Yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén om "Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet - Innovation i en kunskapsstyrd ekonomi"

(2001/C 260/21)

Den 3 oktober 2000 beslutade Europeiska kommissionen att i enlighet med artikel 262 i EG-fördraget rådfråga Ekonomiska och sociala kommittén om ovannämnda meddelande.

Sektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion, som ansvarat för det förberedande arbetet, antog sitt yttrande den 27 juni 2001. Föredragande var Dimítrios Dimitriádis.

Vid sin 383:e plenarsession den 11-12 juli 2001 (sammanträdet den 12 juli) antog Ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 41 röster för, 2 emot och 6 nedlagda röster.

1. Inledning

1.1. ESK anser att kommissionens föreslagna mål för att främja innovation i unionen är mycket viktiga.

1.2. Innovation tillskrevs stor betydelse redan 1995 i grönboken om innovation(1) och därefter i den första handlingsplanen för innovation i Europa(2) från 1996.

I denna handlingsplan fastställs tre huvudmål:

- Att främja en innovationskultur.

- Att lägga fast innovationsfrämjande spelregler.

- Att förbättra samspelet mellan forskning och innovation.

1.3. I mars 2000 framhöll Europeiska rådet i Lissabon innovationens betydelse för unionens ekonomiska och sociala utveckling samtidigt som satsningarna koncentrerades till den kunskapsstyrda ekonomin. Europeiska rådet uppmärksammade bristen på innovation trots de framsteg som gjorts sedan 1996, och betonade att man till fullo måste ta till vara innovationer inom forskningen samt skapa ett gynnsamt klimat för etableringen av innovativa företag.

1.3.1. Detta program har utarbetats inom ramen för det strategiska mål som fastställdes av Europeiska rådet i Lissabon om att inför nästa decennium göra EU till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi. Detta skall skapa långsiktig ekonomisk tillväxt, förbättra sysselsättningen kvantitativt och kvalitativt samt stärka den sociala sammanhållningen.

1.4. Att främja innovation är ett grundläggande mål i det femte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling. En viktig aspekt i fråga om den antagna handlingsplanen är också att ta till vara resultaten av det femte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling(3).

1.5. Kommittén anser att kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om "Innovation i en kunskapsstyrd ekonomi" är ett steg i rätt riktning. Beträffande kommissionens meddelande "Mot ett europeiskt område för forskningsverksamhet"(4) - som syftar till att stärka de europeiska forskningsrönens genomslagskraft - framhåller kommittén ånyo sin "systematiska" syn på forskningen såsom denna definieras i den första handlingsplanen(5). Innovation är enligt detta synsätt frukten av ett invecklat samspel mellan flertalet personer och organisationer samt omgivningen i fråga, snarare än en linjär process från ny kunskap till ny produkt. Med utgångspunkt i detta synsätt upprepar således kommittén att sammanhållningen i unionen måste stärkas genom att man samordnar de åtgärder som vidtas på nationell nivå. I meddelandet fastställs fem mål, som ligger helt i linje med kommitténs uppfattning men som dock kan visa sig vara svåra att uppnå. Kommittén anmodar därför rådet att se till att tillräckliga budgetmedel anslås och att tonvikten läggs vid innovationsfrämjande åtgärder inom ramen för det sjätte ramprogrammet för forskning och utveckling. Kommittén anser dessutom att de resultat som anges i dokumentet bör kopplas samman med slutsatserna i meddelandet "Mot ett europeiskt område för forskningsverksamhet" (som behandlar handlingsprogrammen på forskningsområdet) och ESK:s yttrande i denna fråga(6).

2. Sammanfattning av yttrandet - Huvudsakliga mål

2.1. Meddelandet innehåller statistik från Eurostat(7), OECD och andra länder utanför EU samt ett första utkast till sammanställning och preliminär bedömning av innovationsarbetet i Europa. Eftersom resultaten sammantaget inte ger anledning till någon större optimism, framhåller kommissionen i sitt meddelande att medlemsstaterna bör intensifiera sina innovationsåtgärder, så att man till fullo kan dra nytta av den kunskapsbaserade ekonomins möjligheter och utmaningar. För att man skall kunna uppnå detta mål måste man dock utveckla nya metoder för marknadsföring av varor och tjänster som en direkt reaktion på förändringar i efterfrågan, så att Europas konkurrenskraft kan stärkas. EU bör inte bara undanröja hindren för innovation genom att mobilisera och behålla vetenskapsmän och investerare i EU, utan även stödja och stärka medlemsstaternas system för högre utbildning, så att de kan bli grogrund för de färdigheter och den nyskapande mentalitet som situationen kräver. Tonvikten bör också läggas vid utarbetandet av metoder för att sprida och absorbera ny teknik, i huvudsak inom små och medelstora företag. Innovationer måste också absorberas och främjas i den traditionella industrin, eftersom alla branscher och företag skall utgöra en del av kunskapssamhället.

