52000PC0119

Förslag till rådets förordning om inrättande av mekanismen för akuta ingripanden /* KOM/2000/0119 slutlig - CNS 2000/0081 */

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr C 311 E , 31/10/2000 s. 0213 - 0216


Förslag RÅDETS FÖRORDNING OM INRÄTTANDE AV MEKANISMEN FÖR AKUTA INGRIPANDEN

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

MEKANISMEN FÖR AKUTA INGRIPANDEN

SKÄLEN TILL ATT MEKANISMEN FÖR AKUTA INGRIPANDEN INRÄTTAS

1. Efter ikraftträdandet av Amsterdamfördraget har unionen agerat snabbt för att fastställa den gemensamma europeiska säkerhets- och försvarspolitiken. Vid Europeiska rådets möte i Köln i juni 1999 fastställdes riktlinjerna. Vid Europeiska rådets möte i Helsingfors i december 1999 gjordes stora framsteg genom fastställandet av ett grundläggande militärt mål. Arbetet pågår nu med att förverkliga detta mål, inrätta de strukturer som behövs och komma fram till lämpliga metoder för samarbete med länder utanför EU och med Nato.

2. Vid sitt möte i Helsingfors enades Europeiska rådet också om en åtgärdsplan för icke-militär krishantering som ett komplement till det militära dokumentet. Härigenom uppmanades unionen bl.a. att förbättra och mer effektivt utnyttja de resurser för civil krishantering som unionen och medlemsstaterna redan har avsevärda erfarenheter av. Särskild uppmärksamhet skulle ägnas förmågan till akuta ingripanden. Dessutom efterlystes i dokumentet uttryckligen mekanismer för snabb finansiering, såsom kommissionens inrättande av en fond för akuta ingripanden. Vid Europeiska rådets senaste möte, i Lissabon, fick ordförandeskapets preliminära rapport om genomförandet av slutsatserna från Helsingforsmötet ett positivt mottagande, och det noterades att kommissionen inom kort skulle lägga fram ett förslag om inrättande av en sådan mekanism för snabb finansiering.

3. Konflikterna nyligen i Afrika, på Balkan och i Kaukasus har visat att EU förfogar över en mängd olika resurser på de humanitära, ekonomiska, finansiella och civila områdena. Gemenskapen har ansvar inom ramen för första pelaren på ett flertal av dessa områden, bl.a. när det gäller bidrag för lindring av finansiella kriser, arbete för mänskliga rättigheter, valövervakning, institutionell uppbyggnad, stöd till medier, gränsförvaltning, humanitära insatser, minröjningsinsatser, polisutbildning och tillhandahållande av polisiär utrustning, civilt katastrofbistånd, rehabilitering, återuppbyggnad, fredsskapande insatser, demobilisering och omflyttning av militär personal samt medling. Resurser finns visserligen på dessa områden, men problemet har varit att EU, trots ECHO:s framgångsrika arbete, inte alltid har kunnat utnyttja dem tillräckligt snabbt eller effektivt.

4. EU:s medel för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) kan användas för finansiering av strikt politiska, diplomatiska och säkerhetsrelaterade åtgärder. Inrättandet av PPEWU ("policyenheten") under ledning av den höga representanten för GUSP har förbättrat rådets förmåga att fastslå och samordna lämpliga reaktioner på krissituationer. För den mera omfattande civila verksamhet som gäller säkerhetsfrågor och som även kan tillgripas i krissituationer krävs dock andra typer av finansiering. Denna finansiering måste vara anpassad till de särskilda krav som krisförebyggande och krishantering ställer. Framför allt måste de kunna tas i anspråk snabbt och vara flexibla.

5. Det förslag till rådsförordning om inrättande av en mekanism för akuta ingripanden som kommissionen lägger fram i detta meddelande, och som uttryckligen efterfrågats av EU:s stats- och regeringschefer, svarar mot detta krav samtidigt som det skärper gemenskapsinstrumentens effekt och gör det möjligt för gemenskapen att snabbt tillgripa dem när så behövs. Denna relativt anspråkslösa mekanism bygger på gemenskapens befintliga förordningar och på etablerade budgettekniker, beslutsprocesser och verksamhetssätt. På så sätt förstärker den kommissionens bidrag till den gemensamma europeiska säkerhets- och försvarspolitiken och möjliggör snabba och konkreta åtgärder i nära samordning med det arbete som utförs av rådets policyenhet och av dess krishanteringsinstanser.

6. Mekanismen för akuta ingripanden kommer inte att vara geografiskt begränsad, och den avses kunna tas i anspråk i situationer där följande är nödvändigt:

*Snabba ingripanden när en kris håller på att uppstå, under en kris eller en konflikt eller för att tillfredsställa de mest tvingande behoven efter en kris.

