Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om gemenskapens stödåtgärder inom sysselsättningsområdet

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

1. Syfte

Syftet med detta förslag är att genomföra bestämmelserna i artikel 129 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, att skapa en rättslig grund för de utgifter som krävs för att kunna genomföra de föreskrivna insatserna och även att vidareutveckla insatserna för att stödja de nya inriktningarna av den sysselsättningsstrategi som antogs av Europeiska rådet i Lissabon.

2. Rättslig grund

Artikel 129 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

3. Motivering av utgifterna

Enligt artikel 129 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen har rådet behörighet att

"besluta om stödåtgärder för att främja samarbete mellan medlemsstaterna och stödja deras insatser på sysselsättningsområdet genom initiativ som syftar till att utveckla utbyte av information och beprövade erfarenheter, tillhandahålla jämförande analys och rådgivning, främja nyskapande tillvägagångssätt och utvärdera erfarenheter, särskilt med hjälp av pilotprojekt".

Detta är ett nödvändigt arbetsverktyg för att utveckla och stödja de europeiska sysselsättningsstrategin som föreskrivs i avdelningen om sysselsättning i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (artiklarna 125-130).

4. Den politiska ramen

Enligt artikel 2 i fördraget är en av gemenskapens uppgifter att främja en hög nivå när det gäller sysselsättning. I den nya avdelningen om sysselsättning i fördraget föreskrivs att medlemsstaterna och gemenskapen skall utarbeta en samordnad sysselsättningsstrategi och särskilt för att främja en kvalificerad, utbildad och anpassningsbar arbetskraft och en arbetsmarknad som är mottaglig för ekonomiska förändringar. I avdelningen fastställs att medlemsstaterna skall betrakta främjande av sysselsättningen som en fråga av gemensamt intresse och de skall inom rådet samordna sina åtgärder i detta hänseende. Gemenskapen skall bidra till en hög sysselsättningsnivå genom att uppmuntra samarbete mellan medlemsstaterna samt genom att stödja och, när det är nödvändigt, komplettera deras åtgärder. I fördraget fastställs att genomförandet av detta nya tillvägagångssätt kräver följande tre åtgärder:

- Målet att uppnå en hög sysselsättningsnivå skall beaktas när gemenskapens politik och verksamhet utformas och genomförs ("Införlivande av sysselsättningsperspektivet", artikel 127.2).

- Rådet skall varje år på förslag från kommissionen lägga fast riktlinjer som medlemsstaterna skall beakta i sin sysselsättningspolitik. Rådet skall också varje år granska genomförandet av medlemsstaternas sysselsättningspolitik, som skall utgöra utgångspunkten för en gemensam årsrapport från rådet och kommissionen om sysselsättningssituationen i gemenskapen och genomförandet av riktlinjerna. I förekommande fall kan rådet mot bakgrund av granskningen av riktlinjerna, på rekommendation av kommissionen, avge rekommendationer till medlemsstaterna ("Samordning av sysselsättningspolitiken", artikel 128).

- Rådet får besluta om stödåtgärder genom initiativ som syftar till att utveckla utbyte av information och beprövade metoder, tillhandahålla jämförande analys och rådgivning, främja nyskapande tillvägagångssätt och utvärdera erfarenheter, särskilt med hjälp av pilotprojekt (artikel 129).

Europeiska sysselsättningspolitiken omfattar samordning av medlemsstaternas sysselsättningspolitik på grundval av gemensamt avtalade sysselsättningsriktlinjer (Luxemburgprocessen), fortsättning och utveckling av en samordnad makroekonomisk politik och en effektiv inre marknad för att skapa grunden för en hållbar tillväxt, ny dynamik och förtroendeingivande förutsättningar i syfte att öka sysselsättningen. Strategin syftar också till att man på ett mer systematiskt sätt skall använda sig av all gemenskapspolitik för att stödja sysselsättningen både när det gäller rampolitik och stödpolitik [1].

[1] Europeiska rådets extra möte i Luxemburg om sysselsättning den 20-21 november 1997, ordförandeskapets slutsatser, nr 4-6.

Man håller för närvarande på att genomföra dessa bestämmelser. Sedan 1998 har riktlinjer för sysselsättningen antagits. Därmed sammanhängande rekommendationer antogs 1999. Kommissionen har redan överlämnat flera meddelanden om sysselsättningen inom annan gemenskapspolitik, vilka utgör grunden för ytterligare utveckling flera år framöver.

Europeiska rådet i Lissabon kom överens om ett nytt strategiskt mål för unionen. Den skall bli en konkurrenskraftig och dynamisk kunskapsbaserad ekonomi med möjlighet till hållbar ekonomiskt tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en ökad social sammanhållning. Denna nya strategi syftar till att ge unionen möjlighet att återinföra villkoren för full sysselsättning. Europeiska rådet samtyckte också till att hålla ett årligt toppmöte som ägnas ekonomiska och sociala frågor och bad att kommissionen skulle utarbeta en årlig sammanfattning för detta möte om framstegen mot det strategiska målet.

