Yttrande från Regionkommittén om "Kommissionens arbetsdokument: Informationssamhället och den regionala utvecklingen ERUF-åtgärder 2000/2006 Kriterier för bedömning av program"

(2001/C 22/10)

BAKGRUND

Presidiets beslut av den 11 april 2000 att i enlighet med artikel 265 femte stycket i EG-fördraget utarbeta ett yttrande om "Informationssamhället och den regionala utvecklingen - ERUF-åtgärder 2000/2006" och att ge utskott 1 (regionalpolitik, strukturfonder, ekonomisk och social sammanhållning, samarbete över nations- och regiongränser) i uppdrag att förbereda ärendet.

Regionkommitténs yttrande om kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: "Konvergens av telekommunikation, media och informationsteknik och dess följder för lagstiftningen - Resultat från det offentliga samrådet om grönboken" (KOM(97) 623 slutlig), (KOM(1999) 108 slutlig), CdR 191/99 fin(1).

Regionkommitténs yttrande om kommissionens grönbok "Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa - Grönbok om information från den offentliga sektorn i informationssamhället", (KOM(1998) 585 slutlig), CdR 190/99 fin(2).

Regionkommitténs yttrande om "Grönboken om konvergens av telekommunikation, media och informationsteknik och dess följder för lagstiftningen: En strategi för informationssamhället", (KOM(97) 623 slutlig), CdR 149/98 fin(3).

Regionkommitténs yttrande om "Förslag till rådets förordning (EG) om allmänna bestämmelser för strukturfonderna", CdR 167/98 fin(4).

Regionkommitténs yttrande om kommissionens meddelande "Sammanhållningen och informationssamhället" (KOM(97) 7 slutlig), CdR 270/97 fin(5).

Regionkommitténs yttrande om "Att utbilda sig i informationssamhället - Åtgärdsplan för ett europeiskt initiativ inom utbildningsområdet 1996-1998", (KOM(96) 471 slutlig), CdR 368/96 fin(6).

Regionkommitténs yttrande om grönboken "Leva och arbeta i informationssamhället - människan i centrum", (KOM(96) 389 slutlig), CdR 365/96 fin(7).

Regionkommitténs resolution om "Informationssamhället: Från Korfu till Dublin - De nya prioriteringarna" och "Informationssamhällets konsekvenser för Europeiska unionens politik - Förberedelserna för nästa steg", (KOM(96) 395 slutlig), CdR 337/96 fin(8).

Regionkommitténs yttrande om "Meddelande från kommissionen om det flerspråkiga informationssamhället" och "Förslag till rådets beslut om antagande av ett flerårigt program för att främja den språkliga mångfalden inom gemenskapen i informationssamhället" (KOM(95) 486 slutlig), CdR 220/96 fin(9).

Regionkommitténs yttrande om "Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet åtföljt av ett förslag till rådets beslut om ett flerårigt gemenskapsprogram för att stimulera utvecklingen av en europeisk multimediainnehållsindustri och främja användningen av multimediainnehåll i det framväxande informationssamhället (INFO 2000)", (KOM(95) 149 slutlig), CdR 22/96(10).

Regionkommitténs yttrande om kommissionens meddelande "Europa på väg mot informationssamhället - en handlingsplan" (KOM(94) 347 slutlig), CdR 21/95(11).

Utkastet till tilläggsyttrande från utskott 3 av den 26 juni 2000 (ReK 167/2000), liksom de ändringsförslag som antogs på sammanträdet, föredragande: Hans Lucas Giménez (E-PPE).

Utkastet till yttrande (CdR 124/2000 rév. 2) som utskott 1 antog den 28 juni 2000, föredragande: Tilman Tögel (D-PSE).

UTGÅNGSPUNKTER

(1) Världsekonomin förändras alltmer i riktning mot ett informationssamhälle där det råder nya regler, ett samhälle som tack vare den bakomliggande starka dynamiken erbjuder enorma möjligheter till tillväxt och sysselsättning.

(2) Den digitala tekniken gör tillgång till, samt bearbetning, lagring och överföring av information allt billigare och enklare.

(3) Därigenom uppkommer det en ny konkurrenssituation för företagen och marknaderna, och även för Europas regioner, vilket bland annat också leder till återverkningar på strukturomvandlingen i Europa.

(4) Europeiska unionen insåg redan på ett tidigt stadium vilka möjligheter och utmaningar informationssamhället innebär och tog då viktiga initiativ till att genomföra det. Hit räknas bland annat

- initiativen till att avreglera telekommunikationsmarknaderna i Europa i samband med genomförandet av inre marknaden,

- utvecklingen av ett europeiskt regelverk för många av informationssamhällets aspekter,

- ett förstärkt stöd till forskning och utveckling på detta område,

- ett Europaomfattande erfarenhetsutbyte samt ett nätverk för europeiska initiativ,

- information och upplysningar om informationssamhällets möjligheter och risker.

