Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om bedömning och hantering av omgivningsbuller

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

1. Det föreslagna direktivets syfte och innehåll

Detta förslag syftar till upprättandet av en gemensam ram för bedömning och hantering av exponering för omgivningbuller. Trots EU-lagstiftning och vissa medlemsstaters lagstiftning om bullerkällor, och trots åtgärder på lokal nivå ser allmänheten fortfarande exponering för buller som ett stort problem. Hittills har lagstiftningen om buller kunnat delas upp i två huvudkategorier: EU-lagstiftning om buller från produkter (bilar, lastbilar, flygplan och maskiner), som i grund och botten är lagstiftning om marknadstillträde genom typöverensstämmelseprövningar, och medlemsstaternas lagstiftning om högsta tillåtna bullervärden i boendemiljön. I grönboken om framtidens bullerpolitik [1] och de undersökningar som ligger till grund för denna analyserades EU:s och medlemsstaternas strategier och effekterna av dessa. Slutsatsen blev att den totala effekten är otillräcklig, och för att råda bot på detta föreslogs som första steg ett "förslag till direktiv som syftar till harmonisering av bedömningsmetoder för bullerexponering och ömsesidigt utbyte av information. Förslaget skulle kunna innefatta rekommendationer om bullerkartläggning och bestämmelser om information till allmänheten om bullerexponering. I ett andra steg skulle man kunna fastställa målvärden och föreskriva åtgärder för att uppnå målen".

[1] Framtidens bullerpolitik - kommissionens grönbok (KOM(96)540 slutlig).

Med hänsyn till dessa slutsatser innehåller detta direktivförslag de grundläggande byggklossarna till en mer samordnad och effektiv politik.

Förslaget syftar först och främst till att harmonisera bullermått och metoder för bedömning av omgivningsbuller. Sambandet mellan dos och effekt varierar för olika sorters buller, och de olika bullertyperna kan därför ses som skilda föroreningstyper. För det andra syftar förslaget till en sammanställning av bullerexponeringsdata i form av bullerkartor med hjälp av dessa gemensamma mått och bedömningsmetoder. För det tredje skall allmänheten ges tillgång till denna information. Dessa uppgifter om exponering skall utgöra grunden för handlingsplaner på lokal nivå, men också för fastställandet av mål för förbättringar på EU-nivå och för utvecklingen av en EU-omfattande strategi och tillhörande åtgärder. Enligt direktivet skall medlemsstaterna ange gällande eller planerade nationella gränsvärden uttryckt i de harmoniserade bullermåtten. Syftet är inte att införa gemensamma bullergränser för hela gemenskapen. Däremot kommer allmänheten och myndigheterna att kunna jämföra bullersituationen och de olika strategierna och framstegen så snart medlemsstaterna har offentliggjort sina nationella gränsvärden för varje bullertyp och lagt fram bullerkartor och handlingsplaner. Kommissionen är övertygad om att detta kommer att vara en stark drivfjäder för framtida förbättringar.

2. Räckvidd

Ljud kan genereras av många olika källor och kan av människor uppfattas som buller i många olika situationer. Omgivningsbuller, så som det definieras i detta direktiv, är ljud som alstras i samband med mänsklig verksamhet (genom vägtrafik, järnvägar, lufttransporter, industri, fritidsaktiviteter och byggverksamhet) och som upplevs i hemmiljön (t.ex. i och kring bostaden, i offentliga parker, i skolor osv.).

I princip omfattar detta förslag allt buller, men det är uttryckligen främst inriktat på buller från väg- och järnvägstrafik, flygtrafikbuller runt flyplatser samt industribuller. Det berör inte buller som alstras av djur, naturen, grannar eller den berörda personen själv, och det omfattar inte heller buller på arbetsplatsen eller i transportmedel.

3. Motivering till förslaget

3.1 Hälsoeffekter

Omgivningsbuller påverkar människan på olika sätt [2]. Huruvida en person påverkas beror i stor utsträckning på personens individuella bullerkänslighet, och därför bör bullerpolitiken utgå från vetenskapliga resultat som tar hänsyn till variationer på grund av olika känslighet.

[2] "Guidelines for Community Noise", WHO, 2000.

Den viktigaste effekten om man ser till antalet berörda personer är s.k. störning, som kan fastställas med hjälp av strukturerade fältstudier [3]. Störning är nära förknippad med specifika effekter, som att man måste stänga fönstren för att undvika sömnstörningar eller interferens när man tittar på TV eller lyssnar på radio eller musik. Dessutom förekommer en rad allvarliga medicinska effekter som högt blodtryck, mental stress, hjärtattacker och hörselskador, som berör en mindre andel av befolkningen. Slutligen påverkar buller barnens inlärningsförmåga negativt [4]. Det är uppenbart att människor som rapporterar bullerrelaterad störning upplever minskad livskvalitet, och detta gäller för minst 25 % av EU:s befolkning. Mellan 5 och 15 % av befolkningen lider dessutom av allvarliga, bullerrelaterade sömnstörningar [5].

[3] "Exposure-response relations for transportation noise", H.M.E. Miedema och H. Vos, J. Acoust. Soc. Am. 104 (6), december 1998, s. 3432 -3444.

[4] "Noise Exposure and Public Health", W. Passchier-Vermeer och W.F. Vermeer, Environmental Health Perspectives Volume 108, Supplement 1, mars 2000.

[5] "Study related to the preparation of a communication on a future EC Noise Policy, Final Report", J. Lambert och M. Vallet, LEN-rapport nr 9420, december 1994.

3.2 Ekonomiska konsekvenser

Aktuella beräkningar av de årliga kostnaderna i EU på grund av buller ligger mellan 13 och 38 miljarder euro [6]. Faktorer som påverkar kostnaderna är lägre huspriser, uppkomsten av hälsovårdskostnader, minskade möjligheter till markanvändning och kostnaderna för förlorad arbetstid. Även om siffrorna varierar förefaller det uppenbart att buller förorsakar kostnader på tiotals miljarder euro per år.

[6] Grönboken om framtidens bullerpolitik samt GD Miljös prioriteringsundersökning utgånde från uppgifter i forskningslitteraturen.

3.3 Konsekvenser om inga åtgärder vidtas

Om inga åtgärder vidtas skulle det innebära att samordningen och effekterna av gemenskapens bullerbekämpning inte skulle förbättras och att bullerproblemen skulle öka ytterligare. Dessutom skulle befolkningsökningen och den växande trafiken, inbegripet gränsöverskridande trafik, leda till att framtida bullerbekämpningsåtgärder blir ännu dyrare. Slutligen skulle det innebära att den försämrade hälsokvalitet som ungefär 100 miljoner personer i EU upplever i dag inte skulle åtgärdas.

3.4 Kopplingar till andra miljöprogram, miljöstrategier och annan miljöpolitik

Rådet antog 1999 en strategi för integration av miljöhänsyn i transportpolitiken, i vilken problemen med buller från väg-, järnvägs- och lufttrafik identifieras som ett av de viktigaste områdena för åtgärder. Meddelandet om luftfarten och miljön [7] omfattar rekommendationer för harmonisering av bullermått och metoder för bedömning av flygplansbuller. Dessutom hänvisar meddelandet till det kommande direktivet om buller. Transport- och miljörapporteringsmekanismen (TERM) [8] har fastställt ett mått för allmänhetens exponering för trafikbuller i gruppen för bedömning av transportsektorns miljökonsekvenser och visat att det helt saknas harmoniserade metoder och data.

[7] KOM(1999) 640 slutlig, s. 3.

[8] Beslut nr 2179/98/EG av den 24 september 1998.

Stora delar av detta direktivförslag överensstämmer med direktivet om utvärdering och säkerställande av luftkvaliteten [9], bl.a. vad gäller insamling av data i tätbebyggelse, handlingsplaner, korrekt information till allmänheten, bättre beräknings- och mätmetoder, datainsamling och rapportering från kommissionen. På så sätt kompletterar direktivförslaget luftkvalitetsdirektivet genom att täcka en annan viktig miljöaspekt som är av särskilt stor betydelse i stadsmiljön. Dessutom omfattar förslaget många andra aspekter, t.ex. bullerbegränsning i landsbygdsmiljö och skydd av förhållandevis tysta områden.

[9] Direktiv 96/62/EG om utvärdering och säkerställande av luftkvaliteten, EGT L 296, 21.11.96, s.55.

Vad beträffar buller från industrin så föreskrivs det i direktiv 96/61/EG om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar att alla anläggningar som omfattas av bilaga I till det direktivet skall vidta alla rimliga åtgärder för att undvika förorening, inbegripet bullerförorening, bland annat genom att tillämpa bästa tillgängliga teknik. Detta krav skall genomföras senast år 2007 med hjälp av ett system med anläggningsspecifika tillstånd som innehåller fastställda gränsvärden för utsläpp och/eller liknande tekniska åtgärder. Dessutom skall tillstånden omfatta krav på övervakning av utsläppen samt skyldigheten att förse den behöriga myndigheten med uppgifter som gör det möjligt att kontrollera att tillståndsbestämmelserna efterlevs.

4. EU-åtgärder och subsidiaritet

Förslaget syftar till att skydda allmänhetens hälsa och välbefinnande mot skadliga inverkningar från miljöförorening, och därigenom bidrar det till målsättningarna i EG-fördragets artikel 175. Ansvarsområdet delas mellan gemenskapen och medlemsstaterna. Vissa aspekter kan bäst behandlas på EU-nivå, medan andra löses bättre nationellt eller lokalt.

EU-dimensionen av bekämpningen av omgivningsbuller omfattar införandet av gemensamma bullermått, beräknings- och mätmetoder för bullerexponering, övervakning av bullerföroreningen i EU samt utveckling av en EU-strategi för att förbättra situationen, informationsutbyte och lagstiftning om buller.

Däremot omfattar förslaget endast minimikrav, riktlinjer och målsättningar när det gäller införandet av gränsvärden, bullerkartor, handlingsplaner, information till allmänheten och användning av ytterligare bullermått. Medlemsstaterna måste använda eller utveckla sina egna metoder och tillvägagångssätt. I vissa fall kan kommissionen hjälpa medlemsstaterna genom att offentliggöra riktlinjer eller utveckla europeiska standarder.

Den nuvarande EU-lagstiftningen om omgivningsbuller berör endast bullerutsläpp vid källan och omfattar vägfordon, luftfartyg, traktorer och olika typer av utrustning [10]. För närvarande diskuteras flera förslag till ytterligare rättsakter i rådet och Europaparlamentet. I den mån det blir nödvändigt med produktstandarder för att begränsa buller kommer gemensamma mät- och bedömningsmetoder att vara avgörande för en effektiv utformning av sådana åtgärder.

[10] Motorfordon och deras avgassystem (70/157/EEG, 73/350/EEG, 77/212/EEG, 81/334/EEG, 84/372/EEG, 84/424/EEG, 89/491/EEG, 92/97/EEG, 96/20/EG, 1999/101/EG), två- och trehjuliga fordon och deras avgassystem (70/157/EEG, 96/20/EG); jordbrukstraktorer (74/151/EEG, 82/890/EEG, 88/410/EEG, 97/54/EG, 98/38/EG), luftfartyg (80/51/EG, 89/629/EEG, 92/14/EEG), byggplatser och byggutrustning (79/113/EEG), kompressorer (84/533/EEG), lyftkranar (84/534/EEG), svetsgeneratorer (84/535/EEG), generatorer (84/536/EEG), maskindrivna handhållna betongspett och mejselhammare (84/537/EEG), gräsklippare (84/538/EEG), hydrauliska grävmaskiner, lin-grävmaskiner, schaktmaskiner, lastmaskiner och grävlastare (86/662/EEG).

