Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om inrättandet av ett program för gemenskapsåtgärder som skall uppmuntra medlemsstaterna att samarbeta för att motverka social utslagning

(framlagt av Kommissionen)

MOTIVERING

Som en del av förberedelserna inför Europeiska rådet i Lissabon presenterade kommissionen den 1 mars 2000 meddelandet "Att bygga ett Europa för alla" [1]. Bakom meddelandet låg en önskan om att understryka socialpolitikens betydelse som produktiv faktor och ett av dess förslag var därför att Europeiska unionens samarbete för att motverka social utslagning skulle ges ny kraft och att man skulle genomföra den nya fördragsbestämmelsen som infördes i Amsterdam, dvs. artikel 137 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Vid Europeiska rådet i Lissabon togs ett avgörande steg framåt när det gäller detta samarbete, genom att man fastställde att främjandet av social integration skall ingå i unionens övergripande strategi för nästa decennium och att de politiska riktlinjerna för social integration skall utvecklas med hjälp av en ny öppen samordningsmetod på EU-nivå. Som uppföljning till slutsatserna och med beaktande av artikel 137 i EG-fördraget lägger kommissionen härmed fram ett förslag till beslut om inrättande av ett program för gemenskapsåtgärder för att stödja och uppmuntra samarbetet.

[1] KOM (2000) 79 slutlig, 1.3.2000.

1. Gemenskapens strategi för att motverka social utslagning

Vid Europeiska rådet i Lissabon fastställde unionen ett nytt strategiskt mål för nästa decennium, nämligen att bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt, med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning. För att uppnå detta mål fattade Europeiska rådet beslut om en tredelad strategi: att främja övergången till en konkurrenskraftig, kunskapsbaserad ekonomi och ett informationssamhälle för alla, att modernisera den europeiska modellen, investera i människor och främja social integration samt att vidmakthålla de sunda ekonomiska utsikterna och den gynnsamma tillväxtprognosen. Mot bakgrund av detta enades Europeiska rådet om att grunda politiken för social integration på en öppen samordningsmetod med både nationella handlingsplaner och ett samarbetsinitiativ från kommissionens sida. Strategin skulle stödjas genom att rådet inom loppet av år 2000 enas om tillräckliga kvantitativa mål för att få bukt med fattigdom och social utslagning [2].

[2] Europeiska rådet i Lissabon beslutade att rådet skulle enas om tillräckliga mål för år 2000. Europeiska rådet beslutade också att den högnivågrupp som enligt kommissionens förslag skulle inrättas inom ramen för samarbetet kring social trygghet borde delta såväl i detta arbete som i fastställandet av gemensamt överenskomna indikatorer.

Europeiska rådet konstaterade att gemenskapens strategi för social integration bör bestå av följande delar:

- Främja en bättre förståelse av social utslagning genom en fortlöpande dialog och utbyte av information och bra lösningar på grundval av gemensamt överenskomna indikatorer.

- Integrera främjandet av delaktighet i medlemsstaternas sysselsättnings-, utbildnings-, hälso- och bostadspolitik samtidigt som detta skall kompletteras på gemenskapsnivå genom åtgärder inom ramen för strukturfonderna och inom de aktuella budgetramarna.

- Utarbeta prioriterade åtgärder som riktar sig till särskilda målgrupper, varvid medlemsstaterna skall välja de åtgärder som är lämpliga för deras särskilda förhållanden och därefter lämna rapport om åtgärdernas genomförande.

För att kunna genomföra denna strategi med hjälp av den nya öppna samordningsmetoden och samtidigt beakta subsidiaritetsprincipen och aktivt engagera alla berörda parter, i enlighet med Europeiska rådets rekommendation, krävs följande:

- Riktlinjer samt särskilda tidsplaner måste upprättas för unionen för att de mål som har fastställts på kort, medellång och lång sikt skall uppnås.

- Kvantitativa och kvalitativa indikatorer och referensvärden, ställda i förhållande till de ledande i världen och anpassade till behoven i olika medlemsstater och sektorer, måste i förekommande fall fastställas så att man kan jämföra goda lösningar.

- De europeiska riktlinjerna måste omsättas i nationell och regional politik genom att särskilda mål fastställs och åtgärderna anpassas med hänsyn till nationella och regionala olikheter.

- Regelbunden övervakning, utvärdering och expertgranskning skall utföras för att skapa en ömsesidig inlärningsprocess .

Som svar på uppmaningen från Europeiska rådet i Lissabon lägger kommissionen härmed fram ett förslag till ett program för gemenskapsåtgärder som skall stödja det samarbete kring politiska frågor som krävs av Europeiska unionen inom denna strategi.

Programmet kommer att inbegripa åtgärder som enligt artikel 137 i EG-fördraget (artikel 137.2 andra och tredje stycket) "är avsedda att främja samarbetet mellan medlemsstaterna genom initiativ som syftar till att öka kunskapen, utveckla utbytet av information och beprövade erfarenheter, främja nyskapande tillvägagångssätt och utvärdera erfarenheter för att motverka social utslagning". Det är avsett att komplettera gemenskapsinsatser vars mål är att maximera verkningarna när det gäller social utslagning och att införliva kampen mot social utslagning i alla politiska instrument och åtgärder i gemenskapen. Programmet kommer att vara särskilt betydelsefullt när det gäller att motverka eventuella nya former av social utslagning som hör samman med det framväxande kunskapssamhället och när det gäller att ta vara på möjligheterna som tack vare kunskapssamhället kan bidra till att motverka social utslagning. Programmet kommer att bidra till att stödja de insatser som är nödvändiga för att märkbart minska fattigdomen i Europa, enligt förslaget i kommissionens bidrag till Europeiska rådet i Lissabon (att minska antalet personer som lever under fattigdomsgränsen från 18 % i dag till 15 % år 2005 och 10 % år 2010 samt att halvera fattigdomen bland barn före 2010 [3]). I detta hänseende kommer programmet att stödja utarbetandet av gemensamt överenskomna mål och indikatorer på EU-nivå, som inom varje medlemsstat kompletteras med kvantitativa och kvalitativa mål och referensvärden som återspeglar de olika behov och prioriteringar som fastställs i de nationella handlingsplanerna för att motverka social utslagning.

[3] Dok/00/7, 28.2.2000

2. Programmets strategi

Att motverka social utslagning är framförallt medlemsstaternas och deras nationella, regionala och lokala myndigheters uppgift. Avsikten med det föreslagna gemenskaps programmet är att ge medlemsstaternas insatser ett mervärde. Programmet kommer att bygga på de nationella handlingsplaner som medlemsstaterna skall utarbeta och kommer att inriktas på transnationellt samarbete som ett sätt att öka förståelsen och förbättra det praktiska arbetet. Tillsammans med medlemsstaterna kommer programmet att främja övervakning, utvärdering och expertgranskningar som ömsesidiga inlärningsprocesser. Det arbete som utförs inom ramen för programmet kommer att kopplas till de mål som rådet skall enas om och skall inriktas så att man framgångsrikt lyckas bekämpa fattigdom. Med tanke på arbetsmarknads parternas och de icke-statliga organisationernas betydelse när det gäller att motverka social utslagning kommer dessa att engageras i den breda, europeiska politiska dialog och debatt som skall understödjas genom programmet.

Den sociala utslagningen har många dimensioner. Därför måste åtgärderna för att motverka social utslagning utvecklas inom ett flertal politikområden, till exempel sysselsättning, social trygghet, utbildning, hälsa och bostäder. De erfarenheter som har gjorts i medlemsstaterna och i gemenskapen har visat att det är viktigt med en integrerad strategi som förenar olika politiska lösningar som har visat sig vara hållbara när det gäller att motverka social utslagning. Det har också visat sig hur viktigt det är med partnerskap, i vilka alla de som berörs av politiken deltar, för att man skall kunna garantera en integrerad strategi. Erfarenheterna har visat att man måste se till att alla berörda parter deltar, särskild de som är utslagna eller som riskerar social utslagning samt de organisationer som tillvaratar deras intressen, till exempel arbetsmarknadens parter och andra organisationer i det civila samhället såsom icke-statliga organisationer och frivilligorganisationer. Medlemsstaterna arbetar för detta på ett flertal olika sätt, genom nationella program, särskilda samordningsmetoder, ram lagstiftning, aktivering och främjande av individuella vägar till integration.