2.1.1. Kommissionen betonar bl.a. vikten av att sprida informationsteknik inom tjänstesektorn, i syfte att stärka denna sektors innovationsförmåga.

2.1.2. Kommissionen understryker även att de ökade miljöproblemen skapar ett innovationsvänligt klimat. Behoven kan tillgodoses genom att man tar fram nya varor och tjänster som ökar resursutnyttjandet, bidrar till att skydda miljön och underlättar en hållbar utveckling.

2.1.3. Kommissionen uppmärksammar slutligen bristen på sammanhållning, med anledning av att innovationsarbetet skiljer sig kraftigt åt mellan olika medlemsstater och regioner. Inre marknadens möjligheter kan inte tillvaratas i tillräckligt hög grad om denna uppdelning av innovationssystemet kvarstår.

2.2. I kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet nämns fem mål som skall prioriteras i fråga om nationella åtgärder på forskningsområdet som syftar till att främja ett alleuropeiskt innovationssystem:

- Att samordna innovationspolitiken.

- Att skapa ett regelverk som främjar innovation.

- Att uppmuntra nyskapandet av och tillväxten hos innovativa företag.

- Att förbättra de viktigaste formerna av samspel i innovationssystemet.

- Att främja ett samhälle öppet för innovation.

2.2.1. Dessa fem mål avspeglar dagens prioriteringar när det gäller att främja innovation i Europa och står i överensstämmelse med unionens allmänna politiska riktlinjer som fastställdes vid Europeiska rådets möte i Lissabon.

3. Innovationens betydelse

3.1. Kommittén instämmer i de slutsatser som dras i meddelandet. Innovationsarbetet i unionen är bristfälligt. Även om medlemsstaterna har större eller mindre erfarenhet på detta område har innovationsarbetet inte fått tillräckligt genomslag. De fem mål som fastställs i meddelandet ligger helt i linje med kommitténs uppfattning. ESK anser att innovationspolitikens betydelse måste erkännas, både av de nationella regeringarna och av EU:s medborgare. Kommittén vill lyfta fram fyra åtgärdsområden för att främja innovationsarbetet inom EU:

- Information om innovation.

- Övergripande förståelse för dess värde.

- Ett fungerade rättsligt och organisatoriskt klimat.

- Samordnade åtgärder på nationell nivå (horisontellt) och inom branscher (vertikalt).

3.1.1. De fem målen i meddelandet kan uppnås genom åtgärder på dessa tre områden. Kommittén anser dock att vissa punkter bör förstärkas ytterligare, vilket framgår av punkterna 3.2 till 3.6.

3.1.2. I första hand vill kommittén uppmärksamma vikten av att ha tillgång till tillförlitlig statistik. Meddelandet från kommissionen bygger på uppgifter från 1998. I vissa fall är uppgifterna ännu äldre (från 1993 i fallet Österrike). Detta är oacceptabelt. Uppgifterna måste vara uppdaterade, tillförlitliga och detaljerade. ESK finner det också oacceptabelt att behöva yttra sig utan att ha tillgång till de senaste statistikuppgifterna. Detta kan ge upphov till felaktiga beslut.

3.1.3. Kommittén anmodar kommissionen att förtydliga definitionen av begreppet "innovation". Den teknik som benämns "spjutspetsteknologi" i dag kan mycket väl vara föråldrad i morgon. Innebörden av begreppet "innovation" måste klart framgå.

3.1.4. Kommissionen framhåller inte kunskapen som den enda faktorn för att skaffa sig konkurrensfördelar i samhället, även om meddelandets titel antyder att kunskapen spelar en central roll. Kommittén vill uttryckligen framhålla att kunskapen är en ovärderlig resurs. ESK anser det också vara viktigt att betona skillnaden mellan innovation och forskning såsom kunskapsprodukt. Kommissionen gör inte någon åtskillnad på denna punkt.