5. Resultaten av samråd med berörda parter

Under 1999 diskuterade kommissionens styrkommitté för bullerpolitiken flera olika utkast. I kommittén ingår företrädare för all medlemsstater, representanter för de icke-statliga organisationernas paraplyorganisationer, för näringslivet (vägtrafik-, järnvägs- och lufttrafiksektorn samt maskinsektorn), för de lokala myndigheternas nätverk och för kommissionens avdelningar. Styrkommittén stöder de principer som fastställs i förslaget. Kommittén bad också att skydd av förhållandevis tysta områden och av landsbygdsområden skulle tas med (i det ursprungliga förslaget behandlades främst de bullerdrabbade stadsområdena). Meningarna gick isär beträffande handlingsplanerna och EU:s mål och strategier. Särskilt eftertryck lades på skyddet av förhållandevis tysta områden och på införandet av bullerkartor och handlingsplaner för större vägar, järnvägslinjer och flygplatser.

6. Kostnader för genomförandet

I detta skede är det omöjligt att exakt beräkna kostnaderna och intäkterna i samband med genomförandet av direktivet, eftersom det i stor utsträckning kommer att bero på vilka mål medlemsstaterna sätter och på de handlingsplaner och strategier som utvecklas på lokal och nationell nivå.

En kostnadsfaktor som har studerats ingående är kostnaderna för bullerkartläggning och upprättande av handlingsplaner i tätbebyggelse [11]. Det visar sig att priset för bullerkartläggning varierar mellan 0,15 euro och 2 euro per invånare, beroende på en rad olika faktorer. De sammanlagda kostnaderna för den inledande bullerkartläggningen i tätbebyggelse uppskattades till 50-75 miljoner euro, dvs. 10-15 miljoner per år. För handlingsplanerna kunde inga exakta siffror läggas fram, men det är rimligt att utgå från att de kommer att ligga i samma storleksordning. Genom att använda gemensamma mått och mät- och bedömningsmetoder kan kostnadsbesparingar göras i mätfasen och vid användningen av informationen. Många medlemsstater och städer upprättar redan bullerkartor och handlingsplaner, och kostnaderna för att omarbeta dessa kommer att vara lägre än initialkostnaderna, så att extrakostnaderna genom det föreslagna direktivet kan uppskattas till 10-20 miljoner euro.

[11] "Cost study on noise mapping and action planning", COWI-rapporten P-44581-W, 1999.

Jämfört med uppgiften att sammanställa bullerkartor och handlingsplaner för tätbebyggelse är det något enklare att kartlägga bullret vid större vägar och järnvägar. Sådana kartor kommer att beröra ett mindre antal bostäder och personer. Dessutom är bullerkartläggning, zonindelning och handlingsplaner redan rutin i ungefär hälften av alla medlemsstater. Därigenom förväntas kostnadsökningarna vara jämförbara med kostnadsökningarna för tätbebyggelse.

Kostnaderna för bullerkartläggning och utveckling av handlingsplaner för flygplatser kommer att bero på flygplatsernas storlek, och kan variera mellan 50 000 euro och 2 miljoner euro. För sammanlagt 150 flygplatser innebär det att de sammanlagda kostnaderna skulle uppgå till ungefär 15 miljoner euro per år. Med tanke på att många flygplatser redan är föremål för någon form av bullerkartläggning eller handlingsplan, kommer de sammanlagda kostnadsökningarna inte att överskrida 10 miljoner euro per år.

Sammanräknat förväntas de årliga merkostnaderna för kartläggning och upprättande av handlingsplaner i enlighet med direktivförslaget inte att överskrida 30-40 miljoner euro, dvs. en bråkdel av de årliga kostnaderna på grund av buller.

På lång sikt torde direktivförslaget leda till en situation där mer kostnadseffektiva strategier tillämpas, och där förorenaren betalar och mindre offentliga medel ges ut.

7. Vetenskaplig och teknisk grund

7.1 Arbetsgrupper

I samband med sammanställandet av detta direktiv har kommissionen fått hjälp av en styrkommitté och flera arbetsgrupper med företrädare för medlemsstaterna, lokala myndigheter, icke-statliga organisationer, näringslivet, Världshälsoorganisationen och standardiseringsorgan. Det förväntas att dessa organisationer även i framtiden kommer att bistå kommissionen.

7.2 Mått och effekter

I förslaget definieras två bullermått, Lden och Lnight. Dessa bygger på rekommendationer från arbetsgruppen för bullermått [12] som godkänts av styrkommittén.

[12] Ställningstagande om EU:s bullermått, den 27 augusti 1999.

Det viktigaste bullermåttet är dag-kväll-natt-nivån Lden som uttrycks i decibel och är ett mått på "störning". Måttet Lden används redan för flygplansbuller i vissa medlemsstater. Måttet är nära knutet till den dag-natt-nivå Ldn som allmänt används i USA och tillämpas också i vissa medlemsstater för att beskriva flygplansbuller.

I syfte att förbättra tillvägagångssätten för att skydda den huvudsakliga sömnperioden, dvs. natten, föreslår kommissionen att "nattbullermåttet" Lnight införs i enlighet med rekommendationer från styrkommittén. Minskningar av värdet på detta mått leder till minskade sömnstörningar och andra specifika effekter.

Genom att koppla måtten Lden och Lnight till dos-effekt-sambanden kan man förutsäga de genomsnittliga bullereffekterna i form av störning och självrapporterad sömnstörning om en befolkningsgrupp utsätts för buller under lång tid. Dessa mått är väl lämpade för planeringsändamål och för samordnade strategier för bostadsområden, städer och större områden. De kan också tillämpas på enskilda bostäder. Däremot är de inte lämpliga för att bedöma sådana kortsiktiga situationer, som klagomålen ofta avser.

Störning (och "självrapporterad sömnstörning") kan bestämmas genom fältundersökningar. Det har redan genomförts många sådana undersökningar, och en ISO-arbetsgrupp [13] håller för närvarande på att förbereda en internationell standard för fältundersökningar om bullerstörning, som kommer att öka kvaliteten på framtida data ytterligare.

[13] ISO/TC43/SC1/WG49.

7.3 Beräknings- och mätmetoder

Värdet på bullermåtten kan antingen mätas eller beräknas. Normalt sett är det enklare och billigare att beräkna värden på långtidsmått som Lden och Lnight än att mäta dem. För prognoser är beräkning givetvis den enda möjligheten.

Ingen av de beräkningsmetoder som för närvarande tillämpas i medlemsstaterna uppfyller kraven för moderna, harmoniserade metoder [14].

[14] Enligt 1999 års verksamhetsrapport från arbetsgruppen för beräkning och mätning är ett sådant krav att förändringar av bullerkällans egenskaper (t.ex. andra fordons- eller flygplanstyper) inte får påverka överföringsmodellens kvalitet. Ett annat krav är ökad noggrannhet för prognoser om avskärmning (effekterna av bullerskärmar), meteorologiska effekter, kuperad omgivning och en rad andra yttre omständigheter. Arbetsgruppen har inlett arbeten som skall leda till utvecklingen av metoder som uppfyller dessa krav. Detta kommer dock att ta relativt lång tid (minst fyra år). Vad gäller befintliga rekommenderade metoder utgår kommissionen från de råd som givits av arbetsgrupp 3 i sitt ställningstagande till preliminära beräkningsmetoder (skall offentliggöras i juli/augusti 2000). Kommissionen bör se till att dessa metoder blir tillgängliga i lämplig form.

Under övergångsperioden föreslår kommissionen att medlemsstaterna antingen använder sina nationella beräkningsmetoder (anpassade till definitionerna för EU:s bullermått) eller tillämpar en rekommenderad befintlig metod (som också anpassas till definitionerna för EU:s bullermått). I princip bestäms värdet på Lden och Lnight av definitionerna för dessa mått. Vägledning för mätningen i praktiken ges i två ISO-standarder [15].

[15] ISO 1996-2:1987 och ISO 1996-1: 198/2.

8. Bestämmelser i förslaget

Rättslig grund för förslaget är artikel 175 i EG-fördraget, eftersom de mål som eftersträvas berör bevarande, skydd och förbättring av miljökvaliteten och skydd av människors hälsa och välbefinnande.

I bilaga I finns en detaljerad redogörelse för de enskilda bestämmelserna i förslaget. I bilaga II ges en översikt över de tidsfrister som gäller för genomförandet.

BILAGA I Bestämmelserna i förslaget

1. Mål (artikel 1)

Målet med förslaget är ett gemensamt tillvägagångssätt för hanteringen av omgivningsbuller. Detta gemensamma tillvägagångssätt består av tre viktiga delar: gemensamma bedömningsmetoder, information och lämpliga åtgärder.

2. Tillämpningsområde (artikel 2)

Syftet med direktivet är att skydda EU:s befolkning mot oönskat buller i hemmiljön, förorsakat av exempelvis trafik eller andra mekaniska källor.

Det bör noteras att när det gäller stadszoner kommer direktivet att gälla de flesta områden utom dem som är avsedda endast för industriell verksamhet. Man kan därför utgå ifrån att eventuella åtgärder för att minska omgivningsbuller i en del fall också kommer arbetsplatser, t.ex. kontor, till godo.

3. Definitioner (artikel 3)

Definitionen av tätbebyggelse liknar definitionen i luftkvalitetsdirektivet (96/62/EG), så när som på antalet invånare: i det här förslaget är gränsen 100 000 invånare.

Definitionerna av större vägar, järnvägslinjer och flygplatser är sådana att en väsentlig del av det buller som förorsakas av internationella, nationella och regionala transportsystem omfattas. Definitionen av större vägar omfattar alla tättrafikerade regionala, nationella och internationella vägar.

4. Genomförande och ansvarsområden (artikel 4)

Medlemsstaterna skall utse de organ som skall genomföra förslagets delar och som skall informera allmänheten och kommissionen. Medlemsstaterna skall också säkerställa att resultaten av bedömningarna är riktiga.

5. Bullermått och användningen av dessa (artikel 5 i förbindelse med bilaga I)

Lden och Lnight är de två bullermått som skall användas i EU:s bullerpolitik, i ny lagstiftning om bullerkartläggning, akustisk planering eller bullerzonsindelning och vid omarbetning av befintlig lagstiftning om bullerkartläggning, akustisk planering eller bullerzonsindelning. Enligt förslaget skall båda bullermåtten bedömas i samtliga ovan nämnda fall.

Ingen tidsgräns har angivits för när bullermåtten skall vara införda i den befintliga lagstiftningen. Medlemsstaterna kan därför fastställa lämpligt datum.

Enligt förslaget skall medlemsstaterna inom arton månader efter tidpunkten för direktivets ikraftträdande underrätta kommissionen om målsättningarna eller de förväntade gränsvärdena för de båda bullermåtten. Kommissionen har för avsikt att offentliggöra en översikt.