*Ingripanden med kort varaktighet. (Om åtgärderna inte kan avslutas inom den begränsade tidsramen för ingripanden genom mekanismen, bör de ersättas med eller integreras i den normala verksamheten inom ramen för befintliga geografiska eller tematiska program.)

*En kombination av olika instrument. (T.ex. utsändning av ett särskilt sändebud och tillhandahållande av civil polisiär expertis och civilskyddsåtgärder.)

DEN KOMPLETTERANDE KARAKTÄREN HOS MEKANISMEN FÖR AKUTA INGRIPANDEN

7. För att gemenskapen till fullo skall kunna ta på sig sin roll som deltagare i den gemensamma europeiska säkerhets- och försvarspolitiken kommer det att krävas betydande förändringar av strukturer och arbetssätt så att vår förmåga till snabba och flexibla insatser blir bättre. Mekanismen för akuta ingripanden utgör en av dessa förändringar. Ytterligare åtgärder kommer att krävas för att förvaltningen av befintliga program skall kunna förenklas, den interna samordningen förbättras och förmågan till långsiktig planering förstärkas, så att kommissionen på ett mer aktivt och framåtsyftande sätt kan bidra till EU:s konfliktförebyggande åtgärder.

8. Mekanismen för akuta ingripanden kommer därför att vara ett instrument som utgör ett komplement till humanitära insatser och andra verktyg som kan tillgripas vid en kris eller efter en konflikt, och den kommer att användas tillsammans med biståndsåtgärder i skedet före återuppbyggnad och utveckling. Den kommer att fylla ett tomrum i den befintliga uppsättning instrument som finns att tillgå med kort varsel i en krissituation i och med att den gör det möjligt att ingripa snabbare och bereder marken för de åtgärder som efter ingripandet kan komma att vidtas genom de sedvanliga instrumenten.

9. Detta synsätt kommer också till synes i den avskalade struktur som kommissionen kommer att inrätta för förvaltningen av mekanismen, i samband med den samordningsmekanism som avser civil krishantering. Denna struktur kommer att tillhandahålla samordning, stöd vad gäller tillvägagångssätt och information till befintliga geografiska och tematiska enheter. I krissituationer kommer den att förbereda beslut och åtgärder tillsammans med dessa enheter och därvid utnyttja deras speciella geografiska eller tematiska sakkunskap samtidigt som EU:s intressen och prioriteringar till fullo respekteras.

10. För att en övergripande enhetlighet i unionens strategi skall kunna säkerställas och största möjliga komplementaritet med medlemsstaternas åtgärder uppnås kommer den rådande nära samordningen och samverkan med incidentrapporteringscentrumet vid rådets generalsekretariats policyenhet att förstärkas. Detta kommer att säkerställa enhetlighet och komplementaritet i förberedelseskedet och i besluts- och genomförandefaserna.

11. Åtgärder som vidtas inom ramen för befintliga gemenskapsprogram kommer att förvaltas genom de strukturer som redan existerar för dessa, men mekanismen för akuta ingripanden och kommissionens enhet för krishantering kommer att underlätta tidiga ingripanden och övergripande enhetlighet. I detta syfte kommer enheten också att under krishanteringens alla skeden upprätthålla nära förbindelser med ECHO, dock med fullt beaktande av dess behov av att kunna agera självständigt.

12. Vissa ytterligare personalresurser kommer således att krävas för förvaltningen av denna samordningsmekanism inom kommissionen och för att ett friktionsfritt samarbete med rådets strukturer för krishantering skall kunna säkerställas. Större delen av dessa resurser kommer dock att finnas kvar inom de befintliga enheterna för att utnyttjas endast i krissituationer som berör enheternas eget uppgiftsområde. Den nya enheten för krishantering kommer att ha till uppgift att förbereda och, i krissituationer, samordna akuta ingripanden. De ytterligare resurser som krävs för det permanenta inrättandet och förvaltningen av mekanismen för akuta ingripanden och krishanteringsenheten måste därför reduceras till ett minimum.

13. Den föreslagna mekanismen för akuta ingripanden kompletterar budgetposten för GUSP, vilken omfattar strikt diplomatiska åtgärder och säkerhetsåtgärder för konfliktförebyggande och krishantering samt för ickespridning och nedrustning. Det har hittills ofta varit svårt att mobilisera gemenskapens instrument tillräckligt snabbt. Detta har i vissa fall lett till bristande överensstämmelse i EU:s agerande utåt. Genom mekanismen för akuta ingripanden kommer det att bli möjligt att snabbt mobilisera gemenskapens instrument utöver det humanitära biståndet och att därvid eftersträva gemensamma mål.