Programmet skall stödja det politiska samarbetet mellan medlemsstaterna och sträva efter att införliva kampen mot social utslagning på alla relevanta politiska områden. Dess tyngdpunkt kommer därför särskilt att ligga vid integrerade, partnerskapsbaserade och deltagande strategier med tillhörande goda lösningar och frågor som rör övervakning. Tyngdpunkten i strategin bakom programmet består därför av att investera i analys, kunskap och förståelse på gemenskapsnivå vilket i sin tur kommer att hjälpa medlemsstaterna att uppnå dessa målsättningar inom ramen för en ömsesidig inlärningsprocess. Transnationellt utbyte av analyser och goda lösningar skall uppmuntras för att hjälpa de berörda parterna att förbättra sina politiska riktlinjer och åtgärder. De frågor som skall behandlas inom detta samarbete kommer att fastställas med medlemsstaterna med utgångspunkt i deras nationella handlingsplaner. Den programkommitté som inrättas enligt förslaget till beslut kommer att ha en viktig uppgift i detta hänseende.

3. Mål

I enlighet med slutsatserna från Europeiska rådet i Lissabon skall det övergripande målet med programmet vara att uppmuntra sådant samarbete som ger unionen och dess medlemsstater möjligheter att på ett avgörande sätt motverka fattigdom och social utslagning, bedömt i enlighet med de mål som rådet enats om.

Programmets mål bör därför vara att förbättra effektiviteten och verkan hos gemenskapens och medlemsstaternas politiska riktlinjer och åtgärder på följande sätt:

- Förbättra förståelsen för social utslagning.

- Samordna det politiska samarbetet och ömsesidiga lärandet inom ramen för de nationella handlingsplanerna.

- Utveckla de berörda parternas förmåga att effektivt ta itu med social utslagning, särskilt genom nätverkssamarbete på EU-nivå.

4. Åtgärder

För att uppnå dessa mål kommer verksamheten inom programmet att delas in i tre delar som stöder varandra.

Programdel 1: Analys av kännetecken, orsaker, processer och utvecklingstendenser när det gäller social utslagning. Detta skall inbegripa utarbetande av gemensamma mätmetoder, utarbetande och spridning av jämförbara statistiska uppgifter i medlemsstaterna och på gemenskapsnivå samt genomförande av tematiska undersökningar för att bidra till kunskapen om social utslagning i medlemsstaterna. Betydelsen av denna programdel är kopplad till slutsatserna från Europeiska rådet i Lissabon om att skapa nationella handlingsplaner och en ny öppen samordningsmetod för att bekämpa social utslagning samt behovet i detta sammanhang att urskilja lämpliga kvantitativa och kvalitativa indikatorer och referensvärden som gör det möjligt att främja regelbunden övervakning, utvärdering och expertgranskning. Detta kommer att kräva särskilda samordnade insatser för att förbättra statistik, metodik och förståelse om social utslagning samt politik som kan hjälpa till att förebygga och bekämpa social utslagning. Särskilda insatser föreslås beträffande statistiskt underlag från samarbete mellan nationella statistikmyndigheter.

Programdel 2: Samarbete kring politiska frågor och utbyte av information och goda lösningar. De transnationella metoderna inom denna del skall stödja medlemsstaterna när de förbereder, genomför, övervakar och utvärderar sina nationella handlingsplaner för kampen mot social utslagning. Bidrag kommer att beviljas arbetsseminarier, möten och seminarier med en europeisk dimension som arrangeras av europeiska organisationer, medlemsstaterna eller andra centrala aktörer med aktivt stöd av medlemsstaterna, och som gäller utveckling av kvantitativa och kvalitativa indikatorer och referensvärden som ett sätt att jämföra goda lösningar och utvärdera politiska riktlinjer och erfarenheter. Det kommer också att finnas bidrag för regelbunden övervakning, utvärdering och expertgranskning och för undersökningar som företas inom ramen för en ömsesidig inlärningsprocess. Slutligen kommer det att finnas en åtgärd för produktion och spridning av en årlig översikt över social utslagning i Europeiska unionen och i denna kommer det att redogöras för nuläget beträffande de olika nationella handlingsplanerna samt för relevanta politiska riktlinjer och åtgärder i gemenskapen.

Programdel 3: Främjande av dialog med olika intressegrupper och bidrag till nätverkssamarbete. Syftet med åtgärderna inom denna del skall vara att stödja en bred politisk dialog och debatt om social utslagning på europeisk nivå. Åtgärderna kommer att omfatta finansiering av driftskostnader för relevanta, centrala europeiska nätverk som deltar i arbetet för att motverka fattigdom och social utslagning och av en årlig rundabordskonferens om social utslagning i Europeiska unionen, arrangerad i samarbete med ordförandeskapet.

I all verksamhet inom programmet kommer man att ta hänsyn till principen om integrering av ett jämställdhetsperspektiv.

Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt frågor om utslagning som har samband med det framväxande kunskapssamhället.

5. Optimalt utnyttjande av mervärde, synergieffekter och komplementaritet

För att dra största möjliga fördelar av programmet är det viktigt att de åtgärder som stöds genom det inte överlappar andra gemenskapsåtgärder. Dessutom bör resultaten av programmet alltid, när det är möjligt, utnyttjas för att öka andra gemenskapsinstruments integrerande effekter. Detta skall uppnås på följande sätt:

- Insatserna inom programmet torde uteslutande inriktas mot att stödja politiskt inriktat samarbete mellan medlemsstaterna inom ramen för genomförandet av den nya öppna samordningsmetoden för att bekämpa social utslagning. Programmet skall inte delfinansiera mikroprojekt på gräsrotsnivå vars mål är att ta itu med social utslagning på lokal, regional och nationell nivå och att direkt gynna de utslagna. Detta hör till medlemsstaternas uppgifter inom ramen för de nationella handlingsplanerna, i tillämpliga fall kompletterade av särskilda gemenskapsinstrument. Det kan bland annat röra sig om strukturfonderna i mål 1- och mål 2-områden, om Europeiska socialfonden inom mål 3 och det nya gemenskapsinitiativet Equal på områden som hör samman med integrationen på arbetsmarknaden.

- Programmet skall inte heller stödja transnationellt samarbete och politiskt inriktade åtgärder i frågor som kan vara av betydelse för social utslagning men som omfattas av eller kommer att omfattas av särskilda, separata gemenskapsåtgärder, till exempel för icke-diskriminering eller lika möjligheter för kvinnor och män när det gäller sysselsättning. Eftersom programmet är avsett att stödja utarbetandet av de nationella handlingsplanerna och att gynna deras nyskapande, integrerade och partnerskapsbaserade politiska lösningar kommer särskild uppmärksamhet emellertid att ägnas åt att optimalt utnyttja den kunskap och de erfarenheter som vunnits inom dessa program. Samtidigt måste de lärdomar och goda lösningar som uppstått inom ramen för detta program och för medlemsstaternas handlingsplaner spridas till andra gemenskapsprogram och instrument, för att skapa största möjliga synergieffekter mellan dessa.