6. Bedömningsmetoder (artikel 6 i förbindelse med artikel 12, bilaga II och bilaga VI)

Beräkningsmetoder för att fastställa värden på bullermåtten är en mycket viktig aspekt av bedömningsmetoderna. Förslaget bygger på två faser:

1. En övergångsfas då antingen befintliga (anpassade) nationella metoder eller rekommenderade metoder används.

2. En andra fas då moderna gemensamma metoder används och bilaga II omarbetas.

Under den första fasen kan effekterna bedömas på grundval av tillfälliga dos-effekt-samband som offentliggjorts i preliminära sammanfattande dokument från arbetsgruppen för dos-effekt-samband eller definierats av medlemsstaten. Under den andra fasen skall dos-effekt-sambanden i bilaga II tillämpas, vilket medför att jämförbarheten och noggranheten i bedömningen av hälsoeffekter ökar.

7. Bullerkartor (artikel 7)

Enligt förslaget skall bullerkartor för större tätbebyggelse (mer än 250 000 invånare) och större vägar, järnvägslinjer och flygplatser upprättas inom tre år efter tidpunkten för direktivets ikraftträdande. Tanken är att detta skall upprepas fem år senare när också mindre tätbebyggelse (mer än 100 000 invånvare) tas med i mätningarna. Omkring 20 % av EU:s befolkning bor i större tätbebyggelse. Områden nära vägar, järnvägslinjer och flygplatser för vilka bullerkartor har utarbetats kommer uppskattningsvis att täcka ytterligare 10 till 20 %. Under den andra fasen då mindre tätbebyggelse och områden med lägre bullernivåer nära vägar, järnvägslinjer och flygplatser tas med kommer den andel av EU:s befolkning som omfattas av bullerkartor att öka till omkring 50 %.

8. Handlingsplaner (artikel 8)

Handlingsplaner skall utarbetas inom ett år efter det att tidsfristen för upprättandet av bullerkartor har löpt ut. Minimikraven för dessa handlingsplaner anges i bilaga V.

Huruvida överträdelser av nationella gränsvärden kommer att föranleda åtgärder eller inte beror på den nationella lagstiftningen, de ansvariga myndigheternas prioriteringar och finansiella möjligheter och allmänhetens inflytande. Den sistnämnda aspekten får stöd i artikel 9.

9. Information till allmänheten (artikel 9)

Information till allmänheten är en central del av förslaget, och de ansvariga myndigheterna är enligt de föreslagna bestämmelserna skyldiga att informera allmänheten i olika skeden. Bullerkartorna och handlingsplanerna skall offentliggöras inom två månader efter det att de har godkänts. Tyngdpunkten skall läggas på offentliggörande via Internet eller liknande direkttjänst.

10. Datainsamling på medlemsstats- och EU-nivå (artikel 10)

Kommissionen föreslår att den första etappen av insamlingen av bullerkartor och handlingsplaner äger rum på medlemsstatsnivå och att resultatet överlämnas till kommissionen, som kommer att upprätta en databank och offentliggöra sammanfattande rapporter.

11. Översyn och rapportering (artikel 11)

I artikel 11 görs en koppling mellan regelbunden rapportering och fortsatt övervakning och utarbetande av strategier och åtgärder för att förbättra situationen. Mål skulle kunna fastställas i termer av minskningen i antalet människor som påverkas av omgivningsbuller från bestämda källor. Målen skall vara realistiska i det avseendet att kostnadseffektivitet och politiska aspekter skall beaktas. Vid bedömningen av nyttan med eventuella gemensamma bullermål och genomförandestrategier kommer nyttan inom områden som inte omfattas av direktivets räckvidd, t.ex. kontor, att beaktas.

12. Anpassning (artikel 12)

Enligt förslaget skall kommissionen anpassa bilagorna till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG.

13. Kommitté (artikel 13)

Enligt förslaget skall en föreskrivande kommitté i den mening som avses i rådets beslut 1999/468/EG inrättas.

14. Utvärdering (artikel 14)

Enligt förslaget bör en första utvärdering av direktivet göras sju år efter tidpunkten för dess ikraftträdande.

15. Införlivande (artikel 15)

I förslaget anges en införlivandeperiod på arton månader eftersom man kan förvänta sig en viss överlappning med befintlig lagstiftning i en del medlemsstater.

16. Ikraftträdande (Artikel 16)

Detta är en standardartikel.

17. Adressater (Artikel 17)

Standardtext.

18. Bilaga I (Bullermått)

Bilagan innehåller en utförlig beskrivning av de två viktigaste bullermåtten (Lden och Lnight) och en definition av deras tillämpningsområde. Det finns särskilda fall då ytterligare mått kan vara till hjälp, och det står medlemsstaterna fritt att använda dessa [16].

[16] Medlemsstaterna och andra berörda parter har påpekat att det finns ett behov av ytterligare standardisering på detta område, t.ex. i form av europeiska standarder som tillämpas på frivillig grund. Kommissionen har bett en arbetsgrupp att utarbeta ett sammanfattande dokument om denna fråga.

19. Bilaga II (Bedömningsmetoder)

Denna bilaga avser de tre delar som utgör bedömningsmetoderna. De första två omfattar metoder för mätning och beräkning av bullervärden på en bestämd plats. Den tredje avser dos-effekt-sambanden. I förslaget anges preliminära beräknings- och mätmetoder, men än så länge inga dos-effekt-samband. Valet av preliminära beräknings- och mätmetoder grundar sig på en sammanfattande rapport från en arbetsgrupp [17].

[17] Sammanfattande rapport om de preliminära beräknings- och mätmetoderna, som enligt planerna kommer att läggas fram i juli/augusti 2000.

Allmänt sett är mätningar av Lden och Lnight svårare, mer tidskrävande och mycket dyrare än beräkningar. I praktiken spelar därför beräkningar en mer framträdande roll.

20. Bilaga III (Programvara för bullerkartläggning)

Bilaga III innehåller preliminära minimikrav för den programvara som används för bullerkartläggning. I framtiden kommer bilagan att ses över och innehålla mer utförliga uppgifter om kraven och om kvalitetskontrollen av programvaran.

21. Bilaga IV (Krav för bullerkartor)

Bilaga IV innehåller minimikrav för bullerkartor. Kommissionen har inte för avsikt att i detalj harmonisera utformningen av nationella och lokala bullerkartor.

22. Bilaga V (Handlingsplaner)

Bilaga V innehåller minimikrav för handlingsplaner. Avsikten är att kommissionen skall bistå de lokala, regionala och nationella myndigheterna med riktlinjer.

23. Bilaga VI (Uppgifter som skall lämnas till kommissionen)

I bilaga VI anges vilka data från bullerkartorna som är nödvändiga för en översikt över bullersituationen och dess hälsoeffekter i EU, eftersom kommissionen inte behöver ha tillgång till samtliga uppgifter från bullerkartor och handlingsplaner. Under övergångsperioden kommer beräknings- och mätmetoderna inte att vara tillräckligt noggranna för att ge tillförlitliga uppgifter för låga bullervärden och mätområdet blir därför begränsat. Så snart de moderna gemensamma metoderna blir tillgängliga kan detta område utökas.

De uppgifter som är nödvändiga är bland annat uppgifter om antalet bostäder med specialisolering mot buller och bostäder med förhållandevis tyst fasad. Med hjälp av särskilda dos-effekt-samband som kommer att fastställas för dessa fall kan en korrekt bedömning av hälsoeffekterna göras. Om inte dessa aspekter beaktas kommer bedömningen av effekterna att innehålla stora fel.

BILAGA II Planering och tidsfrister

Nedan följer en sammanfattning i tabellform över de många olika slutdatum för genomförandet av åtgärderna som förslaget innehåller.

Införlivande

>Plats för tabell>

Bullerkartor

>Plats för tabell>

Handlingsplaner

>Plats för tabell>

Kommissionen

>Plats för tabell>

2000/0194 (COD)

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om bedömning och hantering av omgivningsbuller

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag [18],

[18] EGT C

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande [19],

[19] EGT C

med beaktande av Regionkommitténs yttrande [20],

[20] EGT C

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget [21], och

[21] EGT C

av följande skäl:

(1) Gemenskapspolitiken måste garantera en hög hälso- och miljöskyddsnivå, och ett av målen är skydd mot buller. I sin grönbok om framtida bullerpolitik [22] behandlar kommissionen omgivningsbuller som ett av de största lokala miljöproblemen i Europa.

[22] KOM(96) 540 slutlig, 4.11.1996.

(2) I sin resolution av den 10 juni 1997 om kommissionens grönbok [23] uttryckte Europaparlamentet sitt stöd och förordade särskilda åtgärder och initiativ skulle fastställas i ett ramdirektiv om minskning av omgivningsbuller samt noterade en avsaknad av tillförlitliga, jämförbara data beträffande situationen i fråga om de olika bullerkällorna.

[23] EGT C 200, 30.6.1997, s. 28.

(3) Det särskilda förslag om ett gemensamt bullermått och en gemensam metod för att beräkna och mäta buller runt flygplatser som nämns i meddelandet av den 1 december 1997 om luftfarten och miljön [24] bör beaktas fullt ut i detta direktiv.

[24] KOM(1999) 640.

(4) Buller från produkter omfattas av rådets direktiv 86/188/EEG av den 12 maj 1986 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för buller i arbetet [25], senast ändrat genom direktiv 98/24/EEG [26], och bullerskydd mellan bostäder av rådets direktiv 89/106/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om byggprodukter [27], senast ändrat genom direktiv 93/68/EEG [28]; buller inuti transportmedel och buller från hushållsaktiviteter omfattas inte av detta direktiv.

[25] EGT L 137, 24.5.1986, s. 28.

[26] EGT L 131, 5.5.1998, s. 11.

[27] EGT L 40, 11.2.1989, s. 12.

[28] EGT L 220, 30.8.1993, s. 1.

(5) Med hänsyn till subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna såsom de kommer till uttryck i artikel 5 i EG-fördraget kan målet att få till stånd en hög miljöskyddsnivå inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna på grund av att uppgifter om omgivningsbuller varken samlas in, sammanställs eller rapporteras på liknande sätt och kan därför genom harmonisering av mått och utvärderingsmetoder och anpassning av kriterierna för bullerkartläggning bättre uppnås på gemenskapsnivå. Detta direktiv är begränsat till de minimikrav som behövs för att nå detta mål och går inte utöver vad som är nödvändigt för ändamålet.

(6) Medlemsstaterna har för närvarande inte några gemensamma definitioner av nationella gränsvärden för vägtrafikbuller, järnvägstrafikbuller, flygtrafikbuller runt flygplatser och industribuller. Sådana gränsvärden bör fastställas med hjälp av harmoniserade mått för bestämning av bullernivåer.

(7) Måtten bör fastställas med hjälp av enhetliga metoder.

(8) Genom bullerkartläggning kan uppgifter som ger en bild av det i det aktuella området upplevda bullret samlas in. Det fordras handlingsplaner som bygger på principen om förebyggande, principen om att förorenaren betalar samt närhets- och proportionalitetsprinciperna; mot bakgrund av kommissionen engagemang för informationssamhället bör den mest ändamålsenliga informationskanalen väljas.

(9) Datainsamling och en konsolidering av lämpliga gemenskapsomfattande rapporter är en förutsättning för den framtida gemenskapspolitiken och informationen till medborgarna.

(10) Redan nu bör medel- och långsiktiga mål för att minska antalet personer i gemenskapen som påverkas av buller från bestämda källor fastställas och ytterligare forskning kan ge än mer övertygande resultat; en tidsfrist bör fastställas. Kostnaderna för att uppnå dessa resultat måste vara rimliga och förenliga med andra mål för miljö och livskvalitet.

