Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter på den inre marknaden

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

1. Mål för gemenskapens kampanj

För närvarande tillämpar kommissionen tolv system för säljfrämjande åtgärder för olika produkter som under åren valts ut av rådet och som alla har sina egna regler, och som antingen styrs direkt av kommissionen (olivolja, lin, nötter och mandlar samt logotyper) eller indirekt genom medlemsstaterna eller branschorganisationer (nötkött, mjölkprodukter, äpplen och citrusfrukter, druvjuice, blommor, märkning).

Detta föråldrade system bör harmoniseras och förenklas för att bli mer effektivt och för att resurserna skall kunna förvaltas på ett lättare sätt med befintliga medel.

Enligt den modell som används för säljfrämjande åtgärder i tredje land bör gemenskapen i detta syfte och för sin verksamhet inom EU upprätta ett säljfrämjande verktyg som är smidigare och fungerar över hela linjen.

Detta verktyg bör användas för information och säljfrämjande åtgärder av generell och kollektiv karaktär, men bör inte användas samtidigt med reklamkampanjer som anordnas av företag eller nationella eller regionala myndigheter. Syftet är att komplettera dessa instansers vanliga reklamverksamhet och öka konsumenternas positiva inställning.

Uppgifter från institutionerna kan innebära ett mervärde i de fall de på det europeiska planet behandlar frågor som inte tas upp vare sig av nationella myndigheter eller inom ramen för märkesreklamen (kvalitet, näringsvärde, livsmedelssäkerhet, märkning, spårning, skyddad ursprungsbeteckning (SUB) eller skyddad geografisk beteckning (SGB) samt ekologiskt eller integrerat jordbruk osv.) samt gör det på ett sådant sätt att konsumenterna, som blir mer och mer medvetna om dessa frågor, värderar de europeiska produkterna högre. De händelser som har inträffat på senaste tiden (BSE, dioxin, listeria, osv.) bekräftar detta ytterligare.

2. Val av ämne och produkt

I stället för att gå så osystematiskt tillväga som man hittills har gjort, föreslås att kommissionen enligt förvaltningskommittéförfarandet regelbundet skall välja aspekter och sektorer som kan bli föremål för informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder.

Urvalskriterierna kommer framförallt att vara följande:

-betydelsen av att framhålla högt näringsvärde, livsmedelssäkerhet och särskilda produktionsmetoder genom tematiska kampanjer eller åtgärder som riktar sig till en särskild målgrupp

-bruket av ett märkningssystem och ett system för spårning och kontroll av produkterna

-behovet av att ta itu med konjunkturbetingade problem för en viss sektor

-möjligheten av att informera om gemenskapens system med SUB/SGB, garanterad traditionell specialitet, ekologiska produkter eller systemet med kvalitetsviner fso.

3. Typer av säljfrämjande åtgärder

Dessa åtgärder kommer i huvudsak att utgöras av de som finansieras för närvarande, nämligen PR, reklam, spridande av vetenskapliga rön till målgrupper (distributörer, läkare, dietister och andra opinionsbildare).

4. Finansiering

Åtgärderna kommer delvis att finansieras av gemenskapen (i genomsnitt upp till 50 %), och resten skall betalas av branschorganisationer som föreslår programmen eller berörda medlemsstater. Denna form av samfinansiering är nödvändig för att handelsaktörerna och medlemsstaterna skall ta sitt ansvar. Information om gemenskapssystemen SUB/SGB och garanterad traditionell specialitet, ekologiskt jordbruk samt märkning bör endast finansieras av medlemsstaterna och gemenskapen så att tillräcklig information ges om dessa nya system.

5. Administration, kontroll och utvärdering

När gemenskapsriktlinjer har fastställts per sektor (mål, strategier, målgrupper, åtgärder, resurser osv.) enligt förvaltningskommitténförfarandet skall branschorganisationerna ta initiativ till åtgärder inom de berörda sektorerna som skall motsvara förslagen från berörda medlemsstater.

Med hänsyn till kriterierna i gemenskapens riktlinjer, kompletterade med nationella kravspecifikationer, skall medlemsstaterna välja ut program som befunnits vara lämpliga och ge mervärde samt översända dem till kommissionen. Kommissionen skall kontrollera att de uppfyller gemenskapens regler och tillämpliga kravspecifikationer och skall lämna sitt yttrande inom en period som skall fastställas, varefter medlemsstaterna definitivt skall godkänna programmen.