- En särskild enhetsövergripande arbetsgrupp skall inrättas inom kommissionen i syfte att underlätta detta. Gruppen skall ha i uppdrag att främja införlivandet av kampen mot social utslagning i gemenskapens allmänna politik, bland annat i åtgärderna inom ramen för strukturfonderna. Vidare skall syftet vara att ge de gemenskaps instrument i vilka kampen mot social utslagning redan är ett viktigt mål bättre genomslagskraft när det gäller att motverka utslagning. Till dessa hör till exempel den europeiska sysselsättningsstrategin, den samordnade strategin för att modernisera social trygghet, de program och åtgärder som gäller diskriminering och jämställdhet, verksamhet på forsknings- och utbildningsområdet samt folkhälsofrågor. Särskild uppmärksamhet skall riktas mot att programmet fullt ut drar nytta av resultaten från gemenskapsfinansierad socioekonomisk forskning. Resultaten av det enhetsövergripande arbetet skall förmedlas på ett öppet och användarvänligt sätt inom ramen för programmet. Dessutom kommer medlems staternas företrädare i kommittéer och grupper som arbetar med relaterade frågor att ges relevant information om hur programmet framskrider. Här skall särskild uppmärksamhet ägnas åt den grupp som skall inrättas som ett led i strategin för att modernisera den sociala tryggheten [4].

[4] Se kommissionens förslag till rådets beslut om att inrätta en kommitté för social trygghet (KOM(2000) 134 slutlig, 13.3.2000.

- Medlemsstaterna är till stor del ansvariga för att genomföra åtgärder inom ramen för strukturfonderna. De skall på sin nivå se till att det finns ett nära samarbete mellan de tjänstemän som har ansvaret för strukturfonderna och de tjänstemän som har ansvar för politiken för att motverka social utslagning. Vid samordningen bör man ägna särskild uppmärksamhet åt hur strukturfondsåtgärderna bidrar till kampen mot social utslagning och åt att främja införlivandet av kampen mot utslagning i medlemsstaternas politik när det gäller sysselsättning, utbildning, hälsa och bostäder. Detta skulle vara en viktig beståndsdel i de nationella handlingsplanerna.

6. Samarbete med länder utanför gemenskapen

Enligt EES-avtalet och som en del av föranslutningsstrategin skall gemenskapen ge EFTA-länderna och kandidatländerna tillfälle att i så stor utsträckning som möjligt delta i gemenskapens program. Det är särskilt viktigt att ge dem tillträde till detta program eftersom det är avsett att bidra till den övergripande strategin för att uppnå unionens strategiska mål för nästa decennium, i enlighet med den överenskommelse som gjordes i Lissabon. Att få bukt med fattigdomen och den sociala utslagningen på grundval av de mål som man enats om på EU-nivå är en del av moderniseringen av unionens ekonomier och samhällen. De kunskaper och erfarenheter som uppstår genom samarbetet inom detta program kommer att vara särskilt relevant för kandidatländerna, där detta i allmänhet är en mycket större utmaning än i Europeiska unionens länder.

2000/0157 (COD)

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om inrättande av ett program för gemenskapsåtgärder som skall uppmuntra medlemsstaterna att samarbeta för att motverka social utslagning

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 137.2 andra och tredje stycket i detta,

med beaktande av kommissionens förslag [5],

[5] EGT C [...], [...], s. [...].

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande [6],

[6] EGT C [...], [...], s. [...].

med beaktande av Regionkommitténs yttrande [7],

[7] EGT C [...], [...], s. [...].

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget [8],

[8] EGT C [...], [...], s. [...].

och av följande skäl:

(1) Enligt artikel 2 i fördraget skall en av gemenskapens uppgifter vara att främja en höjning av levnadsstandarden och livskvaliteten i hela gemenskapen.

(2) Enligt artikel 136 i fördraget skall gemenskapens och medlemsstaternas mål, under beaktande av sådana grundläggande rättigheter som anges i den europeiska sociala stadgan som undertecknades i Turin den 18 oktober 1961 och i 1989 års gemenskapsstadga om arbetstagares grundläggande sociala rättigheter, vara att bekämpa social utslagning.

(3) Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén har alla anmodat gemenskapen att i större utsträckning bidra till medlemsstaternas insatser för att förebygga och motverka social utslagning.

(4) I kommissionens meddelande av den 1 mars 2000, "Att bygga ett Europa för alla" [9], beskrevs de utmaningar som den sociala utslagningen för med sig, liksom det nuvarande politiska gensvaret i medlemsstaterna och på gemenskapsnivå, och på grundval av detta föreslogs i meddelandet att Europeiska unionens samarbete för att motverka social utslagning skulle ges förnyad drivkraft.

[9] KOM (2000) 79 slutlig.

(5) Europeiska rådet i Lissabon den 23-24 mars 2000 beslutade att främjandet av social integration skulle ingå som en naturlig del av unionens övergripande tillvägagångssätt för att uppnå det strategiska målet för det kommande decenniet, det vill säga att bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt, med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning.

(6) Vid Europeiska rådet i Lissabon konstaterades det vidare att det nya kunskapsbaserade samhället innebär en möjlighet både när det gäller att minska social utslagning genom att skapa ekonomiska förutsättningar för större välstånd med hjälp av hög tillväxt och sysselsättning och genom att skapa nya möjligheter att delta i samhällslivet, och när det gäller att minska risken för att det blir en allt större klyfta mellan de medborgare som har tillgång till den nya kunskapen och de som är uteslutna, samt att politiken bör inriktas på att undvika denna risk och att maximera den nya potentialen.

(7) Europeiska rådet enades vidare om att de politiska riktlinjerna för att motverka social utslagning bör grundas på en öppen samordningsmetod, i vilken nationella handlingsplaner och ett samarbetsinitiativ från kommissionen kombineras.

(8) Kommissionens initiativ, som utgörs av ett förslag till ett flerårigt åtgärdsprogram som är avsett att uppmuntra samarbetet mellan medlemsstaterna, bör syfta till att öka kunskaperna, utveckla utbytet av information och goda lösningar och att utvärdera erfarenheterna så att politiken för att motverka utslagning kan bli effektivare och mer verkningsfull.

(9) Många icke-statliga organisationer på europeisk nivå har erfarenhet och sakkunskap när det gäller att motverka social utslagning och verkar på den europeiska nivån ofta som förespråkare för personer som riskerar social utslagning. De kan därför ge ett viktigt bidrag till förståelsen för olika former och följder av social utslagning och se till att man vid planeringen, genomförandet och uppföljningen av programmet tar hänsyn till erfarenheterna hos de personer som drabbats av social utslagning.

(10) I överensstämmelse med artikel 2 i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförande befogenheter [10], skall åtgärderna för genomförande av beslutet antas enligt det rådgivande förfarande som föreskrivs i artikel 3 i beslutet.

[10] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23

(11) För att stärka det mervärde som gemenskapens åtgärder ger måste kommissionen i samarbete med medlemsstaterna på alla nivåer se till att de åtgärder som genomförs inom ramen för detta beslut och för annan relevant politik och andra relevanta instrument och åtgärder i gemenskapen är enhetliga och kompletterar varandra, särskilt när det gäller de åtgärder som genomförs inom ramen för Europeiska socialfonden.

(12) I avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) föreskrivs ett större samarbete på det sociala området mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och de länder i Europeiska frihandelssammanslutningen som deltar i det europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EFTA/EES) å andra sidan. Det bör föreskrivas att kandidatländerna i Central- och Östeuropa skall ha möjlighet att delta i detta program i enlighet med villkoren i Europaavtalen, tilläggsprotokollen i dessa avtal och respektive associeringsråds beslut, liksom också Cypern och Malta, på grundval av tilläggsanslag i enlighet med de förfaranden som skall överenskommas med dessa länder, och Turkiet, på grundval av tilläggsanslag i enlighet med förfaranden som skall överenskommas med det landet.

(13) Ett finansiellt referensbelopp, i den mening som avses i punkt 33 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999, har införts i detta beslut.