(11) De tekniska föreskrifter som reglerar bedömningsmetoderna bör kompletteras och vid behov anpassas till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen och till utvecklingen i fråga om europeiska standarder. De åtgärder som behövs för att genomföra detta direktiv kan antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter [29].

[29] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(12) Eftersom de åtgärder som behövs för genomförandet av detta direktiv utgör åtgärder med allmän räckvidd enligt artikel 2 i beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 bör de antas enligt det föreskrivande förfarandet i artikel 5 i nämnda beslut.

(13) En utvärdering om genomförandet av detta direktiv bör genomföras regelbundet av kommissionen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 Mål

1. Målet med detta direktiv är att fastställa ett gemensamt tillvägagånssätt för att förhindra, förebygga eller minska de skadliga effekterna för människors hälsa av exponering för omgivningsbuller genom att

a) bedöma bullret i medlemsstaterna på grundval av gemensamma metoder,

b) se till att information om buller och dess effekter görs tillgänglig för allmänheten.

2. Åtgärder skall vidtas för att sänka bullernivån om det behövs och för att förhindra en höjning av nivån om omständigheterna är tillfredsställande.

Artikel 2 Tillämpningsområde

1. Detta direktiv gäller för omgivningsbuller som människor upplever i och omkring sina hem, i offentliga parker eller andra förhållandevis tysta områden i tätbebyggelse, i förhållandevis tysta områden på landsbygden, i och omkring skolor i egenskap av elever, i och omkring sjukhus i egenskap av patienter och i andra bullerkänsliga byggnader och områden.

2. Detta direktiv gäller inte för buller som orsakas av den exponerade personen själv eller buller från hushållsaktiviteter, från grannar, buller på arbetsplatser och inuti transportmedel.

Artikel 3 Definitioner

I detta direktiv avses med

(a) omgivningsbuller: oönskat eller skadligt ljud som orsakas av mänsklig aktivitet utomhus, däribland buller från transportmedel och industriområden eller industribyggnader,

(b) människors hälsa: ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande enligt Världshälsoorganisationens (WHO) konstitution,

(c) skadliga effekter: negativa effekter för människors hälsa, exempelvis bullerinducerad störning, sömnstörning, talinterferens, försämrad inlärningsförmåga, hörselbortfall, stress och högt blodtryck,

(d) störning: graden av upplevd bullerstörning hos befolkningen fastställd på grundval av fältstudier,

(e) bullermått: fysikalisk storhet för att beskriva sådant omgivningsbuller som har ett visat samband med en skadlig effekt,

(f) bedömning: varje metod för att mäta, beräkna, förutse eller uppskatta ett värde på ett bullermått eller den eller de därmed förbundna skadliga effekterna,

(g) dag-kväll-natt-nivån Lden (eller LDEN): bullermått för störning enligt den ytterligare definitionen i bilaga I,

(h) nattbullermått Lnight (eller LNIGHT): bullermått för självrapporterad sömnstörning enligt den ytterligare definitionen i bilaga I,

(i) dos-effekt-samband: sambandet mellan ett värde på ett bullermått och en skadlig effekt,

(j) tätbebyggelse: en av medlemsstaten avgränsad del av territoriet med mer än 100 000 invånare och en sådan befolkningskoncentration att medlemsstaten betraktar delen som ett område med stadskaraktär,

(k) förhållandevis tyst område i tätbebyggelse: ett av den behöriga lokala myndigheten avgränsat område där Lden-värdet för samtliga bullerkällor inte överstiger ett visst värde, som skall fastställas av medlemsstaten,

(l) förhållandevis tyst område på landsbygden: ett av den behöriga nationella eller regionala myndigheten avgränsat område som inte är utsatt för buller från trafik, industri eller fritidsaktiviteter och där en naturlig tystnad kan upplevas,

(m) bullerzon: den i medlemsstaten gällande juridiska definitionen av en zon längs eller omkring bullerkällor där rättsliga föreskrifter reglerar bullret; bullerzonsindelning: samtliga åtgärder som rör inrättandet av en bullerzon och tillämpningen av de föreskrifter som gäller för zonen,

(n) större väg: en av medlemsstaten angiven regional, nationell eller internationell väg med en trafiktäthet på över 3 miljoner fordon per år,

(o) större järnvägslinje: en av medlemsstaten angiven järnvägslinje med en trafiktäthet på över 30 000 tåg per år,

(p) större flygplats: en av medlemsstaten angiven civil flygplats med en trafiktäthet på över 50 000 starter och landningar per år,

(q) bullerkarta: presentation av uppgifter om en befintlig eller förväntad bullersituation uttryckt i ett bullermått, överskridande av ett gränsvärde, antalet berörda personer i ett visst område, antalet bostäder som utsätts för vissa värden på ett bullermått i ett visst område, eller uppgifter om kostnadsnyttoförhållanden eller andra ekonomiska uppgifter om bullerskyddsåtgärder eller scenarier,

(r) strategisk bullerkarta: bullerkarta avsedd för en övergripande bedömning av situationen i ett visst område eller för prognoser för ett sådant område,

(s) gränsvärde: ett av medlemsstaten fastställt värde på Lden eller Lnight,, där ett överskridande föranleder de behöriga myndigheterna att överväga eller vidta bekämpningsåtgärder; gränsvärdena kan vara olika beroende på bullerkälla (vägtrafik-, järnvägstrafik- och flygtrafikbuller, industribuller etc.), omgivning, befolkningsgrupp liksom rådande omständigheter och nya omständigheter (om situationen ändras med avseende på bullerkällan eller användningen av omgivningen),

(t) handlingsplan för tätbebyggelse: verksamhet som syftar till att minska bullret i tätbebyggelse på de platser där gränsvärdet för Lden eller Lnight överskrids och att skydda förhållandevis tysta områden i tätbebyggelse mot ökat buller,

(u) handlingsplan för en större väg, järnvägslinje eller flygplats: verksamhet som syftar till att minska bullret på platser i anslutning till den större väg, järnvägslinje eller flygplats där gränsvärdet för Lden eller Lnight överskrids,

(v) akustisk planering: planerade åtgärder mot framtida buller; den omfattar planering av markanvändning, systemteknik för trafik, trafikplanering, bullerdämpning genom ljudisolerande åtgärder och bulleråtgärder vid källan,

(w) särskild bullerisolering: särskild isolering av byggnader mot en eller flera typer av omgivningsbuller kombinerat med en ventilations- eller luftkonditioneringsanläggning som garanterar ett gott skydd mot omgivningsbuller,

(x) förhållandevis tyst fasad: fasad på en bostad där LDEN-värdet på fyra meters höjd ovanför marken och två meter framför fasaden för en specifik bullerkälla är mer än 20 dB lägre än vid den fasad som har det högsta LDEN-värdet,

Artikel 4 Genomförande och ansvarsområden

1. Medlemsstaterna skall utse behöriga myndigheter och organ på lämplig nivå som skall ansvara för genomförandet av detta direktiv, bland annat myndigheter med ansvar för

a) upprättande och godkännande av bullerkartor och handlingsplaner för tätbebyggelse, större vägar, järnvägslinjer och flygplatser,

b) insamling av bullerkartor och handlingsplaner.

2. Medlemsstaterna skall med stöd av gemenskapsomfattande kvalitetssäkringsprogram se till att bedömningsmetoderna är riktiga.

3. Medlemsstaten skall göra den information som avses i punkt 1 tillgänglig för kommissionen och för allmänheten senast den 30 juni 2003.

Artikel 5 Bullermått och användningen av dessa

1. För utarbetandet av strategiska bullerkartor, akustisk planering och bullerzonsindelning skall bullermåtten Lden och Lnight användas. Medlemsstaterna skall använda dessa mått

a) för bullerkartor enligt artikel 7,

b) i ny lagstiftning om strategiska bullerkartor, akustisk planering och bullerzonsindelning,

c) vid översyn av befintlig lagstiftning om strategiska bullerkartor, akustisk planering och bullerzonsindelning.

2. Medlemsstaterna får använda ytterligare bullermått för sådana särskilda fall som anges i bilaga I punkt 3.

3. Medlemsstaterna skall senast den 30 juni 2003 underrätta kommissionen om gällande eller planerade gränsvärden för Lden och Lnight för vägtrafikbuller, järnvägstrafikbuller och flygtrafikbuller runt flygplatser samt industribuller. Medlemsstaten skall samtidigt ange vilka konsekvenser ett överskridande av gränsvärdena medför.

Artikel 6 Bedömningsmetoder

1. Värdet på Lden och Lnight skall bedömas med hjälp av de beräknings- eller mätmetoder som anges i bilaga II.

2. Hälsoeffekter skall bedömas med hjälp av de dos-effekt-samband som anges i bilaga II.

Artikel 7 Bullerkartor

1. Medlemsstaterna skall säkerställa att bullerkartor över situationen det föregående kalenderåret för all tätbebyggelse med mer än 250 000 invånare och alla större vägar, järnvägslinjer och flygplatser på deras territorium har utarbetats och godkänts av de behöriga myndigheterna senast den 31 december 2004.

Medlemsstaterna skall senast den 30 juni 2003 underrätta kommissionen om vilka större vägar, järnvägslinjer och flygplatser och vilken tätbebyggelse med mer än 250 000 invånare på deras territorium som omfattas av definitionerna i artikel 3.

2. Medlemsstaterna säkerställa att bullerkartor över situationen det föregående kalenderåret för all tätbebyggelse med mer än 100 000 invånare på deras territorium har utarbetats och godkänts av de behöriga myndigheterna senast den 31 december 2009.

Medlemsstaterna skall senast den 31 december 2008 underrätta kommissionen om all tätbebyggelse på deras territorium som omfattas av definitionerna i artikel 3.

3. Bullerkartorna skall uppfylla minimikraven i bilaga IV.

4. Medlemsstater som gränsar till varandra skall samarbeta vid kartläggningen av buller nära gränserna.

5. Bullerkartorna skall omarbetas vart femte år med utgångspunkt från den tidpunkt då de först upprättats.

Artikel 8 Handlingsplaner

1. Medlemsstaterna skall säkerställa att handlingsplaner för större vägar, järnvägslinjer och flygplatser samt tätbebyggelse med mer än 250 000 invånare på deras territorium har utarbetats och godkänts av de behöriga myndigheterna senast den 31 december 2005.

2. Medlemsstaterna skall säkerställa att handlingsplaner för tätbebyggelse med mer än 100 000 invånare på deras territorium har utarbetats och godkänts av de behöriga myndigheterna senast den 31 december 2010.

3. Handlingsplanerna skall uppfylla minimikraven i bilaga V.

4. Handlingsplanerna skall omarbetas vart femte år med utgångspunkt från den tidpunkt då de först upprättats.

Artikel 9 Information till allmänheten

1. Medlemsstaterna skall se till att bullerkartorna offentliggörs på Internet eller liknande direkttjänst eller på något annat lämpligt sätt inom två månader efter det att de har godkänts av den behöriga myndigheten.

2. Medlemsstaterna skall se till att den ansvariga myndigheten, innan handlingsplanerna godkänns, anordnar ett offentlig samråd och beaktar resultaten av detta.

3. Handlingsplanerna skall offentliggöras på Internet eller liknande direkttjänst inom två månader efter det att de har godkänts av den behöriga myndigheten.