3.1.5. Mänskliga resurser är en av de grundläggande beståndsdelarna i ett samhälle som bygger på vetenskap. Ett första steg i denna riktning bör därför vara att förbättra utbildningssystemen, framför allt undervisningen i naturvetenskapliga ämnen - både i fråga om lärare och elever - och att stödja dem som vill satsa på en vetenskaplig karriär. En sådan karriär bör vara attraktiv och erbjuda en tillfredsställande och rättvis lön, så att den vetenskapliga världen kan locka till sig begåvade studenter och övertyga dem om att ta sig igenom utbildningsperioden, som kan vara både påfrestande och stimulerande. På detta område är det absolut nödvändigt att skapa goda karriärmöjligheter, social prestige och finansiella villkor i nivå med vetenskapens och teknikens roll för framtidens Europa.

3.2. I fråga om kommissionens mål 1 om "att samordna innovationspolitiken" konstaterar kommittén att samordningen av medlemsstaternas nationella politik är den centrala frågan. Kommittén anser att de mål som anges i meddelandet är positiva men inte tillräckligt offensiva. Det är viktigt att genomföra en jämförande studie av innovationspolitiken, men denna studie kan inte på egen hand skapa verklig sammanhållning. Kommittén anmodar kommissionen att vidta kompletterande åtgärder, i syfte att utarbeta en plan som gör det möjligt för alla aktörer och företag inom unionen, oavsett hemvist eller verksamhetsort, att få tillgång till medlemsstaternas nationella innovationsprogram. Denna möjlighet, i kombination med det första målets första åtgärd "att utveckla ramar för dialog, samordning och kartläggning av medlemsstaternas innovationspolitik och resultaten därav" skulle kunna påskynda konvergensen inom unionen. Kommittén anser att en dylik handlingsplan bör genomföras under en fyraårsperiod (2001-2004).

3.2.1. En särskilt viktig åtgärd är införandet av bestämmelser för samspel, samordning och harmonisering mellan olika gemenskapsprogram och nationella program samt mellan ansvariga aktörer och myndigheter. Med hänsyn till de berörda aktörernas bidrag och intressen måste bestämmelserna utformas på ett radikalt och kontinuerligt sätt. Detta förutsätter ett tillräckligt spelrum, ömsesidigt förtroende och samarbete samt avsaknad av kontraproduktiv centralisering.

3.3. I fråga om mål 2 om "att skapa ett regelverk som främjar innovation" instämmer kommittén i att de åtgärder som vidtas inom ramen för nyskapande initiativ underlättas av ett flexibelt regelverk. Bestämmelser är och förblir dock nödvändiga. För att åtgärder snabbt skall kunna vidtas vill kommittén uppmuntra medlemsstaterna att vidta finanspolitiska åtgärder som ligger i linje med artiklarna 87 och 88 i fördraget, i syfte att skapa incitament för den privata sektorn att investera i forskning och utveckling och anställa fler forskare. Kommittén uppmanar dessutom kommissionen att rapportera om hur effektiv denna åtgärd är och hur den fortlöper. Det är viktigt att undanröja alla former av byråkratiska hinder.

3.3.1. I fråga om små och medelstora företag vill ESK särskilt betona att medlemsstaterna bör eftersträva en mycket omfattande kommunikation mellan små och medelstora företag å ena sidan och universitet och forskningscentrum å andra sidan. Det är viktigt att rasera den mur som hindrar dessa parter från att kommunicera. Alla företag skall bistå universiteten och vice versa, så att en känsla av samhörighet kan få grogrund. EU bör också så långt som möjligt minska de byråkratiska hinder som motverkar tillgången till forskningsprogram. Gemenskapsprogrammen bör dessutom främja samarbete mellan universitet och högskola å ena sidan och näringslivet å andra sidan.