(5) Frågan har nu fått särskild aktualitet genom de viktiga beslut som fattades vid Europeiska rådets toppmöte i Lissabon, där man bland annat kom överens om följande mål:

- Varje medborgare, varje hushåll och varje skola, varje företag och varje förvaltning skall introduceras i den digitala eran och ges tillgång till nätet.

- Ett digitalt kompetent Europa med en företagskultur som är beredd att finansiera och utveckla nya idéer skall skapas.

- Processen skall omfatta alla samhällsskikt, vinna konsumenternas förtroende och stärka den sociala sammanhållningen.

- Initiativet e-Europa omfattar näst intill alla samhällsområden och utrustar till exempel skolor med informationsteknik för att föra in Europas ungdomar i den digitala eran, ställer snabbt och obyråkratiskt riskkapital till förfogande för att göra små och medelstora företag rustade för marknaden, och riktar in informationstekniken på de behov människor med funktionshinder har.

(6) För att dessa mål skall nås måste man emellertid övervinna talrika hinder som bromsar det snabba uppsvinget för digital teknik i Europa.

- Tillgången till Internet och till elektronisk handel är i allmänhet dyr, osäker och långsam.

- En alltför liten del av befolkningen har tillräcklig digital kompetens för nätanvändning.

- Företagskulturen är inte tillräckligt dynamisk och tjänsteinriktad.

- De offentliga myndigheterna ger inte tillräckligt aktivt stöd till utvecklingen av nya tillämpningar och tjänster.

(7) Det är framför allt de lokala och regionala myndigheterna i gemenskapen som utför det konkreta arbetet med att genomföra informationssamhället, exempelvis genom att på lokalt plan tillvarata, säkerställa och framför allt finansiera de regionala initiativen.

(8) I struktursvaga områden spelar den strategiska utformningen av stödprogram en särskild roll. Som exempel kan ERUF nämnas, som ger stöd till produktiva investeringar, infrastrukturåtgärder och tjänster till små och medelstora företag.

(9) I det aktuella dokumentet hävdar kommissionen att det är nödvändigt med en undersökning av strukturfondernas roll för stödet till informationssamhället i allmänhet och ERUF:s roll i synnerhet. Eftersom kommunikationsinfrastrukturen stadigt har förbättrats, kompletterats och blivit mer lönsam sedan Bangemann-rapporten lades fram år 1994 krävs det enligt kommissionens uppfattning inte längre något direkt utbudsstöd på detta område i varje enskilt fall.

(10) Mot bakgrund av den strategiska betydelse informationssamhället har för Europa och den snabba utveckling av teknisk och ekonomisk art som sker inom telekommunikationssektorn finns det emellertid enligt kommissionens uppfattning behov av att utveckla efterfrågan på detta område. Man betonar särskilt den betydelse nättillgången har för användarna. Metoderna för att genomföra dessa mål innebär även en samordning av åtgärderna inom EU.

(11) Kommissionen meddelar vidare att ERUF-stöd bör ges när det föreligger ett entydigt behov av offentliga stödåtgärder.

(12) Kommissionen har därför för avsikt att ägna större uppmärksamhet åt förbättrad efterfrågan, eftersom en högt utvecklad infrastruktur förlorar sitt existensberättigande om de tjänster som erbjuds inte är intressanta för användarna, då de på grund av bristfälliga kunskaper och färdigheter inte kan använda sig av dem på ett meningsfullt sätt.

(13) För utformningen av lämpliga stödåtgärder på det här området krävs det därför att användarna på ett bättre sätt involveras i diskussionerna på regional nivå.

(14) Som vägledning för beviljande av strukturfondsmedel påpekar kommissionen vidare att det saknas ekonomiska investeringsincitament, att det råder brist på privata initiativ och investeringar samt att det uppstår allt större konkurrensskillnader mellan olika delar av regionerna.

(15) Enligt kommissionens uppfattning bör dessutom följande punkter observeras:

- Stödet bör uppfylla kriterierna, dvs. stödet skall förbättra tillgången till näten och leda till en effektivare användning av dem.

- Investeringarna i infrastruktur bör kopplas samman med den regionala utvecklingsplanen för informationssamhället och göras avhängiga av denna.

- Medfinansiering bör garanteras och överensstämma med nya rättsförhållanden.

Mot bakgrund av ovanstående antog Regionkommittén följande yttrande vid sin plenarsession den 20-21 september 2000 (sammanträdet den 21 september).

Regionkommitténs ställningstagande

1. Regionkommittén konstaterar att informationssamhället är en nyckelfaktor för Europas utveckling och konkurrenskraft på världsmarknaden.