Artikel 10 Insamling och offentliggörande av data av medlemsstaterna och kommissionen

1. Medlemsstaterna skall samla in bullerkartorna och handlingsplanerna.

2. Medlemsstaterna skall se till att den information från bullerkartor och de sammanfattningar av handlingsplanerna som avses i bilaga VI sänds till kommissionen inom tre månader efter de datum som anges i artikel 7 respektive artikel 8.

3. Kommissionen skall upprätta en databank med uppgifter om bullerkartor.

4. Vart femte år skall kommissionen offentliggöra en sammanfattning av uppgifterna från bullerkartor och handlingsplaner. Den första rapporten skall läggas fram inom ett år efter de tidpunkter som anges i punkt 2.

Artikel 11 Översyn och rapportering

1. Kommissionen skall senast den 31 december 2007 till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om erfarenheterna av tillämpningen av detta direktiv.

2. Rapporten skall bland annat innehålla en redogörelse för behovet av kvalitetsmål för omgivningsbuller inom gemenskapen och vid behov förslag till sådana mål och till strategier för att uppnå dessa mål. Strategin skall avse

a) medel- och långsiktiga mål för att minska antalet personer som påverkas av buller från bestämda källor; sådana källor är vägtrafik, järnvägstrafik, civil flygtrafik och industri,

b) eventuella åtgärder som behövs för att nå målen; dessa åtgärder kan omfatta en gemenskapspolitik för bullerkällor och andra relevanta åtgärder,

c) förhållandevis tysta områden på landsbygden.

3. Rapporterna skall bygga på de uppgifter som avses i artikel 10, på de senaste vetenskapliga och tekniska rönen och på annan relevant information. Minskningen av de skadliga effekterna för människors hälsa och kostnadsnyttoförhållandet skall vara de viktigaste kriterierna för valet av strategier och åtgärder.

4. Rapporterna skall revideras vart femte år eller vid behov.

5. Rapporten skall vid behov åtföljas av förslag till ändring av detta direktiv.

Artikel 12 Anpassning

Kommissionen skall i enlighet med det förfarande som avses i artikel 13.2 anpassa bilagorna till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen.

Artikel 13 Kommitté

1. Kommissionen skall biträdas av den kommitté som inrättats genom artikel 18 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/14/EG [30].

[30] EGT L 162, 3.7.2000, s. 1.

2. När hänvisning sker till denna punkt skall det föreskrivande förfarandet i artikel 5 i beslut 1999/468/EG tillämpas, varvid bestämmelserna i artikel 7 och artikel 8 i det beslutet skall iakttas.

3. Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall fastställas till tre månader.

4. Kommittén skall ha till uppgift att

a) utbyta information och erfarenheter om genomförandet och den praktiska tillämpningen av detta direktiv,

b) bistå kommissionen vid utarbetandet av riktlinjer för tillämpningen av direktivet.

Artikel 14 Utvärdering

Vart femte år, med början senast den 1 januari 2009, skall kommissionen lägga fram en utvärderingsrapport om genomförandet av detta direktiv till Europaparlamentet och rådet.

Artikel 15 Genomförande

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 30 juni 2003. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När medlemsstaterna antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 16 Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 17 Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA I BULLERMÅTT

1. Dag-kväll-natt-nivå

1.1 Definition

Dag-kväll-natt-nivån Lden (eller LDEN) i decibel (dB) definieras av följande formel:

>Hänvisning till>

där

- Lday är den A-vägda ekvivalenta kontinuerliga ljudtrycksnivån enligt definition i ISO 1996-2: 1987, fastställd över ett års samtliga dagsperioder,

- Levening är den A-vägda ekvivalenta kontinuerliga ljudtrycksnivån enligt definition i ISO 1996-2: 1987, fastställd över ett års samtliga kvällsperioder,

- Lnight är den A-vägda ekvivalenta kontinuerliga ljudtrycksnivån enligt definition i ISO 1996-2: 1987, fastställd över ett års samtliga nattperioder,

där

- dagen har 12 timmar, kvällen 4 timmar och natten 8 timmar; medlemsstaterna kan räkna en allmän viloperiod under eftermiddagen som del av "kvällen" och förkorta den faktiska kvällsperioden med lika lång tid (detta val skall i så fall gälla för allt buller, oberoende av dess källa),

- tidpunkten för dagens början (och därmed också för kvällens och nattens början) skall väljas av varje enskild medlemsstat (detta val skall i så fall gälla för allt buller, oberoende av dess källa), varvid standardtidsintervallen är kl. 07.00-19.00, 19.00-23.00 och 23.00-07.00 lokal tid,

- ett år är det berörda året i fråga om bulleremission och ett genomsnittligt år i fråga om meteorologiska förhållanden, dvs. ett år som uppvisar de genomsnittliga meteorologiska förhållanden som uppmätts under de senaste tio eller fler åren,

och där

- det infallande ljudet beaktas, dvs. buller som reflekteras från fasaden på den bostad eller byggnad som berörs skall inte räknas med.

Höjden för bedömningspunkten för Lden beror på tillämpningen:

- För utarbetandet av strategiska bullerkartor avseende bullerexponering i och kring byggnader skall bedömningspunkterna väljas på en höjd av 4,0 ± 0,2 m (3,8-4,2 m) över marken och på ett avstånd av 2,0 ± 0,2 m framför den mest exponerade fasaden, som för bullerkartläggningssyften enligt definitionen i artikel 7 i detta direktiv är den yttervägg som vetter mot och befinner sig närmast den specifika bullerkällan (för andra syften kan andra val göras).

- För utarbetandet av strategiska bullerkartor för offentliga parker och förhållandevis tysta områden på landsbygden skall bedömningspunkterna befinna sig på en höjd av 4,0 ± 0,2 m över marken.

- Zonomkretsen bör grundas på Lden -värdet uppmätt på 4 m höjd, där så är lämpligt.

- För andra ändamål kan andra höjder väljas, men bedömningspunkterna skall aldrig väljas lägre än 1,5 m över marken. Se följande exempel på andra ändamål:

- Utformning av lokala åtgärder för att minska bullereffekterna i vissa bostäder.

- Utarbetande av detaljerade bullerkartor för ett begränsat område, med angivelse av enskilda bostäders bullerexponering.

1.2 Tillämpning av LDEN för bedömning och bekämpning av skadliga bullereffekter

För långtida bullerexponering finns ett visat samband mellan LDEN och nivån av bullerstörning i gemenskapen, och i synnerhet med andelen personer som svarade att de var mycket störda (%HA).

I kombination med särskilda dos-effekt-samband kan LDEN också användas i följande fall:

- Störning på grund av buller med starkt framträdande tonelement.

- Störning på grund av buller av impulskaraktär.

- Negativa inverkningar på barns inlärningsförmåga.

Om LDEN-värdet sjunker kommer även antalet personer som lider av specifika hälsoeffekter som sömnstörning, stress, högt blodtryck eller kommunikationsstörning att minska. Ytterligare bullermått kan dock komma att krävas för att på bästa sätt kunna bedöma och lindra sådana specifika effekter.

2. Bullermått för natt

2.1 Definition

Nattbullermåttet Lnight (eller LNIGHT) är den A-vägda ekvivalenta kontinuerliga ljudtrycksnivån enligt definition i ISO 1996-2:1987, fastställd över ett års samtliga dagsperioder,

där

- natten är 8 timmar lång enligt definitionen i stycke 1.1 i denna bilaga,

- ett år, enligt definitionen i stycke 1.1 i denna bilaga, är det berörda året i fråga om bulleremission och ett genomsnittligt år i fråga om meteorologiska förhållanden,

- det infallande ljudet beaktas, i enlighet med vad som fastställs i stycke 1.1 i denna bilaga,

- bedömningspunkten är samma som för LDEN.

Observera att definitionen av Lnight inte omfattar något tillägg av 10 dB.

2.2 Tillämpning av LNIGHT

För långtida bullerexponering finns ett visat samband mellan LNIGHT och självrapporterade sömnstörningar, exempelvis uttryckt i andelen personer som rapporterar allvarliga sömnstörningar (%HS).

LNIGHT kan också användas som ett lämpligt mått på specifika medicinska eller sociala effekter som har att göra med bullerexponering nattetid (sömnkvalitet, uppvaknanden, svårigheter att somna osv.). Om LNIGHT-värdet sjunker kommer med största sannolikhet därför också alla skadliga hälsoeffekter av bullerexponering nattetid att minska. För vissa specifika bullereffekter och vissa specifika typer av buller kan dock tillämpningen av ytterligare mått göra mätningen effektivare.

3. Ytterligare bullermått för särskilda fall

Utöver LDEN och LNIGHT kan det ibland vara lämpligt att använda särskilda bullermått och tillhörande gränsvärden. Detta gäller t.ex. i följande fall:

- Om den berörda bullerkällan endast är aktiv under en liten del av tiden (t.ex. mindre än 20 % av tiden för de sammanlagda dags-, kvälls- eller nattperioderna under ett år);

- Om det under en eller flera perioder uppträder mycket få bullerincidenter (t.ex. färre än en bullerincident per timme, varvid en bullerincident definieras som buller som varar kortare tid än fem minuter, t.ex. ett passerande tåg eller flygplan).

- Om bullret har en stor andel av låga frekvenser.

- För extra skydd under helger eller en bestämd del av året.

- För extra skydd under kvällstid.

- När buller från flera olika källor kombineras.

- För förhållandevis tysta områden på landsbygden.

Följande särskilda fall kan antingen behandlas med LDEN i kombination med särskilda dos-effekt-samband, eller med ett särskilt bullermått som består av LDEN som "anpassas" för att ta hänsyn till skillnaderna i dos-effekt-sambanden jämfört med normala fall.

- Om bullret uppvisar särskilt starkt framträdande tonelement.

- Om bullret har en impulsartad karaktär.

Om man väljer denna sistnämnda metod skall det anpassade bullermåttet ha en helt annan symbol än LDEN eller Lden.

BILAGA II BEDÖMNINGSMETODER

1. Inledning

Värdena på Lden och Lnight kan bestämmas antingen genom mätning (vid bedömningspunkten) eller genom beräkning. För prognoser är endast beräkning möjlig.

I punkterna 2 och 3 i denna bilaga redogörs för preliminära beräknings- och mätmetoder.

I punkt 4 i denna bilaga redogörs för dos-effekt-samband för övergångsperioden.

2. Tillfälliga mätmetoder för Lden och Lnight

I de medlemsstater där det förekommer lagstadgade mätmetoder skall dessa anpassas i enlighet med definitionen av måtten i bilaga I och principerna för genomsnittliga långtidsmätningar enligt ISO 1996-2: 1987 och ISO 1996-1: 1982.

I de medlemsstater där det inte förekommer några mätmetoder, eller där man föredrar att byta till en annan metod, kan metoder fastställas på grundval av definitionen av måttet och de principer som anges i ISO 1996-2: 1987 och ISO 1996-1: 1982.

3. Preliminära mätmetoder för Lden och Lnight

3.1 Anpassning av befintliga nationella metoder

De medlemsstater där det redan finns nationella metoder för att fastställa långtidsmått kan använda dessa metoder, förutsatt att de är anpassade till den definition av mått som anges i bilaga I. För de flesta nationella metoder innebär detta att kvällstid måste införas som en separat period, och att årsgenomsnitt måste införas. Vissa befintliga metoder måste dessutom anpassas så att reflektion från fasader inte tas med och för att införa nattperiod och/eller fastställa en annan bedömningsposition. Dessa anpassningar skall inte påverka genomförandet av pågående lagstadgade program för bullerbekämpning eller åtgärder för finansiell kompensation eller bekämpning som ingår i sådana program.