Detta förslag syftar till att bidra till att det strategiska mål som ställdes upp i Lissabon nås. Det bygger på de övriga aspekterna i fråga om genomförandet av avdelningen om sysselsättning samt på de erfarenheter som man fått av det arbete som utfördes enligt rådets beslut av 23 februari 1998 om gemenskapsverksamhet för analys, forskning och samarbete på sysselsättnings- och arbetsmarknadsområdet [2]. Förslaget inbegriper införlivande av lika möjligheter, vilket är en av de fyra pelarna i sysselsättningsstrategin.

[2] Rådets beslut 98/171/EG av den 23 februari 1998 om gemenskapsverksamhet för analys, forskning och samarbete på sysselsättnings- och arbetsmarknadsområdet, EGT L 63, volym 41, 4.3.1998, s. 26-28.

Genom detta förslag kommer kommissionen att främja denna nya utveckling av sysselsättningsstrategin.

5. Mål

Förslaget syftar särskilt till att främja samarbete mellan medlemsstaterna när det gäller analys, forskning och övervakning av arbetsmarknadspolitiken, att identifiera god praxis och främja utbyte och överföring av information och erfarenheter samt att föreskriva en aktiv informationspolitik inom detta område. Syftet med förslaget är inte att finansiera allmän forskning för vilken kommissionen har andra instrument.

6. Verksamhetsområden

* De sysselsättningsfrämjande åtgärderna kommer att underbygga ett mer strategiskt tillvägagångssätt när det gäller sysselsättningspolitiken i EU genom analys och utvärdering av faktorer som förklarar sysselsättningens utveckling, rampolitiska villkor, utvärdering av politiska alternativ och effekten av gemenskapspolitik och övergripande sysselsättningsåtgärder inom ramen för det avtalade politiska målet att öka sysselsättningsgraden och återinföra villkoren för full sysselsättning i en dynamisk och kunskapsbaserad ekonomi. Analysen kommer i största möjliga utsträckning att vara könsspecifik. Därvid kommer de sysselsättningsfrämjande åtgärderna att vara huvudverktygen för att skapa lika möjligheter inom sysselsättningsområdet.

* De sysselsättningsfrämjande åtgärderna kommer att finansiera verksamhet som är inriktad på att följa upp den europeiska sysselsättningsstrategin i medlemsstaterna. Med hjälp av sysselsättningsstrategin kan medlemsstaterna utvärdera sina nationella handlingsplaner på ett enhetligt och samordnat sätt. Europaparlamentet har visat intresse för dessa verksamheter. Ett särskilt utvärderingsförfarande kommer att vara slutfört på femårsdagen efter sysselsättningstoppmötet i Luxemburg (hösten 2002) i slutet av riktlinjernas första genomförandeperiod.

* De sysselsättningsfrämjande åtgärderna kommer att främja insamling och utbyte av erfarenheter mellan medlemsstater både när det gäller pelarna och enskilda riktlinjer, såsom definierats i de årliga sysselsättningsriktlinjerna för medlemsstaterna. Utbyte av detta slag kommer att främja ett ökat samarbete mellan medlemsstater när det gäller att utveckla sin egen sysselsättningspolitik mot bakgrund av de lärdomar som dragits.

* De sysselsättningsfrämjande åtgärderna kommer att finansiera tekniskt och vetenskapligt arbete som behövs för att utveckla gemensamma indikatorer, förbättra statistik, fastställande av referensvärden för resultaten (s.k. benchmarking) och utbyte av information om de bästa lösningarna, eftersom detta är mer kostnadseffektivt att genomföra på gemenskapsnivå istället för på medlemsstatsnivå. Detta arbete skulle utföras i nära samarbete med Eurostat. Det skulle t.ex. kunna bidra till finansieringen av specialundersökningar av antal personer som blir arbetslösa eller undersökningen av fortbildning på yrkesutbildningsområdet.

* De sysselsättningsfrämjande åtgärderna kommer att finansiera framtidsinriktad analys inom politikområden som är viktiga för kommissionen och medlemsstaterna när det gäller att på förhand utveckla Europeiska sysselsättningsstrategin genom framtidsanalyser, nya forskningsområden och beakta gemenskapspolitikens sysselsättningseffekt. De kommer särskilt att fokusera på det ökade behovet efter slutsatserna från Lissabon av en mer djupgående analys på unionsnivå av att skapa fler och bättre arbetstillfällen i den kunskapsbaserade ekonomin. En sådan analys kommer också att fokusera på de utmaningar som en kunskapsbaserad ekonomi innebär för kompetensutveckling och livslångt lärande. De kommer också att analysera utvecklingen och politiken inom sektorer när det gäller att utveckla tjänstesektorn och att säkerställa kvaliteten på de skapade arbetstillfällena. Dessutom kan denna framtidsforskning komma att inbegripa politisk utveckling i samband med t.ex. personkategorier (äldre arbetstagare, flyktingar, funktionshindrade eller andra utsatta grupper), specifika sektorer (kultur, miljö) eller särskilda sysselsättningsaspekter (lokal utveckling, små och medelstora företag, den tredje sektorn, sysselsättningseffekten på bestämmelserna om hälsa och säkerhet). De kan också uttryckligen omfatta sysselsättningsdimensionen för externa förbindelser och utvidgningen.