2. Kommittén menar att införandet av den nya informations- och kommunikationstekniken utan tvivel kommer att vara fördelaktigt för regionerna och bidra till Europas utveckling mot ekonomisk och social sammanhållning.

3. Regionkommittén konstaterar att utvecklingen av informationssamhället kommer att vara ett av de viktigaste områdena för strukturpolitiken inom Europeiska unionen i framtiden, och att de lokala och regionala myndigheterna måste medverka i samtliga faser av genomförandet.

4. Regionkommittén klargör att det är endast om myndigheterna verkligen satsar på att främja informationssamhället i nära samarbete med företagen som man kommer att kunna dra full nytta av den nya teknikens möjligheter.

5. Kommittén vill med eftertryck framhålla att informationssamhällets snabba utveckling kan innebära nya möjligheter för den ekonomiska utvecklingen genom att lokaliseringsorternas attraktivitet förbättras för företagen.

6. ReK konstaterar att det finns möjligheter att skapa kvalificerade arbetsplatser även i regioner och kommuner i struktursvaga och avlägsna områden på landsbygden och påpekar att samtliga åtgärder bör vidtas inom ramen för strategiska program som enhetligt, konsekvent och övergripande bidrar till den regionala utvecklingen i stort.

7. Regionkommittén konstaterar att det bör vara de regionala och lokala myndigheternas uppgift att utarbeta planer och ansvara för att konkreta åtgärder vidtas, eftersom man då kan anpassa investeringarna efter de strukturella behoven och efterfrågan i varje region.

8. ReK stöder kommissionens strategiska bedömning att man endast kan utröna de effektivaste åtgärdskombinationerna, vilka ligger till grund för de olika regionala investeringsplanerna, genom en representativ dialog på regional och kommunal nivå, där samtliga berörda parter involveras, och att man endast kan vidta specifika åtgärder om den socioekonomiska strukturen på regional nivå medger det.

9. Regionkommittén anser att myndigheterna i sin strategi för att främja informationssamhällets utveckling i Europa bör ta hänsyn till fyra grundfaktorer som är nödvändiga förutsättningar för en marknad för avancerade multimediatjänster.

- Att man skapar kvalitetsinnehåll i digitalt format och gör detta tillgängligt.

- Ett omfattande utbud av tillämpningar och tjänster som är tillgängligt för gemene man.

- Att infrastruktur med tillräcklig kapacitet byggs ut ordentligt.

- Att man utarbetar ett lämpligt regelverk för de tjänster som uppstår genom den tekniska konvergensen.

10. Kommittén slår fast att även privatpersoner, i egenskap av samhällsmedborgare, kan dra fördel av de många tjänster som informationssamhället erbjuder. Man kommer att behöva göra investeringar för att stärka förtroendet för den nya tekniken och nätens säkerhet, så att även medborgarna kan stå för en del av den efterfrågan som möjliggör ett brett utbud av tillämpningar, innehåll och tjänster.

11. Vid förmedlingen av färdigheter till potentiella användare förväntar sig ReK att nedanstående kriterium beaktas: En modern skol- och yrkesutbildning är en grundläggande förutsättning för utvecklingen av de kvalifikationer som krävs för att göra det möjligt för arbetstagarna att övergå till nya verksamhetsområden och utnyttja fördelarna med informationssamhället. Hit räknas även distansundervisning och självstudier med elektroniska hjälpmedel. I näringslivet kan denna kompetens utvecklas genom motsvarande utbildningsåtgärder.

12. Regionkommittén menar att man måste se till att alla i samhället lär sig hantera den nya tekniken. Insatser för att öka kunskaperna är avgörande om man ska lyckas integrera alla samhällsgrupper. För att närma medborgarna till informationssamhället måste man vidta målmedvetna åtgärder på utbildningsområdet, såväl i grundskolan som på gymnasie- och högskolenivå, och även inom fortbildning och vuxenutbildning samt utbildning av pensionärer och personer i grupper som hotas av utslagning, t.ex. befolkningen på landsbygden, i områden som är beroende av fiske eller avlägsna områden där det stora avståndet till industrilokaliseringsområdena kan innebära problem som endast kan lösas genom myndighetsåtgärder.

13. ReK är enig med kommissionen om att ERUF hittills i huvudsak har bidragit till modernisering och komplettering av informations- och kommunikationsstrukturerna och framför allt av bastelenätet. Nu när de flesta investeringarna har blivit lönsamma borde större delen av detta stöd flyttas över till efterfrågesidan samt inriktas på att skapa och konsolidera en marknad för multimediatjänster och avancerad infrastruktur.