3.4. Mål 3 "att uppmunta till nyskapandet av och tillväxten hos innovativa företag" anser kommittén vara unionens viktigaste mål. Trots goda resultat i Europa under de senaste tre åren bör det påpekas att det riskkapital som investerades i teknologi var tre gånger större i USA än i EU under 1999. De amerikanska investeringarna ökade med 108 % från föregående år. Kommittén anser att EU inte har de ekonomiska ramar som krävs för att stödja unga företagare eller nyetablerade innovativa företag. Inom unionen saknas en organiserad plan för att mobilisera riskkapital eller startkapital för företagsetablering. Regelverket innehåller också vissa hinder för unga företagare samt små och medelstora företag när det gäller att delta i gemenskapsprogrammet för forskning och utveckling, vilka oftast uppfattas som avskräckande. Inom ramen för den verksamhet som syftar till att underlätta för unga företagare att få tillträde till offentlig upphandling, gemenskapens program - och dess resultat - och till Europeiska investeringsbankens initiativ "Innovation 2000" bör kommissionen

- utarbeta en plan för att mobilisera och kanalisera riskkapital (i samarbete med Europeiska investeringsbanken), och

- studera möjligheten att upphäva de finansiella restriktionerna i gemenskapens program för innovation samt forskning och utveckling,

3.4.1. Kommittén uppmanar kommissionen att inrätta ett europeiskt forum för tillstånd och innovation inom ramen för åtgärden "att uppmuntra nätverksbildning", t.ex. nätverket av regioner som är framgångsrika när det gäller att skapa företag, nätverken för utbildnings- och stödtjänster (inkubatorer, startstöd osv.) och utarbetandet av en europeisk elektronisk katalog över nyetablerade innovativa företag. Detta forum skall ha till uppgift att på ett övergripande sätt uppmuntra innovationsarbete och skapa ett mervärde genom de förväntade samordningsvinsterna. Deltagande i forumet bör vara helt frivilligt. Man bör dock under inga omständigheter skapa vattentäta skott mellan innovativa åtgärder från europeiska företags eller privatpersoners sida - eller införa andra former av begränsningar.

3.4.2. Kommittén vill framhålla betydelsen av elitforskningscentrum (centres of excellence). USA:s ledande ställning beror inte på en globalt sett högre utbildningsnivå i förhållande till Europa. Tvärtom, Europa har många utbildningsinstanser som är klart bättre än i USA. USA:s ledande ställning är ett resultat av landets förmåga att samla de bästa krafterna till vissa utbildningscentrum, landets elitforskningscentrum. EU bör agera på samma sätt.

3.4.3. Att värdera de mänskliga resurserna utgör en avgörande etapp när det gäller att sprida innovationer och skapa en kunskapsorienterad mentalitet. EU:s forskningsinstitut har, till skillnad från sina amerikanska motsvarigheter, svårt att rekrytera personal p.g.a. låga löner och dåliga arbetsvillkor. Forskarflykten till USA påverkar Europa mycket negativt. Vi får inte glömma att kunskap drar till sig kunskap. På denna punkt spelar elitforskningscentrumen en viktig roll. Kommittén anser att drastiska åtgärder bör vidtas för att få stopp på denna utflyttning och i stället locka till sig forskare från andra länder. Ett attraktivt klimat med diverse förmåner bör skapas för forskningspersonal. EU:s mål på lång sikt bör vara att locka till sig forskare från länder utanför EU och länder med en utvecklad innovationskultur som USA och Japan.

3.4.4. Kommissionen har offentliggjort statistik som visar att EU som helhet halkat efter i förhållande till USA och Japan när man ser till antalet forskare per 1000 arbetstagare. Flera olika EU-rapporter ger samma bild och drar slutsatsen att den europeiska ekonomin - både den offentliga och privata - uppvisar brist på kvalificerad forskningspersonal. Detta underskott illustreras av tabell 1, som visar antalet forskare per 1000 invånare för respektive medlemsstat samt varje medlemsstats forskningsutgifter som andel av BNP. Kommittén anser att kommissionen i samarbete med medlemsstaterna särskilt bör prioritera åtgärder som syftar till att stödja utbildningen av nya forskare. Ett europeiskt område för forskningsverksamhet med många olika elitforskningscentrum bör också skapas. Eftersom det är ett arbete på lång sikt att utbilda forskningspersonal, bör lämpliga åtgärder vidtas så snart som möjligt.

3.5. Sedan en tid tillbaka analyserar kommissionen och andra språkrör kunskapsöverföringen från den plats där kunskapen uppstår till den plats där kunskapen används för tillverkning. Kommittén stöder till fullo de åtgärder som omnämns i meddelandet i anslutning till mål 4 om "att förbättra de viktigaste formerna för samspel i innovationssystemet":

- Att stimulera och samordna regionala initiativ i samarbete med arbetsmarknadens parter och centrum för innovationsspridning.

- Att stärka det livslånga lärandet.

- Att uppmuntra forskare att sprida kunskap.