14. Skillnaden mellan Kontoret för humanitärt bistånd (ECHO) och den föreslagna mekanismen för akuta ingripanden ligger i deras skilda uppgifter. ECHO tillhandahåller humanitärt bistånd till offer för naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människan, framför allt genom att leverera förnödenheter (livsmedel, skydd m.m.). ECHO inriktar sig på individen, är politiskt neutralt och har som enda mål att lindra mänskligt lidande. Mekanismen för akuta ingripanden är avsedd att tillhandahålla resurser för akut krishantering och konfliktförebyggande med anknytning till unionens övergripande utrikes- och säkerhetspolitik. Den utgör en del av unionens kapacitet för krishantering. Dess normala funktion består i tillhandahållande av tjänster (polistjänster, övervakning, minröjning, nedrustning), vilket ibland kan inbegripa utrustningsleveranser.

15. Kommissionen kommer att undvika överlappning mellan åtgärder som finansieras med stöd av förordningen om mekanismen för akuta ingripanden och projekt som finansieras av ECHO. För att garantera biståndsarbetarnas säkerhet kommer kommissionen vid behov, genom lämplig information, att sörja för att mottagarna är medvetna om att principerna för humanitärt bistånd skiljer sig från de principer som ligger till grund för de åtgärder som finansieras med stöd av förordningen om mekanismen för akuta ingripanden.

BESTÄMMELSERNA I KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL RÅDSFÖRORDNING

16. Den förordning som föreslås grundar sig på artikel 308 (tidigare artikel 235) i EG-fördraget. Den omfattar alla gemenskapsinsatser i samband med säkerhetsrelaterade kriser till skydd av eller stöd för EU:s verksamhet inom ramen för den gemensamma europeiska säkerhets- och försvarspolitiken. Om det finns andra möjliga finansieringskällor inom EU för åtgärden skall förordningen begränsas till att gälla endast om åtgärden är brådskande och tidsbegränsad och om den inte skulle kunna vidtas tillräckligt snabbt och konsekvent med hjälp av redan befintliga instrument.

17. Stödet enligt kommissionens utkast till förslag till rådets förordning om inrättande av mekanismen för akuta ingripanden kommer att utgöras antingen av bidrag till 100 % eller av finansiering i kombination med andra offentliga källor.

18. Genomförandepartner som kan komma i fråga enligt utkastet till förordning kan t.ex. vara nationella regeringar och deras underordnade enheter, regionala och internationella organisationer och deras underordnade enheter, icke-statliga organisationer samt offentliga och privata aktörer med lämpliga specialkunskaper och erfarenheter. Ramavtal kommer att slutas med på förhand utsedda aktörer, och de kommer att kompletteras med snabbt ingångna, särskilt anpassade finansieringskontrakt så snart det uppstår ett behov av en viss tjänst.

19. Ingripanden som omfattas av förordningen om mekanismen för akuta ingripanden kommer att ske på kommissionens ansvar. Kommissionen kommer att biträdas av en rådgivande kommitté (kriskommitté) som består av företrädare för medlemsstaterna och har en företrädare för kommissionen som ordförande. Det är av största vikt att kommitténs förfaranden inte i onödan fördröjer eller på annat sätt förhindrar att beslut fattas om att sätta in mekanismen i en bestämd krissituation. I kommitténs arbetsordning kommer därför

*enkla och snabba beslutsförfaranden att fastställas,

*ett flexibelt genomförande att möjliggöras, och

*förfaranden för rapportering av resultatet fastställas.

Kommissionen kommer att rapportera om ingripandena till Europaparlamentet och rådet och regelbundet tillhandahålla dem information.

20. Kostnaderna för enskilda ingripanden som finansieras genom den föreslagna mekanismen får inte överskrida 12 miljoner euro [1]. Tiden för genomförande av ett ingripande får inte överstiga sex månader. Det kommer att krävas att kommissionen samråder med rådgivande kommittén innan den beslutar om bidrag som överstiger 5 miljoner euro. För bidrag som underskrider detta belopp bör kommissionen ha behörighet att fatta beslut utan föregående samråd. I sådana fall kommer kommissionen dock att underrätta kommittén om sitt beslut.

[1] Det högsta beloppet för varje enskilt ingripande (12 miljoner euro) har beräknats på grundval av erfarenheterna inom de enheter som sysslar med bistånds- eller räddningsverksamhet.

