Ändrat förslag till RÅDETS FÖRORDNING om delgivning i medlemsstaterna av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur

(framlagt av kommissionen enligt artikel 250.2 i EG-fördraget)

MOTIVERING

Innehållsförteckning

1. Bakgrund

2. Det ändrade förslaget

2.1. Ändringar som godtas i sin helhet

2.2. Ändringar som godtas delvis

2.3. Ändringar som inte kan godtas

1. Bakgrund

Den 4 maj 1999 antog kommissionen ett förslag till rådets direktiv om delgivning i medlemsstaterna av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur [1]. Med tanke på Amsterdamfördragets ikraftträdande och att det civilrättsliga samarbetet görs till en gemenskapsfråga tar detta förslag till direktiv upp innehållet i den konvention som undertecknades den 27 maj 1997 av medlemsstaterna, på grundval av artikel K.3.2 c i Maastrichtfördraget, och som inte har trätt i kraft.

[1] KOM (1999) 219, EGT

Förslaget har överlämnats till rådet, Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén. Den sistnämnda gav sitt yttrande vid sina sessioner den 20 och 21 oktober 1999. Genom en skrivelse av den 14 juli 1999 rådfrågade rådet Europaparlamentet i enlighet med artikel 61 i EG-fördraget. Europaparlamentet gav utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor som utsetts till ansvarigt utskott och utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden som utsetts till rådgivande utskott i uppdrag att gå igenom förslaget. Efter att ha tagit emot och undersökt yttrandet från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden, antaget den ..., antog utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor sitt betänkande den 9 november 1999. Vid sitt plenarsammanträde den 17 november 1999 antog parlamentet sitt yttrande [2] och godtog kommissionens förslag under förutsättning att de ändringar parlamentet förslagit skulle antas och att kommissionens förslag skulle ändras i enlighet med dem, enligt artikel 250.2 i EG-fördraget.

[2] EGT C

2. Det ändrade förslaget

Allmänt sett stöder parlamentet tillvägagångssättet och de allmänna principerna i kommissionens förslag. Det fasta stödet till förstärkningen av det rättsliga samarbetet och snabbheten och säkerheten i förfarandena över gränserna är särskilt viktigt. Förutom ändringsförslag 1, som avser instrumentets rättsliga form, är huvuddelen av de föreslagna ändringarna av teknisk karaktär. Kommissionen godtar flertalet av dessa ändringsförslag, antingen helt eller delvis.

2.1. Ändringar som godtas i sin helhet

De av parlamentets ändringsförslag som kommissionen har godtagit och integrerat i sitt ändrade förslag är följande:

Hela texten:

Termen "direktiv" har bytts ut mot termen "förordning" i förslaget för att uppfylla ändringsförslag 1 från parlamentet. En förordning har den fördelen framför ett direktiv att den betyder ett snabbt, tydligt och enhetligt genomförande av gemenskapstexten, vilket motsvarar det mål man vill uppnå. Detta har föranlett vissa smärre förändringar.

Artikel 3

Genom artikel 3.1 b fastställs, med hänsyn till ändringsförslag 4, att den centrala enheten skall söka lösningar på svårigheter som kan uppstå när adressen till mottagaren är felaktig.

Artikel 6

Artikel 6.2 har kompletterats med ett nytt stycke, som i enlighet med ändringsförslag 7 föreskriver att det i tveksamma fall är det sändande organets bedömning av om ärendet är av civil eller kommersiell natur som har företräde framför det mottagande organets, förutsatt att det inte föreligger ett uppenbart fel (ändringsförslag 8).

Artikel 6.3 har ändrats något för att beakta ändringsförslag 8. Det är snarast fråga om en omformulering.

Artikel 9

Punkt 3 i artikel 9 har tagits bort för att beakta ändringsförslag 9 eftersom parlamentet anser att möjligheten för medlemsstaterna att avvika från punkt 1 och 2 minskar textens räckvidd.

Artikel 11

Genom artikel 11.2 fastställs, för att beakta ändringsförslag 11, att bestämmelsen om återbetalning av kostnader för tjänster från en stämningsman eller behörig myndighet och på ett särskilt sätt, endast gäller om lagstiftningen i medlemsstaten i fråga så kräver.

Artikel 13

Ändringsförslag 12 har beaktats och genom artikel 13.1 fastställs att delgivning genom diplomatiska eller konsulära tjänstemän endast får ske i undantagsfall.

Artikel 15

Artikel 15.2 utgår, i enlighet med ändringsförslag 13, för att inte minska bestämmelsens räckvidd på grund av de olika ordningarna i medlemsstaterna.

Artikel 17

Artikel 17 c ändras i enlighet med ändringsförslag 14, vilket endast innebär en omformulering.

Artikel 21

Artikel 21 ändras för att beakta omformuleringen enligt ändringsförslag 15.

Artikel 24

För att beakta ändringsförslag 16 fastställs att rapporten även skall omfatta aspekter på elektroniskt översändande av handlingar och delgivning på elektronisk väg, i avsikt att så snart som möjligt skall utarbeta bestämmelser på EU-nivå.

Bilaga

Bilagan ändras för att beakta ändringsförslag 17.