- Att utveckla kontakterna med kunskapsproducerande utbildningscentrum i olika former (kunskapsnätverk, internationella relationer).

- Att sprida kunskap om framgångsrika modeller.

3.5.1. Den mest effektiva tekniköverföringen äger rent generellt rum mellan personer som deltar i inhämtning av viss kunskap och därefter tillämpar kunskapen för viss produktutveckling eller mellan dem som efter att ha ägnat sig åt ett visst utvecklingsarbete deltar i forskning kring resurser, nya processer och teknik. Sådant kunskapsutbyte förekommer förvisso sällan, p.g.a. alla skillnader på arbetsmarknaden (även inom ett och samma land), höga kostnader som motverkar rörligheten men också - och framför allt - olika karriärer samt de valmöjligheter som uppstår. Rörligheten över gränserna hämmas i sin tur av andra faktorer, som hänger samman med att samordningen av de nationella socialförsäkringssystemen fortfarande är otillräcklig, samt med allmänt förekommande brister när det gäller ömsesidigt erkännande av akademiska examina och av studier och utbildning i utlandet. I stället för att skapa incitament hämmar man ofta forskningspersonalens rörlighet.

3.5.2. Kommittén efterlyser incitament för jämförande analyser av forskningsresultat (riktmärkning) när det gäller kunskapsöverföringsåtgärdernas effektivitet.

3.6. Kommittén anser det vara viktigt att sprida kunskap om vad innovation verkligen innebär. Denna fråga behandlas inom ramen för mål 5 i meddelandet "att främja ett samhälle öppet för innovation". Detta mål är dock oerhört svårt att uppnå och uppfattas av kommittén som mycket högt ställt. Massmedias informationsroll framhålls i meddelandet, som dock inte innehåller några konkreta åtgärder. Kommissionen föreslår att kommissionen utarbetar en plan för information via massmedia som en kompletterande åtgärd på detta område.

3.6.1. I syfte att skapa en effektiv, grundmurad och allmänt spridd medvetenhet om innovationernas verkliga betydelse, bör man få till stånd en process för information och livslångt lärande inom utbildningssystemen. Eftersom den högre utbildningen på grund av sin position och sin roll redan tycks ha uppnått detta mål i viss utsträckning bör man inrikta verksamheten på grund- och gymnasieskolan. Man bör i första hand vända sig till lärare, bland vilka man enligt kommitténs uppfattning kan konstatera en bristande förståelse för innovationer och deras betydelse, när man till viss del undviker att planera in fortbildning, vilket resulterar i att ny kunskapsproduktion förhindras. Denna nya kunskapsproduktion är naturligtvis en viktig faktor för fortsatta innovationer. Med hjälp av en strukturerad plan för att främja idén om att nya kunskaper måste inhämtas kan det uppsatta målet uppnås: att varje ung EU-medborgare upplever behovet av innovativ kreativitet. Detta är ett högt ställt krav, som måste eftersträvas under lång tid och vars frukter inte kan skördas förrän efter lång och tålmodig väntan. Kommittén anser dock att detta är det enda sättet att råda bot på den brist på innovationer som för närvarande kan konstateras inom EU.

3.6.2. Media och Internet spelar utan tvivel en viktig roll när det gäller att skapa en medvetenhet kring innovationers betydelse. Kommittén är övertygad om att massmedias metoder är alltför polariserade, både på grund av frågornas komplexitet och massmedias olika egenintressen. Kommittén anser det vara av största vikt att man kommer till rätta med denna situation och inser att det krävs hårt arbete. Kommittén anmodar kommissionen att tillsätta en utredning om metoderna för hur massmedia skall kunna bidra till att informera den allmänna opinionen och betona innovationsarbetets överordnade ställning i samhället. Kommissionen uppmanas också att utarbeta exempel på program som verkar i denna riktning.