(14) I artiklarna 2 respektive 3 i fördraget föreskrivs att gemenskapen skall ha till uppgift att främja jämställdhet mellan kvinnor och män och i all verksamhet syfta till att undanröja bristande jämlikhet mellan dem. Könsaspekten är en viktig genomgripande fråga som i väsentlig grad har samband med följderna av och orsakerna till utslagning.

(15) Genomförandet av programmet måste övervakas och utvärderas för att se till att dess mål uppnås.

(16) I enlighet med subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen som fastställs i artikel 5 i fördraget kan målen för den planerade åtgärden när det gäller gemenskapens bidrag till att motverka social utslagning inte uppnås i tillräcklig utsträckning av medlemsstaterna, bland annat på grund av behovet av multilaterala partnerskap, transnationellt utbyte av information och spridning av goda lösningar i hela gemen skapen. Detta beslut går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Inrättande av programmet

Ett program för gemenskapsåtgärder som skall uppmuntra medlemsstaterna att samarbeta för att motverka social utslagning, i det följande kallat "programmet", antas för tidsperioden 1 januari 2001 till 31 december 2005.

Artikel 2

Principer

1. Programmet skall vara del av en öppen metod för samordning mellan medlemsstaterna i syfte att motverka social utslagning och det skall kombineras med nationella handlingsplaner.

2. Programmet och de nationella handlingsplanerna skall bidra till bättre förståelse för social utslagning, till integrering av kampen mot utslagning i medlemsstaternas och gemenskapens politik och till utarbetande av prioriterade åtgärder, som fastslås av medlemsstaterna beroende på förhållandena i respektive stat.

3. Det övergripande målet i programmet skall vara att uppmuntra ett sådant samarbete som ger unionen och dess medlemsstater möjligheter att på ett avgörande sätt motverka fattigdom och social utslagning, bedömt i enlighet med de mål som rådet enats om.

4. Vid planering, genomförande och uppföljning av verksamheten inom programmet skall hänsyn tas till erfarenheter som gjorts på relevanta nivåer i medlemsstaterna och av personer som drabbats av social utslagning, liksom till erfarenheter som gjorts av arbetsmarknadens parter, icke-statliga organisationer, frivilligorganisationer samt andra berörda parter i samhället som deltar i kampen mot fattigdom och social utslagning.

Artikel 3

Mål

Programmet skall stödja samarbete som ger unionen och dess medlemsstater möjlighet att förbättra effektiviteten och verkan hos politiken för att motverka social utslagning genom följande:

- Förbättra förståelsen för social utslagning.

- Samordna det politiska samarbetet och ömsesidiga lärandet inom ramen för de nationella handlingsplanerna.

- Utveckla de berörda parternas förmåga att effektivt ta itu med social utslagning, särskilt genom nätverkssamarbete på EU-nivå.

Artikel 4

Gemenskapsåtgärder

1. I syfte att uppnå de mål som anges i artikel 3 kan följande åtgärder vidtas inom ett transnationellt sammanhang:

- Analys av kännetecken, orsaker, processer och utvecklingstendenser när det gäller social utslagning, bland annat genom insamling av jämförbara statistiska uppgifter, utveckling av gemensamma metoder samt genomförande av tematiska undersökningar .

- Samarbete kring politiska frågor och utbyte av information och goda lösningar på grundval av utarbetande av kvantitativa och kvalitativa indikatorer och referensvärden och genom regelbunden övervakning, utvärdering och expertgranskning.

- Främjande av dialog med de olika intressegrupperna och bidrag till ett europeiskt nätverkssamarbete mellan icke-statliga organisationer som deltar i kampen mot fattigdom och social utslagning.

2. Bestämmelserna om genomförandet av de gemenskapsåtgärder som anges i artikel 3.1 återfinns i bilagan.

Artikel 5

Genomförande

1. Kommissionen skall ha följande uppgifter:

- Se till att de gemenskapsåtgärder som omfattas av detta program blir genomförda.

- Regelbundet utbyta åsikter med företrädare för icke-statliga organisationer och för arbetsmarknadens parter på europeisk nivå om planeringen, genomförandet och uppföljningen av programmet samt om politik i samband med detta. Kommissionen skall underrätta den kommitté som inrättas enligt artikel 7 om deras synpunkter.

- Främja aktiva partnerskap och aktiv dialog mellan alla de partner som deltar i programmet för att uppmuntra en integrerad och samordnad strategi i kampen mot social utslagning.

2. Kommissionen skall i samarbete med medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att

- främja alla de berörda parternas deltagande i programmet,

- se till att resultaten av de åtgärder som vidtas inom ramen för programmet får spridning,

- sörja för vederbörlig information, publicitet och uppföljning när det gäller de åtgärder som stöds genom programmet.

Artikel 6

Finansiering

1. Det finansiella referensbeloppet för genomförandet av programmet under den period som anges i artikel 1 skall vara 70 miljoner euro.

2. De årliga anslagen skall beviljas av budgetmyndigheten inom ramen för budgetplanen.

Artikel 7

Kommitté

1. Kommissionen skall biträdas av en rådgivande kommitté (i det följande kallad "kommittén") som skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och ha en företrädare för kommissionen som ordförande.

2. När hänvisning görs till denna punkt skall det rådgivande förfarande som föreskrivs i artikel 3 i rådets beslut 1999/468/EG tillämpas med hänvisning till artikel 7.3 och artikel 8.

3. Kommissionens företrädare skall särskilt samråda med kommittén när det gäller följande:

- Allmänna riktlinjer för genomförandet av programmet.

- Årlig budget och fördelning av anslag mellan de olika åtgärderna.

- Årlig arbetsplan för genomförandet av programmets åtgärder och kommissionens förslag till urvalskriterier vid beviljande av ekonomiskt bidrag.

4. För att garantera programmets konsekvens och komplementaritet i förhållande till andra åtgärder som avses i artikel 8, skall kommissionen regelbundet informera kommittén om andra gemenskapsåtgärder för att motverka social utslagning. Vid behov skall kommissionen inrätta regelbundet och strukturerat samarbete mellan denna kommitté och övervakningskommittéer för annan relevant politik och andra relevanta instrument och åtgärder.

Artikel 8

Konsekvens och komplementaritet

1. Tillsammans med medlemsstaterna skall kommissionen garantera övergripande konsekvens i förhållande till gemenskapens övriga politik, instrument och åtgärder, bland annat genom att inrätta lämpliga mekanismer för samordning av programmets verksamhet med relevant verksamhet inom forskning, sysselsättning, icke-diskriminering, jämställdhet, social trygghet, utbildning och ungdomsfrågor, hälsa samt gemenskapens yttre förbindelser.

2. Medlemsstaterna skall göra sitt bästa för att garantera konsekvens och komplementaritet mellan programmets verksamhet och den verksamhet som utförs på nationell, regional och lokal nivå.

3. Kommissionen och medlemsstaterna skall garantera konsekvens och komplementaritet mellan programmets verksamhet och gemenskapsåtgärder som genomförs genom strukturfonderna, framför allt gemenskapsinitiativet Equal.

Artikel 9

EFTA-/EES-ländernas, de associerade central- och östeuropeiska ländernas, Cyperns, Maltas och Turkiets deltagande

Följande länder skall kunna delta i detta program:

- EFTA-/EES-länderna i enlighet med de villkor som fastställs i EES-avtalet.

- De associerade länderna i Central- och Östeuropa, i enlighet med de villkor som fastställs i Europaavtalen, deras tilläggsprotokoll och respektive associationsråds beslut.

- Cypern, Malta och Turkiet, på grundval av tilläggsanslag i enlighet med förfaranden som skall beslutas tillsammans med dessa länder.

Artikel 10

Övervakning och utvärdering

1. Kommissionen skall regelbundet övervaka programmet i samarbete med medlemsstaterna, i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 7.