2.2. Ändringar som godtas delvis

Artikel 1

Artikel 1.2 har ändrats för att beakta ändringsförslag 2 som innebär att mottagarens adress är folkbokföringsadressen eller den huvudsakliga hemvisten. Kommissionen föredrar dock att använda termen "vanlig vistelseort", eftersom detta är den term som används inom internationell privaträtt.

2.3. Ändringar som inte kan godtas

Kommissionen kan inte godta vissa av Europaparlamentets ändringar, nämligen ändringsförslag 3, 5, 6 och 10.

Ändringsförslag 3

Detta ändringsförslag tillför inget till bestämmelserna. Antagligen kommer de medlemsstater som endast utser ett organ (som då blir centralt) att vara de som inte tillåter omedelbar översändning.

Ändringsförslag 5 och 6

Genom dessa ändringsförslag får de centrala enheterna en alltför betydande roll. Deras funktion är endast stödjande. Detta skulle stå i motsättning till den allmänna principen i förslaget, som är maximal decentralisering för översändningar och delgivningar. De berörda, både den som begär och mottar handlingen, kan vända sig till sändande och mottagande organ för att få upplysningar om översättningar.

Ändringsförslag 10

Detta ändringsförslag står i motsättning till artikel 11.2. Medlemsstaterna kan utse stämningsmän (som är privatpersoner) till sändande eller mottagande organ. Dessa måste naturligtvis kunna få ersättning för sina tjänster.

1999/0102 (CNS)

Ändrat förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om delgivning i medlemsstaterna av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 61 c i detta,

med beaktande av kommissionens förslag [3],

[3] EGT

med beaktande av Europaparlamentets yttrande [4]

[4] EGT

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande [5], och

[5] EGT

av följande skäl:

(1) Unionen har satt som mål att bevara och utveckla ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, där den fria rörligheten för personer garanteras. I syfte att gradvis upprätta ett sådant område skall gemenskapen bland annat besluta om åtgärder på området för civilrättsligt samarbete som behövs för att den inre marknaden skall fungera väl.

(2) En väl fungerande inre marknad kräver att man förbättrar och påskyndar översändande för delgivning mellan medlemsstaterna av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur.

(3) Detta område omfattas av det civilrättsliga samarbetet enligt artikel 65 i fördraget.

(4) I överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen såsom de kommer till uttryck i artikel 5 i fördraget kan målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna och kan därför bättre uppnås på gemenskapsnivå. denna förordning begränsas till vidtagandet av minsta antal åtgärder för att dessa mål skall kunna uppnås och går inte utöver vad som är nödvändigt för detta ändamål.

(5) Rådet enades genom en akt av den 26 maj 1997 [6] om en konvention om delgivning i Europeiska unionens medlemsstater av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur, och rekommenderade medlemsstaterna att ansluta sig till denna enligt sina respektive konstitutionella regler. Denna konvention har emellertid inte trätt i kraft. Det är viktigt att bygga vidare på de resultat som har uppnåtts genom konventionen. I denna förordning återges alltså till största delen sakinnehållet i konventionen.

[6] EGT C 261, 27.8.1997, s. 1.

(6) Snabba och effektiva förfaranden inom det civilrättsliga området kräver att översändandet av handlingar i mål och ärenden mellan de myndigheter som utses som ansvariga kan ske direkt och genom kanaler som fungerar utan dröjsmål. Medlemsstaterna bör dock få uttrycka sin avsikt att hålla kvar ansvaret hos en central myndighet under fem år. Ett sådant övergångssystem är motiverat i fall där medlemsstatens nuvarande rutiner för översändande av handlingar behöver anpassas.

(7) Kravet att översända handlingar snabbt bör motivera ett fritt val av sändningsmetod, även om vissa villkor i fråga om läslighet och garanti för äkthet också måste uppfyllas. För ett säkert översändande bör varje handling åtföljas av ett formulär, ifyllt på det lands språk där delgivning sker eller på ett annat språk som godtas av den mottagande medlemsstaten.

(8) För att förordningen skall fungera effektivt bör det föreskrivas att delgivning endast får vägras under mycket exceptionella omständigheter.

(9) Ett snabbt översändande av handlingar bör leda till att delgivning kan ske inom några dagar efter mottagandet. Om delgivning emellertid inte skett inom en månad bör det mottagande organet underrätta det sändande organet om detta. Det faktum att tidsgränsen på en månad överskridits bör emellertid inte innebära att ansökan bör skickas tillbaka till sändande organet om det fortfarande förefaller möjligt att delgivning kan genomföras inom rimlig tid.

(10) I mottagarens intresse måste delgivning ske antingen på det språk som används där den skall äga rum eller på ett språk som används i den sändande medlemsstaten och som mottagaren förstår.

(11) Med tanke på att förfarandereglerna kan skilja sig åt mellan olika medlemsstater kan också det datum som registreras som delgivningsdag variera. I dessa fall bör förordningen föreskriva ett system med två olika datum som innebär att det är den mottagande medlemsstatens lag som är avgörande, såvida det inte gäller fall där delgivning måste ske inom en fastställd tid. Denna regel är avsedd att skydda såväl avsändare som mottagare.