4. Ett europeiskt område för innovationsverksamhet

4.1. I november 2000 anordnade Frankrikes ekonomi-, finans- och näringsminister i samarbete med landets forskningsminister ett seminarium(8) i Lyon för forskare, affärsmän och språkrör för nya idéer från EU:s medlemsstater. Kommissionen anordnade därefter ett andra forum om innovation och entreprenörsanda, som gjorde det möjligt att ta fram de 15 viktigaste idéerna när det gäller att hitta lösningar på problem som rör framgångsrika innovationer i morgondagens Europa. Enligt dessa idéer, som kommittén välkomnar, är det av största vikt att

- utbilda i innovationsfrågor och skapa en entreprenörsanda,

- fastställa vilka nya kompentensbehov som föreligger och anpassa utbildningssystemen,

- utveckla informationssamhällets verktyg och tjänster, t.ex. Internet, för hela samhället,

- utveckla allmänhetens vetenskapsuppfattning,

- främja organisatoriska innovationer,

- uppmärksamma företagsutvecklingens tidiga stadier,

- mobilisera privat kapital för innovationer,

- samordna nationella bestämmelser och gemenskapsbestämmelser för stöd till innovativa företag,

- främja uppkomsten av europeiskt riskkapital,

- decentralisera EU-stödet till innovationsarbete inom små och medelstora företag,

- öka satsningarna på forskning och utveckling i Europa,

- utveckla innovationer i små och medelstora företag mot bakgrund av nya forskningsresultat,

- införa ett gemenskapspatent till förmån för patentsökarna,

- främja forskningspersonalens rörlighet inom Europa,

- göra Europa mer attraktivt för de bästa forskarna.

4.2. Kommittén understryker vikten av att införa ett flexibelt gemenskapspatent som är tillgängligt för alla innovationspionjärer. ESK:s kommentarer angående denna fråga återfinns i kommitténs yttrande om gemenskapspatent(9).

4.2.1. Kommittén menar att den akademiska världen och näringslivet betraktar kunskapsproduktionen på olika sätt. För akademiker är det viktigare att omedelbart sprida kunskapen, eftersom detta innebär prestigevinster och möjliggör fortsatt karriär. Inom näringslivet anstränger man sig däremot att inte sprida kunskapen, åtminstone så länge man inte skaffat sig den intellektuella äganderätten. Dessa två motpoler tenderar således att bli helt åtskilda på grund av en tydlig intressekonflikt. Kommittén anser att det utifrån en "nyhetsaspekt" bör gå en skälig tid mellan uppfinnarens publicering och patentansökan. Kommittén anser att dagens klyfta, såsom den beskrivs ovan, därigenom skulle kunna överbryggas.

4.2.2. Det står också klart att de organisatoriska strukturerna inom offentliga universitet och högskolor och i utbildningscentrum som utvecklats i privat regi kännetecknas av stora skillnader, även inom vissa medlemsstater. De instanser som ansvarar för skyddet av den intellektuella äganderätten samt medlemsstaternas organ för teknologiöverföring bör se till att näringslivet får tillgång till tekniska kunskaper som genererats inom den offentligt finansierade sektorn när det gäller produktutveckling.

4.3. Kommittén vill samtidigt uppmana kommissionen att påskynda arbetet med att förverkliga kommissionsledamot Erkki Liikanens tes, som framfördes vid seminariet i Lyon, att "kommissionen spelar en avgörande roll när det gäller att främja innovation och återskapa förtroendet".

5. Slutsatser

5.1. Vikten av att prioritera innovationsfrämjande åtgärder har redan framhållits.

5.2. Meddelandet från kommissionen utgör ett positivt bidrag i detta hänseende, men vissa punkter behöver utvecklas ytterligare.

5.3. Kommittén anser det vara av avgörande betydelse att stödja alla de innovationsfrämjande initiativ som vidtas i Europa, och vill särskilt betona vikten av att underlätta tillgången till kapital. Medlemsstaternas politik bör samordnas och regelverket bör vara flexibelt.

5.4. Kommittén stöder till fullo de huvudsakliga åtgärderna i programmet. Kommittén anser att åtgärderna är korrekt utformade, målinriktade och av avgörande betydelse för EU:s medlemsstater. Det krävs dock ytterligare resurser.

5.5. Gemenskapens strategiska mål kan visa sig vara alltför högt satta. Kommittén anser dock att meddelandet kommer att utgöra ett viktigt bidrag till "eEurope", som är ett mer omfattande initiativ. Kommittén uppmanar dessutom rådet att anslå tillräckliga resurser till det initiativet.

5.6. De förslag till strukturella reformer som ESK lägger fram i det här yttrandet kan sammanfattas på följande sätt:

5.6.1. De nationella programmen för forskning och utveckling bör omedelbart öppnas för deltagare från hela EU.

5.6.2. Ett program bör genomföras på lång sikt i EU:s skolor som syftar till att skapa en medvetenhet kring kunskapsproduktionens betydelse. För att vi skall kunna bygga ett vetenskapligt integrerat Europa och öka forskningspersonalens rörlighet är det absolut nödvändigt att verka för en tillnärmning och konvergens av utbildningen vid universitet och högskolor samt inom grund- och gymnasieskolan.