* Arbetsmarknadens parter kommer att delta i olika åtgärder inom sitt eget behörighetsområde, särskilt inom ramen för pelaren om anpassningsförmåga. Arbetsmarknadens parter har på grund av sin organisationsstruktur goda möjligheter att samla in information på ett kostnadseffektivt sätt till förmån för identifiering av den bästa praxisen och för främjande av utbyte och överföring av information och erfarenheter. Detta skulle kunna inbegripa organisation av eller deltagande i internationella evenemang om prioriterade frågor eller allmänt viktiga frågor.

* Detta program kommer att kompletteras av resultaten från andra gemenskapsinitiativ, som kommer att användas som ett viktigt bidrag till åtgärden under detta program. Resultaten av detta program kan utnyttjas i andra gemenskapsinitiativ. Lämplig samverkan med andra program, som t.ex. programmet om social integration och ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration, kommer att säkerställas.

* De sysselsättningsfrämjande åtgärderna skulle kunna inbegripa experimentell forskning, t.ex. pilotprojekt och demonstrationsprojekt, eftersom dessa klart kunde finansieras enligt artikel 129 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Motsvarande projekt finansieras genom artikel 6 i förordningen om Europeiska socialfonden [3] och för att undvika överlappning omfattas dessa inte av de sysselsättningsfrämjande åtgärderna.

[3] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1784/1999 av den 12 juli 1999 om Europeiska socialfonden, EGT L 213, volym 42, 13.8.1999, s. 5-8.

7. Resultat

Spridning till medlemsstaterna och en större publik kommer att inbegripa

* att arbetsdokument läggs fram för att ge information till diskussionsdeltagarna, t.ex. i Sysselsättningskommittén,

* publikationer, särskilt rapporter i serien Sysselsättningen i Europa,

* rapporter som överlämnas till rådet och kommissionen, särskilt den gemensamma sysselsättningsrapporten,

* nationella seminarier, t.ex. för att förbereda de nationella handlingsplanerna,

* åtgärder för att förbättra användningen av Internetresurser för spridning av resultaten och för programåtgärder inbegripet att bättre utnyttja webbpublicering, seminarier och diskussioner på Internet samt spridning i öppna forum,

* åtgärder såsom seminarier om sysselsättningspolitik eller anordnande av viktiga internationella evenemang om prioriterade frågor eller allmänt viktiga frågor.

8. Förfaranden

Identifieringen och urvalet av sysselsättningsfrämjande åtgärder kommer att ske efter ett politiskt styrt tillvägagångssätt. Detta kommer att hjälpa kommissionen och Sysselsättningskommittén i uppföljningen av sysselsättningspolitiken på både nationell nivå och på gemenskapsnivå, såsom det föreskrivs i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

* De sysselsättningsfrämjande åtgärderna kommer endast att omfatta transnationella åtgärder med en betydande överföringspotential. De kommer inte att stödja enskilda lokala eller nationella projekt.

* Bidragsmottagarna kommer att vara akademiska institutioner eller forskningsinstitut, rådgivande organ, arbetsmarknadens parter, projektansvariga, icke-statliga organisationer osv. samt lokala, regionala eller nationella myndigheter.

* Programmet kommer inte att kräva ett allmänt kontor för tekniskt stöd för hela programmet, även om det kan behövas tekniskt stöd vid genomförandet av specifika programuppgifter.

* Åtagandeförfaranden kommer att styras av bestämmelserna i budgetförordningen av den 21 december 1977 [4] för Europeiska gemenskapernas allmänna budget. Hela spektrumet av möjligheter kommer att användas i enlighet med det berörda projektets specifika karaktär. Bidrag för forskning och konferenser kommer att beviljas inom ramen för öppna förslagsinfordringar.

[4] EGT L 356, 31.12.1977, s. 1. Senast ändrad genom rådets förordningar (EG, Euratom, EKSG), 2333/95, 2334/95 och 2335/95 av den 18 september 1995 (EGT L 240, 7.10.1995, s. 1, 9 respektive 12).

* De nödvändiga interna resurserna har uppskattats till tre heltidsekvivalenter av lönegrad A, två av lönegrad B och en av lönegrad C.

* De sysselsättningsfrämjande projekten kommer att påbörjas på en fortlöpande, årlig basis.

* Kandidatländer kommer att kunna delta i de sysselsättningsfrämjande åtgärderna.

* En förhandsutvärdering kommer att göras i enlighet med de riktlinjer som kommissionen kommer att ge särskilt när det gäller att identifiera mätbara mål i enlighet med programmålen. En utvärdering i efterhand för att bedöma effekten av programmet skulle beaktas i budgeten liksom en utvärdering efter halva tiden.

* Kommissionen och medlemsstaterna bör tillsammans fastställa prioriteringarna för de sysselsättningsfrämjande åtgärderna. En rådgivande kommitté med lämpliga kontakter med Sysselsättningskommittén kommer att inrättas i detta syfte. I åtgärderna kommer man att beakta resultaten av den gemensamma uppföljningen av hur den europeiska sysselsättningsstrategin framskrider, särskilt den årliga gemensamma sysselsättningsrapporten och sysselsättningsriktlinjerna, samt resultaten av det fleråriga arbetet med att införliva sysselsättningsperspektivet i gemenskapspolitiken.

* Kommissionen kommer att ansvara för planering, administration och övervakning av de sysselsättningsfrämjande åtgärderna.

