Yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén om "Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ett åtgärdsprogram för gemenskapen för att främja icke-statliga organisationer som är aktiva främst inom miljöområdet"

(2002/C 36/21)

Den 11 juli 2001 beslutade rådet att i enlighet med artikel 175 i EG-fördraget rådfråga Ekonomiska och sociala kommittén om ovannämnda förslag.

Ekonomiska och sociala kommittén gav María Candelas Sánchez Miguel i uppdrag att utarbeta detta yttrande som huvudföredragande.

Vid sin 385:e plenarsession den 17-18 oktober 2001 (sammanträdet den 18 oktober 2001) antog Ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 66 röster för, 22 röster emot och 10 nedlagda röster.

1. Inledning

1.1. Under en period som inleddes den 1 januari 1998 och kommer att avslutas den 31 december 2001 har ett gemenskapsprogram för att främja europeiska icke-statliga miljöorganisationer utvecklats, i syfte att bidra till finansieringen av sådan verksamhet som bidra till att utveckla och genomföra gemenskapens miljöpolitik och miljölagstiftning på grundval av rådets beslut 97/872/EG.

Därför är det nödvändigt att göra följande:

- Utvärdera programmets betydelse i förhållande till kommissionens politik.

- Undersöka om strategin är lämplig och omfattar kommissionens nya riktlinjer och mål.

- Utvärdera vilken funktion programmet haft när det gällt att bibehålla och/eller ändra denna åtgärd, dvs. finansieringen av de icke-statliga miljöorganisationernas verksamhet.

1.2. Av "Rapport från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om erfarenheterna från tillämpningen av rådets beslut 97/872/EG av den 16 december 1997 om ett åtgärdsprogram för gemenskapen för att främja icke-statliga organisationer som är aktiva främst inom miljöområdet"(1) framgår det att kommissionens avdelningar är nöjda med de aktiviteter som genomförts, berättigandet av dem och framläggandet av slutrapporter i vilka resultatet av det utförda arbetet redovisas (utvärdering av budgetpost B4-3060). Rent generellt har detta program varit lyckat i förhållande till de förväntningar som funnits under den period det genomförts.

1.3. För närvarande anser kommissionen att de icke-statliga organisationerna har en viktig roll att spela i samband med de nya europeiska styrelseformerna och de krav som integrationsprocessen (i fråga om införlivandet av miljöskydd och hållbar utveckling i all EU:s övriga politik) och utvidgningsprocessen ställer. De stödmottagande icke-statliga organisationerna har besvarat en enkät och de instanser som övervakar programmen har uttryckt sina åsikter, och man har därmed kunnat konstatera brister i ansökningsomgången samt utvecklingen och förvaltningen av programmet. Kommissionen föreslår därför att det tidigare beslutet ersätts med ett nytt som möjliggör följande:

- De icke-statliga miljöorganisationerna skall regelmässigt kunna delta i utformningen och genomförandet av gemenskapspolitiken.

- Löptiden skall förlängas till fem år för att man skall kunna anpassa sig till EU:s budget och politiska överenskommelser.

- Ansökningsomgången och beslutsfattandet skall överensstämma med kalenderåret.

- En utvidgad geografisk räckvidd mot bakgrund av stabiliserings- och associeringsprocessen för länderna i södra Östeuropa.

- Ett förenklat system för urval, övervakning och utvärdering som bygger på resultat/effekt-inriktade indikatorer som tar hänsyn till behovet av en bättre balans mellan olika geografiska områden, små och stora organisationer, specialister och generalister etc.

- Ett fast revisionssystem som säkerställer en sund, öppen och strikt förvaltning av de offentliga medlen.

2. Allmänna kommentarer

2.1. De europeiska icke-statliga organisationerna har visat att de har förmåga att spela den roll som kommissionen har tilldelat dem, både när det gäller att främja nya europeiska styrelseformer och att utforma och tillämpa EU:s miljöpolitik, vilket framgår i motiveringen i stycket "Nya styrelseformer i EU"(2) Detta är ett tillräckligt belägg för att det behövs ett åtgärdsprogram för gemenskapen för att främja icke-statliga organisationer som är aktiva främst inom miljöområdet.