5.6.3. En teknisk yrkesutbildning bör införas på lång sikt, på grundval av lyckade lösningar runtom i EU, liksom program inför livslångt lärande som syftar till att betona kunskapsproduktionens betydelse.

5.6.4. Metoder och programmodeller bör utarbetas i syfte att föra fram innovationsbegreppet med hjälp av massmedia.

5.6.5. Förvaltningstjänstemän på mellannivå och högre nivå, med betoning på tjänstemän i förvaltningar med lokalt självstyre, bör bli medvetna om det klimat som krävs för innovationer, så att ny teknik kan utnyttjas bättre.

5.6.6. Man bör se över förfarandena för gemenskapspatent, i syfte att göra dem enklare, mindre tidskrävande och billigare.

5.6.7. Ett korrekt regelverk bör utarbetas, så att forskningsrön kan offentliggöras av uppfinnaren inom en skälig tidsperiod, en "nyhetsfrist", före patentansökan utan att patenträtten äventyras; detta skulle göra det möjligt att undanröja de stora hindren för kommunikation och erfarenhetsutbyte mellan forskare i offentlig och privat sektor.

5.6.8. Forskningen inom små och medelstora företag bör stödjas och skyddas, så att företagskulturen - som för närvarande är defensiv - blir mer öppen för risktagande.

5.7. Kommitténs förslag om att skapa elitskolor kan sammanfattas på följande sätt:

5.7.1. Självständiga europeiska centrum för riskkapital och kapital för företagsetablering bör inrättas, efter amerikansk förebild, utan de omotiverade regelrestriktioner som för närvarande tillämpas på EU:s innovationsfrämjande program.

5.7.2. Ett europeiskt centrum för framgångsrik innovation bör inrättas enligt ett öppet och övergripande förfarande. Detta centrum bör samla forskare från universitet och högskolor, övriga forskningsinstitut samt näringslivet. En viktig komponent skulle kunna vara att man använder engelska som gemensamt språk.

5.7.3. Forskares rörlighet mellan universitet och näringsliv bör intensifieras. Dagens inåtvända mentalitet och isolering bör undanröjas.

5.7.4. Man bör genomföra program som syftar till att locka till sig forskare (tredjelandsmedborgare) genom att skapa forskningstjänster inom det europeiska näringslivet samt vid universitet och högskolor.

5.8. De fastställda strategiska målen kan inte uppnås enbart genom meddelandet från kommissionen, inte ens efter att detta har kompletterats med kommitténs förslag. Meddelandet kan däremot bidra till utvecklingen av dessa strategier som ett led i de samlade insatserna i denna riktning.

Bryssel den 12 juli 2001.

Ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Göke Frerichs

(1) KOM(95) 688 slutlig - ESK:s yttrande: EGT C 212, 22.7.1996, s. 52.

(2) Första handlingsplanen för innovation i Europa - Innovation i tillväxtens och sysselsättningens tjänst, KOM(96) 589 slutlig.

(3) Femte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (1998-2002) - Kommissionens arbetsprogram för delprogrammen: Inledande diskussionspunkter, KOM(97) 553 slutlig, 5.11.1997.Delprogrammen, KOM(1998) 305 slutlig och KOM(1998) 306 slutlig, EGT C 260, 18.8.1998. Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande: EGT C 407, 28.12.1998, s. 123-159.

(4) KOM(2000) 6 slutlig, 18.1.2000 - ESK:s yttrande: EGT C 204, 18.7.2000, s. 70.

(5) "Första handlingsplanen för innovation i Europa - Innovation i tillväxtens och sysselsättningens tjänst", KOM(96) 589 slutlig.

(6) ESK:s yttrande: EGT C 204, 18.7.2000, s. 70.

(7) Eurostat: "Vetenskap, teknik och innovation: Nyckelstatistik 2000".

(8) Årligt europeiskt forum för innovativa företag, följt av seminariet "Mot ett europeiskt område för forskningsverksamhet", Lyon (Frankrike), 21.11.2000.

(9) ESK:s yttrande "Förslag till rådets förordning om gemenskapspatent", KOM(2000) 412 slutlig - 2000/0177 CNS, EGT C 155, 29.5.2001, s. 80.