Med tanke på den expertis som krävs på flera områden för att utarbeta riktlinjerna och kommissionens brist på sådan personal, får kommissionen kalla in tekniska assistenter eller en kommitté av oberoende kommunikationsexperter.

Eftersom det handlar om en indirekt administration av programmen skall medlemsstaterna ansvara för kontroll och betalning.

Resultaten av åtgärderna kommer att utvärderas av oberoende experter som kommissionen väljer ut genom anbudsförfarande.

2000/0226 (CNS)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter på den inre marknaden

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 37 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag [1],

[1] EGT C

med beaktande av Europaparlamentets yttrande [2],

[2] EGT C

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande [3],

[3] EGT C

med beaktande av Regionkommitténs yttrande [4], och

[4] EGT C

av följande skäl:

(1) I enlighet med gällande lagstiftning får gemenskapen genomföra säljfrämjande åtgärder på den inre marknaden för ett begränsat antal jordbruksprodukter.

(2) Med tanke på hur marknaderna har utvecklat sig och på erfarenheter som gjorts samt för att ge konsumenterna fullständig information, bör en övergripande och samstämmig politik föras för information om och marknadsföring av jordbruksprodukter och livsmedelsprodukter, på samma sätt som gjorts för tredje land, utan att stimulera till konsumtion av en viss produkt på grund av dess särskilda ursprung.

(3) En sådan politik kan med fördel komplettera och förstärka de åtgärder som medlemsstaterna genomför, bland annat genom att främja bilden av produkterna hos gemenskapens konsumenter, särskilt när det gäller kvalitet, näringsvärde och livsmedelssäkerhet.

(4) Urvalskriterier bör definieras för produkter och berörda sektorer, samt teman för gemenskapens kampanjer.

(5) För att säkerställa programmens samstämmighet och effektivitet bör riktlinjer upprättas som för varje produkt eller berörd sektor definierar programmets väsentliga delar, och som kan kompletteras genom medlemsstaternas kravspecifikationer.

(6) Med tanke på uppgifternas tekniska karaktär bör kommissionen ges möjlighet att ta hjälp av en expertkommitté för kommunikation eller av tekniska assistenter.

(7) Kriterierna för finansieringen av åtgärderna bör fastställas. Som allmän regel bör gemenskapen endast delvis finansiera sådana åtgärder så att de organisationer som lämnar förslag och berörda medlemsstater får bära sin del av ansvaret. I exceptionella fall kan den berörda medlemsstaten komma att slippa delta i finansieringen. När det rör sig om information om gemenskapssystem avseende ursprung, ekologisk produktion och märkning motiveras en samfinanisering mellan gemenskapen och medlemsstaterna av behovet av lämplig information om dessa relativt nya åtgärder.

(8) Det bör föreskrivas att åtgärderna skall genomföras genom att med lämpliga förfaranden ge detta i uppdrag åt organ med den sammansättning och de kunskaper som krävs, så att de utvalda åtgärderna kan bli så effektiva som möjligt.

(9) För att kontrollera både att programmen genomförs på ett korrekt sätt och vilken inverkan åtgärderna har bör medlemsstaterna införa en effektiv övervakning av åtgärderna. Dessutom bör det föreskrivas att resultaten skall utvärderas av ett oberoende organ.

(10) De åtgärder som behövs för genomförandet av denna förordning bör fastställas i enlighet med artikel 2 i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter [5]. Åtgärderna bör antas enligt förvaltningsförfarandet i artikel 4 i nämnda beslut. I samband med detta bör förvaltningskommittéerna agera i samförstånd.

[5] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(11) Utgifterna för åtgärderna och det tekniska stödet från gemenskapen bör behandlas som informationsåtgärder enligt artikel 1.2 e i rådets förordning (EG) nr 1258/1999 [6].

[6] EGT L 160, 26.6.1999, s. 103.

(12) Reglerna om informationsåtgärder i sektorsbestämmelserna skiljer sig i fråga om genomförande och har ändrats vid ett flertal tillfällen. På grund av detta är de svåra att tillämpa. De bör harmoniseras, förenklas och sammanföras till en enda text. De regler och sektorsbestämmelser som för närvarande gäller i fråga om säljfrämjande åtgärder bör upphöra att gälla.