(12) Denna förordning bör, i kontakterna mellan medlemsstaterna och parterna, ha företräde i förhållande till de bestämmelser på området som återfinns i internationella konventioner och avtal som slutits av medlemsstaterna, i synnerhet protokollet till 1968 års Brysselkonvention om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område [7] och Haagkonventionen av den 15 november 1965 om delgivning i utlandet av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur. Förordningen bör således inte hindra att medlemsstaterna bibehåller eller inför bestämmelser som syftar till att påskynda översändandet av handlingar, så länge dessa bestämmelser är i linje med förordningen.

[7] EGT C 27, 26.1.1998, s. 17.

(13) Uppgifter som översänds enligt denna förordning bör omfattas av en ordning för skydd. Dessa uppgifter faller inom tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets förordning 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter [8] eller Europaparlamentets och rådets förordning 97/66/EG av den 15 december 1997 om behandling av personuppgifter och skydd för privatlivet inom telekommunikationsområdet [9].

[8] EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.

[9] EGT L 24, 30.1.1998, s. 1.

(14) Kommissionen bör få ansvaret för att genomföra bestämmelser om tillämpning av denna förordning. Den bör därvid biträdas av en rådgivande kommitté.

(15) Kommissionen bör senast tre år efter ikraftträdandet av denna förordning göra en översyn av hur den tillämpats och om så krävs föreslå ändringar.

(16) I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning har dessa två medlemsstater meddelat att de ämnar delta i antagandet av denna förordning. I enlighet med protokollet om Danmarks ställning deltar denna medlemsstat inte i antagandet av förordningen. Danmark är således inte bundet av förordningen, och dess bestämmelser är inte tillämpliga på det landet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I - ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1 - Tillämpningsområde

1. Denna förordning skall tillämpas då en handling i ett mål eller ärende av civil eller kommersiell natur skall sändas från en medlemsstat till en annan för delgivning.

2. Denna förordning är inte tillämplig när adressen till den person som skall delges eller personens vanliga vistelseort inte är känd.

Artikel 2 - Sändande och mottagande organ

1. Varje medlemsstat skall utse tjänstemän, myndigheter eller andra personer, nedan kallade "sändande organ", med behörighet att översända handlingar i mål och ärenden som skall delges i en annan medlemsstat.

2. Varje medlemsstat skall utse tjänstemän, myndigheter eller andra personer, nedan kallade "mottagande organ", med behörighet att ta emot handlingar i mål och ärenden från en annan medlemsstat.

3. En medlemsstat kan utse endast ett sändande organ och endast ett mottagande organ, eller ett enda organ med båda funktionerna. En federal stat, en stat där flera rättssystem tillämpas eller en stat med autonoma territoriella administrationer har rätt att utse mer än ett sådant organ. Organen skall utses för en tid av fem år, med möjlighet till förlängning vart femte år.

4. Varje medlemsstat skall till kommissionen lämna uppgifter om

(a) namn på och adresser till de mottagande organ som avses i punkterna 2 och 3,

(b) deras territoriella behörighetsområden,

(c) de sätt på vilka de kan ta emot handlingar, och

(d) de språk som kan användas för att fylla i standardformuläret i bilagan.

Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om varje senare ändring av sådana uppgifter.

Artikel 3 - Central enhet

Varje medlemsstat skall utse en central enhet med ansvar för

(a) att ge information till de sändande organen,

(b) att söka lösningar på svårigheter som kan uppstå när handlingar översänds för delgivning och om adressen är felaktig,

(c) att, i undantagsfall och på begäran av ett sändande organ, vidarebefordra en framställning om delgivning till det behöriga mottagande organet.

En federal stat, en stat där flera rättssystem tillämpas eller en stat med autonoma territoriella administrationer har rätt att utse mer än en central enhet.

KAPITEL II - HANDLINGAR I MÅL ELLER ÄRENDEN

AVSNITT 1 - ÖVERSÄNDNING OCH DELGIVNING AV HANDLINGAR I MÅL ELLER ÄRENDEN

Artikel 4 - Översändande av handlingar

1. Handlingar i mål eller ärenden skall översändas direkt och snarast möjligt mellan de organ som utsetts på grundval av artikel 2.

2. Översändning av handlingar, framställningar, bekräftelser, kvitton, bevis och alla andra dokument mellan sändande organ och mottagande organ kan ske på varje lämpligt sätt, förutsatt att innehållet i den mottagna handlingen är riktigt och troget återger innehållet i den översända handlingen och att all information i denna är väl läslig.

3. Den handling som skall översändas skall åtföljas av en framställning som avfattats på standardformuläret i bilagan. Formuläret skall fyllas i på den anmodade medlemsstatens officiella språk eller, om det finns flera officiella språk i den medlemsstaten, det officiella språket eller ett av de officiella språken på den plats där delgivningen skall ske, eller på något annat språk som den medlemsstaten har angivit som godtagbart . Varje medlemsstat skall ange det eller de av Europeiska unionens officiella språk som utöver dess eget eller egna godtas av den staten för ifyllandet av formuläret.

4. För de handlingar och andra dokument som översänds skall ingen legalisering eller motsvarande formalitet krävas.

5. Om det sändande organet önskar att ett exemplar av handlingen skall återsändas tillsammans med det bevis som avses i artikel 10, skall det sända handlingen i två exemplar.