Mätning av årsgenomsnitt kräver extra uppmärksamhet. Variationerna under ett år bestäms av fluktuationer i bulleremissionerna och fluktuationer i bulleröverföringen.

3.2 Tillfälliga beräkningsmetoder

Medlemsstater som inte har egna, nationella beräkningsmetoder, eller som vill byta till en annan metod, rekommenderas följande metoder:

För industriBULLER: ISO 9613-2: "Akustik - Dämpning av ljud under utbredning utomhus - Del 2: Allmän beräkningsmetod".

Lämpliga bullerdata (in-data) för denna metod kan erhållas genom mätning med hjälp av någon av följande metoder:

- ISO 8297:1994 "Akustik - Bestämning av ljudeffektnivå från industrianläggningar för bedömning av omgivningsbuller - Teknisk metod".

- EN ISO 3744: 1995 "Akustik - Bestämning av ljudeffektnivåer för bullerkällor med användning av ljudtryck - Teknisk metod för frifältsförhållanden över en reflekterande yta (ISO 3744:1994)".

- EN ISO 3746: 1995 "Akustik - Bestämning av ljudeffektnivåer för bullerkällor med användning av ljudtryck - Överslagsmetod på omslutande yta över en reflekterande yta".

För FLYGPLANSBULLER KRING FLYGPLATSER: ECAC.CEAC dok. 29 "Report on Standard Method of Computing Noise Contours around Civil Airports", 1997. Bland de olika tillvägagångssätten för att modellera flygvägar skall den segmenteringsteknik som avses i avsnitt 7.5 i ECAC.CEAC Doc. 29 tillämpas.

För VÄGTRAFIKBULLER: Den franska nationella beräkningsmetoden "NMPB", som offentliggjorts i "Arrêté du 5 mai 1995 relatif au bruit des infrastructures routières, Journal officiel du 10 mai 1995, article 6" samt i den franska standarden "XPS 31-133". Vad gäller bullerdata (in-data) hänvisas det i dessa dokument till "Guide du bruit des transports terrestres, fascicule prévision des niveaux sonores, CETUR 1980".

För JÄRNVÄGSBULLER: Den nationella nederländska beräkningsmetoden "Standaard-Rekenmethode II", som offentliggjorts i "Reken- en Meetvoorschrift Railverkeerslawaai '96, Ministerie Volkshuisvesting, Ruimtelijke Ordening en Milieubeheer, 20 November 1996".

Alla ovan nämnda metoder skall anpassas till definitionerna av LDEN och LNIGHT. Senast den 1 juli 2003 skall kommissionen offentliggöra riktlinjer om de reviderade metoderna samt fastställa utsläppsdata för flygplans-, vägtrafik- och järnvägsbuller, utifrån tillgängliga uppgifter.

Om medlemsstaterna önskar använda andra metoder än vad som avses i punkterna 3.1 och 3.2 i denna bilaga skall de visa att dessa metoder ger motsvarande resultat som ovan nämnda metoder.

4. Dos-effekt-samband under övergångsperioden

För att man skall kunna bedöma inverkan av buller på befolkningen krävs det dos-effekt-samband. Sådana kommer att införas i framtida versioner av denna bilaga. Under övergångsperioden skulle man kunna använda samband från ställningstaganden från kommissionens arbetsgrupp 2 för dos-effekt-samband avseende forskningsläget beträffande dos-effekt-samband, samband hämtade ur forskningslitteraturen eller samband som fastställts av medlemsstaterna.

BILAGA III MINIMIKRAV FÖR PROGRAMVARA FÖR BULLERKARTLÄGGNING

Programvara för bullerkartläggning som används för genomförandet av artikel 7 i detta direktiv skall uppfylla följande minimikrav:

- Den skall bygga på de beräkningsmetoder som anges i artikel 6 och bilaga II.

- Den skall innehålla en modelleringsfunktion.

- Den skall omfatta modeller för källutsläpp, varvid geometriska uppgifter om bullerkällan bör ingå i funktionen för modellering av den berörda platsen.

- Den skall omfatta en funktion för beräkning av bullerspridning.

- Den skall omfatta funktioner för att lägga fram uppgifter för kartläggning som berör bullernivåer utomhus.

- Den skall förfoga över ett gränssnitt för dataöverföring till EG-databaser: export av data i enlighet med bilaga VI i ett enhetligt dataformat som skall fastställas i en riktlinje från kommissionen.

BILAGA IV MINIMIKRAV FÖR BULLERKARTOR

1. En bullerkarta är en presentation av uppgifter om någon av följande aspekter:

- En nuvarande, tidigare eller förutsedd bullersituation, i form av ett bullermått.

- Överskridandet av ett gränsvärde (konfliktkarta);

- Antalet bostäder i ett visst område som utsätts för vissa fastställda bullervärden.

- Antalet personer som berörs (störning, sömnstörning eller annat) i ett visst område.

- Kostnads-intäktsförhållandet eller andra ekonomiska uppgifter om bekämpningsåtgärder eller -scenarier.

2. Bullerkartor kan utformas på följande sätt:

- Som grafiska tabeller.

- Som sifferuppgifter i tabeller.

- Som sifferuppgifter i elektronisk form.

3. Bullerkartorna har följande syften:

- De skall utgöra grunden för de uppgifter som skall lämnas till kommissionen i enlighet med detta direktivs artikel 10.2 och bilaga VI.

- De skall utgöra en informationskälla för allmänheten i enlighet med artikel 9 i detta direktiv.

- De skall utgöra grunden för handlingsplaner i enlighet med artikel 8 i direktivet.

För vart och ett av dessa syften krävs olika typer av bullerkartor.

4. Minimikraven för de bullerkartor som avser uppgifter som skall lämnas till kommissionen anges i punkterna 1.5, 1.6, 1.7, 2.5, 2.6 och 2.7 i bilaga VI till detta direktiv.

5. För information till allmänheten i enlighet med artikel 9 i detta direktiv samt för utarbetandet av handlingsplaner i enlighet med artikel 8 i detta direktiv krävs följande kompletterande detaljerade uppgifter:

- Grafiska framställningar.

- Konfliktkartor som visar överskridandet av gränsvärden.

- Differenskartor som visar dagens situation i jämförelse med olika möjligheter till framtida situationer.

- Kartor som visar bullervärdena framför enskilda bostäder (på olika höjder över marken).

Medlemsstaterna kan införa bestämmelser om sådana bullerkartors art och format.

6. Strategiska bullerkartor för lokalt eller nationellt bruk skall utarbetas för bedömningshöjden 4 m och de intervall på 5 dB för LDEN och LNIGHT som fastställs i bilaga VI till detta direktiv.

7. För tätbebyggelse skall separata strategiska bullerkartor utarbetas för buller från väg-, järnvägs- och flygtrafiksbuller samt för buller från industrier. Kartor för andra källor kan läggas till.

8. Kommissionen kan komma att lägga fram riktlinjer som ger ytterligare vägledning om bullerkartor och deras utarbetande.

BILAGA V MinimIKRAV FÖR HANDLINGSplanER

1. Handlingsplanerna skall minst omfatta följande punkter:

- En redogörelse för tätbebyggelsen (omfång, belägenhet, antal invånare, markanvändning, huvudsakliga bullerkällor, byggnadstyper och byggnadernas användning), den större vägen, järnvägslinjen eller flygplatsen (belägenhet, storlek, uppgifter om trafiktäthet, omgivning).

- Behörig myndighet.

- Rättslig grund.

- Gränsvärden enligt artikel 5.

- En sammanfattning av resultaten av bullerkartläggningen.

- En analys av hälsosituationen, utgående från bullerkartor och dos-effekt-samband.

- Identifiering av problem.

- Bullerminskande åtgärder som redan pågår eller planeras.

- Situationer som bör åtgärdas.

- Åtgärder som de behöriga myndigheterna har för avsikt att vidta under de kommande fem åren, inbegripet åtgärder för att bevara förhållandevis tysta områden.

- Anslag för åtgärderna.

- Långsiktig strategi.

- Dokumentation över det offentliga samrådet i enlighet med artikel 9.2.

- Eventuell kostnads-/effektivitets- eller kostnads-/intäktsanalys.

Åtgärder som myndigheterna beslutar sig för att vidta inom ramen för sina befogenheter kan omfatta följande:

- Trafikplanering, inbegripet omledning av trafik, införande och genomdrivande av hastighetsbegränsningar, främjande av kollektivtrafiken och skifte till andra trafikmedel (t.ex. övergång från väg- till järnvägstrafik) osv.

- Fysisk planering.

- Tekniska åtgärder vid källan, inbegripet vägbeläggning och järnvägsräls.

- Val av tystare källor.

- Minskning av bulleröverföringen (bullerskärmar, tunnlar, ljudisolering av bostäder osv.).

- Licenser.

- Informationskampanjer.

- Bullerövervakning (mätning av buller vid en eller flera punkter i syfte att kontrollera huruvida immissionen eller emissionen uppfyller vissa fastställda krav).

- Finansiella åtgärder, t.ex. avgifter och böter.

En tillräcklig budget skall ställas till förfogande för åtgärderna. Denna skall godkännas av de behöriga myndigheterna.

Planerade åtgärder för vilka ännu ingen budget ställts till förfogande skall tas upp separat, och det skall anges inom vilket tidsperspektiv finansieringen kan väntas.

Handlingsplanerna skall redogöra för förväntade effekter i fråga om minskat antal exponerade personer (störda, med sömnstörningar eller annat).

2. Kommissionen kan komma att utarbeta riktlinjer med ytterligare vägledning i fråga om handlingsplanerna.

BILAGA VI UPPGIFTER SOM SKALL LÄMNAS TILL KOMMISSIONEN

Följande uppgifter skall lämnas till kommissionen:

1. FÖR TÄTBEBYGGELSE

1.1 En kortfattad redogörelse för tätbebyggelsen: belägenhet, storlek, antal invånare.

1.2 Behörig myndighet.

1.3 Genomförda och pågående program för bullerbekämpning.

1.4 Beräknings- eller mätmetoder som tillämpats.

1.5 Om de preliminära beräkningsmetoderna enligt bilaga II tillämpas: det sammanlagda antalet människor som bor i de bostäder som utsätts för vart och ett av följande intervall av LDEN-värden i dB på en höjd av 4 m över marken vid den mest exponerade fasaden: < 55, 55-59, 60-64, 65-69, 70-74, 75-79, >79, separat för buller från väg-, järnvägs- och flygtrafik samt från industrikällor. Siffrorna skall avrundas till närmaste hundratal människor (t.ex.: 5200 = mellan 5150 och 5249; 100 = mellan 50 och 149; 0 = färre än 50).

Dessutom skall det anges hur många personer i dessa olika kategorier som bor i bostäder med följande egenskaper:

- Särskild isolering mot bullret i fråga.

- En förhållandevis tyst fasad.

Det skall också anges hur många skolor och sjukhus som utsätts för vart och ett av ovan nämnda LDEN-intervall, och hur många elever och patienter som berörs.

Den sammanlagda parkarealen (i km2) inom vart och ett av ovan nämnda LDEN-intervall skall anges.