(13) Det bör fastställas lämpliga bestämmelser för övergången från de gamla reglerna till det nya system som föreskrivs i denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Gemenskapen kan helt eller delvis finansiera informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder för jordbruks- och livsmedelsprodukter inom gemenskapen.

2. De åtgärder som avses i punkt 1 får inte vara inriktade på varumärken eller stimulera till konsumtion av produkter med ett visst ursprung. Denna bestämmelse utesluter inte möjligheten att ange ett visst ursprung inom ramen för de åtgärder som avses i artikel 2, om det gäller en beteckning som ingår i gemenskapslagstiftningen.

Artikel 2

De åtgärder som avses i artikel 1 är följande:

a) PR, säljfrämjande åtgärder och reklam, som särskilt betonar inneboende egenskaper och fördelarna med gemenskapsprodukterna när det gäller kvalitet, hygien, livsmedelssäkerhet, särskilda produktionsmetoder, näringsmässiga aspekter, märkning, djurens välbefinnande och miljöhänsyn.

b) Deltagande i stora nationella eller europeiska arrangemang, varumässor och utställningar, särskilt med montrar som skall förbättra gemenskapsprodukternas rykte.

c) Informationsåtgärder som inriktar sig på gemenskapens bestämmelser om skyddad ursprungsbeteckning (SUB), skyddad geografisk beteckning (SGB) och garanterad traditionell specialitet, ekologiskt jordbruk eller märkning enligt jordbrukslagstiftningen.

d) Insatser för att informera om gemenskapens system med kvalitetsvin framställt i ett specificerat område (fso), bordsvin och spritdrycker med geografisk beteckning.

e) Utvärderingsstudier av vilka resultat informationskampanjerna och de säljfrämjande åtgärderna har givit.

Artikel 3

Beslut om vilka produkter som kan omfattas av de åtgärder som avses i artikel 1 skall fattas med beaktande av följande:

a) Betydelsen av att framhålla produkternas kvalitet, typiska egenskaper, särskilda produktionsmetoder, näringsmässiga aspekter, hygien, livsmedelssäkerhet eller miljöhänsyn genom tematiska kampanjer eller åtgärder som riktar sig till en särskild målgrupp.

b) Bruket av ett märkningssystem och ett system för spårning och kontroll av produkterna.

c) Behovet av att ta itu med konjunkturbetingade problem för en viss sektor.

d) Möjligheten av att informera om gemenskapens system med SUB/SGB, garanterad traditionell specialitet och ekologiska produkter.

e) Möjligheten av att informera om gemenskapens system med kvalitetsvin fso, bordsviner och spritdrycker med geografisk beteckning .

Artikel 4

1. Vart tredje år skall kommissionen, enligt förfarandet i artikel 13, fastställa en förteckning över de teman och produkter som avses i artikel 3. Vid behov får dock denna förteckning ändras enligt samma förfarande.

2. Innan den förteckning som avses i punkt 1 upprättas får kommissionen rådfråga den ständiga gruppen för främjande av jordbruksprodukter inom Rådgivande kommittén för hälso- och kvalitetsfrågor inom jordbrukssektorn.

Artikel 5

1. För var och en av sektorerna eller produkterna skall kommissionen, enligt förfarandet i artikel 13, upprätta en strategi med de riktlinjer som förslagen till informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder skall följa.

2. I dessa riktlinjer skall följande fastställas:

a) de mål och målgrupper som avses

b) ett eller flera teman som skall bli föremål för de utvalda åtgärderna

c) de typer av åtgärder som skall vidtas

d) programmens varaktighet

e) fördelning, beroende på marknader och typer av åtgärder, av tillgängligt belopp för gemenskapens anslag för genomförande av programmen.

Artikel 6

1. För genomförande av åtgärderna i artikel 2 a, b och d, på grundval av kommissionens riktlinjer, skall de berörda medlemsstaterna utarbeta kravspecifikationer och anordna en inbjudan att inlämna förslag som är öppen för alla gemenskapens branschorganisationer.

2. Som svar på denna inbjudan att lämna in förslag skall de organisationer som avses i föregående stycke som representanter för den eller de berörda sektorerna, tillsammans med ett verkställande organ som valts ut genom anbudsförfarande, upprätta program för informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som skall pågå under högst 36 månader. Dessa program får täcka en eller flera medlemsstater. De får härröra från europeiska organisationer eller en eller flera medlemsstater. Program från medlemsstaterna prioriteras.