2000/0081 (CNS)

Förslag RÅDETS FÖRORDNING OM INRÄTTANDE AV MEKANISMEN FÖR AKUTA INGRIPANDEN

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 308 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag [2],

[2] EGT C, ..., s.

med beaktande av Europaparlamentets yttrande [3], och

[3] EGT C, ..., s.

av följande skäl:

1. Målet att bevara fred och frihet uttrycks i ingressen till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

2. Gemenskapen hyser farhågor för att spridningen av kriser som påverkar den politiska och sociala stabiliteten och säkerheten äventyrar inte bara den internationella freden och säkerheten utan också principerna om frihet, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt rättsstatsprincipen.

3. För att kunna främja en hållbar ekonomisk och social utveckling är det nödvändigt att förhindra att kriser sprider sig eller trappas upp till väpnade konflikter.

4. I slutsatserna från Europeiska rådets möte i Helsingfors den 10-11 december 1999 konstateras att "en icke-militär mekanism för krishantering skall upprättas för att samordna och effektivisera de olika civila medel och resurser som, tillsammans med de militära resurserna, står till unionens och medlemsstaternas förfogande".

5. I ordförandeskapets rapport om icke-militär krishantering som bifogats de nämnda slutsatserna anges vidare att "ett system för snabb finansiering, t.ex. en kommissionsfond för snabba insatser, bör inrättas så att ekonomiska medel kan tillhandahållas snabbare för att stödja EU:s verksamhet, bidra till verksamhet som leds av andra internationella organisationer eller finansiera icke-statliga organisationers verksamhet".

6. I syfte att stödja befintliga gemenskapsprogram för samarbete med tredje land bör det vara möjligt att vidta snabba och verkningsfulla åtgärder för att främja säkerhet och stabilitet även utanför Europeiska unionens gränser, överallt där kvinnors och mäns liv och fysiska integritet samt respekten för mänsklig solidaritet är beroende av att EU ingriper.

7. Gemenskapens förmåga att upptäcka kriser på ett tidigt stadium och dess mekanismer för att snabbt reagera på kriser bör utvecklas ytterligare, så att det blir möjligt att snabbt mobilisera ekonomiska och andra resurser för att förhindra kriser från att spridas eller trappas upp till väpnade konflikter.

8. I säkerhetsrelaterade krissituationer bör det vara möjligt att med kort varsel sätta in mekanismer för ett påskyndat beslutsfattande beträffande specifika och omedelbara ingripanden med begränsad varaktighet, vilka vid behov fungerar som föregångare till gemenskapens sedvanliga instrument genom vilka genomförandet av åtgärderna senare kan fortsätta.

9. Gemenskapens ingripanden måste stå i samklang med helheten av Europeiska unionens agerande utåt inom ramen för dess utrikes- och säkerhetspolitik, dess politik på det ekonomiska och det sociala området samt dess utvecklingspolitik.

10. Åtgärder som omfattas av förordningen om ECHO, rådets förordning (EG) nr 1257/96 [4], bör inte finansieras genom den här förordningen.

[4] EGT L 163, 2.7.1996, s. 1.

11. I enlighet med artikel 2 i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter [5] bör åtgärder för genomförande av denna förordning antas enligt det rådgivande förfarande som beskrivs i artikel 3 i det beslutet.

[5] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

12. Det krävs största möjliga öppenhet vid genomförandet av gemenskapens finansiella bistånd och kontrollen av hur anslagen används.

13. Skyddet av gemenskapens finansiella intressen och kampen mot bedrägerier och oegentligheter bör utgöra en integrerad del av denna förordning.

14. I fördraget anges inte några andra befogenheter för att anta denna förordning än de som finns i artikel 308.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Syftet med denna förordning som skall komplettera gemenskapens befintliga program för samarbete med tredje land, är att fastställa förfaranden för att skapa en snabbverkande, effektiv och flexibel mekanism (nedan kallad "mekanismen för akuta ingripanden") för att bemöta krissituationer eller kriser under uppsegling och för att tillhandahålla omedelbar finansiering för icke-militära åtgärder i samband med akuta ingripanden för krishantering och konfliktförebyggande, i syfte att främja internationell fred och säkerhet och principerna om frihet och demokrati, respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt rättsstatsprincipen som grunder för ekonomisk och social utveckling i de berörda tredje länderna.

2. Mekanismen för akuta ingripanden skall utlösas vid krissituationer eller i samband med att kriser uppstår, t.ex. vid omständigheter med ett tilltagande våld som sätter lag och ordning ur spel, vid fredsbrott, uppblossande av stridigheter, väpnade konflikter, omfattande befolkningsförflyttningar, exceptionella omständigheter med säkerhetsrelaterade konsekvenser och risker eller stora miljökatastrofer som hotar säkerheten och stabiliteten.