2.2. Den föreslagna löptiden på fem år (2002-2006), med en interimsutvärdering 2004, kommer tillsammans med detta nya programs särdrag att göra detta instrument för att främja de icke-statliga organisationernas verksamhet och funktion så funktionellt och effektivt som möjligt. Kontrollen, ansvarsskyldigheten och öppenheten i fråga om användingen av gemenskapsmedel kommer också att stärkas.

2.3. Åtgärdsprogrammets budget på 32 miljoner euro innebär en betydande ökning jämfört med den tidigare budgeten. Stödet till icke-statliga miljöorganisationers verksamhet har ökat år från år på bekostnad av stödet till projekt för att öka medvetenheten, och fördelningen mellan det föreslagna åtgärdsprogrammet och andra budgetposter får med tanke på detta inte leda till obalans i finansieringen av andra organisationers verksamhet på områden som ligger inom gemenskapspolitikens prioriteringar: kampen mot klimatförändringen; natur och biologisk mångfald; miljö och hälsa; hållbart utnyttjande av naturresurser och hållbar avfallshantering (sjätte miljöhandlingsprogrammet).

2.3.1. Det är nödvändigt att klargöra att de icke-statliga miljöorganisationerna är dåligt representerade på vissa områden som är direkt knutna till näringsliv och produktion, medan andra samhällsorganisationer (fackföreningar, arbetsgivarföreningar, jordbruksorganisationer och konsumentorganisationer) har bättre förankrning och större kapacitet när det gäller att agera i vissa frågor (klimatförändring, miljö och hälsa, avfallshantering etc.).

2.4. Resultaten är dock goda av den politik som går ut på att finansiera dels miljöaktiviteter i allmänhet, dels punktvisa aktiviteter inom organisationer som kontinuerligt och i första hand ägnar sig åt miljöskydd och utveckling och tillämpning av gemenskapspolitiken.

3. Särskilda kommentarer

3.1. Ett av kriterierna, som främst framgår av artikel 2 b, är att organisationens struktur och verksamhet måste omfatta minst tre europeiska länder. Även om detta krav stärker organisationernas transnationella karaktär, begränsas antalet eventuella stödmottagare eftersom 80 % av stödmottagarna som bekant alltid är desamma.

3.1.1. Det vore lämpligt att ett av programmets mål bestod i att främja former av permanent eller tillfälligt EU-omfattande samarbete mellan miljöorganisationer för att uppfylla gemenskapspolitiska mål som är mer långtgående än program för att finansiera aktiviteter (Life, räddningstjänst och miljökatastrofer etc.).

3.1.2. Trots att det nuvarande programmet utesluter kandidatländerna för att undvika överlappningar i finansieringen omfattas dessa länder av de europeiska miljönäten, vilket skulle kunna främja kandidatländernas integrering i gemenskapen tillsammans med permanenta eller tillfälliga sammanslutningar med andra icke-statliga organisationer.

3.2. Det tredje steget i urvals- och tilldelningsprocessen (artikel 5) består i en jämförande bedömning av de giltiga ansökningarna enligt följande tre kriterier, vilka beskrivs närmare i punkt 2 i bilagan:

- I vilken utsträckning det föreslagna arbetsprogrammet uppfyller programmets mål.

- Förvaltningens och produktens kvalitet.

- Verksamhetens bredd, inverkan och effektivitet.

3.2.1. De tre viktigaste faktorerna för bedömning av den sista punkten, dvs. organisationens och dess verksamhets "allmänna synlighet", externa förbindelser samt "allmänhetens (inklusive medias) omdöme", ger ett större utrymme för godtycke och kan därmed få negativa följder för målen i programmet.

3.2.2. För att minska utrymmet för godtycke är följande lämpligt:

- Uteslutande koncentrera sig på "aktiviteternas synlighet" och inte på den ansökande organisationen för att främja nya organisationer eller nya former av samarbete.

- Ge en tydlig definition av begreppet "medias omdöme", för att undvika att det blir bilden av de icke-statliga organisationerna som i sista hand avgör det finansiella stödet.