3. Den eller de berörda medlemsstaterna skall undersöka om programmen är lämpliga och om de föreslagna progammen och verkställande organen uppfyller kraven i denna förordning samt riktlinjerna och respektive kravspecifikationer. De skall undersöka förhållandet kvalitet/kostnad för varje program. Efter denna kontroll skall den eller de berörda medlemsstaterna inom ramen för tillgängliga anslag upprätta en provisorisk förteckning över program och organ samt åta sig att delta i finansieringen av dessa program.

4. Medlemsstaterna skall översända en provisorisk förteckning över program och organ till kommissionen, samt skicka en kopia av programmen.

Om kommissionen konstaterar att ett program inte följer gemenskapens bestämmelser eller riktlinjerna, skall den inom en period som skall fastställas underrätta den eller de medlemsstater som berörs av detta om att delar av eller hela programmet inte är stödberättigande.

Medlemsstaterna skall beakta eventuella yttranden som kommissionen avger inom fastställd tid. När denna period löper ut skall medlemsstaten eller medlemsstaterna i fråga fastställa en slutgiltig förteckning över program och omedelbart översända denna till kommissionen.

Artikel 7

1. För genomförande av de åtgärder som avses i artikel 2 c på grundval av kommissionens riktlinjer skall varje berörd medlemsstat utarbeta kravspecifikationer och genomföra en offentlig anbudsinfordran för urval av det organ som skall genomföra det program som medlemsstaten skall delfinansiera.

2. Medlemsstaten skall översända programmen med ett motiverat yttrande om programmets lämplighet och huruvida det och det föreslagna organet uppfyller bestämmelserna i denna förordning och respektive riktlinjer samt om en utvärdering av förhållandet kvalitet/pris.

3. Vid kommissionens granskning av programmen och deras slutgiltiga godkännande av medlemsstaterna skall andra och tredje stycket i artikel 6.4 tillämpas.

Artikel 8

1. Vid upprättandet av de riktlinjer som avses i artikel 5 får kommissionen biträdas av en oberoende kommitté av experter på kommunikation eller av tekniska assistenter.

2. Kommissionen skall välja enligt ett öppet eller begränsat anbudsförfarande

-den eller de eventuella tekniska assistenterna enligt punkt 1,

-det eller de organ som ansvarar för utvärdering av resultaten av de åtgärder som vidtagits med tillämpning av artiklarna 6 och 7.

Artikel 9

1. Gemenskapen skall

a) till fullo finansiera de åtgärder som avses i artikel 2 e,

b) delvis finansiera de andra informations- och säljfrämjande åtgärder som avses i artikel 2.

2. Gemenskapens finansiella stöd till de åtgärder som avses i punkt 1 b får inte överstiga 50 % av de faktiska kostnaderna för åtgärderna.

3. Utan att det påverkar punkt 4 skall de berörda medlemsstaterna delta i finansieringen av de åtgärder som avses i punkt 2 med 20 % av de faktiska kostnaderna för åtgärderna och resten av finansieringen skall täckas av de organisationer som lämnar in förslag. Anslagen från medlemsstaterna eller branschorganisationerna får också bestå av skatteliknande intäkter.

I väl motiverade fall och på villkor att det berörda programmet är av intresse för gemenskapen får det, enligt förfarandet i artikel 13, beslutas att organisationen står för den finansiering som inte betalas av gemenskapen.

4. För de åtgärder som avses i artikel 2 c skall de berörda medlemsstaterna betala den del av finansieringen som inte kommer från gemenskapen.

Medlemsstaternas anslag får bestå av skatteliknande intäkter.

Artikel 10

1. Det eller de organ som skall genomföra de åtgärder som avses i artklarna 6.1 och 7.1 i denna förordning skall ha expertkunskaper om produkterna och marknaderna i fråga och skall ha nödvändiga medel för att åtgärderna skall kunna genomföras så effektivt som möjligt, med hänsyn till programmens europeiska aspekter.

2. De berörda medlemsstaterna skall ansvara för kontrollen av och betalningar för andra åtgärder än de som avses i artikel 9.1 a.

Artikel 11

Utgifterna i samband med gemenskapens finansiering av de åtgärder som avses i artikel 1 skall anses vara åtgärder i den mening som avses i artikel 1.2 e i rådets förordning (EG) nr 1258/1999 av den 17 maj 1999 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Artikel 12

Tillämpningsföreskrifter för denna förordnings skall fastställas enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 13.