3. Mekanismen för akuta ingripanden bygger på de möjligheter till ingripande som finns enligt befintliga gemenskapsförordningar, med undantag för förordningen om ECHO, förordning (EG) nr 1257/96. Dess särskilda värde består i möjligheten att ingripa snabbt i spända lägen och att kombinera olika instrument för ingripande så att samlade och enhetliga åtgärder kan vidtas i säkerhetsrelaterade nödsituationer. Om åtgärder som det finns bestämmelser om i den här förordningen även omfattas av andra förordningar skall den här förordningen endast tillämpas om

a) åtgärden är avsedd att vara omedelbar och specifikt inriktad på de mest akuta säkerhetsrelaterade behoven för samhällen och människor i tredje land, och

b) åtgärden är tidsbegränsad, såsom närmare anges i artikel 7.

Artikel 2

1. De viktigaste målen för åtgärder inom ramen för mekanismen för akuta ingripanden skall vara att, i krissituationer eller i samband med att kriser uppstår, bevara eller återupprätta allmän ordning och säkerhet, underlätta dialog, försoning och förlikning mellan olika grupper i ett samhälle, bekämpa brott mot de mänskliga rättigheterna och diskriminering på grund av etniskt ursprung, religion eller kön samt bekämpa våld.

2. Ingripanden som finansieras med stöd av denna förordning kan inbegripa vilka icke-militära åtgärder som helst som vidtas för att motverka eller lösa kriser under uppsegling och allvarliga hot om eller uppblossanden av konflikter, alla logistiska åtgärder som behövs för planering, genomförande, övervakning och revision av sådana ingripanden, inbegripet informations- och kommunikationshantering, tekniskt bistånd och utbildning, inköp och/eller leverans av viktiga produkter eller viktig utrustning, säkra transporter och alla administrativa utgifter som hör samman med sådana åtgärder, liksom åtgärder som behövs för att förbättra gemenskapens samordning med medlemsstaterna och andra givarländer, internationella organisationer och icke-statliga organisationer och med dessas företrädare.

3. Om åtgärderna är berättigade till finansiering från ECHO, skall de finansieras enligt förordning (EG) nr 1257/96. Under särskilda omständigheter som berör säkerhet eller krishantering får kommissionen vid behov besluta att det är mera ändamålsenligt att kombinera ingripanden genom mekanismen för akuta ingripanden med åtgärder som vidtas av ECHO. En klar uppgiftsfördelning mellan ECHO och mekanismen för akuta ingripanden skall i dessa fall upprättas både centralt och på fältet, men en nära samordning skall ändå upprätthållas i syfte att nå största möjliga enhetlighet och garantera biståndsarbetarnas säkerhet.

Artikel 3

1. Gemenskapens finansiering enligt denna förordning skall ha formen av bidrag.

2. De ingripanden som omfattas av denna förordning skall undantas från skatter, tullar och andra avgifter.

Artikel 4

1. Partner för genomförande som kan komma i fråga enligt denna förordning kan t.ex. vara nationella regeringar och deras underordnade enheter, regionala och internationella organisationer och deras underordnade enheter, icke-statliga organisationer samt offentliga och privata aktörer med lämpliga specialkunskaper och erfarenheter.

2. Kommissionen kan ingå ramavtal med behöriga regeringsenheter, internationella organisationer, icke-statliga organisationer samt privata eller offentliga aktörer på grundval av deras förmåga att snabbt genomföra ingripanden i krishanteringssyfte. I situationer då unik personlig sakkunskap krävs eller då åtgärdens trovärdighet och parternas förtroende är beroende av en viss person, vilket kan vara fallet vid medling, skiljedomsförfaranden och rådgivningsverksamhet, får kommissionen underteckna kontrakt med enskilda organisationer och/eller aktörer, även om något ramavtal inte har ingåtts dessförinnan.

3. Efter det att kommissionen har fattat ett finansieringsbeslut i enlighet med artikel 5 och så snart som det av praktiska skäl är möjligt skall ett finansieringsavtal att ingås med de icke-statliga organisationer och de privata eller offentliga aktörer som har valts ut för att vidta åtgärden, på grundval av bestämmelserna i respektive ramavtal.

4. Icke-statliga organisationer som kan komma i fråga för finansieringsavtal för genomförande av ingripanden enligt denna förordning skall uppfylla följande kriterier:

a) De skall vara ideella, oavhängiga organisationer.

b) De skall ha sitt huvudkontor i en av gemenskapens medlemsstater eller i det tredje land som tar emot stödet från gemenskapen.

I undantagsfall kan huvudkontoret vara beläget i ett annat tredje land.