Slutligen skall det anges hur större vägar, järnvägslinjer och flygplatser enligt artikel 3 i detta direktiv bidrar till bullersituationen.

Om gemensamma metoder enligt artikel 6.2 och bilaga II tillämpas skall ovan angivna LDEN-intervall kompletteras med intervallen < 50, 50-54, och intervallet <55 dB skall strykas.

1.6 Om de preliminära metoderna enligt bilaga II tillämpas: det sammanlagda antalet människor som bor i de bostäder som utsätts för vart och ett av följande intervall av LNIGHT-värden i dB på en höjd av 4 m över marken vid den mest exponerade fasaden: <45, 45-49, 50-54, 55-59, 60-64, 65-69, 70-74, >74, separat för buller från väg-, järnvägs- och flygtrafik samt från industrikällor.

Dessutom skall det anges hur många personer i dessa olika kategorier som bor i bostäder med följande egenskaper:

- Särskild isolering mot bullret i fråga.

- En förhållandevis tyst fasad.

Slutligen skall det anges hur större vägar, järnvägslinjer och flygplatser bidrar till bullersituationen.

Om gemensamma metoder enligt artikel 6.2 och bilaga II tillämpas skall ovan angivna intervall kompletteras med intervallen < 40, 40-44, och intervallet <45dB skall strykas.

1.7 Storleken (i km2) och den relativa storleken (i % av tätbebyggelsens sammanlagda areal) av offentliga parker och andra offentliga fritidsområden med LDEN-värden under 55 dB, oberoende av bullerkälla.

1.8 En sammanfattning av handlingsplanen, med redogörelse för alla relevanta aspekter enligt bilaga V. Denna sammanfattning skall inte vara längre än tio sidor.

2. FÖR STÖRRE VÄGAR, JÄRNVÄGSLINJER OCH FLYGPLATSER

2.1 En allmän beskrivning av vägen, järnvägslinjen eller flygplatsen: belägenhet, storlek och trafikflödesdata.

2.2 En redogörelse för omgivningen: tätbebyggelse, samhällen, landsbygd eller liknande, uppgifter om markanvändningen, typ av byggnader och deras användning samt andra bullerkällor.

2.3 Genomförda och pågående program för bullerbekämpning.

2.4 Beräknings- eller mätmetoder som tillämpats.

2.5 Om de preliminära metoderna enligt bilaga II tillämpas: det sammanlagda antalet människor (i hundratal) utanför tätbebyggelse som bor i de bostäder som utsätts för vart och ett av följande intervall av LDEN-värden i dB på en höjd av 4 m över marken och 2,0 ± 0,2 m framför den mest exponerade fasaden: 55-59, 60-64, 65-69, 70-74, 75-79, >79.

Dessutom skall det anges hur många personer i dessa olika kategorier som bor i bostäder med följande egenskaper:

- Särskild isolering mot bullret i fråga.

- En förhållandevis tyst fasad.

Det skall också anges hur många skolor och sjukhus som utsätts för vart och ett av ovan nämnda LDEN-intervall, och hur många elever och patienter som berörs.

Om gemensamma metoder enligt artikel 6.2 och bilaga II tillämpas skall ovan angivna intervall kompletteras med intervallet 50-54 dB.

2.6 Om de preliminära metoderna enligt bilaga II tillämpas: det sammanlagda antalet människor (i hundratal) utanför tätbebyggelse som bor i de bostäder som utsätts för vart och ett av följande intervall av LNIGHT-värden i dB vid den mest exponerade fasaden: 45-49, 50-54, 55-59, 60-64, 65-69, 70-74, >74.

Dessutom skall det anges hur många personer i dessa olika kategorier som bor i bostäder med följande egenskaper:

- Särskild isolering mot bullret i fråga.

- En förhållandevis tyst fasad.

Om gemensamma metoder enligt artikel 6.2 och bilaga II tillämpas skall ovan angivna intervall kompletteras med intervallet 40-44 dB.

2.7 Den sammanlagda arealen (i km2) som exponeras för LDEN-värden över 55, 65 respektive 75 dB. Dessutom skall det sammanlagda antalet bostäder (i hundratal) och människor (i hundratal) som befinner sig respektive bor i vart och ett av dessa områden anges. Dessa siffror skall inbegripa tätbebyggelse.

Gränslinjerna för de områden som utsätts för bullernivåer på 55 respektive 65 dB skall även visas på en eller flera kartor, där det dessutom skall synas var samhällen, städer och tätbebyggelser är belägna inom dessa områden.

2.8 En sammanfattning av handlingsplanen, med redogörelse för alla relevanta aspekter enligt bilaga V. Denna sammanfattning skall inte vara längre än tio sidor.

3. VÄGLEDNING

Kommissionen kommer att utarbeta ytterligare riktlinjer som omfattar kompletterande vägledning om hur dessa uppgifter skall presenteras.

FINANSIERINGSÖVERSIKT

1. Åtgärdens beteckning

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om bedömning och hantering av omgivningsbuller.

2. Berörda budgetposter

B4-3040

3. Rättslig grund

Artikel 175 i EG-fördraget

4. Beskrivning av åtgärden

4.1 Allmänt mål

På grundval av förslagen i grönboken om framtidens bullerpolitik (KOM(96) 540 slutlig), de positiva reaktionerna från Europaparlamentet på grönboken (EGT C 200/28, 30.6.1997, s. 28) och de positiva reaktionerna från mer än 200 andra berörda parter (däribland medlemsstater) har kommissionen utarbetat ett förslag som är tänkt att ligga till grund för ett effektivare och mer enhetligt tillvägagångssätt i gemenskapen i fråga om buller i närmiljö. Det föreslagna direktivet består av följande delar:

* Harmonisering av bullermått och bedömningsmetoder.

* Kartläggning av buller i tätbebyggelse och nära större vägar, järnvägslinjer och flygplatser.

* Handlingsplaner för en minskning av bullret i tätbebyggelse och nära större vägar, järnvägslinjer och flygplatser.

* Information till allmänheten.

* EU-databank innehållande uppgifter från bullerkartor och handlingsplaner; regelbundet offentliggörande av EU-översikter.

* Fastställande av gemensamma mål, strategier och åtgärder för att minska antalet personer som påverkas av omgivningsbuller.

Förbättring av bullerrelaterad EU-politik.

Enligt det föreslagna direktivet skall kommissionen

* offentliggöra information om ansvariga myndigheter, utvald tätbebyggelse och utvalda vägar, järnvägslinjer och flygplatser,

* samla in och bedöma sammanfattningarna av uppgifter från bullerkartor och handlingsplaner och offentliggöra resultaten vart femte år; den första rapporten skall offentliggöras inom fyra år och tre månader efter tidpunkten för direktivets ikraftträdande,

* tillhandahålla data (buller från flygplan, motorfordon, järnvägsfordon, olika typer av vägbana, spårtyper etc.) för de preliminära rekommenderade metoderna avseende transportbuller och för de slutligiltiga gemensamma metoderna samt förvalta tillhörande databanker,

* utveckla, uppdatera, förbättra och utvidga bedömningsmetoderna och föreslå konsekvensändringar av bilagorna,

* inrätta kvalitetssäkringsprogram för bedömningsmetoderna,

* lägga fram ett förslag för Europaparlamentet och rådet om 1) medel- och långsiktiga mål för minskningen av antalet personer som lider av buller, 2) strategier och åtgärder som är nödvändiga för att nå målen, 3) en strategi för skydd av förhållandevis tysta områden på landsbygden; det första förslaget skall läggas fram inom fem år efter tidpunkten för direktivets ikraftträdande; en översyn skall göras vart femte år,

* sammankalla till möten i tillsynskommittén,

lägga fram en utvärderingsrapport till Europaparlamentet och rådet vart femte år, med början 10 år efter tidpunkten för direktivets ikraftträdande.

4.2 Period som omfattas av åtgärden och bestämmelser om förnyelse

* Inom sex år efter tidpunkten för direktivets ikraftträdande skall kommissionen lägga fram en rapport till Europaparlamentet och rådet om strategierna och åtgärderna, som kan åtföljas av förslag om ändring av direktivet.

* En utvärderingsrapport är planerad till det sjunde året efter tidpunkten för direktivets ikraftträdande.

5. Klassificering av utgifter och inkomster

5.1 Icke-obligatoriska utgifter

5.2 Differentierade anslag

6. Typ av utgifter och inkomster

Utgifterna rör i huvudsak finansiering till 100 %.

7. Budgetkonsekvenser

7.1 Metod för att beräkna åtgärdens totala kostnad (samband mellan de enskilda kostnaderna och den totala kostnaden)

Utgifterna för kommissionen avser följande:

* Möten i styrkommittén och arbetsgrupperna.

* Offentliggörande av sammanfattande dokument från arbetsgrupperna.

* Studier för att främja arbetet i arbetsgrupperna.

* Riktlinjer för de tillfälliga rekommenderade metoderna och för insamling och offentliggörande av bullerdata för dessa metoder.

* Riktlinjer för de gemensamma beräkningsmetoderna och för datainsamling och offentliggörande och förvaltning av för ändamålet skapade databanker.

* Insamling och bedömning av uppgifter från bullerkartor och handlingsplaner samt offentliggörande av resultaten.

* Inrättande av ett kvalitetssäkringsprogram.

* Utarbetande av en rapport till Europaparlamentet och rådet om mål, strategier och åtgärder.

* Möten i den föreskrivande kommittén.

* Utvärdering av direktivet.

De icke-obligatoriska utgifterna omfattar följande:

* Utarbetande och offentliggörande av riktlinjer.

* Mandat till CEN för utarbetande av europeiska standarder för särskilda områden.

Kostnaderna för dessa åtgärder har beräknats enligt följande:

1) Styrkommittén: år 2000 ett möte till en kostnad av 7 000 euro; de följande åren två möten till en kostnad av 14 000 euro; Arbetsgrupperna: kostnaderna för fyra redan existerande arbetsgrupper bärs av andra generaldirektorat; anslagen för år 2000 för de resterande sex arbetsgrupperna är 13 000 euro, vilket ger utrymme för mindre än ett möte per arbetsgrupp. Detta är inte tillräckligt för att konkreta resultat skall kunna uppnås; i genomsnitt två möten förefaller vara rimligt; sex arbetsgrupper och tolv möten à 4 000 euro ger en kostnad på 48 000 euro; totalkostnaden för styrkommittén och arbetsgrupperna under åren n+1 och därefter blir därmed 62 000 euro.

2) Offentliggörande av sammanfattande dokument: dokumenten skall i huvudsak offentliggöras via Internet, utan externa kostnader. Därutöver kommer tryckt material att distribueras i begränsad omfattning, för vilket ett belopp på 10 000 euro är tillräckligt för de flesta år.

3) Studier till stöd för arbetsgruppernas arbete: merparten av den forskning som fordras för att utveckla bedömningsmetoderna och undersöka hälsoeffekter genomförs inom ramen för program som femte ramprogrammet för forskning och utveckling. Därutöver måste sammanställningar av befintlig sakkunskap och erfarenhet göras och de sammanfattande dokumenten utarbetas. DG Miljös budget för detta ändamål för år 2000 är 175 000 euro (vilket omfattar en studie av gräsklippare för arbetsgrupp 7). Med hänsyn till arbetsgruppernas behov (t.ex. för kostnadsnyttoanalyser och undersökningar avseende bullerkartor eller sambandet mellan faktiskt buller och upplevd störning) är dessa medel inte tillräckliga för de påföljande åren och den bör därför ökas till 300 000 euro de närmaste åren.