Artikel 13

1. För genomförandet av denna förordning skall kommissionen biträdas av Förvaltningskommittén för oljor och fetter som inrättats genom artikel 37 i förordning nr 136/66/EEG [7] och av de förvaltningskommittéer som inrättats genom motsvarande artiklar i andra förordningar om den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna (nedan kallad kommittén).

[7] EGT L 172, 30.9.1966, s. 3025.

2. När hänvisning sker till denna artikel skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

3. Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall fastställas till en månad.

4. Ärenden skall hänskjutas till kommittén genom dess ordförande, antingen på dennes eller på en medlemsstats initiativ.

Artikel 14

Vart tredje år och för första gången före den 31 december 2004 skall kommissionen lägga fram en rapport för rådet och Europaparlamentet om tillämpningen av denna förordning, vid behov med lämpliga förslag.

Artikel 15

1. Följande bestämmelser skall utgå:

-artikel 11 i förordning nr 136/66/EEG om den gemensamma organisationen av marknaden för oljor och fetter [8],

[8] EGT L 172, 30.9.1966, s. 3025.

-artikel 2 i förordning (EEG) nr 1308/70 om den gemensamma organisationen av marknaden för lin och hampa [9],

[9] EGT L 146, 4.7.1970, s. 1.

-artikel 20.4 i förordning (EEG) nr 3763/91 om införande av särskilda åtgärder för vissa jordbruksprodukter till fördel för de franska utomeuropeiska departementen [10],

[10] EGT L 356, 24.12.1991, s. 1.

-artiklarna 1 och 2 i förordning (EEG) nr 1332/92 om särskilda bestämmelser för bordsoliver [11],

[11] EGT L 145, 27.5.1992, s. 1.

-artikel 31.4 i förordning (EEG) nr 1600/92 om särskilda bestämmelser för Azorerna och Madeira angående vissa jordbruksprodukter [12],

[12] EGT L 173, 27.6.1992, s. 1.

-artikel 26.4 i förordning (EEG) nr 1601/92 om särskilda åtgärder för Kanarieöarna rörande vissa jordbruksprodukter [13],

[13] EGT L 173, 27.6.1992, s. 13.

-artikel 1 andra stycket andra strecksatsen och artikel 2.1 andra stycket i förordning (EG) nr 399/94 om särskilda åtgärder för torkade druvor [14],

[14] EGT L 54, 25.2.1994, s. 3.

-artikel 54 i förordning (EG) nr 2200/96 om den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker [15],

[15] EGT L 297, 21.11.1996, s. 1.

-artikel 35.5 i förordning (EG) nr 1493/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin [16].

[16] EGT L 179, 14.7.1999, s. 1.

Orden "och marknadsföringen" skall utgå ur artikel 1 första stycket i förordning (EG) nr 399/94 och orden "d och e" skall utgå ur artikel 2.2 i samma förordning.

2. Förordningarna (EEG) nr 1195/90 om åtgärder avsedda att öka konsumtionen och användningen av äpplen [17], (EEG) nr 1201/90 om åtgärder avsedda att öka konsumtionen av citrusfrukt [18], (EEG) nr 2067/92 om åtgärder för att främja konsumtion och avsättning av kvalitetsnötkött [19], (EEG) nr 2073/92 om främjande av konsumtionen inom gemenskapen och om utveckling av marknaden för mjölk och mjölkprodukter [20], (EG) nr 2275/96 om särskilda åtgärder inom sektorn för levande växter och blomsterprodukter [21] samt (EG) nr 2071/98 om åtgärder för att informera om märkning av nötkött [22] upphör härmed att gälla.

[17] EGT L 119, 11.5.1990, s. 53.

[18] EGT L 119, 11.5.1990, s. 65.

[19] EGT L 215, 30.7.1992, s. 57.

[20] EGT L 215, 30.7.1992, s. 67.

[21] EGT L 308, 29.11.1996, s. 7.

[22] EGT L 265, 30.9.1998, s. 2.

3. De bestämmelser, lydelser och förordningar som avses i föregående stycken skall fortsätta att gälla för program för informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som inletts före den 1 januari 2001.

Artikel 16

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 januari 2001.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

>Plats för tabell>