Artikel 5 - Översättning av handlingar

1. Det sändande organ till vilket sökanden överlämnar en handling för översändning skall upplysa sökanden om att adressaten kan vägra att ta emot handlingen därför att den inte är avfattad på något av de språk som avses i artikel 8.

2. Sökanden skall stå för alla översättningskostnader innan handlingen översänds, om inte annat följer av ett eventuellt senare beslut av domstol eller behörig myndighet om ersättningsskyldighet för sådana kostnader.

Artikel 6 - Det mottagande organets mottagande av handlingar

1. Det mottagande organet skall, genast efter mottagandet av handlingen, sända ett kvitto till det sändande organet på snabbast möjliga sätt så snart som möjligt, och i varje fall senast sju dagar efter mottagandet av handlingen, på standardformuläret i bilagan.

2. Om framställningen om delgivning inte kan tillgodoses på grundval av den information eller de handlingar som översänts, skall det mottagande organet ta kontakt med det sändande organet på snabbast möjliga sätt för att skaffa den information eller de handlingar som saknas.

Om det uppstår välgrundade tvivel om huruvida en framställning om delgivning ingår i tillämpningsområdet för denna förordning skall det sändande organets bedömning ha företräde, med det undantag som fastställs i punkt 3.

3. Om framställningen om delgivning på grund av uppenbart fel ligger utanför denna förordnings tillämpningsområde eller om delgivning inte kan ske på grund av att de formella kraven inte har uppfyllts, skall framställningen och de översända handlingarna genast efter mottagandet återsändas till det sändande organet tillsammans med returmeddelandet enligt standardformuläret i bilagan.

4. Det mottagande organ som tar emot en handling för delgivning men saknar territoriell behörighet, skall vidarebefordra den, tillsammans med framställningen, till det behöriga mottagande organet i samma medlemsstat om framställningen uppfyller de villkor som föreskrivs i artikel 4.3 och skall informera det sändande organet på standardformuläret i bilagan. Det senare mottagande organet skall meddela det sändande organet när det tar emot handlingen, på det sätt som anges i punkt 1.

Artikel 7 - Delgivning av handlingar

1. Det mottagande organet skall delge eller låta delge handlingen, antingen enligt den mottagande medlemsstatens lag eller i en särskild form som begärts av det sändande organet, om denna inte är oförenlig med lagen i den medlemsstaten.

2. Alla åtgärder för att delge handlingen skall vidtas så snart som möjligt. Om det inte har varit möjligt att delge handlingen inom en månad efter mottagandet skall det mottagande organet underrätta det sändande organet med användande av beviset i standardformuläret i bilagan, vilket skall utarbetas i enlighet med artikel 10.2. Tiden skall räknas enligt den mottagande statens lag.

Artikel 8 - Vägran att ta emot en handling

1. Det mottagande organet skall underrätta adressaten om att han eller hon kan vägra att ta emot den handling som skall delges, om den är avfattad på ett annat än något av följande språk:

(a) Den anmodade medlemsstatens officiella språk eller, om det finns flera officiella språk i den medlemsstaten, det officiella språket eller ett av de officiella språken på den plats där delgivningen skall ske, eller

(b) ett av den sändande medlemsstatens språk som adressaten förstår.

2. Om det mottagande organet underrättas om att adressaten vägrar att ta emot handlingen enligt punkt 1, skall det omedelbart underrätta det sändande organet med användande av det bevis som avses i artikel 10 och återsända framställningen och de handlingar som begärs översatta.

Artikel 9 - Delgivningsdag

1. Dagen för delgivning av en handling enligt artikel 7 skall vara den dag då den delges i enlighet med den anmodade statens lag, om inte annat följer av tillämpningen av artikel 8.

2. Om en handling måste delges inom en viss tid i samband med ett kommande eller pågående förfarande i den översändande medlemsstaten, skall emellertid den dag som beaktas i förhållande till sökanden vara den dag som bestäms enligt den medlemsstatens lag.

Artikel 10 - Delgivningsbevis och kopia på den delgivna handlingen

1. När formaliteterna för delgivning av handlingen har fullgjorts skall ett bevis om fullgörande av dessa formaliteter skrivas ut på standardformuläret i bilagan och tillställas det sändande organet, tillsammans med en kopia av den delgivna handlingen i de fall då artikel 4.5 skall tillämpas.

2. Beviset skall fyllas i på ursprungsmedlemsstatens officiella språk eller ett av dess officiella språk eller på något annat språk, som den medlemsstaten har angivit som godtagbart. Varje medlemsstat skall ange det eller de av Europeiska unionens officiella språk som utöver dess eget eller egna godtas av den staten för ifyllandet av formuläret.

Artikel 11 - Kostnader för delgivning

1. För delgivning av handlingar i mål eller ärenden på begäran av en medlemsstat får den mottagande medlemsstaten inte utkräva avgift eller kostnadsersättning.

2. Om den anmodade medlemsstatens lagstiftning så fastställer skall den sökande betala eller ersätta kostnader som föranletts av

(a) medverkan av stämningsman eller annan person som är behörig enligt lagen i den mottagande medlemsstaten,

(b) användandet av en särskild delgivningsform.