5. När en privat aktörs eller en icke-statlig organisations lämplighet för gemenskapsfinansiering avgörs, skall följande faktorer beaktas:

a) Dess administrativa förmåga och finansförvaltningsförmåga.

b) Dess tekniska och logistiska kapacitet i förhållande till hur brådskande de planerade åtgärderna är.

c) Dess erfarenheter på området i fråga.

d) Dess beredskap att vid behov delta i specifika samordningssystem som kan komma att inrättas för att genomföra ingripandet.

e) Dess tidigare meriter och garanterade opartiskhet vid utförandet av uppdraget.

6. Kommissionen kommer att underrätta den kommitté som inrättas genom artikel 8 om vilken enhet som valts för att genomföra åtgärder och skälen för detta val.

Artikel 5

Beslut om ingripanden enligt denna förordning skall fattas av kommissionen enligt de förfaranden som anges i denna förordning.

Ingripandena skall genomföras av kommissionen enligt gällande budgetförfaranden och andra förfaranden, däribland de som avses i artiklarna 116 och 118 i budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

Artikel 6

1. Alla finansieringsavtal eller kontrakt som ingås enligt denna förordning skall innehålla bestämmelser som ger kommissionen, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) och Revisionsrätten befogenhet att utföra kontroller på plats enligt gällande regler.

2. Kommissionen får utföra kontroller och undersökningar på plats enligt rådets förordning (EG) nr 2185/96 [6]. De åtgärder som kommissionen vidtar skall tillgodose ett lämpligt skydd av gemenskapens finansiella intressen i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2988/95 [7].

[6] EGT L 292, 15.11.1996, s.2.

[7] EGT L 312, 23.12.1995, s.1.

Artikel 7

1. Gemenskapens bidrag till ingripanden som finansieras enligt denna förordning får inte överstiga 12 miljoner euro.

2. Genomförandetiden för ingripanden enligt denna förordning får inte överstiga nio månader.

3. Om det i undantagsfall visar sig att genomförandetiden på grund av den berörda krisens särart eller intensitet inte är tillräcklig för att de mål som anges i artikel 1.1 skall kunna uppnås, skall kommissionen lägga fram en rapport för den kommitté som inrättas genom artikel 8 senast en månad innan genomförandetiden för det ursprungliga ingripandet löper ut. Därefter kan kommissionen för kommittén lägga fram ett förslag till förlängning av ingripandet och därmed sammanhängande finansiella krav beträffande samma kris. Ett sådant förlängt ingripande skall uppfylla villkoren i artikel 1.

4. Om ingripanden som avses i denna förordning förutsätter ett bidrag från gemenskapen som överstiger 5 miljoner euro, eller om det är fråga om en sådan undantagssituation som avses i punkt 3, skall kommissionen fatta sitt beslut efter att ha samrått med den kommitté som inrättas genom artikel 8.

Artikel 8

1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté (nedan kallad "kriskommittén") som skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och ha en företrädare för kommissionen som ordförande.

2. När hänvisning sker till denna punkt skall det rådgivande förfarandet i artikel 3 i beslut 1999/468/EG tillämpas, varvid bestämmelserna i artikel 7.3 i det beslutet skall iakttas.

Artikel 9

1. När kriskommittén antar sin arbetsordning i enlighet med artikel 7.1 i beslut 1999/468/EG skall den beakta de mål som ställts upp för mekanismen för akuta ingripanden och särskilt

a) behovet av att beslutsfattandet och genomförandet sker snabbt med tanke på de exceptionella och brådskande omständigheterna kring den kris som utlöser mekanismen,

b) den flexibilitet som krävs för att beakta det sätt på vilket krisen utvecklas.

2. Kriskommittén får också diskutera andra frågor i anslutning till genomförandet av denna förordning, särskilt formerna för att vid behov följa upp och överföra åtgärder på andra instrument så snart ingripandet enligt denna förordning är slutfört.

Artikel 10

1. Kommissionen skall, på grundval av ömsesidigt och regelbundet informationsutbyte, även sådant utbyte på plats, säkerställa en effektiv samordning mellan dess egna och medlemsstaternas krishanteringsåtgärder, i syfte att förbättra enhetligheten och komplementariteten vid alla ingripanden.

2. För att främja den övergripande enhetligheten i gemenskapens strategi för akuta ingripanden i kriser med icke-militära instrument kan kriskommittén även utgöra ett forum för informationsutbyte mellan medlemsstaterna och kommissionen.

3. Kommissionen skall främja samordning och samarbete med internationella och regionala organisationer.

4. De åtgärder som är nödvändiga för att synliggöra gemenskapens bidrag skall vidtas.

Artikel 11

1. Kommissionen skall regelbundet utvärdera de ingripanden för krishantering som görs enligt denna förordning för att fastställa om målen för ingripandena har uppnåtts och lämna riktlinjer för hur framtida ingripanden kan göras mera effektiva.