2. Programmet skall utvärderas av kommissionen vid det tredje årets utgång samt med hjälp av oberoende experter då programmet har avslutats. I utvärderingen skall de genomförda åtgärdernas relevans och effektivitet i förhållande till målen i artikel 3 bedömas. Det skall också undersökas vilken verkan programmet i sin helhet har haft. Utvärderingen skall också granska komplementariteten mellan åtgärderna inom detta program och de åtgärder som genomförts inom ramen för annan relevant politik och andra relevanta instrument och åtgärder i gemenskapen.

3. Kommissionen skall senast den 31 december 2006 lägga fram en slutrapport om programmets genomförande till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén.

Artikel 11

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA

Anvisningar för genomförande av programmet

1. Åtgärdsområden

I syfte att uppnå de mål som fastställs i artikel 3 och att genomföra de gemenskapsåtgärder som fastställs i artikel 4 får följande åtgärder genomföras i ett transnationellt samman hang:

Programdel 1:Analys av kännetecken, processer, orsaker och utvecklingstendenser när det gäller social utslagning

Betydelsen av denna programdel är kopplad till slutsatserna från Europeiska rådet i Lissabon om att skapa nationella handlingsplaner och en ny öppen samordningsmetod för att bekämpa social utslagning samt behovet i detta sammanhang att urskilja lämpliga kvantitativa och kvalitativa indikatorer och referensvärden som gör det möjligt att främja regelbunden övervakning, utvärdering och expertgranskning. Detta kommer att kräva särskilda samordnade insatser för att förbättra statistik, metodik och förståelse om social utslagning samt politik som kan hjälpa till att förebygga och bekämpa social utslagning. Särskilda insatser föreslås beträffande statistiskt underlag från samarbete mellan nationella statistikmyndigheter.

För att främja detta kan följande åtgärder stödjas:

1.1 Studier och möten om utveckling av gemensamma metoder för mätning av fattigdom och social utslagning, dessa företeelsers omfattning, kännetecken, processer, orsaker och utvecklingstendenser.

1.2 Insamling och spridning av jämförbara statistiska uppgifter i medlemsstaterna och på gemenskapsnivå. Denna åtgärd bör stödja samarbete mellan nationella statistikkontor och kommissionen och förbättra de statistiska referenskällorna på gemenskapsnivå samt deras bidrag till analysen av fattigdom och social utslagning.

1.3 Genomförande av tematiska undersökningar för att bidra till förståelsen av social utslagning, behandling av frågor av gemensamt intresse när det gäller politikens utveckling i medlemsstaterna, bland annat nya frågor i anknytning till det kunskapsbaserade samhället.

Programdel 2 : Samarbete kring politiska frågor och utbyte av information och goda lösningar

För att främja samarbete kring politiska frågor och ömsesidigt lärande inom ramen för den nationella handlingsplanen kan följande transnationella åtgärder stödjas:

2.1 Åtgärder för transnationellt utbyte med målet att förmedla information och sprida goda lösningar och att utveckla expertgranskning inom ramen för de nationella handlingsplanerna, i form av möten, arbetsseminarier och seminarier om referensvärden eller om politiska riktlinjer och praktiska lösningar, eller andra former av utbyte, som gemensam utveckling av strategier och gemensam spridning av information m.m. anordnade på initiativ av europeiska organisationer i medlemsstaterna eller av andra centrala aktörer med aktivt stöd av medlemsstaterna.

2.2 Expertarbete och särskilda undersökningar för att utveckla indikatorer och referensvärden, bland annat när det gäller det kunskapsbaserade samhället.

2.3 Årsrapport om social utslagning i Europeiska unionen, med en redogörelse för nuläget när det gäller de olika nationella handlingsplanerna och för de åtgärder som vidtagits på europeisk nivå inom ramen för de viktigaste politiska programmen och områdena i kampen mot fattigdom och social utslagning.

Eftersom social utslagning är en företeelse med många dimensioner skall särskild uppmärksamhet ägnas åt relevant utveckling inom politiken för social trygghet, sysselsättning, utbildning, hälsa och bostäder.

Programdel 3: Intressegruppernas deltagande i och bidrag till nätverkssamarbete på EU-nivå

För att aktivt engagera de offentliga myndigheterna samt arbetsmarknadens parter och det civila samhället kan följande åtgärder stödjas:

3.1 Finansiering av driftskostnader för relevanta, centrala europeiska nätverk som är engagerade i kampen mot fattigdom och social utslagning.

3.2 En årlig rundabordskonferens i Europeiska unionen om social utslagning. Konferensen skall arrangeras i nära samarbete med Europeiska unionens ordförandeskap.

2. Allmänna hänsynstaganden

I programmet skall resultaten från förberedande åtgärder och verksamhet inom ramen för gemenskapens övriga politik, instrument och åtgärder beaktas.

Vid planeringen, genomförandet och uppföljningen av verksamheten inom programmet skall hänsyn tas till erfarenheter hos personer som drabbats av fattigdom och social utslagning, liksom till erfarenheter som gjorts av arbetsmarknadens parter, icke-statliga organisationer samt andra berörda parter i samhället som deltar i kampen mot fattigdom och social utslagning. I all verksamhet inom programmet kommer man att ta hänsyn till principen om integrering av ett jämställdhetsperspektiv. Verksamheten inom programmet kan anpassas eller kompletteras i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 7, på grundval av en årlig översyn.

Genomförandet av programmet kan komma att kräva tekniskt och administrativt bistånd till ömsesidig nytta för kommissionen och för programmets förmånstagare och/eller utgiftsstöd.

3. Hur bidragsansökan skall presenteras

Programdel 1: Denna programdel kommer företrädelsevis att genomföras genom anbudsinfordringar. När det gäller samarbete med nationella statistikkontor skall Eurostats förfaranden tillämpas.

Programdel 2: Åtgärderna i punkt 2.1 kommer företrädelsevis att genomföras som svar på årligen återkommande anbudsinfordringar (en del möten/seminarier kan komma att organiseras direkt av kommissionen). Förslagen måste inbegripa parter från minst fyra medlemsstater och kan lämnas in till kommissionen av europeiska organisationer och av medlemsstaterna (eller av organisationer som har medlemsstaternas stöd). Åtgärderna i punkterna 2.2 och 2.3 kommer att kräva särskilda anbudsinfordringar.

Programdel 3: Inom åtgärd 3.1 kan bidrag beviljas till europeiska nätverk som uppfyller de kriterier som kommissionen har fastställt i samråd med kommittén enligt artikel 7. Åtgärd 3.2 kan stödjas om medlemsstaterna begär bidrag.

4. Genomförande av åtgärderna

De åtgärder som skall genomföras kan finansieras genom entreprenadavtal efter anbudsinfordran eller genom bidrag till gemensam finansiering med andra källor. I det senare fallet får det ekonomiska bidraget från kommissionen i allmänhet inte överstiga 80 % av mottagarnas faktiska utgifter.

Vid genomförandet av programmet kan kommissionen behöva ytterligare resurser, bland annat kan experter behöva anlitas. Beslut om att tilldela dessa resurser kommer att tas inom ramen för kommissionens pågående bedömning av tilldelningen av resurser.

Vid genomförandet av programmet kan kommissionen, till ömsesidig nytta för kommissionen och mottagarna, ta i anspråk tekniskt och/eller administrativt stöd i samband med identifiering, förberedelser, förvaltning, uppföljning, revision och översyn.

Kommissionen kan även vidta åtgärder för information, offentliggörande och spridning. Den kan även genomföra utvärderande undersökningar och anordna seminarier, symposier och andra expertmöten.

Kommissionen kommer att utarbeta årliga arbetsplaner där prioriteringar och åtgärder som skall genomföras anges. Dessutom redovisas de förfaranden och kriterier som skall tillämpas vid urvalet och finansieringen av åtgärder inom detta program. Härvid skall yttranden från den kommitté som avses i artikel 7 begäras in.

