAA // Neutronaktiveringsanalys NASA // USA:s nationella flyg- och rymdfartsmyndighet NASDA // Japans nationella rymdutvecklingsorganisation NBS // USA:s nationella standardbyrå NDE // Oförstörande provning NEA // OECD:s kärnenergiorganisation NEDIES // Systemet för utbyte av information om natur- och miljökatastrofer NESC // Nätverket för utvärdering av stålkomponenter NIST // USA:s nationella standard- och teknikinstitut NMCC // Center för kärnmaterialskontroll NOAA AVHRR // Avancerad mycket högupplösande radiometer vid USA:s nationella havs- och atmosfärsmyndighet NRG // Kärnforsknings- och konsultgrupp NSF // USA:s nationella vetenskapsstiftelse OECD // Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OLAF // Europeiska kommissionens organ för bedrägeribekämpning EUR-OP // Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer OSPAR // Oslo-Paris-konventionen för skydd av den marina miljön i nordöstra Atlanten PCB // Polyklorerade bifenyler PCDD/Fs // Polyklorerade dibenzo-p-dioxiner och dibenzofuraner PCR // Polymeraskedjereaktion PERLA // Prestandalaboratorium (oförstörande provning) Phare // Stöd till central- och östeuropeiska länder PIGS // Primära isotopgasstandarder PLAN // Nätverk för bedömning av anläggningars livslängd PMOD // Fysiskt-meterologiskt observatorium i Davos POP // Beständiga organiska föroreningar PREWIN // Nätverk för prestanda, tillförlitlighet och utsläppsminskning vid avfallsförbränning REM // Övervakning av radioaktivitet i miljön REMdb // Databank för övervakning av radioaktivitet i miljön RR // Roundup-Ready FoTU // Forskning och teknisk utveckling SAFTS // Säkerheten och tillförlitligheten hos högtemperatursystem SAG // Europeiska kommissionens rådgivande grupp för rymdverksamhet SAI // Institutet för rymdtillämpningar SHS // Solar Home Systems SIGMO // Provtagning för information om genetiskt modifierade organismer SIS // Vetenskaplig informationstjänst SKB // Svensk Kärnbränslehantering AB SMF // Små och medelstora företag SNIF // Summary Notification Information Format (anmälningsformat för GMO) SOLAREC // Projekt för solenergi STA // Japans vetenskaps- och teknologibyrå STOA // Europaparlamentets enhet för bedömning av vetenskapliga och tekniska alternativ SWNT // Kolnanorör i ett skikt Tacis // Stöd till de nya oberoende staterna och Mongoliet TAME // Tankmätningslaboratorium TEAM // Nätverk för teknisk-ekonomisk analys i Medelhavsområdet TEMAT // Teknik för minskande av utsläpp i transportsektor och den ej vägbundna sektorn TEMPEST // Test av spänning i termisk, elektromagnetisk och fysikalisk utrustning TEN // Transeuropeiska nät TLA // Aktivering av tunna skikt TLC // Tunnskiktskromatografi UNEP // FN:s miljöprogram UNFCCC // FN:s ramkonvention om klimatförändringen UTS // Enhetligt spårningssystem VRML // Virtual Reality Modelling Language (dataspråk) VVER // Rysk tryckvattenreaktor WFW // World Fire Web (för världsomfattande brandbevakning) WHO // Världshälsoorganisationen (FN) WHO-IPCS // WHO:s internationella program om kemikaliesäkerhet WRR // Världsomfattande radiometrireferens WTO // Världshandelsorganisationen GFC:S STYRELSE LISTA ÖVER LEDAMÖTER OCH DELTAGARE ORDFÖRANDE Prof. Fernando Aldana Oficina de Innovación y Tecnología Empresarial E. Técnica Superior de Ingenieros Industriales C/José Gutiérrez Abascal 2 - E - 28006 Madrid // ESPAÑA LEDAMÖTER Dr. Jacques Wautrequin Secrétaire Général Honoraire Services Fédéraux des Affaires Scientifiques,Techniques et Culturelles Rue du Pinson 162 - B - 1170 Bruxelles // BELGIQUE Dr. Hans Bjerrum Møller Consultant, Ministry of Research Frederiksborgvej 71 - DK - 4000 Roskilde // DANMARK Ministerialdirektor Dr. Karsten Brenner Bundesministerium für Bildung und Forschung Heinemannstrasse 2 - D - 53175 Bonn // DEUTSCHLAND Professor Michalis S. Skourtos Director of Postgraduate Studies University of the Aegean, Department of Environmental Studies Karantoni 17 - GR - 81 100 Mytilini Ersatt av Dr. Dimitrios Niarchos 13.7.2000 // ELLAS Prof. Félix Ynduráin Director General of CIEMAT Avda. Complutense 22 - E - 28040 Madrid // ESPAÑA Mr. Philippe Garderet Directeur des Ressources humaines et des Relations sociales Commissariat à l'Energie Atomique (CEA) 31, rue de la Fédération - F - 75752 Paris CEDEX 15 // FRANCE Dr. Killian Halpin Director Office of Science & Technology - Policy Division Forfás, Wilton Park House Wilton Place - IRL - Dublin 2 // IRELAND Ing. Paolo Venditti Ambassade d'Italie Bureau du Conseiller Scientifique 51, rue de Varenne - F - 75007 Paris - France Replaced Ing. Carlo Mancini on 13.11 2000 // ITALIA Mr. Pierre Decker Conseiller de Gouvernement 1ère classe Ministère de la Culture, de l' Enseignement Supérieur et de la Recherche 20 Montée de la Pétrusse - L - 2273 Luxembourg Replaced Mr. Paul Lenert on 13.7.2000 // LUXEMBOURG Mr. Jan W. Weehuizen Director of Energy Production - Ministry of Economic Affairs Bezuidenhoutseweg 30, P.O. Box 20101 - NL - 2500 EC Den Haag // NEDERLAND Ministerialrat Dr. Kurt Persy Bundesministerium für Wissenschaft und Verkehr, Gruppe III/A Minoritenplatz 5 - A - 1014 Wien // ÖSTERREICH Prof. José Carvalho Soares President Ministério da Ciência e da Tecnologia, Instituto Tecnológico e Nuclear Estrada Nacional N° 10, Apartado 21 - P - 2686-953 Sacavém // PORTUGAL Prof. Jarl Forstén VTT Technical Research Centre of Finland Vuorimiehentie 5, Espoo P.O. Box 1000 - FIN - 02044 VTT // SUOMI-FINLAND Prof. Janne Carlsson Externa relationer Kungliga Tekniska högskolan, KTH Valhallavägen 79 - S - 100 44 Stockholm // SVERIGE Prof. Sir John Cadogan Imperial College of Science, Technology and Medicine Department of Chemistry, Room 103B UK - London SW7 2AY // UNITED KINGDOM DELTAGARE Mrs. Albena Vutsova Director Ministry of Education and Science Blvd. Dondukov 2A - BG - Sofia 1000 // BULGARIA Dr. Karel Aim ICPF Scientific Board Chair Academy of Sciences of the Czech Republic Institute of Chemical Process Fundamentals Rozvojová 135 - CZ - 165 02 Praha 6 // ESKÁ REPUBLIKA Ännu ej tillsatt // CYPRUS Dr. Toivo Räim Ministry of Education of Estonia Department of Research and High Education Tönismägi 9/11 - EE - Tallinn 15192 // ESTONIA Dr. Axel Björnsson Professor in Environmental Sciences, University of Akureyri Thingvallastraeti 23 - IS - 600 Akureyri // ISLAND Prof. Arnon Bentur Samuel Neaman Institute for Advanced Studies in Science and Technology Technion City - IL - 32000 Haifa // ISRAËL Prof. Andrejs SiliVs Secretary General Latvian Academy of Sciences 1 Akademijas laukums - LV - 1050 Riga // LATVIA Ms. Karin Zech Amt für Volkswirtschaft Gerberweg 5 - FL - 9490 Vaduz // FÜRSTENTUM LIECHTENSTEIN Dr. Habil. Antanas enys Chairman of Senate (Board), Semiconductor Physics Institute Gostauto 11 - LT - 2600 Vilnius // LITHUANIA Prof. László Keviczky Member of the Academy Vice-President, Hungarian Academy of Sciences Roosevelt tér 9 - H - 1051 Budapest // MAGYARORSZAG Mr. Andreas Mortensen Ministry of Trade and Industry Einar Gerhardsens plass 1, P.O. Box 8014 Dep. - N - 0030 Oslo // NORGE Prof. Michal Kleiber Director Institute of Fundamental Technological Research of the Polish Academy of Sciences ul. jwi)tokrzyska 21 - PL - 00-049 Warszawa // POLSKA Mr. Petru Filip National Agency for Science, Technology and Innovation Office for European Integration in R&D Programmes 21-25 Mendeleev Str. - RO - 70168 1 Bucharest // ROMANIA Dr. Vladimír pucha Associated Professor at Faculty of Sciences Department of Geology of Mineral Deposits, Comenius University Mlynska dolina - SK - 842 15 Bratislava // SLOVAKIA Dr. Milos Komac State Secretary - Ministry of Science and Technology Trg OF 13 - SL - 1000 Ljubljana // SLOVENIJA Sekreterare för GFC:s styrelse: Ms. Piedad García de la Rasilla European Commission rue de la Loi, 200 - SDME 10/66 - B-1049 Brussels Tfn (32-2) 295 86 35 Fax (32-2) 299 23 01 E-post: piedad.garcia-de-la-rasilla@cec.eu.int Sekreterare: Ms. C. Tajchman DIAGRAM ÖVER ORGANISATIONEN Generaldirektorat // Bryssel Generaldirektör // Barry McSweeney Vice generaldirektör // Hugh Richardson 01. Styrelsens sekretariat // Piedad Garcia de la Rasilla 02. Intern revision // Freddy Dezeure 03. Rådgivare, generaldirektörens företrädare för Ispra (Ispra) // Roberto Cuniberti 04. Rådgivare, med ansvar för relationer med lokala myndigheter (Ispra) // Alberto Agazzi 05. Rådgivare, med ansvar för intern kommunikation (Ispra) // Holde Lhoest 06. Rådgivare, med ansvar i säkerhetsfrågor (Ispra) // Domenico Sevi 07. Information och PR (rapporterar till vicegeneraldirektören) // Gülperi Vural Generaldirektörens assistent (1) // Marc Becquet, tillförordnad A. Programdirektorat // Bryssel Direktör // Lena Torell 1. Programsamordning // Marc Becquet 2. Strategi för politikstöd // Giancarlo Caratti di Lanzacco 3. Samarbetsstrategi och tekniköverföring // Robin Miege 4. Relationer mellan institutioner och internationella relationer // Pierre Frigola Rådgivande grupp med ansvar för programförvaltningen // Rådgivare (Hälsa och livsmedelssäkerhet) // ................. Rådgivare (Tillförlitligheten hos informationstekniska system och tjänster) // Ettore Caruso Rådgivare (Kärnaktiviteter) // Serge Crutzen Rådgivare (Miljö) // Jean-Paul Malingreau (2) // ------------------------ // (1) Riccardo PETRELLA: Personlig rådgivare // (2) Alejandro HERRERO MOLINA: Utlånad till Yale's universitet B. Resursdirektorat // Ispra Direktör // Bruno De Bernardi tillförordnad Rådgivare, med ansvar för total kvalitetsstyrning för det resursdirektoratets räkning // Kenneth Weaving 1. Personalresurser // Bruno De Bernardi 2. Kontrakt // ............. 3. Programläggning av budget och resurser (Bryssel) // Eric Fischer 4. Analytisk redovisning och ekonomi // Adriano Endrizzi 5. Tekniska tjänster // Dolf Van Hattem 6. Säkerhet, trygghet, fysiskt och radiologiskt skydd // Celso Osimani 7. Kunskapsförvaltning och utbildning // Richard Ross C. Ispra-enhet under ISIS direktör // Ispra 1. Nedläggning av kärnkraftverk och avfallshantering // Pietro Bastianini D. Institutet för referensmaterial och referensmätningar // Geel Institutets direktör // Manfred Grasserbauer 1. Ledningsstöd // Michael Fahy 2. Referensmaterial // Jean Pauwels 3. Analytisk kemi // Adela Rodriguez Fernandez 4. Isotopmätningar // Philip Taylor 5. Neutronfysik // Peter Rullhusen 6. Informationsteknik och elektronik // ........... 