AVSNITT 2 - ANDRA SÄTT ATT ÖVERSÄNDA OCH DELGE HANDLINGAR I MÅL ELLER ÄRENDEN

Artikel 12 - Översändning på konsulär eller diplomatisk väg

Varje medlemsstat får i undantagsfall översända handlingar för delgivning på konsulär eller diplomatisk väg till de organ i en annan medlemsstat vilka utsetts enligt artikel 2 eller 3.

Artikel 13 - Delgivning av handlingar genom diplomatiska eller konsulära tjänstemän

Varje medlemsstat får, i undantagsfall och utan användande av tvångsmedel, omedelbart genom sina egna diplomatiska eller konsulära tjänstemän delge personer som är bosatta i en annan medlemsstat handlingar.

Varje medlemsstat får förklara att den motsätter sig sådan delgivning på sitt territorium, om inte handlingarna skall delges en medborgare i den medlemsstat från vilken handlingarna härrör.

Artikel 14 - Delgivning med post

1. Varje medlemsstat får delge handlingar i mål och ärenden med post direkt till personer som är bosatta i en annan medlemsstat.

2. Varje medlemsstat kan precisera villkoren för att den skall godta delgivning av handlingar i mål och ärenden med post.

Artikel 15 - Direkt framställning om delgivning

Denna förordning skall inte innebära någon inskränkning i rätten för varje person som har ett intresse i ett rättsligt förfarande att låta delge handlingar i mål och ärenden omedelbart genom tjänstemän eller andra behöriga personer i den mottagande medlemsstaten.

KAPITEL III - ANDRA HANDLINGAR

Artikel 16 - Översändande

Andra handlingar får översändas för delgivning i en annan medlemsstat i enlighet med bestämmelserna i denna förordning.

KAPITEL IV - SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 17 - Tillämpningsföreskrifter

Kommissionen skall enligt förfarandet i artikel 18 fastställa bestämmelser som syftar till att

a) utarbeta och årligen uppdatera en handbok som innehåller de uppgifter som medlemsstaterna skall lämna enligt artikel 2.4,

b) utarbeta en ordlista på de officiella språken i Europeiska unionen över handlingar som kan delges enligt denna förordning,

c) införa ändringar i formuläret i bilagan, samt att

d) genomföra bestämmelser om tillämpning av förordningen i syfte att påskynda översändande av handlingar för delgivning.

Artikel 18 - Kommitté

Kommissionen skall biträdas av en rådgivande kommitté. Den skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och ha kommissionens företrädare som ordförande.

Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är, om nödvändigt genom omröstning.

Yttrandet skall protokollföras och dessutom har varje medlemsstat rätt att begära att få sin uppfattning tagen till protokollet.

Kommissionen skall ta största hänsyn till det yttrande som kommittén avgett. Den skall underrätta kommittén om det sätt på vilket dess yttrande har beaktats.

Artikel 19 - När svaranden inte inställer sig

1. Om en stämning eller motsvarande handling måste översändas till en annan medlemsstat för delgivning enligt bestämmelserna i denna förordning och svaranden inte inställer sig, får saken inte avgöras förrän det har konstaterats att

a) handlingen delgivits enligt en delgivningsform som föreskrivs i den anmodade medlemsstatens lagstiftning för delgivning av handlingar i inhemska rättegångar mot personer som är bosatta på statens territorium, eller

b) handlingen lämnats till svaranden eller i hans bostad på annat sätt som är tillåtet enligt denna förordning,

och att delgivning enligt a eller b ägt rum i så god tid att svaranden haft möjlighet att avge svaromål.

2. Varje medlemsstat kan avge förklaring att domstol utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 får meddela avgörande även om bevis om delgivning inte mottagits, under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

a) Handlingen har översänts på ett sätt som föreskrivs i denna förordning.

b) En tidsperiod som domstolen i varje särskilt fall anser skälig, dock minst sex månader, har förflutit sedan handlingen avsändes.

c) Inget bevis av något slag har mottagits, trots att skäliga ansträngningar gjorts att få ett sådant från behöriga myndigheter i den mottagande staten.

3. Utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1 och 2 får domstolen i brådskande fall besluta om interimistiska åtgärder.

4. När en stämning eller motsvarande handling måste översändas till en annan medlemsstat för delgivning enligt bestämmelserna i denna förordning och ett avgörande har meddelats mot svaranden i hans utevaro, kan en domstol på ansökan av svaranden medge att saken får omprövas utan hinder av att fullföljdstiden utgått, om följande villkor är uppfyllda:

a) Svaranden har utan egen förskyllan inte fått kännedom om handlingen i sådan tid att han haft möjlighet att avge svaromål, och inte heller haft kännedom om avgörandet i sådan tid att han kunnat fullfölja talan.

b) Svaranden har visat sannolika skäl för sin talan.

En ansökan om omprövning måste inges i rimlig tid efter det att svaranden har fått kännedom om avgörandet.

Varje medlemsstat kan avge förklaring att ansökan kommer att avvisas om den inges efter utgången av en tidsperiod som skall anges i förklaringen men som dock aldrig skall vara kortare än ett år från dagen för avgörandet.