De genomförda åtgärderna skall till fullo respektera principerna för datasekretess.

Finansieringsöversikt

1. ÅTGÄRDENS BETECKNING

Program för gemenskapsåtgärder som skall uppmuntra medlemsstaterna att samarbeta för att motverka social utslagning.

2. BERÖRDA BUDGETPOSTER

B3-4105 förberedande åtgärder för att motverka och förebygga B3-4105A social utslagning

A0-70 totala anslag

3. RÄTTSLIG GRUND

* Artikel 137.2 andra och tredje stycket i EG-fördraget.

* Förslag om ett beslut av Europaparlamentet och rådet om att upprätta ett program för gemenskapsaktiviteter med syfte att främja samarbete mellan medlemsstater för att bekämpa social utslagning.

4. BESKRIVNING AV OCH MOTIV FÖR ÅTGÄRDEN

4.1. Mål

Programmet skall stödja samarbete som ger unionen och dess medlemsstater möjlighet att förbättra effektiviteten och verkan hos politiken för att motverka social utslagning, genom att

- förbättra förståelsen för social utslagning,

- samordna det politiska samarbetet och ömsesidiga lärandet inom ramen för de nationella handlingsplanerna,

- utveckla de berörda parternas förmåga att effektivt ta itu med social utslagning, särskilt genom nätverkssamarbete på EU-nivå.

4.2. Period som omfattas av åtgärden

Fr.o.m. den 1 januari 2001 t.o.m. den 31 december 2005.

5. KLASSIFICERING AV UTGIFTERNA

5.1. Icke-obligatoriska utgifter

5.2. Differentierade anslag

5.3. Typ av inkomster som avses: Ej tillämplig

6. TYP AV UTGIFTER

6.1. Bidrag för undersökningar, tjänster, expertmöten, konferenser och seminarier, liksom för sådana utgifter för publicering och spridning som godkänts på grundval av ett initiativ från kommissionen.

6.2. Bidrag mindre än 80 % av de sammanlagda bidragsberättigande utgifterna generellt för bidrag för att täcka de allmänna driftskostnaderna för organisationer som verkar på europeisk nivå (programdel 3.1), liksom för bidrag för att täcka kostnader som härrör uteslutande från transnationellt samarbete och utbyte av erfarenheter (programdelarna 2.1, 3.2).

7. BUDGETKONSEKVENSER

Beräkningar har gjorts på grundval av tidigare erfarenheter och särskilt de verksamhetskostnader som finansierats genom de ovan nämnda budgetposterna under tidigare år. Kostnadsfördelningen är riktgivande och inbegriper endast de åtgärder som hänförs direkt till programmets budgetposter. Under år 1 kommer man särskilt att inventera de tidigare förberedande åtgärderna för att säkerställa kapitalbildning, undvika dubbelarbete och vidta de mest lämpliga arrangemangen för nära samarbete med berörda parter. Programmets årliga budget kommer stegvis att öka från 11 miljoner euro (år 1) till 13 miljoner euro (år 2), 15.5 miljoner euro (år 3 och 4) samt 15 miljoner euro (år 5).

7.1 Metod för att beräkna åtgärdens totala kostnad (samband mellan de enskilda kostnaderna och den totala kostnaden)

// Miljoner euro

// år 1

Programdel 1 - Analys av social utslagning //

* Åtgärd 1.1: Utveckling av gemensamma metoder

Detta kommer att inbegripa undersökningar och möten med oberoende experter samt regeringsexperter för att diskutera framsteg och förslag. Undersökningarna kommer att genomföras med hjälp av en anbudsinfordran (4-6 projekt med en genomsnittlig kostnad på 100 000-200 000 euro/år). // 0.7 miljoner euro

Kostnaderna för mötena (4-6 möten med 40-60 deltagare). // 0.2 miljoner euro

Summa åtgärd 1.1 // 0.9 miljoner euro

* Åtgärd 1.2: Insamling och spridning av jämförbar statistik

Eurostats förfaranden kommer att tillämpas på de två planerade åtgärderna inom 1.2 för vilka mer än 60% av budgeten för programdel 1 är avsatt: //

- Bidrag till samarbete mellan nationella statistikkontor och kommissionen med ett årligt bidrag på 500 000-700 000 euro för möten, experthjälp, intern utbildning, utveckling av sammankoppling av databaser osv. // 0.5 miljoner euro

- Samfinansiering av Europeiska gemenskapens hushållsundersökning (ECHP) och resultaten av den och bidrag till förbättring av andra undersökningar för att analysera fattigdom och social utslagning (t.ex. med anpassning av frågeformulär, sampel, specifika moduler osv.). // 2 miljoner euro

Summa åtgärder 1.2 // 2.5 miljoner euro

* Åtgärd 1.3: Tematiska undersökningar

Åtgärd 1.3 kommer att genomföras genom anbudsinfordringar med en uppskattad budget för 4 projekt år 1 (i genomsnitt 150 000 euro/år). // 0.6 miljoner euro

Inventeringar eller undersökningar om genomförande kommer att ha en löptid på 6-12 månader finansierade genom B3-4105A // 0.2 miljoner euro

Summa åtgärder 1.3 // 0.8 miljoner euro

Studier som faller under 1.1 och 1.3 kommer att vara transnationella och eventuellt ha en löptid på 2-3 år med på varandra följande årliga avtal; undantag för inventeringar eller undersökningar som omfattas av finansiering genom B3-4105A vilka kommer att ha en löptid på 6-12 månader.

Total summa programdel 1 (år 1) // 4.2 miljoner euro

Programdel 2 - Samarbete kring politiska frågor och utbyte av goda lösningar //

* Åtgärd 2.1: Transnationell utbytesverksamhet

Åtgärden kommer huvudsakligen att genomföras med utgångspunkt i årliga anbudsinfordringar från europeiska organisationer och medlemsstaterna (eller organisationer med medlemsstaternas aktiva deltagande) Den beräknade budgeten grundar sig på 20-30 åtgärder på cirka 100 000-150 000 euro (år 1 - antalet åtgärder kommer att ökas till 30-40 under de påföljande åren, de planerade åtgärderna är t.ex. transnationella politiska möten/seminarier, evenemang eller annat slag av utbyte som berör minst fyra medlemsstater). // 3.1 miljoner euro

Summa åtgärder 2.1 // 3.1 miljoner euro

* Åtgärd 2.2: Expertarbete och särskilda undersökningar

Åtgärden kommer att genomföras på grundval av anbudsinfordringar. Den beräknade budgeten för åtgärd 2.2 grundar sig på den beräknade kostnaden för en grupp av oberoende experter (0,400) och ett genomsnitt på 5-8 specifika undersökningar på 50 000-100 000 euro. Kostnaden för den externa utvärderingen av programmet har inbegripits i det totala beloppet för denna programdel. // 0.7 miljoner euro

Summa åtgärder 2.2 // 0.7 miljoner euro

* Åtgärd 2.3: Årsrapport om social utslagning

Åtgärden kommer att förutsätta anbudsinfordringar eller tillämpning av standardbestämmelser för tjänsteavtal. Inom ramen för åtgärd 2.3 bör cirka 150 000 euro täcka förberedande möten med medlemsstaterna och relevanta intressegrupper // 0.3 miljoner euro

Den resterande delen kommer att användas för anbudsförfaranden för redigering, översättning och offentliggörande samt för att täcka kostnaderna för kompletterande publikationer eller kommunikationsverksamhet med anknytning till programresultaten B3-4105A // 0.2 miljoner euro