7. Kommersiellt utnyttjande av material och referensmetoder samt vetenskapliga kontakter // Doris Florian E. Institutet för transuraner // Karlsruhe Institutets direktör // Roland Schenkel 1. Ledningsstöd // Jean-Pierre Michel 2. Teknik för högaktiva celler // Jean-Paul Glatz 3. Materialforskning // Hans-Joachim Matzke 4. Kärnbränslen // Didier Haas 5. Kärnkemi // .......... 6. Transuranforskning // Gerard Lander 7. Kärnsäkerhet och infrastruktur // Werner Wagner F. Institutet för avancerade material // Petten Institutets direktör // Kari Törrönen 1. Ledningsstöd // ............ 2. Energiproduktion och -omvandling // Johan Bressers 3. Säkerhet hos industriella komponenter // Roger Hurst 4. Ren teknik // Juha-Pekka Hirvonen 5. Högflödesreaktor // Joël Guidez 6. Vetenskapligt och tekniskt stöd // ............ 7. Kärnsäkerhet // Horst Weisshaeupl G. Institutet för systemteknik, informationsteknik och säkerhet // Ispra Institutets direktör // David Wilkinson Enhetschef och tillförordnad vice direktör // Marc Cuypers 1. Ledningsstöd // .............. 2. Pålitlig informationsteknik // Fernand Sorel 3. Riskhantering och beslutsstöd // Alfredo Lucia 4. Teknik för säkerhetskontroll och verifiering // Marc Cuypers 5. Säkerhet i byggnadsmekanik // Michel Geradin 6. Metodik för informationsanalys // Martyn Dowell 7. Teknik för detektering och positionsbestämning // Alois Sieber (3) // ------------------------ // (3) Jean-Pierre AUBINEAU: Personlig rådgivare // H. Miljöinstitutet // Ispra Institutets direktör // Jean-Marie Martin 1. Ledningsstöd // Emanuela Rossi 2. Miljöeffekter // Peter Pärt 3. Luftkvalitet // Dimitrios Kotzias 4. Atmosfäriska processer i den globala klimatförändringen // Frank Raes 5. Mark och avfall // Giovanni Bidoglio 6. Vattenforskning och -övervakning // ........... 7. Förnybara energikällor // Heinz Ossenbrink I. Institutet för rymdtillämpningar // Ispra Institutets direktör // Rudolf Winter Enhetschef och tillförordnad vice direktör // Jean Meyer-Roux 1. Ledningsstöd // Albert Jerabek 2. Miljörelaterad geoinformation // Jean Meyer-Roux 3. Jordbruk och regionala informationssystem // ........... 4. Global övervakning av växtligheten // Alan Belward 5. Marin miljö // Peter Schlittenhardt 6. Strategi och system för rymdtillämpningar // Peter Churchill J. Institutet för hälsa och konsumentskydd // Ispra Institutets direktör // Barry McSweeney, tillförordnad 1. Ledningsstöd // Giacinto Tartaglia 2. Livsmedelsprodukter och konsumentvaror // Elke Anklam 3. Validering av biomedicinska testmetoder // Michael Balls 4. Toxikologi och kemiska ämnen // Gerald Vollmer 5. Stöd till läkemedelstillsyn // Flavio Argentesi 6. Biomedicinska material och system // Hermann Stamm K. Institutet för framtidsstudier // Sevilla Institutets direktör // Jean-Marie Cadiou 1. Ledningsstöd // Claude Tahir 2. Teknik för hållbar utveckling // Per Sørup 3. Teknik, konkurrenskraft, sysselsättning och samhälle // ......... 4. Teknik för biovetenskap, information och kommunikation // Bernard Clements