* Ett förslag från kommissionen till ett beslut i enlighet med dessa riktlinjer är bifogat. Det bör träda i kraft den januari 2001.

9. Budget

Det har lagts fram ett förslag till att de sysselsättningsfrämjande åtgärderna skall stödjas med totalt 55 miljoner euro under femårsperioden 2001-2005. Ett belopp på 15 miljoner euro skulle beviljas för 2001 och 10 miljoner euro per år för vart och ett av de fyra följande åren.

2000/0195 (COD)

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om gemenskapens stödåtgärder inom sysselsättningsområdet

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 129 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag [5],

[5] EGT C

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande [6],

[6] EGT C

med beaktande av Regionkommitténs yttrande [7],

[7] EGT C

i enlighet med det förfarande som avses i artikel 251 i fördraget [8], och

[8] EGT C

av följande skäl:

(1) Enligt artikel 3 i fördraget skall gemenskapens verksamhet innefatta främjande av samordning av medlemsstaternas sysselsättningspolitik i syfte att göra den mer effektiv genom att utveckla en samordnad sysselsättningsstrategi.

(2) I avdelning VIII i fördraget, och särskilt artikel 127 i detta, föreskrivs att gemenskapen skall komplettera medlemsstaternas åtgärder när det är nödvändigt och att målet att uppnå en hög sysselsättningsnivå skall beaktas när gemenskapens politik och verksamhet utformas och genomförs.

(3) I avdelning VIII i fördraget, och särskilt artikel 128 i detta, föreskrivs de förfaranden genom vilka medlemsstaterna och gemenskapen skall arbeta för att utveckla en samordnad sysselsättningsstrategi och särskilt för att främja en kvalificerad, utbildad och anpassningsbar arbetskraft och en arbetsmarknad som är mottaglig för ekonomiska förändringar. Det föreskrivs bland annat att rådet antar riktlinjer för att uppnå målet att utarbeta en samordnad sysselsättningsstrategi och att rådet får ge medlemsstaterna rekommendationer samt att rådet och kommissionen utarbetar en gemensam årsrapport till Europeiska rådet om sysselsättningssituationen.

(4) Vid Europeiska rådets extra möte i Luxemburg om sysselsättning den 20-21 november 1997 lades en övergripande sysselsättningsstrategi fram, nämligen Europeiska sysselsättningsstrategin, som omfattar en samordning av medlemsstaternas sysselsättningspolitik på grundval av gemensamt avtalade sysselsättningsriktlinjer (Luxemburgprocessen), fortsättning och utveckling av en samordnad makroekonomisk politik och en effektiv inre marknad för att skapa grunden för en hållbar tillväxt, ny dynamik och förtroendeingivande förutsättningar i syfte att öka sysselsättningen. Strategin syftar också till att man på ett mer systematiskt sätt skall använda sig av all gemenskapspolitik för att stödja sysselsättningen både när det gäller rampolitik och stödpolitik.

(5) Europeiska rådet i Lissabon kom överens om ett nytt strategiskt mål för unionen för att bygga en konkurrenskraftig och dynamisk kunskapsbaserad ekonomi med möjlighet till hållbar ekonomiskt tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning och på så sätt åter skapa villkor för full sysselsättning. Vad gäller detta ställde Europeiska rådet i Lissabon upp nya mål och referensvärden (s.k. benchmarking) som skall ingå i en ny öppen samordningsmetod på alla nivåer samtidigt som Europeiska rådet får en mer vägledande och samordnande roll för att säkerställa att framstegen följs upp mer effektivt. Europeiska rådet efterlyste dessutom att granskningen efter halva tiden av Luxemburgprocessen bör ge ny stimulans genom att riktlinjerna utökas med mer konkreta mål med närmare anknytning till andra relevanta politikområden.

(6) Enligt artikel 129 får rådet besluta om stödåtgärder för att främja samarbete mellan medlemsstaterna och stödja deras insatser på sysselsättningsområdet genom initiativ som syftar till att utveckla utbyte av information och beprövade metoder, tillhandahålla jämförande analys och rådgivning, främja nyskapande tillvägagångssätt och utvärdera erfarenheter, särskilt med hjälp av pilotprojekt.

(7) Europaparlamentet har tidigare gett ett starkt stöd till gemenskapsverksamhet som stöder sysselsättning.

(8) Europeiska rådet har beslutat att jämförbar och tillförlitlig statistik och indikatorer inom sysselsättningsområdet och på arbetsmarknaden bör definieras och samlas in.

(9) Genom rådets beslut 2000/98/EG av den 24 januari 2000 inrättades Sysselsättningskommittén på grundval av artikel 130 i fördraget för att främja samarbete mellan medlemsstaterna på sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitikens område [9].

[9] EGT L 29, 4.2.2000, s. 21-22.

(10) Ett finansiellt referensbelopp har tagits med i detta beslut utan att det påverkar budgetmyndighetens befogenheter enligt fördraget.

(11) Rådets beslut 98/171/EG av den 23 februari 1998 om gemenskapsverksamhet för analys, forskning och samarbete på sysselsättnings- och arbetsmarknadsområdet som för närvarande säkerställer sådan verksamhet kommer att upphöra att gälla den 31 december 2000 [10].

[10] EGT L 63, 4.3.1998, s. 26-28.