5. Punkt 4 är inte tillämplig på avgöranden angående personers status.

Artikel 20 - Förhållande till avtal eller arrangemang som ingåtts av medlemsstaterna

1. Förordningen skall inom sitt tillämpningsområde ha företräde i förhållande till de bestämmelser på området som återfinns i internationella konventioner och avtal som slutits av medlemsstaterna, i synnerhet artikel IV i protokollet till 1968 års Brysselkonvention om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område och Haagkonventionen av den 15 november 1965 om delgivning i utlandet av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur.

2. Denna förordning hindrar inte att medlemsstaterna bibehåller eller inför bestämmelser som syftar till att påskynda översändandet av handlingar, så länge dessa bestämmelser är i linje med förordningen. Medlemsstaterna skall låta kommissionen ta del av förslagen till de bestämmelser de har för avsikt att anta för ändamålet.

Artikel 21 - Rättshjälp

Denna förordning skall inte påverka tillämplig lagstiftning i rättshjälpsfrågor, och i synnerhet inte artikel 23 i konventionen av den 17 juli 1905 angående vissa till civilprocessen hörande ämnen, artikel 24 i konventionen av den 1 mars 1954 angående vissa till civilprocessen hörande ämnen och konventionen av den 25 oktober 1980 om internationell rättshjälp mellan de medlemsstater som har tillrätt dessa konventioner.

Artikel 22 - Skydd för information

1. Uppgifter, särskilt personuppgifter, som översänds enligt denna förordning skall av det mottagande organet användas endast för det ändamål för vilket de översänts.

2. De mottagande organen skall säkerställa sekretessen för sådana uppgifter enligt den mottagande medlemsstatens lag.

3. Punkterna 1 och 2 skall inte påverka sådana bestämmelser i tillämplig nationell lag som ger de personer om vilka uppgifter har översänts enligt denna förordning rätt till information om hur de uppgifter använts som översänts.

4. Denna förordning skall inte påverka tillämpningen av direktiv 95/46/EG och direktiv 97/66/EG.

Artikel 23 - Offentliggörande

Kommissionen skall i Europeiska gemenskapernas officiella tidning offentliggöra de uppgifter som avses i artiklarna 2, 3, 4, 9, 10, 13, 14, 15 och 19 och som medlemsstaterna skall meddela kommissionen.

Artikel 24 - Översyn

Senast tre år efter ikraftträdandet av denna förordning och därefter vart femte år skall kommissionen överlämna en rapport om tillämpningen av denna förordning till Europaparlamentet, rådet och Ekonomiska och sociala kommittén, och särskilt övervaka hur effektivt de organ fungerar som utsetts i enlighet med artikel 2 i förordningen, samt den praktiska tillämpningen av artikel 3 c och artikel 9. Denna rapport skall även omfatta aspekter på elektroniskt översändande av handlingar och delgivning på elektronisk väg, för vilka man så snart som möjligt skall utarbeta bestämmelser på EU-nivå.

Artikel 25 - Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Den skall tillämpas från och med den 1 oktober 2000.

Artikel 26 - Adressater

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

BILAGA

FRAMSTÄLLNING OM DELGIVNING AV HANDLING

(Artikel 4.3 i förordningen)

Referensnummer . (*) Kan utelämnas

1. SÄNDANDE ORGAN

1.1 Namn: .

1.2 Adress:

1.2.1 Gata + nummer/box: .

1.2.2 Ort + postnummer: .

1.2.3 Land: .

1.3 Tfn: .

1.4 Fax (*): .

1.5 E-post (*): .

2. MOTTAGANDE ORGAN

2.1 Namn: .

2.2 Adress:

2.2.1 Gata + nummer/box: .

2.2.2 Ort + postnummer: .

2.2.3 Land: .

2.3 Tfn: .

2.4 Fax (*): .

2.5 E-post (*): .

3. SÖKANDE

3.1 Namn: .

3.2 Adress:

3.2.1 Gata + nummer/box: .

3.2.2 Ort + postnummer: .

3.2.3 Land: .

3.3 Tfn.: (*) .

3.4 Fax (*): .

3.5 E-post (*): .

4. ADRESSAT

4.1 Namn: .

4.2 Adress:

4.2.1 Gata + nummer/box: .

4.2.2 Ort + postnummer: .

4.2.3 Land: .

4.3 Tfn: (*) .

4.4 Fax (*): .

4.5 E-post (*): .

4.6 Identitetsnummer eller personnummer eller motsvarande/organisationsnummer eller motsvarande (*):.

5. DELGIVNINGSFORM

5.1 Enligt lagen i den mottagande medlemsstaten

5.2 Enligt följande särskilda form: .

5.2.1 Om denna är oförenlig med lagen i den mottagande medlemsstaten skall handlingen/handlingarna delges i enlighet med den lagstiftningen:

5.2.1.1 ja

5.2.1.2 nej

6. HANDLING SOM SKALL DELGES

a) 6.1 Handlingens art

6.1.1 Rättslig

6.1.1.1 stämningsansökan

6.1.1.2 dom

6.1.1.3 överklagande

6.1.1.4 annan: .

