Yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén om "Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om 'En ny ram för samarbetet inom informations- och kommunikationspolitiken i Europeiska unionen'"

(2002/C 48/25)

Den 29 juni 2001 beslutade kommissionen att i enlighet med artikel 262 i EG-fördraget rådfråga Ekonomiska och sociala kommittén om ovannämnda meddelande.

Kommittén beslutade att utnämna José Ignacio Gafo Fernández till huvudföredragande med uppgift att utarbeta detta yttrande.

Vid sin 386:e plenarsession den 28-29 november 2001 (sammanträdet den 29 november 2001) antog Ekonomiska och sociala kommittén enhälligt följande yttrande.

1. Allmänna kommentarer

1.1. ESK stöder kommissionens målsättning att skapa en ny ram för informationssamarbete som i sin tur kan föra fram till fastställande och genomförande av en gemensam strategi på området. Denna bör ta hänsyn till den roll som EU:s samtliga institutioner och organ kan spela i sammanhanget.

1.2. Att starta en grundlig debatt om Europas framtid - i likhet med den diskussion som förs i vitboken om styrelseformer i EU - kräver självfallet en viss föregående planering som gör det möjligt att informera och engagera allmänheten på ett aktivt och positivt sätt. Det gäller i än högre grad oväntade händelser som får konsekvenser för EU:s politik, till exempel livsmedelskriserna, där det finns ett än mer uppenbart behov av klar och tydlig information till allmänheten. Det kräver att man på förhand har utformat en informationsstrategi som bygger på planering av "särskilda informationsmål" som är anpassade till informationskanalerna och det förmedlade budskapet. På så sätt kan man också reagera snabbare i oväntade situationer som kräver att medborgarna informeras om EU:s politik och åtgärder.

1.3. Kommittén är beredd att arbeta i denna riktning genom att lyfta fram inte bara remissfunktionen visavi EU-institutionerna utan också den specifika och kompletterande rollen i förhållande till dessa. EU:s ekonomiska och sociala kommitté är den enda församling på Europanivå som inte direkt eller indirekt är knuten till de politiska partierna, och vi har kapacitet att bidra till de eftersträvade målen genom att

- fungera som länk för det civila samhällets organisationsliv i medlemsstaterna,

- svara för strukturering av dialogen mellan det civila samhällets organisationer ("institution building") i länder/länderområden utanför gemenskapen, i första hand i kandidatländerna,

- anpassa det budskap som i enlighet med kommissionens idé skall spridas som en funktion av den berörda målgruppens särdrag och mångfalden av diskussionsparter som är företrädda inom ESK.

Denna inriktning är också ett inslag i det samarbetsprotokoll som nyligen undertecknades mellan kommissionen och kommittén.

1.4. Det kan noteras att ESK har upprättat en strategisk informationsplan som på många punkter sammanfaller med de riktlinjer som man tänker sig i föreliggande meddelande. Det mellaninstitutionella samarbete som kommissionen eftersträvar är en av de centrala målsättningarna i denna strategiska informationsplan för ESK. Denna strategiska informationsplan som ESK utarbetat på eget initiativ utgör redan ett verksamt operationellt sätt att motsvara förväntningarna i kommissionens meddelande, under förutsättning att tillräckliga finansieringsresurser ställs till förfogande.

1.5. Det är beklagligt att meddelandet, som riktar sig till samtliga EU-institutioner, i praktiken bara tar hänsyn till Europaparlamentet och kommissionen medan man på många ställen tar upp den självständighet och det ansvar som varje institution har. En "genomgripande översyn av informationspolitiken" bör emellertid gå längre än de rutiner som gällt sedan många år och som gett nedslående resultat. Det handlar om att ge mer utrymme åt de nya och tydligt profilerade inslag som, även om de är av blygsammare format, gemenskapens övriga institutioner och organ ofta kan tillföra det initiativ som kommissionen föreslagit. Denna tankegång kan också tillämpas på den roll som Europeiska rådet bör spela.

ESK engagerar sig aktivt i alla de mellaninstitutionella samarbetsprojekt som håller på att förstärkas, och vi ber att få delta i alla mellaninstitutionella strukturer som beskrivs i meddelandet. Kommittén vill särskilt bli anknuten till Interinstitutionella gruppen för information (IGI).

2. Särskilda kommentarer

2.1. En union som står närmare medborgarna

ESK måste hävda att ett väsentligt inslag i den blivande strategin skall vara kommitténs uppgift och förmåga att verka som förmedlande länk mellan EU-institutionerna och det civila samhällets organisationsliv i medlemsstaterna, som vi har regelbundna och väletablerade kontakter med. Genom dessa går det att nå ut till medborgarna.