Summa åtgärder 2.3 // 0.5 miljoner euro

Total summa programdel 2 (år 1) // 4.3 miljoner euro

Programdel 3 - Intressegruppernas deltagande och nätverkssamarbete i EU //

* Åtgärd 3.1: Finansiering av driftskostnader för EU-nätverk

Bidrag ges till ett begränsat antal av icke-statliga organisationers nätverk/plattforma på europeisk nivå med erfarenhet av att motarbeta social utslagning och att fungera som förespråkare för människor som hotas av social utslagning. Kriterierna för att fastställa vilka organisationer som skall få bidrag skall upprättas i samråd med programkommittén. De årliga bidragen kan uppgå till 0,5-0,8 miljoner euro på grundval av detaljerade arbetsplaner och budgetar som godkänts av Europeiska kommissionen. // 2.3 miljoner euro

* Åtgärd 3.2

Årsrapporten om social utslagning skall vara underlag för den årliga rundabordskonferensen om social utslagning. I konferensen skall företrädare för alla viktigaste intressegrupper delta. Ett årligt bidrag på ungefär 200 000 euro går till EU-ordförandeskapet, som ansvarar för anordnandet av evenemanget tillsammans med Europeiska kommissionen. // 0.2 miljoner euro

Total summa programdel 3 (år 1) // 2.5 miljoner euro

7.2 Kostnadernas fördelning mellan åtgärdens olika delar

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (löpande priser)

SAMMANFATTNING

>Plats för tabell>

SPECIFICERING

>Plats för tabell>

7.3 Tekniskt och administrativt bistånd och stödutgifter (B3-4105A)

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (löpande priser)

>Plats för tabell>

7.4 Tidsplan för åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden

i miljoner euro

>Plats för tabell>

8. Åtgärder för bedrägeribekämpning

Alla insatser som beviljas bidrag kommer att granskas av ansvariga enheter i förväg, löpande och när insatsen är avslutad. Granskningen kommer att gälla kvalitet och kostnadseffektivitet. I blanketterna för ansökan om bidrag skall upplysningar om de potentiella bidragsmottagarnas identitet och egenskaper anges så att deras tillförlitlighet kan bedömas på förhand. Bestämmelser om bedrägeribekämpning (kontroller, lägesrapporter, slutrapport) ingår i överenskommelserna eller avtalen mellan Europeiska kommissionen och bidragsmottagarna. Före del- och slutbetalning kommer kommissionen att kontrollera rapporterna och försäkra sig om att arbetet har utförts väl. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas förhindrande av dubbel finansiering. Dessutom har kommissionen och Europeiska gemenskapernas revisionsrätt rätt att utföra kontroller på grundval av dokument eller på plats.

9. analys av kostnadseffektivitet

Med beaktande av de begränsade ekonomiska resurserna kommer de åtgärder som skall främjas enligt dessa bestämmelser att inbegripa både tillämpning av principerna för analys av kostnadseffektivitet och ett strängt urvalsförfarande för verksamheterna för att skapa en avsevärd multiplikatoreffekt och ett stort mervärde.

Eftersom programmets huvudsyfte är att uppmuntra medlemsstaterna att samarbeta för att inom ramen för en öppen samordningsmetod motverka social utslagning, kommer all verksamhet att inriktas på att säkerställa att medlemsstaterna aktivt deltar i genomförandet av programmet och att förbättra politiken för att motarbeta social utslagning.

Därför skall samarbete och resultat - oberoende av om de har formen av indikatorer, statistik, undersökningar, metoder, publikationer, möten eller andra former av utbyte - stödjas av programmet mot bakgrund av deras relevans och genomförbarhet för ett mer allt omfattande beslutsfattande inom områden och/eller för frågor som är prioriterade i nationella handlingsplaner för att motarbeta social utslagning.

9.1. Särskilda mål

Att förebygga och motverka social utslagning är framförallt medlemsstaternas och deras nationella, regionala och lokala myndigheters uppgift. I enlighet med artikel 137 i fördraget skall gemenskapen stödja deras arbete.

I sina slutsatser från mötet i Lissabon enades Europeiska rådet om att främja social integration inom ramen för en öppen samordningsmetod. Vad gäller detta har Europeiska rådet uppmanat Europeiska kommissionen att senast i juni 2000 lägga fram ett initiativ till samarbete inom detta område, vilket skulle kombineras med nationella handlingsplaner.

Programmet kommer att bygga på de nationella handlingsplaner som medlemsstaterna skall utarbeta och att inriktas på transnationellt samarbete som ett sätt att öka förståelsen och förbättra praxisen. Tillsammans med medlemsstaterna kommer programmet att främja övervakning, utvärdering och expertgranskningar som ömsesidiga inlärningsprocesser.

Det övergripande målet med programmet är att uppmuntra ett sådant samarbete som skulle ge unionen och dess medlemsstater möjlighet att på ett avgörande sätt motverka fattigdom och social utslagning, bedömt i enlighet med de mål som rådet enats om.

För att förbättra effektiviteten och verkan hos gemenskapens och medlemsstaternas politiska riktlinjer och åtgärder har följande tre delmål föreslagits, som motsvarar de tre programdelarna i programmet:

- Förbättra förståelsen för social utslagning (med en särskild insats för att förbättra statistik och indikatorer);

- Samordna det politiska samarbetet och ömsesidiga lärandet inom ramen för de nationella handlingsplanerna.

- Utveckla de berörda parternas förmåga att effektivt ta itu med social utslagning, särskilt genom nätverkssamarbete på EU-nivå.

Programmet kommer att arbeta med målaktörer som har förmågan att skapa korsbefruktning mellan expertis och som kan påverka utvecklingen av policy och tillämpning inom medlemsstaterna. Strategin handlar därför om att främja transnationellt samarbete med och mellan dessa aktörer inom ett flertal områden. Målaktörerna består exempelvis av policyskapare inom nationell, regional och lokal administration, icke-statliga organisationer, arbetsmarknadens parter, forskningsinstitut, media, opinionsbildare, socialtjänstleverantörer.

9.2. Skäl för åtgärder

Artikel 137 i Amsterdamfördraget ger unionen möjlighet att inleda initiativ som skall främja samarbete för att motverka social utslagning.

De förberedande åtgärder och samråd som företogs på europeisk nivå under perioden 1998-2000 och som engagerade de viktigaste berörda parterna, har visat att ett europeiskt samarbete på detta område kommer att ge ett mervärde i följande fall:

(i) När samarbetet bidrar till att främja principerna för en integrerad strategi, partnerskap och deltagande samt till att integrera kampen mot utslagning inom all relevant politik.

(ii) När samarbetet ger de viktigaste berörda parterna på alla nivåer i medlemsstaterna möjlighet att delta i ett begränsat antal samarbets initiativ av hög kvalitet och med en politisk inriktning, i syfte att öka förståelsen för och förbättra utvärderingen av fattigdom och social utslagning samt att stimulera transnationellt utbyte och nyskapande sätt att motverka social utslagning.

För att uppnå detta är programmet indelat i tre delar som ömsesidigt skall stödja varandra och fungera enligt följande:

Den första programdelen skall vara inriktad på att analysera kännetecken, orsaker, processer och utvecklingstendenser när det gäller social utslagning. Viktigt i detta sammanhang är att hjälpa medlemsstaterna att utarbeta gemensamma metoder (1.1). Dessa metoder behövs om medlemsstaterna tillsammans vill bedöma och diskutera utmaningar och utvecklingstendenser på området och komma fram till en gemensam uppfattning och diagnos samt till jämförbara uppgifter. Metoderna är också viktiga för att man skall kunna utveckla mer integrerande strategier, indikatorer och referensvärden på viktiga områden som till exempel sysselsättning, social trygghet, utbildning, hälsa och bostäder, vilka kommer att stödjas genom politiskt inriktade tematiska undersökningar (1.3). Samarbetet mellan medlemsstaterna inom ramen för den öppna samordningsmetoden innebär också att det kommer att behövas mer omfattande och jämförbara statistiska uppgifter och indikatorer. Det förberedande arbete som företrädare för statistikkontoren i medlemsstaterna och för Eurostat har utfört under de senaste två åren har visat att det behövs bättre statistik och att det är kostnadseffektivt att bygga vidare på och förstärka befintliga uppgiftskällor i medlemsstaterna och på gemenskapsnivå. I programmet har man valt detta tillvägagångssätt genom att man uppmuntrar särskilt samarbete kring social utslagning mellan nationella statistikkontor och Eurostat och genom att man gör investeringar som skall förbättra utnyttjande av de centrala uppgiftskällorna i gemenskapen, som till exempel Europeiska gemenskapens hushålls undersökning (1.2).