2. Kommissionen skall för Europaparlamentet och rådet senast den 30 april varje år lägga fram en rapport med en kort redogörelse av gemenskapens akuta ingripanden under föregående år samt utvärdera genomförandet av de ingripanden som finansieras genom denna förordning efter det att de har slutförts.

Artikel 12

Tre år efter denna förordnings ikraftträdande skall kommissionen för Europaparlamentet och rådet lägga fram en övergripande utvärdering av de ingripanden som gemenskapen finansierat enligt denna förordning tillsammans med förslag till ändringar i denna.

Artikel 13

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT

Politikområde: YTTRE FÖRBINDELSER

Verksamhet: HORISONTELLA ASPEKTER

Åtgärdens beteckning: Mekanismen för akuta ingripanden

1. BERÖRDA BUDGETPOSTER

B7-67 Icke-specifika åtgärder rörande tredje land

B7-671A Administrativt stöd för mekanismen för akuta ingripanden

B7-671 Mekanismen för akuta ingripanden

2. SIFFERUPPGIFTER

2.1 Totalt anslag för åtgärden: 40 miljoner euro per år (30 miljoner euro för det första tillämpningsåret).

2.2 Tillämpningsperiod: Tills vidare.

2.3 Flerårig total beräkning: 30 miljoner euro för det första året och därefter 40 miljoner euro per år.

Tidsplan för åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (med 3 decimalers noggrannhet)

>Plats för tabell>

3. BUDGETSPECIFIKATIONER

>Plats för tabell>

4. RÄTTSLIG GRUND

Art. 308 (EG-fördraget)

5. BESKRIVNING AV OCH SKÄL FÖR ÅTGÄRDEN

5.1 Behov av gemenskapsinsatser och åtgärdens mål

Möjligheten till snabb finansiering är avsedd att påskynda genomförandet av gemenskapens ingripanden till stöd för EU:s aktiviteter på den gemensamma europeiska säkerhets- och försvarspolitikens område, att bidra till åtgärder som vidtas av internationella organisationer och att finansiera icke-statliga organisationers verksamhet när så är lämpligt. Mekanismen bygger i huvudsak på de möjligheter till ingripanden som finns enligt gällande gemenskapsförordningar. Dess mervärde består i möjligheten att ingripa snabbt i spända lägen omedelbart innan en kris uppstår eller under eller efter en kris, i ingripandenas korta varaktighet och världsomspännande natur och i möjligheten att kombinera olika instrument alltefter omständigheterna (t.ex. utsändning av en medlare samtidigt som civil polisiär expertis och civilskyddsåtgärder tillhandahålls), vilket sammantaget innebär att säkerhetsrelaterade åtgärder kan vidtas på ett samlat och enhetligt sätt och EU:s ingripanden kan göras mera synliga och effektiva.

5.2 Planerade åtgärder och budgetmässigt tillvägagångssätt

Det årliga maximibelopp som förutses för mekanismen uppgår till 30 miljoner euro för det första året och därefter 40 miljoner euro per år.

De åtgärder som vidtas enligt denna förordning är världsomspännande, varför målgruppen kommer att omfatta såväl EU-medborgare och deras intressen som medborgare i tredje land.

5.3 Former för genomförandet

Direkt förvaltat av kommissionen (GD RELEX). Kommissionen kommer att ingå nya ramavtal med partner som kan komma i fråga för finansiellt stöd enligt denna förordning, vilka kan vara t.ex. regionala och internationella organisationer och deras underordnade enheter, icke-statliga organisationer, nationella regeringar och deras underordnade enheter samt offentliga och privata aktörer med lämpliga specialkunskaper och erfarenheter. I situationer då särskild personlig sakkunskap krävs eller då åtgärdens trovärdighet och parternas förtroende är beroende av en viss person, vilket kan vara fallet vid medling, skiljedomsförfaranden och rådgivningsverksamhet, får kommissionen underteckna kontrakt med enskilda organisationer eller aktörer även om inget ramavtal har ingåtts.

Typ av utgifter är antingen bidrag med 100 % eller bidrag till samfinansiering med andra finansieringskällor. Kontrakt bör ingås för en tid på högst nio månader efter det att beslutet har fattats.

Avsikten är att under budgetpost B7-671A finansiera kostnaderna för alla nödvändiga stödtjänster, såsom förberedande studier, information, kommunikations- och förvaltningsstöd, särskilt för utvärdering av anbud och utarbetande av projektdokumentation, samt övervakning och revision.