(12) Detta beslut skall säkerställa att verksamhet som påbörjats på grundval av rådets beslut 98/171/EG fortsätter och utvecklas.

(13) Enligt artikel 2 i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter [11], skall åtgärder för genomförande av detta beslut antas genom det rådgivande förfarande som föreskrivs i artikel 3 i det beslutet.

[11] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 (Inrättande av en gemenskapsverksamhet)

1. En gemenskapsverksamhet för analys, forskning och samarbete mellan medlemsstaterna på sysselsättnings- och arbetsmarknadsområdet skall genomföras under perioden 1 januari 2000-31 december 2005.

2. Dessa verksamheter skall bidra till att utveckla en samordnad strategi till förmån för sysselsättningen genom att analysera, följa upp och stödja medlemsstaternas insatser samtidigt som medlemsstaternas ansvar i fråga om detta respekteras.

Artikel 2 (Mål)

1. De verksamheter som det hänvisas till i detta beslut är sådana som har ett direkt samband med genomförandet av avdelningen om sysselsättning i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Deras huvuduppgift är att utveckla, planera, övervaka, följa upp och utvärdera Europeiska sysselsättningsstrategin med en stark betoning på framtiden.

2. Förslaget syftar särskilt till att främja samarbete mellan medlemsstaterna när det gäller analys, forskning och övervakning av arbetsmarknadspolitiken, att identifiera god praxis och främja utbyte och överföring av information och erfarenheter, att utveckla tillvägagångssättet och innehållet i den europeiska sysselsättningsstrategin och att föreskriva en aktiv informationspolitik inom detta område.

Artikel 3 (Gemenskapsåtgärder)

1. För att de mål som nämns i artikel 2 skall uppnås kommer gemenskapsåtgärderna att omfatta följande verksamheter:

1) Verksamhet som inom ramen för det avtalade politiska målet att öka sysselsättningsgraden och underbygga ett mer strategiskt tillvägagångssätt när det gäller sysselsättningspolitiken i EU genom analys och utvärdering av sysselsättningens utveckling, rampolitiska villkor, utvärdering av politiska alternativ och effekten av gemenskapspolitik. Analysen kommer i största möjliga utsträckning att vara könsspecifik.

2) Verksamhet som syftar till att stödja medlemsstaternas utvärdering av sina nationella handlingsplaner på ett enhetligt och samordnat sätt. Ett särskilt utvärderingsförfarande kommer att vara slutfört på femårsdagen efter sysselsättningstoppmötet i Luxemburg i slutet av riktlinjernas första genomförandeperiod.

3) Verksamhet som syftar till sammanföring och utbyte av erfarenheter i medlemsstaterna både när det gäller pelarna och de enskilda riktlinjerna såsom definierats i de årliga sysselsättningsriktlinjerna för medlemsstaterna. En ökning av detta samarbete kommer att hjälpa medlemsstaterna att utveckla deras sysselsättningspolitik mot bakgrund av de lärdomar som dragits.

4) Verksamhet som är inriktad på att följa upp den europeiska sysselsättningsstrategin i medlemsstaterna, särskilt genom Europeiska observationsorganet för sysselsättning.

5) Tekniskt och vetenskapligt arbete som behövs för att utveckla gemensamma indikatorer, förbättra och komplettera statistik, fastställande av referensvärden för resultaten (s.k. benchmarking) och utbyte av information om de bästa lösningarna, eftersom detta är mer kostnadseffektivt att genomföra på gemenskapsnivå istället för på medlemsstatsnivå.

6) Framtidsinriktad analys inom politikområden som är viktiga för kommissionen och medlemsstaterna när det gäller att i förväg utveckla EES genom framtidsanalyser, nya forskningsområden och beakta gemenskapspolitikens sysselsättningseffekt.

7) Verksamhet som stöder den möjlighet som Europeiska unionens ordförandeskap har att särskilt fokusera på prioriterade frågor i strategin, särskilda evenemang som är av stor vikt på internationell nivå eller som är av allmänt intresse för unionen och medlemsstaterna.

2. När åtgärderna enligt punkt 1 genomförs, skall kommissionen beakta tillgängliga statistiska uppgifter, studier och insatser från andra internationella organisationer, t.ex. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och Internationella arbetsorganisationen (ILO).

Artikel 4 (Resultat)

Resultatet av den verksamhet som nämns i artikel 3 kommer att variera beroende på typen av verksamhet. Det kommer att utgöras av rapporten Sysselsättningen i Europa och andra publikationer, arbetsdokument, rapporter som skall överlämnas till rådet och kommissionen, särskilt den gemensamma sysselsättningsrapporten, nationella seminarier för att t.ex. förbereda de nationella handlingsplanerna, seminarier om sysselsättningspolitik eller anordnande av viktiga internationella evenemang om prioriterade frågor eller allmänt viktiga frågor. Internetresurser kommer att utnyttjas i större utsträckning för spridning av resultat (webbpublicering, diskussioner och seminarier på Internet) och som ett verktyg för att främja samarbete och informationsutbyte.