4) Utarbetande och offentliggörande av provisoriska beräkningsmetoder samt insamling och offentliggörande av data för dessa metoder skall påbörjas 2001 och vara färdigt ett år efter det att direktivet har antagits (2002 + 1 = 2003); för detta fordras cirka 100 000 euro per år.

5) Arbetet med riktlinjerna och databaserna för de slutgiltiga gemensamma metoderna kan inledas när det är fastställt hur dessa metoder skall se ut. Detta bör vara fallet år 2004. Sedan fordras det under cirka tre års tid en budget på mellan 500 000 och 1 000 000 euro för utarbetandet av riktlinjerna och för insamling och offentliggörande av mätdata från bullerkällor. Efter det första offentliggörandet av metoderna och databaserna kan budgeten minskas till 500 000 euro.

6) Insamlingen och bedömningen av uppgifter från bullerkartor och handlingsplaner inleds tre år efter det att direktivet har antagits, enligt planerna 2005. För detta fordras 100 000 euro per år.

7) Ett kvalitetssäkringsprogram måste inrättas för de slutgiltiga gemensamma metoderna; åtgärder bör inledas parallellt med punkt 5); 100 000 euro under två år förefaller vara tillräckligt.

8) Utarbetande av ett förslag om mål, strategier och åtgärder; kräver insatser av kommissionspersonal samt att resultaten av de sammanfattande dokumenten enligt punkterna 2 och 3 föreligger.

9) Möten i den föreskrivande kommittén; bör inledas utan dröjsmål efter det att direktivet har antagits: p.m.

10) Utvärdering av direktivet: inte före 2009; kostnader p.m.

7.2 Kostnadernas fördelning mellan åtgärdens olika delar

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (löpande priser)

>Plats för tabell>

7.3 Driftsutgifter för studier, experter etc. inom ramen för del B i budgeten

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (löpande priser)

>Plats för tabell>

7.4 Tidsplan över åtagande- och betalningsbemyndiganden

miljoner euro

>Plats för tabell>

8. Bestämmelser om bedrägeribekämpning

Kommissionens standardförfaranden för kontrakt för studier.

9. Analys av kostnadseffektivitet

9.1 Särskilda och kvantifierbara mål; Målgrupp

Erfarenheter i medlemsstaterna visar att man förmodligen kan få till stånd en väsentlig minskning i antalet personer som påverkas av buller och av ovan nämnda skador genom åtgärder som kostar mindre än 10 % av ovan nämnda skador. Sådana kostnader och vinster kan inte sättas i direkt samband med föreliggande direktiv eftersom de är beroende av nationella gränsvärden och nationell lagstiftning och av resultaten av framtida studier och diskussioner om EU:s mål, strategi och handlingsplan. Ett viktigt inslag i EU-strategin kommer att vara att förbättra den politik som rör bullerkällor. En sådan politik är i allmänhet betydligt mer kostnadseffektiv än en politik för att förhindra spridning av buller (bullerskärmar, fasadisolering, markanvändning).

Omkring 100 miljoner människor i EU störs av omgivningsbuller. Åtminstone 20 miljoner av dessa lider av allvarliga sömnstörningar och i många fall av olika bullerbetingade sjukdomar. Det föreslagna direktivet lägger grunden för ett effektivare och mer kostnadseffektivt tillvägagångssätt både på lokal, nationell och gemenskapsnivå. Hur stor minskning i antalet människor som påverkas av buller man kan få till stånd beror på nationell lagstiftning och demokratiska processer som följer av direktivet.

9.2 Skäl för åtgärden

Fastställandet av gränsvärden för omgivningsbuller förblir medlemsstaternas ansvar. Kostnaderna för gemenskapen begränsar sig till utveckling och uppdatering av gemensamma metoder, insamling och offentliggörande av data samt en bullerrelaterad politik. Den sistnämnda är redan genemskapens ansvar; medlemsstaterna är beroende av gemenskapens stöd för de första två punkterna.

Tillvägagångssättet liknar det som tillämpas för luftföroreningar: i direktiv 96/62/EG definieras ett tillvägagångssätt för förvaltningen av luftkvalitet som grundar sig på harmoniserade metoder, handlingsplaner och information till allmänheten [31]. Åtgärden är också mycket lik nationella åtgärder avseende omgivningsbuller som tillämpas i Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Italien, Nederländerna och Sverige.

[31] Direktiv 96/62/EG, EGT L 296, 21.11.1996, s. 55.

Vilka konkreta resultat direktivet leder till beror i stor utsträckning på fastställandet av gränsvärden och andra element i medlemsstaternas lagstiftning. De flesta medlemsstater har redan fastställt gränsvärden som gör åtgärder för att förbättra situationen nödvändiga. Man kan förvänta sig att dessa medlemsstater överför dessa gränsvärden till de nya bullermåtten. Övriga medlemsstater kommer förmodligen att välja liknande gränsvärden.

9.3 Uppföljning och utvärdering av åtgärden

Vart femte år skall kommissionen offentliggöra en översikt över hur bullret påverkar EU:s befolkning.

Inom sex år från tidpunkten för direktivets ikraftträdande skall kommissionen lägga fram ett förslag till Europaparlamentet och rådet om en minskning av antalet personer som påverkas av buller. Sifferuppgifterna kommer att följas upp genom utarbetande av bullerkartor, insamling av uppgifter från dessa kartor genom kommissionens försorg och genom tillämpning av dos-effekt-sambanden.

I artiklarna 10, 11 och 14 i förslaget beskrivs olika typer av utvärderingar. Gemensamt för dem är att de skall genomföras vart femte år.

10. Aministrativa utgifter (Avsnitt III, Del A i budgeten)

Den faktiska avsättningen av nödvändiga administrativa medel kommer att baseras på kommissionens årliga beslut om fördelning av medel, med hänsyn till vilket antal tjänster och vilka ytterligare medel som beviljas av den budgetansvariga myndigheten. På kort sikt finns inget behov av ytterligare personal.

10.1 Konsekvenser för antalet tjänster

>Plats för tabell>

10.2 Total budgetkonsekvens av ytterligare personal

euro

>Plats för tabell>

10.3 Ökning av administrativa utgifter till följd av åtgärden

euro

>Plats för tabell>

KONSEKVENSANALYS FÖRSLAGETS KONSEKVENSER FÖR FÖRETAG, SÄRSKILT SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

Beteckning på förslaget

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om bedömning och hantering av omgivningsbuller.

Dokumentets referensnummer

p.m.

Förslaget

1. Varför behövs det, med tanke på subsidiaritetsprincipen, gemenskapslagstiftning på detta område, och vilka är huvudmålen?

Det föreslagna direktivet rör följande EU-övergripande aspekter av bekämpning av omgivningsbuller: gemensamma bullermått, gemensamma bedömningsmetoder för bullerexponering, övervakning av buller i EU, utveckling av en EU-strategi för att förbättra situationen, utbyte av information inom EU samt lagstiftning om buller. Ett direktiv är en ändamålsenlig åtgärd för att se till att alla dessa aspekter omfattas. Det förblir medlemsstaternas ansvar att fastställa gränsvärden.

Utan handling finns det inget underlag för att minska antalet människor i EU vars hälsa påverkas (i storleksordningen 100 miljoner) eller för att minska den ekonomiska skadan på grund av omgivningsbuller (mellan 10 och 40 miljarder euro årligen).

Konsekvenser för företagen

2. Vilka påverkas av förslaget?

- Vilka sektorer?

Detta direktiv kommer i huvudsak att påverka ljudkonsultföretag och leverantörer av programvara för bullerkartläggning och mätutrustning. Omsättningen för dessa företag kan komma att öka med omkring 20 miljoner euro per år. Den största delen av kostnaderna kommer de offentliga myndigheterna att stå för, men flygplats- och järnvägsbolag kommer också att bära sin del.

Genom handlingsplanerna för tätbebyggelse och större vägar, järnvägslinjer och flygplatser kommer indirekt fler sektorer att beröras. Leverantörer av bullerväggar, tyst vägbeläggning och fasadljudisolering bör kunna förvänta sig en ökad efterfrågan.

I ett senare skede kan fastställandet av mål, strategier och åtgärder för EU enligt artikel 11 leda till i ytterligare lagstiftning som påverkar fler företag. Sådana konsekvenser bör dock inte sättas i samband med detta förslag.

- Hur stora är de företag som påverkas (vilken är de små och medelstora företagens andel)?

Detta förslag leder inte till någon diskriminering på grund av de påverkade företagens storlek.

- Är dessa företag belägna inom vissa geografiska områden inom gemenskapen?

Berörda företag återfinns i hela gemenskapen.

3. Vilka åtgärder måste företagen vidta för att följa förslaget?

De direkta konsekvenserna för företagen begränsar sig till privatiserade flygplatser, järnvägs- och motorvägsbolag, som skall tillhandahålla bullerkartor och handlingsplaner.

4. Vilka ekonomiska verkningar förväntas förslaget få

- för sysselsättningen?

Utarbetandet av bullerkartor och skyldigheten att upprätta handlingsplaner kommer att skapa ett litet antal arbetstillfällen vid de offentliga förvaltningarna, i konsultföretag och inom programvaruindustrin och mätutrustningsindustrin. Det får inga betydande effekter för andra företag.

- för investeringar och nyetablering av företag?

I de medlemsstater som för närvarande inte är särskilt aktiva på bullerskyddsområdet skulle nya företag kunna startas.

- för företagens konkurrenskraft?

Den direkta inverkan av förslaget på konkurrenskraften hos företag i EU är försumbar.

Det är också troligt att de långsiktiga indirekta effekterna i anslutning till de olika handlingsplanerna, strategierna och åtgärderna kommer att förändra den allmänna konkurrenssituationen för företag i EU på ett positivt sätt. Detta hänger samman med att många produkter blir allt mer miljövänliga och att nya produkter för bullerbekämpning utvecklas. För företag som inte kan följa med i denna utveckling kan detta däremot innebära minskad omsättning.

5. Innehåller förslaget åtgärder för att ta hänsyn till de små och medelstora företagens särskilda situation (inskränkningar eller skillnader i kraven, el. dyl.)?

Rådfrågade

6. Förteckning över organisationer som rådfrågats om förslaget och som fört fram särskilda synpunkter.

Förslaget har utarbetats inom ramen för en mycket öppen process där många organisationer, även branschorganisationer, har haft möjlighet att lämna synpunkter. Samrådet har i första hand skett genom styrkommittén för en politik för bekämpning av omgivningsbuller, där följande branschorganisationer är företrädda:

* ACI Europe (Airports Council International - Europe)

* AECMA (European Association of Aerospace Industries)

* IRU (International Road Union)

* ACEA (European Automobile Manufacturers Association)

* ORGALIME (Liaison Group of the European Mechanical, Electrical, Electronic and Metalworking Industries)

* EUROMOT (European Association of Internal Combustion Engine Manufacturers)

* CER (Community of European Railways)

* UIP (International Union of Private Wagons)

Även andra branscher, t.ex. programvarutillverkare och ljudkonsulter, har bidragit genom att utse experter till olika arbetsgrupper.

Alla dessa organisationer yttrade sig positivt om förslaget.