Kommittén kan med större eftertryck lyfta fram denna roll efter undertecknandet av Nicefördraget, och den måste erkännas av de övriga institutionerna, uppmärksammas och underlättas i samband med att den gemensamma informationsstrategin sätts i verket.

Man måste också i denna strategi identifiera de olika samhällsgrupper som informationen riktar sig till och försöka anpassa strategin till dessa gruppers särskilda behov. Kommittén kan i detta sammanhang spela en mycket viktig roll.

2.2. Institutionernas ansvar och självständighet

ESK är till sin uppläggning nära förbunden med det ekonomiska och sociala livet och medborgarna ute på fältet - som ingen annan EU-institution - och kan bidra med ett oumbärligt mervärde i en mellaninstitutionell uppläggning.

Vi räknar med att bygga upp en ny och stark identitet genom att utnyttja samverkansvinsterna i detta samarbete: att kunna kombinera budskapens specifika respektive kompletterande karaktär.

2.3. Interinstitutionella gruppen för information och ett rådgivande organ för information och kommunikation

Sammansättningen av den mellaninstitutionella arbetsgruppen måste breddas, dels för att ESK:s bidrag i form av kunnande och kapacitet att ta kontakt med medborgarna skulle förstärkas på så sätt, dels för att det knappast är sannolikt att institutioner som inte blir representerade skulle kunna förstå, ta till sig och acceptera det som föreslås i meddelandet: att "notera IGI:s beslut och rekommendationer".

Därför bör ESK ha säte i denna arbetsgrupp liksom i det rådgivande organet för information och kommunikation som tas upp under punkt I.1.2, sista stycket, s. 9.

2.4. Samarbete ute på fältet - representationer och kontor i tredje land

ESK har visserligen ingen organisation av denna typ men har ändå utvecklat en rikhaltig och fortlöpande dialog med det civila samhällets organisationer i länderna utanför gemenskapen. De senaste åren har vi prioriterat kandidatländerna (Institution Building).

Dessa aktiviteter inom ESK skulle kunna bli föremål för mycket större intresse och stöd från kommissionens representationskontors sida, men också från Europaparlamentet. Med tanke på att kommissionen avser att se över innehållet i dessa kontors mandat vore det lämpligt att föreslå att ge dem i uppdrag (inte bara uppmana dem) att

- sprida ESK:s publikationer,

- medverka aktivt i ESK:s arrangemang i berörda länder,

- svara för ett aktivt mottagande av ESK:s ledamöter och tjänstemän på tjänsteresa för att förbereda dessa arrangemang,

- utse en kontaktperson för aktiviteter i samarbete med ESK.

2.5. Övriga institutioner och organ

De kommentarer som berör ESK (och ReK) förtjänar att utvecklas. Observera också under punkt 2 att det samarbetsprotokoll som undertecknades den 24 september 2001 mellan ESK och kommissionen blir till en "gemensam förklaring" i meddelandet.

I meddelandet tar man upp frågan om att klarlägga varje institutions roll. Det är avgörande att ESK:s roll preciseras av de övriga institutionerna när de redovisar hur beslutsprocessen fungerar. Om inte annat genom sin självständiga ställning och naturliga närhet till verkligheten ute på fältet och till medborgarna kan ESK bidra till det närmande mellan européerna och EU-institutionerna som kommissionen är så intresserad av.

2.6. Medlemsstaterna och de nationella institutionerna: parlament och ekonomiska och sociala råd

ESK bör delta i aktiviteter som är gemensamma med medlemsstaternas statliga organ (s. 13, första stycket). Kommittén skulle exempelvis kunna ta initiativ till sådan verksamhet med de ekonomiska och sociala råden på nationell och regional nivå, inom ramen för de arbets- och utbytesrelationer som vi upprätthåller med dessa, och fungera som förmedlingslänk även med de nationella parlamenten.

2.7. Möjlighet till utläggning

Tanken att inrätta en mellaninstitutionell informationsbyrå är intressant med avseende på att denna skulle kunna bli en resurs- och kompetenspool, samtidigt som den upprätthåller täta förbindelser med de olika institutionerna för att ligga alldeles rätt i fas med deras specifika situation. Den skulle också ta itu med informationsfrågan så självständigt och professionellt som möjligt och tillföra den mänskliga dimension (enkelt språk, tydliga budskap, lyhördhet osv.) som är så bristfällig i EU-medborgarnas ögon.