Artikel 5 (Överensstämmelse och komplementaritet)

Kommissionen skall säkerställa att de åtgärder som genomförs enligt detta beslut är samstämmiga och kompletterar övriga relevanta gemenskapsprogram och gemenskapsinitiativ (som t.ex. programmet om social integration och ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration). Resultaten av andra gemenskapsinitiativ bör beaktas i verksamhet som detta beslut gäller. Resultat av verksamhet som nämns i detta beslut skulle kunna användas i andra gemenskapsinitiativ.

Artikel 6 (Andra länders deltagande) [elarg]

1. Verksamheterna skall stå öppna för

- länderna i det europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

- kandidatländerna i Central- och Östeuropa i enlighet med villkoren i Europaavtalen, tilläggsprotokollen till dessa avtal och respektive associeringsråds beslut,

- Cypern, Malta och Turkiet på grundval av de bilaterala avtal som kommer att slutas med dessa länder,

- andra Medelhavsländer inom ramen för Europeiska unionens kontakter med dessa länder.

2. Kostnaderna för deltagande enligt punkt 1 skall bäras antingen av de berörda länderna eller med hjälp av anslag under den rubrik i gemenskapens budget som gäller genomförande av samarbets-, associerings- eller partnerskapsavtal med dessa länder inom berörda områden.

Artikel 7 (Genomförande)

1. Kommissionens skall genomföra denna verksamhet i överensstämmelse med detta beslut.

2. Kommissionen skall bistås av en rådgivande kommitté som består av medlemsstaternas företrädare och som har kommissionens företrädare som ordförande (i det följande "kommittén").

3. När det hänvisas till denna punkt, skall det rådgivande förfarande som föreskrivs i artikel 3 i rådets beslut 1999/468/EG tillämpas i överensstämmelse med artikel 7.3 och artikel 8.

4. Kommissionens företrädare skall särskilt rådgöra med kommittén när det gäller

- allmänna riktlinjer för genomförandet av programmet,

- årlig budget och fördelning av anslag mellan de olika åtgärderna,

- årlig arbetsplan för genomförandet av programmets åtgärder och kommissionens förslag till urvalskriterier för ekonomiskt stöd.

5. För att säkerställa att detta program överensstämmer och kompletterar övriga åtgärder som nämns i artikel 5, skall kommissionen regelbundet informera kommittén om övrig relevant gemenskapsverksamhet. Vid behov skall kommissionen inrätta regelbundet och strukturerat samarbete mellan denna kommitté och kommittéer för övrig relevant politik och övriga relevanta instrument och åtgärder.

Artikel 8 (Upprättande av kontakter)

Kommissionen skall upprätta de nödvändiga kontakterna med kommittén för sysselsättning och med arbetsmarknadens parter inom ramen för den verksamhet som avses med detta beslut.

Kommissionen skall informera arbetsmarknadens parter i Europa på deras begäran om resultaten av dess genomförandeåtgärder.

Artikel 9 (Finansiering)

1. Det finansiella referensbeloppet för genomförande av de gemenskapsverksamheter som avses med detta beslut skall vara 55 miljoner euro för tiden 1 januari 2001-31 december 2005.

2. De årliga anslagen skall godkännas av budgetmyndigheten inom ramen för budgetplanen.

3. Kommissionen kan dra nytta av tekniskt och/eller administrativt stöd, som är till fördel både för kommissionen och bidragsmottagarna, samt av stödutgifter.

Artikel 10 (Information och rapporter)

1. Kommissionen skall fastställa resultatindikatorer för verksamheterna, övervaka att delmål uppnås och genomföra oberoende utvärderingar under det tredje året (efter halva tiden) och i ett tidigt skede under programmets sista år (i efterhand). I utvärderingarna skall särskilt bedömas den uppnådda effekten och hur effektivt resurserna har utnyttjats samt ge beslutsliknande rekommendationer för ändring och eventuellt förlängning av programmet.

2. Kommissionen skall se till att resultaten av de genomförda verksamheterna och utvärderingsrapporterna är allmänt tillgängliga.

3. Mot bakgrund av utvärderingarna kan kommissionen föreslå att programmet förlängs.

4. Kommissionen skall till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén senast 31 december 2003 lämna en interimsrapport om resultaten av denna verksamhet, samt en slutrapport senast 31 december 2006. Dessa rapporter skall innehålla uppgifter om gemenskapsfinansiering inom ramen för programmet och om överensstämmelse och komplementaritet med övriga relevanta program, verksamheter och initiativ samt de relevanta utvärderingsresultaten.

Artikel 11 (Offentliggörande)

Detta beslut skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT

1. Åtgärdens rubrik

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om gemenskapens stödåtgärder inom sysselsättningsområdet

2. Berörd(a) budgetpost(er)

B5-5020 Sysselsättning och arbetsmarknad

B5-502A Sysselsättning och arbetsmarknad - administrativa kostnader

3. Rättslig grund

Artikel 129 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

4. Beskrivning av åtgärden

4.1. Allmänt syfte

Gemenskapens stödåtgärder inom sysselsättningsområdet kommer att omfatta verksamheter med direkt anknytning till genomförandet av avdelningen om sysselsättning i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Huvuduppgiften är att utveckla, planera, övervaka, följa upp och utvärdera den europeiska sysselsättningsstrategin med en stark framtidsinriktning. Förslaget syftar särskilt till att främja samarbete mellan medlemsstaterna när det gäller analys, forskning och övervakning av arbetsmarknadspolitiken, att identifiera god praxis och främja utbyte och överföring av information och erfarenheter, att utveckla tillvägagångssättet och innehållet i den europeiska sysselsättningsstrategin och att föreskriva en aktiv informationspolitik inom detta område.