6.1.2 Utomrättslig

b) 6.2 Datum eller tidsfrist som anges i handlingen (*):

c) 6.3 Handlingens språk:

6.3.1 original: D EN DK ES FIN F GR I NL P S något annat: .

6.3.2 översättning (*): D EN DK ES FIN F GR I NL P S något annat: .

d) 6.4 Antal bilagor: .

7. ÅTERSÄNDNING AV ETT EXEMPLAR AV HANDLINGEN TILLSAMMANS MED BEVIS PÅ DELGIVNINGEN (artikel 4.5 i förordningen)

7.1 Ja (i detta fall skall handlingen som skall delges översändas i två exemplar)

7.2 Nej

1. Enligt artikel 7.2 i förordningen är du skyldig att vidta alla åtgärder för att delge handlingen så snart som möjligt. Om det inte är möjligt att delge handlingen inom en månad efter mottagandet måste du under alla omständigheter meddela detta organ med användande av det bevis som avses i punkt 13.

2. Om framställningen inte kan tillgodoses på grundval av den information eller de handlingar som har översänts är du enligt artikel 6.2 i förordningen skyldig att på snabbast möjliga sätt ta kontakt med detta organ för att få den information eller de dokument som saknas.

Utfärdad i: .

den: .

Underskrift och/eller stämpel: .

Mottagande organs referensnummer: .

MOTTAGNINGSBEVIS

(Artikel 6.1 i förordningen)

Detta mottagningsbevis måste översändas på snabbast möjliga sätt så snart som möjligt efter mottagandet av handlingen och under alla omständigheter inom sju dagar efter mottagandet.

8. DATUM FÖR MOTTAGANDET: .

Utfärdat i: .

den: .

Underskrift och/eller stämpel: .

MEDDELANDE OM ÅTERSÄNDNING AV FRAMSTÄLLNING OCH HANDLING

(Artikel 6.3 i förordningen)

Framställningen och handlingen måste återsändas genast efter mottagandet.

9. ORSAK TILL ÅTERSÄNDNINGEN: .

9.1 Framställningen ligger uppenbart utanför denna förordnings räckvidd:

9.1.1 handlingen är inte av civil eller kommersiell natur

9.1.2 delgivningen sker inte från en medlemsstat till en annan

9.2 De formella kraven har inte uppfyllts och därför är delgivningen omöjlig:

9.2.1 informationen är svårläslig

9.2.2 fel språk används i formuläret

9.2.3 den mottagna handlingen överensstämmer inte med originalet

9.2.4 annan orsak (var vänlig ge närmare förklaring): .

9.3 Delgivningsformen är oförenlig med lagstiftningen i den aktuella medlemsstaten (artikel 7.1 i förordningen)

Utfärdat i: .

den: .

Underskrift och/eller stämpel: .

MEDDELANDE OM VIDAREBEFORDRAN AV FRAMSTÄLLNING OCH HANDLING TILL BEHÖRIGT MOTTAGANDE ORGAN

(Artikel 6.4 i förordningen)

Framställningen och handlingen har vidarebefordrats till följande mottagande organ som har territoriell behörighet att delge den:

10.1 NAMN: .

10.2 Adress:

10.2.1 Gata + nummer/box: .

10.2.2 Ort + postnummer: .

10.2.3 Land: .

10.3 Tfn.: .

10.4 Fax (*): .

10.5 E-post (*): .

Utfärdat i: .

den: .

Underskrift och/eller stämpel: .

Behöriga mottagande organs referensnummer: .

MEDDELANDE OM MOTTAGANDE FRÅN DET BEHÖRIGA MOTTAGANDE ORGANET TILL DET SÄNDANDE ORGANET

(Artikel 6.4 i förordningen)

Detta meddelande måste översändas på snabbast möjliga sätt så snart som möjligt efter mottagandet av handlingen och under alla omständigheter inom sju dagar efter mottagandet.

11. DATUM FÖR MOTTAGANDET: .

Utfärdat i: .

den: .

Underskrift och/eller stämpel: .

BEVIS PÅ DELGIVNING ELLER ICKE-DELGIVNING AV HANDLINGAR

(Artikel 10 i förordningen)

Delgivningen skall ske så snart som möjligt. Om det inte har varit möjligt att delge handlingen inom en månad efter mottagandet skall det mottagande organet under alla omständigheter underrätta det sändande organet (enligt artikel 7.2 i förordningen).

12. DELGIVNING

a) 12.1 Datum och adress för delgivningen: .

b) 12.2 Dokumentet

A) 12.2.1 delgavs i enlighet med den mottagande medlemsstatens lag, dvs.

12.2.1.1 överlämnades

12.2.1.1.1 till adressaten personligen

12.2.1.1.2 till en annan person

12.2.1.1.2.1 Namn: .

12.2.1.1.2.2 Adress: .

12.2.1.1.2.2.1 Gata + nummer/box: .

12.2.1.1.2.2.2 Ort + postnummer: .

12.2.1.1.2.2.3 Land: .

12.2.1.1.2.3 Förhållande till adressaten:

familjemedlem anställd annat

12.2.1.1.3 till adressatens hemvist

12.2.1.2 delgavs med post

12.2.1.2.1 utan mottagningsbevis

12.2.1.2.2 med bifogat mottagningsbevis

12.2.1.2.2.1 från adressaten

12.2.1.2.2.2 från en annan person

12.2.1.2.2.2.1 Namn: .

12.2.1.2.2.2.2 Adress: .

12.2.1.2.2.2.2.1 Gata + nummer/box: .

12.2.1.2.2.2.2.2 Ort + Postnummer: .

12.2.1.2.2.2.2.3 Land: .

12.2.1.2.2.2.3 Förhållande till adressaten:

familjemedlem anställd annat

12.2.1.3 delgavs på annat sätt (ange hur): .