Utläggning av dessa tjänster gör det möjligt att behålla kontakten med marknadens villkor och tendenser och att undvika alltför strikta, förvaltningsmässiga budskap. Denna ståndpunkt kan därför visa sig vara en garanti för kreativa och originella budskap och grepp från institutionernas sida.

Initiativet är intressant för ESK. Kommittén bör knytas till förarbetena i fråga om att inrätta en sådan byrå.

2.8. Uppföljning

Som svar på kommissionens begäran (sista stycket) bör ESK lyfta fram den roll som ledamöterna kan spela ute i medlemsstaterna via de organisationer som de företräder. Det skulle vara i linje med kommissionens önskemål att man i första hand riktar sig till opinionsbildare och andra som sprider information i varje medlemsstat.

- ESK-ledamöterna är informationsspridare, både i riktning mot de egna organisationerna och mot alla kontakter som de kan upprätthålla på samtliga nivåer.

- Förbindelserna med de nationella ekonomiska och sociala råden är mycket betydelsefulla. Man får inte bortse från deras kapacitet att förmedla och förstärka information. Generellt gäller att inte låta sig förlamas av respekt för "privat jaktmark".

3. Beträffande meddelandets bilaga

3.1. Den prioriterade informationsverksamheten (Prince)

Tidigare (1996-1997) har ESK varit anknuten till informationsinsatser, bland annat i fråga om euron och med medverkan av Europaparlamentsledamöter. Om detta program för prioriterade insatser skall fortsätta vill kommittén återuppta sin medverkan i Prince.

3.2. Nätverk och länkar

Beträffande Euroinfoställena (139), informationskontoren för landsbygdsutveckling (130) och informationscentrumen för utveckling av städerna (19) är det lämpligt att kommittén systematiskt bidrar med material till dessa centrum.

Det är inte tillräckligt med kontakter med de större centrumen. Man måste också se till att nå ut till kontaktpunkterna på regional och lokal nivå. Med detta avses de nätverk som inte finansieras av kommissionen (offentliga bibliotek, kommuner, handelskammare osv.) liksom de europeiska dokumentationscentrumen, internationella sammanslutningen av Europahus samt grupperna av föredragshållare som kallas Team Europe och Groupeuro.

3.3. Europa-servern

ESK är representerad i den interinstitutionella redaktionskommittén för Internet och har stått värd för en rad av dess sammanträden.

Kommittén har direktkoppling till Europa (informationslänk på ömsesidig basis, aktualisering av information och länkar).

När Europa-servern utvecklas till Europa II och innefattar begrepp som e-förvaltning eller e-kommissionen bör ESK också kunna följa med i framtidsspåret genom att - varför inte? - föra in begreppet e-remiss, det vill säga en i högsta grad märkbar Internetnärvaro för både ESK och liknande rådgivande institutioner. I detta sammanhang är CESlink och sammanslutningen för ekonomiska och sociala råd och liknande organisationer utgångspunkter som behöver rejäla stödinsatser.

3.4. Europa direkt

För att klara av ökningen av e-postvolymen till ESK:s informationsbrevlåda (info@esc.eu.int) krävs det nära samarbete med Europa direkt. Åtskilliga förfrågningar adresseras automatiskt till ESK fastän de egentligen riktas till kommissionen.

Det skall för övrigt sägas att denna ökning av e-postkontakterna kräver snabb och adekvat respons om man skall respektera uppförandekodexen ("nätiketten") för behandling av e-postförfrågningar. Det gäller att lägga ett direktansvar på de enheter som förmedlar specifik information, att skapa team av informatörer som täcker alla områden och språk (bland annat vissa central- och östeuropeiska språk).

3.5. Studiebesök

ESK har ett team av gruppmottagare som med stöd av en rad ledamöter årligen tar emot omkring 8000 besökare och informerar dem om den institutionella verksamheten, kommitténs roll i gemenskapens beslutsfattande osv.

Det är avgörande att samtliga institutioners företrädare uttrycker samma budskap med fokus på samarbetet mellan institutionerna, att budskapet gagnar ett överskådligt, demokratiskt och hållfast byggande av Europa genom att presentera detta tydligt och lättfattligt. Dessa presentatörer kan ibland behöva informeras om ESK:s grundläggande karaktär. Finns det ett utbildningsprogram för mottagare av besöksgrupper?

Samarbetet med kommissionen och EU:s besöksprogram EUVP fungerar mycket bra och bör fördjupas.

Bryssel den 29 november 2001.

Ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Göke Frerichs