Dessa verksamheter skulle vara en fortsättning på de verksamheter som inletts på grundval av rådets beslut 98/171/EG av den 23 februari 1998 om gemenskapsverksamhet för analys, forskning och samarbete på sysselsättnings- och arbetsmarknadsområdet. Detta beslut utgör grundvalen för sådan verksamhet fram till den 31 december 2000.

4.2. Period som omfattas av åtgärden och bestämmelser om förnyelse eller förlängning

Fr.o.m. den 1 januari 2001 t.o.m. den 31 december 2005.

5. Klassificering av utgifter och inkomster

5.1. Icke-obligatoriska utgifter

5.2. Differentierade anslag

6. Typ av utgifter och inkomster

- Avtal om undersökningar, tjänster, expertmöten, konferenser och seminarier, liksom för utgifter för publicering och spridning.

- Bidrag mindre än 75 % av den totala kostnaden för gemensam finansiering med andra källor inom den offentliga och/eller privata sektorn.

7. Budgetkonsekvenser

7.1. Metod för att beräkna åtgärdens totala kostnad (samband mellan de enskilda kostnaderna och den totala kostnaden)

Beräkningar har gjorts med utgångspunkt i tidigare erfarenheter och framför allt anslagen i budgetpost B5-5020 under perioden 1998-2000. De tar hänsyn till de nya behov som härrör från avdelning VIII i fördraget. Budgetposternas utvecklingstendenser presenteras endast som vägledning (och står i överensstämmelse med det tak som fastslagits under rubrik 3 i de finansiella prognoserna).

Fördelning av budgeten för 2001, i miljoner euro (löpande priser)

>Plats för tabell>

Totala driftskostnader i miljoner euro (löpande priser)

>Plats för tabell>

7.2 Kostnadernas fördelning mellan åtgärdens olika delar (rubrik B5-502)

Kostnadernas fördelning nedan utgår från utgifter som anges i artikel 3.1 i förslaget till rådets beslut. I varje punkt nedan anges noggrant vilken punkt i artikeln som avses.

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (löpande priser)

>Plats för tabell>

Ytterligare uppgifter:

Punkt 1: Grundar sig på kostnader om 500 000 euro per år för utarbetande av rapporten Sysselsättningen i Europa och tre eller fyra undersökningar per år på 200 000 euro per undersökning.

Punkt 2: Består av ekonomiskt bidrag till medlemsstaterna för att hjälpa dem att utvärdera sina nationella handlingsplaner på ett enhetligt och samordnat sätt. För huvudutvärderingen under den första perioden (1997-2002) av genomförandet av sysselsättningsriktlinjerna 2001-2001 har ett belopp på 7,6 miljoner euro anslagits. För de påföljande åren har ett fortlöpande bidrag på 0,8 miljoner per år beräknats.

Punkt 4: Utgörs huvudsakligen av samarbete med Eurostat. Ett ytterligare årligt anslag på 800 000 euro beräknas för 2003-2005 för att utarbeta nya undersökningsmetoder (arbetskraftskostnadsundersökning, undersökning om inkomststrukturer, arbetskraftsmoduler, undersökning om efterfrågan på arbetskraft).

Punkt 5: I stort sett inom ramen för införlivande av sysselsättning i gemenskapspolitiken (tillämpning av artikel 127 b i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Punkt 6: Beräknat bidrag till fyra konferenser - 150 000 euro för varje konferens. 200 000 euro för andra viktiga evenemang. Två evenemang om offentliga arbetsförmedlingar får 150 000 euro var. Ett viktigt evenemang inom ramen för granskningen av sysselsättningsstrategins första genomförandeperiod 2001 får 200 000 euro.

Punkt 7: Grundas på den nuvarande kostnadsnivån för publikation av de ovan nämnda projekten (inbegripet redigering, grafisk formgivning, förberedelse av överföring till nätet).

7.3. Tekniskt och/eller administrativt stöd och stödutgifter (rubrik B5-502A)

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (löpande priser)

>Plats för tabell>

7.4. Tidsplan för åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden

Betalningsbemyndiganden i miljoner euro (löpande priser)

>Plats för tabell>

8. Åtgärder för bedrägeribekämpning

Alla åtgärder som beviljas bidrag kommer att granskas av ansvariga enheter i förväg, löpande och när åtgärden är avslutad. Granskningen kommer att gälla kvalitet och kostnadseffektivitet. Utöver denna granskning utför kommissionens ekonomiavdelningar och Revisionsrätten sitt arbete vilket inbegriper kontrollbesök på fältet. De dokument som avtalsmässigt binder kommissionen och betalningsmottagarna innehåller bestämmelser om bedrägeribekämpning för att säkerställa att de ekonomiska bidragen från gemenskapen används på ett korrekt sätt.

9. Analys av kostnadseffektiviteten

Följande frågor gäller endast den budgetpost som har inrättats i enlighet med detta beslut. Observeras bör att ett antal verksamheter kommer att stödjas för att komplettera andra program, framförallt de som berör Europeiska socialfonden, andra gemenskapsinitiativ (Equal, och artikel 13) samt i samband med det femte ramprogrammet för forskning och utveckling.