B) 12.2.2 delgavs på följande särskilda sätt (ange hur): .

C) 12.2.3 delgavs av (titel, adress, telefonnummer eller faxnummer):

c) 12.3 Adressaten underrättades [muntligt] [skriftligt] om att han eller hon kan vägra att ta emot handlingen om den inte är avfattad på ett av de officiella språken på den plats där den delges eller på ett av de officiella språken i den sändande medlemsstaten som han eller hon förstår.

13. UNDERRÄTTELSE I ENLIGHET MED ARTIKEL 7.2

Det har inte varit möjligt att delge handlingen inom en månad från mottagandet.

14. VÄGRAN ATT TA EMOT HANDLINGEN

Adressaten vägrade att ta emot handlingen på grund av det språk den är avfattad på. Handlingarna bifogas.

15. ORSAK TILL ATT HANDLINGEN INTE DELGAVS ADRESSATEN

15.1 Okänd adress

15.2 Adressaten kunde inte nås

15.3 Delgivning kunde inte ske inom angiven tid enligt punkt 6.2

15.4 Annan (orsaken anges): .

Handlingarna bifogas.

Utfärdat i: .

den: .

Underskrift och/eller stämpel: .

FINANSIERINGSÖVERSIKT

1. ÅTGÄRDENS BETECKNING

Förslag till rådets förordning om delgivning i Europeiska unionens medlemsstater av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur.

2. BERÖRD BUDGETPOST

B5-800 (1999) - B5-820 (2000)

3. RÄTTSLIG GRUND

Artikel 61 c

4. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN

4.1. Allmänt mål

Syftet med förslaget är att förbättra och förenkla systemet för delgivning av handlingar i ärenden och mål inom den inre marknaden. Detta faller också inom ramen för Europeiska unionens övergripande mål att bibehålla och utveckla ett område med frihet säkerhet och rättvisa.

4.2. Period som omfattas av åtgärden och bestämmelser om förnyelse

Ej tidsbegränsad.

5. KLASSIFICERING AV UTGIFTER

5.1. Icke-obligatoriska utgifter.

5.2. Differentierade anslag.

6. TYP AV UTGIFTER

Offentlig upphandling.

7. BUDGETKONSEKVENSER (MED AVSEENDE PÅ DEL B I BUDGETEN)

(i tusental euro)

>Plats för tabell>

8. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

Gällande regler för tilldelning, kontroll och revision av offentliga upphandlingskontrakt skall tillämpas.

9. ANALYS AV KOSTNADSEFFEKTIVITET

9.1. Särskilda och kvantifierbara mål. Målgrupp

Alla medborgare och ekonomiska aktörer drar nytta av förslaget så tillvida att förordningen bidrar till att utveckla unionen som ett område med frihet, säkerhet och rättvisa där den fria rörligheten för personer garanteras och där medborgarna vid kontakter med rättssystemet har samma rättigheter och åtnjuter samma garantier som vid en domstol i sitt hemland.

9.2. Skäl för åtgärden

När handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur behöver översändas från en medlemsstat till en annan, i synnerhet i samband med delgivning, måste detta kunna ske på ett tillfredsställande för att förfarandet i helhet skall löpa effektivt.

För att det skall garanteras att de behöriga organ som utses att sända och ta emot handlingar från andra medlemsstater kan fullgöra sin uppgift utan svårigheter fastställs det i förordningen att en handbok skall sammanställas med de uppgifter som sänds in av medlemsstaterna, samt en ordlista på de officiella språken över de handlingar som kan bli aktuella för delgivning.

I förslaget till förordning föreslås att en rådgivande kommitté inrättas för att biträda kommissionen i genomförandet av bestämmelserna.

9.3. Uppföljning och utvärdering av åtgärden

I artikel 23 i förordningen anges att kommissionen senast tre år efter det att förordningen antagits skall avlägga rapport om dess tillämpning till Europaparlamentet och rådet.

10. ADMINISTRATIVA UTGIFTER (DEL A I BUDGETEN)

Den faktiska avsättningen av nödvändiga administrativa medel kommer att baseras på kommissionens årliga beslut om fördelning av medel, med hänsyn till vilket antal tjänster och vilka ytterligare medel som beviljas av den budgetansvariga myndigheten.

10.1. Kommer den åtgärd som föreslås att innebära en ökning av antalet anställda-

>Plats för tabell>

10.2. Totalkostnad för åtgärden i form av personalresurser

>Plats för tabell>

10.3. Andra utgifter till följd av åtgärden

(i tusental euro)

>Plats för tabell>

Dessa utgifter kommer att täckas genom befintliga resurser inom det berörda generaldirektoratet.