14. ReK understryker att myndigheterna står för en viktig del av efterfrågan i och med att de använder sig av telekom- och informationstjänster och även erbjuder medborgarna tjänster. Myndigheterna bör föregå med gott exempel för företag och medborgare genom att använda sig av och erbjuda informationssamhällets tjänster. Man bör därför genom lämpliga öppna anbudsförfaranden ge alla budgivare möjlighet att delta på sina villkor, även om man då medvetet offrar de eventuella fördelar som det tycks innebära att hålla sig till en viss teknik. Att införa den nya tekniken medför utan tvivel en höjning av kvaliteten på förvaltningen och servicen till medborgarna, och det kan även innebära budgetbesparingar, i och med att man höjer den offentliga förvaltningens effektivitet.

15. ReK kräver att det nu skapas möjligheter för regionerna och kommunerna att i lämplig omfattning bidra till att den allmänna och yrkesmässiga utbildningen kan hålla jämna steg med de krav som informationssamhället ställer så att de blivande arbetstagarna får nödvändig kompetens. Hit räknas även skapandet av användarvänliga informationstjänster och offentligt tillgängliga terminaler för Internetanvändning, och naturligtvis även stöd till små och medelstora företag för användning av IT-verktyg.

16. Regionkommittén påpekar att företagen bör stå för en annan viktig del av efterfrågan. Myndigheterna måste i sina insatser för att öka efterfrågan uppmärksamma de små och medelstora företagens användning av informationssamhällets tjänster, eftersom de kan dra fördel av att införa den nya informations- och kommunikationstekniken i sin verksamhet. Man måste därför främja att företagarna lär sig hantera tekniken och öka medvetenheten om de vinster som informationssamhället erbjuder i form av besparingar, förbättrade intäkter och bredare marknad. Den nya tekniken möjliggör också att man integrerar olika affärssteg och i mindre mån behöver lägga ut arbete på entreprenad.

17. Kommittén konstaterar att man inte bara bör främja att traditionella företag använder den nya tekniken för att modernisera verksamheten, utan att det också är mycket viktigt att främja företagandet genom att stödja nya små och medelstora företag vars produktion är relaterad till sektorn, som bidrar till utvecklingen av tillämpningar och innehåll eller erbjuder nya tjänster inom denna sektor, där utvecklingen är mycket snabb.

18. ReK stöder kommissionens förslag beträffande en omprioritering av stödinsatserna till genomförandet av informationssamhället, samt förslaget att införa nya stödperioder och nya ramvillkor. Omprioritering av stödinsatser kan innebära att man lägger vikt vid att hjälpa till då små och medelstora företag på ett effektivt sätt skall introducera informations- och kommunikationsteknik och anpassa denna till verksamheten. Endast på så sätt kan man åstadkomma påtagliga ekonomiska fördelar för näringslivet, framför allt för de små och medelstora företagen, och samtidigt ser man till att de nya informationsnäten kan utnyttjas på ett bättre och enklare sätt.

19. ReK anser även att investeringar i telekommunikationsinfrastruktur kan vara befogade under vissa omständigheter, förutsatt att ERUF-stödet uppfyller följande villkor:

- Stöd till förbättrad tillgänglighet till datanäten och till en effektivare användning av dem.

- Investeringar i infrastruktur bör kopplas samman med den regionala utvecklingsplanen och göras avhängiga av denna.

Det är då följdriktigt att åtgärder som uteslutande är avsedda att modernisera redan befintlig basinfrastruktur för telekommunikation inte längre skall ges prioriterat ERUF-stöd, samt att investeringsbesluten inte skall fattas av operatörerna utan av offentliga myndigheter genom ett öppet anbudsförfarande. Dessutom bör man även fortsättningsvis stödja sådan utbildning som innefattar informationssamhället.

20. ReK upprepar sitt påpekande att ERUF-stöd i idealfallet inte bör utformas för att gälla enskilda åtgärder skilda från varandra, utan för en integration av informationssamhället som en delåtgärd under varje huvudåtgärd.

21. ReK stöder eftertryckligen en planering och utveckling av regionala initiativ till förmån för informationssamhället.

Bryssel den 21 september 2000.

Regionkommitténs

ordförande

Jos Chabert

(1) EGT C 57, 29.2.2000, s. 5.

(2) EGT C 57, 29.2.2000, s. 11.

(3) EGT C 373, 2.12.1998, s. 26.

(4) EGT C 373, 2.12.1998, s. 1.

(5) EGT C 64, 27.2 1998, s. 20.

(6) EGT C 116, 14.4.1997, s. 89.

(7) EGT C 116, 14.4.1997, s. 81.

(8) EGT C 42, 10.2.1997, s. 31.

(9) EGT C 337, 11.11.1996, s. 45.

(10) EGT C 129, 2.5.1996, s. 39.

(11) EGT C 210, 14.8.1995, s. 109.