3.3. I artikel 6 fastställs procentsatserna för de årliga bidragen, 70 % respektive 80 % beroende på omständigheterna, och det slås fast att bidrag in natura inte är en bidragsberättigande utgift, vilket är i linje med de synpunkter kommissionen framför i punkt 2.6.4 i sin rapport(3), på grundval av Europeiska unionens bestämmelser om finansiell kontroll.

3.3.1. De små och föga professionaliserade icke-statliga organisationerna anser att begränsningen när det gäller oavlönat arbete och donationer in natura är ett handikapp. Om man inte alls tar hänsyn till denna aspekt kan den lösning som presenteras i dokumentet leda till att "professionella" miljöorganisationer stärks på bekostnad av de icke-statliga organisationer som har sin grund i medlemmarnas ideella arbete och det civila samhällets stöd, vilket inte nödvändigtvis ges i form av pengar.

3.3.2. Även om förvaltningen blir mer komplicerad är det därför rimligt att formulera lösningar som gör det möjligt för in natura-bidragen att i någon form ingå i de bidragsberättigande utgifterna. På så sätt kan bestämmelserna tillämpas på ett mer flexibelt sätt när det visar sig nödvändigt att behålla det ideella arbetet inom de icke-statliga organisationerna.

3.4. I den händelse oegentligheter, dålig förvaltning eller bedrägeri upptäcks kan en eller flera administrativa åtgärder och påföljder tillämpas, beroende på hur allvarligt fallet är.

3.4.1. En av dessa åtgärder innebär utestängning från den aktuella dialogmekanismen inom kommissionen, och eftersom det är en så allvarlig åtgärd är det tillrådligt att tydligt fastställa i vilka fall man kan hindra en icke-statlig organisation att delta i de demokratiska mekanismerna samråd och medverkan, detta för att undvika att påföljden tillämpas på ett godtyckligt eller olämpligt sätt.

4. Ytterligare särskilda kommentarer

4.1. För att uppnå de nya styrelseformer som beskrivs i kommissionens meddelande "Strategiska mål 2000-2005 'Forma ett nytt Europa'"(4) och åstadkomma tillräckligt hög miljöskyddsnivå och hållbar utveckling, vilket trots ständiga ekonomiska svårigheter utgör gemenskapspolitiska mål, måste man främja och finansiera miljöaktiviteter och miljörelaterade åtaganden inom icke-statliga organisationer som representerar EU-medborgarna i deras egenskap av arbetstagare, arbetsgivare, jordbrukare och konsumenter och som spelar en mycket viktig roll inom miljöpolitiken.

4.1.1. Det är exempelvis otänkbart att EU:s åtaganden i fråga om Kyotoavtalet för att minska utsläppen av växthusgaser skall kunna fullgöras, att de kemiska produkternas användning och farlighet skall kunna minskas och att ramdirektivet om vatten skall kunna efterlevas om inte arbetstagarna och arbetsgivarna samverkar och agerar på arbetsplatserna. För närvarande har arbetstagarnas och arbetsgivarnas organisationer inte tillräckliga resurser för att kunna höja medlemmarnas medvetenhet och stärka deras åtaganden på miljöområdet.

4.1.2. Samma sak måste sägas om den mycket viktiga roll som jordbruksorganisationerna spelar för att minska eller helt avskaffa användningen av bekämpningsmedel och den roll konsumentorganisationerna spelar för att genomföra minskning och återbruk av avfall från stadsområden.

4.1.3. ESK rekommenderar att man undersöker möjligheten av att utveckla ett åtgärdsprogram för gemenskapen som kan löpa parallellt med och komplettera det program som behandlas här, och som kan möjliggöra kontinuitet och stabilitet i verksamheten inom de samhällsorganisationer som på ett avgörande sätt bidrar till utvecklingen av den europeiska miljöpolitiken trots att de inte i första hand ägnar sig åt miljöfrågor.

Bryssel den 18 oktober 2001.

Ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Göke Frerichs

(1) KOM(2001) 337 slutlig (Volym 1).

(2) KOM(2001) 337 slutlig - 2001/0139 COD Volym II.

(3) KOM(2001) 337 slutlig (Volym 1).

(4) KOM(2000) 154 slutlig (EGT C 81, 21.3.2000 och EGT C 14, 16.1.2001).