Den andra programdelen skall vara mer direkt inriktad på att främja samarbete kring politiska frågor och utbyte av information och goda lösningar mellan medlemsstaterna. Programdelen omfattar tre strategiska verktyg på gemenskapsnivå, vilka skall göra det möjligt för medlemsstaterna att öppet och ömsesidigt produktivt utvärdera åtgärder och framsteg inom ramen för de egna nationella handlingsplanerna för att motverka social utslagning, dvs. att jämföra och utbyta information om goda lösningar, att följa upp framsteg och utvärdera effekter samt att företa expertgranskningar. Det första verktyget är inriktat på transnationellt utbyte, vilket är avgörande om programmet skall ge medlemsstaterna och andra centrala aktörer möjlighet att träffas, diskutera och utbyta information i ett transnationellt sammanhang. Det kommer också att göra det möjligt att på annat sätt sprida kunskap och information som härrör ut den verksamhet som sker i de nationella handlingsplanernas regi (2.1). Det andra verktyget består av bidrag till transnationellt expertarbete och undersökningar om frågor som har samband med utarbetandet och genomförandet av de nationella handlingsplanerna (och därigenom med de frågor som också skall behandlas inom ramen för det transnationella utbytet i punkt 2.1 och den årliga översikten i punkt 2.3). (2.2) Det tredje verktyget gör det möjligt att utarbeta en årlig översikt med en bedömning av nuläget när det gäller handlingsplanerna samt av de framsteg som gjorts för att uppnå målen på EU-nivå när det gäller att minska fattigdom och social utslagning (2.3). Detta kommer också att bidra till förberedelserna inför Europeiska rådets särskilda möte varje vår, i enlighet med slutsatserna från Lissabon. Genom att dessa tre verktyg kopplas till det politiska samarbete som sker inom ramen för de nationella handlingsplanerna och den öppna samordningsmetoden säkerställer man att bidraget från programmet styrs till ett begränsat antal samordnade åtgärder av hög kvalitet.

Den tredje programdelen skall främja olika berörda parters deltagande och stödja nätverkssamarbete på EU-nivå.

Denna programdel innefattar också bidrag till ett begränsat antal större EU-nätverk av icke-statliga organisationer som är aktiva på området social utslagning och fattigdom (3.1). Dialog med det civila samhällets organisationer är en nyckelfaktor om man skall kunna mobilisera alla aktörer i kampen mot social utslagning. Därför föreslås att man främjar en sådan dialog genom att på gemenskapsnivå inrätta samordnande nätverk, vilka har visat sig kunna samla en stor mängd olika icke-statliga organisationer och försvara dem som riskerar utslagning. Att bidra till de löpande kostnaderna för ett begränsat antal nätverk på grundval av väl definierade åtaganden och arbetsprogram förefaller vara lämpligare än att stödja ett stort antal konkurrerande organisationer och grupper som främst fungerar som lobbygrupper för egna särintressen.

Den sista åtgärden i denna programdel är att varje år anordna en rundabordskonferens med hög profil om social utslagning, antingen före Europeiska rådets särskilda möte på våren eller som uppföljning till detta (3.2). Konferensen skall ge företrädare för viktiga aktörer i medlemsstaterna och på gemenskapsnivå möjlighet att varje år träffas och diskutera ett centralt tema eller en viktig fråga som gäller social utslagning. Genom att evenemanget anordnas i samarbete med ordförandeskapet garanteras dess politiska synlighet och verkan och det bidrar också till att placera evenemanget inom ramen för den öppna samordningsmetoden. Den årliga översikten över social utslagning bör bidra till att fastställa teman och frågor som skall prioriteras politiskt.

9.3. Övervakning och utvärdering av åtgärden

Programmet är avsett att underlätta och stödja mer effektiva och verknings fulla politiska reaktioner från medlemsstaterna när det gäller att motverka social utslagning inom ramen för nationella handlingsplaner och en öppen samordningsmetod. Övervakningen och utvärderingen av åtgärden utgör en naturlig del av den verksamhet som skall genomföras, på ett sådant sätt att maximal nytta kan uppnås. Eftersom programmet är avsett att inverka på politiken genom att förståelsen ökar och goda lösningar fastställs och ges spridning kommer särskild uppmärksamhet att ägnas åt att bedöma hur resultaten av transnationella utbyten och undersökningar har införlivats i utformningen av politiken.

Övervakningen och utvärderingen av programmet skall ske fortlöpande. Man skall särskilt bedöma åtgärdernas effektivitet, verkan, relevans och nytta. Övervakningen och utvärderingen skall anpassas till de olika åtgärderna och programdelarna och kommer bland annat att inbegripa kvalitetskontroll, insamling av uppgifter, ansvarsområden och rapportering. Insamlingen av uppgifter om de åtgärder som genomförts inom programmet kommer att utgöra en del av det fortlöpande arbetet och alla projektansvariga för dessa åtgärder kommer att vara skyldiga att rapportera om arbetet och resultaten. Programkommittén skall regelbundet få lägesrapporter, som utarbetas av kommissionen. Detta kommer att göra det möjligt att finjustera särskilda åtgärder och programdelar och att anpassa programmet på grundval av behov och framsteg.

Utöver detta kommer programmet att utvärderas efter halva tiden (före den 30 juni 2004) och efter att det har avslutat (före den 30 september 2006). Båda dessa utvärderingar kommer att utföras med hjälp av externa utvärderare och en särskild styrgrupp kommer att tillsättas. Resultaten av den slutliga utvärderingen skall ingå i en rapport om genomförandet av programmet som skall lämnas till de andra gemenskapsinstitutionerna senast den 31 december 2006.

Övervakningen och utvärderingen samt insamlingen av uppgifter skall finansieras under programmets budget och det föreslås att man tar hänsyn till rekommendationerna om övervakning och utvärdering i SEM 2000 och preliminärt avsätter 0,5 miljoner euro för utvärderingen och 0,35 miljoner euro för övervakningen. En extern utvärderingsgrupp kommer att väljas ut efter anbudsinfordran.

Utvärderingen skall inledas under år 1. De motsvarande kostnaderna ingår i programdel 2.2.

10. Administrativa utgifter (Avsnitt III Del A i budgeten)

Tillhandahållandet av nödvändiga administrativa och mänskliga resurser skall täckas av de resurser som redan har tilldelats tjänstegrenen.

10.1 Konsekvenser för antalet tjänster

>Plats för tabell>

Närmare uppgifter i bilagan.

10.2 Totala budgetkonsekvenser när det gäller personalen

i euro

>Plats för tabell>

10.3 Ökning av andra administrativa utgifter till följd av åtgärden

i euro

>Plats för tabell>

De belopp som anges måste motsvara de totala utgifterna för åtgärden om dess varaktighet är fastställd eller utgifterna för tolv månader om varaktigheten inte är fastställd. Utgifter inom avdelning A7 under ovanstående punkten 10.3 skall täckas av den allmänna budgeten för DG sysslelsättning och socialpolitik.

BILAGA TILL FINANSIERINGSÖVERSIKTEN: KONSEKVENSER FÖR ANTALET TJÄNSTER

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>