Med beaktande av de begränsade ekonomiska resurserna kommer de verksamheter som skall främjas enligt dessa bestämmelser att inbegripa både tillämpning av principerna för analys av kostnadseffektivitet och ett strängt urvalsförfarande för verksamheterna för att skapa en avsevärd multiplikatoreffekt och ett stort mervärde

9.1. Särskilda och kvantifierade mål - målgrupp

De sysselsättningsfrämjande åtgärderna kommer att omfatta verksamheter med direkt anknytning till genomförandet av avdelningen om sysselsättning i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, och kommer att bidra till planering, övervakning, uppföljning och utvärdering av den europeiska sysselsättningsstrategin. För att säkerställa den pågående utvecklingen av sysselsättningsstrategin är det viktigt att upprätthålla dess framåtblickande dimension. De sysselsättningsfrämjande åtgärderna skall inte finansiera allmän forskning för vilken kommissionen har andra instrument.

Förslaget syftar särskilt till att främja samarbete mellan medlemsstaterna när det gäller analys, forskning och övervakning av arbetsmarknadspolitiken, att identifiera god praxis och främja utbyte och överföring av information och erfarenheter, att utveckla tillvägagångssättet och innehållet i den europeiska sysselsättningsstrategin och att föreskriva en aktiv informationspolitik inom detta område.

Mottagarna av gemenskapens ekonomiska bidrag kommer att vara akademiska institutioner eller forskningsanstalter, rådgivande organ, arbetsmarknadens parter, projektansvariga, icke-statliga organisationer, lokala, regionala och nationella myndigheter osv. Dessa verksamheters slutanvändare kommer att vara kommissionen och medlemsstaterna samt (för material som distribueras) allmänheten.

9.2. Skäl för åtgärden

Enligt artikel 129 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen har rådet behörighet att

"besluta om stödåtgärder för att främja samarbete mellan medlemsstaterna och stödja deras insatser på sysselsättningsområdet genom initiativ som syftar till att utveckla utbyte av information och beprövade erfarenheter, tillhandahålla jämförande analys och rådgivning, främja nyskapande tillvägagångssätt och utvärdera erfarenheter, särskilt med hjälp av pilotprojekt".

Detta är ett nödvändigt arbetsverktyg för att utveckla och stödja den gemensamma sysselsättningsstrategin som föreskrivs i avdelningen om sysselsättning i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (artiklarna 125-130). Det kommer att handla om verksamheter med ett klart mervärde för verksamheter på gemenskapsnivå och sålunda komplettera befintliga verksamheter i medlemsstaterna.

Detta programmet utgörs i huvudsak av analys, undersökning och identifiering samt utbyte av god praxis, men det kommer också att utnyttja andra observationsverktyg. Framförallt resultaten av andra gemenskapsinitiativ kommer att användas som ett viktigt bidrag till de verksamheter som genomförs. Resultaten av detta program kan utnyttjas i andra gemenskapsinitiativ.

De sysselsättningsfrämjande åtgärderna skulle kunna inbegripa experimentell forskning, eftersom dessa klart kunde finansieras enligt artikel 129 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Motsvarande projekt finansieras dock genom artikel 6 i förordningen om Europeiska socialfonden och för att undvika överlappning omfattas dessa pilot- och försöksprojekt inte av de sysselsättningsfrämjande åtgärderna.

9.3. Uppföljning och utvärdering av åtgärden

På grund av programmets karaktär har uppföljnings- och utvärderingsfunktionerna införlivats i verksamheterna för att kunna vara till största möjliga nytta. När det gäller utvärderingen av åtgärderna kommer man att gå till väga på två sätt:

- En effektivitetsanalys för att jämföra varje verksamhets resultat med dess mål.

- En konsekvensanalys för att fastställa vilken effekt åtgärderna har fått, särskilt när det gäller utveckling av strategier.

En extern utvärderare kommer att genomföra en utvärdering av hela programmet efter halva tiden och efter att programmet slutförts.

Kommissionen skall till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén senast 31 december 2003 lämna en interimsrapport om resultaten av denna verksamhet, samt en slutrapport senast 31 december 2006.

10. Administrativa utgifter (Avsnitt III Del A i budgeten)

Mobiliseringen av nödvändiga administrativa och mänskliga resurser skall täckas av de anslag som redan beviljats den ansvariga ledningen.

10.1. Konsekvenser för antalet tjänster

>Plats för tabell>

10.2. Total budgetkonsekvens när det gäller personal

>Plats för tabell>

10.3. Ökning av andra administrativa utgifter till följd av åtgärden, särskilt kostnader i samband med kommitté- och expertmöten

Administrationen av verksamheterna och användningen av deras resultat säkerställs av personalen vid direktorat A på generaldirektoratet för sysselsättning och socialpolitik, i förekommande fall, i samarbete med andra berörda avdelningar vid kommissionen.

Ytterligare möten i en arbetsgrupp inom ramen för Sysselsättningskommittén planeras. Eftersom inrättandet av arbetsgrupper och finansieringen av deras möten redan beaktas i finansieringsöversikten för den kommittén är inga ytterligare utgifter att vänta.