6. TOTALA BUDGETKONSEKVENSER

6.1 Särskilda mål - Del B - (för hela programplaneringsperioden)

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (med 3 decimalers noggrannhet)

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

6.2 Beräkning av de kostnader per åtgärd som förutses i del B (för hela programplaneringsperioden)

Det högsta beloppet för varje enskilt ingripande (12 miljoner euro) har beräknats på grundval av erfarenheterna inom de enheter som sysslar med bistånds- eller räddningsverksamhet. Outnyttjade anslag kommer automatiskt att frigöras inom en månad räknat från utgången av genomförandeperioden.

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (med 3 decimalers noggrannhet)

>Plats för tabell>

Förklara vid behov beräkningsmetoden

7. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

7.1 Uppföljningssystem

1. Alla finansieringsavtal eller kontrakt som ingås enligt denna förordning skall innehålla bestämmelser om att kommissionen, OLAF och revisionsrätten kan utföra kontroller på platsen enligt de sedvanliga förfaranden som fastställts av kommissionen enligt gällande regler, särskilt reglerna i budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

2. Dessutom kan kommissionen utföra kontroller och undersökningar på platsen enligt förordning (EG) nr 2185/96. De åtgärder som kommissionen vidtar skall tillgodose ett lämpligt skydd av gemenskapens finansiella intressen i enlighet med förordning (EG) nr 2988/95.

7.2 De planerade utvärderingarnas form och frekvens

Tre år efter denna förordnings ikraftträdande skall kommissionen för Europaparlamentet och rådet lägga fram en helhetsutvärdering av de ingripanden som gemenskapen finansierat enligt denna förordning samt förslag beträffande förordningens framtid och, vid behov, förslag om att ändra den.

Kommissionen skall senast den 30 april varje år lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet med ett sammandrag av gemenskapens akuta ingripanden under föregående år samt utvärdera genomförandet av de ingripanden som finansieras genom denna förordning efter det att de har slutförts.

7.3 Åtgärder i anslutning till förhandsutvärderingen

Ett beredskapssystem för ingripanden vid tecken på instabilitet kommer att skapas inom kommissionen för att möjliggöra en struktur för planläggning av de omedelbara behoven. Befintliga informationskällor kommer att slås samman och analyskapaciteten kommer att användas för att utvärdera tidigare ingripanden och dra lärdom av dem. För att undvika ett alltför brådstörtat beslutsfattande kommer planering för nödsituationer att införas. Den nya personal som begärs kommer att spela en nyckelroll genom att sammanföra personer och sakkunskap från kommissionens olika enheter och därigenom lägga grunden för samordningsmekanismen. Detta kan dock inte anses uppfylla behoven av förhandsutvärdering utan endast minska graden av osäkerhet i de åtgärder det är fråga om.

7.4 Åtgärder till följd av utvärderingen i efterhand

Kommissionen skall rapportera till rådgivande kommittén, Europaparlamentet och Europeiska unionens råd om varje ingripande som genomförts och inhämta deras bedömning. Vid regelbundna möten i rådgivande kommittén kommer resultaten av ingripandena att utvärderas mot bakgrund av kostnaderna, och vidare kommer övervakningsindikatorer för framtida ingripanden att utarbetas på grundval av de vunna erfarenheterna.

8. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

1. Alla finansieringsavtal eller kontrakt som ingås enligt denna förordning skall innehålla bestämmelser om att kommissionen, OLAF och revisionsrätten kan utföra kontroller på platsen enligt de sedvanliga förfaranden som fastställts av kommissionen enligt gällande regler, särskilt reglerna i budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

2. Dessutom kan kommissionen utföra kontroller och undersökningar på platsen enligt förordning (EG) nr 2185/96. De åtgärder som kommissionen vidtar skall tillgodose ett lämpligt skydd av gemenskapens finansiella intressen i enlighet med förordning (EG) nr 2988/95.

9. KONSEKVENSER FÖR ANTALET ANSTÄLLDA OCH FÖR ADMINISTRATIVA UTGIFTER (DEL A)

9.1 Konsekvenser för antalet tjänster

>Plats för tabell>

9.2 Totala budgetkonsekvenser för personal

>Plats för tabell>

Beloppen motsvarar de totala utgifterna för 12 månader.

9.3 Andra administrativa utgifter till följd av åtgärden

>Plats för tabell>

Beloppen motsvarar de totala utgifterna för åtgärden under 12 månader.

Den personal och de administrativa medel som behövs kommer att täckas av befintliga medel för GD RELEX.

1 Ange typ av kommitté och till vilken grupp den hör.

I. Totalt per år (9.2 + 9.3): ...... ....... euro

II. Åtgärdens varaktighet: Tills vidare

III. Sammanlagd kostnad för åtgärden (I x II): ...... ....... euro

10. ATTESTERING AV FINANSENHETEN VID ANSVARIGT GD/ANSVARIG ENHET